Bet. 1994/95:NU6

Näringsutskottets betänkande

1994/95:NU06

Ändring i lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga

1994/95

NU6

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1994/95:82 om ändring

i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

m.m.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag dels att

Stadshypotekskassan skall ges förlängd rätt att låna upp medel,

dels att Landshypotek AB skall kunna omfattas av det statliga

bankstödet.

Propositionen

I proposition 1994/95:82 föreslås att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa,

2. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till

banker och andra kreditinstitut.

Lagförslagen återges i bilaga.

Utskottet

Stadshypotek

Under senare år har riksdagen beslutat om ombildning av såväl

Stadshypotek som Landshypotek.

Beslutet om ombildning av Stadshypotek togs våren 1992 (prop.

1991/92:119, bet. NU32). Riksdagens beslut innebar att

Stadshypotekskassan, som svarat för upplåningen, och de 20

stadshypoteksföreningarna, vilka har handlagt utlåningen,

fusionerades. Rörelsen övertogs därefter av ett nybildat

kreditaktiebolag -- Stadshypotek AB. Enligt beslutet skulle

kassan tillåtas att fortsätta att låna upp medel åt bolaget

under en övergångsperiod t.o.m. år 1994. Låneskulden ligger kvar

i kassan och avvecklas -- under högst en tioårsperiod --

allteftersom skulderna förfaller till betalning. Det har

samtidigt förutsatts att den statliga grundfonden, som staten

har ställt som garanti för kassans förbindelser, skall kunna

trappas ned varefter låneskulden förfaller.

Stadshypotekskassan och Stadshypotek AB har i en gemensam

skrivelse till regeringen hemställt att kassan skall få bedriva

upplåning även en tid efter år 1994. Bakgrunden är följande.

Kassan bedriver sedan juni 1993 upplåning genom s.k.

benchmarklån, vilket innebär att kassan emitterar stora,

femåriga obligationslån som används för att finansiera bolagets

femårsutlåning. Genom att sälja obligationer på samma villkor

som de femåriga, men först två år före förfallodagen,

finansierar kassan bolagets tvåårsutlåning. Fördelen med

benchmarklån är att de genom sin stora volym är mycket likvida

och därmed mer attraktiva för investerare. Detta innebär att

upplåningskostnaderna blir lägre för emittenten.

Stadshypotek vill nu kunna utnyttja benchmarklån beslutade

före utgången av år 1994 för viss upplåning efter den 1 januari

1995. Det gäller dels försäljning till maj 1995 av femåriga

kassaobligationer under ett redan befintligt lån, dels

försäljning av tvååriga obligationer på basis av befintliga

benchmarklån.

I proposition 1994/95:82 meddelas att regeringen instämmer i

Stadshypoteks uppfattning att kassan bör medges en förlängd

upplåningsrätt med hänsyn till systemet med de s.k.

benchmarklånen. Det finns ett starkt samhällsekonomiskt intresse

av att ha en likvid och därmed väl fungerande

obligationsmarknad, anförs det. Enligt regeringens förslag skall

kassan ges rätt att låna upp medel för sin rörelse fram t.o.m.

juli 1997 för lån som lagts upp före utgången av år 1994. En

lagändring med denna innebörd föreslås i lagen (1992:701) om

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Samtidigt föreslås att

regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, skall

bemyndigas att närmare föreskriva i vilken omfattning och på

vilka villkor kassan skall kunna låna upp medel. Regeringen

betonar bl.a. att den förlängda upplåningsrätten inte skall få

förändra avvecklingstakten beträffande kassans skuld.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Utskottet har inget att erinra mot att Stadshypotekskassan

medges en förlängd upplåningsrätt under angivna villkor.

Lagförslaget tillstyrks sålunda.

Landshypotek

På motsvarande sätt som för Stadshypotek består

landshypoteksinstitutionen av ett centralt organ som svarar för

upplåningen, Sveriges allmänna hypoteksbank, och tio

landshypoteksföreningar, som handhar utlåningen. Även i detta

fall sker upplåningen med stöd av en statlig grundfond.

Våren 1994 beslutade riksdagen, på förslag av regeringen, om

en ombildning av landshypoteksinstitutionen (prop. 1993/94:216,

bet. NU27). Ombildningen, som skall genomföras den 1 januari

1995, innebär att de tio landshypoteksföreningarna ombildas till

en ekonomisk förening, som sedan tillskjuter sin rörelse som

apportegendom till ett av föreningen bildat kreditmarknadsbolag,

Landshypotek AB. Om Landshypotek så beslutar och bolaget

uppfyller vissa kapitalkrav skall verksamheten fr.o.m. år 1998

kunna drivas inom ramen för en ekonomisk förening. Fram till den

1 juli 1997 får Hypoteksbanken låna upp medel med stöd av

grundfonden. Sedan den utestående obligationsskulden så

småningom har avvecklats skall banken likvideras.

Enligt riksdagens beslut om bankstödet (prop. 1992/93:135,

bet. NU16) kan stöd lämnas dels till banker med svensk oktroj,

dels till vissa kreditinstitut med statlig anknytning. Till de

senare hör Stadshypotekskassan, Stadshypotek AB och

Hypoteksbanken. Nu föreslås i proposition 1994/95:82 att även

Landshypotek AB skall kunna omfattas av stödet. En sådan

utvidgning av stödet aviserades också i samband med beslutet om

ombildning av landshypoteksinstitutionen. Propositionen i nu

aktuell del utmynnar i ett förslag till ändring i lagen

(1993:765) om statligt stöd till banker och andra

kreditinstitut.

Även detta förslag tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar de i proposition 1994/95:82 framlagda

förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa,

b) lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till

banker och andra kreditinstitut.

Stockholm den 1 december 1994

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Bo Finnkvist (s), Per Westerberg

(m), Reynoldh Furustrand (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer

(m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s), Mikael Odenberg

(m), Lennart Beijer (v), Marie Granlund (s), Chris Heister (m),

Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Dag Ericson (s), Laila Bäck

(s), Kerstin Warnerbring (c) och Christer Eirefelt (fp).

Regeringens lagförslag

Bilaga

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:701) om

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt

stöd till banker och andra kreditinstitut