Bet. 1994/95:SfU12

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1994/95:SFU12

Studiestöd m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1994/95

SfU12

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i

proposition 1994/95:100 bilaga 9 Studiestöd m.m. Förslagen

gäller bl.a. studiebidragets belopp, ett stipendium i komvux,

karenstiden vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom,

barntillägget i svux och svuxa, CSN-kortet och reseersättningen

vid statens skolor för vuxna.

Utskottet biträder regeringens förslag. Som en följd av

socialutskottets ställningstagande när det gäller barnbidraget

föreslås dock att studiebidraget bestäms till 640 kr per månad.

Regeringens förslag om ett särskilt N/T-stöd i proposition

1994/95:139 behandlar utskottet i betänkandet 1994/95:SfU15

Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan.

Vid detta betänkande har fogats 36 reservationer och 3

särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition

1994/95:100 bilaga 9 under littera E föreslagit riksdagen att

under åttonde huvudtiteln

(E 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret

1995/96 anvisa ett ramanslag på 265 622 000 kr,

(E 2) till Centrala studiestödsnämndens

återbetalningsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisa ett

anslag på 1 000 kr,

(E 3) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett

förslagsanslag på 2 752 293 000 kr,

(E 4) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett

förslagsanslag på 11 053 125 000 kr,

(E 5) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa

ett reservationsanslag på 3 932 700 000 kr,

(E 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 186 249 000

kr,

(E 7) till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för

budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 18 730 000

kr,

(E 8)

1. anta regeringens förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349),

2. anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

3. till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa

lärarutbildningar anvisa ett förslagsanslag på 85 580 000 kr.

Lagförslagen återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95

1994/95:Sf266 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till

reducering av studiehjälpen.

1994/95:Sf501 av Carina Moberg (s) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär tilläggsdirektiv för den kommitté som ser

över studiestöden för gymnasiestudier.

1994/95:Sf502 av Eva Björne (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Studiestödsberedningen även ges

uppdraget att utreda möjligheterna för vuxna studerande att

kunna ha kvar politiska uppdrag på hemorten utan att göra

ekonomiska förluster,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vuxna studerande som saknar

familjeanknytning på hemorten ändock kan välja att vara skrivna

på hemorten och därmed fortsätta med sina politiska uppdrag.

1994/95:Sf503 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om principer för ett nytt studiestödssystem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett samordnat studiestödssystem.

1994/95:Sf505 av Inger Lundberg och Ulrica Messing (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om översyn av det ekonomiska stödet till

gymnasieungdom.

1994/95:Sf506 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om studiestöd för vuxna.

1994/95:Sf507 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om resekostnadsersättning till studerande vid

SSVH.

1994/95:Sf508 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att barntillägget bör behållas inom det

särskilda vuxenstudiestödet (svux) och det särskilda

vuxenstudiestödet för arbetslösa (svuxa) samt att stödet bör

finansieras med medel avsedda för arbetsmarknadsinsatser.

1994/95:Sf509 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att utöka antalet platser vid

Yrkesteknisk högskoleutbildning med totalt 1 000 platser under

budgetåret 1995/96,

2. att riksdagen beslutar att anvisa 145 miljoner kronor till

Utbildningsdepartementet för utbyggnad och utveckling av

YTH-utbildning och Särskilt vuxenstudiestöd för ytterligare 1

000 personer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utredning av möjligheterna till långsiktig

finansiering av en kraftfull utbyggnad av YTH-utbildningen.

1994/95:Sf511 av Lars U Granberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den sociala snedrekryteringen till

högskolorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om reserabatt för studenter med långa resor

till och från studieorten.

1994/95:Sf512 av Rinaldo Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om omprövning av anslaget till korttidsstudiestöd och

internatbidrag.

1994/95:Sf513 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vuxenstuderande som kompletterar

grundskole- eller gymnasiestudier från början skall få besked om

ekonomiskt stöd för hela utbildningen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa

barntillägget i svux och svuxa och således till Vuxenstudiestöd

m.m. (E 5) för budgetåret 1995/96 anvisar 280 miljoner kronor

utöver regeringens förslag,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att återinföra

svux för studerande på YTH och således till vuxenstudiestöd

(E 5) anvisar 92,7 miljoner kronor mindre än regeringens

förslag, samt till studiemedel (E 4) för budgetåret 1995/96

anvisar 29 miljoner kronor utöver regeringens förslag,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att införa

stipendier för fullföljt basår och således till studiehjälp m.m.

(E 3) för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner kronor mindre

än regeringens förslag,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om att inte anvisa

medel för CSN-kortet och resekostnadsersättning till studerande

vid SSV och således för bidrag till vissa studiesociala ändamål

(E 7) för budgetåret 1995/96 anvisar 128,3 miljoner kronor

utöver regeringens förslag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av studenternas totala

ekonomiska och sociala situation,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att studenter rimligtvis har rätt till i

princip samma grundtrygghet som förvärvsarbetande,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sjukpenninggrundande inkomst för

studenter,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag om att förlänga

karenstiden för avskrivning av studielån och således till

studiemedel (E 4) för budgetåret 1995/96 anvisar 7 miljoner

kronor utöver regeringens förslag,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur

studenterna skall få ett fullgott försäkringsskydd för

arbetsskada,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring av 1 kap. 2, 3 och 5 §§, 3 kap. 14 §, 4 kap. 27 §, 7

kap. 4 och 20 §§, 7 kap. 16 §, 7 kap. 7 c och 8 c §§, 7 kap. 1

och 7 §§, 8 kap. 18 § studiestödslagen (1973:349),

13. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring av 2 § lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

(1983:1030).

1994/95:Sf514 av Jörgen Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om reserabatt för studerande.

1994/95:Sf516 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att som tilläggsdirektiv ge

Studiestödskommittén i uppdrag att förutsättningslöst analysera

studielön som alternativ till dagens lånesystem,

3. att riksdagen beslutar att 85 miljoner kronor per år anslås

till studenternas reserabatter (CSN-kortet) under innevarande

budgetperiod,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att karenstiden för reducering av

studieskuld vid sjukskrivning bör behållas oförändrad,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att RFV bör ges i uppdrag att se över de

lokala försäkringskassornas metodik vid bedömning av

studieoförmåga,

6. att riksdagen beslutar att 280 miljoner kronor anslås under

innevarande budgetår för att bibehålla barntillägget inom

svux/svuxa.

1994/95:Sf517 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari

yrkas

2. att riksdagen beslutar att höja ersättningen för svux och

svuxa från 65 % till 75 % av nivån för

arbetslöshetskasseersättning,

3. att riksdagen beslutar avslå förslaget om stipendium för

elever som genomgått basåret i kommunal vuxenutbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om studiebidraget,

5. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att

avskaffa tillägget för studiehjälp till familjer med mycket små

inkomster.

1994/95:Sf518 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till anslag E 1. Centrala studiestödsnämnden

m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 15 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslår eller således 275 662 000 kr,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett avgiftsbelagt rabattkort.

1994/95:Sf519 av Agne Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rättvisa studiesociala förhållanden för

studerande på Gotland,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag i

budgetpropositionen bilaga 9 om att ta bort CSN-rabatten,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag i

budgetpropositionen bilaga 9 om att sänka studiebidragen,

4. att riksdagen beslutar att till anslaget E 3. Studiehjälp

m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa 272 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 3 024 293 000 kr.

1994/95:Sf520 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att resestöd via CSN-kort skall erbjudas studerande även

efter den 1 juli 1995.

1994/95:Sf521 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om studiestöd till gymnasieelever vid

utlandsstudier.

1994/95:Sf522 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om informationsinsatser till studerande

utomlands.

1994/95:Sf523 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tekniskt basår.

1994/95:Sf524 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar om ändring av 7 kap. 1 § första stycket

studiestödslagen (1973:349) (se motionens lagförslag).

1994/95:Sf525 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vuxenstudiestöden avseende konstruktion,

inriktning och omfattning.

1994/95:Sf526 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om nödvändigheten i att bevara CSN-kortet tills

nämnda utredningsuppdrag slutförts.

1994/95:Sf527 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att resekostnadsersättningen för elever vid SSVH skall

bibehållas fram till dess att Studiestödskommittén kommit med

förslag.

1994/95:Sf528 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om betydelsen av rabatterade

studieresor för studerande bosatta i glesbygd och

utbildningsanordnare i glesbygd.

1994/95:Sf529 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behov av studiemedel före 20 års

ålder.

1994/95:Sf530 av Sonia Karlsson och Inge Carlsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om CSN-kortet.

1994/95:Sf531 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om resestöd för studerande.

1994/95:Sf532 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att verka för att ge studerande goda

möjligheter för resor till och från studieplatsen.

1994/95:Sf533 av Berit Oscarsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om åldersgräns för rätt till studiemedel.

1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om funktionshindrades möjligheter till

studier och studiefinansiering.

1994/95:Ub369 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att studiemedelssystemet måste ses över

med hänsyn till den kursutformade gymnasieskolan.

1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

17. att riksdagen avslår regeringens förslag om att återinföra

studiestöd till YTH-utbildningen,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att CSN-kortet bör vara kvar och att

regeringen i stället bör återkomma till riksdagen med en annan

besparing inom studiestödet på motsvarande belopp,

30. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa

barntillägget i svux och svuxa.

1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av en översyn av

studiestödet.

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändringar i studiemedelssystemet för

att undvika orimlig skuldsättning och olycklig styrning i val av

utbildning,

16. att riksdagen beslutar anslå 127 500 000 miljoner kronor

för att behålla de rabatterade tågresorna (genom CSN-kortet) som

förmån för studerande vid universitet och högskolor.

1994/95:Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen beslutar att under anslaget littera E

Studiestöd m.m. anvisa ett i förhållande till regeringen minskat

anslag med 500 000 000 kr avseende återgång till tidigare

regler vad gäller studiebidrag och studiestöd,

11. att riksdagen beslutar att under littera E Studiestöd

anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med

80 000 000 kr avseende studiemedel för 4 500 extra

studieplatser,

12. att riksdagen beslutar att under anslaget E 3 Studiehjälp

anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med

15 000 000 kr avseende stipendier för studerande vid komvux,

13. att riksdagen beslutar att under anslaget E 5

Vuxenstudiestöd anvisa ett i förhållande till regeringen minskat

anslag med 20 000 000 kr avseende korttidsstudiestöd,

14. att riksdagen avvisar regeringens förslag om att fackliga

organisationer och handikapporganisationer skall ges möjlighet

att söka korttidsstudiestöd och internatbidrag kollektivt,

15. att riksdagen beslutar att under anslaget E 6

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. anvisa ett i

förhållande till regeringen minskat anslag med 87 700 000 kr

avseende timersättning vid sfi.

1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen beslutar att fastställa nivån på

studiehjälpen (det s.k. studiebidraget) till 6 750 kr per

studerande och år budgetåret 1995/96,

12. att riksdagen till anslaget Studiehjälp m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisar 267 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 3 024 293 000 kr,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om CSN-kortet,

14. att riksdagen till E 7. Bidrag till vissa studiesociala

ändamål för budgetåret 1995/96 anvisar 122 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit,

17. att riksdagen till anslaget Studiemedel, E 4. anvisar

studiemedel för ytterligare 9 000 studenter eller 210 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit.

1994/95:A244 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samordning inom det studiesociala

systemet.

1994/95:A288 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av studiestödet i syfte att

skapa möjligheter för fler att studera bl.a. genom personliga

utbildningskonton.

1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

20. att riksdagen avslår förslaget om sänkt studiebidrag.

1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

15. att riksdagen till studiestöd (F 4) anvisar 36 miljoner

kronor mindre än vad regeringen föreslagit för budgetåret

1995/96.

Motioner väckta med anledning av skrivelse 1994/95:127

Ungdomsfrågor

1994/95:Kr2 av Ola Ström m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utredning av konsekvenserna av eventuellt

slopande av statsbidraget till CSN-kortet.

1994/95:Kr3 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om CSN-kortets bevarande.

Motioner överlämnade från utbildningsutskottet tillsammans med

yttrande 1994/95:UbU5y

1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen avslår regeringens förslag om

basårsstipendier på 10 000 kr.

1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

25. att riksdagen avslår regeringens förslag om stipendium

till vissa studerande inom komvux.

1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

18. att riksdagen till C 46. Övriga utgifter inom

grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner

kronor mindre än vad regeringen föreslagit.

Yttrande

Utbildningsutskottets yttrande 1994/95:UbU5y återfinns som

bilaga 2 till detta betänkande.

Utskottet

Översyn av studiestödssystemet

Regeringen har den 22 december 1994 tillsatt en

parlamentariskt sammansatt kommitté (Studiestödsutredningen) med

uppdrag att dra upp riktlinjer för en reformering av

studiestödssystemet (dir. 1994:148). Kommittén skall göra en

övergripande översyn av studiestödets funktion och effekter

samt överväga behoven av förändringar utifrån ett

helhetsperspektiv. Studiestödets betydelse när det gäller att

motverka social snedrekrytering till utbildning skall särskilt

uppmärksammas. Även jämställdhetsaspekten skall beaktas.

Kommittén skall framför allt utreda förutsättningarna för ett

mer sammanhållet studiestödssystem, som innefattar stödformer

inom både Utbildningsdepartementets och

Arbetsmarknadsdepartementets områden och belysa frågan om

totalbelopp och bidragsnivåer inom ramen för ett sådant

sammanhållet studiestöd. Studiehjälpen, dvs. studiestödet för

studerande under 20 år i gymnasieskolan och annan gymnasial

utbildning, skall däremot inte behandlas. Uppdraget skall vara

slutfört senast den 1 april 1996.

Många motionärer framför synpunkter som tar sikte på

Studiestödsutredningens arbete med en reformering av

studiestödssystemet.

Motionärerna bakom Ub901 yrkande 28 av Carl Bildt m.fl. (m)

anser att studiestödssystemet är felkonstruerat. Det finns

otillräckliga incitament till effektivitet i studierna och risk

för en framtida kostnadsexplosion på grund av stora planerade

avskrivningar. Systemet är dessutom otillräckligt vad gäller att

uppmuntra ungdomar som är rädda för skuldsättning, reglerna är

svåröverskådliga och för många är det svårt att se de

privatekonomiska konsekvenserna. Enligt Beatrice Ask m.fl. (m)

bör Studiestödsutredningen beakta att studievolym numera mäts i

poäng i stället för terminer. I motion Ub369 yrkande 5 begär de

ett tillkännagivande härom. I motion Sf502 yrkandena 1 och 2 av

Eva Björne (m) anförs att Studiestödsutredningen även bör ges

uppdraget att utreda möjligheterna för vuxna studerande att

kunna ha kvar politiska uppdrag på hemorten utan att göra

ekonomiska förluster. Motionären begär också ett

tillkännagivande om att vuxna studerande som saknar

familjeanknytning på hemorten ändock bör kunna välja att ha sin

folkbokföring på hemorten och därmed fortsätta med sina

politiska uppdrag.

Fyra övergripande principer bör enligt motionärerna bakom

motion Sf503 yrkandena 1 och 2 av Andreas Carlgren m.fl. (c)

gälla i ett nytt studiestödssystem. Skuldbördan efter

studietiden måste lättas. Merparten av subventionerna skall

läggas på en stor bidragsdel. Stödet skall skapa så litet

byråkrati som möjligt och vara enkelt och överskådligt för den

enskilde. Det skall vara fullt finansierat i ett långt

perspektiv. Målsättningen bör vara att samordna de olika

systemen till ett mer enhetligt system. Systemen bör sedan

differentieras så att vuxenstudier på grundskolenivå och

gymnasienivå ges ett högre belopp. Enligt motionärerna är det

angeläget att åstadkomma ett mer rättvist och enhetligt system

för vuxenstuderande. Också i motion A244 yrkande 24 av Olof

Johansson m.fl. (c) understryks behovet av samordning mellan det

reguljära utbildningsväsendets utbildningar med studiestöd och

de utbildningar som erbjuds inom ramen för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Skillnaderna har enligt

motionärerna upplevts som godtyckliga och orättvisa och har i en

del situationer lett till kortsiktiga taktiska val.

Studiestödsutredningen och Utredningen om

arbetsmarknadspolitiken bör enligt motionärerna samverka i en

analys av dessa problem. I motion So294 yrkande 9 av Rune

Backlund m.fl. (c) anförs att studiestödssystemet rymmer många

problem för personer med funktionshinder, och motionärerna begär

ett tillkännagivande om att det behövs ett samlat studiestöd för

funktionshindrade.

Birger Schlaug m.fl. (mp) anför i motion Ub905 yrkande 15 att

det nuvarande systemet måste ersättas med ett system som inte

leder till orimlig skuldsättning med näst intill omöjliga

återbetalningsformer. Det nya studiestödssystemet får inte

heller låsas genom så hårda krav på studietakt att studenter

avskräcks från att välja mer krävande utbildningar eller att

institutioner frestas till studiemedelsvänliga kurser där

genomströmningen är överdrivet snabb. I motion Sf516 yrkande 1

av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) anför motionärerna att

Studiestödsutredningen bör få i uppdrag att förutsättningslöst

analysera studielön som alternativ till dagens lånesystem.

Samspelet mellan studiestödet och de sociala trygghetssystemen

är enligt motion Sf513 yrkandena 7, 8 och 9 av Rose-Marie

Frebran m.fl. (kds) viktigt och måste behandlas vid översynen av

studiestödssystemet. Motionärerna föreslår att den som håller en

rimlig studietakt skall få behålla sin vilande

sjukpenninggrundande inkomst, och även möjligheten att göra

studiemedlen sjukpenninggrundande bör prövas. Vidare bör enligt

yrkande 1 vuxenstuderande som kompletterar sin utbildning på

grundskole- eller gymnasienivå ges besked om ekonomiskt stöd för

hela utbildningen. I motion A288 yrkande 6 av Dan Ericsson m.fl.

(kds) begärs en översyn av studiestödet i syfte att skapa

möjligheter för fler att studera bl.a. genom personliga

utbildningskonton.

Christina Axelsson m.fl. (s) anser att det är viktigt att

Studiestödsutredningen tar hänsyn till att alla skall ha en

rejäl chans till livslångt lärande och motionärerna begär i

motion Sf506 (delvis) ett tillkännagivande med denna innebörd.

Enligt utskottets mening bör resultatet av den parlamentariskt

sammansatta Studiestödsutredningens arbete avvaktas, och

utskottet avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.

När det gäller en möjlighet för vuxna studerande att vara

kvarskrivna på hemorten under studier på annan ort finns det

anledning att erinra om att vistelseorten är avgörande för

folkbokföringen och att denna princip numera gäller också vid

studier. De undantag som medges avser statsråd,

riksdagsledamöter, intagna på kriminalvårdsanstalt och

värnpliktiga och är således mycket begränsade. Ett undantag med

den utformning som motionären föreslår bör enligt utskottets

mening inte övervägas, och utskottet avstyrker därför

motionsyrkandet härom.

I motion Sf513 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) tas även upp

frågan om studenternas försäkringsskydd vid arbetsskada.

Motionärerna anför att lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) i

dag endast omfattar de studenter som genomgår utbildning som är

förenad med särskild risk för arbetsskada. Motionärerna begär i

yrkande 11 att regeringen får i uppdrag att återkomma med ett

förslag om hur studenterna skall få ett fullgott skydd vid

arbetsskada.

LAF motiveras bl.a. av att den som förvärvsarbetar löper

större risk att bli skadad än andra. Utöver den allmänna fara

att komma till skada som alla människor utsätts för får den

förvärvsarbetande också bära de skaderisker som finns i

arbetslivet. Skyddet för studerande bygger på motsvarande

principer. Försäkringsskyddet har anknutits till en liknande

anordning i 6 kap. 4 § skadeståndslagen (1972:207) och gäller

under moment då eleven utför arbete som stämmer överens med

eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid

förvärvsarbete. Utbildningsstället får därvid anses som

arbetsplats. Skador i samband med ren teoriundervisning omfattas

inte av försäkringsskyddet. Enligt utskottets uppfattning bör

principen om utbildningens riskfylldhet alltjämt vara vägledande

när det gäller att avgränsa elevskyddet vid arbetsskador. En

utvidgning av detta kan enligt utskottets mening innebära att

skyddet kan komma att utsträckas till elever för vilka behovet

av särskilt arbetsskadeskydd kan ifrågasättas. Utskottet

avstyrker sålunda bifall till motion Sf513 yrkande 11.

E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central

förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. CSN består av

ett huvudkontor och 24 lokalkontor, ett i varje län.

Lokalkontoren är indelade i sex regioner; Stockholm, Uppsala,

Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

Regeringen föreslår när det gäller Centrala

studiestödsnämndens verksamhet att de mål och riktlinjer som

lagts fram för budgetperioden 1993/94--1995/96 skall ligga fast.

För extra utbildningsplatser m.m. på grund av

arbetsmarknadssituationen beräknas en ökad kostnad för

administration om 18 miljoner kronor. Regeringen föreslår att

till anslaget Centrala studiestödsnämnden m.m. anvisas ett

ramanslag på 265 622 000 kr.

I kompletteringspropositionen våren 1994 anförde regeringen

beträffande information till studerande utomlands att antalet

studerande utomlands har ökat kraftigt under senare år och att

den som väljer att studera utomlands befinner sig i en utsatt

och sårbar situation. En omständighet som bidrar till detta

förhållande är bristen på kontakter med hemlandet. Enligt

regeringens mening fanns det därför anledning att från statens

sida medverka till att de studerande ges en fortlöpande

information om Sverige. Regeringen avsåg därför att ge Centrala

studiestödsnämnden i uppdrag att närmare utreda på vilket sätt

och i vilka former sådan information kan förmedlas. Härvid

skulle i första hand möjligheten att öka spridningen på

marknaden av redan förekommande informationsmaterial prövas, och

det skulle därefter ankomma på regeringen att närmare besluta i

frågan. För detta ändamål tillfördes anslaget till Centrala

studiestödsnämnden 6,3 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

Riksdagen biföll regeringens hemställan (prop. 1993/94:150

bilaga 8, SfU7y, FiU20).

Regeringen föreslår att den planerade informationsinsatsen för

studerande utomlands avbryts och beräknar därför inte någon

utgift för detta ändamål kommande budgetår.

I motion Sf522 av Arne Mellqvist m.fl. (s) anförs att de medel

som anvisats budgetåret 1994/95 för information till

studerande i utlandet har tillkommit genom

omprioriteringar och att det är av stor vikt att de

utlandsstuderande är väl informerade om Sverige så att så många

som möjligt återvänder.

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande 1994/95:UbU5y anfört

att de utlandsstuderandes behov av information och kontakt med

hemlandet är en viktig faktor när det gäller möjligheten att

påverka denna grupp att efter avslutade studier återvända till

Sverige för att arbeta här och att det vore positivt om arbetet

med att finna former för en information som är riktad till de

utlandsstuderande skulle kunna fullföljas. Utbildningsutskottet

har emellertid bedömt att behovet av besparingar är så starkt

att planerna på en särskild informationsinsats för de

utlandsstuderande inte kan genomföras i nuvarande läge och har

därför inte någon invändning mot regeringens förslag.

Socialförsäkringsutskottet instämmer i utbildningsutskottets

bedömning av denna fråga och har således ingen erinran mot att

medel inte anvisas för ändamålet budgetåret 1995/96. Utskottet

avstyrker därför bifall till motion Sf522.

E 2. Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet

Kostnaden för återbetalningsverksamheten skall i princip

betalas med avgifter. CSN beräknar inkomsterna från avgifter

till ca 208 miljoner kronor budgetåret 1995/96. Kostnaderna för

återbetalningsverksamheten kommer enligt CSN:s bedömning i stort

sett att täckas av inkomsterna.

Till anslaget Centrala studiestödsnämndens

återbetalningsverksamhet föreslås anvisat ett formellt belopp om

1 000 kr.

Utskottet biträder förslaget.

E 3. Studiehjälp m.m.

Från anslaget betalas utgifter enligt 3 kap. studiestödslagen

(1973:349) för studiehjälp i form av studiebidrag,

inackorderingstillägg och extra tillägg. Vidare betalas från

anslaget ersättning till svenska elever utomlands för dagliga

resor.

Studiehjälp lämnas enligt 3 kap. 5 § studiestödslagen

(1973:349) för sådan del av läsår under vilken den studerande

bedriver studier. Vidare kan studiehjälp och extra tillägg

lämnas för annan tid än läsår enligt närmare föreskrifter av

regeringen och Centrala studiestödsnämnden. För närvarande

lämnas studiebidrag i regel för tio månader under ett år.

Studiebidraget är beloppsmässigt samordnat med barnbidraget och

uppgår för närvarande till 750 kr per månad. Enligt nuvarande

regler beviljas extra tillägg med 855, 570 eller 285 kr i

månaden beroende på familjens ekonomiska situation. Det högsta

beloppet beviljas om det ekonomiska underlaget är lägre än

85 000 kr. När det ekonomiska underlaget överstiger 125 000 kr

kan tillägget inte beviljas. Extra tillägg lämnas liksom

studiebidrag normalt för tio månader under ett år. Enligt

nuvarande regler beviljas inackorderingstillägg till studerande

utanför det offentliga skolväsendet (folkhögskolor, fristående

skolor, riksinternatskolor m.fl.) med lägst 1 170 kr och högst

2 350 kr per månad beroende på avståndet mellan hemmet och

skolan.

I propositionen föreslås att studiebidrag skall lämnas endast

under tid då studier bedrivs. Eftersom läsåret i gymnasieskolan

normalt är något över nio månader föreslås att studiebidrag

lämnas för nio månader. Ändringen beräknas medföra en besparing

på 207,5 miljoner kronor budgetåret 1995/96. I annat sammanhang

har regeringen föreslagit att det allmänna barnbidraget sänks

från 750 till 625 kr per månad fr.o.m. den 1 januari 1996. En

motsvarande sänkning av studiebidraget bör enligt regeringen

genomföras. Detta innebär en ytterligare besparing på 267

miljoner kronor under den aktuella budgetperioden. Utgiften för

studiebidrag beräknas under budgetåret 1995/96 till 2 433,3

miljoner kronor.

Arbetmarknadspolitiska resurser används i annat sammanhang för

16 000 platser för ett tredje gymnasieår för ungdomar i tvåårig

gymnasieutbildning och 1 500 platser för ett gymnasialt basår i

komvux, varav 750 för studerande under 20 år. Regeringen

beräknar de tillkommande kostnaderna för studiehjälp till 97,7

miljoner kronor.

I propositionen föreslås vidare att ett stipendium på 10 000

kr skall lämnas till studerande som fullföljer sitt basår i

komvux. Kostnaden beräknas till 15 miljoner kronor under ett år.

I likhet med vad som föreslås för studiebidrag bör enligt vad

som föreslås i propositionen extra tillägg betalas ut enbart

under tid då studier bedrivs, eller för nio månader under ett

normalläsår. Besparingen uppgår till 11,4 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att inackorderingstillägget höjs från 1

170 kr till 1 190 kr per månad, vilket motsvarar det belopp som

lägst skall betalas ut till elever i gymnasieskolan som enligt 5

kap. 33 § skollagen (1985:1100) uppbär kontant stöd (1/30 av

basbeloppet). Som högst uppgår beloppet även fortsättningsvis

till 2 350 kr per månad. Kostnaden för inackorderingstillägg

beräknas till 57,7 miljoner kronor. Kostnaden för dagliga resor

till och från skolan för studerande utomlands beräknas till

560 000 kr.

Anslaget till Studiehjälp m.m. beräknas till 2 752 293 000 kr.

I flera motioner yrkas avslag på regeringens förslag om en

sänkning av studiebidragets belopp. I motion Sf266 av Rune

Backlund m.fl. (c) yrkande 9 och i motion Ub907 yrkandena 11 och

12 av Andreas Carlgren m.fl. (c) hänvisas till att motionärerna

yrkat avslag på förslaget om sänkt barnbidrag, och i motion

Sf519 yrkandena 3 och 4 av Agne Hansson (c) framhålls särskilt

behovet av goda studiesociala förhållanden för studerande på

Gotland. Också i motion Fi211 yrkande 20 av Lars Leijonborg

m.fl. (fp) yrkar motionärerna avslag på förslaget om sänkt

studiebidrag. I motion Sf517 yrkande 4 av Britt-Marie

Danestig-Olofsson m.fl. (v) anför motionärerna att

studiebidraget bör följa barnbidragsnivån och de motsätter sig

att barnbidraget och studiebidraget sänks innan den aviserade

utredningen om en översyn av det familjepolitiska stödet kommit

till stånd och hunnit avsluta sitt arbete.

Socialutskottet har vid sin behandling av regeringens förslag

beträffande barnbidraget ansett att detta bidrag bör sänkas till

640 kr och att någon kompensation inte skall utgå till

ensamstående föräldrar (bet. 1994/95:SoU15).

Utskottet delar regeringens och flertalet motionärers

bedömning att barnbidragets belopp och studiebidragets belopp

bör överensstämma och anser därför att studiebidraget med

avvikelse från regeringens förslag och med avslag på

motionsyrkandena bör fastställas till 640 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att studiebidraget

anpassas till normalt läsår. Utskottet tillstyrker också den

föreslagna höjningen av inackorderingstillägget.

I motion Sf517 yrkande 5 av Britt-Marie Danestig-Olofsson

m.fl. (v) yrkas avslag på regeringens förslag att extra

tillägg skall utgå under endast nio månader. Enligt

motionärerna är förslaget helt oacceptabelt ur social synpunkt

eftersom extra tillägg utgår till familjer med mycket låga

inkomster.

Enligt utskottets mening bör även denna förmån följa det

normala läsåret. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och

avstyrker motionen.

I motion Sf505 av Inger Lundberg och Ulrica Messing (s) tar

motionärerna upp familjepolitikens ansvar för de äldre

tonåringarna. Motionärerna anför att alltför snäva ramar för

gymnasieelevernas familjer kan leda till avhopp från

gymnasieskolan med framtida problem som följd, och de begär ett

tillkännagivande om att regeringen bör se över det samlade

familjepolitiska stödet och därvid beakta de

samhällsförändringar som innebär att gymnasieutbildningen blivit

obligatorisk för ungdomarna.

Enligt utskottets mening innebär de besparingskrav som riktas

mot bl.a. det familjepolitiska området att det inte finns något

utrymme för en förstärkning av stödet till familjer med äldre

tonåringar. Utskottet kan därför inte tillstyrka att en översyn

med detta syfte genomförs. Utskottet avstyrker motionen.

I motion Sf521 av Arne Mellqvist m.fl. (s) anförs att elever

under 20 års ålder som genomför studier utomlands förutom

studiehjälpen förlorar alla övriga familjepolitiska stöd som

bidragsförskott, barnpension m.m. Riksdagen bör därför införa en

rätt för studerande vid svensk gymnasieskola att uppbära

studiehjälp i form av studiebidrag för studier utomlands

under högst ett år.

Internationaliseringsutredningen (U 1991:08) har i sitt

betänkande (SOU 1992:93) Svensk skola i världen bl.a. föreslagit

att studiebidrag och ett merkostnadstillägg skall utgå till

svenska ungdomar för högst ett års studier på gymnasial nivå

utomlands.

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande instämt i att det är

önskvärt att på olika sätt underlätta för ungdomar som vill

samla erfarenheter genom studier utomlands redan på gymnasienivå

och att en möjlighet till ett års studier utomlands med

bibehållet studiebidrag är en välavvägd åtgärd för att

åstadkomma en sådan stimulans. Med hänvisning till dagens

begränsade statsfinansiella utrymme och de prioriteringar som

måste göras när det gäller nya åtaganden för staten har

utbildningsutskottet emellertid ansett att motionsyrkandet bör

avstyrkas.

Socialförsäkringsutskottet gör samma bedömning som

utbildningsutskottet och avstyrker därför bifall till motion

Sf521.

I flera motioner yrkar motionärerna avslag på regeringens

förslag om ett särskilt stipendium på 10 000 kr till de

studenter som genomför ett basår i komvux. Motionärerna

anför att det inte finns något skäl att gynna basåret i komvux

framför basårsutbildningen i högskola, särskilt som de

studerande i komvux redan har fördelen att kunna få en del av

sina studielån avskrivna om studierna fullföljs. Sådana yrkanden

framställs i motionerna Ub901 yrkande 25 av Carl Bildt m.fl.

(m), Ub907 yrkande 18 av Andreas Carlgren m.fl. (c), Ub624

yrkande 13 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sf517 yrkande 3 av

Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v), Sf513 yrkande 5 av

Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) och Ub906 yrkande 12 av Beatrice

Ask m.fl. (m).

I motion Sf523 av Arne Mellqvist m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att möjligheten att få stipendium bör

utvidgas så att den också gäller dem som läser in basåret vid

högskolan. Att enbart premiera de studerande i komvux framstår

enligt motionären som ofullgånget när avsikten är att väcka

intresse för utbildningsvägen.

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande framhållit att det är

angeläget med en ökning av andelen naturvetenskapligt/tekniskt

utbildade studenter och att erfarenheterna av den nuvarande

basårsutbildningen inom högskolan är goda. Förslaget om ett

stipendium som skall stimulera intresset för de nya

basårsplatserna i komvux tillstyrks därför av

utbildningsutskottet.

Socialförsäkringsutskottet vill framhålla att förslaget om att

förlägga de nya basårsplatserna till komvux medför att platserna

får en betydligt bättre geografisk spridning och tillgänglighet.

Detta bör enligt utskottets mening göra det lättare för kvinnor

att påbörja en basårsutbildning. Enligt utskottets mening kan

stipendiet ses som ett bidrag till strävan att locka särskilt

kvinnor till dessa utbildningsvägar och utskottet delar därför

utbildningsutskottets bedömning att stipendiet är en lämpligt

avvägd stimulans för denna utbildningsform. Utskottet avstyrker

motionerna. Av det anförda följer att utskottet inte heller är

berett att tillstyrka att stipendium också skall lämnas vid

basårsutbildning i högskola.

I två motioner framställs yrkanden om en möjlighet till

studielån i ungdomsgymnasium.

I motion Sf501 av Carina Moberg (s) anförs att det finns barn

som är föräldralösa och som går på gymnasium, främst flyktingar.

I dessa fall skall kommunen träda in i föräldrarnas ställe, och

det innebär att eleverna får socialbidrag för att studera. För

deras självkänsla, för samhällsekonomin och för den allmänna

opinionen vore det mer rimligt om de gavs möjlighet att ta

studielån i stället. Studiestödsutredningen bör enligt

motionären få tilläggsdirektiv med uppdrag att se över

möjligheten för ungdomar mellan 18 och 20 med eget hushåll att

lånefinansiera sina gymnasiestudier. I motion Sf529 av Lilian

Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) anförs att en möjlighet

att söka studiemedel före 20 års ålder bör övervägas. Annars kan

ungdomar, som i ekonomiskt hänseende inte är knutna till sina

föräldrar, tvingas avstå från studier. Det är viktigt med ett

heltäckande system för studiefinansiering där föräldrabalkens

bestämmelser avlöses av studiehjälp alternativt studiemedel.

Före den 1 juli 1992 fanns möjlighet att få studielån inom

studiehjälpen. Studielånet var behovsprövat. För en ogift elev

hade både elevens egna och föräldrarnas ekonomiska förhållanden

betydelse. Om den studerande fyllt 18 år kunde behovsprövningen

begränsas till den studerandes egen ekonomi, om sambandet med

föräldraekonomin var brutet och det förelåg särskilda skäl.

Riksdagen avslog vid föregående riksmöte på förslag av

utskottet i betänkande 1993/94:SfU13 motioner om rätt till

studiemedel för gymnasieelever under 20 år. Utskottet ansåg inte

att möjligheten till studielån för ungdomar under 20 år borde

återinföras och framhöll att utgångspunkten måste vara att

gymnasiestudier skall kunna genomföras utan skuldsättning.

Utskottet hänvisade till att utbildningsutskottet, vid sin

behandling tidigare år av frågan om kommunernas ansvar för dessa

elever, hade förutsatt att det i de fall då föräldrarna inte

ställer upp finns ett fungerande samhällsstöd och att

gymnasieskolornas elevvårdande och kurativa verksamhet leder

till att eleverna kommer i åtnjutande av behövligt stöd.

Utskottet anser att riksdagen nu bör vidhålla sin tidigare

inställning och avslå motionerna Sf501 och Sf529.

Utskottets ställningstaganden medför att kostnaden för

studiebidrag ökar med 32,04 miljoner kronor. Under anslaget E 3

bör därför anvisas 2 784 333 000 kr.

E 4. Studiemedel m.m.

Från anslaget betalas utgifter dels för studiemedel i form av

studiebidrag, dels för räntesubventionering och för avskrivning

av studielån som ingår som en del i studiemedel, särskilt

vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

dels för avskrivning av studielån som ingått som en del i

studiehjälp enligt äldre bestämmelser. Från anslaget betalas

dessutom kostnader för avskrivning och inlösen av vissa

studielån med statlig kreditgaranti i enlighet med kungörelsen

(1961:384) om avskrivning av lån för studier eller på grund av

att låntagaren avlidit eller varit varaktigt

betalningsoförmögen. Under år 1995 är det maximala beloppet i

studiemedlen 6 962 kr per månad, varav 1 935 är bidrag.

Regeringen räknar med att omkring 31 000 studerande på

gymnasial nivå och 193 000 studerande på eftergymnasial nivå

kommer att få studiemedel under läsåret 1995/96. Kostnaden för

studiebidrag beräknas uppgå till 5 763 miljoner kronor

budgetåret 1995/96. Utgiften för räntesubventioner och

avskrivningar beräknas uppgå till 4 992 miljoner kronor. I

beloppet är inkluderat studielån som beviljas som en del av

särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa.

Regeringen har i annat sammanhang föreslagit att

arbetsmarknadspolitiska resurser anvisas för 3 500

högskoleplatser utöver de 4 000 extra platser som beslutats för

våren 1995 och som ligger kvar under hösten 1995. Vidare har

föreslagits resurser för 150 platser vid Sveriges

lantbruksuniversitet, 1 500 aspirantplatser, 25 000 platser i

sommaruniversitet, 1 500 basårsplatser inom högskolan samt 750

basårsplatser inom komvux. Vidare föreslås 1 000 platser under

två år inom språkområdet. Kostnaderna för studiemedel för dessa

platser beräknas uppgå till 305,1 miljoner kronor budgetåret

1995/96.

I propositionen föreslås en lagändring som syftar till att

utländska medborgare också fortsättningsvis skall kunna delta i

utbytet mellan svenska och utländska lärosäten med bibehållet

studiestöd. Behovet har uppkommit på grund av EES-avtalet.

Vidare föreslås vissa förändringar av bestämmelserna om anstånd

med återbetalning av studielån för den som uppbär

utbildningsbidrag samt för yrkesofficersaspiranter.

Möjligheten att få studiemedel vid utbildning till yrkesofficer

föreslås slopad.

I propositionen föreslår regeringen vidare att karenstiden vid

avskrivning av studielån på grund av sjukdom förlängs från 14

dagar till 30 dagar. Enligt nuvarande regler lämnas studiemedel

även för tid under vilken den studerande är sjuk. Med sjukperiod

förstås tid då den studerande på grund av sjukdom oavbrutet

varit oförmögen att bedriva studier. Sjukanmälan görs till

försäkringskassa som också godkänner sjukperioden. Motsvarande

gäller för studiehjälp, särskilt vuxenstudiestöd och svuxa.

Studielån som avser den del av en sjukperiod som följer efter en

karenstid om 14 dagar behöver inte återbetalas. Avskrivning görs

av Centrala studiestödsnämnden. I propositionen redovisas en

enkätundersökning som CSN har genomfört bland studerande som

fått reducering för sjukperioder 1989/90. Resultaten visar att

för drygt hälften var sjukperioden kortare än en månad, medan 14

% var sjuka under längre tid än 3 månader. 4 % hade studerat i

full omfattning; 55 % läste en del på egen hand, varav en del

också hade följt undervisning; 37 % studerade inte alls. Ca 15 %

hade inte alls försenats i studierna. Drygt 36 % hade tagit igen

eller räknade med att ta igen förseningen. För 28 % innebar

sjukdomen att de måste gå om en del av utbildningen. Ca 16 %

avbröt studierna. Av dem som hade studerat i viss omfattning

under sjukperioden hade 70 % inte blivit försenade. Det var

främst bland dem som varit sjuka i över tre månader som

förseningar eller avbrott inträtt. Merparten av alla som varit

sjuka under mindre tid än en månad hade klarat sig utan

studieförsening. En fjärdedel av alla som fått skuldreducering

behövde ta mer lån.

Vidare föreslås i propositionen att avskrivningen vid sjukdom

av studielån i särskilt vuxenstudiestöd eller särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa reduceras till 60 % av

lånebeloppet. Skälet är att skuldavskrivning med fullt belopp

leder till överkompensation i dessa fall.

De ändrade reglerna om avskrivning vid sjukdom beräknas

medföra en besparing på 7 miljoner kronor budgetåret 1995/96.

Regeringen anför att det åligger CSN att följa effekterna av de

nya reglerna.

I propositionen föreslås att till anslaget Studiemedel m.m.

skall anvisas ett förslagsanslag på 11 053 125 000 kr.

I motion Sf513 yrkandena 10 och 12 av Rose-Marie Frebran m.fl.

(kds) anför motionärerna att det är orimligt att förlänga

karenstiden vid avskrivning av studielån på grund av

sjukdom, och de hemställer att förslaget avslås. I motion

Sf516 yrkandena 4 och 5 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) anförs

att en ökning av karenstiden drabbar de 16--28 % av studenterna

som fått reducering och faktiskt måste gå om eller helt bryta

utbildningen. De hemställer att karenstiden behålls oförändrad

och begär ett tillkännagivande om att problemet i stället bör

lösas genom en striktare bedömning av om merskuld uppkommit.

Riksförsäkringsverket bör enligt motionärerna ges i uppdrag att

se över de lokala försäkringskassornas metodik vid bedömning av

studieoförmåga.

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att åtgärder

bör vidtas för att komma till rätta med de förhållanden som

framgår av CSN:s undersökning. Med hänsyn till att nya bättre

rutiner nu utvecklas hos försäkringskassorna finns det enligt

utbildningsutskottet inte någon anledning till ett

tillkännagivande om behovet av en striktare bedömning. Problemet

med den omotiverade skuldreduceringen bör enligt

utbildningsutskottets mening rimligen kunna minskas genom en

förlängning av karenstiden eftersom merparten av dem som varit

sjukskrivna kortare tid än en månad inte försenats nämnvärt i

studierna. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag.

Socialförsäkringsutskottet ansluter sig till

utbildningsutskottets uppfattning och tillstyrker regeringens

förslag och avstyrker motionerna Sf513 yrkandena 10 och 12 och

Sf516 yrkandena 4 och 5.

I motion Sf533 av Berit Oscarsson (s) tar motionären upp

frågan om den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel.

Motionären anför att det ofta är kvinnor som söker sig till

utbildning när de blivit äldre eftersom barnen då blivit större.

Om man fyllt 45 år finns dock inte möjlighet i dag att få

studiemedel såvida det inte finns särskilda skäl. Regelsystemet

för studiemedel måste utformas så att det stimulerar till

utbildning oberoende av ålder.

Utbildningsutskottet har avstyrkt motionen med hänvisning till

Studiestödsutredningens översyn av åldersgränserna.

Socialförsäkringsutskottet vill framhålla att den praxis som

utvecklat sig när det gäller ansökningar om studiemedel efter 45

års ålder är relativt liberal, med positiva beslut upp till 55

års ålder om utbildningen är yrkesinriktad. I övrigt har

utskottet inte någon annan mening än utbildningsutskottet och

avstyrker därför motionen med hänvisning till att frågan

behandlas av Studiestödsutredningen.

I motion Ub906 yrkande 10 av Beatrice Ask m.fl. (m) tar

motionärerna upp frågan om en avpassning av studiemedlen till

utbildningens längd. Motionärerna anför att en besparing kan

uppnås om studiebidraget avpassas efter utbildningens längd och

studiestödet i komvux avpassas till studiernas omfattning.

Motionärerna yrkar att beslut fattas om dessa förändringar.

Riksdagen har i juni 1994 beslutat om bl.a. följande

förändringar (prop. 1993/94:156, SfU25). Studiebidraget i

studiemedlen fick sammanlagt uppgå till ett belopp som motsvaras

av utbildningens omfattning och längd. Vid en eventuell

försening i studierna kunde i princip endast studielån beviljas.

För studenter vid universitet och högskolor innebar det att

bidraget fr.o.m. andra studiemedelsterminen avpassades till

tidigare studieresultat i form av poäng. Vid deltidsstudier i

komvux på mer än halvtid avpassades studiestödet i förhållande

till studiernas omfattning. Studiebidraget höjdes fr.o.m. den 1

januari 1996 med ca 160 kronor per månad. Återbetalningen av

studielån ändrades så att det gavs möjlighet att välja mellan

ett inkomstrelaterat system och ett system med återbetalning i

annuiteter. Rätten till avskrivning vid 65 års ålder

avskaffades.

Riksdagen har under hösten 1994 upphävt vårens beslut (prop.

1994/95:98, SfU9, UbU2y).

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motionen med

hänvisning till att det ingår i Studiestödsutredningens uppdrag

att överväga behovet av bl.a. den typ av förändringar som

motionärerna förordar.

Utskottet instämmer i utbildningsutskottets bedömning och

avstyrker motionen.

I tre motioner beräknar motionärerna kostnaden för studiemedel

med anledning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder på ett annat

sätt än regeringen. Sådana yrkanden framställs i motionerna

Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkande 11, Ub907 yrkande 17

av Andreas Carlgren m.fl. (c) och Fi216 yrkande 15 av Alf

Svensson m.fl. (kds).

Enligt utskottets mening bör kostnaden för studiemedel

beräknas i enlighet med de förslag som regeringen lagt fram. Som

en följd av att antalet basårsplatser i högskolan i proposition

1994/95:139 föreslås vara 1 200 i stället för 1 500 minskar dock

kostnaden för studiemedel med 5 miljoner kronor. Utskottet

avstyrker motionerna.

Det ovan anförda innebär att till anslaget E 4. Studiemedel

m.m. skall anvisas ett förslagsanslag på 11 048 125 000 kr.

E 5. Vuxenstudiestöd m.m.

Korttidsstudiestöd får beviljas arbetstagare som deltar i

studiecirklar, kurser i komvux och statens skolor för vuxna och

i vissa s.k. korta kurser vid folkhögskolor. Stöd lämnas för

studier i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på

grundskole- och gymnasienivå samt för studier som syftar till

att utveckla handikappades färdigheter och kunskaper om

handikappet. Stödet ersätter förlorad arbetsinkomst och uppgår

till 73 kr per timme. Internatbidrag beviljas deltagare i korta

kurser vid folkhögskolor och vid statens skolor för vuxna.

Bidraget kan beviljas både arbetstagare och icke arbetstagare

och uppgår till 327 kr per dygn. Möjligheten för fackliga

organisationer att söka dessa bidrag kollektivt avskaffades den

1 juli 1992.

Särskilt vuxenstudiestöd (svux) utgår vid längre tids studier

på grundskole- och gymnasienivå, vid yrkesteknisk

högskoleutbildning (s.k. YTH-utbildning) och vid vissa kurser

vid folkhögskola, även i kombination med grundvux/grund-sfi.

Urval sker efter sökandens behov av utbildning och stöd. Stödet

består av en bidragsdel och en lånedel. Den som är berättigad

till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa eller har

uppburit sådan ersättning längsta möjliga tid får

vuxenstudiebidrag med 65 % av det utbildningsbidrag som den

studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Övriga

sökande får vuxenstudiebidrag med 32,5 % av motsvarande

utbildningsbidrag. För sökande som får det högre bidraget finns

även rätt till barntillägg, om de har vårdnaden om barn som är

under 16 år och går i grundskola. Studielån kan utges så att det

tillsammans med bidraget motsvarar vad den studerande skulle ha

erhållit i utbildningsbidrag.

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) kan utgå till

arbetslösa med motsvarande belopp som det högre särskilda

vuxenstudiestödet till dem som är berättigade till ersättning

från arbetslöshetskassa. Någon urvalsprövning sker inte, utan

stöd utgår så länge det finns medel. Stödet utges tidigast under

det kalenderår då den arbetslöse fyllt 21 år. Stöd kan lämnas

till en studerande som har förvärvsarbetat under minst tre

kalenderår före det kalenderår för vilket stödet utgår, varvid

med förvärvsarbete får jämställas vissa andra verksamheter.

Stödet medges för studier på grundskole- och gymnasienivå och

får beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.

Barntillägget i svux och svuxa utges för barn upp till 16 års

ålder och därefter om de fortfarande går kvar i grundskolan.

Tillägget är ett skattepliktigt bidrag och uppgår under 1995

till 992 kr per månad och barn. Barntillägget infördes 1984

delvis mot bakgrund av att det fanns ett barntillägg i

studiemedelssystemet. Studiemedlen kunde vid den tiden uppgå

till högre belopp än vuxenstudiestödet för studerande som hade

barn. Barntillägget i studiemedelssystemet avskaffades

emellertid 1989. Någon motsvarighet finns inte heller i

utbildningsbidragssystemet.

I propositionen föreslås att resurserna för korttidsstudiestöd

och internatbidrag minskas. Av tillgängliga medel under förra

budgetåret, 61 miljoner kronor, utbetalades 34,9 miljoner

kronor. Med hänsyn till detta och mot bakgrund av behovet av

besparingar i statens utgifter anser regeringen att resurserna

för korttidsstudiestöd och internatbidrag bör minskas med 40

miljoner kronor under budgetåret 1995/96.

I propositionen föreslås vidare att möjligheten återinförs för

fackliga organisationer och handikapporganisationer att göra

kollektiva ansökningar. Korttidsstudiestödets belopp räknas upp

från 73 till 75 kr per timme.

I propositionen föreslås vidare att barntillägget slopas. I

ett system där vuxenstudiestöden relateras till inkomsten är det

enligt regeringens mening knappast motiverat med hänsynstaganden

till t.ex. familjens storlek, eftersom sådana förhållanden

beaktas inom ramen för familjepolitiken. Besparingen beräknas

till 280 miljoner kronor.

Regeringen har i annat sammanhang föreslagit

arbetsmarknadspolitiska resurser för 34 500 platser under

läsåret 1995/96 utöver de för våren 1995 beslutade 13 000

platserna som ligger kvar under hösten 1995. Vidare föreslås en

förstärkning av folkbildningen motsvarande 10 000 platser i

folkhögskolan under läsåret 1995/96. Särskilt vuxenstudiestöd

för arbetslösa till studerande vid dessa platser beräknas uppgå

till 2 687,7 miljoner kronor under de första 12 månaderna.

Regeringen beräknar också medel för särskilt vuxenstudiestöd

vid YTH-utbildningar. Riksdagen beslutade våren 1994 av

besparingsskäl att avskaffa möjligheten att erhålla svux i

YTH-utbildning fr.o.m. den 1 juli 1994 (prop. 1993/94:100, bil.

9, SfU13). Sedan det visat sig att beslutet ledde till en

drastisk minskning av antalet sökande till dessa utbildningar

har regeringen under hösten 1994 meddelat riksdagen sin avsikt

att återinföra möjligheten till svux i YTH-utbildningarna (prop.

1994/95:98, SfU9). Regeringen har härefter fattat beslut om att

återinföra denna möjlighet fr.o.m. den 1 januari 1995.

Medelsbehovet beräknas till 92,7 miljoner kronor.

Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. beräknas i propositionen till

3 932 700 000 kronor, varav korttidsstudiestöd och

internatbidrag 54,6 miljoner kronor, särskilt vuxenstudiestöd 1

093,7 miljoner kronor och särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa 2 784,4 miljoner kronor.

I motion Ub906 yrkande 14 av Beatrice Ask m.fl. (m) avvisar

motionärerna förslaget om kollektiva ansökningar.

Enligt utskottets mening innebär förfarandet med kollektiv

ansökan om stöd en administrativ förenkling genom att antalet

ansökningar minskar. Samtidigt underlättas rekryteringen till

utbildning. Utskottet avstyrker motionen.

I motion Ub906 yrkande 13 av Beatrice Ask m.fl. (m) anför

motionärerna att ytterligare 20 miljoner kronor bör sparas på

resurser för korttidsstudiestöd och internatbidrag. De medel

som återstår bör enligt motionärerna i första hand lämnas till

handikappade och till distansundervisningen.

I motion Sf512 av Rinaldo Karlsson (s) anförs att kollektiva

ansökningar är en viktig åtgärd för att öka rekryteringen och

att en minskning av resurserna när möjligheten till ansökningar

ökar därför kan få negativa konsekvenser. Motionären begär ett

tillkännagivande om att en omprövning bör ske om detta

inträffar.

Nedgången i nyttjandet av korttidsstudiestöden är kraftig och

har sannolikt sin förklaring i ändrade regler när det gäller

kollektiva ansökningar, bidrag till uppsökande verksamhet etc.

En annan förklaring kan vara det rådande arbetsmarknadsläget.

Det förekommer t.ex. numera att personer som beviljats

korttidsstudiestöd avstår från utbildningen. En anledning till

detta kan vara att man inte går ifrån arbetet för

korttidsstudier i dagens läge. Enligt utskottets mening är det

rimligt att resurserna för detta stöd anpassas till

nyttjandegraden så att en möjlig besparing tas till vara. Någon

anledning att gå längre än vad regeringens förslag innebär finns

det enligt utskottets mening inte, och utskottet avstyrker

därför bifall till motion Ub906 yrkande 13.

Utskottet instämmer med motionären i motion Sf512 när det

gäller behovet att följa utvecklingen med anledning av den

anpassning av resurserna för korttidsstudiestöd som nu

genomförs, och utskottet förutsätter att regeringen noga följer

denna fråga. Något tillkännagivande härom till regeringen är

emellertid inte påkallat.

I motion Sf517 yrkande 2 av Britt-Marie Danestig-Olofsson

m.fl. (v) hemställer motionärerna att ersättningsnivån i svux

och svuxa höjs från 65 % till 75 % av nivån för

arbetslöshetskasseersättningen.

Enligt utskottets mening finns det i dagens statsfinansiella

läge inte utrymme för att på detta sätt höja den ersättning som

utgår i svux och svuxa. Frågan om nivåer inom dessa stöd ingår

dessutom i Studiestödsutredningens uppdrag. Utskottet avstyrker

motionen.

I motion Sf525 av Arne Mellqvist m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande beträffande vuxenstudiestödens konstruktion

och inriktning. Enligt motionärerna bör bl.a. ett bidrag för

rekrytering till kompetenshöjande åtgärder införas och

resursnivån bibehållas och på sikt ökas.

Som redovisats ovan är frågor som rör den framtida

utformningen av vuxenstudiestöden nu föremål för en översyn.

Studiestödsutredningen skall utreda förutsättningarna för ett

mer sammanhållet studiestödssystem och därvid belysa frågor om

nivåer m.m. Enligt utskottets mening bör resultatet av

utredningens arbete med dessa frågor avvaktas och utskottet

avstyrker därför bifall till motion Sf525.

Yrkanden om avslag på förslaget om slopat barntillägg

framställs i motionerna Ub624 yrkande 30 av Lars Leijonborg

m.fl. (fp), Sf513 yrkandena 2 och 12 av Rose-Marie Frebran m.fl.

(kds) och Sf516 yrkande 6 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp). I

motion Sf508 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) begärs

ett tillkännagivande om att barntillägget bör behållas och

finansieras med medel avsedda för arbetsmarknadsinsatser.

Utskottet delar regeringens bedömning att barntillägget inte

är förenligt med den inkomstbortfallsprincip som gäller för

vuxenstudiestöden och att familjens storlek i stället bör

beaktas inom ramen för familjepolitiken. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag och avstyrker motionerna Ub624 yrkande 30,

Sf508, Sf513 yrkandena 2 och 12 och Sf516 yrkande 6.

I motion Sf506 (delvis) av Christina Axelsson m.fl. (s) tar

motionärerna upp behovet av övergångsbestämmelser vid

avskaffande av barntillägget. Enligt motionärerna bör

övergångsbestämmelserna ändras så att de som i dag uppbär

barntillägg kan behålla detta tills studierna avslutats.

Regeringens förslag innebär att barntillägget upphör den 1

juli 1995. Under höstterminen 1995 tillämpas äldre bestämmelser

på studerande som före den 1 januari 1995 ansökt om särskilt

vuxenstudiestöd för hösten 1995.

Enligt utskottets mening gör sig besparingskraven också

gällande vid bedömningen av vilka övergångsregler som skall

gälla. De bestämmelser som föreslås av regeringen ger endast ett

mindre utrymme för tillämpning av de äldre reglerna under hösten

1995. Med hänsyn till behovet av ett snabbt genomslag för

besparingarna bedömer utskottet den av regeringen föreslagna

övergångsregeln som rimlig. Utskottet avstyrker därför

motionsyrkandet.

I motionerna Ub624 yrkande 17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

och Sf513 yrkande 4 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) yrkar

motionärerna att medel inte skall beräknas för särskilt

vuxenstudiestöd i YTH-utbildningar.

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att

regeringens beslut att återinföra svux i YTH-

utbildning är välgrundat och har föreslagit att medel beräknas

för detta ändamål i enlighet med regeringens förslag.

Det ankommer på regeringen att bestämma vilka utbildningar som

kan ge rätt till särskilt vuxenstudiestöd. Regeringens beslut

att återinföra särskilt vuxenstudiestöd i YTH-utbildning grundar

sig på att regeringen bedömer det angeläget att värna och

utveckla YTH-utbildningarna eftersom denna utbildningsform har

stor betydelse både för den enskildes utvecklingsmöjligheter och

för att tillgodose industrins behov av kompetens för vissa

kvalificerade funktioner. Socialförsäkringsutskottet är inte

berett att föreslå någon ändring i denna ordning och anser

därför att medel skall beräknas för särskilt vuxenstudiestöd i

YTH-utbildningar. Utskottet avstyrker motionerna Ub624 yrkande

17 och Sf513 yrkande 4.

I motion Sf509 yrkandena 1, 2 och 4 av Inger Lundberg m.fl.

(s) föreslås en utbyggnad av YTH-utbildningen. Motionärerna

anför att den yrkestekniska utbildningen kan komma att spela en

viktig roll för att säkra erfarna yrkesarbetares ställning på

arbetsmarknaden under 2000-talet. Enligt motionärerna är det

särskilt angeläget att utbildningen etableras i län med stora

grupper lågt utbildade yrkesarbetare och omfattande

omstruktureringar som t.ex. Örebro län. De föreslår att antalet

platser i yrkesteknisk högskoleutbildning ökas med totalt 1 000

under budgetåret 1995/96 och att sammanlagt ytterligare 145

miljoner kronor anslås för utbildningsplatserna och särskilt

vuxenstudiestöd. Åtgärden kan enligt motionärerna finansieras

genom en minskning av anslaget till det N/T-arvode på 12 000 kr

per månad som regeringen aviserat. Motionärerna begär också ett

tillkännagivande om att möjligheterna till en kraftfull

utbyggnad av YTH-utbildningen bör ses över.

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande framhållit att

merutgiften för svux i YTH-utbildning finansieras genom

besparingar inom högskoleområdet och att ytterligare platser

kräver någon form av omfördelning. När det gäller motionärernas

förslag att medel tas från den aviserade satsningen på 9 000

platser i naturvetenskaplig och teknisk utbildning framhåller

utbildningsutskottet att det är viktigt att denna satsning

genomförs. Den innebär enligt utbildningsutskottet en möjlighet

för redan yrkesverksamma med minst fem års arbetslivserfarenhet

att få en högskoleexamen med teknisk eller naturvetenskaplig

inriktning och utgör en nödvändig satsning för att långsiktigt

öka tillväxtförmågan, särskilt bland de små och medelstora

företagen. Utbildningsutskottet är därför inte berett att

medverka till en omfördelning av de medel som regeringen

beräknat för detta ändamål och föreslår att motionsyrkandena om

ytterligare platser i YTH-utbildningen avstyrks.

Utbildningsutskottet anser inte heller att det finns skäl att i

nuvarande läge begära en översyn som syftar till en kraftig

expansion av YTH-utbildningen och avstyrker därför även yrkandet

härom.

Socialförsäkringsutskottet instämmer i utbildningsutskottets

bedömning och avstyrker därför motion Sf509 yrkandena 1, 2 och

4.

E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m.

Från anslaget betalas utgifter för timersättning vid

svenskundervisning för invandrare (sfi) och timersättning för

psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt studiesocialt stöd för

vissa kurser i teckenspråk.

I propositionen anmäler regeringen att timersättningen kommer

att räknas upp från nuvarande 73 kr till 75 kr per timme.

Anslaget beräknas till 186 249 000 kr, varav 87,7 miljoner

kronor för studerande i svenska för invandrare.

I motion Ub906 yrkande 15 av Beatrice Ask m.fl. (m) föreslås

att medel inte skall beräknas för timersättning vid undervisning

i svenska för invandrare då undervisningen kan ordnas under

icke arbetstid för de invandrare som har anställning.

Enligt utskottets mening är det viktigt att möjligheten till

undervisning i svenska kan erbjudas på villkor som gör att den

verkligen når fram till de grupper som den är avsedd för.

Utskottet är inte berett att tillstyrka någon ändring i detta

stöd och avstyrker därför motionen.

E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Från anslaget betalas kostnader för stöd till produktion av

studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade,

rörelsehindrade eller dyslektiker.

Vidare betalas från anslaget bidrag till vissa trafikföretag

för reserabatter för studerande samt reseersättning till

studerande vid statens skolor för vuxna. Reserabatter hos olika

trafikföretag beviljas enligt avtal som träffas mellan CSN och

trafikföretagen i fråga. Rabatterna ges till studerande med

statligt studiestöd och studerande vid landets special- och

särskolor. De studerande erhåller för ändamålet ett s.k.

CSN-kort.

Riksdagen har under våren 1994 beslutat om ett

tillkännagivande till regeringen beträffande de studerandes

reserabatter. I ärendet förelåg ett motionsförslag om att

möjligheterna borde undersökas att få till stånd ett mer

heltäckande CSN-kort som kunde gälla även för andra verksamheter

i samhället där subventioner av resor av olika slag utges.

Särskilt resebidragen inom AMS utbildningsverksamhet med dess

betydande omfattning borde enligt förslaget vara intressant och

kunna bidra till bättre villkor vid upphandlingen av rabatter.

Socialförsäkringsutskottet anförde att förslaget var väl

värt att pröva och att regeringen skyndsamt borde låta närmare

utreda möjligheterna till ett samordnat system för

resesubventioner inom olika slag av utbildningsverksamhet m.m.

Vad utskottet uttalade gav riksdagen som sin mening regeringen

till känna (bet. 1993/94:SfU13, rskr. 281).

I propositionen föreslås ett bemyndigande för Talboks- och

punktskriftsbiblioteket (TPB) att beställa sådan produktion av

studentlitteratur som förfaller till betalning under budgetåret

1997 till ett belopp av 5 miljoner kronor. Regeringen beräknar

kostnaderna för produktion av studentlitteratur för studerande

som är rörelseskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker till

18 730 000 kr.

I propositionen föreslås vidare att medel inte skall beräknas

för bidrag till CSN-kortet. Mot bakgrund av behovet av

besparingar i statens utgifter anser regeringen att statliga

bidrag inte längre skall anvisas för detta ändamål. Centrala

studiestödsnämnden bör emellertid vara oförhindrad att pröva

möjligheterna att genom avgiftsbeläggning av CSN-kortet uppnå

likartade förmåner för de studerande.

Regeringen föreslår också att reseersättningen vid statens

skolor för vuxna (SSV) tas bort. Vid en av CSN genomförd enkät

bland studerande 1989/90 uppgav drygt hälften att det skulle

vara negativt om ersättningen slopades, medan övriga ansåg att

det inte skulle ha någon större betydelse.

Anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål beräknas i

propositionen till 18 730 000 kr. Besparingen under detta anslag

beräknas till 128,3 miljoner kronor.

I ett stort antal motioner redovisar motionärerna sin

inställning till regeringens förslag om slopat CSN-kort.

I motion Sf526 av Arne Mellqvist m.fl. (s) anför motionärerna

att utredningen om en samordning med andra resesubventioner nu

bör genomföras och att kortet bör behållas i avvaktan på

utredningens resultat. I motion Sf530 av Sonia Karlsson och Inge

Carlsson (s) pekar motionärerna på möjligheten att i stället

finansiera CSN-kortet genom en generell reducering av

studiemedlen. I motion Sf511 yrkandena 1 och 2 av Lars U

Granberg m.fl. (s) anförs att borttagandet av CSN-kortet kan

komma att försämra motivationen till utbildning och att detta

drabbar studenter som kommer från Norrbotten och Västerbotten

och går på andra högskolor och universitet i landet. Härigenom

minskar möjligheterna att komma till rätta med den stora sociala

snedrekryteringen i norra Sverige. En avveckling av reserabatten

kan också få konsekvenser för Högskolan i Luleå. Skolan

rekryterar t.ex. hälften av sina civilingenjörsstudenter från

Syd- och Mellansverige. Också i motion Sf514 av Jörgen Persson

m.fl. (s) tar motionärerna upp problemen med att den sociala

snedrekryteringen till högre studier ökar. De framhåller att ett

slopat CSN-kort gör det svårare att komma till rätta med detta

problem och att rekryteringen försvåras till skolor med ett

stort upptagningsområde som t.ex. Mitthögskolan i Östersund, där

70 % av studenterna kommer utifrån. CSN-kortet bör enligt

motionärerna behållas och finansieras genom en omfördelning inom

studiemedelssystemet. Även i motion Sf528 av Lilian Virgin och

Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) framhålls CSN-kortets betydelse för

studerande från glesbygd och för skolor i glesbygd. Ett exempel

på en sådan skola är enligt motionärerna Högskolan på Gotland

som rekryterar 60 % av eleverna från andra orter. Motionärerna

föreslår att den av riksdagen beställda utredningen genomförs så

att ett bättre underlag erhålls för bedömningen av

reserabatternas roll för glesbygden. I motion Sf531 av Lena

Sandlin m.fl. (s) tar motionärerna upp motsvarande synpunkter

och anför att Umeå universitet rekryterar 60 % av sina studenter

från regioner utanför länet, varav ca 30 % kommer från södra

eller mellersta Sverige. De anför att det är mycket angeläget

att resekostnaderna kan begränsas för studerande som har långa

avstånd mellan bostadsort och studieort. I motion Sf532 av

Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) framhåller motionärerna att den

viktigaste invändningen är att man riskerar att öka den sociala

snedrekryteringen. Motionären vill dock härutöver särskilt

framhålla CSN-kortets betydelse för de specialiserade

utbildningar som endast finns på ett fåtal platser i landet och

att det för många nya högskolor är betydelsefullt att kunna ha

hela Sverige som upptagningsområde.

I motion Ub907 yrkandena 13 och 14 av Andreas Carlgren m.fl.

(c) anför motionärerna att CSN-kortet är viktigt för dem som har

långa resor till studieorten och att ett slopande skulle slå

ensidigt mot denna grupp. Det kan enligt motionärerna i värsta

fall leda till att trafiken på en del kollektivtrafiklinjer

läggs ner. Motionärerna hemställer att medel anslås för

CSN-kortet. I motion Sf520 av Börje Hörnlund (c) anförs att Umeå

universitet, Högskolan i Luleå samt Mitthögskolan verkar i en

region med mycket stora avstånd och en inom vissa områden låg

utbildningstradition. Motionären framhåller att en avveckling av

CSN-resestödet kommer att inverka negativt på rekryteringen till

högskolorna i Norrland och att kortet av detta skäl bör vara

kvar. I motion Sf519 yrkande 1 och 2 av Agne Hansson (c) anför

motionären att CSN-kortet har stor betydelse för de utbildningar

på Gotland som har studerande från fastlandet och att ett

slopande är särskilt besvärande för den nya

högskoleutbildningen. Planerna på en ny självständig högskola på

Gotland motverkas också. Motionären begär ett tillkännagivande

med detta innehåll och hemställer att medel anslås för

CSN-kortet.

I motion Sf518 yrkandena 1 och 2 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

anför motionärerna att en studeranderabatt är viktig för

ungdomar som inte har möjlighet att studera på hemorten och att

denna möjlighet utgör en parallell till det önskemål om

geografisk rörlighet som finns inom arbetsmarknadspolitiken. Det

är enligt dessa motionärer också viktigt att ungdomar tidigt lär

sig att använda kollektiva transporter. Behovet av ett

rabattkort för gymnasiestuderande bedöms dock som litet och

tillgodoses dessutom redan genom existerande rabatter för

ungdomar. För den återstående gruppen bör det enligt

motionärerna vara möjligt att ersätta det nuvarande systemet med

en rabatt som grundar sig på den förhandlingsstyrka som ligger i

gruppens storlek. På samma sätt som inom övriga samhällssektorer

bör det vara möjligt att renodla den grupp som är intresserad av

en rabatt genom att en avgift tas ut. Att det finns ett utrymme

för en affärsmässigt betingad rabatt framgår enligt motionärerna

bl.a. av att dagens rabatt kraftigt överstiger den subvention

som lämnas. Staten bör enligt motionärerna täcka de extra

administrationskostnader som ett avgiftsbelagt kort föranleder.

De hemställer att riksdagen anslår 15 miljoner kronor för denna

merkostnad och som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om ett avgiftsbelagt kort.

I motion Ub624 yrkande 29 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs

att CSN-kortet är en viktig del av studiestödet och att

överväganden beträffande kortets framtid därför bör göras i

samband med den pågående översynen av studiestödet. Om kortet

avskaffas får det enligt motionärerna negativa konsekvenser för

friheten att välja högskola och studieort. Denna frihet är ett

viktigt utbildningspolitiskt mål. De hemställer att medel

anvisas för ändamålet och att regeringen får i uppdrag att

återkomma med en alternativ besparing. I motion Kr2 yrkande 3 av

Ola Ström m.fl. (fp) anför motionärerna att CSN-rabatten är en

viktig del av studiestödet och att överväganden beträffande

rabatten därför bör ske i samband med den pågående översynen av

studiestödet.

I motion Sf516 yrkande 3 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) anförs

att det viktigaste med CSN-rabatten på lång sikt är den

stimulans som ungdomar får att välja det miljövänliga tåget och

andra kollektiva transportmedel. Resvanorna under studietiden är

viktiga för den vuxnes inställning till kollektiva transporter.

Ett slopat CSN-kort innebär en kraftig kostnad för de studerande

och det är enligt motionärerna inte realistiskt att räkna med

ett avgiftsbelagt kort. Reserabatten har också en stor betydelse

för möjligheterna att fritt välja skola och utbildning.

Motionärerna hemställer att medel anslås för CSN-kortet. Ett

motsvarande yrkande framställs i motion Ub905 yrkande 16 av

Birger Schlaug m.fl. (mp). I motion Kr3 yrkande 1 av Ewa Larsson

(mp) anför motionären att det är märkligt att värnpliktiga får

en fri resa varje tjänstgöringsfri helg samtidigt som de

studerandes reserabatter slopas helt. Motionären föreslår att

CSN-kortet behålls.

I motion Sf513 yrkande 6 delvis av Rose-Marie Frebran m.fl.

(kds) anförs att CSN-kortet är ett för staten billigt sätt att

underlätta för studenter att läsa utanför hemorten och att detta

ökar tillgängligheten till högre utbildning och motverkar olika

typer av snedrekrytering. CSN-kortet utgör också ett stöd för

den allmänna strävan att skapa säkra och miljövänliga

transporter. Motionärerna hemställer att medel anslås för

ändamålet.

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att bidraget

till de studerandes rabatter utgör ett värdefullt inslag i det

stöd som lämnas vid studier och att det i många fall kan

underlätta för studerande att välja en skola på längre avstånd

från hemorten än annars och på det sättet bidra till

rekryteringen till de högskolor som ligger utanför

storstadsregionerna. Enligt utbildningsutskottets mening är det

emellertid viktigt att en besparing av denna storleksordning nu

genomförs, och utskottet delar därför regeringens bedömning att

bidrag till de studerandes reserabatter inte längre bör anvisas.

Med hänsyn till den betydelse CSN-kortet har för rekryteringen

till skolor med ett stort upptagningsområde är det enligt

utbildningsutskottets mening viktigt att regeringen noggrant

följer utvecklingen för dessa, och utbildningsutskottet

förutsätter att så sker utan något särskilt tillkännagivande

från riksdagens sida.

Socialförsäkringsutskottet vill anföra följande.

Enligt utskottets mening måste förslaget om en besparing på

statens bidrag till studenternas reserabatter ses i ljuset av de

påfrestningar som Sveriges ekonomi är utsatt för och de

besparingar som nu genomförs på andra områden. För att

understryka allvaret i besparingskraven vill utskottet peka på

den sänkning av barnbidraget som socialutskottet nyligen

tillstyrkt.

Utskottet har övervägt möjligheten att finansiera

statsbidraget till studenternas reserabatter genom en sänkning

av studiemedlens bidragsnivå. För att uppnå en motsvarande

besparing krävs en sänkning av det månatliga studiebidraget med

ca 40 kr för alla studerande. Denna sänkning skulle i så fall

tillkomma utöver den sänkning av det maximala

studiemedelsbeloppet med 58 kr och studiebidraget med 16 kr som

följer av att uppräkningen av basbeloppet fr.o.m. i år är

reducerad. Med hänsyn till att studenterna på detta sätt redan

har fått sina studiemedel sänkta en gång i år har utskottet inte

ansett sig kunna tillstyrka ytterligare en sänkning av

studiemedlens bidragsnivå.

Utskottet vill framhålla att det endast är statsbidraget som

föreslås slopat. CSN har kvar sina möjligheter att söka rabatter

för studenterna genom förhandlingar med olika trafikföretag.

Studenterna är en betydelsefull grupp resenärer som det bör vara

intressant att påverka så att de får goda resvanor. En annan

möjlighet kan vara att avgiftsbelägga kortet för att på det

sättet få en bättre grund för förhandlingar med olika

trafikföretag. Även om ett avgiftsbelagt kort måste gälla en mer

begränsad grupp studenter öppnar det möjligheter till högre

rabatter än annars. Ett sådant kort kan ha ett stort värde för

just de grupper som har högre reskostnader. I likhet med det

nuvarande kortet kan ett sådant kort också omfatta de studerande

vid SSV. Det är emellertid inte ens självklart att studenternas

rabatter behöver vara centralt sammanhållna i form av ett

CSN-kort utan man kan också tänka sig en utveckling i motsatt

riktning där studenterna utnyttjar och berikar den

förhållandevis rikhaltiga flora av rabatter som tillhandahålls

på detta område. Även om det enligt utskottets mening är troligt

att det nuvarande CSN-kortet i sinom tid kommer att ersättas av

andra rabatter kan detta enligt utskottets mening inte utgöra

ett villkor för att bidraget nu skall kunna avskaffas.

När det gäller särskoleelever och elever i vissa specialskolor

vill utskottet framhålla att ansvaret för kostnaden för resor

till och från skolan i dessa fall ligger på kommunerna eller

staten.

Enligt utskottets mening medför de besparingskrav som nu

uppställs att det är nödvändigt att begränsa statens åtaganden

inom områden där det finns alternativa lösningar. Enligt

utskottets bedömning är de studerandes reserabatter ett sådant

område, och utskottet anser därför att regeringens förslag om

att slopa bidraget bör bifallas. Som utbildningsutskottet anfört

är det viktigt att regeringen noggrant följer utvecklingen för

de skolor som för sin rekrytering är beroende av att ha ett

stort upptagningsområde.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna. Utskottet

utgår härvid från att CSN utnyttjar sina möjligheter att söka

rabatter för studenterna genom förhandlingar med olika

trafikföretag i enlighet med vad ovan sagts.

Också regeringens förslag om slopad reseersättning vid

statens skolor för vuxna (SSV) har föranlett motionsyrkanden.

I motion Sf507 av Britta Sundin m.fl. (s) redovisas en enkät

som genomförts vid SSV i Härnösand i januari 1995. Enligt denna

skulle endast 20 % av eleverna kunna fullfölja sina program om

reseersättningen tas bort. Eleverna har i genomsnitt 37 mil till

skolorten, 26 % mer än 50 mil. De gör i genomsnitt åtta resor

per läsår. Ett eventuellt slopande av reseersättningen bör

enligt motionärerna föregås av en prövning av konsekvenserna för

distansstuderande. I motion Sf527 av Sigge Godin (fp) anför

motionären att resekostnadsersättningen för studerande vid SSV i

Härnösand bör bibehållas till dess Studiestödsutredningen

avgivit sitt förslag. I motion Sf513 yrkande 6 delvis samt

yrkandena 12 och 13 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) hemställs

om avslag på förslaget om slopad reserabatt.

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att det är

rimligt att reseersättningen till de studerande vid SSV slopas

samtidigt med CSN-rabatten för övriga studerande och har

tillstyrkt regeringens förslag.

I konsekvens med utskottets ställningstagande när det gäller

CSN-kortet bör enligt utskottets mening även den särskilda

reseersättningen till de studerande vid statens skolor för vuxna

slopas. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker

motionerna.

E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa

lärarutbildningar

Från anslaget betalas utgifter för vuxenstudiebidrag vid

studier som leder till specialpedagogexamen och vid

påbyggnadsutbildning till en sådan examen. Under läsåret

beräknas 680 studerande komma att beviljas bidrag med i

genomsnitt 86 000 kr. Till anslaget Särskilt vuxenstudiestöd

till studerande vid vissa lärarutbildningar föreslås anvisat 85

580 000 kr.

I motion Sf524 av Arne Mellqvist m.fl. (s) föreslår

motionärerna en ändrad ekonomiprövning vid tilldelning av

vuxenstudiebidrag i dessa fall. Enligt motionärerna bör den

allmänna regeln om att stöd inte skall beviljas om det är

uppenbart att den studerande inte är i ekonomiskt behov av stöd

tillämpas också vid de nu aktuella utbildningarna. Regeln har

tillkommit bl.a. för situationer där den studerande kan bedriva

ett betalt heltidsarbete parallellt med studierna eller där den

studerande har en stor disponibel förmögenhet. Enligt

motionärernas mening bör riksdagen slopa den bestämmelse som ger

regeringen rätt att göra undantag från den allmänna

ekonomiprövningen.

Enligt utskottets mening ankommer det på regeringen att fatta

beslut i dessa fall, och utskottet är inte berett att tillstyrka

en ändring av denna ordning. Utskottet har dock erfarit att

frågan om en justering av den aktuella bestämmelsen nu

aktualiserats inom regeringskansliet. Frågan om en besparing på

denna punkt kommer således att prövas av regeringen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en reformering av studiestödssystemet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf502 yrkande 1,

1994/95:Sf503 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf506 i denna del,

1994/95:Sf513 yrkandena 1 och 7--9, 1994/95:Sf516 yrkande 1,

1994/95:Ub369 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 28,

1994/95:Ub905 yrkande 15, 1994/95:A244 yrkande 24,

1994/95:A288 yrkande 6 och 1994/95:So294 yrkande 9,

res. 1 (m)

res. 2 (c)

res. 3 (mp)

res. 4 (kds)

2. beträffande folkbokföring vid studier

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf502 yrkande 2,

3. beträffande studenternas försäkringsskydd vid

arbetsskada

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf513 yrkande 11,

res. 5 (kds)

4. beträffande information till studerande utomlands

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf522,

5. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämnden

m.m.

att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 265 622 000 kr,

6. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämndens

återbetalningsverksamhet

att riksdagen till Centrala studiestödsnämndens

återbetalningsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett

anslag på 1 000 kr,

7. beträffande studiebidragets belopp

att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på

motionerna 1994/95:Sf266 yrkande 9, 1994/95:Sf517 yrkande 4,

1994/95:Sf519 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och

12 och 1994/95:Fi211 yrkande 20 bifaller vad utskottet anfört i

denna del,

res. 6 (m) - delvis

res. 7 (c, fp) - delvis

res. 8 (v)- delvis

res. 9 (mp) - delvis

res. 10 (kds) - delvis

8. beträffande studiebidrag under nio månader

att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

9. beträffande extra tillägg

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sf517 yrkande 5

bifaller propositionen i denna del,

res. 11 (v) - delvis

10. beträffande familjepolitikens ansvar för de äldre

tonåringarna

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf505,

11. beträffande studiebidrag för studier utomlands

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf521,

12. beträffande stipendium i komvux

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf513 yrkande

5, 1994/95:Sf517 yrkande 3, 1994/95:Sf523, 1994/95:Ub624 yrkande

13, 1994/95:Ub901 yrkande 25, 1994/95:Ub906 yrkande 12 och

1994/95:Ub907 yrkande 18 bifaller propositionen i denna del,

res. 12 (m, c, fp, mp, kds)

13. beträffande studielån i ungdomsgymnasium

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf501 och

1994/95:Sf529,

14. beträffande inackorderingstillägg

att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

15. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.

att riksdagen med anledning av propositionen till Studiehjälp

m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

2 784 333 000 kr,

res. 13 (m) - villk. res. 6 och 12

res. 14 (c, fp, mp, kds) - villk. res. 7, 9, 10 och 12

res. 15 (v) - villk. res. 8 och 11

16. beträffande studier utomlands i vissa fall

att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

17. beträffande vissa anståndsfrågor

att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

18. beträffande studiemedel vid utbildning till

yrkesofficer

att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

19. beträffande karenstid vid avskrivning av studielån på

grund av sjukdom

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf513 yrkandena

10 och 12 i denna del samt 1994/95:Sf516 yrkandena 4 och 5

bifaller propositionen i denna del,

res. 16 (mp) - delvis

res. 17 (kds) - delvis

20. beträffande avskrivning vid sjukdom av studielån i svux

och svuxa

att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

21. beträffande den övre åldersgränsen för rätt till

studiemedel

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf533,

22. beträffande en avpassning av studiemedlen till

utbildningens längd

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub906 yrkande 10,

res. 18 (m)

23. beträffande anslag till Studiemedel m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Ub906 yrkande 11, 1994/95:Ub907

yrkande 17 och 1994/95:Fi216 yrkande 15 till Studiemedel m.m.

för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

11 048 125 000 kr,

res. 19 (m)

res. 20 (c)

res. 21 (kds)

24. beträffande korttidsstudiestödets belopp

att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

25. beträffande kollektiva ansökningar

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ub906 yrkande 14

bifaller propositionen i denna del,

res. 22 (m, fp) - delvis

26. beträffande resurser för korttidsstudiestöd och

internatbidrag

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub906 yrkande 13,

res. 23 (m)

27. beträffande en omprövning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf512,

28. beträffande ersättningsnivån i svux och svuxa

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf517 yrkande 2,

res. 24 (v) - delvis

29. beträffande vuxenstudiestödens konstruktion och

inriktning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf525,

30. beträffande barntillägg

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf508,

1994/95:Sf513 yrkandena 2 och 12 i denna del, 1994/95:Sf516

yrkande 6 och 1994/95:Ub624 yrkande 30 bifaller propositionen i

denna del,

res. 25 (fp, mp, kds) - delvis

31. beträffande övergångsbestämmelser

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sf506 i denna del

bifaller propositionen i denna del,

32. beträffande särskilt vuxenstudiestöd i

YTH-utbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf513 yrkande 4 och

1994/95:Ub624 yrkande 17,

res. 26 (m, c, fp, mp, kds)

33. beträffande en utbyggnad av YTH-utbildningen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf509 yrkandena 1, 2 och

4,

34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 3 932 700 000 kr,

res. 27 (m) - villk. res. 23 och 26

res. 28 (c) - villk. res. 26

res. 29 (fp, mp, kds) - villk. res. 25 och 26

res. 30 (v) -villk. res. 24

res. 31 (v) - villk. res. 25

35. beträffande svenska för invandrare

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub906 yrkande 15,

res. 32 (m) - delvis

36. beträffande anslag till Timersättning vid vissa

vuxenutbildningar m.m.

att riksdagen till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 186

249 000 kr,

res. 32 (m) - delvis

37. beträffande bemyndigande för Talboks- och

punktskriftsbiblioteket

att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar

regeringen att låta Talboks- och punktskriftsbiblioteket

beställa studielitteratur att betalas budgetåret 1997 intill ett

belopp av 5 000 000 kr,

38. beträffande CSN-kortet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf511 yrkandena 1 och

2, 1994/95:Sf513 yrkande 6 i denna del, 1994/95:Sf514,

1994/95:Sf516 yrkande 3, 1994/95:Sf518 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Sf519 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf520, 1994/95:Sf526,

1994/95:Sf528, 1994/95:Sf530, 1994/95:Sf531, 1994/95:Sf532,

1994/95:Ub624 yrkande 29, 1994/95:Ub905 yrkande 16,

1994/95:Ub907 yrkandena 13 och 14, 1994/95:Kr2 yrkande 3 och

1994/95:Kr3 yrkande 1,

res. 33 (c, fp, mp, kds)

39. beträffande reseersättning vid statens skolor för

vuxna

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf507,

1994/95:Sf513 yrkandena 6 i denna del, 12 i denna del och 13 och

1994/95:Sf527 bifaller propositionen i denna del,

res. 34 (m, c, fp, mp, kds) - delvis

40. beträffande anslag till Bidrag till vissa studiesociala

ändamål

att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 18 730 000 kr,

res. 35 (m) - villk. res. 34

res. 36 (c, fp, mp, kds) - vilk. res. 33 och 34

41. beträffande en ändrad ekonomiprövning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf524,

42. beträffande anslag till Särskilt vuxenstudiestöd till

studerande vid vissa lärarutbildningar

att riksdagen till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande

vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 85 580 000 kr,

43. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

antar de vid propositionen fogade förslagen till

a. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) med den

ändringen i 3 kap. 6 § att talet 625 byts mot talet 640.

b. lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa.

res. 6 (m) - delvis

res. 7 (c, fp) - delvis

res. 8 (v) - delvis

res. 9 (mp) - delvis

res. 10 (kds) - delvis

res. 11 (v) - delvis

res. 16 (mp) - delvis

res. 17 (kds) - delvis

res. 22 (m, fp) - delvis

res. 24 (v) - delvis

res. 25 (fp, mp, kds) - delvis

res. 34 (m, c, fp, mp, kds) - delvis

Stockholm den 4 april 1995

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Maj-Inger Klingvall

I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s), Gullan

Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margit Gennser (m), Bengt

Lindqvist (s), Rune Backlund (c), Anita Jönsson (s), Gustaf von

Essen (m), Sigge Godin (fp), Lennart Klockare (s), Ulla Hoffmann

(v), Sven-Åke Nygårds (s), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka

(mp), Rose-Marie Frebran (kds), Mona Berglund Nilsson (s) och

Ronny Olander (s).

Reservationer

1. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf

Kristersson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "aktuella

motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att beskriva de

grundläggande felen i det nuvarande studiestödssystemet.

De studiefinansieringsvillkor som olika studenter lever med är

orättvisa och godtyckliga. Studenter på samma utbildning och med

i grova drag samma bakgrund kan ha vitt skilda ekonomiska

villkor. Dessutom är reglerna svåröverskådliga. För många är det

svårt att se de framtida privatekonomiska konsekvenserna av

dessa regler. Framför allt gör existensen av tre (fyra med

utbildningsbidragen) parallellt fungerande stödformer att olika

studenter får olika villkor utan att ha skilda behov. Oftare är

det i stället motivet bakom studierna som avgör om man tvingas

studera på egen eller tillåts studera på andras bekostnad.

Studiestödet ger inte tillräckliga incitament till

effektivitet i studierna. Alltför många drar ut på studierna

alltför länge. De skaffar sig en onödigt stor skuldbörda, och de

kostar staten onödigt mycket pengar genom förbrukning även av

bidragsdelen av totalbeloppet. Den orättvisan försökte den förra

regeringen komma till rätta med genom ett peng-per-

poäng-system.

De långa studietiderna och den höga skuldsättningen gör att

Sverige bär på en framtida kostnadsexplosion i det att

avskrivningsbehoven kommer att öka dramatiskt. Höga skulder och

låg avbetalningstakt gör att återstående belopp som avskrivs vid

65 års ålder är stora. Även detta accentueras av rätten till

allmän avskrivning av skulderna vid pension. Man kalkylerar med

upp till 2 miljarder kronor per år i statlig

avskrivningskostnad, om inte reglerna förändras.

Systemen brister sannolikt vad gäller att uppmuntra

rekrytering av studiebegåvade ungdomar från hem utan

studietradition. Man kan göra gällande att de som är känsligast

för all osäkerhet vad gäller skuldsättning, återbetalning och

framtida löneutveckling, är de som inte har andra -- sociala

eller traditionella -- skäl att trots allt studera vidare.

Undersökningar visar att skuldsättningen är det dominerande

skälet när ungdomar som inte valt att läsa vidare tillfrågas om

varför de avstått.

En generellt sett för hög skuldsättning är i sig ett

samhällsproblem i så måtto att det leder till ineffektiv

användning av statliga medel och stor risk för

avskrivningskostnader. Men det är också ett individuellt problem

genom att det i kombination med återbetalningsreglerna leder

till en tydlig "akademikerskatt", ofta utan närmare koppling

till den egna skuldsättningen.

Den oundvikliga slutsatsen är att dagens studiemedelssystem är

felkonstruerat. Det förutsätter en skadligt hög inflation och

det leder till framtida skuldavskrivningar som varken är avsedda

eller önskvärda. Hänsyn tas inte heller till att studievolymen

numera mäts i poäng.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande en reformering av studiestödssystemet

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub369 yrkande

5 och 1994/95:Ub901 yrkande 28 och med anledning av motionerna

1994/95:Sf502 yrkande 1, 1994/95:Sf503 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Sf506 i denna del, 1994/95:Sf513 yrkandena 1 och 7--9,

1994/95:Sf516 yrkande 1, 1994/95:So294 yrkande 9,

1994/95:Ub905 yrkande 15, 1994/95:A244 yrkande 24 och

1994/95:A288 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

2. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1)

Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "aktuella

motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Dagens studiemedelssystem måste reformeras.

Den höga skuldsättningen och återbetalningsreglerna lurar in

många studenter i en livslång skuldfälla. Detta är allvarligt

eftersom skuldsättningen är den största enskilda faktorn bakom

den sociala snedrekryteringen. Om antalet studenter skall kunna

öka på sikt är det framför allt studenter ur de samhällsgrupper

som i dag går vidare till högre studier i låg utsträckning som

behöver stimuleras.

Dagens studiestödssystem ger upphov till rättviseproblem.

Elever inom samma utbildning och med likartad bakgrund eller

samma behov har inte sällan väsentligt olika

studiefinansieringsvillkor. Följden är att vissa elever inom

samma utbildning har det mer förmånliga stödet svux, medan många

andra, ofta med samma bakgrund och samma kompetensbehov, får

hålla till godo med studiemedel. Uppdelningen av studiestödet i

studiemedel, svux/svuxa och utbildningsbidrag skapar orättvisor

som ter sig svåra att försvara. Att skapa bättre rättvisa mellan

olika studerandekategorier bör vara en huvuduppgift vid

förändringen av studiefinansieringssystemet.

För att stimulera fler till utbildning bör ett nytt

studiefinansieringssystem bygga på en studieersättning som ger

de studerande en minimiinkomst. Studieersättningen skall vara

beskattad. Därutöver skall den som önskar kunna komplettera

studieersättningen med ett statsgaranterat lån. Genom att

studieersättningen görs beskattad kan fribeloppsreglerna

avskaffas i sin helhet. Det blir också möjligt att införa

avdragsrätt för litteraturkostnader som i dag är betungande för

vissa utbildningar. En modell med studieersättning skulle

väsentligen minska studieskulderna vilket gör det möjligt att

behålla ett inkomstrelaterat återbetalningssystem. Det skulle

också underlätta möjligheterna att inordna de studerande i olika

trygghetssystem. Återbetalningssystemet måste ge möjlighet till

flexibla lösningar utan att det ökar statens kostnader.

Vid införande av ett nytt studiemedelssystem måste detta ses i

ett långsiktigt perspektiv. Det har konstaterats att dagens

system, med skuldavskrivning vid 65 år, i framtiden kan belasta

statsbudgeten med mellan 0,5 och 2 miljarder kronor i

avskrivningskostnader. Den utredning som nu skall se över

studiemedelssystemen måste beräkna effekterna av ett nytt system

sett över systemets livslängd.

Ytterligare aspekter på studiemedelssystemet är att det skall

vara så heltäckande som möjligt. Systemet skall kunna vara

tillämpligt för äldre studerande vid vidareutbildning och

kompetensutveckling som inte är direkt kopplad till komvux eller

högskoleutbildning. Vidare ser vi i dag att många som har

intresse av och borde studera avstår på grund av att

diskrepansen mellan t.ex. a-kassa och studiemedel är för stor.

Studiemedelssystemen måste i framtiden i högre grad än i dag

skapa incitament till vidareutbildning.

Målsättningen för utredningsarbetet bör vara att samordna de

olika system som finns till ett mer enhetligt system. Systemen

bör sedan differentieras så att vuxenstudier på grundskolenivå

och gymnasienivå ges ett högre belopp. Ett mer rättvist och

enhetligt system för vuxenstuderande är angeläget att

åstadkomma.

Studiestödssystemet rymmer många problem för personer med

funktionshinder. Dagens system kräver någon form av samordning.

I praktiken sker denna vid folkhögskolorna. Det går emellertid

inte att förutsätta att alla skolor skall göra detta. Det behövs

ett samlat studiestöd för funktionshindrade.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande en reformering av studiestödssystemet

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf503

yrkandena 1 och 2, 1994/95:So294 yrkande 9 och 1994/95:A244

yrkande 24 och med anledning av motionerna 1994/95:Sf502 yrkande

1, 1994/95:Sf506 i denna del, 1994/95:Sf513 yrkandena 1 och

7--9, 1994/95:Sf516 yrkande 1, 1994/95:Ub369 yrkande 5,

1994/95:Ub901 yrkande 28, 1994/95:Ub905 yrkande 15 och

1994/95:A288 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

3. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "aktuella

motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Ett statligt ansvar för studiestödsfinansiering är inte bara

en fråga om en demokratisk rätt till den högskoleutbildning som

finansieras av medborgarna. Det är också grunden för det fria

bildningsvalet bortom arbetsmarknadens kortsiktiga

efterfrågekrav.

Bristen på högskoleutbildad arbetskraft i Sverige är

alarmerande. Endast 25 % av gymnasieungdomarna går vidare till

högre utbildning, jämfört med över 40 % i t.ex. Danmark och

Tyskland. Sverige har tappat det kompetenskapital som legat till

grund för ekonomisk och social utveckling i den svenska

välfärdsstaten. Insikten om behovet av ökad rekrytering till

högskolan har bred politisk förankring, även om de ideologiska

strategierna skiljer sig åt. Däremot saknas en helhetssyn på

villkoren för hur detta skall förverkligas. Det räcker inte att

utöka antalet studieplatser. De privatekonomiska och sociala

villkoren för att förverkliga studier måste ses som en självklar

del i en rekryteringsoffensiv utbildningspolitik.

De lånebaserade studiestödssystem som ersatt varandra under

årens lopp har för såväl stat som individ varit kostsamma och

svåröverskådliga. Man har inte heller lyckats konstruera ett

återbetalningssystem som är förenligt med social rättvisa. De

sociala, regionala och könsmässiga orättvisor som råder i

samhället återspeglas med all tydlighet i systemets struktur.

Den ideale låntagaren förutsätts vara en ung svensk man ur

medelklassen, bosatt vid utbildningsorten där han väljer

ekonomisk, naturvetenskaplig eller teknisk inriktning på

studierna. En sådan person har alla förutsättningar att på

kortast möjliga tid genomföra studierna, få ett högavlönat jobb

och sedan i jämn och hög takt återbetala skulden. En extrem

motpol skulle kunna vara en medelålders invandrad kvinna och

ensamstående mor, bosatt i glesbygd, som väljer att

vidareutbilda sig till bibliotekarie. Exemplet faller på sin

egen orimlighet, men säger något om rekryteringens villkor.

Faktum kvarstår att studiestödssystemet har en gallrande

effekt när det gäller rekryteringen och en straffande när det

gäller personlig värdering och val av livsbana. Lönenivån för en

sjuksköterska eller filosof gör att de i det nuvarande systemet

tvingas betala större del av den disponibla inkomsten under

längre tid än t.ex. civilingenjören. Lånekostnaden blir totalt

större. Systemet innebär att stat såväl som individ sitter fast

i en accelererad skuldfälla. Det stora problemet med dagens

system är räntorna.

Studiestödsutredningen bör analysera studielön som ett

alternativ till dagens lånesystem.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande en reformering av studiestödssystemet

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf516 yrkande

1 och 1994/95:Ub905 yrkande 15 och med anledning av motionerna

1994/95:Sf502 yrkande 1, 1994/95:Sf503 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Sf506 i denna del, 1994/95:Sf513 yrkandena 1 och 7--9,

1994/95:So294 yrkande 9, 1994/95:Ub369 yrkande 5,

1994/95:Ub901 yrkande 28, 1994/95:A244 yrkande 24 och

1994/95:A288 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

4. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1)

Rose-Marie Frebran (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "aktuella

motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Vuxenstudiestödet är oöverblickbart på grund av alltför många

olika stödformer vilket också medför att elever med likartad

situation får olika stöd. Från både politiskt håll och

studenthåll finns önskemål om ett mer generellt system. Alla som

studerar på en viss nivå inom utbildningsväsendet bör ha rätt

till samma stöd. I Sverige har alla rätt till

grundskoleutbildning, men i praktiken krävs numera även

gymnasiekompetens för att ta sig in på arbetsmarknaden. Detta

motiverar särskilt förmånliga stöd för dem som i vuxen ålder

kompletterar grundskole- eller gymnasienivå. Det vore dessutom

önskvärt att den enskilde eleven i större utsträckning från

början kunde ges besked om möjligheterna att få ekonomiskt stöd

för hela utbildningen.

Högre utbildning bör vara en investering såväl för individen

som för samhället. Samtidigt skall studiefinansieringen göra det

möjligt för alla, oavsett bakgrund, att skaffa sig högre

utbildning. Studiestödssystemet bör vara så generellt som

möjligt och kunna accepteras av olika studerandegrupper. Inte

minst ur rekryteringssynpunkt är det viktigt att studenterna

uppfattar systemet som rimligt. För att uppmuntra personligt

ansvar måste systemet även vara förutsägbart. Den höga skulden

leder till att många studenter ger upp hoppet och inte räknar

med att kunna betala tillbaka sina skulder. Detta urholkar

förtroendet för systemet och undergräver känslan av personligt

ansvar för egna skulder.

En av de faktorer som mest avskräcker från högre studier har

vid många undersökningar visat sig vara en hög studieskuld, och

ungdomar från studieovana hem är mest tveksamma till att

skuldsätta sig. Man kan därför misstänka att den höga

skuldsättning som lånen i dag leder till också ökar den sociala

snedrekryteringen. Ett av de viktigaste målen för en fortsatt

reformering måste därför vara att minska skuldsättningen. Detta

kan uppnås på flera olika sätt. Viktigt är att förutsättningarna

för studenterna att ta ansvar för sin ekonomi kraftigt

förbättras bl.a. genom kvalificerad information och rådgivning.

Möjligheterna att höja det s.k. fribeloppet, dvs. det belopp man

får tjäna under ett år utan att bidraget minskas, bör också ses

över, detta för att ge studenterna möjlighet att påverka sin

ekonomi genom sidoinkomster. Ansträngningar bör också göras för

att hitta utrymme för att höja bidragsandelen. Tillgängliga

resurser bör i huvudsak satsas på bidraget, så att stora lån

inte behöver tas. Detta gör subventionerna tydliga och bör verka

rekryterande. Det gör också den enskildes lånebehov och lånets

utveckling mer förutsägbart. Ett i stort sett osubventionerat

lån skulle dessutom signalera att lånet är en form av

kompletterande finansieringskälla som endast bör utnyttjas efter

behov. Möjligheten att införa personliga utbildningskonton bör

här prövas.

En förutsättning för ett mer sammanhållet studiestödssystem är

att övriga trygghetssystem inte motverkar utan samverkar med

studiestödssystemet. Den fortsatta utredningen av

studiestödsfrågorna måste behandla samspelet mellan studiestödet

och de sociala trygghetssystemen. En översyn av studenternas

totala ekonomiska och sociala situation är angelägen. Ekonomisk

trygghet vid sjukdom, föräldraskap, vård av sjukt barn,

arbetslöshet etc. anses av de flesta vara en självklarhet.

Studenter måste ha rätt till i princip samma grundtrygghet som

förvärvsarbetande. Så långt det är möjligt bör detta åstadkommas

genom att generella system även omfattar studenterna och ger dem

samma skydd. Den som håller en rimlig studietakt, oavsett om man

har studiemedel eller inte, bör få behålla sin vilande SGI.

Dessutom bör Studiestödsutredningen se över möjligheten att göra

studiemedlen sjukpenninggrundande, vilket skulle öka den sociala

tryggheten för de studenter som inte har någon SGI.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande en reformering av studiestödssystemet

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf513

yrkandena 1 och 7--9 och 1994/95:A288 yrkande 6 och med

anledning av motionerna 1994/95:Sf502 yrkande 1, 1994/95:Sf503

yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf506 i denna del, 1994/95:Sf516

yrkande 1, 1994/95:So294 yrkande 9, 1994/95:Ub369 yrkande 5,

1994/95:Ub901 yrkande 28, 1994/95:Ub905 yrkande 15 och

1994/95:A244 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

5. Studenternas försäkringsskydd vid arbetsskada (mom. 3)

Rose-Marie Frebran (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "LAF motiveras" och slutar med "Sf513 yrkande 11."

bort ha följande lydelse:

Högskolan bör ha samma ansvar som en arbetsgivare när det

gäller arbetsskadeförsäkringen. Målsättningen med lagen om

arbetsskadeförsäkring (LAF) är att arbetstagare som

drabbas av en skada skall ha rätt till ersättning för

inkomstbortfall. I dag omfattar LAF enbart de studenter som

genomgår utbildning eller moment i utbildning som är "förenad

med särskild risk för arbetsskada". Jämfört med den gamla

yrkesskadeförsäkringen har studenterna fått ett försämrat skydd.

Detta är olyckligt och regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag om hur studenterna skall få ett fullgott

försäkringsskydd för arbetsskada.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande studenternas försäkringsskydd vid

arbetsskada

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf513 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf

Kristersson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr."

bort ha följande lydelse:

Socialutskottet har i betänkande 1995/95:SoU15 Socialpolitik

-- inriktning och anslag föreslagit att barnbidraget sänks med

125 kr till 625 kr per månad och barn och att sänkningen

genomförs redan den 1 juli 1995 (res. m).

Utskottet anser att även studiebidraget skall sänkas med 125

kr till 625 kr och tillstyrker följaktligen propositionen i

denna del.

dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande studiebidragets belopp

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf266 yrkande

9, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sf519 yrkandena 3

och 4, 1994/95:Fi211 yrkande 20 och 1994/95:Sf517 yrkande 4

bifaller propositionen i denna del,

43. beträffande lagförslagen såvitt avser studiebidragets

belopp

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring

i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.

7. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)

Rune Backlund (c) och Sigge Godin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr."

bort ha följande lydelse:

Socialutskottet har i betänkande 1994/95:SoU15 Socialpolitik

-- inriktning och anslag avstyrkt regeringens förslag om en

sänkning av barnbidraget (res. c och fp).

I konsekvens härmed bör enligt utskottets mening även

förslaget om en sänkning av studiebidraget avstyrkas.

dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande studiebidragets belopp

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf266 yrkande

9, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sf519 yrkandena 3

och 4, 1994/95:Fi211 yrkande 20 och 1994/95:Sf517 yrkande 4

avslår propositionen i denna del,

43. beträffande lagförslagen såvitt avser studiebidragets

belopp

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om

ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.

8. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr."

bort ha följande lydelse:

Socialutskottet har i betänkandet 1994/95:SoU15 Socialpolitik

-- inriktning och anslag föreslagit att barnbidraget sänks med

50 kr till 700 kr per månad och barn (res. v).

Enligt utskottets mening är det i princip riktigt att

barnbidraget och studiebidraget skall följas åt när det gäller

belopp etc. De förändringar som nu beslutas på familjepolitikens

område är omfattande och drabbar i stor utsträckning

barnfamiljer. Barntillägget inom svux och svuxa slopas,

bostadsbidragen försämras, flerbarnstillägget fasas ut och

barnbidraget sänks. Enligt utskottets mening genomförs

förändringarna nu så snabbt att det är svårt att bedöma

konsekvenserna för många utsatta grupper, bl.a. för familjer med

barn. Utskottet är av denna anledning inte berett att medverka

till den sänkning av studiebidraget som regeringen föreslår.

Regeringen bör i stället återkomma med en redovisning av de

fördelningspolitiska effekterna av de besparingar som genomförs

på barnfamiljerna. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande studiebidragets belopp

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sf519

yrkandena 3 och 4, 1994/95:Sf266 yrkande 9, 1994/95:Sf517

yrkande 4, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12 och 1994/95:Fi211

yrkande 20,

dels avslår propositionen i denna del,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

43. beträffande lagförslagen såvitt avser studiebidragets

belopp

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om

ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.

9. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr."

bort ha följande lydelse:

Socialutskottet har i betänkande 1994/95:SoU15 Socialpolitik

-- inriktning och anslag avstyrkt regeringens förslag om en

sänkning av barnbidraget och som sin mening givit regeringen

till känna att barnbidraget bör höjas till 1 000 kr per månad

och beskattas (res. mp).

Utskottet anser att studiebidraget bör höjas till 1 000 kr per

månad och beskattas. Regeringen bör återkomma med ett förslag

som kan träda i kraft den 1 januari 1996. Det anförda bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt utskottets mening bör förslaget om en sänkning av

studiebidraget avslås i avvaktan på att regeringen återkommer

med ett förslag om ett beskattat studiebidrag.

dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande studiebidragets belopp

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sf266

yrkande 9, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sf519

yrkandena 3 och 4, 1994/95:Fi211 yrkande 20 och 1994/95:Sf517

yrkande 4

dels avslår propositionen i denna del,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om att studiebidraget skall höjas till 1 000 kr

per månad och beskattas fr.o.m. den 1 januari 1996.

43. beträffande lagförslagen såvitt avser studiebidragets

belopp

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om

ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.

10. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)

Rose-Marie Frebran (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr."

bort ha följande lydelse:

Socialutskottet har i betänkande 1994/95:SoU15 Socialpolitik

-- inriktning och anslag avstyrkt regeringens förslag om en

sänkning av barnbidraget och som sin mening givit regeringen

till känna att barnbidraget skall sänkas med 150 kr per månad

och barn och pengarna föras över till bostadsbidraget (res.

kds).

I konsekvens härmed bör enligt utskottets mening även

förslaget om en sänkning av studiebidraget nu avslås. I

anslutning till att regeringen återkommer med ett förslag om en

sänkning av barnbidraget med 150 kr och en överföring av

pengarna till bostadsbidraget bör regeringen redovisa ett

motsvarande förslag när det gäller studiehjälpen. Det anförda

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

7. beträffande studiebidragets belopp

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sf266

yrkande 9, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sf519

yrkandena 3 och 4, 1994/95:Fi211 yrkande 20 och 1994/95:Sf517

yrkande 4

dels avslår propositionen i denna del,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om en delvis överföring av studiebidraget till

bostadsbidraget,

43. beträffande lagförslagen såvitt avser studiebidragets

belopp

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om

ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.

11. Extra tillägg (mom. 9 och 43)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker

motionen." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har det s.k. extra tillägget en

mycket viktig funktion när det gäller de allra svagaste

familjerna. Tillägget utgår med maximalt belopp till familjer

som har ett beräkningsunderlag som understiger 85 000 kr.

Regeringen räknar med en besparing på 11,4 miljoner kronor.

Enligt utskottets mening bör det undvikas att besparingskraven

på detta sätt riktas mot de allra mest utsatta grupperna. Med

hänsyn till förslagen om sänkt barnbidrag, sänkt studiebidrag,

slopat barntillägg etc. är det enligt utskottets mening inte

rimligt att detta skydd för de allra svagaste familjerna nu

försämras. Utskottet avstyrker propositionen i denna del.

dels att momenten 9 och 43 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande extra tillägg

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf517 yrkande 5

avslår propositionen i denna del.

43. beträffande lagförslagen såvitt avser extra tillägg

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring

i studiestödslagen (1973:349) med den ändringen att till 3 kap.

5 § första stycket fogas en mening av följande lydelse "Vidare

kan studiehjälp i form av extra tillägg utgå för annan tid än

läsår enligt närmare föreskrifter som meddelas av regeringen

eller den myndighet som regeringen bestämmer."

12. Stipendium i komvux (mom. 12)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c),

Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m),

Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Socialförsäkringsutskottet vill" och slutar med "i

högskola." bort ha följande lydelse:

Enligt socialförsäkringsutskottets mening finns det inte något

skäl att särskilt premiera basårsutbildning i komvux. Utskottet

avstyrker därför förslaget om ett särskilt stipendium för de

elever som genomgår denna utbildning. Som en följd av utskottets

ställningstagande finns det inte heller någon anledning att

överväga ett stipendium vid basårsutbildning i högskola, och

utskottet avstyrker därför även motion Sf523.

Besparingen under anslaget Studiehjälp m.m. uppgår till 15

miljoner kronor.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande stipendium i komvux

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande

25, 1994/95:Ub907 yrkande 18, 1994/95:Ub624 yrkande 13,

1994/95:Sf517 yrkande 3, 1994/95:Sf513 yrkande 5 och

1994/95:Ub906 yrkande 12 och med avslag på motion

1994/95:Sf523 godkänner vad utskottet anfört.

13. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 12

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf

Kristersson (alla m) anser att moment 15 i utskottets hemställan

bort ha följande lydelse.

15. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.

att riksdagen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 2 737 293 000 kr.

14. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15)

Under förutsättning av bifall till reservation 7, 9 eller 10

och till reservation 12

Rune Backlund (c), Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och

Rose-Marie Frebran (kds) anser att moment 15 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse.

15. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.

att riksdagen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 3 004 293 000 kr.

15. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 8 och 11

Ulla Hoffmann (v) anser att moment 15 i utskottets hemställan

bort ha följande lydelse.

15. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.

att riksdagen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 3 030 693 000 kr.

16. Karenstid vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom

(mom. 19 och 43)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Socialförsäkringsutskottet ansluter" och slutar med

"Sf516 yrkandena 4 och 5." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening angriper regeringens förslag inte

problemet. En ökning av karenstiden skulle drabba de 16--28 % av

de sjukskrivna studenter som fått reducering och faktiskt måste

gå om eller helt avbryta utbildningen. Problemet handlar i

stället om att försäkringskassans bedömning av studieoförmåga

inte är tillräckligt kvalificerad. De som fått skuldreducering

efter sjukskrivning trots att de kunnat studera bör självfallet

inte kunna utnyttja systemet till att få rabatt.

Utskottet anser att Riksförsäkringsverket bör få i uppdrag att

se över metodiken för bedömning av studieoförmåga. Förslaget om

en förlängning av karenstiden avstyrks av utskottet.

dels att momenten 19 och 43 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

19. beträffande karenstid vid avskrivning av studielån på

grund av sjukdom

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf516 yrkandena 4

och 5 och med anledning av motion 1994/95:Sf513 yrkandena 10 och

12 i denna del,

dels avslår propositionen i denna del,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om metodiken för bedömning av studieoförmåga.

43. beträffande lagförslagen såvitt avser karenstid vid

avskrivning av studielån på grund av sjukdom

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring

i studiestödslagen (1973:349) med den ändringen i 8 kap. 18 §

första stycket att talet 30 ersätts med talet 14.

17. Karenstid vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom

(mom. 19 och 43)

Rose-Marie Frebran (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Socialförsäkringsutskottet ansluter" och slutar med

"Sf516 yrkandena 4 och 5." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det är rimligt att förlänga

karenstiden. Systemet med skuldavskrivning vid sjukdom leder

till att de som finansierar studierna med till exempel

besparingar erhåller en låg eller ingen ersättning alls. Det är

inte rimligt att den som sparat medel för att skaffa sig en

utbildning skall ta en större risk än den som finansierar

studierna med lån. Även denna problematik bör

Studiestödsutredningen se över.

Utskottet avstyrker förslaget om en förlängning av

karenstiden.

dels att momenten 19 och 43 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

19. beträffande karenstid vid avskrivning av studielån på

grund av sjukdom

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf513 yrkandena

10 och 12 i denna del och med anledning av motion 1994/95:Sf516

yrkandena 4 och 5 avslår propositionen i denna del.

43. beträffande lagförslagen såvitt avser karenstid vid

avskrivning av studielån på grund av sjukdom

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring

i studiestödslagen (1973:349) med den ändringen i 8 kap. 18 §

första stycket att talet 30 ersätts med talet 14.

18. En avpassning av studiemedlen till utbildningens längd

(mom. 22)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf

Kristersson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utbildningsutskottet har" och slutar med "avstyrker

motionen." bort ha följande lydelse:

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att de beslut

om studiemedel efter studiernas omfattning m.m. som riksdagen

fattade våren 1994 var välmotiverade. En av de förändringar som

beslutades innebar att studiebidraget i studiemedlen maximerades

till ett belopp som bestämdes med hänsyn till utbildningens

längd. Härigenom uppnåddes en viss premiering av de studenter

som genomför sina studier enligt plan, och avsikten var att på

det sättet stimulera till minskad skuldsättning. En annan

förändring gällde studerande i komvux och statlig

vuxenutbildning och innebar att stödet till studenter som inte

bedriver studier på heltid bättre avpassades till studiernas

omfattning under terminen. Eftersom studiestöd endast kan utgå

som helt eller halvt stöd väljer många studerande inom komvux

att fylla ut med kurser som de inte behöver för att komma upp

till fullt studiestöd. Genom att stödet anpassades bättre till

studiernas omfattning kunde detta problem lösas (avvik. men. m).

De nu redovisade förändringarna bör enligt

utbildningsutskottets bedömning kunna genomföras utan att detta

inverkar negativt på Studiestödsutredningens möjligheter till en

fri och förutsättningslös prövning av den framtida utformningen

av studiestödet, och utbildningsutskottet föreslår därför att

dessa förslag genomförs.

Socialförsäkringsutskottet instämmer i denna bedömning. Enligt

utskottets mening bör regeringen få i uppdrag att skyndsamt

återkomma med de förslag till lagändringar som krävs för att de

nya reglerna skall kunna tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1995.

Utskottet beräknar besparingen till 500 miljoner kronor

budgetåret 1995/96.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande en avpassning av studiemedlen till

utbildningens längd

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkande 10

hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om en avpassning av

studiemedlen efter utbildningens längd fr.o.m. den 1 juli 1995.

19. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf

Kristersson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker

motionerna." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör anslaget till studiemedel minskas

med 80 miljoner kronor avseende 1 000 platser i språkutbildning

och 3 500 högskoleplatser. Vidare har utskottet i det föregående

föreslagit en besparing på 500 miljoner kronor genom en

avpassning av studiemedlen till utbildningens längd. Slutligen

beräknas 29 miljoner kronor för studiemedel vid YTH-utbildning.

Jämfört med regeringens förslag föranleder det anförda en

minskning av kostnaden för studiemedel med 551 miljoner kronor.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande anslag till Studiemedel m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 11

och med anledning av regeringens förslag och motionerna

1994/95:Ub907 yrkande 17 och 1994/95:Fi216 yrkande 15 till

Studiemedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 10 502 125 000 kr.

20. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23)

Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker

motionerna." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör studiemedel beräknas på grundval

av det förslag som läggs fram i motion Ub907. Även om det är

angeläget med en ökning av antalet studerande i

naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning framstår det

inte som realistiskt att så många nya platser som regeringen

föreslår kommer att kunna tillskapas med bibehållen kvalitet.

Antalet nya platser i naturvetenskaplig och teknisk

högskoleutbildning bör därför begränsas till 3 000. Däremot

finns det enligt utskottets bedömning möjlighet att erbjuda

ytterligare 6 000 platser inom det humanistiska och

samhällsvetenskapliga området. Någon anledning att, som

regeringen föreslår, införa ett särskilt förmånligt studiestöd

för dessa nya platser finns det enligt utskottets mening inte,

och utskottet anser därför att 210 miljoner kronor i studiemedel

bör beräknas för dessa 9 000 platser. Slutligen beräknas 29

miljoner kronor för studiemedel vid YTH-utbildning.

Jämfört med regeringens förslag medför det anförda en ökning

av kostnaden för studiemedel med 239 miljoner kronor.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande anslag till Studiemedel m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub907 yrkande 17

och med anledning av regeringens förslag och motionerna

1994/95:Ub906 yrkande 11 och 1994/95:Fi216 yrkande 15 till

Studiemedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 11 292 125 000 kr.

21. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23)

Rose-Marie Frebran (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "avstyrker

motionerna." bort ha följande lydelse:

Som en konsekvens av att utskottet avstyrkt förslaget om

särskilt vuxenstudiestöd vid 9 000 N/T-platser (bet.

1994/95:SfU15, reservation 1) räknar utskottet med en

tillkommande kostnad för studiemedel om 150 miljoner kronor.

Vidare följer av den inställning som redovisas i motion Fi216

när det gäller de platser som inrättas med

arbetsmarknadspolitiska medel att kostnaden för studiemedel i

denna del kan reduceras med 54 miljoner kronor. Slutligen

beräknas 29 miljoner kronor för studiemedel vid YTH-utbildning.

Jämfört med regeringens förslag föranleder det anförda en

ökning av kostnaden för studiemedel med 125 miljoner kronor.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande anslag till Studiemedel m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1994/95:Ub906 yrkande 11, 1994/95:Ub907 yrkande 17

och 1994/95:Fi216 yrkande 15 till Studiemedel m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

11 178 125 000 kr.

22. Kollektiva ansökningar (mom. 25 och 43)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c),

Gustaf von Essen (m) och Ulf Kristersson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "avstyrker

motionen." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att de reducerade

medel som nu anslås för korttidsstudiestöd och internatbidrag

verkligen kommer de handikappade till del. Någon anledning att i

detta läge återinföra möjligheterna till kollektiva ansökningar

för de fackliga organisationerna finns det enligt utskottets

mening inte. När det gäller handikapporganisationerna är det

numera möjligt för dessa att vända sig till ett och samma

CSN-kontor med enskilda ansökningar oavsett var i landet

medlemmen är bosatt. Det är därför inte heller motiverat med

kollektiva ansökningar för dessa.

Med det anförda avstyrker utskottet förslaget om kollektiva

ansökningar.

dels att momenten 25 och 43 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

25. beträffande kollektiva ansökningar

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 14

avslår propositionen i denna del,

43. beträffande lagförslagen såvitt avser kollektiva

ansökningar

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om

ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 4 §

och 6 kap. 4 och 8 §§.

23. Resurser för korttidsstudiestöd och internatbidrag (mom.

26)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf

Kristersson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Nedgången i nyttjandet" och på s. 22 slutar med

"Ub906 yrkande 13." bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att korttidsstudiestödet och

internatbidragen inte utnyttjas till fullo och föreslår av

statsfinansiella skäl en ytterligare neddragning av dessa stöd

med 20 miljoner kronor. De medel som återstår bör i första hand

gå till handikappade och till distansundervisningen.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

26. beträffande resurser för korttidsstudiestöd och

internatbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 13

godkänner vad utskottet anfört.

24. Ersättningsnivån i svux och svuxa (mom. 28 och 43)

Ulla Hoffmann (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "avstyrker

motionen." bort ha följande lydelse:

Utskottet kan acceptera att barntillägget i det särskilda

vuxenstudiestödet (svux) och i det särskilda vuxenstudiestödet

för arbetslösa (svuxa) avskaffas för att uppnå en samstämmighet

med andra studiestöd.

Utskottet kan däremot inte acceptera den låga nivå som

ersättningen då kommer att ligga på. Med tanke på att regeringen

också föreslår att vuxna utan barn över 29 år inte kommer att

beviljas bostadsbidrag föreslår utskottet att ersättningsnivån i

svux och svuxa höjs till 75 % av arbetslöshetsersättningen.

Jämfört med regeringens förslag bör utgiften för svux ökas med

168,3 miljoner kronor och för svuxa med 428,6 miljoner kronor.

dels att momenten 28 och 43 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

28. beträffande ersättningsnivån i svux och svuxa

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf517 yrkande 2

beslutar höja ersättningsnivån i svux och svuxa till 75 % av

nivån för arbetslöshetsersättningen,

43. beträffande lagförslagen såvitt avser ersättningsnivån

i svux och svuxa

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring

i studiestödslagen (1973:349) med det tillägget att i 8 kap. 7 a

och 7 b §§ siffran 65 ersätts med siffran 75 och att i 8 kap. 8

och 8 a §§ siffran 32,5 ersätts med siffran 37,5.

25. Barntillägg (mom. 30 och 43)

Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran

(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet delar regeringens" och slutar med "Sf516

yrkande 6." bort ha följande lydelse:

Det särskilda vuxenstudiestödet har gjort det möjligt för

många människor att via komvux läsa in grund- och

gymnasieskolan. Detta gäller inte minst kvinnor. Barntillägget i

vuxenstudiestödet är särskilt viktigt för ensamstående kvinnor

med barn. Enligt Folkbildningsrådet skulle mellan 30 och 40 % av

kursdeltagarna på vissa folkhögskolors allmänna och för

högskolan behörighetsgivande linjer aldrig ha kunnat påbörjat

studierna utan barntillägget i svux/svuxa.

I praktiken innebär förslaget om slopat barntillägg att dörren

stängs för alla dem som försöker skaffa sig en andra chans till

ett värdigare, tryggare och mer meningsfullt liv. När

barntillägget avskaffades i studiemedels- och

utbildningsbidragssystemet var argumentet att

studiefinansieringssystemet inte skulle ta hänsyn som bör lösas

inom familjepolitikens ram. Men kompensationen uteblev.

Regeringen hänvisar än en gång till socialpolitiken. Där håller

man som bäst på att skära i de bidrag som är avgörande för

barnfamiljernas ekonomi.

I avvaktan på att den nyligen tillsatta Studiestödsutredningen

analyserat dessa förhållanden avvisar utskottet regeringens

förslag om att nu omedelbart slopa barntillägget.

dels att momenten 30 och 43 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

30. beträffande barntillägg

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf508,

1994/95:Sf513 yrkandena 2 och 12 i denna del, 1994/95:Sf516

yrkande 6 och 1994/95:Ub624 yrkande 30 avslår propositionen i

denna del,

43. beträffande lagförslagen såvitt avser barntillägg

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

dels avslår det vid propositionen fogade förslaget till

lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 7 kap.

1, 7, 7 c, och 8 c §§,

dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag

om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa med den ändringen i 2 § att orden "7 a och 7 b §§"

ersätts med orden "7 a--7 c §§".

26. Särskilt vuxenstudiestöd i YTH-utbildningar (mom. 32)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c),

Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m),

Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utbildningsutskottet har" och slutar med "Sf513

yrkande 4." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör det vara en utgångspunkt för

studiestödet att alla som läser på en viss nivå skall ha rätt

till samma stöd, och undantag från denna regel bör begränsas

till fall där ett särskilt behov föreligger. Som ett exempel

måste det finnas utrymme för att erbjuda vuxna som är i behov av

kompletterande grundskole- eller gymnasieutbildning ett stöd som

gör det möjligt för denna grupp att genomföra sina studier.

YTH-utbildningen är en högskoleutbildning, och utskottet kan

inte se att det finns något skäl att just denna utbildning nu

skall ges särskilt förmånliga stödmöjligheter. Regeringens

beslut att återinföra svux i denna utbildning bör därför

upphävas, och någon beräkning av medel för svux i denna

utbildning bör inte göras.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande särskilt vuxenstudiestöd i

YTH-utbildningar

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf513 yrkande

4 och 1994/95:Ub624 yrkande 17 som sin mening ger regeringen

till känna att särskilt vuxenstudiestöd inte skall medges vid

YTH-utbildning.

27. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 23 och 26

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf

Kristersson (alla m) anser att moment 34 i utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m.för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 3 820 000 000 kr.

28. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)

Under förutsättning av bifall till reservation 26

Rune Backlund (c) anser att moment 34 i utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 3 840 000 000 kr.

29. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 25 och 26

Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran

(kds) anser att moment 34 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 4 120 000 000 kr.

30. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)

Under förutsättning av bifall till reservation 24

Ulla Hoffmann (v) anser att moment 34 i utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 4 529 600 000 kr.

31. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)

Under förutsättning av bifall till reservation 25

Ulla Hoffmann (v) anser att moment 34 i utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 4 212 700 000 kr.

32. Svenska för invandrare (mom. 35 och 36)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf

Kristersson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som

börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "därför

motionen." bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att timersättningen vid svenskundervisning

för invandrare avskaffas. Undervisning kan ordnas under icke

arbetstid för de invandrare som har anställning.

dels att momenten 35 och 36 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

35. beträffande svenska för invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 15

godkänner vad utskottet anfört,

36. beträffande anslag till Timersättning vid vissa

vuxenutbildningar m.m.

att riksdagen till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 98 549

000 kr.

33. CSN-kortet (mom. 38)

Rune Backlund (c), Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och

Rose-Marie Frebran (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Socialförsäkringsutskottet vill" och på s. 29 slutar

med "ovan sagts." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening utgör CSN-kortet ett mycket viktigt

inslag i studiestödet eftersom det på ett effektivt sätt bidrar

till att studenterna får en större frihet i sitt val av

studieort och utbildning. För vissa studerandegrupper är

CSN-kortet helt avgörande för deras möjlighet att genomgå en

högskoleutbildning.

Rabatten bidrar också till att högskolor med ett

förhållandevis begränsat underlag i sitt närområde får en bättre

möjlighet att specialisera sig och därigenom utöka sitt

upptagningsområde. Många av högskolorna i norra Sverige och även

högskoleutbildningen på Gotland har en stor andel studenter med

lång resväg, bl.a. som en följd av att man sökt specialisera sig

på en viss utbildning.

CSN-kortet utgör också ett värdefullt inslag i den meningen

att de rabatter som faktiskt kommer till stånd har ett

sammanlagt värde som överstiger statens kostnad för bidraget.

Härtill kommer att rabatterna innebär en stimulans till de

studerande att använda sig av kollektiva transporter. Det är bra

att ungdomar på detta sätt lär sig att använda sig av kollektiva

transporter

Med hänsyn till att CSN-kortet har stor betydelse för

möjligheterna att på ett effektivt sätt genomföra en viktig del

av de utbildningspolitiska målen anser utskottet att kortet bör

bibehållas, och utskottet föreslår att statliga bidrag anvisas

för CSN-kortet.

Av det anförda följer att utskottet anser att riksdagens

tillkännagivande till regeringen om en skyndsam utredning av

möjligheterna till ett samordnat system för reserabatter inom

olika slag av utbildningsverksamhet alltjämt har aktualitet.

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer med en

redovisning i denna del.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

38. beträffande CSN-kortet

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf511

yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf513 yrkande 6 i denna del,

1994/95:Sf514, 1994/95:Sf516 yrkande 3, 1994/95:Sf518 yrkandena

1 och 2, 1994/95:Sf519 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf520,

1994/95:Sf526, 1994/95:Sf528, 1994/95:Sf530, 1994/95:Sf531,

1994/95:Sf532, 1994/95:Kr2 yrkande 3, 1994/95:Kr3 yrkande 1,

1994/95:Ub905 yrkande 16, 1994/95:Ub907 yrkandena 13 och 14 och

1994/95:Ub624 yrkande 29 godkänner vad utskottet anfört.

34. Reseersättning vid statens skolor för vuxna (mom. 39 och

43)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c),

Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m),

Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "I konsekvens med" och slutar med "avstyrker

motionerna." bort ha följande lydelse:

Enligt en enkät som genomförts vid Statens skola för vuxna i

Härnösand i januari 1995 kommer endast ca 20 % av eleverna att

kunna fullfölja sina program om regeringens förslag om att ta

bort reseersättningen till denna grupp genomförs. Det framgår

att eleverna i genomsnitt gör åtta resor per läsår och att de i

genomsnitt bor 37 mil från skolorten. 26 % av eleverna bor mer

än 50 mil från skolan.

Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att

låta behovet av besparingar på detta sätt slå hårt mot en mindre

grupp studerande, och utskottet anser därför att

resekostnadsersättningen till studerande vid statens skolor för

vuxna bör bibehållas i avvaktan på den översyn som genomförs av

Studiestödsutredningen.

dels att momenten 39 och 43 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

39. beträffande reseersättning vid statens skolor för

vuxna

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf507,

1994/95:Sf513 yrkandena 6 i denna del, 12 i denna del och 13 och

1994/95:Sf527 avslår propositionen i denna del,

43. beträffande lagförslagen såvitt avser reseersättning

vid statens skolor för vuxna

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt

dels avslår det vid propositionen fogade förslaget till

lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 1 kap.

2, 3 och 5 §§, 3 kap. 14 §, 4 kap. 27 § och 7 kap. 4, 16 och 20

§§,

dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag

om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa med den ändringen i 2 § att orden "5 och 8 §§"

ersätts med orden "8 §", orden "8 b, 9" ersätts med orden

"8 b--9" och orden "17--20 §§" ersätts med orden "16--20 §§".

35. Anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom.

40)

Under förutsättning av bifall till reservation 34

Gulla Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf

Kristersson (alla m) anser att moment 40 i utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

40. beträffande anslag till Bidrag till vissa studiesociala

ändamål

att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 24 730 000 kr.

36. Anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom.

40)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 33 och 34

Rune Backlund (c), Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och

Rose-Marie Frebran (kds) anser att moment 40 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande anslag till Bidrag till vissa studiesociala

ändamål

att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 147 030 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Information till studerande utomlands (mom. 4)

Rune Backlund (c) och Sigge Godin (fp) anför:

Det är uppseendeväckande att de medel som riksdagen avsatt för

information till studerande utomlands budgetåret 1994/95 inte

använts. Dessa medel har tillkommit genom besparingar på andra

områden, och besparingarna genomfördes av en enig riksdag

därför att informationen till de utlandsstuderande bedömdes som

viktig.

Vi anser att regeringen hade bort redovisa hur långt arbetet

med att finna former för en information till de

utlandsstuderande avancerat. Vi ser emellertid inte heller någon

möjlighet att anvisa medel för ändamålet och har därför inte

något yrkande i denna del.

2. Barntillägg (mom. 30)

Ulla Hoffmann (v) anför:

Vid avslag på min reservation om en höjning av

ersättningsnivån i svux och svuxa avser jag att stödja

reservation 25 om bibehållet barntillägg.

3. CSN-kortet m.m. (mom. 38 och 39)

Ulla Hoffmann (v) anför:

En studeranderabatt är viktig för ungdomar som inte har

möjlighet att studera på hemorten. Denna möjlighet utgör en

parallell till det önskemål om geografisk rörlighet som finns

inom arbetsmarknadspolitiken. Det är också viktigt att ungdomar

tidigt lär sig att använda kollektiva transporter.

Behovet av ett rabattkort för gymnasiestuderande är dock litet

och tillgodoses dessutom redan genom existerande rabatter för

ungdomar. För den återstående gruppen bör det vara möjligt att

ersätta det nuvarande systemet med en rabatt som grundar sig på

den förhandlingsstyrka som ligger i gruppens storlek. En

möjlighet kan vara att renodla den grupp som är intresserad av

en rabatt genom att en avgift på högst 250 kr tas ut. Att det

finns ett utrymme för en affärsmässigt betingad rabatt framgår

bl.a. av att dagens rabatt kraftigt överstiger den subvention

som lämnas.

Innan frågan om ett eventuellt tillskott från staten för att

täcka de extra administrationskostnaderna med ett avgiftsbelagt

kort kan avgöras måste ett avtal föreligga. Jag kan därför

instämma i majoritetens beslut att inte nu medge något bidrag

och att uppmana CSN att använda sig av de möjligheter till

förhandlingar som står till buds. Till skillnad från utskottets

majoritet är jag emellertid beredda att överväga någon form av

bidrag till de administrativa kostnaderna när CSN återkommer med

en redovisning för det avtal som kan tecknas.

Jag vill erinra om att ett avgiftsbelagt rabattkort också

kommer att kunna användas av eleverna vid statens skolor för

vuxna. De kommer således att kunna resa på samma villkor som

andra studenter.

För närvarande har jag inte något yrkande i denna del.

I propositionen framlagda lagförslag

Bilaga 1

Utbildningsutskottets yttrande

1994/95:UbU5y

Bilaga 2

Vissa studiestödsfrågor

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har den 14 februari 1995 berett

utbildningsutskottet tillfälle att i de delar som rör

utbildningsutskottets ansvarsområde avge yttrande över

proposition 1994/95:100, bilaga 9, littera E 1--8 Studiestöd

m.m. jämte motioner.

I det följande behandlar utbildningsutskottet vissa av de

förslag som lagts fram i propositionen och motionerna. Härutöver

behandlas motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 25, 1994/95:Ub624

(fp) yrkande 13 och 1994/95:Ub907 (c) yrkande 18 som rör

studiestödsfrågor och som utbildningsutskottet beslutat

överlämna till socialförsäkringsutskottet.

Information till studerande utomlands

I propositionen föreslår regeringen att den informationsinsats

för studerande utomlands som riksdagen anslagit medel för under

budgetåret 1994/95 avbryts och att medel inte beräknas för detta

ändamål budgetåret 1995/96.

I motion 1994/95:Sf522 av Arne Mellqvist m.fl. (s) anför

motionärerna att antalet studerande utomlands har ökat kraftigt

och att det är en fördel om man kan underlätta för dessa att

återvända till Sverige och den svenska arbetsmarknaden.

Erfarenheten visar enligt motionärerna att en bevarad kontakt

med och information om hemlandet är betydelsefull när det gäller

att uppnå detta mål. Försök har också gjorts att skapa en

fungerande studerandeorganisation för denna grupp, och

informationsinsatserna skulle enligt motionärerna kunna bidra

till att en sådan organisation kommer till stånd. Motionärerna

begär ett tillkännagivande med detta innehåll.

I kompletteringspropositionen våren 1994 anförde regeringen

att antalet studerande utomlands har ökat kraftigt under senare

år och att den som väljer att studera utomlands befinner sig i

en utsatt och sårbar situation. En omständighet som bidrar till

detta förhållande är bristen på kontakter med hemlandet. Enligt

regeringens mening fanns det därför anledning att från statens

sida medverka till att de studerande ges en fortlöpande

information om Sverige. Regeringen avsåg därför att ge Centrala

studiestödsnämnden i uppdrag att närmare utreda på vilket sätt

och i vilka former sådan information kan förmedlas. Härvid

skulle i första hand möjligheten att öka spridningen på

marknaden av redan förekommande informationsmaterial prövas, och

det skulle därefter ankomma på regeringen att närmare besluta i

frågan. För detta ändamål tillfördes anslaget till Centrala

studiestödsnämnden för budgetåret 1994/95 6,3 miljoner kronor.

Riksdagen biföll regeringens hemställan (prop. 1993/94:150 bil.

8, 1994/95:SfU7y, FiU20).

Utbildningsutskottet anser att de utlandsstuderandes behov av

information och kontakt med hemlandet är en viktig faktor när

det gäller möjligheten att påverka denna grupp att efter

avslutade studier återvända till Sverige för att arbeta här. Som

motionären framhåller finns det ett starkt intresse att en sådan

information kan komma till stånd, och det vore därför positivt

om arbetet med att finna former för en information som är riktad

till de utlandsstuderande skulle kunna fullföljas. Även om

mycket således talar för en särskild satsning på information

till de utlandsstuderande måste emellertid hänsyn tas till det

rådande statsfinansiella läget och behovet av besparingar inom

alla samhällssektorer. Enligt utbildningsutskottets bedömning är

behovet av besparingar så starkt att planerna på en särskild

informationsinsats för de utlandsstuderande inte kan genomföras

i nuvarande läge. Utskottet har därför inte någon invändning mot

regeringens förslag att medel inte beräknas för detta ändamål

och anser således att motionen bör avstyrkas av

socialförsäkringsutskottet.

Studiestöd till gymnasieelever vid utlandsstudier

I motion 1994/95:Sf521 (s) tar motionärerna upp situationen

för elever under 20 års ålder som genomför studier utomlands.

Under utlandsstudierna har dessa inte rätt till olika

familjepolitiska stöd som bidragsförskott, barnpension m.m. De

har inte heller rätt till studiehjälp. Enligt motionärernas

mening finns det skäl att införa en möjlighet för studerande vid

svensk gymnasieskola att uppbära studiehjälp i form av

studiebidrag för studier utomlands under högst ett år, och de

begär ett tillkännagivande med detta innehåll.

Internationaliseringsutredningen (U 1991:08) har i sitt

betänkande (SOU 1992:93) Svensk skola i världen bl.a.

föreslagit att studiebidrag och ett merkostnadstillägg skall

utgå till svenska ungdomar för högst ett års studier på

gymnasial nivå utomlands.

Utbildningsutskottet anser i likhet med motionärerna att det

är önskvärt att på olika sätt underlätta för ungdomar som vill

samla erfarenheter genom studier utomlands redan på gymnasienivå

och kan instämma i att en möjlighet till ett års studier

utomlands med bibehållet studiebidrag är en välavvägd åtgärd för

att åstadkomma en sådan stimulans. Utskottet har emellertid

också att beakta dagens begränsade statsfinansiella utrymme och

de prioriteringar som därför måste göras när det gäller nya

åtaganden för staten. Enligt utskottets mening finns det inte

ekonomiskt utrymme för denna åtgärd, och utskottet anser därför

att socialförsäkringsutskottet bör avstyrka motionsyrkandet.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

I propositionen har regeringen föreslagit att resurser anvisas

för 16 000 platser för ett tredje gymnasieår för ungdomar som

genomfört en tvåårig gymnasieutbildning och 1 500 platser för

ett gymnasialt basår i komvux. Vidare föreslås 3 500

högskoleplatser utöver de 4 000 extra platser som beslutats för

våren 1995 och som ligger kvar under hösten 1995. Resurser

föreslås också för 150 platser vid Sveriges

lantbruksuniversitet, 1 500 aspirantplatser, 25 000 platser i

sommaruniversitet samt för 1 500 basårsplatser inom högskolan.

Härtill kommer 1 000 platser under två år inom språkområdet. För

dessa platser beräknas kostnaden för studiehjälp till 97,7

miljoner kronor och för studiemedel till 296,4 miljoner kronor

under perioden juli 1995--juni 1996.

I motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 17 yrkar motionärerna som

en följd av sin inställning när det gäller antalet platser i

högskolan att studiemedel beräknas för ytterligare 9 000

studerande. I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 11 beräknas av

motsvarande skäl studiemedel för 4 500 färre studenter än vad

regeringen föreslår.

Enligt utbildningsutskottets mening bör de av regeringen

framlagda förslagen ligga till grund för beräkningen av medel

för studiehjälp och studiemedel. I proposition 1994/95:139 om

särskilda utbildningssatsningar inom högskolan har regeringen,

efter samråd med universitet och högskolor om deras möjlighet

att erbjuda ytterligare studerande behörighetsgivande basår,

beslutat beräkna resurser för 1 200 i stället för 1 500

studerande. Denna förändring bör beaktas vid beräkningen av

medel för studiestöd. Med denna justering föreslår utskottet

att propositionen tillstyrks och motionsyrkandena avstyrks.

Stipendium vid basår

För att ytterligare stimulera till deltagande i den nya

basårsutbildningen i komvux föreslås i propositionen att ett

särskilt stipendium på 10 000 kronor skall tilldelas de

studerande som fullföljer basåret med godkänt resultat.

Kostnaderna för stipendier beräknas till 15 miljoner kronor

perioden juli 1995--juni 1996.

I flera motioner motsätter sig motionärerna planerna på ett

stipendium i komvux och hemställer att medel inte beräknas för

detta ändamål. Motionärerna ifrågasätter bl.a. om det finns

anledning att premiera just denna typ av förberedande

utbildning. Sådana yrkanden framställs i motionerna

1994/95:Ub901 (m) yrkande 25, 1994/95:Ub906 (m) yrkande 12,

1994/95:Ub907 (c) yrkande 18, 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 13,

1994/95:Sf517 (v) yrkande 3 och 1994/95:Sf513 (kds) yrkande 5.

I motion 1994/95:Sf523 (s) anförs att möjligheten att få

stipendium bör utvidgas så att den också gäller dem som läser in

basåret vid högskola. Att enbart premiera de studerande i komvux

framstår enligt motionären som ofullgånget, när avsikten är att

väcka intresse för utbildningsvägen.

Utbildningsutskottet anser att det är angeläget med en ökning

av andelen naturvetenskapligt/tekniskt utbildade. För detta

ändamål finns inom högskolan möjlighet att genom ett s.k. basår

få behörighet till naturvetenskapliga och tekniska studier.

Erfarenheterna av denna satsning är goda och regeringen har

därför föreslagit att en utvidgning av basårsplatserna

genomförs. De nya platserna förläggs till komvux för att nå en

bättre geografisk spridning, och stipendiet är avsett att

stimulera till intresse för denna utbildningsmöjlighet. Enligt

utskottets mening utgör det föreslagna stipendiet en lämplig

stimulans för denna typ av utbildning.

När det gäller yrkandet om stipendier vid basår i högskola har

regeringen i proposition 1994/95:139 bl.a. föreslagit att

studielån som erhålls vid basår i högskolan skall skrivas av

till hälften sedan den efterföljande högskoleutbildningen

avslutats. Härigenom tillgodoses enligt utskottets mening i allt

väsentligt syftet med detta motionsyrkande.

Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att

socialförsäkringsutskottet tillstyrker regeringens förslag om

ett stipendium vid basår i komvux och avstyrker de aktuella

motionsyrkandena.

Studiemedel efter studiernas omfattning

I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 10 hemställer motionärerna

om en återgång till de regler som riksdagen fattade beslut om

våren 1994 vad gäller studiemedel, dvs. att studiebidraget

avpassas efter utbildningens längd och att studiestödet till

studerande i komvux anpassas till studiernas omfattning.

Riksdagen har i juni 1994 beslutat om bl.a. följande

förändringar (prop. 1993/94:156, 1994/95:SfU25). Studiebidraget

i studiemedlen fick sammanlagt uppgå till ett belopp som

motsvaras av utbildningens omfattning och längd. Vid en

eventuell försening i studierna kunde i princip endast studielån

beviljas. För studenter vid universitet och högskolor innebar

det att bidraget fr.o.m. andra studiemedelsterminen avpassades

till tidigare studieresultat i form av poäng. Vid deltidsstudier

i komvux på mer än halvtid avpassades studiestödet i förhållande

till studiernas omfattning. Studiebidraget höjdes fr.o.m. den 1

januari 1996 med ca 160 kr per månad. Återbetalningen av

studielån ändrades så att det gavs möjlighet att välja mellan

ett inkomstrelaterat system och ett system med återbetalning i

annuiteter. Rätten till avskrivning vid 65 års ålder

avskaffades.

Riksdagen har under hösten 1994 upphävt vårens beslut (prop.

1994/95:98, 1994/95:SfU9, 1994/95:UbU2y).

Enligt utbildningsutskottets mening ingår det i

Studiestödskommitténs uppdrag att överväga behovet av bl.a. den

typ av förändringar som motionären förordar, och utskottet

föreslår att socialförsäkringsutskottet avstyrker

motionsyrkandet med hänvisning härtill.

Åldersgränserna

I motion 1994/95:Sf533 (s) anför motionären att det ofta är

kvinnor som söker sig till utbildning när de blivit äldre

eftersom barnen då blivit större. För den som fyllt 45 år finns

dock inte möjlighet att få studiemedel såvida det inte finns

särskilda skäl. Regelsystemet för studiemedel måste enligt

motionären utformas så att det stimulerar till utbildning

oberoende av ålder, och i motionen begärs ett tillkännagivande

med detta innehåll.

I motion 1994/95:Sf529 (s) anförs att en möjlighet att söka

studiemedel före 20 års ålder bör övervägas. Annars kan

ungdomar, som i ekonomiskt hänseende inte är knutna till sina

föräldrar, tvingas avstå från studier. Det är enligt

motionärerna viktigt med ett heltäckande system för

studiefinansiering där föräldrabalkens bestämmelser avlöses av

studiehjälp alternativt studiemedel.

De åldersgränser som i dag gäller inom de olika stödsystemen

varierar. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel är 45

år och gränsen för rätt till svux och svuxa är 50 år. Om det

finns särskilda skäl kan dock stöd beviljas till den som är

äldre än 45 resp. 50 år. Den praxis som utvecklats här har i

vissa delar kommit att bli förhållandevis liberal. I

arbetsmarknadsutbildningen finns ingen formell övre gräns. I

Studiestödskommitténs uppdrag ingår att se över åldersgränserna

i de olika stödsystemen och överväga om de är ändamålsenliga.

Även de nedre åldersgränserna varierar mellan stödsystemen och

ingår därför i Studiestödskommitténs uppdrag.

Enligt utbildningsutskottets mening bör Studiestödskommitténs

översyn av åldersgränserna nu avvaktas och utskottet föreslår

därför att även dessa motionsyrkanden avstyrks med hänvisning

till kommitténs arbete. När det gäller yrkandet om studiemedel

före 20 års ålder vill utskottet dock tillägga att finansiering

av gymnasiestudier med lån bör undvikas och att andra lösningar

bör användas i dessa fall.

Studiestöd under sjukdom

I propositionen föreslås att karenstiden för avskrivning av

studielån på grund av sjukdom höjs från 14 till 30 dagar. I

propositionen redovisas i korthet följande bakgrund. Antalet

studerande som fått skuldavskrivning har under de senaste åren

varierat mellan 1 200 och 1 800 per termin, och kalenderåret

1993 avskrevs 9,1 miljoner kronor. Centrala studiestödsnämnden

har genomfört en enkätundersökning bland studerande som fått

reducering för sjukperioder 1989/90. Av resultatet framgår att

cirka 15 % inte hade försenats alls i studierna och att drygt 36

% hade tagit igen eller räknade med att ta igen förseningen. För

28 % innebar sjukdomen att de måste gå om en del av

utbildningen och ca 16 % avbröt studierna. Det var främst

bland dem som varit sjuka i över tre månader som förseningar

eller avbrott inträtt. Merparten av alla som varit sjuka under

mindre tid än en månad hade klarat sig utan studieförsening. En

fjärdedel av alla som fått skuldreducering behövde ta mer lån.

Vidare föreslås i propositionen att avskrivningen av studielån

i särskilt vuxenstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa reduceras till 60 % av lånebeloppet. Skälet är att

skuldavskrivning med fullt belopp leder till en överkompensation

i dessa fall.

I motion 1994/95:Sf513 (kds) yrkandena 10 och 12 anför

motionärerna att det är orimligt att förlänga karenstiden, och

de hemställer att förslaget avslås. I motion 1994/95:Sf516 (mp)

yrkandena 4 och 5 anförs att en ökning av karenstiden drabbar de

16--28 % av studenterna som fått reducering och faktiskt måste

gå om eller helt bryta utbildningen. De hemställer att

karenstiden behålls oförändrad och begär ett tillkännagivande om

att problemet i stället bör lösas genom en striktare bedömning

av om merskuld uppkommit. Riksförsäkringsverket bör enligt

motionärerna ges i uppdrag att se över de lokala

försäkringskassornas metodik vid bedömning av studieoförmåga.

Utbildningsutskottet delar regeringens bedömning att åtgärder

bör vidtas för att komma till rätta med de förhållanden som

framgår av Centrala studiestödsnämndens undersökning. Hos

försäkringskassorna utvecklas nu rutiner för registrering och

kontroll av sjukdomsfall med inriktning mot en väsentligt ökad

kvalitet i bedömningen. Läkarutlåtandena skall enligt vad som

redovisas i propositionen i första hand ge upplysningar om

graden av funktionsnedsättning med utgångspunkt i den enskildes

sysselsättning. Särskilda resurser satsas på en betydande

utökning av antalet förtroendeläkare. Mot denna bakgrund finns

det enligt utbildningsutskottets mening inte någon anledning

till ett tillkännagivande om behovet av en striktare bedömning

eller att ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att se över

försäkringskassornas metodik.

Problemet med den omotiverade skuldreduceringen bör rimligen

kunna minskas genom en förlängning av karenstiden. Merparten av

dem som varit sjukskrivna under kortare tid än en månad har inte

försenats i studierna eller har inte försenats nämnvärt i

studierna. Enligt utskottets mening bör regeringens förslag

genomföras.

Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att

socialförsäkringsutskottet tillstyrker förslaget om förlängd

karenstid och avstyrker motionsyrkandena.

Utskottet tillstyrker även förslaget om reducerad avskrivning

av lån i svux och svuxa.

Yrkesteknisk utbildning

I propositionen beräknar regeringen bl.a. medel för särskilt

vuxenstudiestöd för studerande vid de yrkestekniska

utbildningarna (YTH-utbildning) fr.o.m. den 1 januari 1995. I

propositionen beräknas medelsbehovet i denna del till 92,7

miljoner kronor under anslaget E 5 Vuxenstudiestöd. Under

anslaget E 4 Studiemedel minskar i stället medelsbehovet med 29

miljoner kronor.

I motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 17 motsätter sig

motionärerna regeringens beslut att återinföra svux vid

YTH-utbildningen och hemställer att medelsberäkningen görs utan

hänsyn till denna åtgärd. Också i motion 1994/95:Sf513 (kds)

yrkande 4 framställs ett sådant yrkande.

I motion 1994/95:Sf509 (s) yrkandena 1, 2 och 4 anför

motionärerna att den yrkestekniska utbildningen kan komma att

spela en viktig roll för att säkra erfarna yrkesarbetares

ställning på arbetsmarknaden under 2000-talet. Enligt

motionärerna är det särskilt angeläget att utbildningen

etableras i län med stora grupper lågt utbildade yrkesarbetare

och omfattande omstruktureringar som t.ex. Örebro län. De

föreslår att antalet platser i yrkesteknisk högskoleutbildning

ökas med totalt 1 000 under budgetåret 1995/96 och att

sammanlagt ytterligare 145 miljoner kronor anslås för

utbildningsplatserna och särskilt vuxenstudiestöd. Åtgärden kan

enligt motionärerna finansieras genom en minskning av anslaget

till det N/T-arvode på 12 000 kr per månad som regeringen

aviserat. Motionärerna begär också ett tillkännagivande om att

möjligheterna till en kraftfull utbyggnad av YTH-utbildningen

bör ses över.

Riksdagen beslutade våren 1994 av besparingsskäl att avskaffa

möjligheten att erhålla svux i YTH-utbildning fr.o.m. den 1

juli 1994 (prop. 1993/94:100, bil. 9, bet. SfU13). Sedan det

visat sig att beslutet ledde till en drastisk minskning av

antalet sökande till dessa utbildningar har regeringen under

hösten 1994 meddelat riksdagen sin avsikt att återinföra

möjligheten till svux i YTH-utbildningarna (prop. 1994/95:98,

bet. SfU9). Regeringen har härefter fattat beslut om att

återinföra denna möjlighet fr.o.m. den 1 januari 1995.

Enligt utbildningsutskottets mening är möjligheten till svux i

de yrkestekniska utbildningarna en viktig förutsättning för att

personer med yrkeserfarenhet skall kunna välja att på detta sätt

fördjupa sina teoretiska kunskaper. Detta framgår också av den

drastiska minskning av antalet sökande som inträffade sedan

möjligheten till svux avskaffats. Enligt utskottets mening är

beslutet att återinföra svux i YTH-utbildning välgrundat, och

utskottet anser att medel för detta ändamål bör beräknas i

enlighet med regeringens förslag.

När det gäller motionärernas förslag om ytterligare 1 000

platser i YTH-utbildning finns det anledning att framhålla att

merutgiften för svux i YTH-utbildning finansieras genom

besparingar inom högskoleområdet och att ytterligare platser

kräver någon form av omfördelning. Motionärerna har här

föreslagit att medel tas från den satsning på 9 000 platser i

naturvetenskaplig och teknisk utbildning på högskolenivå som

regeringen sedermera lagt fram ett preciserat förslag om i

proposition 1994/95:139 om särskilda utbildningssatsningar inom

högskolan. Enligt utskottets mening är det viktigt att denna

satsning genomförs. Den innebär en möjlighet för redan

yrkesverksamma med minst fem års arbetslivserfarenhet att få en

högskoleexamen med teknisk eller naturvetenskaplig inriktning

och utgör en nödvändig satsning för att långsiktigt öka

tillväxtförmågan, särskilt bland de små och medelstora

företagen. Utskottet, som kommer att behandla förslagen i

proposition 139 i annat sammanhang, är inte berett att medverka

till en omfördelning av de medel som regeringen beräknat för

detta ändamål och föreslår därför att socialförsäkringsutskottet

avstyrker motionsyrkandena om ytterligare platser i

YTH-utbildningen.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl att i nuvarande

läge begära en översyn som syftar till en kraftig expansion av

YTH-utbildningen och anser därför att även detta yrkande bör

avstyrkas av socialförsäkringsutskottet.

CSN-kortet

Reserabatter hos olika trafikföretag beviljas enligt avtal som

träffas mellan CSN och trafikföretagen. Rabatterna ges till

studerande med statligt studiestöd och studerande vid landets

special- och särskolor, och de studerande erhåller för ändamålet

ett s.k. CSN-kort. Under budgetåret 1994/95 uppgår anslaget för

detta ändamål till 81,2 miljoner kronor.

Riksdagen har under våren 1994 beslutat om ett

tillkännagivande till regeringen beträffande de studerandes

reserabatter. I ärendet förelåg ett motionsförslag om att

möjligheterna borde undersökas att få till stånd ett mer

heltäckande CSN-kort som kunde gälla även för andra verksamheter

i samhället där subventioner av resor av olika slag utges.

Särskilt resebidraget inom AMS utbildningsverksamhet med dess

betydande omfattning borde enligt förslaget vara intressant och

kunna bidra till bättre villkor vid upphandlingen av rabatter.

Socialförsäkringsutskottet anförde att förslaget var väl värt

att pröva och att regeringen skyndsamt borde låta närmare utreda

möjligheterna till ett samordnat system för resesubventioner

inom olika slag av utbildningsverksamhet m.m. Vad utskottet

uttalade gav riksdagen som sin mening regeringen till känna

(bet. 1993/94:SfU13).

I propositionen gör regeringen bedömningen att behovet av

besparingar i statens utgifter medför att statliga bidrag inte

längre bör anvisas till de studerandes reserabatter och föreslår

att medel inte beräknas för detta ändamål. Centrala

studiestödsnämnden bör emellertid enligt vad som anförs vara

oförhindrad att pröva möjligheterna att genom avgiftsbeläggning

av CSN-kortet uppnå likartade förmåner för de studerande.

I flera motioner motsätter sig motionärerna regeringens

förslag.

I motion 1994/95:Sf526 (s) anförs att CSN-kortet bör vara kvar

i avvaktan på den utredning som riksdagen begärt. I motion

1994/95:Sf530 (s) föreslår motionärerna att CSN-kortet skall

bibehållas och finansieras genom en generell reducering av

studiemedlen. Många motionärer tar också upp de problem som kan

uppkomma för vissa högskolor. I motion 1994/95:Sf511 (s)

yrkandena 1 och 2 anförs att Högskolan i Luleå har verksamhet i

Luleå, Piteå, Kiruna och Skellefteå och är av stor betydelse för

länets utveckling. En avveckling av reserabatten kan enligt

motionärerna få negativa konsekvenser för högskolan, som

rekryterar hälften av sina civilingenjörsstudenter från Syd- och

Mellansverige. Den sociala snedrekryteringen är enligt

motionärerna stor i norra Sverige, och regeringen bör därför

noggrant följa utvecklingen, om CSN-kortet skulle tas bort.

Också i motion 1994/95:Sf514 (s) anförs att den sociala

snedrekryteringen till högre studier kommer att öka om

CSN-kortet tas bort. Åtgärden försvårar också rekryteringen till

de mer avlägsna skolorna. Vid Mitthögskolan i Östersund kommer

enligt motionärerna 70 % av studenterna utifrån. Även dessa

motionärer föreslår att CSN-kortet behålls och finansieras med

en omfördelning inom studiemedelssystemet. I motion

1994/95:Sf528 (s) anförs att de rabatterade resorna betyder

mycket för studerande från glesbygd och för studieorter i

glesbygd. Högskolan på Gotland rekryterar 60 % av eleverna från

andra orter. Den av riksdagen beställda utredningen om

samordnade reserabatter bör därför genomföras och ge svar på

frågan om reserabatternas roll för glesbygden. I motion

1994/95:Sf531 (s) anförs att en avveckling av resestödet kommer

att negativt påverka rekryteringen till högskolorna i Norrland.

Umeå universitet rekryterar enligt motionärerna 60 % av sina

studenter från regioner utanför länet, varav ca 30 % kommer från

södra eller mellersta Sverige. Det är enligt dessa motionärer

mycket angeläget att resekostnaderna kan begränsas för

studerande som har långa avstånd mellan bostadsort och

studieort. I motion 1994/95:Sf532 (s) anförs att det är

olyckligt ur många aspekter om CSN-kortet slopas. Den viktigaste

invändningen är dock enligt dessa motionärer att man riskerar

att öka den sociala snedrekryteringen. Flera av de s.k.

prestigeutbildningarna finns endast på få platser i landet,

och många nya högskolor har specialiserat sig på vissa

inriktningar. För dessa är det enligt vad som anförs

betydelsefullt att kunna ha hela Sverige som upptagningsområde.

I motion 1994/95:Ub907 (c) yrkandena 13 och 14 föreslås att

medel beräknas för ändamålet och anförs att CSN-kortet är

viktigt för dem som har långa resor till studieorten och att ett

slopande skulle slå ensidigt mot denna grupp. I värsta fall kan

det enligt motionärerna leda till att trafiken på en del

kollektivtrafiklinjer läggs ner. I motion 1994/95:Sf520 (c)

anförs att Umeå universitet, Högskolan i Luleå samt

Mitthögskolan verkar i en region med mycket stora avstånd, och

delar av regionen kännetecknas av en låg utbildningsnivå. En

avveckling av CSN-resestödet kommer enligt motionärerna att

inverka negativt på rekryteringen till högskolorna i Norrland,

och CSN-kortet bör därför vara kvar. I motion 1994/95:Sf519 (c)

yrkandena 1 och 2 hemställer motionären om avslag på regeringens

förslag och begär ett tillkännagivande om att ett borttagande av

CSN-rabatten drabbar utbildningarna på Gotland med elever från

fastlandet. Särskilt besvärande är det för högskoleutbildningen

på Gotland, och planerna på en självständig högskola på Gotland

skulle enligt motionärerna motverkas, om CSN-rabatten slopas.

I motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 29 anförs att CSN-kortet

är en viktig del av studiestödet och att överväganden

beträffande kortet därför bör göras i samband med den pågående

översynen av studiestödet. Ett avskaffande strider också mot

målet om frihet för studenterna att välja högskola och

studieort. CSN-kortet bör därför vara kvar, och regeringen bör

återkomma med förslag om en motsvarande besparing inom

studiestödet. I motion 1994/95:Kr2 (fp) yrkande 3 framställs ett

liknande yrkande.

I motion 1994/95:Sf513 (kds) yrkandena 6, 12 och 13 hemställer

motionären att regeringens förslag avslås. De begär ett

tillkännagivande om att CSN-kortet är ett för staten billigt

sätt att underlätta för studenter som läser utanför hemorten,

vilket ökar tillgängligheten till högre utbildning och motverkar

olika typer av snedrekrytering. Dessutom innebär CSN-rabatten

ett stöd för den allmänna strävan att skapa säkra och

miljövänliga transporter.

I motion 1994/95:Sf518 (v) yrkandena 1 och 2 begär

motionärerna ett tillkännagivande om att någon form av

avgiftsbelagt kort bör kunna införas, och motionärerna föreslår

att 15 miljoner kronor anslås för administrationen av ett sådan

kort.

I motion 1994/95:Sf516 (mp) yrkande 3 anförs att ett slopat

CSN-kort innebär rejält ökade resekostnader för studenterna. Att

avgiftsbelägga kortet är enligt motionärerna inte något

realistiskt alternativ. En slopad rabatt strider också mot

grundtanken om frihet för studenterna att välja lärosäte. Det

viktigaste argumentet på lång sikt är dock enligt motionärerna

den stimulans som rabatten ger att välja det miljövänliga tåget.

De hemställer att medel anslås för CSN-kortet. I motion

1994/95:Ub905 (mp) yrkande 16 framställs ett motsvarande

yrkande. I motion 1994/95:Kr3 (mp) yrkande 1 anförs att det är

märkligt att värnpliktiga får ökade reseförmåner, när rabatten

för studenter helt och hållet dras in. CSN-kortet bör behållas.

Enligt utbildningsutskottet utgör bidraget till de studerandes

rabatter ett värdefullt inslag i det stöd som lämnas vid

studier, och utskottet anser att det i många fall kan underlätta

för studerande att välja en skola på längre avstånd från

hemorten än annars. Som motionärerna framhåller har kortet

härigenom viss betydelse för att underlätta rekryteringen till

de högskolor som ligger utanför storstadsregionerna.

De besparingar som nu genomförs som en följd av det ansträngda

statsfinansiella läget gäller snart sagt alla delar av samhället

och avser även utbildningsområdet och studiestödet. De

satsningar som ändå genomförs finansieras dels genom

besparingar, dels genom överföring av medel som är avsedda för

arbetsmarknadspolitiska insatser. Regeringens förslag

beträffande CSN-kortet representerar en besparing på ca 120

miljoner kronor under budgetåret 1995/96.

Enligt utbildningsutskottets mening är det viktigt att en

besparing av denna storleksordning nu genomförs, och utskottet

delar regeringens bedömning att bidrag till de studerandes

reserabatter inte längre bör anvisas. Med hänsyn till den

betydelse CSN-kortet har för rekryteringen till skolor med ett

stort upptagningsområde är det enligt utskottets mening viktigt

att regeringen noggrant följer utvecklingen för dessa, och

utskottet förutsätter att så sker utan något särskilt

tillkännagivande från riksdagens sida.

Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att

socialförsäkringsutskottet tillstyrker propositionen och

avstyrker motionerna.

Statens skolor för vuxna

I propositionen föreslås också att den reseersättning som

utgår till studerande vid statens skolor för vuxna (SSV) i

Norrköping och Härnösand avskaffas. Enligt vad som anförs i

propositionen visar en utredning som företagits av Centrala

studiestödsnämnden 1989/90 att drygt hälften av de tillfrågade

ansåg att det skulle vara negativt om ersättningen slopades och

att övriga ansåg att detta inte skulle ha någon större

betydelse.

I motion 1994/95:Sf527 (fp) motsätter sig motionärerna

regeringens förslag. Enligt motionärerna visar en enkät vid SSV

i Härnösand i januari 1995 att endast 20 % av eleverna skulle

kunna fullfölja sina program om reseersättningen tas bort.

Eleverna har i genomsnitt 37 mil till skolorten; 26 % har mer än

50 mil. Eleverna gör i genomsnitt 8 resor per läsår.

Resekostnadsersättningen för studerande vid SSV i Härnösand bör

enligt motionärerna bibehållas till dess Studiestödskommittén

avgivit sitt förslag. I motion 1994/95:Sf507 (s) anförs med

samma motivering att ett beslut att slopa reseersättningen bör

föregås av en prövning av konsekvenserna för distansstuderande.

De studerande vid statens skolor för vuxna erhåller

reseersättningen som ett komplement till det studiestöd som de

uppbär. Enligt utbildningsutskottets mening är det rimligt att

det särskilda resebidrag som utgår till denna grupp avskaffas

när rabatterna för övriga studerandes resor nu föreslås bli

slopade. Utskottet förutsätter dock att regeringen följer

utvecklingen och vid behov vidtar åtgärder.

Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att

propositionen tillstyrks även i denna del och att motionerna

avstyrks.

Stockholm den 16 mars 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:

Jan Björkman (s),

Beatrice Ask (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Berit Löfstedt (s),

Eva Johansson (s),

Rune Rydén (m),

Ingegerd Wärnersson (s),

Andreas Carlgren (c),

Agneta Lundberg (s),

Ulf Melin (m),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Tomas Eneroth (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp),

Inger Davidson (kds),

Majléne Westerlund Panke (s) och

Conny Sandholm (fp).

Avvikande meningar

1. Arbetsmarknadspolitiska insatser

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser att den del av utskottets

yttrande som börjar med "Enligt utbildningsutskottets" och

slutar med "motionsyrkandena avstyrks." bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening bör anslaget till studiemedel minskas

med 80 miljoner kronor avseende 1 000 platser i språkutbildning

och 3 500 ytterligare högskoleplatser som regeringen lämnat

förslag om.

Utskottet föreslår att socialförsäkringsutskottet med bifall

till motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 11 och med avslag på

propositionen i denna del och motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande

17 beräknar medel i enlighet med det anförda.

2. Arbetsmarknadspolitiska insatser

Andreas Carlgren (c) anser att den del av utskottets yttrande

som börjar med "Enligt utbildningsutskottets" och slutar med

"motionsyrkandena avstyrks." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör studiemedel beräknas på grundval

av det förslag som läggs fram i motion 1994/95:Ub907 (c).

Även om det är angeläget med en ökning av antalet studerande i

naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning framstår det

inte som realistiskt att så många nya platser som regeringen

föreslår kommer att kunna tillskapas med bibehållen kvalitet.

Antalet nya platser i naturvetenskaplig och teknisk

högskoleutbildning bör därför begränsas till 3 000. Däremot

finns det enligt utskottets bedömning möjlighet att erbjuda

ytterligare 6 000 platser inom det humanistiska och

samhällsvetenskapliga området. Någon anledning att, som

regeringen föreslår, införa ett särskilt förmånligt studiestöd

för dessa nya platser finns det enligt utskottets mening inte,

och utskottet anser därför att studiemedel bör beräknas för

dessa 9 000 platser.

Utskottet föreslår att socialförsäkringsutskottet med bifall

till motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 17 och med avslag på

propositionen i denna del och motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande

11 beräknar medel i enlighet med det anförda.

3. Stipendium vid basår

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm

(fp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med

"Utbildningsutskottet anser" och slutar med "aktuella

motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör de olika basårsutbildningarna så

långt möjligt vara likvärdiga ur ekonomisk synpunkt. Någon

anledning att särskilt premiera studerande som väljer att

genomföra sitt basår i komvux finns det inte, och utskottet

anser därför att förslaget om ett särskilt stipendium på 10 000

kr för dem som genomför sitt basår i komvux bör avslås.

Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att

socialförsäkringsutskottet, med bifall till motionerna

1994/95:Ub901 (m) yrkande 25, 1994/95:Ub906 (m) yrkande 12,

1994/95:Ub907 (c) yrkande 18, 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 13,

1994/95:Sf517 (v) yrkande 3 och 1994/95:Sf513 (kds) yrkande 5,

avstyrker propositionen i denna del. Härigenom tillgodoses i

viss utsträckning även motion 1994/95:Sf523 (s).

4. Studiemedel efter studiernas omfattning

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser att den del av utskottets

yttrande som börjar med "Enligt utbildningsutskottets" och

slutar med "hänvisning härtill." bort ha följande lydelse:

Enligt utbildningsutskottets mening var de beslut om

studiemedel efter studiernas omfattning m.m. som riksdagen

fattade våren 1994 välmotiverade. En av de förändringar som

beslutades innebar att studiebidraget i studiemedlen maximerades

till ett belopp som bestämdes med hänsyn till utbildningens

längd. Härigenom uppnåddes en viss premiering av de studenter

som genomför sina studier enligt plan, och avsikten var att på

det sättet stimulera till minskad skuldsättning. En annan

förändring gällde studerande i komvux och statlig

vuxenutbildning och innebar att stödet till studenter som inte

bedriver studier på heltid bättre avpassades till studiernas

omfattning under terminen. Eftersom studiestöd endast kan utgå

som helt eller halvt stöd väljer många studerande inom komvux

att fylla ut med kurser som de inte behöver för att komma upp

till fullt studiestöd. Genom att stödet anpassades bättre till

studiernas omfattning kunde detta problem lösas.

De nu redovisade förändringarna bör enligt

utbildningsutskottets bedömning kunna genomföras utan att detta

inverkar negativt på Studiestödskommitténs möjligheter till en

fri och förutsättningslös prövning av den framtida utformningen

av studiestödet, och utbildningsutskottet anser därför att dessa

förslag, som innebär besparingar, bör kunna genomföras i

avvaktan på att kommittén slutför sitt arbete.

Med det anförda föreslår utskottet att motion 1994/95:Ub906

(m) yrkande 10 tillstyrks av socialförsäkringsutskottet.

5. Studiestöd under sjukdom

Inger Davidson (kds) anser att den del av utskottets yttrande

som börjar med "Utbildningsutskottet delar" och slutar med

"avstyrker motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Den undersökning av sjukdomsfall med skuldavskrivning som

regeringen hänvisar till avser förhållandena under 1989/90, och

det kan enligt utskottets mening ifrågasättas om undersökningen

verkligen kan anses rättvisande när det gäller dagens

förhållanden.

Reglerna om skuldavskrivning ger också upphov till andra

problem. Ett sådant är att studenter som genomför sina studier

utan lån inte kan få någon skuldavskrivning. Som en följd härav

har denna grupp ett mycket sämre skydd vid sjukdom.

Hela systemet med skuldavskrivning bör enligt utskottets

mening behandlas av Studiestödskommittén i dess arbete med den

framtida utformningen av studiestödet. I avvaktan på att

kommittén slutför sitt arbete bör bestämmelserna om karenstid

inte ändras, och utskottet anser därför att regeringens förslag

om en förlängning av karenstiden från 14 dagar till 30 dagar bör

avslås.

Med det anförda föreslår utskottet att

socialförsäkringsutskottet, med anledning av motion

1994/95:Sf513 (kds) yrkandena 10 och 12, avslår propositionen i

denna del.

6. Studiestöd under sjukdom

Gunnar Goude (mp) anser att den del av utskottets yttrande som

börjar med "Utbildningsutskottet delar" och slutar med

"avstyrker motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning medför en förlängning av

karenstiden till 30 dagar att en stor del av dem som i dag är

berättigade till skuldavskrivning på grund av sjukdom kommer att

förlora denna möjlighet. Av den undersökning som Centrala

studiestödsnämnden genomfört framgår att 16--28 % av dem som

fått reducering faktiskt måste gå om eller helt bryta

utbildningen. Karenstiden bör med hänsyn härtill behållas

oförändrad, och problemet i stället lösas genom en striktare

bedömning av om merskuld uppkommit eller ej.

Med det anförda föreslår utskottet att

socialförsäkringsutskottet med bifall till motion 1994/95:Sf516

yrkandena 4 och 5 avstyrker propositionen i denna del och

föreslår riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna

att Riksförsäkringsverket bör få i uppdrag att se över de lokala

försäkringskassornas metodik vid bedömning av studieoförmåga.

7. Yrkesteknisk utbildning

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)

och Conny Sandholm (fp) anser att den del av utskottets yttrande

som börjar med "Enligt utbildningsutskottets" och slutar med

"regeringens förslag." bort ha följande lydelse:

Utbildningsutskottet anser att det bör vara en utgångspunkt

för studiestödet att alla som läser på en viss nivå skall ha

rätt till samma stöd, och undantag från denna regel bör

begränsas till fall där ett särskilt behov föreligger. Som ett

exempel måste det finnas utrymme för att erbjuda vuxna som är i

behov av kompletterande grundskole- eller gymnasieutbildning ett

stöd som gör det möjligt för denna grupp att genomföra sina

studier.

YTH-utbildningen är en högskoleutbildning, och utskottet kan

inte se att det finns något skäl att just denna utbildning nu

skall ges särskilt förmånliga stödmöjligheter. Regeringens

beslut att återinföra svux i denna utbildning bör därför

upphävas, och någon beräkning av medel för detta ändamål bör

därför inte göras.

Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att

socialförsäkringsutskottet med bifall till motionerna

1994/95:Ub624 yrkande 17 och 1994/95:Sf513 yrkande 4 och med

avslag på propositionen inte beräknar medel för svux i

YTH-utbildning.

8. CSN-kortet

Andreas Carlgren (c), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds)

och Conny Sandholm (fp) anser att den del av utskottets yttrande

som börjar med "Enligt utbildningsutskottet " och slutar med

"avstyrker motionerna." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening utgör CSN-kortet ett mycket viktigt

inslag i studiestödet eftersom det på ett effektivt sätt bidrar

till att studenterna får en större frihet i sitt val av

studieort och utbildning. För vissa studerandegrupper är

CSN-kortet helt avgörande för deras möjlighet att genomgå en

högskoleutbildning.

Rabatten bidrar också till att högskolor med ett

förhållandevis begränsat underlag i sitt närområde får en bättre

möjlighet att specialisera sig och därigenom utöka sitt

upptagningsområde. Många av högskolorna i norra Sverige och

även högskoleutbildningen på Gotland har en stor andel studenter

med lång resväg, bl.a. som en följd av att man sökt specialisera

sig på en viss utbildning.

CSN-kortet utgör också ett värdefullt inslag i den meningen

att de rabatter som faktiskt kommer till stånd har ett

sammanlagt värde som överstiger statens kostnad för bidraget.

Härtill kommer att rabatterna innebär en stimulans till de

studerande att använda sig av kollektiva transporter.

Med hänsyn till att CSN-kortet har stor betydelse för

möjligheterna att på ett effektivt sätt genomföra en viktig del

av de utbildningspolitiska målen anser utskottet att det är

olämpligt att nu slopa kortet, och utskottet föreslår därför att

socialförsäkringsutskottet avstyrker regeringens förslag i denna

del. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt de aktuella

motionsyrkandena.

9. CSN-kortet

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser att den del av

utskottets yttrande som börjar med "Enligt utbildningsutskottet"

och slutar med "avstyrker motionerna." bort ha följande lydelse:

Enligt utbildningsutskottets mening är det oundvikligt med

besparingar om det skall vara möjligt att sanera statens

finanser. Samtidigt är det viktigt att högre utbildning

stimuleras så att vi med hjälp av kunskap och kompetens kan

åstadkomma en långsiktig tillväxt som kan ge sysselsättning och

utgöra en fast grund för välfärdsstatens åtaganden.

För många ungdomar är det omöjligt att studera på hemorten. En

studeranderabatt gör att ungdomar uppmuntras att röra på sig och

senare också att ta jobb på andra orter än hemorten. Billiga

resor under studietiden tangerar alltså en av den svenska

arbetsmarknadspolitikens kännetecken, nämligen att åstadkomma

geografisk rörlighet. Det finns också ett betydande intresse av

att ungdomar tidigt lär sig kollektivresandets, inte minst

miljömässiga, fördelar.

Enligt utskottets mening har CSN-kortet mindre betydelse för

ungdomar i gymnasieåldern bl.a. därför att de redan har en rätt

till rabatt hos SJ. Denna grupp studerande är också mindre

beroende av långväga resor för att kunna genomföra sina studier.

Gymnasieungdomar bör följaktligen inte utgöra något problem i

dessa sammanhang.

För den återstående gruppen studerande bedömer utskottet att

det bör vara möjligt att ersätta det nuvarande CSN-kortet med

någon form av avgiftsbelagt kort. Ett sådant kort skulle ha den

fördelen att det huvudsakligen används av dem som mera

regelmässigt behöver det, och det bör kunna bli förmånligare att

använda detta kort än att betala fullpris. Härigenom uppnås ett

större mått av rättvisa mellan olika studerandegrupper.

Administrationen av ett avgiftsbelagt kort blir något dyrare,

och den merkostnaden bör staten enligt utskottets mening bidra

med.

Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att

socialförsäkringsutskottet med anledning av propositionen och

övriga motionsyrkanden tillstyrker förslaget i motion

1994/95:Sf518 (v) yrkandena 1 och 2 om ett avgiftsbelagt

CSN-kort.

10. Statens skolor för vuxna

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)

och Conny Sandholm (fp) anser att den del av utskottets yttrande

som börjar med "De studerande" och slutar med "motionerna

avstyrks." bort ha följande lydelse:

Enligt en enkät som genomförts vid Statens skola för vuxna i

Härnösand i januari 1995 kommer endast ca 20 % av eleverna att

kunna fullfölja sina program om regeringens förslag om ta bort

reseersättningen till denna grupp genomförs. Det framgår att

eleverna i genomsnitt gör åtta resor per läsår och att de i

genomsnitt bor 37 mil från skolorten. 26 % av eleverna bor mer

än 50 mil från skolan.

Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att

låta behovet av besparingar på detta sätt slå hårt mot en mindre

grupp studerande, och utskottet anser därför att

resekostnadsersättningen till studerande vid statens skolor för

vuxna bör bibehållas i avvaktan på att den översyn som genomförs

av Studiestödskommittén slutförs.

Utskottet föreslår att socialförsäkringsutskottet med bifall

till motionerna 1994/95:Sf527 (fp) och 1994/95:Sf507 (s)

avstyrker regeringens förslag i denna del.

Särskilda yttranden

1. Studiemedel efter studiernas omfattning

Andreas Carlgren (c), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm

(fp) anför:

När regeringen under hösten 1994 rev upp de beslut om

studiemedel efter studiernas omfattning som vi medverkat till

under våren 1994 motsatte vi oss detta. Dessa beslut var

välmotiverade och syftade dels till att komma till rätta med en

del problem inom komvux, där det visat sig att studenterna på

grund av de stelbenta reglerna för studiestöd tog kurser som

de inte behövde, dels till att skapa en stimulans för de

högskolestuderande att genomföra sina studier enligt plan och på

det sättet hålla nere sina studieskulder. Genom dessa förslag

tillskapades också ett utrymme för en höjning av

studiemedelsbeloppet.

Vi har inte ändrat ståndpunkt när det gäller dessa förslag,

men anser att det skulle kunna få negativa effekter om förslagen

på nytt skulle antas av riksdagen. En sådan ryckighet i

beslutsfattandet är vi inte beredda att medverka till, och vi

anser därför att Studiestödsutredningens överväganden i dessa

frågor nu bör avvaktas.

Av dessa skäl har vi valt att inte tillstyrka förslaget i

motion 1994/95:Ub906 yrkande 10 om att delar av de förändringar

som regeringen nyligen rivit upp på nytt skall genomföras.

2. Statens skolor för vuxna

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:

En förutsättning för att Vänsterpartiet skall kunna medverka

till att reseersättningen behålls för de studerande vid statens

skolor för vuxna är att den besparing som regeringen föreslagit

i denna del kan genomföras på något annat sätt. Då vi inte har

kunnat finna någon alternativ besparingsmöjlighet är vi inte nu

beredda att stödja yrkandena om att reseersättningen skall

bibehållas.

Vänsterpartiets förslag om ett avgiftsbelagt CSN-kort omfattar

också studerande vid statens skolor för vuxna.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 9

Översyn av studiestödssystemet 9

E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. 11

E 2. Centrala studiestödsnämndens

återbetalningsverksamhet 12

E 3. Studiehjälp m.m. 12

E 4. Studiemedel m.m. 16

E 5. Vuxenstudiestöd m.m. 19

E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. 24

E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål 24

E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa

lärarutbildningar 29

Hemställan 30

Reservationer 34

1. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1) 34

2. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1) 36

3. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1) 37

4. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1) 38

5. Studenternas försäkringsskydd vid arbetsskada (mom.

3) 40

6. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 40

7. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 41

8. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 42

9. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 42

10. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 43

11. Extra tillägg (mom. 9 och 43) 44

12. Stipendium i komvux (mom. 12) 44

13. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15) 45

14. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15) 45

15. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15) 45

16. Karenstid vid avskrivning av studielån på grund av

sjukdom (mom. 19 och 43) 46

17. Karenstid vid avskrivning av studielån på grund av

sjukdom (mom. 19 och 43) 46

18. En avpassning av studiemedlen till utbildningens längd

(mom. 22) 47

19. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23) 48

20. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23) 48

21. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23) 49

22. Kollektiva ansökningar (mom. 25 och 43) 50

23. Resurser för korttidsstudiestöd och internatbidrag

(mom. 26) 50

24. Ersättningsnivån i svux och svuxa (mom. 28 och

43) 51

25. Barntillägg (mom. 30 och 43) 51

26. Särskilt vuxenstudiestöd i YTH-utbildning (mom.

32) 52

27. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 53

28. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 53

29. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 53

30. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 53

31. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 54

32. Svenska för invandrare (mom. 35 och 36) 54

33. CSN-kortet (mom. 38) 54

34. Reseersättning vid statens skolor för vuxna (mom. 39

och 43) 55

35. Anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål

(mom. 40) 56

36. Anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål

(mom. 40) 56

Särskilda yttranden 57

1. Information till studerande utomlands (mom. 4) 57

2. Barntillägg (mom. 30 (>)) 57

3. CSN-kortet m.m. (mom. 38 och 39) 57

Bilaga 1 Propositionens lagförslag 59

Bilaga 2 Utbildningsutskottets yttrande 69