Bet. 1994/95:SfU17

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1994/95:SFU17

Socialförsäkringsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

SfU17

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1994/95:197

Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m. jämte motioner.

I propositionen föreslås att en arbetsmarknadsavgift på 2,2 %

av avgiftsunderlaget införs för den som har inkomster av annat

förvärvsarbete än anställning och som skall betala egenavgifter

enligt lagen om socialavgifter. Samtidigt föreslås att

sjukförsäkringsavgiften för samma grupp avgiftsskyldiga sänks

med lika mycket.

Regeringen lägger också fram förslag till ändringar i

föräldraförsäkringen som innebär att en förälder, som

tillsammans med den andra föräldern har gemensam vårdnad om ett

barn, själv skall kunna uppbära föräldrapenning för hela den för

föräldrar avsedda gemensamma tiden om den andra föräldern inte

omfattas av den svenska socialförsäkringen eller inte uppfyller

inskrivningsvillkoret för rätt till föräldrapenning. Det

föreslås också regler för avräkning av tid med

föräldrapenningförmån enligt utländsk lagstiftning.

Vidare föreslås för försäkringskassorna vissa ändringar med

anledning av omläggningen av det statliga budgetåret till

kalenderår, att de lokala försöksverksamheterna med finansiell

samordning får pågå ytterligare ett år samt en ändring av

arbetsvillkoret i lagen om delpensionsförsäkring.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.

Utskottet behandlar också några motioner angående utvidgning

av försöksverksamheten med finansiell samordning där även

arbetsmarknadsmyndigheterna ingår. Utskottet föreslår med

anledning härav ett tillkännagivande om att regeringen bör

bereda frågan och återkomma till riksdagen med förslag.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen och avstyrker

bifall till övriga motioner.

Till betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt

yttrande.

Propositionen

I proposition 1994/95:197 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.

har regeringen (Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen

dels antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1992:863) om lokal

försöksverksamhet med finansiell samordning mellan

socialförsäkring och hälso- och sjukvård, dels ändring i samma

lag,

4. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1994:566) om lokal

försöksverksamhet med finansiell samordning mellan

socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels

ändring i samma lag,

5. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

dels medger att, för den tid försöksverksamheterna med

finansiell samordning förlängs, femte huvudtitelns anslag

Sjukpenning och rehabilitering och Allmänna försäkringskassor

får disponeras för utgifter på motsvarande sätt som enligt

tidigare riksdagsbeslut.

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

Motion väckt med anledning av propositionen

1994/95:Sf18 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en återgång till de beslut som hade

fattats före höstens s.k. återställare beträffande egenavgifter

till en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95

1994/95:Sf203 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjlighet till förlängning av pågående

försök inom socialsektorn,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheten att utvidga försöken inom

socialsektorn.

1994/95:Sf211 av Pär-Axel Sahlberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om försöksverksamhet för optimering av

rehabiliteringsinsatser.

1994/95:Sf216 av Inge Carlsson och Sonia Karlsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utökad lagstiftning beträffande

rehabiliterande och förebyggande insatser.

1994/95:Sf226 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ökat samarbete mellan

försäkringskassa och landsting.

1994/95:Sf237 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar avskaffa delpensionen för

nytillträdande fr.o.m. den 1 januari 1996 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

1994/95:Sf242 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om försäkringskassornas möjlighet att köpa

yrkesinriktade tjänster.

1994/95:Sf251 av Laila Bjurling m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortsatt försökstid för finansiell

samordning.

1994/95:So452 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av

möjligheterna till transfereringar mellan sjukvården och

försäkringskassan enligt vad som anförts i motionen.

1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffad

delpension enligt vad som anförts i motionen,

1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

10. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar om avveckling av delpensionen.

Utskottet

Införande av arbetsmarknadsavgift för inkomster av annat

förvärvsarbete

Enligt lagen (1981:691) om socialavgifter finansieras den

allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål av

arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter

betalas av den som är arbetsgivare och egenavgifter av den som

är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL)

och har inkomst av annat förvärvsarbete.

Den 1 januari 1994 infördes en allmän avgift för enskilda på 1

% för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet. Denna

avgift avsågs bli höjd till 2 % fr.o.m. år 1995. Den 1 juli 1994

infördes i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen

(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd bestämmelser om en

allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Under hösten

1994 upphävdes nämnda bestämmelser liksom avgiften för dess

finansiering. Vidare beslöts om en avgiftsväxling med innebörd

att arbetsgivarnas avgift till sjukförsäkringen sänktes med 2,2

procentenheter samtidigt som deras arbetsmarknadsavgift höjdes i

motsvarande mån. Vidare höjdes den allmänna egenavgiften till

sjukförsäkringen med två procentenheter till 2,95 % för

arbetstagare.

Arbetsmarknadsavgiften för arbetsgivare utgör sedan den 1

januari 1995 4,32 % av avgiftsunderlaget. Arbetsmarknadsavgiften

finansierar bl.a. kostnader för arbetslöshetsersättning och

kontant arbetsmarknadsstöd. Rätt till sådana förmåner har både

anställda och företagare. För inkomst av annat förvärvsarbete

tas dock inte någon arbetsmarknadsavgift ut.

Eftersom den som har inkomst av annat förvärvsarbete får del

av bl.a. arbetslöshetsersättning föreslås i propositionen att en

arbetsmarknadsavgift på 2,2 % skall tas ut även på sådana

inkomster. För att inte det totala avgiftsuttaget för inkomster

av annat förvärvsarbete skall öka föreslås samtidigt att

sjukförsäkringsavgiften sänks med 2,2 procentenheter från 9,12

till 6,92 %.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995 och

tillämpas första gången i fråga om egenavgifter som beräknas på

grundval av 1997 års taxering.

Sigge Godin m.fl. (fp) begär i motion Sf18 i yrkande 1 avslag

på förslaget om ändring av lagen om socialavgifter och i yrkande

2 tillkännagivande om en återgång till de beslut som hade

fattats före höstens s.k. återställare beträffande egenavgifter

till en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Motionärerna

motsatte sig såväl beslutet att avskaffa den obligatoriska

arbetslöshetsförsäkringen som den därpå följande

avgiftsväxlingen. Som en konsekvens härav avstyrker de den nu

föreslagna avgiftsväxlingen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att en

arbetsmarknadsavgift bör införas även för inkomster av annat

förvärvsarbete och att sjukförsäkringsavgiften som en följd

härav bör sänkas lika mycket. Utskottet tillstyrker därför

regeringens förslag och avstyrker bifall till motion Sf18

yrkandena 1 och 2.

Föräldrapenning

Enligt 4 kap. 1 § AFL har en försäkrad förälder som är

inskriven hos allmän försäkringskassa rätt till föräldrapenning

och tillfällig föräldrapenning. Som villkor för rätt till

föräldrapenning gäller enligt 4 kap. 9 § AFL att föräldern har

varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst 180

dagar i följd närmast före den dag för vilken föräldrapenningen

skall utbetalas.

Enligt 4 kap. 3 § AFL utges föräldrapenning med anledning av

ett barns födelse under högst 450 dagar sammanlagt för

föräldrarna. Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet,

har varje förälder rätt att uppbära föräldrapenning under

hälften av den för föräldrarna gemensamma tiden. En förälder som

ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära

föräldrapenningen under 450 dagar. En förälder kan avstå rätt

att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern

med undantag för en tid om 30 dagar med föräldrapenning

motsvarande förälderns sjukpenning.

Enligt vad som anförs i propositionen har en förälder, om den

andra föräldern inte är berättigad till föräldrapenning t.ex. på

grund av att han eller hon inte varit inskriven hos

försäkringskassa under 180 dagar i följd närmast före den dag

för vilken föräldrapenning skall utbetalas eller därför att

föräldern inte omfattas av den svenska socialförsäkringen,

endast rätt till hälften av antalet ersättningsdagar. Som

exempel anges den situationen att båda föräldrarna är bosatta i

Sverige och har vårdnaden om barnet men där en av dem inte

omfattas av den svenska socialförsäkringen på grund av

förvärvsarbete i annat land. Från barnets synpunkt är det enligt

propositionen emellertid viktigt att åtminstone en förälder ges

möjlighet att vara hemma med föräldrapenning under samtliga de

dagar som föräldrapenning kan utges för ett barn. En förälder,

som ensam har vårdnaden om barnet, har själv rätt till samtliga

föräldrapenningdagar.

I propositionen föreslås därför att en förälder, som

tillsammans med den andra föräldern har gemensam vårdnad om ett

barn, själv skall kunna uppbära föräldrapenning för hela den för

föräldrar avsedda gemensamma tiden om den andra föräldern till

följd av bestämmelserna i 4 kap. 1 och 9 §§ AFL inte är

berättigad till föräldrapenning.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas

i fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött den 1

januari 1995 eller senare.

Förslaget har inte föranlett några motionsyrkanden och

utskottet biträder förslaget.

Avräkning av tid med föräldrapenningförmån enligt utländsk

lagstiftning

Den svenska föräldraförsäkringen är utformad så att den ger

föräldrarna rätt till föräldrapenning under ett visst antal

dagar för varje barn samtidigt som den medger föräldrarna stor

valfrihet i fråga om förläggningen i tiden av dagarna med

föräldrapenning. Föräldrapenning kan t.ex. enligt 4 kap. 3 § AFL

tas ut längst till dess barnet fyllt åtta år eller till den

senare tidpunkt då barnet avslutat det första skolåret.

För att undvika att oavkortade föräldrapenningförmåner

samtidigt utges från två eller flera länder för vård av samma

barn föreslås i propositionen en ändring i 4 kap. 16 § AFL så

att föräldrapenning inte skall kunna utges för samma barn och

tid som en motsvarande förmån utges enligt utländsk

lagstiftning.

Vidare förslås att en ny paragraf införs i AFL, 4 kap. 9 a §,

med innebörd att från det antal dagar som berättigar till svensk

föräldrapenning skall avräknas det antal dagar som en

motsvarande förmån enligt utländsk lagstiftning har utgetts för

barnet. Avräkning skall göras enligt en i paragrafen särskilt

angiven ordning.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.

Förslagen har inte föranlett några motionsyrkanden och

utskottet biträder förslagen.

De allmänna försäkringskassornas budgetår

Enligt 18 kap. 14 § AFL skall en försäkringskassas räkenskaper

omfatta perioden den 1 juli--den 30 juni (budgetår). Vidare

skall styrelsen senast den 1 oktober varje år till revisorerna

lämna en årsredovisning.

I propositionen föreslås att en allmän försäkringskassas

budgetår fr.o.m. år 1997 skall omfatta perioden

januari--december (kalenderår) och att det budgetår som börjar

den 1 juli 1995 skall löpa t.o.m. den 31 december 1996. Vidare

föreslås att årsredovisning skall lämnas årligen.

Förslagen har inte föranlett några motionsyrkanden och

utskottet biträder förslagen.

Försöksverksamhet med finansiell samordning

Propositionen

Med stöd av lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet med

finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och

sjukvård bedrivs lokal försöksverksamhet inom fem försöksområden

under tiden den 1 januari 1993--den 31 december 1995.

Verksamheten, som bygger på avtal mellan respektive

sjukvårdshuvudman och försäkringskassa, syftar till att

pröva möjligheterna till en effektivare användning av

tillgängliga resurser. Medel för verksamheten disponeras från

femte huvudtitelns anslag Sjukpenning och rehabilitering.

I propositionen hänvisas till en lägesrapport från

Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen (RFV Redovisar 1994:7

FINSAM), varav framgår bl.a. att de lokala satsningarna ute i

vården varit av relativt blygsam omfattning och att

försöksområdena uppvisat ett tämligen lågt risktagande i

förhållande till tillgången på medel. Enligt rapporten fick

detta emellertid bedömas mot bakgrund av den korta tid som

FINSAM pågått och de förberedelsearbeten och administrativa

satsningar som de lokala projektledningarna haft att vidta innan

projekt kunnat startas ute i verksamheten.

Enligt vad som anförs i propositionen har under senare år i

ett flertal rapporter tagits upp nödvändigheten av bättre

samordnade resurser för rehabiliteringsarbetet. Regeringen anser

att det av flera skäl är lämpligt att de försöksverksamheter som

bedrivs med finansiell samordning mellan socialförsäkring och

hälso- och sjukvård får fortsätta under ytterligare en tid.

I propositionen föreslås därför att lagen om lokal

försöksverksamhet med finansiell samordning mellan

socialförsäkring och hälso- och sjukvård förlängs att gälla till

utgången av år 1996 och att medel för finansiering av

verksamheten för år 1996 får disponeras från anslaget

Sjukpenning och rehabilitering.

Enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med

finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och

sjukvård och socialtjänst får, om regeringen medger det, en

allmän försäkringskassa, ett landsting och en kommun som har

kommit överens om det bedriva sådan försöksverksamhet i syfte

att pröva möjligheterna till en effektivare användning av

tillgängliga resurser. Försöksverksamheten, som är begränsad

till högst fem försöksområden, startade den 1 juli 1994 och

skall avslutas senast vid utgången av år 1997. Medel för

verksamheten disponeras från femte huvudtitelns anslag Allmänna

försäkringskassor och Sjukpenning och rehabilitering.

För närvarande bedrivs försöksverksamhet av Bohuslandstinget,

Stenungsunds kommun och Bohusläns allmänna försäkringskassa, det

s.k. Stenungsundsprojektet.

Enligt vad som anförs i propositionen visar erfarenheter från

Stenungsundsprojektet bl.a. att det tar lång tid att komma i

gång med en försöksverksamhet av detta slag. Försöket måste

förankras både bland politiker och tjänstemän inom de olika

organisationerna. Enligt regeringens bedömning är det inte

troligt att någon ytterligare försöksverksamhet kan starta före

år 1996. För att en försöksperiod skall kunna ge underlag för en

tillfredsställande utvärdering bör den helst omfatta tre år.

Eftersom försöksverksamheten kan pågå längst till utgången av år

1997 och några försöksområden utöver Stenungsunds kommun ännu

inte beslutats är det enligt regeringen angeläget att en

förlängning sker.

I propositionen förslås därför att lagen om lokal

försöksverksamhet med finansiell samordning mellan

socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst förlängs

till utgången av år 1998 och att medel för finansiering av

försöksverksamheten för år 1998 får disponeras från anslagen

Allmänna försäkringskassor och Sjukpenning och rehabilitering.

Motioner

I motion Sf203 yrkandena 1 och 2 av Ulla-Britt Hagström (kds)

begärs dels tillkännagivande om att pågående försök inom

socialsektorn skall förlängas till år 1998, dels att försöken

skall utvidgas till att även omfatta arbetsmarknadsåtgärder.

Pär-Axel Sahlberg m.fl. (s) begär i motion Sf211

tillkännagivande om försöksverksamhet för optimering av

rehabiliteringsinsater. Motionärerna anser att

försöksverksamheterna bör omfatta insatser inom

försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst som i

samarbete med vårdinstitutioner, arbetslöshetskassor etc.

genomför beslutat rehabiliteringsprogram.

Inge Carlsson och Sonia Karlsson (s) begär i motion Sf216

tillkännagivande om att lagstiftningen beträffande

rehabiliterande och förebyggande insatser bör utökas till att

omfatta även länsarbetsnämnderna. Enligt motionärerna har en

förstudie som gäller rehabilitering och förebyggande insatser

genomförts i Finspångs kommun, det s.k. Finspångsprojektet.

I förstudien, som bedrivits under tiden december 1993--september

1994, har arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsinstitutet, hälso-

och sjukvården, försäkringskassan, arbetslivsfonden och kommunen

deltagit. Förstudien i Finspångsprojektet visar enligt

motionärerna att en fyrpartssamverkan ökar möjligheterna att nå

bättre resultat vad gäller rehabilitering och förebyggande

insatser.

I motion Sf251 av Laila Bjurling m.fl. (s) begärs

tillkännagivande om fortsatt försökstid för finansiell

samordning. Motionärerna, som anser att det skulle vara

olyckligt med ett avbrott i den pågående verksamheten, begär att

försöken skall få fortsätta till dess regeringen slutligt tagit

ställning till om verksamheten skall upphöra, förändras eller

permanentas.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot att tiden för redan beslutade

försöksverksamheter förlängs och att disposition av medel härför

medges. Motionerna Sf203 yrkande 1 och Sf251 är tillgodosedda

genom regeringens förslag och påkallar därför ingen åtgärd från

riksdagens sida.

Vad beträffar frågan om en utvidgning av försöksverksamheten

till att omfatta även arbetsmarknadsmyndigheterna togs denna upp

av utskottet i samband med behandlingen av prop. 1993/94:205 med

förslag om finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso-

och sjukvård och socialtjänst. Utskottet uttalade visserligen i

betänkandet 1993/94:SfU19 att utskottet delade regeringens

uppfattning att några ytterligare parter då inte borde ingå in

en finansiell samordning av den art som föreslogs i

propositionen. Med anledning av ett motionsyrkande (s), vari

föreslogs att som ett nästa steg borde inledas en

försöksverksamhet med samarbete mellan försäkringskassa, hälso-

och sjukvård, socialtjänst och arbetsförmedling, uttalade

emellertid utskottet att arbetsmarknadsmyndigheterna hade en

viktig roll i samarbetet med de övriga sektorerna, och att stora

fördelar måste kunna vinnas med helhetsbedömningar där även

medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder ingick. Utskottet såg

därför gärna att en sådan försöksverksamhet kom till stånd.

Något förslag om försöksverksamhet av detta slag läggs inte

fram i den förevarande propositionen. Regeringen har dock

nyligen beslutat om nya direktiv till Sjuk- och

arbetsskadeberedningen (dir. 1995:54). Enligt direktiven skall

beredningen utforma förslag till en av staten organiserad allmän

ohälsoförsäkring, som ger ersättning för inkomstbortfall orsakat

av temporärt eller varaktigt nedsatt arbetsförmåga till följd av

sjukdom, skada eller funktionshinder. Utgångspunkten skall bl.a.

vara att ersättningsnivån vid kort eller medellång frånvaro

skall uppgå till 75 % av den förmånsgrundande inkomsten, att det

skall finnas en karensdag samt att arbetsförmågans nedsättning

mer renodlat än enligt nuvarande regler skall baseras på

medicinska grunder. I beredningens uppdrag ingår även att

föreslå regler för beräkning av förmånsgrundande inkomst och

ersättningsnivå vid långvarig nedsättning av arbetsförmågan i

syfte att ersätta dagens förtidspensionering.

Sjuk- och arbetsskadeberedningen skall vidare analysera

samspelet mellan ohälsoförsäkringen och andra försäkringssystem

och lämna förslag till hur en bättre samordning kan åstadkommas.

Enligt vad som anförs i direktiven samspelar olika delar av den

allmänna försäkringen inte bara sinsemellan utan även med

arbetslöshetsförsäkringen. I många fall orsakas den nedsatta

arbetsförmågan av en blandning av medicinska, sociala och

arbetsmarknadsrelaterade problem. En tydligare avgränsning av

socialförsäkringens roll kan medföra att kraven på

arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkring ökar. Sjuk-

och arbetsskadeberedningen bör därför enligt direktiven ägna

särskild uppmärksamhet åt samspelet mellan olika

ersättningssystem. En strävan bör vara att på ett bättre sätt

harmonisera reglerna i olika delar av trygghetssystemet. För att

klagöra dessa gränsdragningsfrågor bör beredningen samarbeta med

Arbetsmarknadspolitiska kommittén (A 1994:01). Samtidigt som

gränsdragningen mellan olika försäkringsgrenar görs tydlig är

det enligt direktiven viktigt att upprätthålla en helhetssyn på

individens situation och att regelsystemen samspelar så att en

arbetslivsinriktad rehabilitering kommer till stånd. Sjuk- och

arbetsskadeberedningen och Arbetsmarknadspolitiska kommittén bör

därvid tillsammans undersöka hur en bättre samverkan kan uppnås

mellan olika inblandade parter vad gäller förebyggande insatser

och rehabilitering. Utgångspunkten bör vara att förslagen skall

utformas så att försäkringarna ger drivkrafter för aktivt

förebyggande och rehabiliterande insatser.

Utskottet har tagit del av "Finspångsprojektet -- rapport från

en förstudie om samverkan och samordning av insatser och

resurser". I rapporten föreslås bl.a. ett fortsatt

utredningsarbete med uppgift att pröva förutsättningarna för en

samfinansiering mellan socialförsäkring, socialtjänst, hälso-

och sjukvård och arbetsmarknadsmyndigheter. En fyrpartssamverkan

skulle enligt rapporten kunna ge tydligare incitament för

samarbete, utvärdering och ett totalt sett mer effektivt

användande av samhällets resurser till gagn för den enskilde och

andra användare.

Vad som redovisats ovan om inriktningen av de nya direktiven

till Sjuk- och arbetsskadeberedningen och om resultatet av

förstudien i det s.k. Finspångsprojektet har stärkt utskottet i

uppfattningen att det är dags att ta ett ytterligare steg i

utvidgningen av försöksverksamheten med finansiell samordning

mellan olika parter och inleda en försöksverksamhet där även

arbetsmarknadsmyndigheterna ingår. Utskottet anser därför att

regeringen bör bereda frågan och återkomma till riksdagen med

förslag. Det anförda bör riksdagen med anledning av motionerna

Sf203 yrkande 2, Sf211 och Sf216 som sin mening ge regeringen

till känna.

Delpension

Delpension kan enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring

efter ansökan utges till en förvärvsarbetande i åldern 61--64 år

som minskar sin arbetstid. Försäkrad för delpension är den som

är bosatt i Sverige och under en ramtid av ett år omedelbart

före den dag då pension avses börja utgå eller den tidigare dag

då ansökan görs har förvärvsarbetat i minst 75 dagar fördelade

på minst fyra månader. För rätt till delpension fordras vidare

att den försäkrade fr.o.m. det år då han fyllde 45 år

tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst under minst tio års

tid. Delpension utges med 55 % av pensionsunderlaget.

I propositionen förelås att arbetsvillkoret ändras så att det

överensstämmer med reglerna i lagen (1973:370) om

arbetslöshetsförsäkring. För att vara försäkrad för delpension

skall därför enligt förslaget den sökande ha försvärvsarbetat

under minst 80 dagar fördelade på minst fem månader under året

omedelbart före det att delpension avses börja utgå eller den

tidigare dag då ansökan görs.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas

på dem som ansöker om delpension fr.o.m. den 1 juli 1995 och där

delpensionen börjar betalas ut för tid efter ikraftträdandet.

I tre motioner tas frågan om att avskaffa

delpensionsförsäkringen upp. I motion Sf237 yrkande 3 av Gullan

Lindblad m.fl. (m) begärs beslut om att avskaffa delpensionen

för nytillträdande fr.o.m. den 1 januari 1996. Besparingen kan

enligt motionärerna beräknas till 400 miljoner kronor budgetåret

1995/96 och till 1,5 miljarder kronor år 1998. I motion Fi211

yrkande 11 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs förslag om att

avskaffa delpensionen. Motionärerna framhåller att det

visserligen finns en överenskommelse mellan de tidigare

regeringspartierna och den nuvarande regeringen om att

delpensionen skall avskaffas i det nya ålderspensionssystemet

men att det statsfinansiella läget gör det angeläget att

aktualisera förslaget. Motionärerna uppskattar besparingen till

500 miljoner kronor år 1998. Alf Svensson m.fl. (kds) begär i

motion Fi216 yrkande 10 beslut om att delpensionen skall

avvecklas helt fr.o.m. år 1998. Motionärerna beräknar

besparingen till 500 miljoner kronor budgetåret 1995/96 och till

1,5 miljarder kronor år 1998.

Riksdagen beslöt under det föregående riksmötet om riktlinjer

för en reformering av det allmänna pensionssystemet. I samband

därmed ansåg såväl regeringen (prop. 1993/94:250) som utskottet

(bet. 1993/94:SfU24) att delpension inte skulle kunna nybeviljas

efter år 1999. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och

tillstyrker regeringens förslag om ändrade arbetsvillkor för

rätt till delpension samt avstyrker bifall till motionerna Sf237

yrkande 3, Fi211 yrkande 11 och Fi216 yrkande 10.

Övriga frågor väckta i motioner

Yrkesinriktade rehabiliteringstjänster

Från och med budgetåret 1990/91 avsätts särskilda medel som

får användas av försäkringskassorna för köp av yrkesinriktade

rehabiliteringstjänster. För budgetåret 1994/95 har avsatts 700

miljoner kronor för detta ändamål.

Monica Öhman m.fl. (s) begär i motion Sf242 tillkännagivande

om försäkringskassornas möjlighet att köpa yrkesinriktade

rehabiliteringstjänster. Enligt motionärerna bör medel från

förtidspensionsanslaget kunna användas som lönebidrag för den

som riskerar arbetslöshet. Vidare bör försäkringskassan vara

huvudman för den som är sjukskriven och arbetslös samt kunna

disponera medel från anslaget för arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för arbetslösa, ges ansvar för lönebidrag och få

möjlighet att hänvisa till Samhall. Försäkringskassan bör även

ansvara för att sjuka, ej sjukpenningförsäkrade personer

erhåller rehabilitering.

Utskottet vill erinra om vad utskottet ovan har uttalat

angående en utökad försöksverksamhet där även

arbetsmarknadsmyndigheterna bör ingå. Med hänsyn härtill och då

Sjuk- och arbetsskadeberedningen enligt sina nya direktiv bl.a.

har att analysera samspelet mellan ohälsoförsäkringen och andra

försäkringssystem och lämna förslag till hur en bättre

samordning kan åstadkommas anser utskottet att de frågor som

tagits upp i motion Sf242 kommer att uppmärksammas utan något

särskilt tillkännagivande från riksdagens sida.

Samarbete mellan sjukvårdshuvudman och försäkringskassa

Inom ramen för den årliga överenskommelsen mellan regeringen

och företrädare för sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar

till sjukvårdshuvudmännen m.m. har under senare år avdelats

särskilda medel för rehabiliterings- och behandlingsinsatser

inom hälso- och sjukvården. Medlen fördelas på de olika

försäkringskassorna efter en särskild fördelningsmodell som är

baserad på det s.k. ohälsotalet och invånarantalet. Medlen

utbetalas av försäkringskassan efter det att en överenskommelse

träffats mellan kassan och huvudmannen om medlens användning.

I överenskommelsen för år 1995 angavs att

uppföljningsrapporter från Riksförsäkringsverket avseende

medlens användning för åren 1991--1993 sammanfattningsvis visade

att ersättningsformen hittills givit positiva effekter och att

det gällde även utöver vad som direkt kunde mätas eller

uppskattas i ekonomiska termer. Beloppet fastställdes till 435

miljoner kronor för år 1995.

I motion Sf226 av Ingrid Andersson m.fl. (s) begärs

tillkännagivande om behovet av ökat samarbete mellan

försäkringskassa och landsting. Försäkringskassorna i respektive

län bör enligt motionärerna i samråd med sjukvårdshuvudmännen

själva kunna besluta om omfattningen och inriktningen av

samarbetet inom ramen för Dagmar-medel. Vidare anser

motionärerna att i förväg fastställda belopp utgör hinder för

att på bästa sätt använda de ekonomiska resurserna. I motion

So452 yrkande 2 av Per Lager m.fl. (mp) begärs utredning av

möjligheterna till transfereringar mellan sjukvården och

försäkringskassan. För att motverka långa och dyra

sjukskrivningar bör försäkringskassan kunna betala för en

operation där den snabbast kan utföras.

Utskottet har i betänkandet 1993/94:SfU19 behandlat en i

huvudsak likalydande motion. Utskottet uttalade då att frågan om

en avgränsning av medel för ifrågavarande ändamål i första hand

fick avgöras av regeringen efter förhandlingar med

Landstingsförbundet. Möjligheterna till ett friare

resursutnyttjande av sjukförsäkringsmedel fick i övrigt anstå i

avvaktan på resultaten av de olika försöksverksamheterna. Något

uttalande från riksdagens sida med anledning av motionen borde

enligt utskottet således inte göras. Utskottet vidhåller denna

uppfattning och avstyrker bifall till motion Sf226. Även motion

So452 yrkande 2 avstyrks med hänvisning till det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av arbetsmarknadsavgift för

inkomster av annat förvärvsarbete

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sf18 yrkandena 1

och 2 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter,

res. 1 (m, c, fp, kds)

2. beträffande föräldrapenning m.m.

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. beträffande förlängning av försöksverksamhet med

finansiell samordning

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf203 yrkande 1

och 1994/95:Sf251,

dels antar regeringens förslag till

a) lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1992:863) om lokal

försöksverksamhet med finansiell samordning mellan

socialförsäkring och hälso- och sjukvård, dels ändring i samma

lag,

b) lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1994:566) om lokal

försöksverksamhet med finansiell samordning mellan

socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels

ändring i samma lag,

dels medger att, för den tid försöksverksamheterna med

finansiell samordning förlängs, femte huvudtitelns anslag

Sjukpenning och rehabilitering och Allmänna försäkringskassor

får disponeras för utgifter på motsvarande sätt som enligt

tidigare riksdagsbeslut,

4. beträffande utvidgning av försöksverksamhet med

finansiell samordning

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sf203

yrkande 2, 1994/95:Sf211 och 1994/95:Sf216 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande delpension

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf237 yrkande

3, 1994/95:Fi211 yrkande 11 och 1994/95:Fi216 yrkande 10 antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om

delpensionsförsäkring,

res. 2 (m, fp, kds)

6. beträffande yrkesinriktade rehabiliteringstjänster

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf242,

7. beträffande samarbete mellan sjukvårdshuvudman och

försäkringskassa

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf226 och

1994/95:So452 yrkande 2.

Stockholm den 4 maj 1995

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Maj-Inger Klingvall

I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s), Gullan

Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margareta Israelsson (s), Maud

Björnemalm (s), Margit Gennser (m), Bengt Lindqvist (s), Rune

Backlund (c), Anita Jönsson (s), Gustaf von Essen (m), Sven-Åke

Nygårds (s), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds),

Mona Berglund Nilsson (s), Margareta E Nordenvall (m), Bo

Könberg (fp) och Alice Åström (v).

Reservationer

1. Införande av arbetsmarknadsavgift för inkomster av annat

förvärvsarbete (mom. 1)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c),

Gustaf von Essen (m), Rose-Marie Frebran (kds), Margareta E

Nordenvall (m) och Bo Könberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "yrkandena 1 och 2" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag om införande av

arbetsmarknadsavgift för inkomster av annat förvärvsarbete bör

avslås och att den förra regeringens beslut om egenavgifter till

en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring bör återinföras.

Riksdagen bör därför dels avslå regeringens förslag om införande

av arbetsmarknadsavgift för inkomster av annat förvärvsarbete,

dels som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande införande av arbetsmarknadsavgift för

inkomster av annat förvärvsarbete

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf18 yrkandena 1

och 2

dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1981:691) om socialavgifter,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Delpension (mom. 5)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m),

Rose-Marie Frebran (kds), Margareta E Nordenvall (m) och Bo

Könberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Riksdagen beslöt" och slutar med "yrkande 10" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att delpensionsförsäkringen för nytillträdande

bör avskaffas helt fr.o.m. år 1998. Utskottet konstaterar att

det finns en överenskommelse mellan de tidigare

regeringspartierna och den nuvarande regeringen om att

delpensionen skall avskaffas i det nya ålderspensionssystemet.

Det statsfinansiella läget är emellertid enligt utskottet sådant

att det borde vara angeläget för samtliga partier som står bakom

överenskommelsen att aktualisera en tidigareläggning av

avskaffandet. Utskottet anser därför att regeringen bör

återkomma med förslag om att avveckla delpensionsförsäkringen

fr.o.m. nämnda tidpunkt. Vad utskottet anfört bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande delpension

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf237 yrkande

3, 1994/95:Fi211 yrkande 11 och 1994/95:Fi216 yrkande 10

dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1979:84) om delpensionsförsäkring,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Samarbete mellan sjukvårdshuvudman och försäkringskassa

(mom. 7)

Ragnhild Pohanka (mp) anför:

Miljöpartiet anser att möjligheterna till transfereringar

mellan sjukvården och försäkringskassan bör utredas i syfte att

ge försäkringskassorna möjlighet att betala för en operation där

den snabbast kan utföras. På så sätt kan man motverka långa och

dyra sjukskrivningar.

I propositionen framlagda lagförslag

Bilaga