Bet. 1994/95:SfU19

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1994/95:SFU19

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motion

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

SfU19

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1994/95:199

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile och en

motion (m) som har väckts med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att riksdagen

godkänner konventionen om social trygghet mellan Sverige och

Chile och avstyrker bifall till motionen.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Propositionen

I proposition 1994/95:199 Konvention om social trygghet mellan

Sverige och Chile har regeringen (Socialdepartementet)

föreslagit riksdagen att godkänna en den 13 mars 1995

undertecknad konvention mellan Sverige och Chile.

Motion

1994/95:Sf24 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en redogörelse för de ekonomiska

konsekvenserna i samband med antagande av sociala konventioner

med främmande länder,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om de

sociala konventionernas innehåll, funktion, konsekvenser och

ekonomiska kostnader i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Propositionen

Under mars månad 1993 inleddes på initiativ av den chilenska

regeringen förhandlingar mellan Sverige och Chile om en

konvention om social trygghet. Konventionen undertecknades den

13 mars 1995 av företrädare för regeringarna i Sverige och

Chile.

I propositionen anförs att konventionen på ett

tillfredsställande sätt reglerar de bilaterala förhållandena

mellan Sverige och Chile på den sociala trygghetens område.

Konventionen underlättar enligt regeringen situationen för

personer som flyttar mellan länderna och för företag med

verksamhet i bägge länderna. Regeringen föreslår att

konventionen, som inte föranleder några lagändringar, godkänns

av riksdagen.

Enligt vad som anförs i propositionen skall konventionen

tillämpas på den svenska lagstiftningen om sjukförsäkring och

föräldraförsäkring, arbetsskadeförsäkring, folkpension och

tilläggspension samt arbetslöshetsförsäkring och kontant

arbetsmarknadsstöd. På chilensk sida skall konventionen

tillämpas på landets lagstiftning om sjukvårdsförmåner,

arbetsskadeförsäkring samt det gamla och nya pensionssystemet.

I propositionen framhålls att det faktum att konventionen

skall tillämpas på lagstiftningarna om sjuk- och

arbetsskadeförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring och kontant

arbetsmarknadsstöd för svenskt vidkommande får mycket begränsad

effekt. Dessa delar av den svenska sociala tryggheten är främst

intagna i konventionen för att så långt möjligt åstadkomma att

konventionens bestämmelser om tillämplig lagstiftning vid

kompetenskonflikter mellan de båda ländernas system skall gälla

hela socialförsäkringen. Den som tjänar in rätt till svensk

pension och för vilken svenska pensionsavgifter erläggs skall

inte samtidigt kunna stå utanför t.ex. den svenska

sjukförsäkringen och befrias från avgifter till denna.

Enligt artikel 3 gäller konventionen i princip för alla

personer som är eller har varit omfattade av

socialförsäkringslagstiftningen i Sverige eller Chile oavsett

medborgarskap. Artikel 4 innehåller en regel om förbud mot

särbehandling på grund av medborgarskap.

Enligt artikel 6 skall en förvärvsverksam person omfattas av

lagstiftningen i det land där han eller hon arbetar oavsett var

personen är bosatt och oavsett var arbetsgivaren finns. För

svenskt vidkommande sammanfaller enligt vad som anförs i

propositionen regeln med vad som enligt lagen (1981:691) om

socialavgifter gäller för arbetsgivares skyldighet att betala

socialavgifter. På förmånssidan innebär det dock en förändring

av vad som gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

som i princip för utländska medborgare kräver bosättning i

Sverige. Artikel 6 ansluter enligt propositionen delvis till vad

som numera gäller för EU- och EES-medborgare. Till skillnad från

EG-rätten gäller artikeln dock endast den förvärvsverksamma

personen själv och inte hans familjemedlemmar.

I artikel 7 behandlas vissa undantag från huvudregeln i

artikel 6, bl.a. vad gäller arbetstagare i ett land som sänds ut

för arbete i det andra landet för en tid av högst ett år och

sjömän.

Artikel 9 innehåller en regel som enligt propositionen i

första hand är av betydelse för personer med svensk pension som

flyttar eller återvänder till Chile. Regeln ger sådana personer

rätt till samma sjukvårdsförmåner som personer med chilensk

pension har enligt lagstiftningen där. I propositionen görs

bedömningen att bestämmelsen troligen kan få viss betydelse för

möjligheten för personer med låg svensk pension att återvända

till Chile.

I artikel 10 finns en bestämmelse om sammanläggning av

försäkringsperioder för att uppfylla lagstiftningarnas krav

om minsta försäkringstid för rätt till pension. Artikel 12

innehåller en bestämmelse enligt vilken vissa svenska förmåner

undantas från möjligheten att betalas ut vid bosättning i Chile.

Detta gäller bosättningsbaserad svensk folkpension,

pensionstillskott, handikappersättning som inte utgår som

tillägg till folkpension, vårdbidrag och alla inkomstprövade

pensionsförmåner.

I artikel 24 anges att konventionen skall ratificeras och att

den träder i kraft första dagen i tredje månaden som följer på

den månad under vilken ratifikationsinstrumenten har utväxlats.

Motionen

I motion Sf24 yrkande 1 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs

tillkännagivande om en redogörelse för de ekonomiska

konsekvenserna i samband med antagande av sociala konventioner

med främmande länder. I samma motion yrkande 2 begärs utredning

om de sociala konventionernas innehåll, funktion, konsekvenser

och ekonomiska kostnader. Motionärerna framhåller att de i sak

inte har några invändningar mot konventionen mellan Sverige och

Chile, men att de anser att det är en brist att propositionen

inte innehåller någon beskrivning av vad konventionens förmåner

beräknas kosta den svenska staten. Motionärerna anser att det är

väsentligt att riksdagen får en beräkning av vad kostnaderna kan

komma att uppgå till per år. En begäran från regeringen till

riksdagen om att anta en social konvention bör därför alltid

innehålla en uppskattning av konventionens ekonomiska

konsekvenser för Sveriges del. Någon större genomgripande studie

av i vilken utsträckning sociala konventioner fyller en funktion

och hur mycket de kostar Sverige jämfört med vad de kostar de

länder som omfattas av respektive konvention har såvitt

motionärerna känner till inte gjorts, och de anser därför att

regeringen bör få i uppdrag att redogöra härför.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att det är angeläget att Sverige genom

konventioner med andra länder reglerar multi- och bilaterala

förhållanden på den sociala trygghetens område. Härför talar

inte minst det förhållandet att man härigenom kan upprätthålla

ett skydd för personer som omfattas av det svenska

socialförsäkringssystemet men som för en kortare eller längre

tid lämnar Sverige. Den förevarande konventionen är särskilt

positiv eftersom den underlättar för de chilenska invandrare som

önskar återvända till det forna hemlandet.

Vad gäller frågan om konsekvensanalyser av olika förslag anser

utskottet att det är angeläget att regeringen i propositioner

till riksdagen ger en utförlig information om effekter såväl

vad gäller beräknade kostnader till följd av föreslagna

förändringar som i fråga om förväntade beteendeändringar hos

berörda individer. Utskottet har vid flera tillfällen uttalat

att konsekvensbeskrivningarna i propositioner är bristfälliga i

olika avseenden. Även Riksdagens revisorer har påtalat brister i

detta hänseende i förslag 1994/95:RR10, och utskottet har vid

behandlingen av förslaget denna dag i betänkande 1994/95:SfU20

föreslagit ett tillkännagivande i frågan. Konsekvensanalyser med

anledning av konventioner torde dock vara svåra att göra på

grund av tidsaspekterna och ovissheten om utnyttjandegraden, men

viss ledning om konsekvenserna bör ändå kunna lämnas i

propositioner om konventioner.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att

riksdagen godkänner den föreliggande konventionen. Motion Sf24

yrkande 1 får anses tillgodosedd med det ovan anförda.

I fråga om kravet på utredning av i vilken utsträckning

sociala konventioner, som redan trätt i kraft, fyller någon

funktion liksom av kostnaderna härför för främst Sveriges del

anser utskottet att nyttan och användbarheten av information

erhållen genom en sådan utredning kan ifrågasättas. Om en

utredning av detta slag görs bör den innefatta också en

utvärdering av de fördelar som kommit svenska medborgare till

del till följd av olika konventioner om social trygghet.

Utskottet anser emellertid att en sådan utredning inte behöver

genomföras och avstyrker därför bifall till motion Sf24 yrkande

2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande godkännande av konventionen

att riksdagen godkänner konventionen om social trygghet mellan

Sverige och Chile,

2. beträffande ekonomiska konsekvenser m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf24.

res. (m)

Stockholm den 1 juni 1995

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Maj-Inger Klingvall

I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s), Gullan

Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margareta Israelsson (s), Maud

Björnemalm (s), Bengt Lindqvist (s), Anita Jönsson (s), Gustaf

von Essen (m), Sigge Godin (fp), Lennart Klockare (s), Ulla

Hoffmann (v), Sven-Åke Nygårds (s), Ulf Kristersson (m),

Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds), Margareta E

Nordenvall (m) och Andreas Carlgren (c).

Reservation

1. Ekonomiska konsekvenser m.m. (mom. 2)

Gullan Lindblad (m), Gustaf von Essen (m), Ulf Kristersson

(m), Rose-Marie Frebran (kds) och Margareta E Nordenvall (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar

med "I fråga" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande

lydelse:

Såvitt utskottet känner till har det inte gjorts någon större

genomgripande studie av i vilken utsträckning sociala

konventioner fyller någon funktion och hur mycket de kostar

Sverige jämfört med vad de kostar de länder som omfattas av

respektive konvention. Utskottet anser därför att regeringen bör

få i uppdrag att utreda frågan om de sociala konventionernas

funktion, konsekvenser och inte minst kostnader. Vad utskottet

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande ekonomiska konsekvenser m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf24 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.