Bet. 1994/95:SfU3 Socialförsäkringsregister

Beredningskedjan

behandlar Prop. 1994/95:8 Lag om socialförsäkringsregister
riksdagens skrivelse Rskr. 1994/95:60 Riksdagsskrivelse 1994/95:60

Bet. 1994/95:SfU3
Utskottsbetänkanden · SfU

Socialförsäkringsregister

1994-11-24 · 26 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1994/95:SfU3, Socialförsäkringsregister

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1994/95:SFU03

Socialförsäkringsregister

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1994/95

SfU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1994/95:8 Lag om

socialförsäkringsregister. I propositionen föreslås en

författningsreglering för flertalet personregister på ADB-medium

vid Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Det är fråga om register som behövs för handläggningen av

ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner.

I propositionens förslag till lag om socialförsäkringsregister

anges grundläggande regler för registren. En förutsättning för

att ett socialförsäkringsregister skall få föras är att det är

fråga om handläggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner

och andra förmåner enligt lag eller förordning. Registerföring

får vidare endast ske om regeringen har beslutat att inrätta

registret. Ett sådant beslut skall meddelas genom förordning. I

förordningen skall -- inom ramen för lagens ändamålsbestämmelser

-- föreskrivas för vilken handläggning registret skall användas.

Regleringen ersätter de tillstånd från Datainspektionen på vilka

den nuvarande registreringen på ADB-medium vilar.

I den föreslagna lagen anges för vilka ändamål registren får

användas och vilka uppgifter som får registreras. Vidare finns

bestämmelser om sambearbetning med andra register,

registeransvar, terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter på

ADB-medium, sökbegrepp, gallring av uppgifter ur registret samt

informationsskyldighet för den registeransvarige. Regeringen

skall i vissa fall kunna meddela föreskrifter till skydd för de

registrerades personliga integritet vilka ytterligare begränsar

möjligheterna att utnyttja registret.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.

Utskottet anser att förslaget ligger i linje med inriktningen

på att ta fram särskilda registerförfattningar för

integritetskänsliga personuppgifter. Vidare konstaterar

utskottet att den föreslagna lagen kommer att innebära ett

förstärkt skydd för de registrerade personernas integritet.

Utskottet tillstyrker propositionen men föreslår i

förtydligande syfte ett tillägg till bestämmelserna om

registerinnehåll i 9 §. En motion väckt med anledning av

propositionen avstyrks.

Propositionen

I proposition 1994/95:8 Lag om socialförsäkringsregister har

regeringen föreslagit riksdagen att anta regeringens förslag

till lag om socialförsäkringsregister.

Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Motionen

1994/95:Sf1 av Karin Falkmer och Inger René (m) vari yrkas

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tilläggsdirektiv till Sjuk- och

arbetsskadeförsäkringsutredningen för att undvika system som

underlättar fusk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om upplysning om samkörning av uppgifter som

ges i samband med ansökan om förmåner i

socialförsäkringssystemet,

3. att riksdagen beslutar införa uppgift om vem som är

registeransvarig i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet

Inledning

Huvuddelen av de offentliga ekonomiska trygghetssystemen i

form av socialförsäkringsförmåner och vissa andra förmåner

administreras av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna

försäkringskassorna. ADB-stödet är därvid av central betydelse.

Vid RFV:s ADB-avdelning i Sundsvall finns en central

dataanläggning med stordatorer och databaser. Till denna är

försäkringskassorna anslutna via ett gemensamt

kommunikationsnät. I det centrala datasystemet finns ett flertal

rikstäckande administrativa personregister. Registren används

för beräkningar, expediering av beslut och utbetalning av

förmåner från socialförsäkrings- och bidragssystemen. De används

också för samordning av ersättningar från andra myndigheter och

försäkringsinrättningar med de förmåner försäkringskassorna

administrerar. Flera av registren förs i enlighet med tillstånd

av Datainspektionen. RFV har hand om datordriften samt förvaltar

och utvecklar datasystemen. RFV är också registeransvarig

myndighet. Vidare används ADB-stödet för tillsyn, uppföljning,

utvärdering och framställning av statistik över verksamheten.

Utöver administrativa register finns ett flertal särskilda

forsknings- och statistikregister. Avsikten är att ADB-systemen

i fortsättningen skall byggas upp så att teknikstödet blir mer

användbart som stöd vid försäkringskassornas ärendehandläggning

och att uppgifter i ökad utsträckning skall lagras i lokala

I proposition 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB

uttalades att en målsättning bör vara att register med ett stort

antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll skall

regleras i lag. Vid behandlingen av propositionen våren 1991

uttalade konstitutionsutskottet (bet. 1990/91:KU11) att det

allmänt sett är av stor betydelse att en författningsreglering

av ADB-register kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för

de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering

av känsliga uppgifter i myndighetsregister. Utskottet delade den

uppfattning som framfördes i propositionen om att register hos

kommunerna, landstingskommunerna, Riksförsäkringsverket och

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Socialstyrelsen bör regleras i särskilda registerlagar. Likaså

ansåg utskottet att det krävs ingående överväganden i fråga om

vilka register inom dessa områden som bör lagregleras. I detta

sammanhang erinrade konstitutionsutskottet om det då nyligen

avgivna utredningsbetänkandet om lokala sjukförsäkringsregister.

Utskottet förutsatte att frågan om vilka övriga register som bör

regleras ägnades en fortlöpande uppmärksamhet från regeringens

sida och att åtgärder vidtogs för att sådana regleringar kom

till stånd.

Det nämnda utredningsbetänkandet, Lokala

sjukförsäkringsregister (SOU 1991:9), hade avgivits av

Utredningen om socialförsäkringsregister (SFRL-utredningen).

Betänkandet låg till grund för det förslag till lag om

sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna som

lades fram i proposition 1992/93:193. Lagförslaget antogs av

riksdagen (bet. 1992/93:SfU19, rskr. 1992/93:366, SFS 1993:747).

Enligt lagen får sjukförsäkringsregister föras med hjälp av ADB

för varje lokalkontors verksamhetsområde. Registren får användas

av försäkringskassorna vid handläggningen av

sjukpenningärenden och vissa andra sjukförsäkrings- och

sjuklöneärenden samt för försäkringskassornas

rehabiliteringsverksamhet. Lagen har kompletterats med en

förordning, SFS 1993:836.

SFRL-utredningen lämnade i sitt slutbetänkande

Socialförsäkringsregister (SOU 1993:11) förslag till lag om

socialförsäkringsregister.

I avvaktan på arbetet med en registerlag för

socialförsäkringsområdet har utfärdats förordningen (1993:982)

om bostadsbidragsregister, som gäller till utgången av år 1996.

Vidare har utfärdats förordningen (1994:565) om

vårdnadsbidragsregister. Övriga register förs med stöd av

tillstånd från Datainspektionen.

Datalagsutredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av

datalagen från såväl saklig som lagteknisk synpunkt. I

utredningens slutbetänkande (SOU 1993:10) föreslås en ny datalag

som omfattar behandling av personuppgifter med hjälp av ADB. För

känsliga personuppgifter eller olika slags omdömen föreslås

särskilda regler. Enligt dessa får de känsliga uppgifterna, om

samtycke saknas, ADB-behandlas bara om det finns särskilt stöd i

författning för behandlingen. I proposition 1993/94:116 om

normgivningsfrågor på dataskyddsområdet, m.m. har regeringen

anfört att utredningens förslag till en ny datalag bör anstå

till dess EU tagit ställning på integritetsskyddsområdet. I

propositionen föreslås att Datainspektionens verksamhet med

tillståndsgivning minskas genom att inspektionen ges möjlighet

att utfärda generella bransch- och sektorsföreskrifter. I

propositionen föreslås grundlagsändringar för detta ändamål. I

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

proposition 1993/94:217 En reformerad datalag har regeringen i

enlighet med den nämnda grundlagspropositionen föreslagit att

regeringen ges möjlighet att bemyndiga Datainspektionen att

utfärda generella föreskrifter om personregister inom bestämda

verksamheter och att register som inrättas och förs i enlighet

med sådana regler skall undantas från tillståndsplikt.

Regeringen poängterar att möjligheten till en delegerad

normgivningskompetens på integritetsskyddsområdet inte kommer

att påverka den nuvarande inriktningen på att ta fram särskilda

registerförfattningar för integritetskänsliga personuppgifter.

-- Det slutliga beslutet om grundlagsändringarna har fattats av

riksdagen den 16 november 1994 (bet. 1994/95:KU7).

Författningsreglering av socialförsäkringsregister

Propositionen

I propositionen anförs beträffande personregister på

socialförsäkringsområdet att skyddet för den enskildes

personliga integritet bör förstärkas genom att frågor som hänger

samman med integriteten regleras i en särskild lag. Förslag till

lagreglering, lag om socialförsäkringsregister, läggs fram i

propositionen.

Författningsteknisk lösning

I propositionen framhålls att de bestämmelser om

socialförsäkringsförmåner och andra förmåner som RFV och

försäkringskassorna handlägger är omfattande och i många fall

komplicerade samt att stora delar av rättsområdet ständigt

förändras. En fullständig reglering i lag av

registeranvändningen skulle således bli alltför detaljerad och

föremål för ständiga förändringar. En

socialförsäkringsregisterlag bör därför utformas så att den

lämnar kvar vissa delar av ämnet för lagen åt regeringen att

reglera. I lagen bör anges de från integritetssynpunkt viktiga

gränserna för personregistreringen. Det får sedan ankomma på

regeringen att närmare bestämma hur de i lagen givna

möjligheterna skall utnyttjas.

Beträffande frågan huruvida registrering skall ske i centrala

eller lokala register talar, enligt propositionen, i vissa

hänseenden -- främst när det gäller samordning av förmåner --

såväl effektivitetshänsyn som hänsyn till kraven på

rättssäkerhet för centrala lösningar. I många fall torde dock

integritetsskyddsintressena bli bättre tillgodosedda genom

särskilda register för varje försäkringskassa. En strävan bör på

sikt vara att inrätta lokala register när hinder inte möter med

hänsyn till effektivitets- och rättssäkerhetsintressen. Fördelar

från integritetssynpunkt kan vinnas med lokala register även om

den tekniska utrustningen inte är förlagd lokalt. Lagförslaget

har enligt propositionen utformats så att regeringen vid

inrättandet av ett socialförsäkringsregister har möjlighet att

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

välja att inrätta lokala register.

Utanför det förslag till författningsreglering som läggs fram

i propositionen faller personregister som inrättats med stöd av

annan lag. Den lagreglering som för närvarande finns avser de

lokala sjukförsäkringsregistren.

Vid vissa försäkringskassor förs med tillstånd från

Datainspektionen s.k. vårdersättningsregister för hanteringen av

räkningar från läkare och andra vårdgivare. Sådana register

omfattas inte av nu föreliggande förslag utan bör regleras i

särskild ordning.

Utanför förslaget faller också register som inrättas särskilt

för forskningsändamål eller för att framställa statistik.

Lagförslaget omfattar inte heller register som skall användas av

RFV och försäkringskassorna för enbart tillsyn, uppföljning

eller utvärdering.

Registerändamål

I propositionen anförs att, för att hindra otillbörligt

intrång i registrerade personers integritet, ändamålet med

registren uttömmande måste anges i lagen. Den som för ett

personregister är skyldig att se till att inga andra uppgifter

registreras än sådana som står i överensstämmelse med ändamålen

och att ett register inte används i strid med dessa.

Socialförsäkringsregistren bör byggas upp för att tjäna som stöd

för försäkringskassornas och RFV:s verksamhet. Av

integritetsskyddsskäl bör det inte accepteras att

socialförsäkringsregistren byggs upp i syfte att -- utöver sina

primära ändamål -- också utgöra en informationskälla för andra

intressen. Registerändamålen har därför i förslaget begränsats

till att avse behoven hos försäkringskassorna och RFV och främst

ärendehandläggningen där. Undantag föreslås dock såvitt avser

den utbetalning av pensioner som görs av Statens löne- och

pensionsverk (SPV) och Kommunernas pensionsanstalt (KPA). Ett

socialförsäkringsregister får således enligt 3 § användas

för handläggning av ärenden om förmåner som enligt lag eller

förordning ankommer på försäkringskassan eller RFV. Registret

får även användas för utbetalning av ersättning som handläggs i

lokala sjukförsäkringsregister. Ett register får vidare enligt 5

§ användas av RFV och försäkringskassan för tillsyn,

uppföljning, utvärdering och framställning av statistik.

I propositionen föreslås också att tystnadsplikt införs för

befattningshavare hos KPA.

Regleringen i övrigt

I den föreslagna lagen anges vilka uppgifter som får

registreras. Vidare finns bestämmelser om sambearbetning med

andra register, registeransvar, terminalåtkomst, utlämnande av

uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp, gallring av uppgifter ur

registret samt informationsskyldighet för den registeransvarige.

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

Regeringen skall i vissa fall kunna meddela föreskrifter till

skydd för de registrerades personliga integritet vilka

ytterligare begränsar möjligheterna att utnyttja registret.

Vissa av bestämmelserna redovisas utförligare nedan.

Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995. Ett

socialförsäkringsregister skall enligt 2 § lagförslaget få föras

endast om regeringen genom förordning har beslutat att inrätta

registret. När lagen träder i kraft upphör således

Datainspektionens möjligheter att meddela tillstånd till

inrättande och förande av sådana register. Bestämmelsen kommer

även att gälla de register för vilka tillstånd har meddelats

före ikraftträdandet. Tillståndsregistren får föras tills de

ersätts av register enligt denna lag, dock längst t.o.m. juni

1996.

Utskottets bedömning

RFV:s och försäkringskassornas handläggning av

socialförsäkringsärenden och ärenden om andra förmåner

förutsätter ett väl fungerande ADB-stöd för att grundläggande

krav på rättssäkerhet och effektivitet skall uppfyllas. Detta

innebär behov av en omfattande personregistrering på

ADB-medium. I den föreslagna lagen anges vissa ramar för vad som

skall gälla för ett personregister som avser RFV:s och

försäkringskassornas handläggning av dessa ärenden. Registret

inrättas genom en förordning utfärdad av regeringen. Därvid

skall anges bl.a. för vilken handläggning registret skall

användas. I lagen regleras vilka uppgifter som får förekomma i

registren. Vad gäller uppgifter som avses i 4 § datalagen eller

uppgifter som avser omdöme eller värderande upplysning sker

regleringen genom en uttömmande uppräkning av uppgifter som får

anges. Regeringen kan i förordning ytterligare begränsa

innehållet i och användandet av ett register.

Socialförsäkringsutskottet har inhämtat yttrande över

propositionen från konstitutionsutskottet. I yttrandet

(1994/95:KU1y) anges att konstitutionsutskottet tidigare (bet.

1990/91:KU11) har betonat betydelsen av att en

författningsreglering av ADB-register kommer till stånd i syfte

att stärka skyddet för de registrerades integritet i samband med

nödvändig registrering av känsliga personuppgifter i

myndighetsregister. Propositionens förslag om en lag om

socialförsäkringsregister ligger enligt konstitutionsutskottets

mening väl i linje med inriktningen på att ta fram särskilda

registerförfattningar för integritetskänsliga personuppgifter,

och utskottet tillstyrker därför propositionens förslag om en

reglering i författning av socialförsäkringsregister.

Socialförsäkringsutskottet delar konstitutionsutskottets

uppfattning och vill framhålla att det framlagda förslaget

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

kommer att innebära ett förstärkt skydd för de registrerade

personernas integritet. Det är enligt socialförsäkringsutskottet

särskilt viktigt att de stora rikstäckande registren men även

andra register med uppgifter om ett stort antal personer är noga

reglerade. Lagen skall emellertid tillämpas på alla dataregister

som avser RFV:s eller försäkringskassans handläggning av

socialförsäkringsförmåner eller andra förmåner. Med sådan

handläggning avses enligt propositionen även den verksamhet som

RFV utövar som part i mål och ärenden. Alla register som avser

handläggning av ärenden måste följaktligen inrättas genom

regeringsförordning. Detta kan komma att medföra en omfattande

förordningsverksamhet. Utskottet förutsätter att regeringen

återkommer med förslag om det skulle föreligga behov av att

överlåta beslutanderätten till Datainspektionen beträffande

uppgifter.

Utskottet kommer nedan att närmare gå in på lagförslaget

såvitt avser registerinnehåll, sambearbetning och utlämnande på

ADB-medium samt information. I övriga delar tillstyrker

utskottet den föreslagna lagen.

Närmare om registerinnehåll

Propositionen

De materiella regler som styr försäkringskassornas och RFV:s

handläggning av ärenden skall vara utgångspunkt för vad som får

antecknas i ett personregister. Bestämmelserna om

socialförsäkringsförmåner är omfattande och i många fall

komplicerade. Det är, enligt propositionen, därför inte möjligt

att i lagen detaljreglera vad ett socialförsäkringsregister

skall få innehålla. Till skydd för den personliga integriteten

bör kraftiga begränsningar gälla. Lagens regler om innehåll bör

vara utformade så att den enskildes personliga integritet får

ett tillfredsställande skydd.

I propositionen anges att avsikten är att regeringen inom de i

lagen angivna gränserna i förordningar skall föreskriva vilka

uppgifter ett register får innehålla. Härmed avses dock inte en

detaljerad uppräkning. Med hänsyn till den mängd uppgifter det

är fråga om, flertalet av inte integritetskänsligt slag, samt

behovet av flexibilitet torde det vara nödvändigt att utforma

innehållsreglerna på ett mer allmänt sätt.

Enligt lagförslaget får uppgifter om en person antecknas i ett

socialförsäkringsregister endast under förutsättning att han

förekommer i ett sådant ärende och uppgifterna har betydelse för

handläggningen av ärendet. Härvid avses även förberedande

åtgärder i ett ärende.

I fråga om vilka uppgifter som bör få förekomma i ett register

får en avvägning göras mellan integritetsskyddsintresset å ena

sidan och intresset av en rättssäker handläggning å andra sidan.

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

I lagförslagets 6--12 §§ anges vilka uppgifter som får

registreras. Det gäller till att börja med uppgift om namn,

personnummer, adress m.m. Vidare föreslås att uppgifter om

medborgarskap, civilstånd samt kortfattade uppgifter om

ekonomiska och personliga förhållanden får antecknas.

Uppgifterna kan i många fall vara av känslig natur, och i lagen

bör därför föreskrivas begränsningar när det gäller

möjligheterna att registrera sådana uppgifter. Endast uppgifter

som har betydelse för rätten till och utbetalning av sådana

socialförsäkringsförmåner och andra förmåner som enligt lag

eller förordning ankommer på de allmänna försäkringskassorna kan

komma i fråga.

Vad gäller uppgifter som avses i 4 § datalagen anges i

lagförslagets 9 § uttömmande i vilken omfattning de får

förekomma i ett socialförsäkringsregister. Detsamma gäller

uppgifter som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om

den registrerade. Inga uppgifter av nu nämnt slag får således

registreras, om de inte finns med i uppräkningen i förevarande

paragraf, dock med undantag för uppgift om vissa beslut enligt

vad som följer av 11 §. Som exempel på uppgifter som inte får

registreras nämns diagnos, sjukdomsorsak, undersökning och

behandling av läkare eller annan vårdgivare samt utredning

enligt socialtjänstlagen.

Enligt 10 § andra stycket kan regeringen i förordning

ytterligare begränsa innehållet i ett socialförsäkringsregister.

Utskottets bedömning

Allmänt om innehållsregleringen

Vilka uppgifter som får förekomma i ett

socialförsäkringsregister regleras i 6--12 §§. Vad gäller

uppgifter som avses i 4 § datalagen eller uppgifter som avser

omdöme eller värderande upplysning sker regleringen genom en

fullständig uppräkning av uppgifter som får anges. Vilka

uppgifter som får registreras kommer också att begränsas av för

vilken handläggning registret skall användas. Regeringen har

härutöver möjlighet att föreskriva begränsningar beträffande

registerinnehållet. Avsikten är att regeringen i förordning, i

vart fall på ett mer allmänt sätt, skall ange vilka uppgifter

ett register får innehålla.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det inte är

rimligt att i lag mer detaljerat reglera innehållet i ett

reglering av särskilt känsliga uppgifter tillstyrker utskottet

den föreslagna regleringen. Utskottet vill endast föreslå

följande tillägg i 9 § lagförslaget.

Enligt 9 § får i socialförsäkringsregister anges bl.a.

förekomsten av ansökan om ett flertal olika förmåner. I

uppräkningen anges inte ansökan om t.ex. förtidspension,

handikappersättning eller vårdbidrag. Enligt utskottets mening

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

kan avsikten knappast ha varit att t.ex. sådana ansökningar till

skillnad mot de uppräknade inte får registreras. Mer sannolikt

är att regeringen menat att andra än de uppräknade ansökningarna

inte rör uppgift som avses i 4 § datalagen. För att det i

tillämpningen inte skall uppstå oklarhet om en viss typ av

ansökan får registreras föreslår utskottet att det i 9 § läggs

till en ny punkt enligt vilken får registreras förekomsten av

ansökan om annan förmån som avses i 1 § första stycket och den

tidsperiod för vilken sådan förmån begärs.

RFV har under hand till utskottet framfört att det i ärenden

om bostadstillägg enligt den nya lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer föreligger behov av att

registrera uppgift om att pensionären har bostad i en särskild

boendeform eller i en liknande inrättning. Enligt RFV:s mening

kan uppgiften avse en persons hälsotillstånd, och den bör därför

anges i 9 §.

Utskottet anser med hänsyn härtill att lagen bör ge utrymme

för att uppgift om sådant boende skall kunna registreras, och

utskottet föreslår att även detta anges i 9 § lagförslaget.

Flyktingstatus m.m.

I propositionen (s. 29 och 46) anges med anledning av Statens

invandrarverks remissyttrande att enligt förslaget om

registerinnehåll får inte registreras uppgift om flyktingstatus,

tortyrskador eller att någon utsatts för tortyr.

Utskottet instämmer i att uppgift om tortyrskador eller annan

uppgift om att någon utsatts för tortyr inte får registreras.

Detta följer av lagförslagets 9 §. Flyktingstatus kan däremot

inte anses vara en sådan uppgift som avses i 4 § datalagen.

Uppgift om flyktingstatus är av betydelse för rätten till en

förmån i följande avseende. Enligt 5 kap. 1 § lagen (1962:381)

om allmän försäkring (AFL) har en försäkrad som är bosatt i

Sverige rätt till folkpension antingen i förhållande till det

antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng för

tilläggspension eller i förhållande till det antal år som

tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige. Om den försäkrade

har beviljats asyl i Sverige skall han eller hon enligt 5 kap. 7

§ AFL även kunna tillgodoräknas bosättning i det tidigare

hemlandet. I lagrummets tredje stycke anges att med asyl avses

att den försäkrade beviljats uppehållstillstånd i Sverige med

stöd av 3 kap. 1 § 1 utlänningslagen (1989:529), eller eljest

på grund av att han ansetts som flykting enligt konventionen den

28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning, eller med

stöd av 3 kap. 1 § 2 eller 3 utlänningslagen eller motsvarande

äldre bestämmelser. Punkterna 2 och 3 avser krigsvägrare resp.

s.k. de facto-flykting.

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

Med hänsyn till det anförda bör, enligt utskottet, i lagen

inte anges förbud mot registrering av uppgift om flyktingstatus.

Utskottet vill samtidigt erinra om att en uppgift bara får

registreras om den är av betydelse för rätten till den förmån

handläggningen avser. I sådana fall torde det i regel vara

tillräckligt att det framgår att personen beviljats asyl i

enlighet med vad som anges i 5 kap. 7 § AFL. Vidare har

regeringen möjlighet att i förordning föreskriva begränsningar

om registerinnehåll även i detta avseende.

Risken för flyktingspionage har i propositionen berörts såväl

beträffande sökbegrepp som beträffande sekretess. Uppgift om

medborgarskap har i förslaget inte undantagits som sökbegrepp.

Medborgarskap är däremot inte tillåtet som sökbegrepp i

folkbokföringsregistren eller i de lokala

sjukförsäkringsregistren. En del av de författningar om

socialförsäkringsförmåner och bidrag som grundar sig på

internationella överenskommelser har emellertid utformats så att

de för sin tillämpning kräver att man i registret måste kunna

söka efter försäkrade med visst medborgarskap. När det gäller

risken för att någon i otillbörligt syfte söker kartlägga

utländska medborgare i vårt land erinras i propositionen om att

uppgifterna i ett socialförsäkringsregister omfattas av

socialförsäkringssekretess enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen. Mot

bakgrund av risken för flyktingspionage och liknande

verksamheter bör det, enligt vad som anförs i propositionen,

finnas anledning för försäkringskassorna och RFV att alltid

göra en särskild prövning om hinder föreligger att bifalla en

framställning om utlämnande av sådana uppgifter om de

registrerade som har medborgarskap som utgångspunkt. För denna

bedömning har myndigheten enligt 2 kap. 14 § tredje stycket

tryckfrihetsförordningen rätt att efterforska identiteten hos

den som har gjort framställningen och vilket syfte han har med

framställningen. Enligt utskottets mening kan denna ordning även

tillämpas beträffande flyktingstatus. Utskottet vill tillägga

att beträffande uppgift som rör utlänning tillämpas även 7 kap.

14 § sekretesslagen. Enligt lagrummets första stycke gäller

sekretess för uppgift som rör utlänning, om det kan antas att

röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts

för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av

förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller

myndighet eller organisation av utlänningar.

Utskottet vill understryka vikten av att försäkringskassans

personal har goda kunskaper om de sekretessbestämmelser som

gäller i dessa frågor.

Sambearbetning och utlämnande på ADB

Propositionen

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

I propositionen anges att bearbetning av uppgifter från olika

personregister i många fall behövs för att handläggningen skall

bli rättssäker och effektiv. Samtidigt kan sådan sambearbetning

innebära risker från integritetsskyddssynpunkt.

I förslaget till lag om socialförsäkringsregister finns i 13 §

ett allmänt medgivande till sambearbetning av uppgifter i olika

socialförsäkringsregister. Regeringen kan emellertid begränsa

denna möjlighet genom föreskrifter i förordning. Enligt

paragrafens andra stycke får ett socialförsäkringsregister

tillföras uppgifter från ett sjukförsäkringsregister. Som

förutsättning gäller dock att regeringen har föreskrivit att

detta får ske. Det blir vidare möjligt att tillföra ett

sjukförsäkringsregister uppgifter från ett

socialförsäkringsregister. I lagen om

sjukförsäkringsregister anges vilka uppgifter som får lämnas

till RFV. Regeringen kan emellertid föreskriva begränsningar av

denna möjlighet. En förutsättning för att uppgifterna skall få

tillföras sjukförsäkringsregister är givetvis att uppgifterna är

sådana att de enligt lagen om sjukförsäkringsregister hos de

allmänna försäkringskassorna får ingå i ett lokalt

sjukförsäkringsregister. I paragrafens tredje stycke erinras om

att det av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut

av Datainspektionen kan följa att ett socialförsäkringsregister

får tillföras uppgifter från andra personregister.

I förslagets 17 § regleras utlämnande på ADB-medium av

uppgifter från ett socialförsäkringsregister. Utlämnande på

ADB-medium får ske om det följer av lag eller förordning eller

uppgiften skall användas för forskning eller framställning av

statistik. Utlämnandet måste dessutom vara förenligt med

sekretessbestämmelser. I propositionen anges att den närmare

regleringen av utlämnande bör ske i de registerförordningar som

kommer att utfärdas.

Motionen

I motion Sf1 anför Karin Falkmer och Inger René (m) att

bidragsfusk är ytterst allvarligt. De anför vidare att man kan

betrakta samkörning av statliga register ur flera olika

aspekter, där integritetsaspekten är en av de viktigaste.

Samtidigt kan det inte vara rimligt att den aspekten skall

förhindra att rena bedrägerier blir möjliga. Men utgångspunkten

måste dock vara att socialförsäkringssystemen inte får vara

konstruerade på ett sätt som underlättar fusk och

överutnyttjande. Motionärerna anser att det bör vara en av de

viktigare uppgifterna för Sjuk- och arbetsskadeberedningen att

se över på vilket sätt de framtida socialförsäkringarna kan

konstrueras för att i möjligaste mån undvika missbruk och öka

den enskildes eget ansvar. Det kan t.ex. handla om ett större

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

mått av självrisk eller starkare koppling mellan inbetalda

premier och utbetalda förmåner. Motionärerna begär i yrkande 1

ett tillkännagivande om tilläggsdirektiv till Sjuk- och

arbetsskadeberedningen för att undvika system som underlättar

fusk. I motionen anförs vidare att RFV bör få i uppdrag att

utforma en information som innebär att den som söker en

socialförsäkringsförmån upplyses om att de uppgifter han lämnar

kan komma att samköras gentemot andra statliga register.

Därigenom ger den sökande tillstånd till samkörning. En sådan

regel bör enligt motionärernas uppfattning införas i den av

regeringen föreslagna lagen om socialförsäkringsregister, och de

begär i yrkande 2 ett tillkännagivande härom.

Utskottets bedömning

Den föreslagna lagen medger att ett socialförsäkringsregister

får innehålla i princip alla uppgifter om ekonomiska

förhållanden som behövs för att försäkringskassan skall kunna

bedöma om rätten till en förmån föreligger. Som exempel kan

nämnas uppgift om av arbetslöshetskassa utbetald ersättning.

Enligt utskottets mening kan en sådan uppgift tillföras

registret även i samband med omprövning av ett beslut som

försäkringskassan tidigare fattat. I vissa fall erfordras

uppgifter om ekonomiska förhållanden för att samordning skall

kunna ske mellan olika typer av förmåner. Det kan t.ex. vara

fallet när förtidspension beviljas retroaktivt och personen

tidigare erhållit sin försörjning genom socialbidrag. Sådan

uppgift om socialbidrag får anges enligt 9 §. Uppgifter om

personliga förhållanden som inte undantagits genom regleringen i

förslagets 9 § får också anges. Det kan gälla uppgift om

vårdnad, sammanboende, studier m.m. Inom ramen för vilka

uppgifter ett register får innehålla medger den föreslagna lagen

att uppgifter som förekommer i olika socialförsäkringsregister

får sambearbetas. Regeringen har vidare rätt att medge

sambearbetning med vissa uppgifter i ett

sjukförsäkringsregister. Vad gäller uppgifter om sådana

ekonomiska eller personliga förhållanden som förekommer i

tillföras socialförsäkringsregistret via ADB-medium om detta

följer av lag eller förordning eller av Datainspektionens

tillstånd.

Om samkörning av registeruppgifter skall ske i ett register

utanför socialförsäkringsadministrationen -- det får då inte

vara fråga om handläggning av ärenden om

socialförsäkringsförmåner av RFV eller försäkringskassa -- får

utlämnande ske om detta följer av lag eller förordning, och om

utlämnande inte hindras av sekretessbestämmelser. Enligt vad som

anges i propositionen skall den närmare regleringen av

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

utlämnande ske i de registerförordningar som kommer att

utfärdas. Utskottet vill erinra om att i den information som

allmänheten skall få om registren skall även ingå upplysning om

de begränsningar i fråga om utlämnande av uppgifter på

ADB-medium som gäller för registret.

Av det anförda följer att vad som föreskrivs i

registerförordningarna kommer att bli av avgörande betydelse för

såväl möjligheterna till sambearbetning inom

socialförsäkringsadministrationen som möjligheterna till

utlämnande av uppgifter till andra register. Utskottet har inget

att erinra mot denna ordning och tillstyrker propositionen i

dessa delar.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande beträffande motion

Sf1 yrkande 2 hänvisat till att riksdagen under hösten 1993

(bet. 1993/94:SfU2, rskr. 1993/94:11) gav regeringen till känna

att regeringen skyndsamt borde låta göra en kartläggning av i

vilken omfattning det förekommer fusk med förmåner och bidrag av

social karaktär. Kartläggningen skall avse såväl svenska som

utländska medborgare. Först när kartläggningen är gjord kan man

enligt riksdagen bedöma om åtgärder behövs för att komma till

rätta med ett bidragsfusk. Regeringen bör redovisa resultatet av

kartläggningen för riksdagen och, beroende på vad kartläggningen

utvisar, föreslå åtgärder för att komma till rätta med ett

bidragsfusk.

Regeringen har i beslut den 14 april 1994 uppdragit åt

Riksrevisionsverket (RRV) att utföra kartläggningen. Utredningen

bör i första hand inriktas på en sådan kartläggning att den

omfattar ett antal frekventa och beloppsmässigt väsentliga

socialförsäkringsförmåner samt vissa andra sociala förmåner där

risken för att fusk kan förekomma bedöms vara hög. I

regeringsbeslutet anges några förmåner som därvid kan vara

aktuella. RRV är dock inte hindrat att tillägga omfattningen av

fusk med förmåner och bidrag av social karaktär utöver de i

beslutet angivna. RRV bör göra en analys av vad som avses med

fusk och de olika former av bidragsfusk som kan förekomma samt

gränsdragningar till andra former av överutnyttjande inom

framför allt socialförsäkringarna. Vidare bör göras en allmän

kartläggning av de olika sociala förmåner som förekommer, varvid

bör visas på vilka brister som kan förekomma och på vilket sätt

eventuella brister kan möjliggöra fusk. Av kartläggningen bör

även framgå vilka olika slag av kontroller som görs eller har

gjorts för att stävja fusk med förmåner och bidrag av social

karaktär. RRV skall bedöma ändamålsenligheten i dessa

kontroller. Kartläggningen bör slutligen visa på vilka typer av

kontroller som görs i andra länder och som kan tänkas vara av

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

intresse i detta sammanhang. Uppdraget skall redovisas till

regeringen före utgången av år 1994.

I yttrandet anges vidare att konstitutionsutskottet delar

motionärernas uppfattning att socialförsäkringssystemen bör

konstrueras så att de förhindrar fusk. Konstitutionsutskottet

hänvisar till den påbörjade kartläggningen och till att det är

först när denna kartläggning är gjord, som man kan bedöma om

åtgärder behövs för att komma till rätta med ett bidragsfusk. Om

det vid kartläggningen framkommer behov av att förändra

nuvarande möjligheter till sambearbetning av olika

personregister, utgår konstitutionsutskottet från att regeringen

överväger nödvändiga författningsregleringar. I avvaktan på

regeringens redovisning bör enligt konstitutionsutskottets

mening riksdagen inte göra några uttalanden i ämnet.

Konstitutionsutskottet avstyrker motionens yrkande 2.

Även socialförsäkringsutskottet delar motionärernas

uppfattning att socialförsäkringssystemen bör konstrueras så att

de förhindrar fusk. Vad gäller motionens yrkande 1 vill

utskottet tillägga att enligt direktiven till Sjuk- och

arbetsskadeberedningen (dir. 1993:44) bör en viktig utgångspunkt

för beredningens arbete vara att förslagen till

försäkringslösning skall innehålla ett visst mått av

självrisk. En ytterligare utgångspunkt skall i vissa avseenden

vara att de anställda skall bära en del av försäkringskostnaden

genom en egenavgift. Utskottet anser att motion Sf1 yrkande 1

härmed får anses besvarad. Utskottet instämmer även i övrigt med

vad konstitutionsutskottet anfört, och något riksdagens

uttalande med anledning av yrkande 2 är således inte påkallat.

Socialförsäkringsutskottet avstyrker därför bifall till motion

Sf1 yrkande 2.

Information

Propositionen

I propositionen anges att informationen till allmänheten om

registren är mycket viktig. Härigenom skapas en nödvändig grund

för att få förtroende för registren. De registrerade behöver få

kunskap om dels användningen av inhämtade uppgifter, dels de

sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller och hur

bestämmelserna tillämpas. Vidare skall upplysning lämnas om

vilka rättigheter den enskilde har. Det gäller främst rätten

enligt datalagen att få registerutdrag och möjligheten att få

rättelse till stånd om någon uppgift i registret skulle visa sig

vara felaktig. Informationen skall också omfatta en orientering

om de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av

uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp och bevarande av uppgifter

som skall gälla. Informationsskyldigheten bör ligga på den

registeransvarige. Dessa bestämmelser överensstämmer med vad som

gäller för de lokala sjukförsäkringsregistren.

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

I propositionens lagförslag finns i 20 § bestämmelser om

informationsskyldighet i enlighet härmed. Enligt

specialmotiveringen bör informationen lämpligen ges i de

handlingar i ärenden som den enskilde får del av från

försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket i samband med

att uppgifter till ett register hämtas in från honom. Vid sidan

härav bör också en mer allmän information förekomma i annonser,

broschyrer eller anslag i RFV:s och försäkringskassans lokaler.

Registeransvaret för ett socialförsäkringsregister som förs

gemensamt för försäkringskassorna och RFV skall enligt 14 §

lagförslaget vara gemensamt för RFV och kassorna. För

försäkringskassan begränsas dock ansvaret till behandling av

uppgifter hos kassan. Vidare skall utdrag enligt 10 § datalagen

lämnas av RFV. Beträffande socialförsäkringsregister som

förs särskilt för en försäkringskassa eller för ett lokalkontor

är försäkringskassan registeransvarig. RFV har registeransvar

för socialförsäkringsregister som förs särskilt för RFV.

Motionen

I motion Sf1 yrkande 3 begär Karin Falkmer och Inger René (m)

att riksdagen beslutar att i lagförslagets bestämmelse om en

informationsskyldighet för den registeransvarige, 20 §, göra ett

tillägg innebärande att informationen även skall omfatta uppgift

om vem som är registeransvarig. Motionärerna hänvisar till en

motion av samma innebörd som riksdagen avslog i samband med

behandlingen av propositionen om lokala sjukförsäkringsregister

hos de allmänna försäkringskassorna.

Utskottets bedömning

I 21 § lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de

allmänna försäkringskassorna finns en bestämmelse om information

som motsvarar 20 § i nu föreliggande lagförslag. Vid

socialförsäkringsutskottets behandling (bet. 1992/93:SfU19) av

förslaget om sjukförsäkringsregisterlag avstyrktes en motion med

yrkande om att riksdagen skulle besluta om ett tillägg till 21 §

av innebörden att uppgift även skall lämnas om vem som är

registeransvarig. Motionärerna hänvisade till att

Datalagsutredningens betänkande innehöll förslag om att

information om ett dataregister skall innehålla uppgifter om vem

som för registret. Konstitutionsutskottet (1992/93:KU6y) ansåg i

sitt yttrande till socialförsäkringsutskottet att det kunde vara

lämpligt att det av den registeransvariga försäkringskassans

information till de försäkrade även framgick att

registeransvaret låg hos denna kassa. Det fanns emellertid

enligt utskottets mening inte anledning att i lagen ta in en

bestämmelse om detta. Socialförsäkringsutskottet delade

konstitutionsutskottets bedömning. Riksdagen följde utskottet.

I sitt slutbetänkande En ny datalag (SOU 1993:10) har

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

Datalagsutredningen föreslagit en underrättelseskyldighet när

personuppgifter samlas in från en enskild. Underrättelsen skall

bl.a. omfatta namn och adress på den persondataansvarige.

Bestämmelsen skall dock inte gälla i den mån ett fullgörande av

underrättelseskyldigheten skulle försvåra eller hindra en

myndighets verksamhet för kontroll eller annan tillsyn. Vidare

har utredningen föreslagit att behandling av personuppgifter

endast får ske under vissa förutsättningar, bl.a. om den

enskilde har samtyckt till behandlingen. Utredningen föreslog

också att en myndighet inte utan samtycke av den enskilde skall

kunna försälja personuppgifter som behandlas annat än i enlighet

med lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen. Innan

samtycke lämnas skall enligt förslaget den enskilde ha fått del

av uppgift om bl.a. namn och adress på den persondataansvarige.

-- Som ovan nämnts skall frågan om en ny datalag anstå till dess

EU tagit ställning på integritetsskyddsområdet.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande över yrkande 3 i

motion Sf1 anfört att yrkandet om att informationsskyldigheten

även skall omfatta uppgift om vem som är registeransvarig

grundas på förslag i Datalagsutredningens slutbetänkande. I det

nu aktuella lagförslaget föreskrivs en skyldighet för den

registeransvarige att lämna allmänheten vissa uppgifter om

registret, bl.a. om rätten enligt datalagen att få

registerutdrag och möjligheten att få rättelse till stånd om

någon uppgift skulle visa sig vara felaktig. I yttrandet anförs

vidare att, i den mån det inte framgår av upplysningarna eller

av sammanhanget, det kan -- som konstitutionsutskottet anförde i

sitt yttrande i ärendet om sjukförsäkringsregister -- vara

lämpligt att informationen även omfattar uppgift om vem som är

registeransvarig. Konstitutionsutskottet vidhåller dock sin

tidigare inställning att det inte finns anledning att ta in en

särskild bestämmelse i lagen om detta. Motionens yrkande 3

avstyrks av konstitutionsutskottet.

Socialförsäkringsutskottet delar konstitutionsutskottets

uppfattning och avstyrker bifall till motion Sf1 yrkande 3.

Propositionen tillstyrks även i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tilläggsdirektiv till Sjuk- och

arbetsskadeberedningen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf1 yrkande 1,

2. beträffande bidragsfusk

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf1 yrkande 2,

3. beträffande information om registeransvarig

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sf1 yrkande 3

antar propositionens förslag till lag om

socialförsäkringsregister såvitt avser 20 §,

res. (m)

4. beträffande lagförslaget i övrigt

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

att riksdagen antar propositionens förslag till lag om

socialförsäkringsregister till den del det inte berörts

under moment 3 med den ändringen att det i 9 § görs följande

tillägg:

15. huruvida den registrerade vistas eller bor i en särskild

boendeform eller i en liknande inrättning,

16. förekomsten av ansökan om annan förmån som avses i 1 §

första stycket och den tidsperiod för vilken sådan förmån

begärs.

Stockholm den 24 november 1994

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Margareta

Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Margit Gennser (m), Rune

Backlund (c), Anita Jönsson (s), Gustaf von Essen (m), Sigge

Godin (fp), Lennart Klockare (s), Ulla Hoffmann (v), Sven-Åke

Nygårds (s), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds),

Mona Berglund Nilsson (s), Ronny Olander (s), Margareta E

Nordenvall (m) och Rolf Gunnarsson (m).

Reservation

Information om registeransvarig (mom. 3)

Margit Gennser, Gustaf von Essen, Margareta E Nordenvall och

Rolf Gunnarsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som

börjar med "Socialförsäkringsutskottet delar" och slutar med

"denna del." bort ha följande lydelse:

I lagförslagets 20 § regleras vilken information den

registeransvarige skall se till att allmänheten får. Det ställs

därvid inga krav på att informationen även skall omfatta uppgift

om vem som är registeransvarig.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det av

informationen även bör framgå vem som är registeransvarig. Genom

att införa en bestämmelse om detta i lagen om

socialförsäkringsregister blir den registeransvarige skyldig att

ge sådan information. Utskottet vill härvid erinra om att

informationen enligt lagförslaget skall vara omfattande.

Utskottet anser därför, i likhet med vad som anförts i

motion Sf1 yrkande 3, att ett tillägg av denna innebörd bör

göras till 20 § i propositionens lagförslag.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande information om registeransvarig

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf1 yrkande 3

och med anledning av propositionen antar propositionens förslag

till lag om socialförsäkringsregister såvitt avser 20 § med den

ändringen att det i paragrafen görs följande tillägg:

5. vem som är registeransvarig för registret.

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga 1

Konstitutionsutskottets yttrande

1994/95:KU1y

Bilaga 2

Lag om socialförsäkringsregister (prop. 1994/95:8 jämte

motion)

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har berett konstitutionsutskottet

tillfälle att yttra sig över propositionen 1994/95:8 om lag om

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

socialförsäkringsregister samt motioner som väckts med anledning

av propositionen. En motion har väckts, nämligen 1994/95:Sf1 av

Karin Falkmer och Inger René (m).

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor

som berör utskottets ansvarsområde. Utskottets yttrande

behandlar yrkandena 2 och 3 i följdmotionen.

Propositionen m.m.

Utredningen om socialförsäkringsregisterlag (SFRL-utredningen)

överlämnade i februari 1991 delbetänkandet (SOU 1991:9) Lokala

sjukförsäkringsregister. Betänkandet låg till grund för

propositionen 1992/93:193 om sjukförsäkringsregister hos de

allmänna försäkringskassorna, som socialförsäkringsutskottet

(bet. 1992/93:SfU19) behandlade våren 1993.

Konstitutionsutskottet avgav yttrande till

socialförsäkringsutskottet (1992/93:KU6y). Riksdagen biföll

propositionens förslag om en särskild lag för dessa register,

innebärande att sjukförsäkringsregister får föras med hjälp av

automatisk databehandling för varje lokalkontors

verksamhetsområde inom den allmänna

försäkringskasseorganisationen.

SFRL-utredningen överlämnade i mars 1993 sitt slutbetänkande

(SOU 1993:11) Socialförsäkringsregister. Detta betänkande ligger

till grund för den nu aktuella propositionen 1994/95:8 om lag om

socialförsäkringsregister.

I propositionen föreslås en författningsreglering för

flertalet personregister på ADB-medium vid Riksförsäkringsverket

och de allmänna försäkringskassorna. Det är fråga om register --

benämnda socialförsäkringsregister -- som behövs för

handläggningen av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra

förmåner.