Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Skatteregler för europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG)

1994-12-08 · 7 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1994/95:SkU11, Skatteregler för europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG)

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Skatteutskottets betänkande

1994/95:SKU11

Skatteregler för europeiska ekonomiska intressegrupperingar

(EEIG)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1994/95

SkU11

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet regeringens

proposition 1994/95:91 om beskattningen av europeiska ekonomiska

intressegrupperingar (EEIG) och andra inkomstskattefrågor.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1994/95:91 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om beskattning av europeiska ekonomiska

intressegrupperingar,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och

reklam,

8. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

9. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt,

10. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på

pensionsmedel,

11. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,

12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta artister m.fl.,

13. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader,

14. lag om ändring i lagen (1993:1538) om

periodiseringsfonder,

15. lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av

skatteutjämningsreserv,

16. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

17. lag om ändring i lagen (1990:684) om upphävande av lagen

(1979:609) om allmän investeringsfond,

18. lag om ändring i lagen (1990:686) om upphävande av vissa

fondförfattningar, m.m.

19. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen

(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Lagförslagen

Lagförslag 2.6 i propositionen gäller en ändring i 4 §

kupongskattelagen. Utskottet har i betänkande 1994/95:SkU10

tillstyrkt en annan ändring i samma paragraf (lagförslag 2.4 i

proposition 1994/95:52), men har överfört den

författningstekniska regleringen för samordning i förevarande

ärende. Med hänsyn härtill och efter vissa ytterligare

redaktionella justeringar har de vid proposition 1994/95:91

fogade lagförslagen följande lydelse.

Utskottet

I propositionen föreslås ändrade skatteregler till följd av

EG:s förordning (EEG) nr 2187/85 av den 25 juli 1985 om

europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).

Förordningen blir direkt gällande här när Sverige blir medlem i

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

EU, men förordningen omfattas även av EES-avtalet.

En annan proposition (prop. 1994/95:68) om EEIG behandlas för

närvarande i lagutskottet. Den gäller de civilrättsliga regler

som skall komplettera EG-förordningen.

Beträffande skattefrågorna innebär EG:s förordning att

nationella skatteregler skall tillämpas bl.a. när det gäller

fördelning av vinst, taxeringsförfarande och andra förpliktelser

som medlemsstaternas skattelagstiftning innehåller.

Förslagen i förevarande proposition innebär i allt väsentligt

att EEIG och medlemmarna i en sådan intressegruppering skall

beskattas som handelsbolag och delägare i handelsbolag. Detsamma

gäller andelar i en intressegruppering. Reglerna om

räntefördelning och expansionsmedelsberäkning skall dock inte

tillämpas. Den frågan skall övervägas ytterligare. De nya

reglerna skall tillämpas på beskattningsår som börjar den 1

januari 1995 eller senare.

Utskottet tillstyrker dessa förslag.

En av de övriga inkomstskatteändringar som föreslås i

propositionen har samband med förslagen i propositionen om

beskattning vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG,

m.m. (prop. 1994/95:52, bet. 1994/95:SkU10). Vid internationella

fusioner och andra gränsöverskridande omstruktureringar inom EU

skall de tillgångar och skulder som överlåts knytas till ett

fast driftställe för det övertagande bolaget i den stat där det

överlåtande bolaget är hemmahörande. Den bakomliggande tanken är

att denna stat inte skall förlora rätten att beskatta

avkastningen av verksamheten eller en vinst vid avyttring av

tillgångarna. För att detta syfte skall kunna uppnås krävs även

att anknytningen av tillgångarna till det fasta driftstället

inte kan upplösas utan att beskattning sker.

Som framhålls i propositionen torde redan gällande

bestämmelser föranleda uttagsbeskattning i här aktuellt fall.

Utskottet delar dock regeringens uppfattning att saken

otvetydigt bör klarläggas i lagtexten.

I propositionen föreslås även att reglerna kompletteras så att

uttagsbeskattning skall aktualiseras när en juridisk person,

exempelvis ett svenskt aktiebolag, erhåller skatterättsligt

hemvist i en annan stat på grund av dubbelbeskattningsavtal samt

att avdrag för koncernbidrag inte skall medges om mottagaren

inte beskattas för bidraget på grund av dubbelbeskattningsavtal.

Utskottet tillstyrker också dessa förslag.

Ett annat förslag innebär begränsningar i avdragsrätten för

underskott i utländsk juridisk person. Det gäller underskott som

uppkommer vid beräkning av inkomst av utländsk juridisk person

som enligt punkt 10 andra stycket b av anvisningarna till 53 §

kommunalskattelagen skall beskattas hos delägaren. Förslaget

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

innebär att avdrag för sådant underskott medges endast mot

överskott av den juridiska personens verksamhet för ett senare

beskattningsår.

Till följd av EES-avtalet föreslås i propositionen att en

skyldighet införs att lämna särskild kontrolluppgift för

utomlands bosatta artister m.fl. för beräkning av

pensionsgrundande inkomst på grund av arbete i Sverige. Vidare

införs en avdragsrätt för sådana obligatoriska avgifter som på

grund av arbete i annat land påförts den skattskyldige enligt

slutligt fastställd debitering i överensstämmelse med den

konvention som avses i förordningen (1993:1529) om tillämpning

av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social trygghet

eller till följd av att den skattskyldige omfattas av

EES-avtalet.

I propositionen föreslås också att kontinuitet skall gälla för

uttag av avkastningsskatt på pensionsmedel när

livförsäkringsföretag upplöses vid fusion eller efter en

överföring av hela försäkringsbeståndet mellan två

livförsäkringsföretag. Det innebär att en fusion eller en

inkråmsöverlåtelse skall varken öka eller minska uttaget av

avkastningsskatten. Det överlåtande företagets förpliktelser i

skattehänseende skall gå över på det övertagande företaget.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot de ovan

nämnda förslagen och tillstyrker propositionen även i denna del.

Flera av de i propositionen framlagda lagförslagen innehåller

ändringar i paragrafer som även föreslås ändrade i andra

propositioner som lämnats till riksdagen under hösten. Ett

flertal ändringar föreslås i regeringens ekonomisk-politiska

proposition (prop. 1994/95:25, FiU1). Det gäller punkt 1 av

anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, 2 § 3 mom. lagen

om statlig inkomstskatt, 9 § lagen om avkastningsskatt på

pensionsmedel, 9 § lagen om ersättningsfonder och 11 § lagen om

återföring av skatteutjämningsreserv. Förslagen till ändringar i

nämnda paragrafer i förevarande proposition bygger på det

förslag till ändringar i paragraferna som föreslås i den

ekonomisk-politiska propositionen. Ändringsförslagen bör därför

i förevarande ärende utformas som en ändring i det lagbeslut som

riksdagen kommer att fatta med anledning av proposition

1994/95:25 och finansutskottets betänkande FiU1.

I 1 § lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader

(lagförslag 2.13) föreslås en följdändring till EEIG-reglerna.

Utskottet tillstyrker ändringen, men förordar att denna

samordnas dels med ett ändringsförslag i samma paragraf i

proposition 1994/95:25, dels med ett förslag rörande samma

lagrum i proposition 1994/95:122 som skatteutskottet kommer att

behandla i betänkandet 1994/95:SkU16. Lagförslag 2.13 bör därför

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

behandlas i det nämnda betänkandet och utgår följaktligen i

förevarande ärende. Detsamma gäller lagförslag 2.9 som

innehåller ett förslag till ändring i 2 § lagen om statlig

fastighetsskatt. Samma lagrum är föremål för ändring i

proposition 1994/95:53 som skatteutskottet behandlar i

betänkandet 1994/95:SkU13. Ändringsförslaget i lagförslag 2.9

bör därför behandlas i sistnämnda ärende.

Med de justeringar som föranleds av det ovan anförda

tillstyrker utskottet de vid proposition 1994/95:91 fogade

lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande europeiska ekonomiska intressegrupperingar

att riksdagen bifaller proposition 1994/95:91 i denna del,

2. beträffande övriga inkomstskatteändringar

att riksdagen bifaller proposition 1994/95:91 i denna del,

3. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av propositionerna 1994/95:52 i

denna del och 1994/95:91 i denna del och till följd av vad

utskottet ovan anfört och hemställt antar de här ovan på s.

4--29 återgivna förslagen till

1. lag om beskattning av europeiska ekonomiska

intressegrupperingar,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de

ändringarna

dels att den föreslagna ändringen i punkt 1 av anvisningarna

till 22 § utgår ur lagförslaget,

dels att övergångsbestämmelsen får följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1995 och den 1 januari 1995 och

tillämpas första tillämpas första

gången vid 1996 års gången vid 1995 års

taxering om inte annat taxering.

framgår av punkterna 2 och

3.

2. Ändringen i 46 § 2

mom. tillämpas redan vid

1995 års taxering. 3. De

nya föreskrifterna i punkt

1 av anvisningarna till 22

§ tillämpas inte på

händelser som inträffar

före utgången av år

1994.

dels att riksdagen antar

följande

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen (1928:370) i anvisningspunktens lydelse

enligt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha

följande lydelse.

Lydelse enligt proposition Föreslagen lydelse

1994/95:25 och

finansutskottets betänkande

1994/95:FiU1

punkt 1 av anvisningarna till 22 §

1. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga -- -- --

affärshändelsen i verksamheten.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också -- -- -- begär

det.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare -- -- --

nämnda lag.

Har en tillgång tagits ut -- -- -- statlig inkomstskatt.

Uttagsbeskattning sker -- -- -- anvisningarna till 42 §.

Uttagsbeskattning skall

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

även ske -- under

förutsättning att

särskilda skäl mot det

inte föreligger -- 1. om

verksamheten i en

förvärvskälla har

upphört, 2. om en

näringsidkare upphört

att vara skattskyldig för

inkomst av en

förvärvskälla, 3. om

inkomst av en

förvärvskälla skall

undantas från beskattning

på grund av ett avtal om

undvikande av

dubbelbeskattning eller 4. i

fråga om tillgång som

har förts över från

en del av en

förvärvskälla till en

annan del, om inkomst av den

senare delen men inte av den

förra är undantagen

från beskattning i Sverige

på grund av avtal om

undvikande av

dubbelbeskattning. I fall som

avses i sjätte stycket 2

och 3 skall uttagsbeskattning

dock inte ske till den del

tillgångarna i

förvärvskällan

knutits till ett fast

driftställe i Sverige.

Undantas endast en del av

inkomsten från en

förvärvskälla från

beskattning på grund av

avtal om undvikande av

dubbelbeskattning, gäller

sjätte stycket 3

tillgångar som är

hänförliga till

motsvarande del av

förvärvskällan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas

första gången vid 1996 års taxering. Lagen tillämpas inte på

händelser som inträffar före utgången av år 1994.

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

med de ändringarna

dels att den i propositionen föreslagna ändringen i 2 § 3

mom. utgår ur lagförslaget,

dels att riksdagen antar följande

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i

lagen om (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt i paragrafens lydelse enligt lagen

(1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt proposition Föreslagen lydelse

1994/95:25 och

finansutskottets betänkande

1994/95:FiU1

2 § 3 mom.

3 mom. Äger svenskt aktiebolag -- -- -- verksamhet av

något slag,

d) att, om bidrag lämnas d) att, om bidrag lämnas

från dotterföretag till från dotterföretag till

moderföretag, moderföretag,

moderföretaget skulle vara moderföretaget skulle vara

frikallat från frikallat från

skattskyldighet för skattskyldighet för

utdelning som under utdelning som under

beskattningsåret hade beskattningsåret hade

uppburits från uppburits från

dotterföretaget samt dotterföretaget,

e) att, om bidrag lämnas e) att, om bidrag lämnas

från dotterföretag till från dotterföretag till

annat dotterföretag, annat dotterföretag,

moderföretaget är moderföretaget är

investmentföretag eller investmentföretag eller

förvaltningsföretag som förvaltningsföretag som

avses i a eller avses i a eller

moderföretaget i annat fall moderföretaget i annat fall

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

skulle vara antingen frikallat skulle vara antingen frikallat

från skattskyldighet för från skattskyldighet för

utdelning som under utdelning som under

beskattningsåret hade beskattningsåret hade

uppburits från det givande uppburits från det givande

dotterföretaget eller dotterföretaget eller

skattskyldigt för utdelning skattskyldigt för utdelning

som under beskattningsåret som under beskattningsåret

hade uppburits från det hade uppburits från det

mottagande dotterföretaget. mottagande dotterföretaget

samt

f) att mottagaren inte enligt

avtal om undvikande av

dubbelbeskattning skall anses

ha hemvist i en främmande

stat.

Lämnar svenskt moderföretag -- -- -- men inte i annat fall.

Även i andra fall skall -- -- -- för vidarebefordrat belopp.

Avdrag för koncernbidrag -- -- -- avdrag föreligger. Lämnas

bidrag från svenskt -- -- -- inte är uppfyllda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas

första gången vid 1996 års taxering. De nya föreskrifterna

tillämpas endast i fråga om beskattningsår som börjar den 1

januari 1995 eller senare.

4. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och

reklam,

8. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

10. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på

pensionsmedel med de ändringarna

dels att den föreslagna ändringen i 9 § utgår ur lagförslaget,

dels att riksdagen antar följande

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i

lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:661) om

avkastningsskatt på pensionsmedel i paragrafens lydelse enligt

lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande

lydelse.

Lydelse enligt proposition Föreslagen lydelse

1994/95:25 och

finansutskottets betänkande

1994/95:FiU1

9 §

Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 §

om inte annat följer av andra och tredje styckena.

För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som

avses i 2 § första stycket 1--3 är hänförligt till annan

personförsäkring än pensionsförsäkring uppgår skatten till 30

procent av nio tiondelar av skatteunderlaget.

I det fall beskattningsåret I det fall beskattningsåret

är längre eller kortare är längre eller kortare

än 12 månader skall än 12 månader skall

skattesatsen jämkas i skattesatsen jämkas i

motsvarande mån. Sådan motsvarande mån. Sådan

jämkning skall också jämkning skall också

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

göras om hela göras om hela

behållningen på ett behållningen på ett

pensionssparkonto avskattas pensionssparkonto avskattas

enligt 32 § 1 mom. enligt 32 § 1 mom.

första stycket j första stycket j

kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen (1928:370)

eller pensionsskuld som avses eller pensionsskuld som avses

i 3 § femte stycket helt i 3 § femte stycket helt

upplöses under upplöses under

beskattningsåret. beskattningsåret.

Överlåts ett helt

försäkringsbestånd

från ett

livförsäkringsföretag

till ett annat sådant

företag eller sker fusion

enligt 15 a kap. 1 eller 18

§

försäkringsrörelselagen

(1982:713) anses som om

överlåtande och

övertagande företag

utgjort en skattskyldig.

11. lag om ändring i lagen

(1990:663) om

ersättningsfonder med den

ändringen att lagens

ingress får följande

lydelse: "Härigenom

föreskrivs att 9 § lagen

(1990:663) om

ersättningsfonder i

paragrafens lydelse enligt

lagen (1994:000) om ändring

i nämnda lag skall ha

följande lydelse."

12. lag om ändring i lagen

(1991:591) om särskild

inkomstskatt för utomlands

bosatta artister m.fl., 14.

lag om ändring i lagen

(1993:1538) om

periodiseringsfonder, 15. lag

om ändring i lagen

(1993:1540) om

återföring av

skatteutjämningsreserv med

den ändringen att lagens

ingress får följande

lydelse: "Härigenom

föreskrivs att 11 §

lagen (1993:1540) om

återföring av

skatteutjämningsreserv i

paragrafens lydelse enligt

lagen (1994:000) om ändring

i nämnda lag skall ha

följande lydelse." 16. lag

om ändring i

mervärdesskattelagen

(1994:200), 17. lag om

ändring i lagen (1990:684)

om upphävande av lagen

(1979:609) om allmän

investeringsfond, 18. lag om

ändring i lagen (1990:686)

om upphävande av vissa

fondförfattningar, m.m.,

19. lagen (1991:1850) om

upphävande av lagen

(1947:577) om statlig

förmögenhetsskatt.

Stockholm den 8 december 1994

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson

(s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m),

Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Ulla Rudin (s),

Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Lars U Granberg (s),

Nils Fredrik Aurelius (m), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Per

Rosengren (v) och Michael Stjernström (kds).