Bet. 1994/95:SkU16 Finansiering av medlemskap i EU

Beredningskedjan

behandlar Prop. 1994/95:122 Finansiering av medlemskap i EU
behandlar Prop. 1994/95:41 Förändringar i finansieringen av det allmänna pensionssystem
riksdagens skrivelse Rskr. 1994/95:149 Riksdagsskrivelse 1994/95:149

Bet. 1994/95:SkU16
Utskottsbetänkanden · SkU

Finansiering av medlemskap i EU

1994-12-13 · 13 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Svag — ungefär 3,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1994/95:SkU16, Finansiering av medlemskap i EU

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Skatteutskottets betänkande

1994/95:SKU16

Finansiering av medlemskap i EU

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

SkU16

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om delfinansiering

av medlemskapet i EU genom en allmän löneavgift på 1,5 % och

avstyrker de motioner som har väckts i ärendet.

Till betänkandet har fogats sex reservationer.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1994/95:122 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om allmän löneavgift,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

5. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på

vissa förvärvsinkomster,

6. lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt

för grupplivförsäkring, m.m.,

7. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader.

I propositionen föreslås att en allmän löneavgift för

finansiering av medlemskap i EU tas ut på löneinkomst och

inkomst av annan förvärvsverksamhet. Avgiften blir 1,5 % och

beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgift

respektive egenavgift till folkpensioneringen enligt lagen

(1981:691) om socialavgifter. Som en konsekvens härav höjs också

de särskilda löneskatterna och premieskatten på

grupplivförsäkringar.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari

1995.

I detta sammanhang behandlar utskottet proposition 1994/95:41

och 1994/95:99 såvitt avser ändring i 1 § uppbördslagen

(1953:272) samt proposition 1994/95:91 såvitt avser ändring i 1

§ lagen om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader. Lagförslag 5--7 berör lagrum som också

behandlas i finansutskottets betänkande FiU1 med anledning av

proposition 1994/95:25.

Lagförslagen i proposition 1994/95:122 har följande lydelse.

Motionerna

1994/95:Sk34 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1994/95:122 om finansiering av

medlemskap i EU.

1994/95:Sk35 av Isa Halvarsson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1994/95:122.

1994/95:Sk36 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:122,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansieringen av medlemskap i EU.

1994/95:Sk37 av Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1994/95:122.

1994/95:Sk38 av Per Bill m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition

1994/95:122,

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att fristående alternativ inte

ytterligare diskrimineras i det fall den kommunala sektorn

undantas från effekten av införandet av den allmänna

löneavgiften.

1994/95:Sk39 av Chris Heister (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringen förslag om allmän

löneavgift i proposition 1994/95:122,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att fristående alternativ inte

ytterligare diskrimineras i de fall den kommunala sektorn

undantas från effekten av införandet av den allmänna

löneavgiften.

1994/95:Sk40 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om löneskattens konkurrenssnedvridande effekter inom områden där

privata, kooperativa och offentliga arbetsgivare konkurrerar.

1994/95:Sk41 av Göran Hägglund m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:122,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansiering av medlemskapet i EU.

1994/95:Sk42 av Fanny Rizell (kds) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:122,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kyrkors och samfunds kompensation för de

merkostnader som uppstår i samband med höjningen av

arbetsgivaravgiften.

1994/95:Sk43 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd

arbetsgivaravgift,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd egenavgift

till folkpensioneringen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av den

särskilda löneskatten,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av

premieskatten på grupplivförsäkringar,

5. att riksdagen beslutar att höja skatten på kärnkraftsel i

enlighet med vad som föreslås i motionen,

6. att riksdagen beslutar att höja koldioxidskatten i enlighet

med vad som föreslås i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen i övrigt anförts om finansieringen av medlemskap i

EU.

1994/95:Sk44 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

likabehandling av trossamfund i samband med finansieringen av

EU-medlemskapet.

Utskottet

Beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra skatter

I proposition 40, som behandlas i finansutskottets betänkande

FiU5, lägger regeringen bl.a. fram vissa principer för

finansieringen av medlemskapet i EU. En av dessa principer är

att ett svenskt medlemskap inte får leda till en ökning av

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

statens upplåningsbehov utan skall finansieras fullt ut genom en

kombination av utgiftsneddragningar och inkomstförstärkningar,

främst på områden som gynnas av medlemskapet. I propositionen

bedöms medlemskapet medföra en bestående ökad belastning på ca

20 miljarder kronor på helårsbasis, för år 1995 närmare 16

miljarder kronor. I propositionen avhandlas också förslaget i

proposition 122 om att införa en ny arbetsgivaravgift --

särskild löneavgift -- på 1,5 % av utgivna löner m.m.

Finansutskottet (FiU5 mom. 10) tillstyrker proposition 40 och

avstyrker de i det ärendet väckta motionerna i den här

redovisade frågan. Till betänkandet har fogats en reservation

(m, c, fp, kds) och två särskilda yttranden (v och mp). Avsikten

är att finansutskottets betänkande skall behandlas av riksdagen

den 14 december.

Bland de motioner som har väckts med anledning av proposition

122 finns nio med yrkanden om avslag på propositionen, nämligen

Sk34 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c), Sk35 av Isa Halvarsson m.fl.

(fp), Sk36 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 1, Sk37 av Tomas

Högström (m), Sk38 av Per Bill m.fl. (m) yrkande 1, Sk39 av

Chris Heister (m) yrkande 1, Sk41 av Göran Hägglund m.fl. (kds)

yrkande 1, Sk42 av Fanny Rizell (kds) yrkande 1 och Sk43 av

Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkandena 1--4. I den sistnämnda

motionen yrkas att riksdagen i stället för den föreslagna

löneavgiften på 1,5 % beslutar att tiodubbla skatten på

kärnkraft och höja koldioxidskatten (yrkandena 5 och 6).

Den föreslagna avgiften ligger i linje med de principer som

enligt utskottets mening bör gälla för finansieringen av

EU-medlemskapet och som också finansutskottet godtagit i sitt

nyssnämnda betänkande FiU5. Regeringens närmare

ställningstaganden till finansieringsfrågorna kommer att

redovisas i samband med budgetpropositionen, och anledningen

till att det aktuella förslaget läggs fram nu är att frågan om

löneavgiften måste behandlas i höst, om de föreslagna reglerna

skall kunna börja tillämpas från årsskiftet. Förslaget att i

stället tiodubbla skatten på kärnkraft och höja koldioxidskatten

kan inte ses som ett alternativ till regeringens förslag, och

utskottet vill också erinra om att punktskatterna ingår i de

överväganden som regeringen kommer att redovisa i samband med

budgetpropositionen (jfr SkU3y angående den ekonomiska

politiken).

Med det anförda och med hänsyn till det statsfinansiella läget

tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna i

här angivna delar.

Finansieringsfrågorna i övrigt

I motion Sk36 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 2 begär

motionärerna ett riksdagsuttalande om att man bör sträva efter

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

att täcka utgifterna för medlemskapet genom omprioriteringar i

statsbudgeten i stället för att belasta olika områden och

verksamheter med skattehöjningar i form av sådana

fastighetsskatter och annat som regeringen planerar. Motion Sk41

av Göran Hägglund m.fl. (kds) yrkande 2 har samma innebörd, och

motionärerna anför att de i en motion med anledning av

proposition 25 anvisat riktlinjer för tillräckliga

budgetförstärkningar. Yrkande 7 i motion Sk43 av Marianne

Samuelsson m.fl. (mp) innehåller krav på ett riksdagsuttalande

om att finansieringen av medlemskapet inte bör medföra ny

fastighetsskatt på skog eller på småföretagens lokaler eller

höjd mervärdesskatt på servering och att finansieringsfrågan ej

heller bör föranleda nedskärningar av svensk forskning eller av

regionalpolitiska insatser.

Som framgår av vad utskottet anfört i det föregående kommer

regeringen att redovisa sina närmare ställningstaganden till

finansieringsfrågan i samband med budgetpropositionen. Enligt

utskottets mening bör riksdagen inte föregripa den kommande

prövningen av dessa frågor. Utskottet avstyrker därför

motionerna i dessa delar.

Kompensation till kommunerna, m.m.

I motion Sk40 av Isa Halvarsson (fp) begär motionären ett

riksdagsuttalande om att det bör vara en självklar förutsättning

för en höjning av löneavgiften att konkurrensneutraliteten

mellan privata, kooperativa och offentliga arbetsgivare inte

rubbas. Samma fråga tas upp i motionerna Sk38 av Per Bill m.fl.

(m) och Sk39 av Chris Heister (m) där motionärerna begär ett

riksdagsuttalande om vikten av att fristående alternativ inom

skola och omsorg inte diskrimineras. I motionerna Sk42 av Fanny

Rizell (kds) yrkande 2 och Sk44 av Berndt Ekholm (s) yrkas ett

riksdagsuttalande av innebörd att olika trossamfund skall

behandlas likvärdigt.

Höjningen av arbetsgivaravgifterna kommer att leda till

merkostnader. I propositionen anförs att den sociala sektorn ej

bör drabbas och att hela detta belopp skall återföras till

kommunsektorn. Utskottet har inhämtat att regeringen kommer att

redovisa sina ställningstaganden i denna fråga i samband med

kompletteringspropositionen.

Enligt utskottets uppfattning bör man vid utformningen av

kompensationen för merkostnader så långt som möjligt undvika

sådana snedvridande effekter som motionärerna befarar. Utskottet

utgår ifrån att regeringen kommer att beakta detta utan något

särskilt uttalande från riksdagens sida och finner därför att de

närmare ställningstagandena bör anstå i avvaktan på regeringens

kommande förslag. Utskottet avstyrker således motionerna även i

dessa delar.

Lagförslagen

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Lagförslagen sammanfaller delvis med lagförslag som regeringen

har lagt fram i propositionerna 25, 41, 91 och 99. Proposition

25 i dessa delar behandlas i finansutskottets betänkande FiU1

och tillstyrks av finansutskottet. Propositionerna 41, 91 och 99

behandlas i dessa delar i detta betänkande och innebär

följdändringar till de frågor i övrigt som behandlas i dessa

propositioner. Proposition 41 tillstyrks av

socialförsäkringsutskottet (SfU6), proposition 91 av

skatteutskottet (SkU11) och proposition 99 av

arbetsmarknadsutskottet (AU5) i de delar som har betydelse för

de aktuella följdändringarna.

Utskottet tillstyrker de aktuella följdändringarna i

propositionerna 41, 91 och 99. Dessa ändringar och de ändringar

som finansutskottet föreslår har infogats i de i proposition 122

framlagda förslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra

skatter

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sk34,

1994/95:Sk35, 1994/95:Sk36 yrkande 1, 1994/95:Sk37,

1994/95:Sk38 yrkande 1, 1994/95:Sk39 yrkande 1,

1994/95:Sk41 yrkande 1, 1994/95:Sk42 yrkande 1 och

1994/95:Sk43 yrkandena 1--6 godtar den i proposition

1994/95:122 föreslagna höjningen,

res. 1 (m,c,fp,kds) - delvis

res. 2 (mp) - delvis

2. beträffande finansieringsfrågorna i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk36 yrkande 2,

1994/95:Sk41 yrkande 2 och 1994/95:Sk43 yrkande 7,

res. 3 (m,fp)

res. 4 (c,kds)

res. 5 (mp)

3. beträffande kompensation till kommunerna, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk38 yrkande 2,

1994/95:Sk39 yrkande 2, 1994/95:Sk40, 1994/95:Sk42 yrkande

2 och 1994/95:Sk44,

res. 6 (m,c,fp,kds)

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och

hemställt dels antar de vid proposition 1994/95:122 fogade

förslagen till

1. lag om allmän löneavgift,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

5. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på

vissa förvärvsinkomster,

6. lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt

för grupplivförsäkring, m.m.,

7. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader,

dels upphäver sitt beslut med anledning av

finansutskottets betänkande 1994/95:FiU1 om ändring av de lagar

som anges i punkterna 5--7 i detta moment.

res. 1 (m,c,fp,kds) - delvis

res. 2 (mp) - delvis

Utskottet hemställer vidare att ärendet avgörs efter endast en

bordläggning.

Stockholm den 13 december 1994

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson

(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson

(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg

(s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m),

Ronny Korsberg (mp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Michael

Stjernström (kds).

Reservationer

1. Beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra skatter (mom.

1 och mom. 4)

Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf

(m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Nils Fredrik

Aurelius (m) och Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

I en reservation från vårt håll i finansutskottets betänkande

FiU5 framhålls att finansieringen av EU-medlemskapet bör ske på

sedvanligt sätt genom prövning och omprioriteringar inom ramen

för det ordinarie budgetarbetet. Att åberopa EU-medlemskapet som

skäl för att ytterligare höja skatterna är ohållbart. Regeringen

saknar tydligen insikt om de negativa effekterna för välfärden i

bred bemärkelse. I propositionen skriver man: "Finansieringen

bör ske genom en belastning på produktionen, ej välfärden."

Produktionen är själva grunden för välfärd -- drabbas den

drabbas välfärden. För att också kunna utnyttja medlemskapets

fördelar måste vi behålla gynnsamma betingelser för

produktionen. Att i detta läge införa en allmän löneskatt kommer

att motverka denna positiva utveckling.

Vi vidhåller vår uppfattning i denna fråga och yrkar alltså

avslag på propositionen och bifall till motionerna Sk34, Sk35,

Sk36 yrkande 1, Sk37, yrkande 1 i motionerna Sk38, Sk39, Sk41,

Sk42 och till motion Sk43 yrkandena 1--4. Vi avstyrker också

yrkandena 5 och 6 i motion Sk43 om att nu höja skatten på

kärnkraft och koldioxidskatten.

dels vid mom. 1 och mom. 4 hemställt

1. beträffande beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra

skatter

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk34,

1994/95:Sk35, 1994/95:Sk36 yrkande 1, 1994/95:Sk37, till

yrkande 1 i motionerna 1994/95:Sk38, 1994/95:Sk39,

1994/95:Sk41 och 1994/95:Sk42 och till motion 1994/95:Sk43

yrkandena 1--6

a) avslår proposition 1994/95:122,

b) att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:41

och 1994/95:99 i aktuella delar antar det vid den sistnämnda

propositionen fogade förslaget till lag om ändring i

uppbördslagen (1953:272) såvitt avser 1 §,

c) att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:91 i

aktuella delar beslutar att den föreslagna ändringen i 1 §

andra stycket lagen (1991:687) särskild löneskatt på

pensionskostnader skall infogas i den av riksdagen med anledning

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

av finansutskottets betänkande FiU5 beslutade ändringen av samma

paragraf.

2. Beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra skatter

(mom. 1 och mom. 4)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

I en reservation till finansutskottets betänkande FiU5 i

finansieringsfrågorna har Miljöpartiet motsatt sig förslaget att

bekosta medlemsavgiften med höjda arbetsgivaravgifter och

motsvarande egenavgifter för egenföretagare. Sådana höjningar

leder enligt vår uppfattning till en snedvridning av

samhällsekonomin mot ökade miljöstörningar, lägre grad av

företagande och färre arbetstillfällen. Därigenom försvagas

samhällsekonomin och på sikt även statsbudgeten. I den

reservationen framhålls också att intäktssidan på statsbudgeten

i fortsättningen skall utformas så att statens samlade utgifter

bekostas på ett optimalt sätt med hänsyn till samhällsekonomi,

social rättvisa och en miljömässigt hållbar utveckling. Det

innebär att tendensen till öronmärkning av de aktuella

intäkterna på budgeten gentemot medlemsavgifterna i EU inte kan

behållas i den framtida budgetbehandlingen.

De gröna vill generellt sett lägga en större del av

beskattningen på energi, knappa råvaror och miljöpåverkande

utsläpp. Som anförs i den aktuella motionen Sk43 av Marianne

Samuelsson m.fl. (mp) bör man i stället sänka skatten på arbete.

Regeringen föreslår däremot att arbetsgivaravgifterna höjs utan

att miljörelaterade skatter höjs i tillnärmelsevis samma grad.

Vi anser att hela den föreslagna höjningen av

arbetsgivaravgifter skall ersättas med miljörelaterade skatter.

Som anförs i motionen bör skatten på elkraft från

kärnkraftverk höjas kraftigt. Nivån på denna skatt bör

tiodubblas, vilket betyder att skatteintäkten ökar från

nuvarande 0,12 till 1,2 miljarder kronor.

Vidare bör koldioxidskatten höjas etappvis med 10 öre/kg de

närmaste åren. Vi bedömer att en rimlig slutnivå kan vara 65

öre/kg vid slutet av seklet. Samtidigt bör man införa en

begränsningsregel så att viss energiberoende industri inte slås

ut. Vårt förslag är en generell höjning till 45 öre/kg fr.o.m.

nästa budgetår. Detta innebär ökade skatteintäkter med ca 5

miljarder kronor för budgetåret 1995/96.

Förslagen i motionen bör genomföras med verkan fr.o.m. den 1

juli 1995, och regeringen bör lägga fram de förslag till

lagändringar som behövs.

dels vid mom. 1 och mom. 4 i motsvarande del hemställt

1. beträffande beslut om höjd arbetsgivaravgift eller andra

skatter

4. beträffande lagförslagen

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk34,

1994/95:Sk35, 1994/95:Sk36 yrkande 1, 1994/95:Sk37, till

yrkande 1 i motionerna 1994/95:Sk38, 1994/95:Sk39,

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

1994/95:Sk41 och 1994/95:Sk42 och till motion 1994/95:Sk43

yrkandena 1--6 avslår proposition 1994/95:122 och begär förslag

från regeringen om höjningar av skatten på kärnkraftsel och

koldioxidskatten i enlighet med vad som anförs ovan,

b) att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:41

och 1994/95:99 i aktuella delar antar det vid den sistnämnda

propositionen fogade förslaget till lag om ändring i

uppbördslagen (1953:272) såvitt avser 1 §,

c) att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:91 i

aktuella delar beslutar att den föreslagna ändringen i 1 §

andra stycket lagen (1991:687) skall infogas i den av riksdagen

med anledning av finansutskottets betänkande FiU5 beslutade

ändringen av samma paragraf.

3. Finansieringsfrågorna i övrigt (mom. 2)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson

(fp), Jan-Olof Franzén (m) och Nils Fredrik Aurelius (m) har

dels anfört följande:

I samband med att propositionen presenterades aviserade

regeringen ytterligare skattehöjningar för att finansiera

EU-medlemskapet, bl.a. i form av fastighetsskatt på kommersiella

lokaler, industribyggnader samt jord- och skogsbruksfastigheter.

Vidare avser regeringen enligt ett pressmeddelande att dra ned

på statliga utgifter med ca 6 miljarder kronor, i första hand på

sådana områden som kommer att få medel ur EU:s budget.

Förslaget om en ny löneskatt tillsammans med tidigare

skattehöjningsförslag och de nu aviserade nya skatterna skulle

innebära att skatteuttaget ökar med drygt 50 miljarder kronor.

Skattetrycket mätt som andel av BNP ökar med närmare 3,5

procentenheter. Den verkliga effekten på statsfinanserna kommer

emellertid att bli väsentligt mindre eftersom förslagen påverkar

den ekonomiska utvecklingen negativt. Därmed krymper

skattebaserna och de totala intäkterna blir mindre än annars.

Regeringens skattehöjningar innebär en återgång till den

politik som förde Sverige in i den ekonomiska krisen. Den

ekonomiska uppgång vi nu ser försvagas och de långsiktiga

tillväxtmöjligheterna urholkas. Förutsättningarna för att få

fram de nya, riktiga jobben i den privata sektorn så att

långtidsarbetslösheten skall kunna elimineras.

Regeringens politik kommer därför att leda till en sämre

ekonomisk utveckling och högre arbetslöshet än vad som skulle

bli fallet om de föreslagna skattehöjningarna ersattes av

besparingar. Det leder i sin tur till att en större andel av den

offentliga sektorns underskott blir strukturellt. Kravet på

besparingar kommer att bli väsentligt större än vid en mera

tillväxtfrämjande politik.

I proposition 40 redovisade regeringen som sin principiella

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

inställning att EU-medlemskapet borde finansieras genom en

belastning inom olika områden som gynnas av medlemskapet. Från

principiella utgångspunkter är detta ett felaktigt synsätt. De

positiva effekterna av medlemskapet kommer hela folket till del.

Förbättrade ekonomiska villkor för jordbruket kommer t.ex. att

kunna leda till lägre priser på jordbrukets produkter. Vissa av

de förslag regeringen presenterar gäller dessutom sektorer som

inte kan bedömas få någon direkt positiv effekt av medlemskapet.

En fastighetsskatt på jordbruksfastigheter skulle slå mycket

hårt och kan komma att motsvara i storleksordningen en fjärdedel

av avkastningen. För skogsbruksvärdet skulle en fastighetsskatt

ta i anspråk cirka fem procent av den årliga bruttoavkastningen.

Vid en nettoberäkning blir belastningen väsentligt mycket

större.

När det gäller industribyggnader skulle en fastighetsskatt

särskilt hårt drabba mindre företag med svag lönsamhet och

nystartade företag. En återinförd fastighetsskatt på

kommersiella lokaler kommer att kapitaliseras i lägre

fastighetspriser och därmed sämre förutsättningar att snabbt

återhämta de stora förlusterna inom den finansiella sektorn.

Det har också framkommit att regeringen överväger att

fördubbla koldioxidskatten för industrin, fördubbla

produktionsskatterna på elkraft och höja drivmedelsskatten. Även

sådana åtgärder skulle påverka samhällsekonomin negativt. En

höjning av koldioxidskatten för industrin innebär att Sverige

fjärmar sig från den skattebelastning som gäller i

konkurrentländerna. Inte heller här är det möjligt att hänvisa

till förbättrat konkurrensläge genom krondeprecieringen.

Totalt sett leder regeringens inställning i dessa frågor i

kombination med de övriga ekonomisk-politiska förslag som

regeringen har lagt fram till kraftigt försämrad utveckling av

Sveriges ekonomi. Tillväxten blir lägre, jobben färre och kraven

på besparingar i den offentliga sektorn större. Samtliga

aviserade skattehöjningar bör således avvisas.

Vi avvisar även i övrigt den inriktning regeringen anger för

finansieringen, nämligen att belasta olika områden och

verksamheter i proportion till hur de gynnas av medlemskapet och

då främst genom skattehöjningar. Hela detta resonemang vilar på

ett felaktigt synsätt. Medlemskapet gynnar oss alla, oavsett om

vi är konsumenter, producenter, skattebetalare eller

bidragstagare. Vi vänder oss alltså bestämt mot att utpeka vissa

grupper som mer gynnade än andra.

EU-medlemskapet bör i likhet med övriga statliga åtaganden

finansieras inom ramen för det normala budgetarbetet. Därmed kan

man också ta hänsyn till de effekter som medlemskapet får också

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

i andra avseenden. Skillnaden i räntenivå vid medlemskap jämfört

med ett utanförskap har uppskattats till drygt en procentenhet.

Motsvarande lägre räntekostnader för statsskulden och för

statliga räntebidrag innebär besparingar på i storleksordningen

10 miljarder kronor. Till det kommer positiva effekter av

medlemskapet i fråga om tillväxten i ekonomin.

Vad som här ovan anförts bör riksdagen med bifall till

motionerna Sk36 yrkande 2 och Sk41 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna. Samtidigt avstyrker vi riktlinjerna i

motion Sk43 som innebär att riksdagen i detta sammanhang skall

ta ställning till en betydande skärpning av energi- och

miljöbeskattningen och inriktningen av framtida besparingar.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande finansieringsfrågorna i övrigt

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk36

yrkande 2 och 1994/95:Sk41 yrkande 2 och med avslag på motion

1994/95:Sk43 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till

känna vad som här har anförts om skattehöjningar m.m. som

finansiering av EU-medlemskapet.

4. Finansieringsfrågorna i övrigt (mom. 2)

Rolf Kenneryd (c) och Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

I samband med att propositionen presenterades aviserade

regeringen ytterligare skattehöjningar för att finansiera

EU-medlemskapet, bl.a. i form av fastighetsskatt på kommersiella

lokaler, industribyggnader samt jord- och skogsbruksfastigheter.

Vidare avser regeringen enligt ett pressmeddelande att dra ned

på statliga utgifter med ca 6 miljarder kronor, i första hand på

sådana områden som kommer att få medel ur EU:s budget.

Förslaget om en ny löneskatt tillsammans med tidigare

skattehöjningsförslag och de nu aviserade nya skatterna skulle

innebära att skatteuttaget ökar med drygt 50 miljarder kronor.

Skattetrycket mätt som andel av BNP ökar med närmare 3,5

procentenheter. Den verkliga effekten på statsfinanserna kommer

emellertid att bli väsentligt mindre eftersom förslagen påverkar

den ekonomiska utvecklingen negativt. Därmed krymper

skattebaserna och de totala intäkterna blir mindre än annars.

Regeringens skattehöjningar innebär en återgång till den

politik som förde Sverige in i den ekonomiska krisen. Den

ekonomiska uppgång vi nu ser försvagas och de långsiktiga

tillväxtmöjligheterna urholkas. Förutsättningarna för att få

fram de nya, riktiga jobben i den privata sektorn så

att långtidsarbetslösheten skall kunna elimineras.

Regeringens politik kommer därför att leda till en sämre

ekonomisk utveckling och högre arbetslöshet än vad som skulle

bli fallet om de föreslagna skattehöjningarna ersattes av

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF