Bet. 1994/95:SkU20

Skatteutskottets betänkande

1994/95:SKU20

Skattepolitik

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

SkU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner från den allmänna

motionstiden rörande beskattningens allmänna utformning,

skatteuttaget m.m. Utskottet behandlar också en i

budgetpropositionen aviserad skärpning av reglerna om särskilt

grundavdrag för pensionärer med kapitalinkomster.

Utskottet avstyrker den i propositionen föreslagna ändringen

av det särskilda grundavdraget med hänvisning till de tekniska

och fördelningspolitiska problem som förslaget medför. En i

propositionen föreslagen följdändring, som innebär lättnader i

inkomstprövningen av bostadstilläggen, blir alltså inte aktuell.

Utskottet förordar att budgetförstärkningen -- totalt ca 800

miljoner kronor -- i stället inhämtas genom en ändring av det

allmänna grundavdraget. Detta avdrag sänks enligt utskottets

förslag från 0,25 till 0,24 basbelopp. Jämfört med dagens regler

innebär förslaget att grundavdraget fr.o.m. årsskiftet minskar

med 300 eller 400 kr för alla, utom för de pensionärer som är

berättigade till förhöjt, särskilt grundavdrag.

I övrigt avstyrker utskottet de föreliggande motionerna.

Till betänkandet har fogats 32 reservationer och tre särskilda

yttranden.

Propositionen

I budgetpropositionen 1994/95:100 bil. 6 B II Försäkring vid

ålderdom m.m., s. 81 punkt 1, föreslår regeringen

(socialdepartementet) att riksdagen godkänner vad regeringen

anfört om förändring av reglerna om särskilt grundavdrag för

pensionärer (s. 77--78). Mot bakgrund av det ansträngda

statsfinansiella läget anser regeringen att en avtrappning av

detta särskilda grundavdrag bör återinföras fr.o.m. inkomståret

1996 för pensionärer som vid sidan av pensionen också har

kapitalinkomster. Förslaget beräknas medföra ökade intäkter för

staten med 1 200 miljoner kronor per år. Regeringen avser att

under år 1995 lägga fram förslag till de lagändringar som

behövs.

Som en följdändring föreslår regeringen att de ökade

marginaleffekter som uppstår på grund av avtrappningen mot

kapitalinkomster skall motverkas genom lättnader i reglerna om

avtrappning bostadstillägg till pensionärer som har

förmögenhetstillgångar. Detta förslag behandlas av

socialförsäkringsutskottet tillsammans med vissa begränsningar

av bostadstilläggen (s. 77, 81, 86--91) och beräknas öka

utgifterna för bostadstillägget med ca 400 kr per år.

Motionerna

1994/95:Sk303 av Gullan Lindblad och Leif Carlson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rätten till avdrag för vissa tjänster i

hemmet.

1994/95:Sk305 av Rune Rydén och Tuve Skånberg (m, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för avdrag på

skatt för donationer till ideella ändamål, forskning m.m.

1994/95:Sk307 av Lars Stjernkvist och Inge Carlsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en översyn av reglerna för

reseavdrag för studerande.

1994/95:Sk308 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att avdragsrätten för arbetsresor bör

utvidgas till att gälla resor till och från barnomsorg.

1994/95:Sk313 av Jan Backman och Inga Berggren (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att bevara det kulturarv som

ligger i de skånska slotten och herrgårdarna.

1994/95:Sk317 av Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson (fp)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

avdragsrätt för vissa gåvor till ideellt och humanitärt arbete.

1994/95:Sk318 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett omedelbart avskaffande av

sambeskattningen av förmögenhet.

1994/95:Sk320 av Ulf Kristersson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om värdet av frivilligorganisationernas

arbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en utredning för att hitta

former för avdragsrätten som är effektiva och som reducerar de

offentliga kostnaderna i motsvarande mån som skatteintäkterna

minskar.

1994/95:Sk322 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arvs- och gåvoskatten.

1994/95:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande inriktningen av skattepolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande åtgärder i syfte att minska

skattekilen på arbete inom tjänstesektorn,

4. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om allmän löneavgift

med verkan från den 1 januari 1996,

6. att riksdagen beslutar sänka den statliga

inkomstskattesatsen från 25 till 20 % från den 1 januari 1996

i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar om fullt inflationsskydd inom

inkomstbeskattningen från den 1 januari 1996 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt

skattesats vid beskattning vid inkomst av kapital i enlighet med

vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar återinföra de regler för kvittning

av underskott i näringsverksamhet som gäller 1994 fr.o.m.

beskattningsåret 1995 i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar avskaffa den statliga

förmögenhetsskatten fr.o.m. beskattningsåret 1995 i enlighet med

vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen beslutar sänka avkastningsskatten på

pensionssparande och kapitalförsäkringar i enlighet med vad som

anförts i motionen.

20. att riksdagen avslår förslaget om avtrappning av det

särskilda grundavdraget för pensionärer.

1994/95:Sk329 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att utvidga avdragsrätten för resor till och

från jobbet med resor till och från barnomsorg till dess att

barnet fyllt 10 år.

1994/95:Sk330 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ändring i gällande lagstiftning i syfte att

skapa likvärdiga möjligheter för föräldraaktivitet vid kommunala

förskolor och vid fristående förskolor.

1994/95:Sk331 av Eva Flyborg och Erling Bager (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att den nuvarande skattelagstiftningens

regler beträffande intjänande av pengar i samband med ideell

föreningsverksamhet som utförs av ungdomar under 18 år skall

undantas beskattningsrätt.

1994/95:Sk333 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda hur ett riskkapitalavdrag för

privatpersoner kan utformas.

1994/95:Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 2.4 om skattereformens

fördelningseffekter samt en snabb och samlad redovisning av

utredningsarbetet i denna fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 2.2 om skattepolitikens

allmänna inriktning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 3.1 om värnskatten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 3.1 om grundavdraget,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till slopat

grundavdrag enligt vad i motionen anförts under avsnitt 3.2,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjt

grundavdrag enligt vad i motionen anförts under avsnitt 3.3,

7. att riksdagen beslutar om ett nytt skikt i skatteskalan

enligt vad i motionen anförts under avsnitt 3.4,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 7.0 om behovet av

internationell kontroll och minimiskatteregler för

kapitalbeskattningen,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till halverad

avdragsrätt för privata pensionsförsäkringar enligt vad i

motionen anförts under avsnitt 7.1,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 7.2 om avvecklad avdragsrätt

för låneräntor,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpt

avdragstak enligt vad i motionen anförts under avsnitt 7.2,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 9.2 om förmögenhetsskatten,

27. att riksdagen beslutar att skärpa skatteskalan i

förmögenhetsbeskattningen enligt vad i motionen anförts under

avsnitt 9.2.

1994/95:Sk342 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en utvärdering av

skattesystemet.

1994/95:Sk344 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en utredning om möjligheter till

ett nytt differentierat reseavdragssystem.

1994/95:Sk345 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en översyn av nuvarande skatteregler för ideella

föreningar.

1994/95:Sk348 av Kerstin Warnerbring och Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas att riksdagen beslutar medge en generell

kvittningsrätt mellan inkomst av tjänst och inkomst av

näringsverksamhet.

1994/95:Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

1. att riksdagen antar de mål och riktlinjer för

skattepolitiken som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar återinföra den rätt till kvittning

av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst som

gällde fram till den 1 januari 1995,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa en så kallad ungdomsskattsedel,

9. att riksdagen beslutar avskaffa den allmänna löneavgiften

på 1,5 %,

11. att riksdagen beslutar att högsta skattesats för statlig

inkomstskatt sänks till 20 % samt att grundavdraget slopas vid

den statliga inkomstbeskattningen fr.o.m. den 1 januari 1996,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna

i syfte att underlätta generationsskiften i familjeföretag.

1994/95:Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen beslutar slopa dubbelbeskattningen av

riskvilligt kapital och införa möjlighet till riskkapitalavdrag

i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar om sänkt avkastningsskatt för

pensionssparande till 10 % i enlighet med vad som anförts i

motionen,

6. att riksdagen beslutar om sänkt skatt på kapitalinkomster

till 25 % i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar om återinförande av kvittningsrätt i

enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar avskaffa den allmänna löneavgiften

fr.o.m. den 1 januari 1996 i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1994/95:Sk620 av Jörgen Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en utredning av konsekvenserna av

högt bensinpris på landsbygden, speciellt kostnaderna för

arbetsresor.

1994/95:Sk631 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av

reglerna för reseavdrag i enlighet med vad i motionen anförts.

1994/95:Sk634 av Michael Stjernström m.fl. (kds, m, c, fp)

vari yrkas att riksdagen beslutar att möjlighet att kvitta

underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst, så som

gällde fram till 1 januari 1995, återinförs.

1994/95:Sk806 av Henrik S Järrel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om dagmammors rätt att erhålla F-skattsedel

även vid vård av färre än fem barn,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad

definition av privat dagmammeverksamhet i skattehänseende i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lägre tjänstebeskattning,

22. att riksdagen beslutar att högsta skatteklass för statlig

inkomstskatt sänks till 20 %,

24. att riksdagen beslutar avskaffa den allmänna löneavgiften

på 1,5 %,

25. att riksdagen beslutar återinföra den rätt till kvittning

av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst som

gällde fram till den 1 januari 1995,

27. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

riskkapitalavdrag enligt vad som anförts i motionen.

1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

skatteväxling i enlighet med de allmänna riktlinjer som anförts

i motionen,

32. att riksdagen beslutar att grundavdraget mot inkomst av

tjänst höjs med 2 200 kr från den 1 juli 1995.

1994/95:Fi213 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om startsparande

i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Fi218 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattepolitiken.

1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av kapital-, inkomst- och

företagsbeskattningen,

9. att riksdagen beslutar om begränsning i indexuppräkning i

skattesystemet i enlighet med vad i motionen anförts,

10. att riksdagen beslutar att reallöneskyddet i skatteskalan

bör avskaffas i enlighet med vad i motionen anförts,

15. att riksdagen beslutar om ändring i kommunalskattelagen

vad avser kvittning av underskott i näringsverksamhet mot

inkomst av tjänst.

1994/95:Sf266 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till justering

av reglerna för reduceringar av det särskilda grundavdraget och

reglerna om förhöjd kapitalavkastning vid beräkning av

bostadstillägg till pensionärer i enlighet med vad som anförts i

motionen.

Motionsyrkandet har överlämnats till skatteutskottet såvitt

avser det särskilda grundavdraget.

1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om översyn av de olika skatter som negativt

påverkar kulturverksamheten.

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändring i gällande skattelagstiftning i

syfte att stimulera föräldraaktivitet vid kommunala förskolor.

1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regler för avdragsrätt för användande av

bil för resa till och från arbetet.

1993/94:N202 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av riskkapitalavdrag,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att låta kommunerna ta ut

kommunala företagsavgifter och -skatter.

1994/95:N220 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av riskkapitalavdrag.

1994/95:N274 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att rätt att kvitta underskott i

näringsverksamhet mot inkomst av tjänst återinförs.

1994/95:N275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riskkapitalavdrag.

1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

3. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen

anförts om kvittningsrätt mellan näringsverksamhet och tjänst,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av

personliga investeringskonton i enlighet med vad i motionen

anförts.

1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riskkapitalavdrag för den som satsar

kapital i småföretag.

1994/95:A215 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga

3. att riksdagen beslutar slopa den höjning av

arbetsgivaravgiften för företag på 1,5 % som trädde i kraft den

1 januari 1995.

1994/95:A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen beslutar avskaffa löneskatten om 1,5 %,

5. att riksdagen beslutar avskaffa den statliga

förmögenhetsskatten fr.o.m. beskattningsåret 1995,

6. att riksdagen beslutar återinföra de regler för kvittning

av underskott i näringsverksamhet som gällde 1994,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatteavdrag och mervärdesskatt inom den

privata tjänstesektorn.

1994/95:A271 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av s.k. ungdomsskattsedel.

1994/95:A272 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om extra arbetsgivaravgift på allt över- och

mertidsarbete samt en extra höjning på övertid över tak,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att göra en del av övertidsavgiften

progressiv.

1994/95:A288 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av en u-skattsedel.

1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inrättande av ett särskilt skatteavdrag

för boende i glesbygd.

1994/95:A711 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riskkapital och skatteregler för

småföretagare och nyföretagande.

1994/95:A816 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga

9. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en

reformering av skatte- och avgiftssystemet såvitt angår den

privata tjänstesektorn i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1994/95:A820 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att familjer skall ges möjlighet att köpa

hushållstjänster genom införandet av en ungdomsskattsedel för

ungdomar under 25 år.

Utskottet

Skattepolitikens inriktning m.m.

Flertalet av de aktuella motionerna innebär att riksdagens

beslut i höstas angående skattepolitikens allmänna inriktning

m.m. och beskattningen av enskilda personer skall rivas upp helt

eller delvis och att den föregående regeringens skattepolitik

skall drivas vidare. Till vissa detaljer återkommer utskottet

under särskilda rubriker nedan. Samtidigt kan nämnas att

utskottet i andra betänkanden kommer att behandla flera motioner

från den allmänna motionstiden rörande företagsbeskattning,

fastighetsbeskattning, indirekt beskattning och olika

detaljfrågor.

Enligt riksdagens beslut i höstas (prop. 1994/95:25 och FiU1

med yttranden från andra utskott, bl.a. SkU3y) skall den

ekonomiska politiken inriktas på att öka sysselsättningen och

skapa förutsättningar för god välfärd genom låg arbetslöshet,

stabila priser och hög tillväxt. Målet skall vara att sanera

statsfinanserna och stabilisera statsskulden senast år 1998. I

detta syfte beslutades kraftiga utgiftsbesparingar och

inkomstförstärkningar i statsbudgeten. Åtgärderna på

skatteområdet beräknades leda till inkomstförstärkningar för den

offentliga sektorn med en full effekt 1998 på drygt 36 miljarder

kronor. Besparingarna och inkomstförstärkningarna utformades med

sikte på att fördela de bördor som åtgärderna innebär så

rättvist som möjligt mellan olika grupper. Som ett grundläggande

syfte angavs också att återställa 1990 års skattereform med sina

principer om enkelhet, likformighet och rättvisa.

Beslutet på skatteområdet innebär bl.a. att

utdelningsinkomster och reavinster på aktier åter skall

beskattas på samma sätt som andra kapitalinkomster och med en i

stort sett enhetlig skattesats på 30 %. Vidare bibehålls

skattereduktionen för ränteutgifter på 30 %.

Förmögenhetsskatten skall behållas och ses över. En s.k.

värnskatt på 5 % skall utgå t.o.m. 1998 i form av en höjd

skattesats för statlig inkomstskatt. Samtidigt återinförs

grundavdraget vid taxeringen till statlig inkomstskatt, och

indexeringen av skatteskalan och grundavdraget begränsas. De

nyligen genomförda möjligheterna att kvitta underskott av

nystartad verksamhet mot inkomst av tjänst slopas, och det ej

avdragsgilla beloppet för resekostnader höjs från 4 000 till

6 000 kr. För att undvika en ytterligare försämring av

räntebidragen i det nyare bostadsbeståndet höjs

fastighetsskatten med 0,2 procentenheter fr.o.m. 1996. Det kan

också nämnas att den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen

höjs med 1 procentenhet per år fr.o.m. 1996 t.o.m. 1998, dvs.

med totalt 3 procentenheter.

Jämsides med dessa skattepolitiska frågor behandlade riksdagen

i höstas ett förslag från regeringen om en delfinansiering av

medlemskapet i EU genom en allmän löneavgift på 1,5 % (prop.

1994/95:122, SkU16). Förslaget godtogs av riksdagen. Åtgärden

beräknas ge ett netto på 6,3 miljarder kronor för år 1998. Av

finansplanen framgår också att regeringen i enlighet med de

planer som redovisades i höstas kommer att lägga fram förslag

senare i år om fastighetsskatt på jord- och skogsbruk,

industrier och kommersiella lokaler och om inkomstförstärkningar

inom miljö- och industriområdet, bl.a. i form av höjd

koldioxidskatt, vilket beräknas ge inkomstförstärkningar på 3,5

resp. 1,3 miljarder kronor år 1998. Efter dessa återstående

delar av EU-finansieringen är, anför finansministern, utrymmet

för ytterligare skattehöjningar begränsat. Finansministern

framhåller också behovet av stabila regler som tillåts att verka

under en följd av år. Inom ramen för ett i huvudsak oförändrat

skatteuttag kan i framtiden förskjutningar mellan olika skatter

aktualiseras för att skattesystemet i sin helhet skall uppfylla

kraven på en samhällsekonomiskt effektiv beskattning. Frågan om

en växling mellan skatter på arbete och miljöskatter skall

utredas av en parlamentarisk kommitté som nu tillsätts. Av

redogörelsen i övrigt i finansplanen framgår att regeringens

arbete fortsätter enligt de fastlagda riktlinjerna.

I övrigt innehåller finansplanen inte några nya förslag på

skatteområdet. Den redogörelse som lämnas för de ekonomiska

frågorna innefattar också det arbete som pågår med

skattefrågorna och en fördelningspolitisk analys (prop.

1994/95:100 bil. 1 s. 1--56). De propositioner som väntas under

våren gäller bl.a. beskattningen av vissa förmåner, ändringar i

mervärdesskatten och höjd koldioxidskatt och vattenkraftsskatt.

Bland övriga aktuella frågor på skatteområdet kan här nämnas ett

förslag om avtrappning av det särskilda grundavdraget för

pensionärer med kapitalinkomster, en fråga som har samband med

andra åtgärder inom det sociala området och som utskottet

återkommer till under nästa rubrik.

Den återläggning av aktiebeskattningen som nu har genomförts

föranleder att skatteuttaget från företagen skall sänkas. Utöver

de åtgärder i denna riktning som genomfördes i höstas har 2

miljarder kronor avsatts för att reducera skatteuttaget i första

hand för de mindre och medelstora företagen. Enligt vad som

uttalades av regeringen i höstas kan dessa skattelättnader

koncentreras på försörjningen av externt riskkapital eller

utformas mer generellt, efter samråd med näringslivet. I

övervägandena ingår bl.a. frågan om ett s.k. riskkapitalavdrag

för privatpersoner som förvärvat nyemitterade aktier.

Här kan också nämnas att kommittén (1990:08) för utvärdering

av skattereformen kommer att avlämna sin slutrapport senare i

år, och företagsskatteutredningen beräknas avsluta sitt arbete

före utgången av 1995. Internt inom finansdepartementet pågår en

översyn av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten.

Motion Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) innehåller krav på nya

riktlinjer för beskattningen (yrkande 1) och 22 andra

preciserade yrkanden om konkreta åtgärder eller särskilda

uttalanden i olika skattefrågor. Enligt motionen, som delvis

kommer att behandlas av utskottet i annat sammanhang, leder

förslagen till skattelättnader redan för budgetåret 1995/96 på

36 miljarder kronor netto, sedan hänsyn tagits till de

begränsningar av skattereduktionen för underskott av kapital som

följer av motionen. Motionärerna anser -- nu liksom tidigare --

att kravet på balans i de offentliga finanserna förutsätter att

man genomför skattesänkningar i syfte att återskapa en

tillväxtkraft som snabbt kan begränsa det offentliga

underskottet. I motionen anförs att skatteskärpningarna i

höstas uppgår till över 50 miljarder kronor och att dessa

skatteskärpningar i stor utsträckning drabbar normal- och

låginkomsttagarna. Skatteskärpningarna har enligt motionärerna

på ett dramatiskt sätt skadat ekonomins effektivitet och

tillväxtkraft. Riktlinjerna i motionen innebär att man i första

hand bör undanröja skattehöjningarna på arbete, riskkapital och

investeringar. Avsikten är att på detta sätt förbättra

förutsättningarna för investeringar och nyföretagande och skapa

väsentligt bättre förhållanden för arbetsintensiv verksamhet

inom tjänstesektorn. De aktuella förslagen innebär bl.a. att

höstens beslut om dubbelbeskattning av företag, om höjning av

arbetsgivaravgifterna med 1,5 % och om skatteskärpningar på

kapital och kapitalinkomster undanröjs och att man återgår till

en lägre avkastningsskatt på pensionssparandet (10 i stället för

15 %). Vidare föreslås särskilda skattelättnader inom den

privata tjänstesektorn i enlighet med ett utredningsförslag som

presenterades 1994 (SOU 1994:03), särskilt riskkapitalavdrag för

privatpersoner som förvärvar onoterade aktier, rätt till avdrag

för underskott i nystartad verksamhet och sänkt

fastighetsbeskattning. Motionen innehåller också uttalanden till

förmån för en ökad miljörelatering av den indirekta

beskattningen, om att EU-anpassningen av beskattningen på lång

sikt bör leda till sänkt mervärdesskatt och avståndstaganden

från planerna på en breddning av fastighetsskatten och ändringar

av det särskilda grundavdraget för pensionärer. -- Även motion

A215 av Carl Bildt m.fl. (m) innehåller ett yrkande om att

höjningen av arbetsgivaravgiften skall slopas (yrkande 3).

Motion Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c), som har hänvisats

till flera utskott och som också kommer att behandlas av

skatteutskottet i olika sammanhang, innebär bl.a. att Centern

tills vidare godtar merparten av de i höstas genomförda

skattehöjningarna. Motionen innehåller uttalanden om en

skatteväxling i form av en sänkning av arbetsgivaravgifterna med

7 miljarder kronor i utbyte mot de 2 miljarder kronor som

avsatts för att förbättra småföretagens situation och 5

miljarder kronor i form av höjd koldioxidskatt och uranskatt. I

motionen avvisas planerna på en breddad fastighetsskatt. De

riktlinjer som föreslås i motionen beträffande inriktningen av

kapital-, inkomst- och företagsbeskattningen (yrkande 8)

innebär, utöver vad som följer av det anförda, att den s.k.

värnskatten skall begränsas med ett år och alltså gälla endast

t.o.m. 1997 och att grundavdraget vid den statliga

inkomstbeskattningen skall utgå endast så länge skattesatsen

ligger kvar vid 25 %. Yrkandena 9 och 10 innebär att

indexuppräkningen i skattesystemet begränsas och att

reallöneskyddet i skatteskalan slopas, också i enlighet med

Centerns tidigare ställningstaganden i dessa frågor. Vidare

yrkas (yrkande 15) att rätten till avdrag för underskott av

nystartad verksamhet återinförs.

Motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) har hänvisats till

flera utskott, och de delar som hör till skatteutskottet kommer

att behandlas i olika betänkanden. I motionen anförs att syftet

med de skatteförändringar som föreslås är att främja jobb,

tillväxt och företagande. Motionen innehåller krav på att i

någon form slopa dubbelbeskattningen av aktier, att sänka

arbetsgivaravgifterna med 6,3 miljarder kronor och att skärpa

miljöbeskattningen med ytterligare 2,5 miljarder kronor. De

yrkanden som behandlas nu innebär att man skall återinföra en

rätt till avdrag för underskott i nystartad verksamhet (yrkande

25), införa ett system med riskkapitalavdrag (yrkande 27), slopa

den höjning av arbetsgivaravgifterna som genomfördes i höstas

(yrkande 24) och återgå till skattesatsen 20 % för statlig

inkomstskatt (yrkande 22). Vidare anförs i motionen att starka

sysselsättningsskäl talar för en lägre tjänstebeskattning vilket

bör beaktas inom ramen för utredningsarbetet om en

skatteväxling. Yrkande 5 i motionen innebär att riksdagen som

sin mening bör ge denna uppfattning till känna för regeringen.

Även motion Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) har hänvisats

till olika utskott och kommer att behandlas av skatteutskottet i

olika sammanhang. De riktlinjer som föreslås i motion Sk349

(yrkande 1) innebär att det totala skattetrycket långsiktigt

skall sänkas och att skatten på arbete bör begränsas genom en

växling mot skatter på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga

naturresurser. Samtidigt bör reglerna ändras så att man skapar

ett gynnsamt klimat för småföretagare och nyföretagande, något

som enligt motionen är av största vikt i kampen mot den höga

arbetslösheten och för saneringen av statsfinanserna. För att

avkastningen på riskvilligt kapital i företag inte skall

beskattas för hårt anser motionärerna att de ändringar av

aktiebeskattningen som genomfördes under förra regeringsperioden

bör återinföras. I syfte att skapa fler jobb i den privata

tjänstesektorn förordar motionärerna att arbetsgivaravgifterna

sänks (yrkande 9) och att en lägre skatt på tjänster inom denna

sektor bör övervägas genom en s.k. ungdomsskattsedel för

hushållstjänster (yrkande 7). Även höjningarna av egenavgifterna

bör begränsas. När det gäller inkomstskatten anser motionärerna

att den av höstriksdagen beslutade höjningen av skattesatsen för

statlig inkomstskatt snarast bör återtas och att det statliga

grundavdraget skall slopas (yrkande 11). Möjligheterna till

avdrag för underskott i nystartad verksamhet bör återinföras

(yrkande 2). Fastighetsskatten bör delvis omvandlas till en

kommunal serviceavgift för olika ändamål och i övrigt omformas

till en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. Riktlinjerna i

motionen innehåller också ett förslag om avdragsrätt för gåvor

till ideella föreningar.

Motion Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) innehåller förslag

till långtgående förändringar av den indirekta beskattningen.

Motionärerna anser att en skatteväxling bör genomföras i syfte

att skapa miljörelaterade inkomstförstärkningar som växlas mot

sänkningar av i första hand arbetsgivaravgifterna och

mervärdesskatten (yrkande 5). De konkreta yrkandena på energi-

och miljöområdet behandlar utskottet i andra sammanhang. För att

kompensera hushållen för de höjningar av energi- och

miljöskatterna som föreslås i motionen yrkar motionärerna

(yrkande 32) att grundavdraget vid inkomstbeskattningen höjs med

2 200 kr fr.o.m. den 1 juli 1995. -- I en annan motion från

samma parti -- N202 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkande 4 --

föreslås ett riskkapitalavdrag för att underlätta för ägarna att

satsa eget kapital i sitt företag. En annan åtgärd som föreslås

i denna motion är att låta kommunerna ta ut kommunala

företagsavgifter och skatter (yrkande 14).

I motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas bl.a.

(yrkande 1) att riksdagen ger regeringen till känna vad som

anförts i motionen om att skattereformen inte för närvarande kan

bedömas som fördelningspolitiskt balanserad och om att

utredningsarbetet med en fördelningspolitisk analys bör

påskyndas. De riktlinjer som läggs fram i motionen (yrkande 2)

grundar sig på statsfinansiella och fördelningspolitiska skäl

och ger enligt motionärernas egna beräkningar skattehöjningar på

drygt 17 miljarder kronor och skattesänkningar på 7 miljarder

kronor. Syftet är bl.a. att ge skatteuttaget en bättre

fördelningspolitisk profil och förstärka de miljöpolitiska

inslagen. Motionärerna vill påskynda utredningsarbetet om en

miljörelaterad skatteväxling så att konkreta steg mot en

skatteväxling kan tas redan under det kommande budgetåret.

Beträffande inkomstbeskattningen begär motionärerna uttalanden

om att värnskatten borde ha utformats som en permanent åtgärd

under överskådlig tid, med andra skatteskalor och ändringar i

fråga om grundavdraget (yrkandena 3--7). Avdragsrätten för

pensionsförsäkringar halveras (yrkande 14). De begär också

skatteskärpningar i fråga om kapital genom bättre kontroll och

minimiskatteregler inom EU, en avveckling av avdragsrätten för

räntor och skärpningar av förmögenhetsskatten (yrkandena 13, 16,

26 och 27). Kritik riktas också mot skattesänkningar i

företagssektorn och nedskärningar av anslaget till

Riksskatteverket och skattekontrollen. -- Krav på riktlinjer med

samma innebörd framställs också i motion Fi218 från samma håll

(yrkande 5). -- Vänsterpartiet kräver vidare i motion A272 av

Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkandena 3--4 en progressiv

övertidsavgift i syfte att främja en övergång till 6 timmars

arbetsdag.

Yrkande 1 i motion Sk342 av Bengt Silfverstrand och Bo

Bernhardsson om en utvärdering av skattesystemet (s) grundar sig

på en kritik av skattereformens fördelningspolitiska effekter

och mot teorierna om dynamiska effekter till följd av

skattesänkningar.

I motionerna Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) yrkande 8

och A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) krävs att

höjningen av arbetsgivaravgiften slopas. Den sistnämnda motionen

innehåller också ett yrkande om att slopa förmögenhetsskatten

(yrkande 5).

Yrkanden om sänkt skatt på kapitalinkomster och sänkt

avkastningsskatt på pensionssparande återkommer i motion Sk350

av Göte Jonsson och Ulf Melin (m), yrkandena 5 och 6. Bland

andra yrkanden i denna motion ingår slopad dubbelbeskattning av

bolagsvinster och möjligheter till riskkapitalavdrag (yrkande

2). Yrkanden om riskkapitalavdrag framställs -- förutom i en del

av de ovannämnda motionerna -- även i motionerna A270 av Gullan

Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 8, N220 av Per Westerberg

m.fl. (m) yrkande 1, Sk333 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c,

kds), N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkande 2, N202 av Birger

Schlaug m.fl. (mp) yrkande 4. Det förslag om personliga

investeringskonton som läggs fram i motion N300 av Olof

Johansson m.fl. (c) yrkande 7 har en likartad inriktning liksom

förslaget i motion Fi213 av Lars Tobisson m.fl. (m) om ett

startsparande (yrkande 2). -- I motion A711 av Berndt Ekholm (s)

yrkas att man i stället väljer andra generösa regler för

småföretagare och nyföretagande för att erbjuda bättre

möjligheter att bygga upp eget rörelse- och trygghetskapital i

företagen. Även i motion N275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) riktas

kritik mot tankarna på ett riskkapitalavdrag (yrkande 7).

Yrkanden om avdrag för underskott i nystartad verksamhet

återkommer i flera motioner, Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin

(m) yrkande 7, Sk634 av Michael Stjernström m.fl. (kds, m, c,

fp), Sk348 av Kerstin Warnerbring och Birgitta Carlsson (c),

N274 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 3 och N300 av Olof

Johansson m.fl. (c) yrkande 3.

Krav på särskilda skattelättnader inom tjänstesektorn

återkommer i motionerna Sk303 av Gullan Lindblad och Leif

Carlson (m), A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)

yrkande 11 och A816 av Per Unckel m.fl. (m) yrkande 9.

Motionerna Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkande 7, A271 av

Alf Svensson m.fl. (kds) yrkande 4, A288 av Dan Ericsson m.fl.

(kds) yrkande 8 och A820 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkande 3

går i samma riktning som motion Sk349 av Alf Svensson m.fl.

(kds) och gäller alltså tjänster i hemmet som utförs av

ungdomar.

Tre motioner -- Sk305 av Rune Rydén och Tuve Skånberg (m,

kds), Sk317 av Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson (fp) och

Sk320 av Ulf Kristersson (m) -- gäller, liksom Sk349 yrkande 1,

skattelättnader för ideella ändamål i form av en avdragsrätt för

gåvor och för ideellt frivilligarbete.

Samtliga motionsyrkanden som utskottet nu har redovisat angår

grundläggande frågor inom skattepolitiken och omfattas i princip

av den omläggning till en samhällsekonomiskt och

fördelningspolitiskt acceptabel beskattning som riksdagen

genomförde i höstas. De framställda yrkandena överensstämmer i

allt väsentligt med de motionsyrkanden som då framställdes från

olika håll eller som prövats av riksdagen vid upprepade

tillfällen under senare år i samband med de skattepolitiska

frågorna. En del av frågorna har dessutom direkt samband med

utredningsarbete som bedrivs inom särskilda kommittéer eller

internt inom finansdepartementet. Med hänsyn härtill kan

utskottet begränsa sig till att hänvisa till innehållet i sitt i

december månad avgivna yttrande till finansutskottet i dessa

frågor (SkU3y). Vad som anförts i motionerna utgör enligt

utskottets mening inte något nytt som nu bör leda till andra

bedömningar.

Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet

dock erinra om att 1990 års skattereform, som genomfördes under

bred enighet, inte bara gick ut på att begränsa de s.k.

marginalskatterna. Avsikten var att skapa ett stabilt och

rättvist system som skulle tillgodose samhällets behov av

skatteintäkter och bilda ett fast underlag för en god utveckling

av välfärden i vårt land. Som utskottet konstaterade i höstas

har utvecklingen därefter inneburit allvarliga brott mot de

grundläggande principerna för denna reform. Detta har medfört

stora skattebortfall som har fått till följd att statens

finanser har försämrats dramatiskt och att angelägna utgifter på

olika välfärdsområden har trängts ut. Den omfattande

arbetslösheten har lett till en ökad utslagning och stora

problem som hotar att bli bestående. Den borgerliga regeringens

politik har samtidigt försämrat ekonomins funktionssätt och

undergrävt statsfinanserna genom en systematisk överföring av

inkomster och förmögenhet till kapitalägare och till företagare

och andra med höga inkomster.

Det program på skatteområdet som riksdagen antog i höstas

innebär en återgång till grundtankarna i skattereformen och ger

en samhällsekonomiskt effektiv beskattning med välbehövliga

inkomstförstärkningar för den offentliga sektorn. En av

utgångspunkterna har varit att bördorna av de ekonomiska

åtstramningarna måste fördelas rättvist och bäras av alla efter

förmåga. Fördelningen måste också vara rättvis i ett längre

perspektiv. Den fördelningspolitiska analys som läggs fram i

finansplanen (prop. 1994/95:100 bil. 1 s. 5 och 50--56)

beträffande åtgärderna på skatteområdet och nedskärningarna av

transfereringar och offentlig service visar att förändringarna

ger en fördelningspolitiskt acceptabel profil. Utskottet

instämmer i uppfattningen att dessa analyser bör fördjupas och

inbegripa det material som kommer att redovisas av Kommittén för

utvärdering av skattereformen (KUSK). Utskottet utgår från att

regeringen även i fortsättningen kommer att ta vara på alla

möjligheter till en allsidig bedömning av dessa frågor och

skyndsamt redovisa de resultat som framkommer.

Många av de förslag som läggs fram i de aktuella motionerna

innebär en fortsättning av den föregående regeringens politik

och svåra brott mot principerna för skattereformen. Flertalet av

de framställda yrkandena skulle leda till betydande

skattebortfall och måste avvisas även av statsfinansiella skäl.

Beskattningen av kapitalinkomster m.m., skattebelastningen på

tjänsteinkomster och det totala skattetrycket har diskuterats så

ingående på senare tid att utskottet saknar anledning att på

nytt gå in på en närmare diskussion av dessa frågor. De

sammanlagda effekterna skulle enligt utskottets mening leda till

förödande effekter men det anförda gäller flertalet förslag även

om man bedömer dem var för sig. Så t.ex. står de föreslagna

skattelättnaderna för hushållstjänster m.m. i bjärt kontrast

till principerna om enhetliga och kontrollerbara regler. Enligt

utskottets uppfattning har utredningen om denna fråga inte

heller gjort troligt att positiva effekter på sysselsättningen

på något sätt kan uppväga de nackdelar som förslaget skulle

medföra i form av ett oacceptabelt skattebortfall och

snedvridningar även på arbetsmarknaden. När det gäller frågorna

om riskkapitalavdrag m.m. instämmer utskottet i och för sig i

uppfattningen att företagens behov av riskkapital bör

tillgodoses på ett bättre sätt än som sker i dag. Samtidigt vill

utskottet framhålla att ett sådant avdrag faller utanför

skattereformens principer och kan utnyttjas för ej avsedda

lättnader. Det finns andra åtgärder som kan tjäna samma syfte,

t.ex. sådana förbättrade lånemöjligheter som förutskickas i

finansplanen (s. 43). Vad som lämpligen bör göras måste också

avvägas med hänsyn till önskemålen om andra skattelättnader för

småföretagen, inom ramen för de 2 miljarder kronor som finns att

disponera för åtgärder av detta slag. De slutliga

ställningstagandena bör anstå i avvaktan på regeringens

redovisning av dessa frågor. Bland övriga frågor som tas upp i

motionerna vill utskottet särskilt nämna anpassningen till EG

som är föremål för ett fortlöpande arbete inom

regeringskansliet. Handlingsplanerna på detta område redovisas

kortfattat i finansplanen (s. 22--25, 49). Utskottet nöjer sig

med att hänvisa till denna redogörelse och finner inte heller i

övrigt skäl att förorda några nya riktlinjer för det arbete som

pågår inom regeringen beträffande skattefrågorna. Riksdagens

ställningstaganden till de förslag på skatteområdet som

regeringen har aviserat bör enligt utskottets mening anstå i

avvaktan på de propositioner som väntas senare i vår.

Under nästa rubrik behandlar utskottet frågan om en

begränsning av det särskilda grundavdraget för pensionärer eller

en alternativ inkomstförstärkning genom en justering av det

allmänna grundavdraget. I övrigt avstyrker utskottet de aktuella

motionsyrkandena.

Det särskilda grundavdraget för pensionärer, m.m.

Regeringens förslag om det särskilda grundavdraget för

pensionärer innebär att avdraget skall trappas av inte bara för

den som har pension som överstiger vissa belopp utan även för

den som har inkomst av kapital. Enligt förslaget, som motiveras

av statsfinansiella skäl, skall det särskilda grundavdraget

minskas med 65 % av kapitalinkomsten. Samtidigt föreslår

regeringen att avtrappningen av bostadstillägget för pensionärer

som har förmögenhet mildras i syfte att begränsa den totala

marginaleffekten av de olika avtrappningsreglerna. Förslaget i

sin helhet ger uppskattningsvis en budgetförstärkning på ca 800

miljoner kronor.

I motion Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas avslag på

propositionen (yrkande 20) medan motionärerna i motion Sf266 av

Rune Backlund m.fl. (c) anser att avtrappningen av det särskilda

grundavdraget i vart fall bör mildras genom ett fribelopp så att

pensionärernas sparbelopp inte beskattas hårdare än för andra

grupper.

Utskottet har förståelse för syftet med förslaget att

förstärka statsfinanserna med 800 miljoner kronor. Den

kombination av åtgärder som föreslås i propositionen riskerar

emellertid att i många fall leda till icke önskvärda

konsekvenser, bl.a. genom att de samlade marginaleffekterna blir

orimligt höga. Utskottet har därför stannat för en annan lösning

av problemet att uppnå den eftersträvade inkomstförstärkningen.

Utskottets förslag, som dessutom ger bättre fördelningspolitiska

effekter, innebär att det allmänna grundavdraget sätts ned från

0,25 till 0,24 basbelopp, vilket ger en inkomstförstärkning i

samma storleksordning som förslaget i propositionen. Åtgärden

innebär att grundavdraget minskar för alla som har sådant

avdrag. Jämfört med nuvarande regler blir nedsättningen 300

eller 400 kr, beroende på hur avrundningarna utfaller.

Resultatet har enligt utskottets uppfattning så begränsad

betydelse för den enskilde att en ändring av detta slag är att

föredra framför de åtgärder som föreslås i propositionen.

Det anförda leder till att den av regeringen föreslagna

avtrappningen av det särskilda grundavdraget mot

kapitalinkomster enligt utskottets mening inte bör genomföras.

Propositionen bör därför, med bifall till motion Sk328 av Carl

Bildt m.fl. (m) yrkande 20, avslås. Följdändringen i form av

lättnader i avtrappningen av bostadstillägget blir alltså inte

heller aktuell, och socialförsäkringsutskottet har i betänkandet

1994/95:SfU10 avstyrkt propositionen i den delen. Utskottets

förslag innebär att motion Sf266 yrkande 3 i motsvarande del är

tillgodosett. Den förordade nedsättningen av grundavdraget

innebär också att yrkandena 9 och 10 i motion Fi219 angående

begränsning av grundavdraget delvis får anses tillgodosett medan

däremot kraven i motionerna Sk341 yrkande 6 och Fi212 yrkande 32

om höjt grundavdrag avslås. Utskottets förslag går också i

motsatt riktning mot andra motioner som tagits upp i föregående

avsnitt. Utskottet redovisar sina närmare ställningstaganden i

moment 2 i hemställan.

Utskottets förslag föranleder ändringar i 48 §

kommunalskattelagen och motsvarande ändringar i 4 § lagen om

allmänna egenavgifter och 2 kap. 4 § lagen om självdeklaration

och kontrolluppgifter.

Barnomsorg

I motion Sk330 av Gunnar Goude m.fl. (mp) yrkar motionärerna

att rabatter på daghemsavgifter m.m. till föräldrar som aktivt

deltagit i förskolor i kommunal och annan regi skall behandlas

enhetligt vid beskattningen. Enligt motionärerna beskattas

föräldrar som har deltagit med sina barn i kommunala förskolor

för de rabatter som då har kunnat utgå såsom för ersättning för

utfört arbete, i motsats till vad som sker vid fristående

förskolor. Även i motion Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

framställs ett yrkande om ändringar i skattereglerna för att

stimulera till föräldraaktivitet vid kommunala förskolor.

Utskottet har vid sin behandling av likartade frågor våren

1992 (1991/92:SkU20 s. 14) redogjort för olika avdragsproblem

och för de särskilda skattefrågor som hänger samman med

beskattningen av föräldrakooperativ och reglerna om ekonomiska

föreningar. Utskottet förutsatte då att Riksskatteverket och

regeringen ägnar fortsatt uppmärksamhet åt dessa skattefrågor

och vidtar åtgärder för att åstadkomma de förenklingar som kan

visa sig behövliga. De aktuella motionerna rör en annan

gränsdragningsfråga än som då var aktuell, nämligen

gränsdragningen mellan skattepliktiga tjänsteinkomster på grund

av anställning eller anställningsliknande förhållanden och vad

som inte är skattepliktigt i andra fall. Utskottet kan inte

förneka att gränsdragningsproblem av denna art uppkommer i

praktiken och att det behövs en närmare vägledning för den

praktiska tillämpningen även i dessa fall. Utskottet utgår från

att Riksskatteverket uppmärksammar även denna fråga och att

regeringen kommer att följa utvecklingen även beträffande denna

fråga. Enligt utskottets mening fordras för närvarande inte

härutöver något särskilt uttalande från riksdagens sida, och

utskottet avstyrker därför motionerna.

En annan fråga om dagbarnvård tas upp i motion Sk806 av Henrik

S Järrel m.fl. (m). Motionärerna anser att dagmammor bör få rätt

att erhålla F-skattesedel även vid vård av mindre än 5 barn och

att man bör ändra definitionen av privat dagmammeverksamhet.

Som utskottet anförde vid sin behandling av motsvarande fråga

förra året (1993/94:SkU20) torde det inte vara möjligt att

avpassa reglerna om F-skattesedel för företagare till vad som

kan anses lämpligt i fråga om dagmammor och olika kommunala

regler om barnpeng m.m. Enligt vad utskottet då anförde är

skattemyndigheternas tillämpning av reglerna om F-skattebevis

ändå en fråga som bör kunna tas upp inom ramen för

Skattebetalningsutredningen. Utskottet har nu inhämtat att

frågan kommer att belysas i detta utredningsarbete. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

Resor

I motionerna Sk308 av Inga Berggren m.fl. (m), Sk631 av Karin

Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) och Sk329 av Eva Flyborg m.fl.

(fp) yrkas att resor till och från barndaghem skall inräknas vid

bedömningen av frågan om rätt till avdrag för bilresor till och

från arbetsplatsen. Ett motsvarande yrkande framställs också i

motion T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) yrkande 5.

Att resor till och från barndaghem inte är avdragsgilla beror

på att kostnader för barn i princip inte beaktas vid

beskattningen. Utskottet vidhåller uppfattningen att det inte

finns skäl att tillskapa särskilda regler för bilresor i detta

hänseende och avstyrker motionerna.

Utskottet kan inte heller ansluta sig till uppfattningen att

avdrag bör medges för kostnader för resor på grund av studier

och avstyrker således det yrkande i detta hänseende som

framställs i motion Sk307 av Lars Stjernkvist och Inge Carlsson

(s).

I motion Sk344 av Lena Sandlin m.fl. (s) yrkas att bilavdraget

differentieras så att större hänsyn tas till kostnaderna för dem

som bor i glesbygd. Ett likartat yrkande framställs i motion

A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkande 15. I motion Sk620 av

Jörgen Persson m.fl. (s) begär motionärerna en utredning av

konsekvenserna av ett höjt bensinpris på landsbygden, speciellt

för arbetsresor.

Inom Finansdepartementet pågår en översyn av beskattningen av

bilförmåner och därmed sammanhängande frågor. Bilkostnaderna i

olika delar av landet kartläggs också i en särskild utredning

(dir. 1994:110). Utskottet ser med intresse fram mot resultatet

av denna översyn. I avvaktan härpå saknas anledning att

föranstalta om någon särskild åtgärd i dessa frågor, och

utskottet avstyrker alltså även dessa motioner.

Förmögenhetsskatt m.m.

I tre motioner behandlas vissa detaljfrågor beträffande

förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten.

I motion Sk318 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp)

återkommer motionärerna med krav på att sambeskattningen av

förmögenhet skall avskaffas.

Inom Finansdepartementet pågår en översyn av den närmare

utformningen av förmögenhetsskatten. Arbetet omfattar även

sambeskattningsfrågan. I avvaktan på resultatet av denna översyn

avstyrker utskottet motionen.

I motion Sk322 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp, kds)

framställs krav på att arvs- och gåvoskatten skall slopas för

arbetande kapital i småföretag eller på förbättringar av

möjligheterna att amortera skatten. Även i motion Sk349 av Alf

Svensson m.fl. (kds) yrkas en översyn av reglerna i syfte att

underlätta generationsskiften i familjeföretag (yrkande 13).

Ett betänkande med en teknisk översyn av arvs- och gåvoskatten

(SOU 1987:62) bereds fortfarande inom Finansdepartementet.

Utskottet utgår från att regeringen snarast kommer att redovisa

frågan och anser att de närmare ställningstagandena till

motionärernas förslag bör anstå i avvaktan på denna redovisning.

Utskottet avstyrker således även dessa motioner.

Ideella föreningar

I motion Sk345 av Roland Larsson (c) yrkas en översyn av

skattereglerna för ideella föreningar i syfte att lösa olika

problem som uppstår i samband med att kommunerna i allt större

utsträckning överlåter åt föreningar att sköta

idrottsanläggningar m.m. Bland de frågor som motionärerna tar

upp ingår gränsdragningen mellan vad som är att betrakta som

ideell föreningsverksamhet och som ren affärsverksamhet. Motion

Sk331 av Eva Flyborg och Erling Bager (fp) rör frågan om

beskattningen av insamlade medel som utbetalats från

idrottsföreningar till klubbmedlemmar i form av bidrag till

resor, startavgifter, utrustning m.m.

Reglerna om ideella föreningar och stiftelser har sedan länge

ingått i en särskild utredning som blivit fördröjd på grund av

oklarheter beträffande grundläggande frågor rörande den

civilrättsliga lagstiftningen om stiftelser. Dessa frågor har

numera fått sin lösning, och Stiftelse- och

föreningsskattekommittén kommer att lämna sitt förslag senare i

år. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet att några åtgärder nu

vidtas med anledning av motionerna.

Slott och herresäten, m.m.

I motion Sk313 av Jan Backman och Inga Berggren (m) yrkas att

reglerna om beskattning av större mangårdsbyggnader bör

förbättras bl.a. genom en försiktigare värdering av

bostadsförmånen, möjligheter till kvittning av underskott mot

annan inkomst och särskilda reduceringsregler för

förmögenhetsvärderingen.

Hösten 1993 genomfördes särskilda regler för beskattningen av

slott och herresäten och andra större mangårdsbyggnader på

jordbruksfastigheter (prop. 1993/94:91, SkU17). Dessa regler

innebär väsentliga fördelar jämfört med de regler som gäller för

bostadsbyggnader i allmänhet. Enligt utskottets mening finns det

inte skäl att med anledning av den aktuella motionen föranstalta

om ändringar av dessa regler. Utskottet avstyrker alltså denna

motion.

Kulturverksamhet och skattefrågor

I motion Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) yrkas en

översyn av olika skatter som negativt påverkar

kulturverksamheten, exempelvis fastighetstaxeringen,

beskattningen av bostäder och arvsskatten (yrkande 3).

Kommittén (Ku 1993:03) om kulturpolitikens inriktning, som

kommer att slutredovisa sitt arbete i höst, är oförhindrad att

belysa sådana frågor som nämns i motionen. Vad som anförs i

motionen utgör inte tillräckliga skäl för att riksdagen nu skall

ta upp dessa frågor till en särskild bedömning. Utskottet

avstyrker alltså detta motionsyrkande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av

skattereformen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i

dessa delar, 1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342

yrkande 1, 1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar,

1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier,

1994/95:Fi212 yrkande 5, 1994/95:Fi218 yrkande 5 och

1994/95:Fi219 yrkande 8,

res. 1 (m)

res. 2 (c)

res. 3 (fp)

res. 4 (v)

res. 5 (mp)

res. 6 (kds)

2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna

grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 6 och

7, 1994/95:Sk341 yrkandena 3--7, 1994/95:Sk349 yrkande 11,

1994/95:Fi211 yrkande 22 och 1994/95:Fi212 yrkande 32 samt

med bifall till motion 1994/95:Sk328 yrkande 20 och med

anledning av motionerna 1994/95:Fi219 yrkandena 9 och 10 och

1994/95:Sf266 yrkande 3 såvitt avser det särskilda

grundavdraget för pensionärer avslår proposition 1994/95:100

bil. 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m. s. 81 punkt 1 och

godtar vad utskottet anfört om att i stället för den aktuella,

av regeringen föreslagna budgetförstärkningen sätta ned det

allmänna grundavdraget med 0,01 basbelopp,

res. 7 (m)

res. 8 (fp)

res. 9 (v)

res. 10 (mp)

res. 11 (kds)

3. beträffande den allmänna löneavgiften

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 4,

1994/95:Sk349 yrkande 9, 1994/95:Sk350 yrkande 8,

1994/95:Fi211 yrkande 24, 1994/95:A215 yrkande 3 och

1994/95:A270 yrkande 3,

res. 12 (m, fp, kds)

4. beträffande en progressiv övertidsavgift

att riksdagen avslår motion 1994/95:A272 yrkandena 3 och 4,

res. 13 (v)

5. beträffande skattelättnader inom tjänstesektorn

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk303, 1994/95:Sk328

yrkande 2, 1994/95:Sk349 yrkande 7, 1994/95:Fi211 yrkande 5,

1994/95:A270 yrkande 11, 1994/95:A271 yrkande 4,

1994/95:A288 yrkande 8, 1994/95:A816 yrkande 9 och

1994/95:A820 yrkande 3,

res. 14 (m)

res. 15 (fp)

res. 16 (kds)

6. beträffande avdrag för gåvor till ideella ändamål

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk305,

1994/95:Sk317, 1994/95:Sk320 och 1994/95:Sk349 yrkande 1 i

vad yrkandet inte behandlas i moment 1,

res. 17 (fp, kds)

7. beträffande avdrag för underskott på nystartad

verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 14,

1994/95:Sk348, 1994/95:Sk349 yrkande 2, 1994/95:Sk350

yrkande 7, 1994/95:Sk634, 1994/95:Fi211 yrkande 25,

1994/95:Fi219 yrkande 15, 1994/95:N274 yrkande 3,

1994/95:N300 yrkande 3 och 1994/95:A270 yrkande 6,

res. 18 (m, c, fp, kds)

8. beträffande riskkapitalavdrag m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i vad

yrkandet inte behandlas i moment 1, 1994/95:Sk333,

1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad yrkandet inte behandlas i moment

1, 1994/95:Fi211 yrkande 27, 1994/95:Fi213 yrkande 2,

1994/95:N202 yrkande 4, 1994/95:N220 yrkande 1,

1994/95:N275 yrkande 7, 1994/95:N300 yrkande 8,

1994/95:N301 yrkande 2, 1994/95:A270 yrkande 8 och

1994/95:A711 yrkande 2,

res. 19 (m, fp, mp, kds)

9. beträffande avdragsrätten för räntor

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk341 yrkandena 15 och 16,

res. 20 (v)

10. beträffande skattesatsen för kapitalinkomster

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 10 och

1994/95:Sk350 yrkande 6,

res. 21 (m)

11. beträffande EG och kapitalbeskattningen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk341 yrkande 13,

res. 22 (v)

12. beträffande slopad eller skärpt förmögenhetsskatt

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 15,

1994/95:Sk341 yrkandena 26 och 27 samt 1994/95:A270 yrkande

5,

res. 23 (m)

res. 24 (v)

13. beträffande avkastningsskatten på pensionssparande

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 19 och

1994/95:Sk350 yrkande 5,

res. 25 (m)

14. beträffande avdragsrätten för pensionsförsäkringar

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk341 yrkande 14,

res. 26 (v)

15. beträffande kommunal fastighetsskatt m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:N202 yrkande 14,

res. 27 (mp)

16. beträffande förskolor och dagmammor

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk330, 1994/95:Sk806

och 1994/95:Ub905 yrkande 1,

res. 28 (mp)

17. beträffande avdrag för resekostnader m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk307,

1994/95:Sk308, 1994/95:Sk329, 1994/95:Sk344,

1994/95:Sk620, 1994/95:Sk631, 1994/95:T210 yrkande 5 och

1994/95:A442 yrkande 15,

res. 29 (m, fp)

18. beträffande detaljutformningen av förmögenhetsskatten

och arvs- och gåvoskatten

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk318, 1994/95:Sk322

och 1994/95:Sk349 yrkande 13,

res. 30 (m, c, fp, kds)

19. beträffande ideella föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk331 och

1994/95:Sk345,

20. beträffande slott och herresäten

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk313,

21. beträffande kulturverksamhet och skattefrågor

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr285 yrkande 3,

res. 31 (m)

22. beträffande lagändringar

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt i moment 2

antar följande förslag till

1. Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att uttrycket "0,25 basbelopp" i 48 § 2

och 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall bytas ut mot

"0,24 basbelopp".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas

första gången vid 1997 års taxering. Äldre bestämmelser gäller

beträffande skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet för

vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet.

2. Lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter

Härigenom föreskrivs att uttrycket "25 procent" i 4 § lagen

(1994:1744) om allmänna egenavgifter skall bytas ut mot "24

procent".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första

gången vid 1997 års taxering. Äldre bestämmelser gäller

beträffande skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet för

vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet.

3. Lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att uttrycket "25 procent" i 2 kap. 4 §

första stycket 1 lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter skall bytas ut mot "24 procent".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas

första gången vid 1997 års taxering.

res. 32 (m, fp, v, mp) - villk. 7--11

Stockholm den 28 mars 1995

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren

(m), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson

(m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn

Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Lars Bäckström (v), Ulla

Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael

Stjernström (kds), Lars U Granberg (s), Ingibjörg

Sigurdsdóttir (s) och Karin Pilsäter (fp).

Reservationer

1. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen

m.m. (mom. 1 -- m)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Målet för den ekonomiska politik som fördes av den borgerliga

regeringen 1991--1994 var att bryta den ekonomiska stagnationen

och lägga grunden för en ny period av tillväxt, företagande och

nya arbeten. Utrymmet för totala skattesänkningar var begränsat

med hänsyn till behovet att sanera de offentliga finanserna.

Budgetsaneringen förutsatte emellertid i sin tur bättre

förutsättningar för tillväxt och nya arbeten. Mot den bakgrunden

inriktades skattepolitiken under den gångna mandatperioden på

att skapa utrymme för stärkt konkurrenskraft, fungerande

kapitalförsörjning och goda förutsättningar för investeringar i

nya arbeten.

Sedan regeringsskiftet i oktober 1994 har den

socialdemokratiska regeringen i samverkan med Vänsterpartiet

beslutat om statliga skattehöjningar på drygt 52 miljarder

kronor. Till det kommer skattehöjningar i ett stort antal

kommuner och landsting på sammanlagt 4,5 miljarder kronor.

Sammanlagt fördelar sig skattehöjningarna enligt följande:

Skatt på arbete 36,8 miljarder kronor

Skatt på investeringar och kapitalbildning 11,8 miljarder kronor

Övriga skatter på produktionen 6,1 miljarder kronor

Skatt på boendet 2,5 miljarder kronor

Skattehöjningarna motsvarar en ökning av skattetrycket mätt

som andel av produktionen på mellan tre och fyra procentenheter.

Denna skattechock innebär att de tre senaste årens

skattesänkningar på knappt 15 miljarder undanröjs och att

Sveriges skatteuttag i absoluta tal höjs utöver detta med drygt

40 miljarder kronor.

De genomförda skattehöjningarna försämrar dramatiskt

förutsättningarna för att tillräckligt många nya arbeten skall

kunna växa fram under de kommande åren. Höjda skatter på arbete

leder till färre arbetstillfällen, återinförd dubbelbeskattning

diskriminerar kraftigt riskkapitalförsörjningen -- grunden för

expansion och nya företag. Den socialdemokratiska

skattepolitiken kommer därmed att försvåra den ekonomiska

återhämtningen, vilket i sin tur också försämrar

förutsättningarna för en tillräckligt snabb sanering av de

offentliga finanserna.

Den socialdemokratiska skattepolitiken strider också mot

grundtankarna i den skattereform som riksdagen beslutade år

1990. Denna reform innebar framför allt kraftigt sänkta

marginalskatter på arbetsinkomster. Marginalskatterna stiger nu

för alla och är redan nästa år uppe i 60 % i de inkomstskikt

där statlig inkomstskatt börjar utgå. Den s.k. skattekilen på

arbetsinkomster, dvs. det samlade skatteuttaget i form av

inkomstskatt, mervärdesskatt, löneskatt och skattedelen av andra

arbetsgivaravgifter och egenavgifter, höjs också kraftigt.

Löneskatterna har höjts med 1,5 procentenheter, egenavgifterna

till sjukförsäkringen (som redan är finansierad fullt ut) höjs

under mandatperioden med 3 procentenheter, den statliga

inkomstskattesatsen höjs med 5 procentenheter och

inflationsskyddet i skatteskalan urholkas. Det försämrade

inflationsskyddet leder till att allt fler träffas av den högsta

skattekilen på arbete. Denna utveckling är särskilt allvarlig

därför att skattehöjningarna dramatiskt försämrar

förutsättningarna för att tillräckligt många nya arbeten skall

kunna växa fram. Därtill kommer att de höjda skatterna på arbete

kan leda till kompensationskrav i avtalsrörelserna med risk för

att inflationen åter tar fart.

De socialdemokratiska åtgärderna strider även mot

skattereformens principer om en likformig beskattning. Genom att

åter införa dubbelbeskattningen av bolagsvinster, utan den

lindring för nyemitterat kapital som fanns tidigare,

diskrimineras riskkapitalförsörjningen kraftigt. Den löpande

avkastningen på riskvilligt kapital i bolagen beskattas fullt ut

med nästan 51 % medan riskfritt obligationssparande och

banksparande beskattas med 30 %. Delägare i mindre och

medelstora företag drabbas av ännu mer negativa effekter.

Avkastning på investerat kapital över en viss nivå kommer att

beskattas med drygt 70 %.

Enbart de genomförda skattehöjningarna på arbete på drygt 36

miljarder kronor motsvarar kostnader för uppemot 150 000

heltidsjobb. Den höjda beskattningen på det egna riskbärande

kapitalet i företagen uppgår till ca 7 miljarder kronor vilket

motsvarar kostnader för i storleksordningen 30 000 nya jobb.

Socialdemokraterna försöker göra gällande att de

skattehöjningar som genomförts i första hand betalas av hushåll

med förmögenhet och höga inkomster. Detta påstående är inte

korrekt. Den helt övervägande delen av skattehöjningarna kommer

att betalas av normal- och låginkomsttagarna. I en

genomsnittskommun ökar skatterna för vanliga hushåll med uppemot

1 000 kr per månad.

Våra analyser och värderingar skiljer sig alltså helt från

Socialdemokraternas uppfattningar, så som de har kommit till

uttryck i utskottets betänkande. Att som utskottet gör hänvisa

till att flertalet frågor som behandlas i betänkandet har

prövats tidigare och ibland flera gånger är också ett dåligt

försvar för ståndpunkter som med fog kan kritiseras.

Som framhålls i motion Sk328 är det den ekonomiska tillväxten

som avgör hur välfärden i ordets egentliga bemärkelse kan

utvecklas. Sedan den socialdemokratiska regeringen rivit upp de

reformer som genomförts de senaste åren inom den offentliga

sektorn och på skatteområdet, befinner vi oss åter i en

situation där de ekonomiska strukturerna leder till färre

arbeten, lägre tillväxt och därmed sämre välfärd än vad som vore

möjligt.

Riksdagens främsta uppgift under den innevarande

mandatperioden är att sanera de offentliga finanserna och att

skapa förutsättningar för i storleksordningen 500 000 arbeten i

den privata sektorn under återstoden av 1990-talet. Dessa bägge

uppgifter är varandras förutsättningar. Utan en trovärdig

sanering av de offentliga finanserna uppnås inte de lägre

räntenivåer som är en förutsättning för tillräckligt stora

investeringar och en återhämtad hemmamarknad. Utan en

tillräcklig tillväxt av nya arbeten i den privata sektorn

försvåras och förlängs arbetet med att åstadkomma balans i de

offentliga finanserna.

Målet för den moderata skattepolitiken är att successivt sänka

det svenska skatteuttaget till genomsnittet för motsvarande

europeiska länder. Kravet på balans i de offentliga finanserna

är överordnat men förutsätter i sig skattesänkningar i syfte att

återskapa en tillväxtkraft som snabbt eliminerar den del av det

offentliga underskottet som är konjunkturellt.

Skattestrukturen skall utformas så att den inte motverkar

tillväxt. Samtidigt som utrymmet för sänkta skatter är starkt

begränsat måste sådana skattesänkningar som förbättrar

förutsättningarna för kapitalbildning och nya arbeten

genomföras. Skattepolitiken under den innevarande mandatperioden

bör inriktas på att skapa förutsättningar för expansion såväl

inom industri och varuproduktion som inom tjänstesektorn.

Den första uppgiften blir mot denna bakgrund att undanröja de

stora skattehöjningarna på arbete, riskkapital och investeringar

som den socialdemokratiska regeringen drev igenom hösten 1994.

Det fortsatta arbetet måste sedan inriktas på att skapa bättre

förutsättningar för nya arbeten i den privata sektorn. Särskilda

åtgärder krävs också som förbättrar villkoren för de mindre och

medelstora företagen. Det kan också finnas skäl att vidta

särskilda, tidsbegränsade åtgärder som syftar till att öka

tillgången på riskvilligt kapital.

Till detta kommer behovet av att fortsätta att bringa ner den

totala skattekilen på arbete. Det bör självfallet ske generellt,

men också selektiva insatser i syfte att förbättra

förutsättningarna för den privata tjänstesektorn blir aktuella.

Vi återkommer till denna fråga i en särskild reservation.

Moderata samlingspartiet föreslår bl.a. följande

skatteförändringar:

Den kraftiga upptrappningen av egenavgiften till

sjukförsäkringen avvisas.

Löneskatterna sänks med 1,5 procentenheter genom att den

allmänna löneavgiften slopas.

Den s.k. värnskatten slopas och fullt inflationsskydd

återinförs.

Den föreslagna skatteskärpningen för pensionärer med

sidoinkomster avvisas.

Dubbelbeskattningen av avkastning på riskkapital slopas.

Kvittning av underskott i nystartade företag mot inkomst av

tjänst återinförs.

Beskattningen av delägare i fåmansbolag och egenföretagare

förenklas och lindras.

Beskattningen av kapitalinkomster sänks från 30 till 25 %.

Förmögenhetsskatten slopas.

Avkastningsskatten för pensionssparande sänks från 15 % till

10 %.

Fastighetsskatten sänks till 1,5 %.

De aviserade framtida fastighetsskattehöjningarna avvisas.

Uttaget av socialavgifter på vinstandelar slopas.

Uttaget av miljörelaterade skatter ökar under mandatperioden

med 2 miljarder kronor.

Våra förslag, som innebär skattelättnader på 36 miljarder

kronor netto redan fr.o.m. budgetåret 1995/96, preciseras i

särskilda yrkanden som kommer att behandlas av riksdagen i olika

sammanhang. Vi återkommer alltså till detaljerna. När det gäller

frågan om en miljörelaterad beskattning, en fråga som kommer att

behandlas av skatteutskottet i ett senare betänkande i vår, vill

vi dock i detta sammanhang framhålla att en självklar

utgångspunkt måste vara att det totala skattetrycket inte ökar.

Det innebär att eventuella skatteintäkter av en ökad

miljörelatering skall användas för att sänka andra skatter.

Eftersom skattebaserna för miljörelaterade skatter är betydligt

lägre än vad som gäller för skatt på arbete av olika slag kan

problemet med det alltför höga skatteuttaget på arbete inte

lösas genom i och för sig motiverade åtgärder inom ramen för en

ökad miljörelatering. Diskussionen om sänkt skatt på arbete

måste alltså föras oavsett i vilken takt inslagen av

miljöskatter ökar. På samma sätt står debatten om

miljörelatering på egna ben. Här finns bl.a. den restriktionen

att en ökad miljörelatering av beskattningen i Sverige inte bör

leda till ett så försämrat konkurrensläge att svensk industri

förläggs till andra länder med lägre miljökrav. En ökning av den

miljörelaterade beskattningen får inte heller försämra

förutsättningarna för utveckling och introduktion av ny teknik

som kan förbättra miljösituationen.

Sammanfattningsvis innebär våra förslag en återgång till den

borgerliga regeringens strävanden att bryta den ekonomiska

stagnationen och att lägga grunden för en ny period av tillväxt,

företagande och nya arbeten i Sverige. De förslag som läggs fram

i motion Sk328 innebär att det totala skattetrycket sänks genom

åtgärder som stärker vår ekonomis utvecklings- och

konkurrenskraft och skapar förutsättningar för en ekonomisk

tillväxt.

Vad som här har anförts beträffande inriktningen av

skattepolitiken bör riksdagen med bifall till motion Sk328

yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

Därmed tillgodoses också yrkande 2 i motion Sk350 om slopad

dubbelbeskattning av riskkapital. Riktlinjerna i övriga motioner

som behandlas i moment 1 går i motsatt riktning eller ansluter

sig delvis till regeringens skattepolitik. Vi avstyrker

motionerna i dessa delar.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av

skattereformen m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328

yrkande 1 i dessa delar och 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad

avser inkomst av aktier samt med avslag på motionerna

1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk341

yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342 yrkande 1, 1994/95:Fi212

yrkande 5, 1994/95:Fi218 yrkande 5 och 1994/95:Fi219 yrkande

8 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har

anförts beträffande inriktningen av skattepolitiken.

2. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen

m.m. (mom. 1 -- c)

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Den bild som den socialdemokratiska regeringen försöker teckna

rörande bakgrunden till de ekonomiska problem som Sverige står

inför i dag är att dessa problem främst är en följd av den

ekonomiska politik som bedrivits under de tre senaste åren. Som

framhålls i motion Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) är

sanningen den att fyrklöverregeringen övertog en ekonomi i djup

kris vid regeringsskiftet 1991. Det ekonomiska läget vid denna

tidpunkt kännetecknades av låg tillväxt, stigande arbetslöshet,

en begynnande fastighets- och finanskris samt försämrade

offentliga finanser. Efter en period av extrem överhettning av

ekonomin befann sig Sverige i en brant utförsbacke.

Den ekonomiska politik som fyrklöverregeringen förde tog

framför allt sikte på att långsiktigt öka tillväxten i ekonomin,

hejda den kraftiga ökningen av arbetslösheten och forma hållbara

trygghetssystem. Målsättningen var att bryta den ekonomiska

stagnationen och återupprätta Sverige som en tillväxt- och

företagarnation med en stark och växande industri.

Fyrklöverregeringen lyckades också efter långsiktigt, metodiskt

och offensivt arbete hejda den ekonomiska nedgången, en nedgång

som visat sig betydligt djupare än vad de flesta bedömare räknat

med. Nu ser vi en återhämtning i ekonomin som en följd av

fyrklöverregeringens arbete. Omläggningen av den ekonomiska

politiken 1991 lade grunden för den ökning av sysselsättningen

som nu sker och för en sundare ekonomi. Förutsättningar har

skapats för att underskotten i de offentliga finanserna skall

kunna minska.

I motion Fi219 lägger Centerpartiet fram sitt program för en

långsiktigt hållbar utveckling med sikte på att människor måste

ha arbete och en tryggad välfärd. Statsfinanserna måste saneras

utan att ge avkall på en rättvis fördelning och grundtrygghet.

Motionen innebär i förhållande till regeringens förslag en

budgetförstärkning på ca 13 miljarder kronor. Samtidigt föreslås

betydande insatser för att återupprusta miljö-, regional- och

arbetsmarknadspolitiken. På skatteområdet föreslås bl.a., för

att skapa fler jobb och främja småföretagen, en skatteväxling på

5 miljarder kronor med höjd koldioxidskatt och uranskatt i

utbyte mot sänkta arbetsgivaravgifter. Tillsammans med i

budgetpropositionen föreslagna 2 miljarder kronor för att

förbättra småföretagens situation möjliggör detta en sänkning av

arbetsgivaravgifterna med 7 miljarder kronor under budgetåret

1995/96.

Det program som Centerpartiet lägger fram i denna motion har

hänvisats till olika utskott, och de delar som behandlas av

skatteutskottet kommer också att tas upp i olika sammanhang. Vad

som nu är aktuellt är yrkande 8 i motionen om inriktningen av

kapital-, inkomst- och företagsbeskattningen och yrkandena 9 och

10 om indexuppräkningen och reallöneskyddet i skattesystemet.

Frågorna om företagsbeskattningen behandlas dock i särskilda

betänkanden rörande företagsbeskattningen, den indirekta

beskattningen, arbetsgivaravgifterna och den ekonomiska

politiken.

Enligt Centerpartiets uppfattning måste skattepolitiken vara

en väsentlig del i en ekonomisk-politisk strategi för en hållbar

tillväxt, ökad sysselsättning och bevarad välfärd.

En hållbar ekonomisk utveckling förutsätter både goda

skattemässiga villkor och stabila spelregler för företagande,

arbete och investeringar. Producenter och konsumenter måste

vidare genom skatter och avgifter få incitament som styr

verksamheter bort från en negativ miljöpåverkan och stimulerar

hushållning med knappa naturresurser.

Vi har tidigare framhållit att det i höstas inte var motiverat

att riva upp det beslut om sänkning av kapitalbeskattningen till

25 % som riksdagen beslutade under den förra mandatperioden.

Beslutet i höstas innebär emellertid att skatt på kapital nu

utgår med 30 %. Enligt Centerns uppfattning är det inte

försvarbart att årligen ändra skattesatser som påverkar såväl

företag som enskilda. En eventuell sänkning får bedömas med

hänsyn till den ekonomiska situationen inför 1997.

Riksdagen beslutade hösten 1994 att den statliga

inkomstskatten skulle höjas från 20 till 25 %. Enligt beslutet

skall höjningen vara tillfällig. Samtidigt återinfördes

grundavdraget vid den statliga taxeringen. Enligt Centerns

uppfattning är det inte försvarbart att inom några månader fatta

beslut om nya förändringar i skatteuttaget. Riksdagens beslut

bör därför ligga fast tills vidare. Vi anser emellertid att

skattesatsen bör sänkas till 20 % fr.o.m. den 1 januari 1998,

dvs. ett år tidigare än gällande beslut. I konsekvens med vårt

tidigare ställningstagande accepterar vi att grundavdraget finns

kvar så länge skattesatsen i den statliga beskattningen är

25 %.

Vad som här har anförts om kapital- och inkomstbeskattningen

bör riksdagen med anledning av motion Fi219 yrkande 8 som sin

mening ge regeringen till känna.

Centerpartiet anser i princip att indexeringen av skatteskalan

bör begränsas och att reallöneskyddet i skatteskalan bör slopas

(Fi219 yrkandena 9 och 10). I moment 2 föreslår utskottet att

grundavdraget sätts ned med 300--400 kr. Detta förslag innebär

att våra yrkanden i dessa hänseenden tills vidare kan anses

tillgodosedda.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av

skattereformen m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Fi219 yrkande

8 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i dessa

delar, 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier,

1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk341

yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342 yrkande 1, 1994/95:Fi212

yrkande 5 och 1994/95:Fi218 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som här har anförts om inriktningen av

kapital-, inkomst- och företagsbeskattningen.

3. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen

m.m. (mom. 1 -- fp)

Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Folkpartiet har lagt fram våra förslag till riktlinjer för den

ekonomiska politiken och skattefrågorna i motion Fi211 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp). Motionen behandlas i dessa delar av

finansutskottet. Motionen innehåller också särskilda yrkanden i

olika frågor, och en del av dessa yrkanden behandlas av

skatteutskottet i det aktuella betänkandet.

Med anledning av yrkanden om skattepolitikens allmänna

inriktning i motionerna Sk328 yrkande 1, Sk349 yrkande 1 och

Fi219 yrkande 8 samt med hänvisning till de i motion Fi211

framlagda riktlinjerna för skattepolitiken vill vi anföra

följande.

Den borgerliga regeringen genomförde ett stort antal

förbättringar av skattestrukturen och sänkningar av vissa

skatter för att förbättra villkoren för företagande och därmed

skapa förutsättningar för tillväxt och nya jobb. Dess värre har

den socialdemokratiska regeringen återställt de tidigare

skadliga skattenivåerna och skärpt skattetrycket, bl.a. genom

skärpt marginalskatt och ökade skattekilar. Många av de

förbättringar i företagsklimatet som den borgerliga regeringen

genomförde har avskaffats utan att något annat sätts i stället.

De ekonomiska effekterna kan bli en stagnation som rycker undan

grunden för en positiv utveckling av vår ekonomi. Att regeringen

på detta sätt slår sönder skattereformen och genomför avsevärda

höjningar av skattetrycket kommer att ge stora ekonomiska

skadeverkningar. Att försämra förutsättningarna för företag och

företagare medför att fler människor blir arbetslösa och att de

offentliga finanserna försämras.

Som vi framhåller i motion Fi211 är Folkpartiet liberalerna

anhängare av en generell välfärdspolitik, vilket kräver ett

betydande skatteuttag. Då är det angeläget att skatterna

utformas på ett från samhällsekonomisk synpunkt lämpligt sätt.

Det är i det perspektivet som Folkpartiets skattepolitik skall

ses.

Vi menar för vår del att skattepolitiken nu måste utformas med

kampen mot arbetslösheten som ledstjärna. De skatteförändringar

som vi föreslår syftar till att främja jobb, tillväxt och

företagande. Våra förslag på skatteområdet innebär i stora drag

att dubbelbeskattningen av inkomster av aktier avskaffas, att en

kvittningsrätt vid underskott i näringsverksamhet återinförs och

att ett system med riskkapitalavdrag införs. Den högsta

marginalskatten återgår till 50 %, och arbetsgivaravgifterna

som höjdes vid årsskiftet återgår till 1994 års nivå. Strävan

bör vara en skattekvot som endast obetydligt överstiger 50 %.

Genom att sänkningen av arbetsgivaravgifterna enligt vårt

förslag delfinansieras med höjda skatter på miljöförstöring tas

det första steget på den bredare skatteväxling som nu skall

utredas. Vad vi föreslår är alltså ett program för att stimulera

företagande och därmed de nya jobben. Det handlar om långsiktiga

förbättringar av de ekonomiska förutsättningarna för en

expansion i den privata sektorn, och en sådan expansion skapar

förutsättningar för förbättringar av de offentliga finanserna.

Det är vår bestämda uppfattning att det är i kampen för de nya

jobben som kampen mot underskotten avgörs.

Vad som här har anförts beträffande inriktningen av

skattepolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av

skattereformen m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk328

yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar

och 1994/95:Fi219 yrkande 8 samt med avslag på motionerna

1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier,

1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342 yrkande 1,

1994/95:Fi212 yrkande 5 och 1994/95:Fi218 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om

inriktningen av kapital-, inkomst- och företagsbeskattningen.

4. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen

m.m. (mom. 1 -- v)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

I finansplanen (avsnitt 5.5) hävdar regeringen att 1990 års

skattereform var fördelningspolitiskt balanserad. Som anförs i

motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) kan Vänsterpartiet inte

dela denna uppfattning. Tvärtom pekar det analysmaterial som

hittills är känt på att de fördelningspolitiska målen inte

uppfylldes i praktiken.

Enligt Vänsterpartiets uppfattning var grundprinciperna i 1990

års skattereform i huvudsak riktiga, men den praktiska

utformningen och finansieringen ledde till fördelningspolitiska

skevheter. Skattereformen var inte bara en omläggning utan ledde

i praktiken till en skattesänkning. Enligt våra beräkningar var

skattereformen underfinansierad med minst 20 miljarder kronor.

T.o.m. den borgerliga regeringen erkände under sin mandattid att

skattereformen var underfinansierad, med ca 15 miljarder kronor

(se prop. 1993/94:100 bil. 1.1 s. 89). Andra bedömare har

uppskattat underfinansieringen till vida större belopp. Den

kraftiga sänkningen av marginalskatterna i förening med

sparstimulerande åtgärder ledde till en sparboom hos

inkomststarka grupper. Undersökningar visar att det stegrade

sparandet 1991--1994 är mycket ojämnt fördelat och att det är de

inkomststarka grupperna som stått för merparten av det ökande

sparandet. Försvagningen av köpkraften för inkomstsvaga grupper,

tillsammans med sparboomen, gjorde att den effektiva efterfrågan

från hushållen sjönk kraftigt. Detta i sin tur förstärkte den

djupa lågkonjunktur som Sverige lidit av under en följd av år.

Som framhålls i motion Sk341 är det viktigt för kommande

skattepolitiska beslut hur man bedömer fördelningsfrågorna och

att utfallet av olika ekonomisk-politiska åtgärder värderas med

hänsyn till fördelningspolitiska effekter. Den särskilda

utvärderingskommitté -- den s.k. KUSK-utredningen -- som har

tillsatts för att studera fördelningsfrågorna har inte slutfört

sitt arbete. Det skulle vara av stort värde om utredningen kunde

intensifiera sitt arbete så att ett mer fullständigt

analysmaterial kan redovisas.

En genomgång av regeringen Bildts åtgärder på skatteområdet

under perioden 1991--1994 visar att den borgerliga

riksdagsmajoriteten beslutat om skattesänkningar för företag,

kapital, förmögenheter, arv och gåvor och att man samtidigt

genomdrivit en rad skattehöjningar för hushållen.

Skattesänkningarna uppgår till drygt 56 miljarder kronor och

skattehöjningarna till drygt 48 miljarder kronor. För 1995 avsåg

regeringen Bildt dessutom att driva igenom ytterligare

skattesänkningar och motverkande höjningar. Man avsåg att sänka

skattesatsen för kapitalbeskattningen från 30 till 25 %, att

slopa förmögenhetsskatten och att ytterligare höja

egenavgifterna. Nettot av dessa förändringar beräknades av

regeringen Bildt till en inkomstförstärkning på 3,5 miljarder

kronor. Den borgerliga regeringen lyckades på detta sätt att

minska skatternas utjämnande funktion. Tanken på ett enkelt och

enhetligt skattesystem slogs sönder, och regeringen Bildt

öppnade för avancerad skatteplanering och skatteundandragande.

Under hösten 1994 slöts en överenskommelse mellan

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som resulterade i den

ekonomisk-politiska propositionen 1994/95:25. På skatteområdet

innebär denna överenskommelse att Vänsterpartiet fick gehör för

stora och väsentliga delar av sin skattepolitik. Senare slöts en

andra överenskommelse mellan Vänsterpartiet och regeringen om

hur avgiften till EU skulle finansieras. Även denna uppgörelse

innebar att Vänsterpartiet fick gehör för väsentliga delar av

sin skattepolitik. Enligt sammanställningarna i motion Sk341 ger

dessa överenskommelser inkomstförstärkningar på sammanlagt 45

miljarder kronor.

Regeringen anför i finansplanen att utrymmet för ytterligare

skattehöjningar är begränsat. Vänsterpartiet kan biträda denna

analys men menar att statsfinansiella och fördelningspolitiska

skäl talar för att vissa ytterligare skattehöjningar är

nödvändiga. Vänsterpartiet uppskattar i nuläget detta behov till

ca 9 miljarder kronor. Det är också nödvändigt att göra en del

omläggningar i skatteuttaget för att uppnå en bättre

fördelningspolitisk profil och bättre miljöanpassning av

skatteuttaget.

I finansplanen anförs att förutsättningarna för en

miljörelaterad skatteväxling skall utredas. Enligt

Vänsterpartiets uppfattning bör detta arbete bedrivas med kraft

och skyndsamhet. Konkreta steg mot en miljörelaterad

skatteväxling bör tas redan under kommande budgetår.

Vidare har regeringen avsatt ett utrymme på 2 miljarder kronor

för sänkt företagsskatt. Vänsterpartiet är av budget- och

fördelningsskäl kritiskt till denna utfästelse från regeringens

sida. Om skattesänkningar skall göras inom företagssektorn bör

de dock styras så att de främst gynnar mindre företag.

I finansplanen konstaterar regeringen att det är viktigt att

motverka skattebrott och olika former av skatteflykt.

Vänsterpartiet instämmer och framhåller i motion Sk341 att det

därför är viktigt att inte göra fortsatta nedskärningar i

anslagen till Riksskatteverket och skattekontrollen.

Vad som här har anförts om skattepolitikens allmänna

inriktning och om skattereformens fördelningseffekter och en

snabb och samlad redovisning av utredningsarbetet i denna fråga

bör riksdagen -- med bifall till motion Sk341 yrkandena 1 och 2

-- som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av

skattereformen m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341

yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Fi218 yrkande 5 och med avslag

på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i dessa delar,

1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier,

1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk342 yrkande

1, 1994/95:Fi212 yrkande 5 och 1994/95:Fi219 yrkande 8

a) som sin mening ger regeringen till känna vad som här har

anförts beträffande skattereformens fördelningseffekter samt en

snabb och samlad redovisning av utredningsarbetet i denna fråga,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad som här har

anförts beträffande skattepolitikens allmänna inriktning.

5. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen

m.m. (mom. 1 -- mp)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Enligt Miljöpartiets uppfattning måste den ekonomiska

politikens huvudmål vara en ekologiskt uthållig och socialt

ansvarsfull samhällsutveckling. För att vi skall kunna ta till

vara de förutsättningar och möjligheter som Sverige har krävs

det att ekonomin underställs ekologiska, sociala, kulturella och

demokratiska målsättningar. Motion Fi212 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) innehåller en politik inför 2000-talet som ligger i linje

med dessa grundläggande målsättningar. Detta synsätt präglar

också den skattepolitik som Miljöpartiet vill föra.

Miljöpartiet anser att beskattningen av arbete totalt sett

inte skall ökas. Den bör i stället minskas och ersättas med

främst miljörelaterade skatter. Vi anser också att inkomsttagare

i högre inkomstskikt kan tåla en högre beskattning än andra.

De höjda marginalskatterna medför emellertid problem och

tenderar att befästa och förstärka orättvisor. För att minska

dessa olägenheter kräver Miljöpartiet motverkande åtgärder.

Miljöpartiets politik innehåller en ny metod för krislösning.

Denna nya metod är skatteväxlingsmodellen. Skatteväxling innebär

att skatten på arbete växlas mot miljörelaterade skatter, främst

energiskatter. Effekterna av en skatteväxling innebär

sammanfattningsvis att det blir räntabelt för företagen att

investera på ett hållbart sätt. De ökade vinsterna kommer att

investeras på ett miljöoptimalt sätt. En skatteväxling innebär

dessutom att återvinning av material, s.k. industriella

kretslopp, gynnas eftersom återvinning kräver mer arbete och

mindre energi än produktion som baseras på jungfruliga råvaror.

För hushållen blir det mer intressant att reparera och

underhålla, vilket leder till fler jobb och ökad efterfrågan på

hållbara produkter med lång livslängd och därmed bättre

resurshushållning. Därtill kommer att skatteväxling påskyndar

utvecklingen från industrisamhälle till tjänste- och

informationssamhälle.

Som framhålls i motionen sätter en skatteväxling i gång

Sverige på ett bärkraftigt sätt -- vi får en ekonomi som

stimulerar en bättre miljöutveckling, fler jobb och ny, hållbar

teknik.

I enlighet med dessa krav yrkas i motionen miljörelaterade

inkomstförstärkningar i form av höjd koldioxidskatt, uranskatt,

vattenkraftsskatt, dieselskatt, bensinskatt, avfallsskatt, skatt

på naturgrus och avgifter på konstgödsel och bekämpningsmedel.

Motionen innehåller också krav på höjd skatt på alkohol och

tobak och höjd reklamskatt.

Samtidigt föreslås miljörelaterade skattesänkningar och

utgifter. På skatteområdet innebär detta bl.a. kraftiga

sänkningar av arbetsgivaravgifterna och mervärdesskatten. För

att kompensera glesbygdsboende föreslås ett generellt avdrag på

2 000 kr för dem som bor i glesbygd. För ungdomar och

pensionärer föreslås ett halvt avdrag. Vidare föreslås att

grundavdraget höjs med 2 200 kr utöver dagens grundavdrag.

Därigenom kompenseras hushållen för de höjda energi- och

miljöskatterna utan att styreffekten av dessa skatter går

förlorad.

I motionen yrkas bl.a. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till skatteväxling i enlighet med de allmänna riktlinjer

som anges i motionen. Vad som här har anförts innebär att detta

yrkande bör bifallas.

Till frågan om grundavdraget återkommer jag i en särskild

reservation i detta betänkande. De förslag i övrigt som läggs

fram i motionen har styckats upp för att behandlas av riksdagen

i andra sammanhang.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av

skattereformen m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi212 yrkande 5

och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i dessa

delar, 1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342

yrkande 1, 1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar,

1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier,

1994/95:Fi218 yrkande 5 och 1994/95:Fi219 yrkande 8 hos

regeringen begär förslag till skatteväxling i enlighet med de

allmänna riktlinjer som här har anförts.

6. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen

m.m. (mom. 1 -- kds)

Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Den kristdemokratiska politiken utgår från den kristna

förvaltarskapstanken som betonar människans personliga och

kollektiva ansvar för sig själv, sina medmänniskor,

efterkommande generationer samt den fysiska livsmiljön. Vår

ekonomiska politik tar utifrån förvaltarskapstanken sin

utgångspunkt i en social och ekologisk marknadsekonomi och

eftersträvar utveckling och stabilitet i samhällsekonomin. Som

framhålls i motion Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) måste detta

synsätt också avspegla sig i skattepolitiken.

Som framhålls i motion Sk349 bör ett gott samhälle byggas

utifrån en marknadsekonomi som baseras på etiska principer och

styrs av sociala och ekologiska hänsyn. Detta får också

konsekvenser för den skattepolitik som kds vill föra. En

målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa

förutsättningar för nya jobb och en långsiktigt hållbar

ekonomisk utveckling. En ökad sysselsättning är en förutsättning

för att minska det resursslöseri som den alltför höga

arbetslösheten innebär. Samtidigt ökar skatteunderlaget, och de

offentliga utgifterna minskar. Därmed förbättras också

möjligheterna att förstärka välfärden, vården och den sociala

omsorgen och att åstadkomma en rättvis fördelning.

Skattepolitikens huvuduppgift är att finansiera offentlig

verksamhet och är ett viktigt instrument för att uppnå mål som

full sysselsättning, stabil och uthållig tillväxt, rättvis

fördelningspolitik, god miljö och hushållning. Skattesystemet

bör så långt som möjligt vara långsiktigt stabilt och enkelt.

Reglerna bör utformas så att de får en bred acceptans och inte

leder till skatteundandragande och bristande skattemoral.

Både teoretiskt och erfarenhetsmässigt kan exempel ges på hur

skatter snedvrider resursanvändningen och effektiviteten i

ekonomin. Sverige har fortfarande ett av världens högsta

skattetryck. Som framhålls i motion Sk349 har det höga svenska

skattetrycket och utformningen av skattesystemet lett till svag

produktivitetsutveckling, blygsamt nyföretagande och lågt

intresse för att satsa riskvilligt kapital i svenska företag.

Skattereformen, tillsammans med en rad strategiska

skattesänkningar som genomfördes under fyrklöverregeringen,

förbättrade situationen för företagande och sparande. De massiva

skattehöjningar som den socialdemokratiska regeringen i rask

takt drivit igenom efter valet går i rakt motsatt riktning.

Det svenska skattetrycket måste långsiktigt sänkas.

Skattetrycket bör inte överstiga 50 % av BNP, och på längre

sikt måste skatterna sänkas under denna nivå. I samband med en

skatteväxling där skatter på arbete växlas mot skatter på

energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser kan

successivt krympande miljöskattebaser på ett naturligt sätt

bidra till en sänkning av skattetrycket. Som framhålls i vår

motion Sk349 får skatterna inte sänkas så att det rubbar den

samhällsekonomiska balansen eller leder till problem med

finansieringen av en god utbildning, vård och omsorg.

I motionen yrkas bl.a. att riksdagen antar de här angivna

riktlinjerna för skattepolitiken (yrkande 1). Jag yrkar bifall

till detta yrkande.

I motionen läggs fram en rad förslag i enlighet med de här

angivna riktlinjerna. Så krävs bl.a. en återgång till en maximal

marginalskatt på 50 %, en sänkning av löneskatterna och

åtgärder för att skapa fler jobb inom den privata

tjänstesektorn. Till dessa frågor och till vissa andra detaljer

återkommer jag i särskilda reservationer i detta betänkande.

Våra förslag i övrigt på skatteområdet innebär bl.a. sänkta

egenavgifter till sjukförsäkringen, sänkta fastighetsskatter som

på sikt växlas mot kommunala avgifter, slopad dubbelbeskattning

av avkastning på aktier, lättnader inom företagsbeskattningen i

syfte framför allt att skapa flera jobb i småföretagen och

mervärdesskatt även på tidningar och på spel och dobbel. Dessa

frågor och våra krav på skatteväxling behandlas i andra

betänkanden.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av

skattereformen m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk349 yrkande 1

i dessa delar samt med avslag på motionerna 1994/95:Sk328

yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser

inkomst av aktier, 1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Sk342 yrkande 1, 1994/95:Fi212 yrkande 5,

1994/95:Fi218 yrkande 5 och 1994/95:Fi219 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts

beträffande inriktningen av skattepolitiken.

7. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och

uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- m)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

En av de främsta uppgifterna för skattepolitiken i dag är att

reducera de kraftigt höjda skattekilarna på arbetsinkomster,

bl.a. genom att återgå till principen om en marginalskatt på

högst 50 %. Samtidigt bör inflationsskyddet återställas så att

inte allt fler drabbas av den högsta marginalskatten.

De krav som framställs i motionerna Sk328 yrkande 6 och Fi211

yrkande 22 om att slopa den s.k. värnskatten bör alltså bifallas

liksom också yrkande 7 i motion Sk328 om fullt inflationsskydd

inom inkomstbeskattningen från den 1 januari 1966. Även i motion

Sk349 krävs en återgång till 20 % i statlig inkomstskatt

(yrkande 11), men yrkandet innebär också att det statliga

grundavdraget skall slopas. Denna motion medför ej godtagbara

skatteskärpningar, jämfört med läget hösten 1994. Detta gäller

också flertalet av de övriga motionsyrkanden som behandlas i

detta moment. När det gäller yrkandet i motion Fi212 om en

höjning av grundavdraget (yrkande 32) bör framhållas att detta

yrkande grundar sig på ej godtagbara krav från motionärernas

sida om väsentligt högre energi- och miljöskatter.

Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det

särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster

är olämpligt och att det inte bör genomföras. Propositionen bör

alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås. Därmed

är också motion Sf266 yrkande 3 i denna del tillgodosett. Vi

motsätter oss utskottets förslag att i stället inhämta en

motsvarande budgetförstärkning genom att övervältra den

föreslagna skatteskärpningen för vissa pensionärer till helt

andra grupper. Att som utskottet föreslår begränsa grundavdraget

till 0,24 basbelopp är en åtgärd som i första hand får bäras av

löntagare som redan har drabbats av alltför stora

skatteskärpningar.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna

grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328

yrkandena 6, 7 och 20, 1994/95:Sk349 yrkande 11 i vad avser

skattesatsen för statlig inkomstskatt och 1994/95:Fi211

yrkande 22, med anledning av motion 1994/95:Sf266 yrkande 3

såvitt avser det särskilda grundavdraget för pensionärer, med

avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid

ålderdom m.m., s. 81 punkt 1, med avslag på utskottets förslag

att i stället för den i propositionen föreslagna

budgetförstärkningen sätta ned det allmänna grundavdraget med

0,01 basbelopp och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341

yrkandena 3--7, 1994/95:Sk349 yrkande 11 i övrigt,

1994/95:Fi212 yrkande 32 och 1994/95:Fi219 yrkandena 9 och

10 begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om

en återgång till skattesatsen 20 % för statlig inkomstskatt och

om fullt inflationsskydd vid beskattningen fr.o.m. den 1 januari

1996.

8. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och

uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- fp)

Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

En av de främsta uppgifterna för skattepolitiken i dag är att

reducera de kraftigt höjda skattekilarna på arbetsinkomster.

Detta innebär bl.a. att man nu bör återgå till principen om en

marginalskatt på högst 50 % i enlighet med vad som föreslås i

motion Fi211 yrkande 22. Motsvarande yrkande finns också i

motionerna Sk328 yrkande 6 och Sk349 yrkande 11. Som framgår av

motion Fi211 finns det inte nu något utrymme för att återinföra

en full indexreglering av skattesystemet så som yrkas i motion

Sk328 yrkande 7. Folkpartiet avstyrker sådana skatteskärpningar

i form av slopat grundavdrag vid taxeringen till statlig

inkomstskatt som yrkas i motion Sk349 yrkande 11.

Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det

särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster

är illa utformat och inte bör genomföras. Propositionen bör

alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås. Därmed

är också motion Sf266 yrkande 3 i denna del tillgodosett. Vi

motsätter oss utskottets förslag att i stället för den

föreslagna skatteskärpningen för vissa pensionärer införa en

höjd skatt för alla andra genom en begränsning av grundavdraget

till 0,24 basbelopp. Budgetförstärkningen bör i stället ske

genom minskade utgifter. Vi återkommer med sådana förslag i vår

motion med anledning av kompletteringspropositionen.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna

grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328

yrkandena 6 och 20, 1994/95:Sk349 yrkande 11 i vad avser

skattesatsen för statlig inkomstskatt och 1994/95:Fi211

yrkande 22, med anledning av motion 1994/95:Sf266 yrkande 3

såvitt avser det särskilda grundavdraget för pensionärer, med

avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid

ålderdom m.m., s. 81 punkt 1, med avslag på utskottets förslag

att i stället för den i propositionen föreslagna

budgetförstärkningen sätta ned det allmänna grundavdraget med

0,01 basbelopp och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328

yrkande 7, 1994/95:Sk341 yrkandena 3--7, 1994/95:Sk349

yrkande 11 i övrigt, 1994/95:Fi212 yrkande 32 och

1994/95:Fi219 yrkandena 9 och 10 begär att regeringen lägger

fram förslag till lagstiftning om en återgång till skattesatsen

20 % för statlig inkomstskatt fr.o.m. den 1 januari 1996.

9. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och

uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- v)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk341 talar fördelningsskäl för att öka

inkomstskatten på högre inkomster. Vänsterpartiet föreslår att

inkomstskatten höjs genom två åtgärder:

1. Grundavdraget slopas för inkomster över brytpunkten.

2. Ett nytt skikt på 30 % inrättas för inkomster över

300 000 kr.

För att tillgodose fördelningspolitiska krav föreslår

Vänsterpartiet dessutom en skattesänkning för lägre inkomstskikt

genom en höjning av grundavdraget med ca 2 000 kr.

Slopandet av grundavdraget sker enligt Vänsterpartiets förslag

genom att avdraget trappas ned från en inkomstnivå på ca

170 000 kr så att det helt upphör för inkomster över

brytpunkten. Förslaget innebär att marginalskatten stiger under

brytpunkten, men marginalskatten påverkas ej över brytpunkten.

Motivet för den s.k. värnskatten är de dåliga statsfinanserna.

De dåliga finanserna är inte av tillfällig art, och det hade

därför varit motiverat att besluta att höjningen skulle ligga

kvar under överskådlig tid. Ett alternativ till en mer eller

mindre permanent höjning hade varit att knyta värnskatten till

statsskuldens storlek, så att värnskatten t.ex. kunde ligga kvar

fram till dess att Sveriges ekonomi är så stabil att det finns

statsfinansiellt utrymme att amortera ner statsskulden. Vad som

här har anförts om värnskatten bör riksdagen, med bifall till

motion Sk341 yrkande 3, som sin mening ge regeringen till känna.

Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det

särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster

är olämpligt och att det inte bör genomföras. Propositionen bör

alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås. Därmed

är också motion Sf266 (yrkande 3 i denna del) tillgodosedd. Vi

motsätter oss utskottets förslag att i stället inhämta en

motsvarande budgetförstärkning genom att övervältra den

föreslagna skatteskärpningen för vissa pensionärer till helt

andra grupper. Att som utskottet föreslår begränsa grundavdraget

till 0,24 basbelopp är en åtgärd som i första hand får bäras av

löntagare som redan har drabbats av alltför stora

skatteskärpningar. Vänsterpartiet menar att inkomstbortfallet

borde täckas genom Vänsterpartiets förslag om reducerad

avdragsrätt för privata pensionsförsäkringar alternativt genom

Vänsterpartiets förslag till skärpt inkomstskatt.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna

grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt

att riksdagen

a) med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om

värnskatten,

b) med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkandena 4--7 begär

förslag från regeringen om ändringar i skatteuttaget i enlighet

med vad som här har anförts,

c) med bifall till motion 1994/95:Sk328 yrkande 20 och med

anledning av motion 1994/95:Sf266 yrkande 3 såvitt avser det

särskilda grundavdraget för pensionärer avslår proposition

1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m., s. 81

punkt 1, och avslår utskottets förslag att i stället för den i

propositionen föreslagna budgetförstärkningen sätta ned det

allmänna grundavdraget med 0,01 basbelopp,

d) avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 6 och 7,

1994/95:Sk349 yrkande 11, 1994/95:Fi211 yrkande 22,

1994/95:Fi212 yrkande 32 och 1994/95:Fi219 yrkandena 9 och

10.

10. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget

och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- mp)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

I motion Fi212 yrkande 32 föreslår Miljöpartiet att

grundavdraget höjs med 2 200 kr fr.o.m. den 1 juli 1995 för att

kompensera hushållen för våra förslag till högre energi- och

miljöskatter. Jag yrkar bifall till detta förslag och avslag på

övriga motioner rörande skatteuttaget.

Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det

särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster

är olämpligt och att det inte bör genomföras. Propositionen bör

alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås. Därmed

är också motion Sf266 yrkande 3 i denna del tillgodosett. Vi

motsätter oss utskottets förslag att i stället inhämta en

motsvarande budgetförstärkning genom att övervältra den

föreslagna skatteskärpningen för vissa pensionärer till helt

andra grupper. Att som utskottet föreslår begränsa grundavdraget

till 0,24 basbelopp är en åtgärd som i första hand får bäras av

löntagare som redan har drabbats av alltför stora

skatteskärpningar.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna

grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi212 yrkande

32 och 1994/95:Sk328 yrkande 20, med anledning av motion

1994/95:Sf266 yrkande 3 såvitt avser det särskilda

grundavdraget för pensionärer samt med avslag på proposition

1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m., s. 81

punkt 1, med avslag på utskottets förslag att i stället för den

i propositionen föreslagna budgetförstärkningen sätta ned det

allmänna grundavdraget med 0,01 basbelopp och med avslag på

motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Sk341

yrkandena 3--7, 1994/95:Sk349 yrkande 11, 1994/95:Fi211

yrkande 22 och 1994/95:Fi219 yrkandena 9 och 10 begär förslag

från regeringen om höjt grundavdrag i enlighet med vad som här

har anförts.

11. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget

och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- kds)

Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

En av de främsta uppgifterna för skattepolitiken i dag är att

reducera de kraftigt höjda skattekilarna på arbetsinkomster,

bl.a. genom att återgå till principen om en marginalskatt på

högst 50 %. I stället bör systemet med ett slopat grundavdrag

vid den statliga beskattningen återinföras, vilket inte höjer

marginalskatten. Förslaget i motion Sk349 yrkande 11 bör alltså

genomföras. Det anförda innebär också bifall till motionerna

Sk328 och Fi211 om sänkt marginalskatt. Kds avstyrker övriga

motionsyrkanden om ändringar av skatteuttaget.

Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det

särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster

är olämpligt och att det inte bör genomföras. Propositionen bör

alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås i denna

del. Därmed är också motion Sf266 yrkande 3 i denna del

tillgodosett. Kristdemokraterna vill utöver att avvisa

regeringens förslag till skattehöjning för de sämst ställda

pensionärerna genomföra förbättringar för pensionärer. I

Kristdemokraternas ekonomiska motion har anvisats 500 miljoner

kronor för budgetåret 1995/96 och 800 miljoner kronor för

budgetåren 1997 och 1998. Dessa medel möjliggör en förstärkning

av bostadstillägg och pensionstillskott för de sämst ställda

pensionärerna, vilket redovisas i socialförsäkringsutskottets

betänkande 1994/95:SfU10. Med hänvisning till de

fördelningspolitiska skäl som ligger till grund för våra

ställningstaganden i det sammanhanget instämmer vi i utskottets

förslag att i stället inhämta en motsvarande budgetförstärkning

genom att begränsa det allmänna grundavdraget till 0,24

basbelopp. Förslaget innebär att detta grundavdrag blir 300

eller 400 kr lägre än enligt nuvarande regler.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna

grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328

yrkandena 6 och 20, 1994/95:Sk349 yrkande 11 och

1994/95:Fi211 yrkande 22, med anledning av motion

1994/95:Sf266 yrkande 3 såvitt avser det särskilda

grundavdraget för pensionärer, med avslag på proposition

1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m., s. 81

punkt 1, och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 7,

1994/95:Sk341 yrkandena 3--7, 1994/95:Fi212 yrkande 32 och,

1994/95:Fi219 yrkandena 9 och 10 dels godtar vad utskottet

anfört om att i stället för den aktuella, av regeringen

föreslagna budgetförstärkningen sätta ned det allmänna

grundavdraget med 0,01 basbelopp, dels begär att regeringen

lägger fram förslag till ändrade regler om en återgång till

skattesatsen 20 % för statlig inkomstskatt och om slopat

grundavdrag vid taxeringen till statlig inkomstskatt i enlighet

med vad som här har anförts.

12. Den allmänna löneavgiften

(mom. 3 -- m, fp, kds)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström (kds) och Karin

Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Den nya löneskatt -- den s.k. allmänna löneavgiften -- som

införts vid årsskiftet i syfte att finansiera det svenska

medlemskapet i EU bör avskaffas. Denna skatt innebär att den

redan alltför höga skatten på arbete stiger ytterligare, med

alla de svåra konsekvenser som detta medför. EU-finansieringen

bör enligt vår uppfattning klaras på annat sätt. Vi hänvisar

till våra ställningstaganden till dessa frågor i höstas.

dels vid moment 3 hemställt

3. beträffande den allmänna löneavgiften

att riksdagen med bifall till motionerna, 1994/95:Sk328

yrkande 4, 1994/95:Sk349 yrkande 9, 1994/95:Sk350 yrkande 8,

1994/95:Fi211 yrkande 24, 1994/95:A215 yrkande 3 och,

1994/95:A270 yrkande 3 begär att regeringen lägger fram

förslag till lag om upphävande av den allmänna löneavgiften, med

verkan fr.o.m. den 1 januari 1996.

13. En progressiv övertidsavgift (mom. 4 -- v)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion A272 bör man av arbetsmarknadspolitiska

skäl överväga att införa en extra arbetsgivaravgift på all

övertid. En sådan avgift gör all övertid dyrare och skulle

stimulera arbetsgivarna till att i stället utöka den ordinarie

arbetstiden för dem som deltidsarbetar. För arbetstid över

gällande tak bör den extra arbetsgivaravgiften höjas

ytterligare. Detta gynnar deltidsarbetande, ofta kvinnor, som

vill öka sin ordinarie arbetstid, och förslaget ger starka

incitament att omvandla övertid till nya tjänster. I kombination

med sänkt arbetsgivaravgift vid nyanställningar uppnås maximal

verkan.

Med det anförda tillstyrks motionen i denna del.

dels vid moment 4 hemställt

4. beträffande en progressiv övertidsavgift

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A272 yrkandena

3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har

anförts om en progressiv övertidsavgift.

14. Skattelättnader inom tjänstesektorn

(mom. 5 -- m)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

I motionerna Sk303, Sk328 yrkande 2, A270 yrkande 11 och A816

yrkande 9 framställs krav på särskilda skattelättnader inom

tjänstesektorn. I motionerna konstateras att den stora

skattekilen på arbete innebär särskilt negativa effekter för den

privata tjänstesektorn. Det finns ofta alternativ såsom att måla

huset eller att reparera bilen själv, att låta göra arbetet

svart eller att avstå för att tjänsten blir för dyr.

Med tanke på det statsfinansiella läget är det inte

realistiskt att överväga så stora generella sänkningar av

skattekilen på arbete som skulle erfordras för att uppnå

tillräckligt goda förutsättningar för expansion av den privata

tjänstesektorn. I stället måste selektiva åtgärder i vart fall

inledningsvis vidtas.

Det som framför allt kan komma i fråga är avdrag vid

inkomstbeskattningen för vissa tjänster och befrielse från eller

sänkt mervärdesskatt för vissa tjänster. Åtgärder skulle också

kunna företas inom ramen för de samlade löneskatterna och

egenavgifterna, men risken för snedvridningar blir då större.

Den s.k. tjänsteutredningen presenterade ett förslag (SOU

1994:43) om avdrag vid inkomstbeskattningen för vissa

hushållstjänster. Dessutom föreslogs sänkt moms på vissa

tjänster. Effekterna av att medge avdrag vid

inkomstbeskattningen och befrielse från mervärdesskatt för vissa

tjänster är dramatiska. Enbart med hänsynstagande till den

genomsnittliga kommunalskattesatsen måste den som anlitar en

person för att utföra en tjänst där nettot efter skatt skall

vara 100 kr i sin tur förtjäna 355 kr. Med en avdragsrätt

sjunker behovet av intjänad inkomst till 194 kr. Samtidigt bör

det framhållas att skattebortfallet blir försumbart, eftersom

redovisade hushålls- och omsorgstjänster i realiteten inte har

någon omfattning.

Enligt utredningens bedömningar ligger

sysselsättningspotentialen vad beträffar hushållstjänster i

intervallet 20 000--60 000 personer. Enligt utredarens mening

är den övre gränsen mer sannolik än den lägre.

Inom ramen för det familjepolitiska reformarbetet infördes

under förra mandatperioden ett första steg mot avdrag för vissa

hushålls- och omsorgstjänster, nämligen rätt till avdrag för

styrkta barntillsynskostnader upp till 20 000 kr. Detta avdrag

ledde i kombination med det samtidigt införda vårdnadsbidraget

till större valfrihet och rättvisa inom barnomsorgen. Därmed

uppnåddes också en totalt sett effektivare och därmed billigare

familjepolitik. Avdraget för barntillsynskostnader bör

återinföras.

EU:s regler om mervärdesskatt hindrar för närvarande sänkt

eller slopad mervärdesskatt på andra tjänster än dem som finns

angivna i momsdirektiven. Under den förra mandatperioden

aktualiserade regeringen hos EU-kommissionen en förändring av

reglerna så att medlemsländerna skulle kunna sänka eller slopa

mervärdesskatten på sådana tjänster som inte är utsatta för

gränsöverskridande konkurrens. Enligt vad kommissionen redovisat

har ett arbete med denna inriktning inletts. Vi utgår från att

detta arbete kommer att fullföljas. Att så sker bör följas upp

av regeringen.

Med utgångspunkten att EU-reglerna ändras bör mervärdesskatten

för vissa tjänster kunna sänkas eller slopas. Med hänsyn till

det statsfinansiella läget bör också här, liksom vad gäller

sektorer där avdrag vid inkomstbeskattningen skulle kunna bli

aktuellt, sådana sektorer väljas som i dag har liten omfattning,

som är arbetsintensiva och där det således finns ett potentiellt

utrymme för en kraftig ökning av antalet verksamma. Bl.a. är det

även i detta avseende aktuellt med hushållstjänster.

Mot den angivna bakgrunden bör regeringen förelägga riksdagen

förslag om sådana åtgärder som reducerar skattekilen inom de

delar av den privata tjänstesektorn som bedöms kunna ge stort

tillskott i form av nya arbetstillfällen. I detta sammanhang bör

också frågan om eventuella selektiva sänkningar av löneskatterna

belysas.

Vad som här har anförts innefattar bifall till motionerna

Sk303, Sk328 yrkande 2, A270 yrkande 11 och A816 yrkande 9 och

innebär också att de krav på en särskild ungdomsskattsedel som

framställs i kds-motionerna Sk349 yrkande 7, A271 yrkande 4,

A288 yrkande 8 och A820 yrkande 3 till en del kan anses

tillgodosedda.

Yrkande 5 i motion Fi211 går ut på att frågan om en lägre

tjänstebeskattning bör hänskjutas till utredningen om

miljörelaterade skatter. Som vi anfört tidigare är det inte

möjligt att den vägen uppnå tillräckliga begränsningar av de

s.k. skattekilarna.

dels vid moment 5 hemställt

5. beträffande skattelättnader inom tjänstesektorn

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk303,

1994/95:Sk328 yrkande 2, 1994/95:A270 yrkande 11 och

1994/95:A816 yrkande 9, med anledning av motionerna

1994/95:Sk349 yrkande 7, 1994/95:A271 yrkande 4,

1994/95:A288 yrkande 8 och 1994/95:A820 yrkande 3 och med

avslag på motion 1994/95:Fi211 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som här har anförts beträffande

åtgärder i syfte att minska skattekilen på arbete inom

tjänstesektorn.

15. Skattelättnader inom tjänstesektorn

(mom. 5 -- fp)

Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Folkpartiet liberalerna pekade före valet särskilt på

tjänstesektorns roll när det gäller att skapa nya företag som

ger nya jobb. Trots att det från principiella utgångspunkter är

svårt att motivera att varor och tjänster skall beskattas olika

vill vi ändå förorda ett avsteg från principerna i det extrema

arbetsmarknadsläge som vi nu befinner oss i och i den

omställning från det industriella till det postindustriella

samhälle som pågår. Eftersom det är lättare att åstadkomma höjd

produktivitet i varusektorn än i tjänstesektorn, och eftersom

det finns möjlighet att ersätta köpta tjänster med

egenproduktion i annan utsträckning än vad man kan ersätta köp

av varor, talar mycket för att beskattningen av tjänster medför

större snedvridningar än inom varuproduktionen. Det utrymme för

skattesänkningar som kan skapas -- exempelvis genom höjda

skatter på miljöförstörande verksamhet -- bör i första hand

riktas till tjänstesektorn där utväxlingen i form av fler jobb

kan antas bli störst.

Förslaget rymmer en del problem. EU:s regler om begränsning av

antalet momsnivåer, definitions- och avgränsningsproblem gör att

vi inte nu lägger ett konkret förslag om t.ex. lägra moms på

tjänster eller lägre arbetsgivaravgift för tjänsteföretag.

Utredningen om miljörelaterade skatter bör få i uppdrag att

särskilt analysera för- och nackdelar med en lägre

tjänstebeskattning och hur det utrymme för skattesänkningar som

skapas kan utnyttjas för att stimulera företagsamhet inom

tjänstesektorn. Våra ställningstaganden innebär att övriga

motioner på detta område bör avslås.

dels vid moment 5 hemställt

5. beträffande skattelättnader inom tjänstesektorn

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi211 yrkande 5

och med avslag på motionerna 1994/95:Sk303, 1994/95:Sk328

yrkande 2, 1994/95:Sk349 yrkande 7, 1994/95:A270 yrkande 11,

1994/95:A271 yrkande 4, 1994/95:A288 yrkande 8,

1994/95:A816 yrkande 9 och 1994/95:A820 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en

lägre tjänstebeskattning.

16. Skattelättnader inom tjänstesektorn

(mom. 5 -- kds)

Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Som framhålls bl.a. i motion Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds)

måste de nya jobb som nu skall växa fram komma från den privata

sektorn. De flesta nya arbetstillfällena måste skapas i den

privata tjänstesektorn. De nuvarande mycket höga skattekilarna

på arbete motverkar en sådan utveckling. Skattesystemet

begränsar hushållens möjligheter att köpa hushållstjänster,

vilket är ett stort samhällsekonomiskt problem som bör åtgärdas.

Som det är i dag har hushållen helt enkelt inte råd att köpa

dessa tjänster.

Vårt förslag är att man nu inför en s.k. ungdomsskattsedel.

Förslaget innebär att ungdomar upp till 25 år får möjlighet att

starta egna företag med en speciell skattsedel som berättigar

till betydligt lägre arbetsgivaravgifter/egenavgifter på de

utförda hushållstjänsterna. Tjänsterna skulle dessutom vara

momsbefriade. Med hushållstjänster menas t.ex. bilvård,

trädgårdsarbete, löpande hushållsarbete och enklare

fastighetsunderhåll. 25-årsgränsen innebär att incitamenten till

utbildning inte minskar och förhindrar dessutom risken för att

ungdomar fastnar i denna typ av skattesubventionerat arbete en

längre tid.

Det är vår övertygelse att ett system med ungdomsskattsedlar

på kort sikt skulle kunna skapa många ungdomsjobb inom

hushållssektorn.

dels vid moment 5 hemställt

5. beträffande skattelättnader inom tjänstesektorn

att riksdagen med bifall till motionerna, 1994/95:Sk349

yrkande 7, 1994/95:A271 yrkande 4, 1994/95:A288 yrkande 8

och 1994/95:A820 yrkande 3 och med avslag på motionerna

1994/95:Sk303, 1994/95:Sk328 yrkande 2, 1994/95:Fi211

yrkande 5, 1994/95:A270 yrkande 11 och 1994/95:A816 yrkande

9 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har

anförts om att införa en s.k. ungdomsskattsedel.

17. Avdrag för gåvor till ideella ändamål

(mom. 6 -- fp, kds)

Michael Stjernström (kds) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

I fyra motioner ställs yrkanden i syfte att genomföra en

avdragsrätt för gåvor till allmännyttiga ändamål av olika slag.

Vi har uppfattningen att en sådan avdragsrätt är värdefull av

många skäl, bl.a. som en värdefull stimulans av enskilda

initiativ. Yrkandena innebär att regeringen bör överväga frågan

eller tillsätta en utredning om den närmare utformningen av en

sådan avdragsrätt. Dessa yrkanden bör bifallas.

dels vid moment 6 hemställt

6. beträffande avdrag för gåvor till ideella ändamål

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk305,

1994/95:Sk317, 1994/95:Sk320 och 1994/95:Sk349 yrkande 1 i

denna del begär att regeringen överväger frågan om en

avdragsrätt för gåvor till ideella, allmännyttiga ändamål.

18. Avdrag för underskott på nystartad verksamhet (mom. 7 --

m, c, fp, kds)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),

Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström

(kds) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Hösten 1994 avskaffades den rätt till kvittning av underskott

i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst som infördes av den

borgerliga regeringen. Kvittningsrätten gällde för nystartade

rörelser under en femårsperiod. Att denna kvittningsrätt har

slopats innebär att tillväxten av nya företag försvåras

ytterligare. I det känsliga inledningsskedet innebär

kvittningsrätten en möjlighet att omedelbart tillgodogöra sig de

avdrag som annars skulle medges mot framtida överskott.

Kvittningsrätten innebär bl.a. att kostnaden för anskaffning av

kapital minskar när företaget byggs upp.

I ett flertal motioner krävs att kvittningsrätten bör

återinföras. Vi instämmer i denna uppfattning. Regeringen bör

skyndsamt lägga fram förslag till de lagändringar som behövs för

att reglerna skall kunna återställas med verkan fr.o.m. 1996 års

taxering.

dels vid moment 7 hemställt

7. beträffande avdrag för underskott på nystartad

verksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328

yrkande 14, 1994/95:Sk348, 1994/95:Sk349 yrkande 2,

1994/95:Sk350 yrkande 7, 1994/95:Sk634, 1994/95:Fi211

yrkande 25, 1994/95:Fi219 yrkande 15, 1994/95:N274 yrkande

3, 1994/95:N300 yrkande 3 och 1994/95:A270 yrkande 6 hos

regeringen begär skyndsamt förslag till lagstiftning av innebörd

att kvittningsrätten för underskott på nystartad verksamhet

återinförs med verkan fr.o.m. 1996 års taxering.

19. Riskkapitalavdrag m.m.

(mom. 8 -- m, fp, mp, kds)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael

Stjernström (kds) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Försörjningen av riskkapital är synnerligen viktig, särskilt

för de mindre och medelstora företag som har en begränsad

riskkapitalmarknad att vända sig till. Det är viktigt att

stimulera enskilda sparare att inte bara investera i

fondsparande eller i etablerade företag. Mot denna bakgrund

yrkas i ett flertal motioner att ett särskilt riskkapitalavdrag

införs.

Vi instämmer i dessa krav.

Med anledning av den kritik som i motionerna N275 yrkande 7

och A711 yrkande 2 riktas mot tanken på ett riskkapitalavdrag

vill vi endast framhålla att reglerna givetvis bör utformas på

ett sätt som förebygger missbruk.

Regeringen bör snarast lägga fram förslag till riksdagen om

ett riskkapital.

dels vid moment 8 hemställt

8. beträffande riskkapitalavdrag m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328

yrkande 1 i vad yrkandet inte behandlas i moment 1,

1994/95:Sk333, 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad yrkandet inte

behandlas i moment 1, 1994/95:Fi211 yrkande 27, 1994/95:N202

yrkande 4, 1994/95:N220 yrkande 1, 1994/95:N301 yrkande 2

och 1994/95:A270 yrkande 8, med anledning av motionerna

1994/95:Fi213 yrkande 2, 1994/95:N300 yrkande 8 samt med

avslag på motionerna 1994/95:N275 yrkande 7 och 1994/95:A711

yrkande 2 begär att regeringen snarast lägger fram förslag till

regler om riskkapitalavdrag.

20. Avdragsrätten för räntor (mom. 9 -- v)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet anser att rätten till avdrag för skuldräntor

bör avvecklas. Med hänsyn till de många egnahemsboende med

underskottsräntor måste dock detta ske stegvis och under en

längre tidsrymd. Vad som här har anförts bör riksdagen med

bifall till motion Sk341 yrkande 15 som sin mening ge regeringen

till känna.

För att redan nu begränsa avdragsrätten föreslår

Vänsterpartiet att det införs ett strikt avdragstak gällande

bruttoräntor som överstiger 110 000 kronor per skattskyldig.

Riksdagen bör med bifall till motion Sk341 yrkande 16 hos

regeringen begära förslag i enlighet med det anförda.

dels vid moment 9 hemställt

9. beträffande avdragsrätten för räntor

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkandena

15 och 16 dels som sin mening ger regeringen till känna vad

som här har anförts om avvecklad avdragsrätt för låneräntor,

dels begär att regeringen lägger fram förslag till skärpt

avdragstak för låneräntor i enlighet med vad som här har

anförts.

21. Skattesatsen för kapitalinkomster (mom. 10 -- m)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Motionerna Sk328 yrkande 10 och Sk350 yrkande 6 grundar sig på

uppfattningen att den svenska nivån på beskattningen av

kapitalinkomster långsiktigt är för hög. Just i dagens situation

med mycket höga realräntor kan visserligen en skattesats på

30 % accepteras. Vid en normal nivå på realräntorna och vid en

låg inflationstakt bör emellertid skatten på kapitalinkomster

sänkas ned mot 15--20 %. Detta bör ske successivt, men redan

1996 bör, vid den nedgång i räntenivån som blir följden av den

ekonomiska politik Moderata samlingspartiet förordar,

skattesatsen sänkas till 25 %. De krav i detta hänseende som

framställs i motionerna bör alltså bifallas.

dels vid moment 10 hemställt

10. beträffande skattesatsen för kapitalinkomster

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328

yrkande 10 och 1994/95:Sk350 yrkande 6 begär att regeringen

lägger fram lagförslag om en skattesats på 25 % för

kapitalinkomster fr.o.m. den 1 januari 1996.

22. EG och kapitalbeskattningen (mom. 11 -- v)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

I motion Sk341 anförs att fördelnings- och statsfinansiella

skäl talar för vissa ytterligare skatteskärpningar när det

gäller beskattningen av kapital. Kapital är en lättrörlig

skattebas. Genom internationella transaktioner och

skatteplanering kan kapitalägare försöka styra beskattningen dit

där skatten är så låg som möjligt. Detta gör att det är viktigt

att Sverige i internationella sammanhang och inom EU aktivt

verkar för bättre samordning och kontroll av

skatteundandragande. Ett verksamt instrument vore att inom EU få

till stånd en minimiskattesats för kapitalbeskattningen.

Vad som har anförts i motionen angående behovet av

internationell kontroll och minimiskatteregler för

kapitalbeskattningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels vid moment 11 hemställt

11. beträffande EG och kapitalbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande

13 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har

anförts om behovet av internationell kontroll och

minimiskatteregler för kapitalbeskattningen.

23. Slopad eller skärpt förmögenhetsskatt

(mom. 12 -- m)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Den svenska arvs- och förmögenhetsbeskattningen har gjort att

ett stort antal förmögna svenskar har emigrerat och tagit med

sig tusentals arbetstillfällen, sin kompetens, sitt

entreprenörskap och sin inspirationsförmåga. Skattereglerna har

på det sättet medfört att Sverige har förlorat mer än rätten att

beskatta dessa personers förmögenhet och avkastningen av

förmögenheten. Vi har förlorat jobben, och detta har drabbat de

i dag arbetslösa.

Ett annat skäl för att helt slopa förmögenhetsskatten är att

förmögenhetsskatt inte skall tas ut på s.k. arbetande kapital.

Om förmögenhetsskatten på övriga tillgångar behålls medför detta

snedvridningar som försämrar den ekonomiska utvecklingen.

Vi instämmer i vad som anförts i motion Sk328 i dessa

hänseenden och i kravet på att förmögenhetsskatten slopas

fr.o.m. beskattningsåret 1995.

dels vid moment 12 hemställt

12. beträffande slopad eller skärpt förmögenhetsskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328

yrkande 15 och 1994/95:A270 yrkande 5 och med avslag på motion

1994/95:Sk341 yrkandena 26 och 27 begär att regeringen lägger

fram förslag till lag om slopande av förmögenhetsskatten med

verkan fr.o.m. taxeringsåret 1996.

24. Slopad eller skärpt förmögenhetsskatt

(mom. 12 -- v)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk341 bör förmögenhetsskatten reformeras

så att den fungerar på ett mer ändamålsenligt sätt. Promemorian

Ds 1990:91 bör få utgöra grundvalen för en sådan översyn.

I avvaktan på att en ny förmögenhetsbeskattning kan införas

föreslås i motionen att en progressiv skatteskala införs med tre

steg: den befintliga nivån 1,5 %, ett skikt på 2,5 % för

förmögenheter över 1 600 000 kr och ett skikt på 3 % för

förmögenhet över 3 600 000 kr. Motionärernas förslag bör

genomföras fr.o.m. inkomståret 1996.

dels vid moment 12 hemställt

12. beträffande slopad eller skärpt förmögenhetsskatt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkandena

26 och 27 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande

15 och 1994/95:A270 yrkande 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad som här har anförts om förmögenhetsskatten.

25. Avkastningsskatten på pensionssparande (mom. 13 -- m)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Hösten 1994 höjdes den schabloniserade avkastningsskatten på

pensions- och kapitalförsäkringar. Redan den tidigare

skattenivån var så hög att ett betydande utflöde av kapital till

utlandet ägde rum. Denna utveckling kommer nu att accentueras.

Detta är negativt från samhällsekonomiska utgångspunkter.

Avkastningsskatten bör sänkas från 15 % till 10 % så som

föreslås i motionerna.

dels vid moment 13 hemställt

13. beträffande avkastningsskatten på pensionssparande

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328

yrkande 19 och 1994/95:Sk350 yrkande 5 begär att regeringen

lägger fram förslag till lagstiftning angående sänkning av

avkastningsskatten på pensionssparande till 10 %.

26. Avdragsrätten för pensionsförsäkringar

(mom. 14 -- v)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Inbetalningar till pensionsförsäkringar och till det

individuella pensionssparandet är avdragsgilla vid

inkomstbeskattningen och utbetalningar beskattas som inkomst av

tjänst. Avdragsrätten är maximerad till 1 basbelopp, men den som

har inkomster som överstiger 10 basbelopp kan få avdrag med upp

till 2 basbelopp. I vissa fall gäller ännu högre avdragsgränser.

De samlade avdragen för pensionsförsäkringarna uppgår till ca 10

miljarder kronor.

Som anförs i motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) kan det

ifrågasättas om det är samhällsekonomiskt motiverat att

subventionera denna sparform på detta sätt. Subventionen är

utformad så att den är mest fördelaktig för dem som har de

högsta inkomsterna, och det finns även andra skäl som talar för

att avdragsrätten för inbetalningar till pensionssparande bör

avvecklas.

En avveckling är dock inte oproblematisk. En fullständig

avveckling av avdragsrätten förutsätter att beskattningen vid

uttag slopas. Ett annat skäl till en viss subvention är den

konkurrens om pensionssparandet som förekommer från utlandet. I

ett flertal länder beskattas t.ex. pensionssparande och livbolag

enligt extra förmånliga regler.

Enligt Vänsterpartiets uppfattning är det dock

samhällsekonomiskt motiverat att dra ned på subventionsgraden.

En halvering av avdragsrätten kan ske med olika metoder. Med en

rimlig teknisk konstruktion kan en halvering av avdragsrätten

beräknas ge en inkomstförstärkning på ca 0,9 miljarder kronor.

Riksdagen bör med bifall till motion Sk341 yrkande 14 begära

förslag till halverad avdragsrätt för privata

pensionsförsäkringar enligt vad som här har anförts.

dels vid moment 14 hemställt

14. beträffande avdragsrätten för pensionsförsäkringar

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande

14 hos regeringen begär förslag till halverad avdragsrätt för

privata pensionsförsäkringar i enlighet med vad som här har

anförts.

27. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- mp)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet anser att kommunerna bör få en vidgad

beskattningsrätt. De bör t.ex. kunna beskatta bensin och andra

fossila bränslen, utsläpp av förorenat vatten från hushåll och

företag, produktion av vattenkraft och uttag av vissa råvaror.

Därigenom ges betydligt bättre möjligheter till sänkt skatt på

arbete även i den kommunala sektorn. Som anförs i motion N202 av

Birger Schlaug m.fl. (mp) bör företagen kunna åläggas att betala

avgifter eller skatter till kommunerna för att kompensera för de

resurser man utnyttjar och de kostnader som kommunerna har för

detta. Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till

motion N202 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 15 hemställt

15. beträffande kommunal fastighetsskatt m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N202 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts

om behovet av att låta kommunerna ta ut kommunala

företagsavgifter och skatter.

28. Förskolor och dagmammor (mom. 16 -- mp)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Motionerna Sk330 av Gunnar Goude m.fl. (mp) och Ub905 av

Birger Schlaug m.fl. (mp) går ut på att värdet av föräldrarnas

arbete i föräldraaktiva förskolor skall undantas från

beskattning. Föräldrarnas insatser i de föräldraaktiva

förskolorna innebär att avgifterna och taxorna i sådan förskolor

kan bli lägre än i andra förskolor. Motionärerna uppger att den

ekonomiska förmån som detta innebär för föräldrarna behandlas på

olika sätt i kommunala förskolor och i föräldrakooperativ eller

andra fristående skolor. Förmåner av detta slag i de kommunala

förskolorna betraktas enligt motionärerna såsom en skattepliktig

förmån av tjänst, dvs. som inkomst av arbete, i motsats till vad

som gäller för föräldrakooperativen.

De ekonomiska fördelarna med föräldraaktiva förskolor är

uppenbara. Föräldraaktivitet bör eftersträvas även av andra

skäl, som egentligen är ännu viktigare. Föräldrarna är delaktiga

och kan själva påverka utformningen av verksamheten. Föräldrarna

får en bra kontakt med andra familjer, andra familjers barn och

med personalen vid det gemensamma dagiset. Föräldragruppen vid

en sådan förskola utgör också en viktig del av samhällets

sociala skyddsnät. Man hjälper varandra när problem uppstår i

någon familj. Barnen känner varandra inte bara som dagiskamrater

utan också som barn i olika familjer. Barnen får en vidgad,

naturlig vuxenkontakt. En föräldraaktiv förskola erbjuder också

på ett naturligt sätt de fördelar som kontakter med familjer

från andra kulturer innebär.

Det kan inte accepteras att oklara skatteregler motverkar en

önskvärd utbyggnad av föräldraaktiva förskolor. Som anförs i

motionerna bör föräldrar som utför arbete vid "sin" kommunala

förskola kunna tillgodoräkna sig den ekonomiska vinsten av egna

insatser utan att detta betraktas som en skattepliktig förmån

eller som inkomst av arbete, på samma sätt som gäller inom

föräldrakooperativen. Regeringen bör därför se över reglerna i

syfte att skapa likvärdiga möjligheter för föräldraaktivitet vid

kommunala förskolor som vid fristående förskolor.

Vad som här har anförts bör riksdagen, med bifall till

motionerna Sk330 och Ub905 yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

Motion Sk809 gäller en fråga om F-skattesedlar och dagmammor

som kommer att belysas av Skattebetalningsutredningen (Fi

1993:07). I avvaktan härpå bör motionen avslås.

dels vid moment 16 hemställt

16. beträffande förskolor och dagmammor

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk330 och

1994/95:Ub905 yrkande 1 samt med avslag på motion

1994/95:Sk806 som sin mening ger regeringen till känna vad som

här har anförts om en översyn av skattelagstiftningen i syfte

att skapa likvärdiga möjligheter för föräldraaktivitet vid

kommunala förskolor som vid föräldrakooperativ och andra

fristående förskolor.

29. Avdrag för resekostnader m.m.

(mom. 17 -- m, fp)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Jan-Olof Franzén (m) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

I motionerna Sk308, Sk329, Sk631 och T210 framställs yrkanden

om att resor till och från barndaghem i samband med arbetsresa

skall få inräknas vid beräkning av tidsvinst och kostnader för

bilresor. Vi instämmer i uppfattningen att dessa resor har ett

nära samband med förvärvsarbetet och att det är rimligt att

förändra reglerna i denna riktning.

dels vid moment 17 hemställt

17. beträffande avdrag för resekostnader m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk308,

1994/95:Sk329, 1994/95:Sk631 och 1994/95:T210 yrkande 5

samt med avslag på motionerna 1994/95:Sk307, 1994/95:Sk344,

1994/95:Sk620 och 1994/95:A442 yrkande 15 som sin mening ger

regeringen till känna vad som här har anförts om ändrade regler

för bilresor till och från barndaghem.

30. Detaljutformningen av förmögenhetsskatten och arvs- och

gåvoskatten (mom. 18 -- m, c, fp, kds)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),

Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström

(kds) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk318 bör sambeskattningen av förmögenhet

slopas omedelbart. I sak torde det inte finnas några delade

meningar om detta. Det finns enligt vår uppfattning ingen

anledning att avvakta resultatet av den översyn som pågår inom

Finansdepartementet. Vi tillstyrker alltså motionen.

Motionerna Sk322 och Sk349 gäller frågorna om arvs- och

gåvoskatten på s.k. arbetande kapital. Som framhålls i

motionerna medför arvs- och gåvoskatten fortfarande stora

problem för små och medelstora företag. I realiteten innebär

reglerna att ett generationsskifte många gånger inte kan

genomföras och att företaget alltså måste läggas ned eller

avyttras. Yrkandena i motionerna innebär att regeringen

skyndsamt skall lägga fram förslag som löser problem. Vi

instämmer i dessa yrkanden.

dels vid moment 18 hemställt

18. beträffande detaljutformningen av förmögenhetsskatten

och arvs- och gåvoskatten

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk318,

1994/95:Sk322 och 1994/95:Sk349 yrkande 13 som sin mening

ger regeringen till känna vad som här har anförts om

sambeskattningen av förmögenhet och om arvs- och

gåvobeskattningen av kapital.

31. Kulturverksamhet och skattefrågor

(mom. 21 -- m)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

I motion Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) begär

motionärerna en översyn av olika skatter som påverkar

kulturverksamheten negativt. Som exempel nämns

fastighetstaxeringen av kulturbyggnader, värderingen av

bostadsförmåner i sådana hus, frågan om avlyftning av

mervärdesskatt för bostadsbyggnad som klassats som

kulturbyggnad, effekter av arvsbeskattningen när kulturmiljöer

måste hållas samman och bildande av familjestiftelser för

kulturvård. I motionen framhålls också att inkomstbeskattningen

upplevs som ett av de största hindren för nyskapande. Vi

instämmer i motionärernas uppfattning: Dessa frågor behöver

belysas och vi anser att de lämpligen bör tas upp av kommittén

(Kr 1993:03) om kulturpolitikens inriktning.

Vad som här har anförts om en översyn av de olika skatter som

negativt påverkar kulturverksamheten bör riksdagen, med bifall

till motion Kr285 yrkande 3, som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 21 hemställt

21. beträffande kulturverksamhet och skattefrågor

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 3

begär en översyn av olika skatter som negativt påverkar

kulturverksamheten.

32. Lagändringar (mom. 22 -- m, fp, v, mp; villk. 7--11)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Lars Bäckström (v), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg

(mp) och Karin Pilsäter (fp) hemställer -- för det fall att

utskottets hemställan i moment 2 i vad avser sänkning av det

allmänna grundavdraget avslås av riksdagen (jfr reservationerna

7--11) -- att utskottets hemställan i moment 22 avslås.

Särskilda yttranden

1. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- v)

Lars Bäckström (v) anför:

I motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 24 begär

Vänsterpartiet en utredning av frågan om fastighetsskatten kan

överföras till det kommunala beskattningsområdet bl.a. för att

finansiera den infrastruktur (gatuhållning, va-nät m.m.) som

krävs för fastigheterna. Detta yrkande kommer att behandlas i

annat sammanhang, och vi saknar därför anledning att nu gå in

närmare på dessa frågor.

2. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- kds)

Michael Stjernström (kds) anför:

I motion Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkas bl.a. att

delar av fastighetsskatten på sikt skall växlas mot kommunala

fastighetsavgifter för att täcka kostnader för brandförsvar,

gator och annan kommunal service som är direkt kopplad till

fastigheten. Detta yrkande kommer att behandlas i ett annat

betänkande. Vi saknar därför anledning att nu gå in närmare på

dessa frågor.

3. Förskolor och dagmammor (mom. 16 -- m)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) anför:

I motion Sk806 framställs ett yrkande som går ut på att

dagmammor skall ha rätt att få F-skattsedel även om de vårdar

mindre än 5 barn. De sociala förmånerna i vissa kommuner

påverkas av frågan om dagmamman har F-skattsedel eller inte.

Vid sin behandling av ett motsvarande yrkande förra året

överlämnade utskottet frågan till Skattebetalningsutredningen

(Fi 1993:07). Utredningen kommer att lämna sitt förslag tidigt i

höst. Vi utgår alltså från att utredningen inom kort kommer att

belysa frågan och möjligheterna att lösa det aktuella problemet.

Vi har därför inte något särskilt yrkande med anledning av

motionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen1

Motionerna2

Utskottet9

Skattepolitikens inriktning m.m.9

Det särskilda grundavdraget för pensionärer, m.m.16

Barnomsorg17

Resor18

Förmögenhetsskatt m.m.19

Ideella föreningar20

Slott och herresäten, m.m.20

Kulturverksamhet och skattefrågor20

Hemställan21

Reservationer24

1. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen

m.m. (mom. 1 -- m)24

2. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen

m.m. (mom. 1 -- c)28

3. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen

m.m. (mom. 1 -- fp)30

4. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen

m.m. (mom. 1 -- v)32

5. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen

m.m. (mom. 1 -- mp)34

6. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen

m.m. (mom. 1 -- kds)35

7. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och

uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- m)37

8. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och

uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- fp)38

9. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och

uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- v)39

10. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget

och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- mp)40

11. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget

och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- kds)41

12. Den allmänna löneavgiften (mom. 3 -- m, fp, kds)42

13. En progressiv övertidsavgift (mom. 4 -- v)43

14. Skattelättnader inom tjänstesektorn (mom. 5 --m)43

15. Skattelättnader inom tjänstesektorn (mom. 5 --fp)45

16. Skattelättnader inom tjänstesektorn (mom. 5 -- kds)46

17. Avdrag för gåvor till ideella ändamål (mom. 6 -- fp,

kds)47

18. Underskott på nystartad verksamhet (mom. 7 -- m, c, fp,

kds)47

19. Riskkapitalavdrag m.m. (mom. 8 --m,fp,mp,kds)48

20. Avdragsrätten för räntor (mom. 9 -- v)49

21. Skattesatsen för kapitalinkomster (mom. 10 -- m)49

22. EG och kapitalbeskattningen (mom. 11 -- v)50

23. Slopad eller skärpt förmögenhetsskatt (mom. 12 -- m)50

24. Slopad eller skärpt förmögenhetsskatt (mom. 12 -- v)51

25. Avkastningsskatten på pensionssparande (mom. 13 -- m)51

26. Avdragsrätten för pensionsförsäkringar (mom. 14 -- v)52

27. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- mp)52

28. Förskolor och dagmammor (mom. 16 -- mp)53

29. Avdrag för resekostnader m.m. (mom. 17 --m,fp)54

30. Detaljutformningen av förmögenhetsskatten och arvs- och

gåvoskatten (mom. 18 -- m, c, fp, kds)54

31. Kulturverksamhet och skattefrågor (mom. 21 -- m)55

32. Lagändringar (mom. 22 -- m, fp, v, mp; villk. 7--11)56

Särskilda yttranden56

1. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- v)56

2. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- kds)56

3. Förskolor och dagmammor (mom. 16 -- m)56