Bet. 1994/95:SkU21

Skatteutskottets betänkande

1994/95:SKU21

Företagsskatt

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

SkU21

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner från den

allmänna motionstiden 1995 om beskattningen av företag och deras

ägare. Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning till bl.a.

det arbete med företagsskattefrågor som pågår i

regeringskansliet.

Vid betänkandet fogas nio reservationer (m, c, fp, v, kds) och

ett särskilt yttrande (c).

Motionerna

1994/95:Sk301 av Göran Hägglund (kds) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till sådan ändring i

kommunalskattelagen att avdrag kan medges för kapitalförluster

vid rån.

1994/95:Sk311 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en utredning om konsekvenserna av ett

friare sätt att använda skogskontomedel i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1994/95:Sk327 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om snabb ändring av de lagbestämmelser som gäller skatteuttag av

olika slag i samband med rån och stöld.

1994/95:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga

11. att riksdagen beslutar om slopad dubbelbeskattning av

utdelning och kvarhållen vinst i aktiebolag enligt de regler som

gällde 1994 med verkan från den 1 januari 1996,

12. att riksdagen beslutar om de ändringar som följer av

slopad dubbelbeskattning från den 1 januari 1996 i enlighet med

vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad och

förenklad beskattning av delägare i fåmansbolag i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1994/95:Sk332 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om lindrad och förenklad beskattning av

delägare i fåmansföretag i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1994/95:Sk334 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheten att avsätta medel i

vinstreserv.

1994/95:Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 6 om behovet av enklare

skatteregler för småföretagsverksamheten,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 8 om företagsbeskattningen inom

EU,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 8 om en anpassning av det

effektiva skatteuttaget för företag i Sverige upp till nivåerna

inom EU,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 8 om eventuella tillkommande

lättnader i företagsbeskattningen,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett riktat

kreditstöd enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 8 om en avveckling av

periodiseringsfonderna,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 8 om övervinster,

vinstdisponering och framtidsfond,

23. att riksdagen beslutar att höja skattesatsen för

bolagsskatten från 28 till 30 %.

1994/95:Sk342 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förlustavdrag i näringsverksamhet.

1994/95:Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av fåmansbolagsbeskattningen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avvecklad

dubbelbeskattning på avkastning på aktier i enlighet med vad i

motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att göra

royalty på patenterade uppfinningar skattefria under två år i

enlighet med vad i motionen anförts.

1994/95:Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om grundprinciper för företagande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förenklade regler vid beskattning av

delägande i fåmansbolag.

1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffad

dubbelbeskattning enligt vad som anförts i motionen.

1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

11. att riksdagen i anledning av proposition 1994/95:100

beslutar om ändring i lagen om återföring av

skatteutjämningsreserv i enlighet med vad i motionen anförts.

1994/95:T605 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om reglerna för partrederier,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att återanskaffningsfonderna för skepp bör

återinföras.

1994/95:N272 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om företagsbeskattningen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett

investeringsbidrag för småföretag enligt vad som anförts i

motionen.

1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

4. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen

anförts om återförande av SURV-avsättningar.

1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att göra royalty på patenterade

uppfinningar skattefri i två år.

1994/95:A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen beslutar avskaffa dubbelbeskattningen på

aktier,

7. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av lindrad och förenklad beskattning av

delägare i fåmansbolag.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal under den

allmänna motionstiden 1995 väckta motioner som gäller

beskattning av företag och deras ägare.

Förutom de motioner som behandlas här bereder utskottet

ytterligare några motionsyrkanden som tar upp frågor av

betydelse för beskattning av näringsverksamhet. Det gäller

främst yrkanden om att införa ett riskkapitalavdrag och att

återinföra en rätt till kvittning av underskott i

näringsverksamhet mot annan inkomst. Utskottet behandlar

sistnämnda frågor i ett annat betänkande under våren (bet.

1994/95:SkU20). Utskottet kommer senare också att behandla ett

antal motioner om yrkesfiskarnas skatteförhållanden.

Beskattning av aktieutdelning m.m.

Den skattereform som riksdagen beslutade år 1990 innebar att

aktievinster och utdelningar skulle beskattas efter den

generella skattesats om 30 % för kapitalinkomster som infördes

genom reformen (prop. 1989/90:110, SkU30).

Med verkan fr.o.m den 1 januari 1992 sänktes beskattningen av

aktievinster o.d. samt för värdepappersfonder och avkastning på

kapitalförsäkring till 25 % (prop. 1991/92:60, SkU10).

Sänkningen beslutades av den dåvarande riksdagen som ett första

led i en allmän sänkning av kapitalskattesatsen till 25 %. Samma

riksdag beslutade under hösten 1993 att fr.o.m. den 1 januari

1994 (prop. 1993/94:50, SkU15 och prop. 1993/94:234, SkU25)

undanta utdelning på aktier i svenska aktiebolag från

beskattning hos aktieägaren och att halvera skatten på reavinst

vid försäljning av svenska aktier, dvs. till en faktisk

skattesats på 12,5 % för fysiska personer. De nya reglerna

medförde ett stort antal följdändringar i olika författningar.

Hösten 1994 (prop. 1994/95:25, FiU1) ändrade riksdagen

tillbaka reglerna för beskattning av kapitalinkomster och därmed

aktievinster och utdelningar till läget efter 1990 års

skattereform. Kapitalinkomster beskattas följaktligen med 30 %

fr.o.m. den 1 januari 1995. Ett undantag är reavinster och

utdelning på andelar i allemansfond som beskattas med en faktisk

skattesats om 20 %.

I fyra motioner finns förslag av innebörd att skattelättnader

i fråga om utdelningar och aktievinster skall återinföras. Det

är motionerna Sk328 yrkandena 11 och 12 av Carl Bildt m.fl. (m),

Sk349 yrkande 4 av Alf Svensson m.fl. (kds), Fi211 yrkande 23 av

Lars Leijonborg m.fl. (fp) och A270 yrkande 4 av Gullan Lindblad

och Göthe Knutson (m).

Enligt motion Sk328 bör de regler som gällde under år 1994

återinföras fr.o.m. den 1 januari 1996. Enligt motion Sk349 bör

lättnaderna återinföras med hälften fr.o.m. den 1 januari 1996

och fullt ut fr.o.m. den 1 juli 1997.

I Sverige föreligger det en brist på industriellt inriktat

kapital. Det är därför av stor betydelse att skapandet av

riskvilligt kapital inte försvåras. Detta gäller för såväl små

som stora företag.

De skatteregler som gällde för utdelningar och aktievinster

under år 1994 innebar emellertid lättnader för företagens ägare

som inte med någon rimlig grad av säkerhet kan antas ha medfört

några positiva effekter på investeringar och sysselsättning.

Dessutom komplicerades regelsystemet av att det i praktiken

tillkom flera olika skattesatser för kapitalinkomsterna. Detta

förhållande och den ökade spännvidden mellan beskattningen av

inkomster av kapital och inkomster av arbete öppnade nya

möjligheter till skatteplanering.

Utskottet anser således att starka skäl talar emot ett

återinförande av de skattelättnader för utdelning och

aktievinster m.m. som gällde under år 1994. I den mån

motionärerna med de föreslagna åtgärderna syftar till att

stimulera tillgången på riskvilligt kapital vill utskottet

framhålla att de problem som framför allt de små och medelstora

företagen har när det gäller anskaffningen av riskvilligt

kapital för närvarande är föremål för beredning i

regeringskansliet. Näringsdepartementet och Finansdepartementet

avser också att analysera de små och medelstora företagens

beskattningssituation, mot bakgrund av bl.a. de synpunkter som

redovisats i regeringens näringslivs- resp. företagarråd.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna

Sk328 yrkande 11, Sk349 yrkande 4, Fi211 yrkande 23 och A270

yrkande 4.

Bolagsskattesats, reservering, m.m.

Vid 1990 års skattereform genomfördes omfattande ändringar i

företagsbeskattningen fr.o.m. 1992 års taxering. Bärande inslag

var att bolagsskattesatsen sänktes från 52 % till 30 % i

förening med att reserveringsmöjligheterna beskars.

Hösten 1993 sänktes bolagsskattesatsen ytterligare till 28 %

med verkan fr.o.m. 1995 års taxering (prop. 1993/94:50, SkU15).

Samtidigt avskaffades skatteutjämningsreserven, och

periodiseringsfond infördes som en ny allmän

reserveringsmöjlighet. Gjorda avsättningar till

skatteutjämningsreserv skulle till hälften återföras till

beskattning med början vid 1995 års taxering.

Bolagsskattesatsen ändrades inte i samband med att reglerna om

aktievinster och utdelning ändrades tillbaka till 30 % hösten

1994. Den skattefria upplösningen av skatteutjämningsreserven

begränsades dock till att avse en tiondel av gjorda

avsättningar. Återföringstiden förlängdes från fem till sju år.

Enligt den proposition som låg till grund för ändringarna fanns

det ett behov av att sänka skatteuttaget inom företagssektorn

med ca 2 miljarder kronor i förhållande till nivån enligt 1994

års regler (prop. 1994/95:25, FiU1). De skattelättnader som

gällde för ägarkapitalet under 1994 kombinerades nämligen med

skärpningar i företagsbeskattningen.

Det framgår av årets finansplan (prop. 1994/95:100 bilaga l)

att 2 miljarder kronor har avsatts till en reform som enligt

regeringens avsikt i första hand skall användas för att reducera

skatteuttaget för de mindre och medelstora företagen.

I motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) redovisas olika

förslag som gäller nivån på skatteuttaget i företagssektorn.

Enligt motionen bör Sverige verka för en minimiskattesats för

bolagsskatten inom EU på lägst 30 % (yrkande 17) och anpassa det

effektiva skatteuttaget på företag i Sverige upp till nivåerna

inom EU (yrkande 18). För 1996 bör bolagsskatten enligt motionen

bestämmas till 30 % (yrkande 23). Motionärerna anser att

riksdagen bör beställa ett förslag från regeringen om ett riktat

stöd till mindre företag under inkomståret 1996 i form av ett

skattepliktigt räntebidrag knutet till inventarieanskaffning och

som "betalas ut" i form av en skattereduktion och som skall

finansieras genom höjd bolagsskatt (yrkande 20). Motionärerna

vill vidare avveckla periodiseringsfonderna (yrkande 21) och

utreda ett system för beskattning av övervinster och införa

framtidsfonder (yrkande 22).

Enligt en annan motion av Gudrun Schyman m.fl., N272, bör

riksdagen uttala sig om företagsbeskattningens betydelse för

småföretagandet (yrkande 4). I samma motion finns också ett

yrkande om investeringsbidrag till småföretag (yrkande 5)

motsvarande yrkande 20 i motion Sk341.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt förslag

från Vänsterpartiet om olika åtgärder i syfte att skärpa

beskattningen av företagen. I fråga om åtgärder inriktade på de

mindre företagen vill utskottet hänvisa till vad utskottet nyss

anförde om det analysarbete som pågår. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Beträffande de skattelättnader i företagssektorn som har

aviserats i proposition 1994/95:25 yrkar Marianne Andersson

m.fl. (c, m, fp) i motion Sk334 att riksdagen bör uttala sig för

att viss del av utrymmet för sänkt skatteuttag på företag skall

användas till ett system med lönebaserade vinstreserveringar.

Ett yrkande om att riksdagen bör uttala att eventuella

skattelättnader för företagssektorn skall tillkomma mindre

företag finns i motion Sk341 yrkande 19 av Gudrun Schyman m.fl.

(v).

Som utskottet nyss redovisade är avsikten att ett reducerat

skatteuttag skall vara inriktat på små och medelstora företag.

Hur detta närmare skall ske måste först få prövas i den pågående

beredningen. Utskottet avstyrker motionärernas förslag om att

riksdagen skall besluta tillkännagivanden till regeringen i

frågan.

De regler för återföring av skatteutjämningsreserv som

utskottet nyss berörde har tagits upp i två motioner av Olof

Johansson m.fl. (c). Enligt dessa motioner, Fi219 yrkande 11 och

N300 yrkande 4, skall upplösning av gjorda avsättningar till

skatteutjämningsreserv ske i enlighet med de regler som

beslutades hösten 1993.

Flera skäl talar enligt utskottets mening emot motionärernas

förslag. Ett viktigt skäl är att endast företag som har gjort

avsättningar till skatteutjämningsreserv skulle få del av den

förmån som består i att endast hälften av återföringen

beskattas. I jämförelse med dessa företag skulle företag som har

avstått från att göra avsättningar missgynnas. Åtgärden skulle

därmed leda till ett otillfredsställande resultat ur

rättvisesynpunkt. Skattebortfallet skulle också bli betydande.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Enligt motion Sk342 yrkande 2 av Bengt Silfverstrand och Bo

Bernhardsson (s) bör riksdagen beställa en översyn av reglerna

om underskottsavdrag i näringsverksamhet.

Motionärerna anser att rätten att göra underskottsavdrag i

första hand bör förbehållas nya företag, där det ofta framstår

som naturligt att de första åren inte genererar några vinster.

Enligt de regler som gällde före 1990 års skattereform fanns

tidsmässiga begränsningar i möjligheten att utnyttja en

skattemässig förlust. Fysiska personer kunde utnyttja en förlust

under en följande sexårsperiod och ett aktiebolag eller en

ekonomisk förening under en följande tioårsperiod.

Det var ett framträdande inslag i skattereformen att den

tidsmässiga begränsningen i rätten att utnyttja en skattemässig

förlust togs bort. Utskottet anser det inte vara motiverat att

överväga en inskränkning härvidlag. Givetvis måste de spärregler

som skall förhindra att möjligheten till förlustutjämning

används för skatteundandraganden i olika former vara utformade

på ett effektivt sätt. Utskottet anser emellertid att det inte

finns någon anledning att utreda frågan om en tidsmässig

inskränkning i rätten att utnyttja underskottsavdrag.

Följaktligen avstyrker utskottet motionen.

I motion T605 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) förordas att det

görs en översyn av reglerna för partrederier (yrkande 3) och att

återanskaffningsfonderna för skepp skall återinföras (yrkande

4).

Beträffande de skatteregler som har betydelse för

partrederier vill utskottet erinra om att de begränsningar

som tidigare gällde i fråga om avdrag för underskott i

rederirörelse upphävdes vid 1990 års skattereform. Den

reformering av skattereglerna för enskild näringsverksamhet som

har genomförts fr.o.m. 1995 års taxering har betydelse även för

fysiska personer som är delägare i ett partrederi. Det torde

enligt utskottets mening inte finnas ett behov av att sätta i

gång en särskild utredning om partrederiernas

skatteförhållanden.

När det gäller den andra frågan som motionärerna tar upp vill

utskottet erinra om att 1990 års skattereform innebar sänkt

skattesats i förening med beskurna reserveringsmöjligheter.

Fartygsfond m.fl. reserveringsformer avskaffades. En allmän

reserveringsmöjlighet som fr.o.m. 1995 års taxering ersatts med

periodiseringsfond infördes i stället. Enligt utskottets mening

bör riksdagen inte besluta att återinföra rätten till avsättning

till fartygsfond.

Utskottet avstyrker motion T605 yrkandena 3 och 4.

Skattereglerna för enskilda näringsidkare

Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag beskattas

fr.o.m. 1995 års taxering enligt nya regler (prop. 1993/94:50,

SkU15). Ett framträdande inslag i de nya reglerna är att enskild

näringsverksamhet som en person driver här i landet blir en

förvärvskälla. De nya reglerna medger vidare att vinstmedel kan

behållas i näringsverksamheten som expansionsmedel och beskattas

efter samma skattesats som för aktiebolagen, 28 %.

Expansionsmedlen kan återinvesteras i verksamheten utan att

detta medför ytterligare beskattning.

I motion Sk341 yrkande 11 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås

en utredning i syfte att förenkla skattereglerna för

småföretagare. Motionärerna hänvisar till den kritik som i olika

sammanhang har riktats mot reglerna därför att de är mycket

komplicerade.

Utskottet anser att ett bekymmer med reglerna för enskild

näringsverksamhet är att de i vissa delar är komplicerade. Som

anförs i motionen och som utskottet också tidigare har

framhållit är det främst reglerna om räntefördelning och

expansionsmedel som är svårtillgängliga. Detta fick vid

genomförandet av reformen dock vägas mot bl.a. intresset av att

ge enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag samma

möjligheter att expandera verksamheten med lågbeskattade medel

som aktiebolag.

Utskottet har tidigare uttalat att tillämpningen av reglerna

bör följas upp och utvärderas. En systematisk översyn av

inkomstskatteförfattningarna pågår också i regeringskansliet.

Utskottet utgår ifrån att de möjligheter som finns att förenkla

reglerna för enskild näringsverksamhet tas till vara i dessa

sammanhang. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte

finns ett behov av ett tillkännagivande till regeringen om en

särskild utredning. Följaktligen avstyrker utskottet motionen.

Beskattning av delägare i fåmansföretag, m.m.

I motionerna Sk328 yrkande 13 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk332

av Eva Björne (m), Sk350 yrkande 3 av Göte Jonsson och Ulf Melin

(m) samt A270 yrkande 7 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)

hemställs att beskattningen av delägare i fåmansföretag skall

lindras och förenklas. Motionärerna nämner bl.a. principerna för

fördelning av inkomst mellan arbetsinkomster och

kapitalinkomster. Motion Sk350 innehåller i yrkande 1 även ett

förslag om att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen

skall uttala att svensk företagsamhet skall bygga på fri

företagsamhet och privat ägande och att familjeföretagandet

skall värnas.

Fåmansföretagen berörs även i motion Sk349 yrkande 3 av Alf

Svensson m.fl. (kds). Enligt motionen bör det göras en översyn

av skattereglerna i syfte att skapa bättre förutsättningar för

företagande och nyföretagande.

Utskottet har tidigare i betänkandet berört det arbete som

pågår i regeringskansliet för att på olika sätt förbättra de små

och medelstora företagens möjlighet att utvecklas och att få

tillgång till riskvilligt kapital. Vid sidan av det nämnda

arbetet pågår inom Finansdepartementet även en översyn av olika

frågor som gäller fåmansföretagens beskattning.

Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas och ser

inte något skäl till att riksdagen skall besluta om

tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena. Utskottet

avstyrker därför motionerna Sk328 yrkande 13, Sk332, Sk349

yrkande 3, Sk350 yrkandena 1 och 3 och A270 yrkande 7.

Skogskontoreglerna

I motion Sk311 yrkar Kjell Ericsson (c) att det skall utredas

om skogskontomedel kan få användas för att investera i nya

näringar i den kommun där medlen förvärvats. En sådan utredning

skulle enligt motionen även kunna omfatta möjligheten att under

vissa förutsättningar skattefritt få använda skogskontomedel

för att t.ex. investera i en ny förvärvskälla.

Liknande yrkanden har tidigare avstyrkts av utskottet. Det

viktiga med skogskontot är att det ger möjlighet att utjämna

inkomster mellan olika år. Om det skulle införas en möjlighet

att utan avskattning använda skogskontomedel för olika ändamål

skulle ett i princip nytt reserveringssystem skapas. Utskottet

vill framhålla att de regler som gäller för fysiska personers

näringsverksamhet fr.o.m. 1995 års taxering ger näringsidkaren

betydligt bättre förutsättningar än vad som gällde tidigare att

expandera sin verksamhet och att driva flera olika verksamheter

som en förvärvskälla. Utskottet anser med hänsyn härtill att en

sådan utvidgning av skogskontosystemet som motionären

eftersträvar inte bör övervägas. Utskottet avstyrker motionen.

Royalty

Enligt motionerna Sk349 yrkande 5 och N301 yrkande 5 av Alf

Svensson m.fl. (kds) bör royaltyinkomster för patenterade

uppfinningar skattebefrias under de två första åren.

Ett liknande förslag fanns med i ett utredningsbetänkande från

Innovationsutredningen (SOU 1993:84). Detta och andra

skatteförslag från utredningen redovisades i förra årets

budgetproposition (prop. 1993/94:100 bilaga 13) och ansågs där

inte aktuella att genomföra. Utskottet har tidigare avstyrkt

yrkanden med samma inriktning med hänvisning till bl.a. de

allmänna förbättringar som ägt rum i företagsbeskattningen.

Utskottet finner inte skäl att ompröva det tidigare

ställningstagandet beträffande skattefrågan och avstyrker därför

motionerna Sk349 yrkande 5 och N301 yrkande 5. När det gäller

innovationsfrämjande åtgärder vill utskottet dock i sammanhanget

erinra om att det framgår av årets budgetproposition (prop.

1994/95:100 bilaga 13) att NUTEK och Stiftelsen

Innovationscentrum har för avsikt att avtala om ett närmare

samarbete i fråga om stöd till enskilda innovationer och andra

innovationsfrämjande åtgärder.

Kapitalförlust vid rån

I motion Sk301 av Göran Hägglund (kds) yrkas att det genomförs

en lagändring som medger avdrag för kapitalförluster vid rån.

Motsvarande yrkande beträffande rån och stöld finns även i

motion Sk327 av Eskil Erlandsson (c).

Utskottet har vid tidigare behandling av liknande yrkanden

inte varit främmande för att reglerna kan behöva ändras och har

förutsatt att regeringen uppmärksammar detta. Frågan ingår också

i direktiven (dir. 1994:64) till den utredning som gör en

översyn av bestämmelserna om kapitalförlust och

organisationskostnader. Utredningen skall enligt direktiven vara

klar före utgången av 1995.

Utskottet anser att resultatet av utredningsarbetet bör

avvaktas och avstyrker därför motionerna Sk301 och Sk327.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beskattning av aktieutdelning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 11

och 12, 1994/95:Sk349 yrkande 4, 1994/95:Fi211 yrkande 23

och 1994/95:A270 yrkande 4,

res. 1 (m, fp, kds)

2. beträffande nivån på skatteuttaget i företagssektorn

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 17,

18, 20--23 och 1994/95:N272 yrkandena 4 och 5,

res. 2 (v)

3. beträffande skattelättnader i företagssektorn

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk334 och

1994/95:Sk341 yrkande 19,

res. 3 (v)

4. beträffande återföring av skatteutjämningsreserv

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi219 yrkande 11 och

1994/95:N300 yrkande 4,

res. 4 (c)

5. beträffande underskottsavdrag

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk342 yrkande 2,

6. beträffande partrederier, m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:T605 yrkandena 3 och 4,

res. 5 (m)

7. beträffande skattereglerna för enskilda näringsidkare

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk341 yrkande 11,

res. 6 (v)

8. beträffande beskattningen av delägare i fåmansföretag,

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 13,

1994/95:Sk332, 1994/95:Sk349 yrkande 3, 1994/95:Sk350

yrkandena 1 och 3 och 1994/95:A270 yrkande 7,

res. 7 (m, kds)

9. beträffande skogskontoreglerna

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk311,

10. beträffande royalty

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk349 yrkande 5 och

1994/95:N301 yrkande 5,

res. 8 (kds)

11. beträffande kapitalförlust vid rån och stöld

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk301 och

1994/95:Sk327.

res. 9 (kds)

Stockholm den 21 mars 1995

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren

(m), Anita Johansson (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson

(m), Rolf Kenneryd (c), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s),

Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),

Michael Stjernström (kds), Lars U Granberg (s), Ingibjörg

Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m), Susanne Eberstein (s)

och Per Rosengren (v).

Reservationer

1. Beskattning av aktieutdelning m.m. (mom. 1)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Isa Halvarsson (fp),

Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström (kds) och Carl Erik

Hedlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "De skatteregler" och slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

Skattesystemet bör så långt möjligt vara neutralt, t.ex. genom

att beskattningen inte skall påverka ett företags val av

finansiering med nyemission eller lån. Avkastning av kapital bör

behandlas likvärdigt i skattehänseende. De överväganden som

gjordes hösten 1993 när den dåvarande riksdagen införde ett

system för enkelbeskattning av bolagsinkomster utgick från detta

grundläggande förhållande (prop. 1993/94:50, SkU15). Den

dubbelbeskattning som tidigare gällde innebar att avkastning på

det riskbärande egna kapitalet i aktiebolag normalt beskattades

med 51 %, medan avkastningen på riskfritt sparande beskattades

med 30 %. Detta förhållande försvårade riskkapitalförsörjningen

och därmed den expansion som kan ge de nödvändiga nya

arbetstillfällena i privat sektor.

Hösten 1994 genomfördes på förslag av den socialdemokratiska

regeringen en rad ändringar som innebär försämrade villkor för

företagande; bl.a. återinfördes dubbelbeskattningen av det egna

kapitalet. Denna åtgärd medför negativa effekter för expansion

och nyföretagande, särskilt med hänsyn till de svårigheter att

få tillgång till riskvilligt kapital som företagen har i dag.

Utskottet anser att riksdagen bör besluta om en återgång till

neutral beskattning av kapitalinkomster genom slopad

dubbelbeskattning. Enligt utskottets mening bör regeringen få i

uppdrag att lägga fram erforderliga förslag till riksdagen med

sikte på att riksdagen skall kunna ta beslut om lagstiftningen

tidigt under hösten 1995.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:

1. beträffande beskattning av aktieutdelning m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk328

yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sk349 yrkande 4, 1994/95:Fi211

yrkande 23 och 1994/95:A270 yrkande 4 hos regeringen begär ett

förslag om slopad dubbelbeskattning av bolagsinkomster enligt

vad som ovan anförts.

2. Nivån på skatteuttaget i företagssektorn (mom. 2)

Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena"

bort ha följande lydelse:

Sverige har en av industrivärldens lägsta beskattningar av

bolagsvinster. I praktiken har vi kanske det lägsta effektiva

skatteuttaget efter reserveringar.

Inom EU har en utredning, Ruding-kommissionen, föreslagit

bl.a. att bolagsskatten i medlemsländerna skall ligga på en

miniminivå på 30 %. Sverige bör verka för att detta förslag

förverkligas. Den effektiva bolagsskatten i Sverige bör också

över tiden höjas till vad som är normalt inom EU. För

inkomståret 1996 bör en process för anpassning till

internationella skatteförhållanden ske genom en höjning av

företagsskatten till 30 %. Vidare bör det system med

periodiseringsfonder som fr.o.m. 1995 års taxering ersätter

SURV-systemet avvecklas och helt återföras till beskattning. I

vilken takt och på vilket sätt detta kan ske bör avgöras efter

en särskild utredning. Vad utskottet här anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Höjningen av bolagsskatten till 30 % kan under inkomståret

1996 beräknas ge ökade skatteinkomster på 2 miljarder kronor.

Detta skapar ett utrymme för bl.a. ett särskilt investeringsstöd

till mindre företag under inkomståret 1996 enligt förslaget i

Vänsterpartiets motioner Sk341 yrkande 20 och N272 yrkande 5.

Stödet bör utformas som ett räntebidrag som skall utgå vid

nyanskaffning av inventarier i enlighet med vad som närmare

utvecklas i motionerna. För att kompensera de småföretag som har

problem med banksystemet och de höga räntenivåer som bankerna

tar ut i Sverige är det angeläget att det riktade stödet kan

införas skyndsamt. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag

till ett sådant riktat stöd som förordas i motionerna inom en

kostnadsram för statskassan på 1,3 miljarder kronor. När det

gäller åtgärder som inriktas på de små och medelstora företagen

kommer i annat sammanhang i riksdagen att prövas olika förslag

från Vänsterpartiet. Det gäller t.ex. ett förslag om att befria

enskilda firmor och jämställda företag från egenavgifter upp

till viss inkomstnivå.

Industrin har nu bra konjunkturer och går mot goda vinster.

Det finns dock en risk att erfarenheterna från 1980-talet kan

upprepas, dvs. ge ett högt uppdrivet vinstläge som inte leder

till långsiktiga investeringar. En sådan utveckling kan dessutom

försvåra förutsättningarna för en sammanhållen avtalsrörelse. I

sämsta fall kan ett högt uppdrivet vinstläge bidra till att

driva upp inflationen och brukas för spekulativa affärer. Det

bör nu i tid utredas vilka åtgärder som kan vidtas för att

förhindra en sådan utveckling. En väg som tidigare prövats är

någon form av vinstdelningsskatt eller vinstdisposition för det

som kan betecknas som "övervinster". Det bör i särskild ordning

utredas hur en sådan åtgärd kan utformas. Det bör också prövas

om en sådan vinstdisposition kan knytas till särskilda fonder --

framtidsfonder, för fortbildning och kompetensutveckling i

företagen. Inkomsterna från den av Vänsterpartiet föreslagna

höjda bolagsskatten bör under ett inledande skede kunna styras

till sådana fonder. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen

detta till känna.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet motionerna

Sk341 yrkandena 17--23 och N272 yrkandena 4 och 5.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:

2. beträffande nivån på skatteuttaget i företagssektorn

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341

yrkandena 17, 18, 20--23 och 1994/95:N272 yrkandena 4 och 5

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i

motionerna om bolagsbeskattningen, avveckling av

periodiseringsfonderna och utredning av en vinstdelningsskatt

och framtidsfonder samt att riksdagen begär att regeringen

lägger fram ett förslag om ett särskilt investeringsstöd till

mindre företag under inkomståret 1996 i enlighet med motionerna.

3. Skattelättnader i företagssektorn (mom. 3)

Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Som utskottet" och slutar med "i frågan" bort ha följande

lydelse:

Det är viktigt att stärka de mindre företagens roll i den

svenska ekonomin. Det gäller att få i gång nya företag, men

också att skapa förutsättningar för existerande företag att

utvecklas. I den ekonomisk-politiska proposition (prop.

1994/95:25) som regeringen lämnade till riksdagen i höstas

aviserades att 2 miljarder kronor skulle sättas av till att

sänka skatteuttaget i företagssektorn. Av statsfinansiella skäl

är det mycket tveksamt att genomföra en sådan skattesänkning. Om

man av närings- och sysselsättningspolitiska skäl skall överväga

detta bör skattelättnaderna i främsta rummet komma den mindre

företagsamheten till godo. Regeringen har i finansplanen gett

uttryck för ett liknande synsätt. Riksdagen bör redan nu se till

att det utrymme på 2 miljarder kronor som regeringen har

reserverat för skattesänkningar inom företagssektorn verkligen

kommer att satsas på de små och medelstora företagen. Riksdagen

bör därför som sin mening ge regeringen till känna vad som

anförts i motion Sk341 angående inriktningen på de eventuella

skattelättnader som kan komma att utgå till företagssektorn.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:

3. beträffande skattelättnader i företagssektorn

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande

19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om att eventuella skattelättnader i företagssektorn skall

tillkomma mindre företag och avslår motion 1994/95:Sk334.

4. Återföring av skatteutjämningsreserv (mom. 4)

Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Flera skäl" och på s. 7 slutar med "avstyrker

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att företagens kapitalförsörjning inte i

rådande ekonomiska läge utsätts för ytterligare påfrestningar.

Riksdagens beslut från i höstas om att beskatta 90 % av

skatteutjämningsreserver som återförs till beskattning bör

ändras. I stället bör riksdagen återgå till de ursprungliga

reglerna enligt vilka endast hälften av gjorda avsättningar

skall återföras till beskattning. Detta innebär att utskottet

tillstyrker motionerna F219 yrkande 11 och N300 yrkande 4. Det

bör ankomma på regeringen att skyndsamt återkomma med ett

lagförslag till riksdagen.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:

4. beträffande återföring av skatteutjämningsreserv

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi219

yrkande 11 och 1994/95:N300 yrkande 4 hos regeringen begär

förslag om återföring av skatteutjämningsreserv i enlighet med

vad utskottet anfört.

5. Partrederier, m.m. (mom. 6)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Jan-Olof Franzén och Carl

Erik Hedlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Beträffande de" och slutar med "och 4" bort ha följande

lydelse:

Nyanskaffningar i rederinäringen är mycket kapitalkrävande.

Särskilt för de mindre rederierna är kapitalanskaffningen ett

mycket stort problem. Skattereglerna i samband med

kapitalkrävande investeringar i rederiverksamhet bör analyseras

närmare av en utredning som bör lägga fram förslag till lämpliga

åtgärder. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:

6. beträffande partrederier, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:T605

yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om utredning rörande investeringar i

rederiverksamhet.

6. Skattereglerna för enskilda näringsidkare (mom. 7)

Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "utskottet motionen" bort

ha följande lydelse:

De enskilda näringsidkarna har länge varit en skattemässigt

missgynnad företagargrupp i förhållande till de juridiska

personerna -- aktiebolagen. Materiellt sett har läget dock

förbättrats avsevärt genom den reformering av beskattning av

enskild näringsverksamhet som riksdagen beslutade om fr.o.m.

1995 års taxering.

Ett problem är att de nya reglerna för de enskilda

näringsidkarna är mycket komplicerade. Detta gäller bl.a.

reglerna för expansionsmedel och räntefördelning. I samband med

riksdagens beslut riktade bl.a. Lagrådet kritik mot reglernas

komplexitet. Lagrådet ansåg att ytterligare ansträngningar

skulle gjorts för att förenkla systemet (se proposition

1993/94:50 s. 171). Detta var och är en allvarlig kritik. Med

de regler som införts blir småföretagen ännu mer beroende av

redovisningsfirmor. Komplexiteten i lagstiftningen gör att

småföretagarna i större utsträckning kommer att behöva köpa

kvalificerad rådgivning.

Det är inte rimligt att en småföretagare skall behöva lägga

ned mycket tid och stora kostnader för att ha möjlighet att

rätta sig efter komplicerade skatteregler. En utredning bör ges

i uppdrag att se över reglerna i syfte att få fram enklare

system för småföretagsamheten. Detta bör riksdagen ge regeringen

till känna.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa:

7. beträffande skattereglerna för enskilda näringsidkare

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande

11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om en översyn av skattereglerna för enskild näringsverksamhet.

7. Beskattningen av delägare i fåmansföretag, m.m. (mom. 8)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Jan-Olof Franzén (m),

Michael Stjernström (kds) och Erik Hedlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet har" och på s. 9 slutar med "yrkande 7" bort ha

följande lydelse:

Reglerna för beskattning av fåmansföretag måste reformeras så

att de ger bättre förutsättningar för företagande och

nyföretagande. En utgångspunkt måste vara att det som inte kan

betecknas som arbetsinkomst skall beskattas som kapitalinomst.

Reglerna bör reformeras vad beträffar såväl utdelningar som

reavinster. De spärregler som är nödvändiga bör begränsas på ett

sådant sätt att inte expansion och tillväxt motverkas.

Regeringen bör se till att hithörande frågor får en skyndsam

behandling.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:

8. beträffande beskattningen av delägare i fåmansföretag,

m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk328

yrkande 13, 1994/95:Sk332, 1994/95:Sk349 yrkande 3,

1994/95:Sk350 yrkandena 1 och 3 och 1994/95:A270 yrkande 7

begär en översyn och förslag till ändrade regler för

beskattningen av fåmansföretag i enlighet med vad som ovan

anförts.

8. Royalty (mom. 10)

Michael Stjernström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Ett liknande" och slutar med "innovationsfrämjande

åtgärder" bort ha följande lydelse:

Innovationer tas inte tillräckligt väl om hand i Sverige.

Varken enskilda innovatörers verksamhet eller den forskning som

sker inom företagen ges nödvändig stimulans. Förutom ett allmänt

bra investerings- och företagsklimat måste olika åtgärder vidtas

för att främja svenska innovationer. En åtgärd bör vara att

medge skattefrihet under två år för royalty på patenterade

uppfinningar. Detta skulle höja innovationstakten, snabbare

omsätta innovationer på marknaden och minska incitamenten att

placera royaltyinkomster utomlands. Utskottet förutsätter att en

sådan åtgärd kan genomföras skyndsamt. Riksdagen bör med bifall

till motionerna från Kristdemokraterna Sk349 yrkande 5 och N301

yrkande 5 ge regeringen detta till känna.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa:

10. beträffande royalty

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk349

yrkande 5 och 1994/95:N301 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som i motionerna anförts om att göra

royalty på patenterade uppfinningar skattefri i två år.

9. Kapitalförlust vid rån och stöld (mom. 11)

Michael Stjernström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet har vid" och slutar med "och Sk327" bort

ha följande lydelse:

Hittillsvarande rättspraxis tycks innebära att det endast är

banker som kan få avdrag för förlust av pengar vid t.ex. ett

rån. Regeringen tillsatte i juni förra året en utredning som

skall se över kapitalförlustbegreppet, bl.a. skattefrågorna i

samband med att andra näringsidkare än banker förlorar pengar

vid rån eller stöld. Dessa skattefrågor bör enligt utskottets

mening utredas med förtur, så att det blir möjligt att ändra

lagstiftningen med verkan fr.o.m. den 1 juli 1995. Utskottet

tillstyrker följaktligen motionerna Sk301 och Sk327.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa:

11. beträffande kapitalförlust vid rån och stöld

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk301 och

1994/95:Sk327 hos regeringen begär förslag till ändring av

skattereglerna i samband med rån och stöld i enlighet med vad

utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Beskattning av aktieutdelning m.m. (mom. 1)

Rolf Kenneryd (c) anför:

Riksdagen beslutade under hösten 1994 om en rad förändringar

inom skatteområdet. I flera fall rörde det sig om förändringar

av regler, som varit i kraft under kort tid. Centerpartiet

reserverade sig mot en rad av dessa beslut.

Med hänvisning till behovet av att undvika alltför stor

ryckighet i olika skatteregler och till att det i högkonjunktur

är lättare att fördra skevheter i skattesystemet, har vi

övergångsvis accepterat merparten av de beslutade

förändringarna. Det gäller bl.a. beskattning av

aktieutdelningar.

Vår principiella inställning är emellertid alltjämt att den

s.k. dubbelbeskattningen av aktier skall elimineras. Vi avser

att under senare riksmöten återkomma med förslag härom.