Bet. 1994/95:SkU22

Skatteutskottets betänkande

1994/95:SKU22

Anslag till skatteförvaltningen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

SkU22

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till

anslag för budgetåret 1995/96 till Skatteförvaltningen och

godkänner den av regeringen förordade inriktningen av

besparingsåtgärderna på längre sikt. Även anslagen till vissa

övriga ändamål tillstyrks. Vidare avstyrker utskottet motioner

om dels andra anslagsnivåer än vad regeringen föreslagit, dels

en annorlunda inriktning av verksamheten. Utskottet avstyrker

också ett antal motioner om olika taxerings- och uppbördsfrågor.

En gemensam reservation beträffande motiveringen till anslaget

till skatteförvaltningen har avgivits av m, c, fp och kds.

Samtidigt har v reserverat sig till förmån för ett högre anslag.

M har också reserverat sig beträffande anslaget till ersättning

för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m., avvägningen av

resurstilldelningen mellan skattemyndigheternas och

kronofogdemyndigheternas verksamhet, befogenheten att besluta om

indrivning samt -- tillsammans med c -- preliminär F-skatt och

särskild A-skatt och skattetillägg. Vidare har reservationer

avgivits av kds beträffande tidsfrister för omprövning m.m., av

v beträffande kontrollen av aktieförsäljningar och av mp

beträffande nummerkonton i Schweiz. Dessutom har särskilda

yttranden avgivits av kds beträffande avvägningen av

resurstilldelningen mellan skattemyndigheternas och

kronofogdemyndigheternas verksamhet och av m beträffande

redovisning av socialavgifternas ändamål på skattsedeln.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1994/95:100 bilaga 8

under littera A (s. 36--44)

1. att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 486 917 000 kr,

2. att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 6 532 463 000 kr,

5. att riksdagen till Ersättning för kostnader i ärenden och

mål om skatt m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 15 000 000 kr,

6. att riksdagen -- såvitt nu är i fråga -- godkänner

inriktningen av de besparingsåtgärder inom skatteförvaltningen

för budgetåret 1997 och 1998 som regeringen förordar,

under punkt I 1 (s. 146)

att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av

motorfordon för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

1 000 kr,

under punkt I 2 (s. 147)

att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

1994/95:Sk326 av Eskil Erlandsson och Rolf Kenneryd (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar att ändra reglerna om skattetillägg

i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Sk342 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder mot skattefusk.

1994/95:Sk801 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att skattetillägg inte skall utgå för oriktig uppgift

avseende sjukpenning under inkomstslaget näringsverksamhet.

1994/95:Sk802 av Karl-Gösta Svenson och Carl Fredrik Graf (m)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att Riksskatteverket i enlighet med

Riksrevisionsverkets förslag ges möjlighet till resursavvägning

mellan skatteförvaltning och exekutionsväsende,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Riksskatteverket bör få befogenhet att

besluta om och när skatter och avgifter skall bli föremål för

indrivning.

1994/95:Sk803 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att den internationellt verkar för att

Schweiz upphör med nummerkonton.

1994/95:Sk804 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

1. att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret

1995/96 anvisar 140 000 000 kr utöver vad regeringen

föreslagit,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om effektivare skattekontroll av

realisationsvinster vid aktieförsäljningar.

1994/95:Sk805 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om krav på redovisad inkomstuppgift vid

försäljning av aktier.

1994/95:Sk807 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om redovisning av sociala kostnader.

1994/95:Sk808 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en längsta tid för handläggning av

skatteärenden.

1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

12. att riksdagen beslutar om sänkt preliminärskatteuttag i

enlighet med vad i motionen anförts.

1994/95:Ju205 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att indriva skatteskulder.

1994/95:Ju221 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

11. att riksdagen beslutar att under Finansdepartementets

anslag A 5, Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt

m.m., för budgetåret 1995/96 anvisa ett i förhållande till

regeringens förslag 10 000 000 kr högre anslag.

Utskottet

Ställningstagande

Skatteförvaltningen

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen för

nästa budgetår, som omfattar perioden den 1 juli 1995--den 31

december 1996, anvisar ett ramanslag till Riksskatteverket (RSV)

på 486 917 000 kr och ett ramanslag till Skattemyndigheterna

på 6 532 463 000 kr. De båda anslagen till

Skatteförvaltningen har beräknats med hänsyn till de riktlinjer

för verksamheten och den inriktning av utvecklingen som bestämts

på grundval av den fördjupade prövning som redovisades i 1993

års budgetproposition. RSV och skattemyndigheterna påläggs ett

besparingskrav motsvarande 3 % av anslagen. Samtidigt tillförs

nya resurser, motsvarande 1 % av anslagen, för hanteringen av

momsen till följd av EU-medlemskapet. De nya arbetsuppgifterna

innefattar såväl grundhantering som kontroll av företagens

momsredovisning. Resurser krävs också för uppbyggnaden av en

s.k. CLO-funktion (Central Liaison Office). Överföringen av

resurser till kontrollverksamheten fortsätter, och dessutom

fullföljs den tidigare aviserade och påbörjade särskilda

satsningen på effektivare skattekontroll genom att

skatteförvaltningen tillförs resterande förstärkning upp till

nivån 200 miljoner kronor per år för detta ändamål. Behovet av

förbättringar vad gäller kontrollen av momsen kommer att ägnas

särskild uppmärksamhet.

I motion Sk804 (yrkande 1) av Gudrun Schyman m.fl. (v)

föreslås att skattemyndigheterna tilldelas 140 miljoner kronor

mer än vad regeringen föreslagit. Ett sådant resurstillskott

behövs enligt motionärerna för att bekämpa den ekonomiska

brottsligheten och öka kontroll- och granskningsinsatserna.

Motionärerna framhåller att varje indragning av medel från

skattemyndigheterna innebär att staten går miste om ännu större

belopp.

I några motioner riktas uppmärksamheten på

skatteförvaltningens behov på kontrollområdet. Till dessa

motioner hör motion Sk342 (yrkande 3) av Bengt Silfverstrand och

Bo Bernhardsson (båda s) vari förespråkas skärpta åtgärder mot

skattefusk, bättre skattekontroll, utökade dataresurser och en

återinförd skatteflyktsklausul. Dit hör även motion Ju205

(yrkande 3) av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari begärs en bättre

momskontroll.

Utskottet vill till att börja med erinra om att, mot bakgrund

av den statsfinansiella situationen, alla möjligheter till

besparingar genom effektiviseringar måste tas till vara även

inom skatteförvaltningen. Det besparingskrav motsvarande 3 % av

anslagen som regeringen föreslagit i budgetpropositionen och som

bygger på den tidigare redovisade fördjupade prövningen finner

utskottet rimligt. Även den långsiktiga inriktningen av

besparingarna inom skatteförvaltningen synes enligt utskottets

uppfattning vara väl genomtänkt.

Samtidigt delar utskottet motionärernas uppfattning att

skattekontrollen är ett område som bör prioriteras vid

resurstilldelningen till skatteförvaltningen. Denna uppfattning

har utskottet gett uttryck för redan tidigare då utskottet

föreslagit extra resurser till skattekontrollen, och utskottet

ser följaktligen positivt på att regeringen även i årets budget

föreslår att befintliga resurser så långt det är möjligt styrs

över till denna sektor. När det gäller kontrollfrågorna och den

därmed sammanhängande frågan om bekämpningen av

skatteundandragande och ekonomisk brottslighet vill utskottet

samtidigt understryka att det givetvis bör undersökas om man med

andra medel än resursförstärkningar, t.ex. förbättrad

lagstiftning och förbättringar i organisationen, kan göra det

möjligt att effektivisera insatserna. Mot den bakgrunden

välkomnar utskottet regeringens besked att den ämnar föreslå ett

återinförande av skatteflyktslagen och skärpt skattekontroll och

utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet vid försäljniing av

värdepapper.

Momsen är en viktig men också sårbar del av beskattningen med

hänsyn till att en mycket stor del av statens skatteinkomster

bygger på denna skatteform och att systemet samtidigt visat sig

känsligt för manipulationer i skatteundandragande syfte. Mot

bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets granskning av

skatteförvaltningen, som enligt propositionen resulterat i en

del kritiska synpunkter rörande bl.a. momskontrollen, vill

utskottet betona vikten av att denna sektors behov beaktas i så

stor utsträckning som möjligt.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att regeringens

förslag till anslag är väl avvägda. Utskottet ställer sig också

bakom den av regeringen förordade inriktningen av

besparingsåtgärderna inom skatteförvaltningen för budgetåren

1997 och 1998. Utskottets ställningstagande innebär vidare att

motionerna Sk342 och Ju205 i denna del får anses i väsentliga

delar tillgodosedda. Utskottet tillstyrker således

sammanfattningsvis propositionen i dessa delar och avstyrker de

nyss nämnda motionerna. Utskottet avstyrker även motion Sk804 i

nu aktuell del.

Anslag till ersättning för kostnader i ärenden och mål om

skatt m.m.

Regeringen föreslår vidare ett förslagsanslag på 15 000 000

kr till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m.

för samma budgetår, vilket innebär att det anslaget i

förhållande till innevarande budgetår förhöjs med så mycket som

motsvarar den längre tiden för det nya budgetåret.

I motion Ju221 (yrkande 11) av Gun Hellsvik m.fl. (m) yrkas

att riksdagen till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om

skatt anvisar 10 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit.

Utskottet biträder det förslag som regeringen har lagt fram.

Utskottet tillstyrker således budgetpropositionen i denna del

och avstyrker motion Ju221 i berörd del.

Vissa övriga anslag

Regeringen har föreslagit att riksdagen till Vissa

handikappade ägare av motorfordon respektive Exportkreditbidrag

för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på ett

formellt belopp om 1 000 kr. Utskottet har inte funnit

anledning till erinran häremot utan tillstyrker propositionen i

berörda delar.

Avvägningen av resurstilldelningen mellan

skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas

verksamhet

I motion Sk802 (yrkande 1) av Karl-Gösta Svenson och

Carl Fredrik Graf (båda m) yrkas att RSV får möjligheter att

avväga någon del av resurserna mellan skattemyndigheterna och

den del av kronofogdemyndigheternas anslag som är avsedd för

indrivning av allmänna mål. Motionärerna åberopar en rapport av

Riksrevisionsverket där ett liknande förslag lagts fram.

Utskottet delar regeringens i budgetpropositionen redovisade

uppfattning att avvägningen, för att kunna göras i ett längre

tidsperspektiv, bör ske i form av sedvanlig budgetprövning.

Utskottet avstyrker därför motionen i nu berörd del.

Befogenheten att besluta om indrivning

I motion Sk802 (yrkande 2) av Karl-Gösta Svenson och

Carl Fredrik Graf (båda m) yrkas vidare att RSV skall få

befogenhet att besluta om och när skatter och avgifter skall bli

föremål för indrivning. Nuvarande bestämmelser, som inte ger

skattemyndigheterna någon möjlighet att avvakta med

indrivningsförfarandet, är enligt motionärernas uppfattning

alldeles för stelbenta och till förfång för många småföretag.

Utskottet vill erinra om att det sedan länge gällt en närmast

obligatorisk skyldighet för skattemyndigheterna att begära

indrivning av skatt o.d. som inte betalas. Undantagen härifrån

har varit begränsade och gällt endast fall då

skattemyndigheterna haft någon formell rätt att förfoga över

fordringen. De reformerade regler för indrivning av statliga

fordringar som riksdagen enigt antog våren 1993 har inte heller

inneburit någon väsentlig förändring i detta hänseende (prop.

1992/93:198, bet. 1992/93:SkU27). Något skäl att nu ändra

denna princip föreligger enligt utskottets mening inte.

Utskottet avstyrker följaktligen motionen även i denna del.

Kontrollen av aktieförsäljningar

I motionerna Sk804 (yrkande 3) av Gudrun Schyman m.fl. (v) och

Sk805 Ulrica Messing m.fl. (s) begärs en effektivare

skattekontroll vid aktieförsäljningar. Inom detta område ryms

enligt motionärerna stora oredovisade realisationsvinster.

Som ovan nämnts har regeringen nyligen aviserat att den kommer

att föreslå en utvidgad skyldighet att lämna kontrolluppifter

vid försäljning av värdepapper. Ett förslag härom kommer enligt

regeringens besked att läggas fram för riksdagen redan i vår.

Någon åtgärd med anledning av motionerna är således inte

påkallad, och utskottet avstyrker därför de aktuella

motionsyrkandena.

Preliminär F-skatt och särskild A-skatt

I motion Fi219 (yrkande 12) av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas

att den preliminära F-skatten och särskilda A-skatten sänks till

1994 års nivå. Den höjning som riksdagen beslutade om i höstas

drabbar enligt motionärernas mening framför allt mindre företag

med svag likviditet.

Riksdagens beslut i höstas (prop. 1994/95:92, bet.

1994/95:SkU12) innebar att uttaget av preliminär F-skatt och

särskild A-skatt normalt skall vara 110 % av den slutliga

skatten året före inkomståret för såväl juridiska som fysiska

personer. Understiger denna skatt den ursprungligen debiterade

preliminära skatten skall preliminär skatt i stället tas ut med

105 %. Tidgare gällde i dessa sammanhang 105 resp. 100 %.

Utskottet vill erinra om att den i höstas beslutade höjningen av

preliminärskatteuttaget var motiverad av vinstutvecklingen inom

näringslivet. Någon anledning att redan nu revidera den nyss

vidtagna förändringen och återgå till tidigare nivåer finns

enligt utskottets mening inte, och utskottet avstyrker därför

motionen i denna del.

Skattetillägg

I två motioner yrkas att regeln i 5 kap. 4 § taxeringslagen

att skattetillägg inte skall tas ut i vissa fall vid rättelse av

en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital,

om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av

kontrolluppgift, skall utsträckas till att gälla även vissa

uppgifter som lämnas i fråga om inkomst av näringsverksamhet.

Yrkanden härom har ställts i motion Sk801 av Patrik Norinder (m)

beträffande sjukpeng i näringsverksamhet och i motion Sk326 av

Eskil Erlandsson och Rolf Kenneryd (båda c) avseende insättning

på och uttag från skogskonto.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att huvudsyftet med

reglerna om skattetillägg är att inskärpa betydelsen av att

lämna korrekta uppgifter till ledning för taxeringen. Den

åberopade bestämmelsen i 5 kap. 4 § taxeringslagen infördes

ursprungligen i den tidigare taxeringslagen i samband med

införandet av den förenklade deklarationen 1985 och tar sikte på

att löntagare och bankkunder inte skall drabbas av skattetillägg

när det främst är den kontrolluppgiftsskyldige som varit

försumlig. Den är som framgår av lydelsen inte tillämplig på

inkomst av näringsverksamhet där taxeringen bygger på

näringsidkarens eller företagets självdeklaration. Det åberopade

undantaget fyller således ett speciellt syfte och är avgränsat

till sin karaktär. Redan av denna anledning ställer utskottet

sig negativt till att det utsträcks till att omfatta även

näringsidkare som utelämnat uppgifter eller lämnat oriktiga

uppgifter i sina deklarationer.

Det bör också i detta sammanhang framhållas att det finns en

annan bestämmelse om skattetillägg som innebär att ett

skattetillägg skall utgå med endast 20 % -- mot normalt 40 %

-- av den skatt som inte påförts på grund av den oriktiga

uppgiften, om den oriktiga uppgiften rättats eller hade kunnat

rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är

tillgängligt för skattemyndigheten och som varit tillgängligt

för myndigheten före utgången av november taxeringsåret. Denna

föreskrift om ett lägre skattetillägg än normalt gäller även

beträffande inkomst av näringsverksamhet. Den tidigare något

restriktiva bestämmelsen om vad som skall anses utgöra normalt

tillgängligt kontrollmaterial mjukades upp genom ny lagstiftning

hösten 1991 (prop. 1991/92:43, bet. 1991/92:SkU7), och

utskottet anser att det inte finns någon anledning att nu

genomföra ytterligare lättnader.

I detta sammanhang bör också framhållas att regeringen nyligen

tagit initiativ till en översyn av lagen om självdeklaration och

kontrolluppgifter (dir. 1995:12). Denna översyn, som skall

redovisas före utgången av år 1996, kan komma att beröra även de

av motionärerna aktualiserade frågorna. Resultatet av detta

arbete bör således avvaktas innan ställning tas till

förändringar av det slag motionärerna föreslår på detta område.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Redovisning av socialavgifternas ändamål på skattsedeln

I motion Sk807 av Wiggo Komstedt (m) yrkas att de skilda

ändamålen med socialavgifterna bör redovisas på skattsedeln för

löntagare. Enligt motionärens mening skulle det vara en fördel

om alla skattskyldiga på detta sätt får kännedom om vilka

offentliga verksamheter som får del av skatten.

Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden med

hänvisning till att skattsedlarna av praktiska skäl inte bör

belastas med uppgifter om annat än vad som har direkt betydelse

för den skatt som den skattskyldige skall betala. Utskottet

vidhåller denna uppfattning och vill dessutom tillägga att det

år 1993 införda systemet med egenavgifter -- som innebär att

löntagarna betalar vissa sociala avgifter själva och som nu

utvidgas till att omfatta även pensionsavgifter -- är ägnat just

att göra den skattskyldige mera medveten om kostnaden för den

sociala välfärden. Information om socialavgifternas uppdelning

på olika ändamål är dessutom tillgänglig på de lokala

skattekontoren där den intresserade kan få del av den och

tillämpa den på sina egna inkomstförhållanden. Med det anförda

avstyrker utskottet motion Sk807.

Tidsfrister för omprövning m.m.

I motion Sk808 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp, kds) begärs

ett uttalande om att alla deklarationer skall vara fastställda

senast ett halvår efter det att de lämnats in. Motionärerna

föreslår dessutom en begränsning av eventuell respitränta till

ett år.

Utskottet har tidigare vid behandlingen av likartade yrkanden

intagit ståndpunkten att den nuvarande tidsfristen för

omprövning till den skattskyldiges nackdel på ett år från

utgången av taxeringsåret utgör en rimlig avvägning mellan å ena

sidan myndigheternas behov av tid för utredning och

komplettering av ärendena och å andra sidan de skattskyldigas

intresse av att så snart som möjligt få ett slutgiltigt

taxeringsbeslut. Vad gäller respitränta, som numera utgår

fr.o.m. den 11 april året efter taxeringsåret utan begränsning i

tiden, gällde tidigare en begränsning på två år. Kredit- och

rättviseskäl har emellertid ansetts tala mot en begränsning i

tiden av respiträntan, och utskottet vidhåller denna ståndpunkt.

Därtill kommer att Skattebetalningsutredningen (Fi 1993:07, dir.

1993:22), som beräknas avsluta sitt arbete senare i år, bl.a.

skall utarbeta förslag till ett samordnat system för redovisning

och inbetalning av skatter och avgifter och föreslå nya regler

för räntor och avgifter. Ett ställningstagande till eventuella

ändringar i respiträntereglerna bör enligt utskottet anstå i

avvaktan på resultatet av utredningens arbete. Utskottet

avstyrker följaktligen motion Sk808.

Nummerkonton i Schweiz

I motion Sk803 av Kia Andreasson (mp) begärs ett utalande av

riksdagen om att regeringen bör verka internationellt för att

förmå Schweiz att upphöra med systemet med nummerkonto på bank.

Enligt motionären används sådana nummerkonton i stor omfattning

för att komma undan svenska skattelagar.

Utskottet vill beträffande denna fråga understryka att

beskattningen av kapital och kapitalinkomster förutsätter ett

väl fungerande internationellt informationsutbyte. Utskottet

vill härvid betona att utskottet delar motionärens uppfattning

att det skulle vara synnerligen önskvärt med en ändrad policy i

fråga om banksekretessen hos sådana länder som attraherar

kapital av suspekt ursprung just på grund av att en långtgående

och strikt tillämpad banksekretess gör det möjligt för

kapitalets ägare att dölja de rätta förhållandena. Inom EU pågår

ett arbete med att finna metoder och system att uppnå rätt

beskattning av kapital. Schweiz är emellertid inte medlem av EU,

och utskottet hyser en stark skepsis till möjligheterna för

Sverige att förmå det landet att ändra sina gamla traditioner på

detta område. Något särskilt tillkännagivande av riksdagen till

regeringen är emellertid enligt utskottets uppfattning inte

påkallat, och utskottet avstyrker därför motion Sk803.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Skatteförvaltningen

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8

littera A yrkandena 1, 2 och 6 i denna del och med avslag på

motionerna 1994/95:Sk804 yrkande 1, 1994/95:Sk342 yrkande 3

och 1994/95:Ju205 yrkande 3

a) till Riksskatteverket för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 486 917 000 kr,

b) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 6 532 463 000 kr,

c) godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom

skatteförvaltningen för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen

förordar,

res. 1 (m, c, fp, kds) - motiv.

res. 2 (v)

2. beträffande anslag till ersättning för kostnader i

ärenden och mål om skatt m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8

littera A yrkande 5 och med avslag på motion 1994/95:Ju221

yrkande 11 till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om

skatt m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag

på 15 000 000 kr,

res. 3 (m)

3. beträffande anslag till bidrag till vissa handikappade

ägare av motorfordon

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8

punkt I 1 till Bidrag till vissa handikappade ägare av

motorfordon för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr,

4. beträffande anslag till exportkreditbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8

punkt I 2 till Exportkreditbidrag för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

5. beträffande avvägningen av resurstilldelningen mellan

skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk802 yrkande 1,

res. 4 (m)

6. beträffande befogenheten att besluta om indrivning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk802 yrkande 2,

res. 5 (m, v)

7. beträffande kontrollen av aktieförsäljningar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk804 yrkande 3 och

1994/95:Sk805,

res. 6 (v)

8. beträffande preliminär F-skatt och särskild A-skatt

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi219 yrkande 12,

res. 7 (m, c)

9. beträffande skattetillägg

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk326 och

1994/95:Sk801,

res. 8 (m, c)

10. beträffande redovisning av socialavgifternas ändamål på

skattsedeln

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk807,

11. beträffande tidsfrister för omprövning m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk808,

res. 9 (kds)

12. beträffande nummerkonton i Schweiz

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk803.

res. 10 (mp)

Stockholm den 14 mars 1995

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren

(m), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson

(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg

(s), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),

Michael Stjernström (kds), Lars U Granberg (s) och Per

Rosengren (v).

Reservationer

1. Anslag till Skatteförvaltningen

(mom. 1 motiveringen)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),

Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén

(m) och Michael Stjernström (kds) anser

att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med

"Utskottet vill" och slutar på s. 5 med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill till att börja med erinra om att, mot bakgrund

av den statsfinansiella situationen, man även inom

skatteförvaltningen måste ta till vara alla möjligheter till

besparingar som kan göras utan att resultatet av

skatteförvaltningens arbete försämras. Det besparingskrav

motsvarande 3 % av anslagen som regeringen föreslagit i

budgetpropositionen och som bygger på den tidigare redovisade

fördjupade prövningen finner utskottet rimligt. Även den

långsiktiga inriktningen av besparingarna inom

Skatteförvaltningen är utskottet berett att ställa sig bakom.

Samtidigt delar utskottet regeringens uppfattning att

tillgängliga resurser bör disponeras så att skattekontrollen

prioriteras vid resurstilldelningen till Skatteförvaltningen.

Momsen är en viktig men också sårbar del av beskattningen med

hänsyn till att en mycket stor del av statens skatteinkomster

bygger på denna skatteform och att systemet samtidigt visat sig

känsligt för manipulationer i skatteundandragande syfte. Mot

bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets granskning av

Skatteförvaltningen, som enligt propositionen resulterat i en

del kritiska synpunkter rörande bl.a. momskontrollen, vill

utskottet betona vikten av att denna sektors behov beaktas i så

stor utsträckning som möjligt.

Kampen mot ekonomisk brottslighet bör föras kraftfullt, och

regeringen bör därvid bygga vidare på den tidigare regeringens

insatser och satsa på sådana projekt som Riksåklagarens

specialoperation (RÅSOP), en ökning av myndighetssamverkan, en

förstärkning av åklagarväsendet med flera ekoåklagare och en

utveckling av ekobrottskommandot. Utskottet vill erinra om sitt

i höstas avgivna eniga yttrande till justitieutskottet angående

den ekonomiska brottsligheten där utskottet konstaterade att det

råder enighet om att alla möjligheter bör tas till vara för att

uppnå snara och märkbara förbättringar, bl.a. för att

allmänhetens förtroende för myndigheterna skall bevaras och för

att inte samhällsmoralen skall undergrävas ytterligare. I det

sammanhanget framhöll utskottet vidare att en bättre och

effektivare samverkan mellan olika myndigheter som berörs av

ekonomisk brottslighet är en viktig väg till ett bättre

resultat.

Samtidigt som man bör arbeta på att få fram bättre metoder och

system inom beskattningen för att motverka skatteundandragande

och effektivisera kampen mot ekonomisk brottslighet är det

enligt utskottets mening mycket viktigt att inte rättssäkerheten

vid beskattningen får stå tillbaka när nya åtgärder övervägs.

Mot den bakgrunden finner utskottet att regeringens beslut att

lägga ner Rättssäkerhetskommittén är mycket anmärkningsvärt.

Beslutet kan knappast tolkas på annat sätt än att regeringen

inte tar allvarligt på de rättssäkerhetsfrågor som kommittén

hade till uppgift att ta upp, såsom prejudikatbildningen på

skatteområdet, möjligheterna till förhandsbesked och tidsfrister

för eftertaxering. Det är också enligt utskottets mening viktigt

att man slår vakt om de rättssäkerhetsförbättringar som på den

förra regeringens förslag genomfördes hösten 1993. Utskottet

tänker bl.a. på de nya reglerna för skatteutredningar, anstånd

med skatteinbetalningar, ersättning för kostnader i ärenden och

mål om skatt, betalningssäkring etc. De nya utredningsdirektiven

till översynen av lagen om självdeklaration och

kontrolluppgifter m.m. är enligt utskottets mening ägnade att

inge oro genom att utformningen domineras av kontrollaspekten.

En annan enligt utskottets mening helt felaktig och för

ekobrottsbekämpningen missriktad åtgärd är att återinföra den

tidigare s.k. skatteflyktslagen, som avskaffades för flera år

sedan efter långvarig och kraftig kritik, bl.a. därför att den

medförde svårigheter för den enskilde att förutse konsekvenserna

av olika rättshandlingar och därför att den knappast fyllde

någon vettig funktion efter skattereformen. En annan åtgärd av

regeringen som utskottet ställer sig tveksamt till är att redan

nu ompröva 1994 års ändringar i revisionsreglerna som syftade

till att avhjälpa bristerna i rättssäkerheten på detta område.

Som ovan anförts är utskottet dock berett att biträda

regeringens förslag till anslag för nästa budgetår och

besparingar på längre sikt. Motionerna bör därför enligt

utskottets uppfattning avvisas.

2. Anslag till Skatteförvaltningen (mom. 1)

Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4

med "Utskottet vill" och slutar på s. 5 med "aktuell del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

Vänsterpartiets partimotion om ekonomisk brottslighet och

skattekontroll att kraftfulla åtgärder måste sättas in mot den

ekonomiska brottsligheten med hänsyn till omfattningen och

storleken av de skador som den åsamkar samhället och enskilda

människor. Hur samhället och enskilda drabbas finns beskrivet i

det förslag av Riksdagens revisorer som utskottet enigt ställde

sig bakom i höstas.

Skattemyndigheterna spelar en mycket viktig roll både vid

bekämpandet av ekonomisk brottslighet och då det gäller att

hålla efter skatteundandragandet som hela tiden ökar i

omfattning. I tidigare gjorda beräkningar har man från

myndighetshåll räknat med ett utfall på tio gånger de satsade

resurserna när det gäller skattemyndigheterna. Om man därtill

lägger andra numera mycket välkända argument för ytterligare

resurser till kampen mot ekonomisk brottslighet är det mycket

svårt att förstå att regeringen faktiskt föreslår en minskning

av anslaget till Skattemyndigheterna med 140 miljoner kronor

under budgetåret 1995/96. Som framhålls i motionen torde detta

lägre anslag med nödvändighet innebära att både granskning och

övrig kontroll kommer att minska. Eftersom utrymmet för

ytterligare organisationsförändringar under budgetåret 1995/96

är mycket litet har utskottet svårt att se hur kampen mot

skatteundandragande och ekonomisk brottslighet skall kunna

skärpas.

Momsen är en viktig men också sårbar del av beskattningen med

hänsyn till att en mycket stor del av statens skatteinkomster

bygger på denna skatteform och att systemet samtidigt visat sig

känsligt för manipulationer i skatteundandragande syfte. Mot

bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets granskning av

Skatteförvaltningen, som enligt propositionen resulterat i en

del kritiska synpunkter rörande bl.a. momskontrollen, vill

utskottet betona vikten av att denna sektors behov beaktas i så

stor utsträckning som möjligt.

I övrigt välkomnar utskottet de initiativ som tagits av

regeringen när det gäller att återinföra lagen mot skatteflykt,

ompröva den tidigare borgerliga regeringens försämringar i vad

avser skattemyndigheternas revisionsmöjligheter, skärpa

skattekontrollen och utvidga skyldigheten att lämna

kontrolluppgifter på reavinster och reaförluster. Med det

anförda tillstyrker utskottet propositionen utom såvitt avser

anslaget till Skattemyndigheterna där utskottet i stället

tillstyrker motion Sk804 yrkande 1 (v). De båda s-motionerna

Sk342 och Ju205 i denna del får anses tillgodosedda med det

anförda och avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande anslag till Skatteförvaltningen

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8

littera A yrkandena 1 och 6 i denna del och motion

1994/95:Sk804 yrkande 1, med anledning av motionerna

1994/95:Sk342 yrkande 3 och 1994/95:Ju205 yrkande 3 och med

avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 8 littera A yrkande 2

a) till Riksskatteverket för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 486 917 000 kr,

b) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 6 672 463 000 kr,

c) godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom

skatteförvaltningen för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen

förordar,

3. Anslag till ersättning för kostnader i ärenden och mål om

skatt m.m. (mom. 2)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet biträder" och slutar med "berörd del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att anslaget till ersättning för kostnader i

ärenden och mål om skatt m.m. -- som för innevarande budgetår

bestämts till 10 miljoner kr -- skäligen bör uppjusteras till 25

miljoner kronor varav 16,7 miljoner kronor bör beräknas för juli

1995--juni 1996. Utskottet tillstyrker således motion Ju221 (m)

i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande anslag till ersättning för kostnader i

ärenden och mål om skatt m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju221 yrkande

11 och med avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 8 littera A

yrkande 5 till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om

skatt m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag

på 25 000 000 kr,

4. Avvägningen av resurstilldelningen mellan

skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet

(mom. 5)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "berörd del" bort ha

följande lydelse:

Beskattning, uppbörd och slutligen indrivning kan ses som

olika led i en och samma produktionsprocess, där insatser i ett

led påverkar förutsättningarna för verksamheten i senare led.

Med utgångspunkt häri har Riksrevisionsverket (RRV) i en

granskning av uppbörds- och indrivningsverksamheten pekat på

behovet av att anlägga ett helhetsperspektiv på uppbörd och

indrivning av skatter och avgifter och att verksamheten inom

skatteförvaltningen resp. kronofogdemyndigheterna inriktas på

att samordna insatserna så att de sammantaget leder till ett så

bra resultat som möjligt. De nuvarande bristerna i samordningen

ger enligt RRV effektivitetsförluster. RRV anser därför att RSV

-- i egenskap av koncernledning för såväl skatteförvaltningen

som exekutionsområdet -- bör förändra den övergripande ledningen

och styrningen i riktning mot ett ökat inslag av gemensamt

arbete vad gäller uppbörd och indrivning av skatter och

avgifter. Vidare anser RRV att RSV över huvud taget bör utveckla

målstyrningen inom exekutionsväsendet och inta en mer aktiv och

pådrivande roll.

Mot denna bakgrund föreslår RRV bl.a. att RSV skall ges vissa

möjligheter att göra resursavvägningar mellan de olika

koncerndelarna. Detta förslag ligger till grund för förslaget i

motion Sk802 (m) och utskottet ställer sig för sin del positivt

till det. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen i denna

del.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande avvägningen av resurstilldelningen mellan

skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk802 yrkande 1

hos regeringen begär förslag om att Riksskatteverket i enlighet

med vad ovan anförts ges rätt att göra en avvägning av

resurstilldelningen till skattemyndigheternas och

kronofogdemyndigheternas verksamhet,

5. Befogenheten att besluta om indrivning (mom. 6)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Jan-Olof Franzén (m) och Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha följande

lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas krav att

skattemyndigheterna bör ha befogenhet att besluta om och när

skatter och avgifter skall överlämnas för indrivning. De

nuvarande bestämmelserna är alldeles för stelbenta och torde i

många fall vara till förfång för exempelvis småföretag.

Motionärernas förslag torde även ligga väl i linje med

uppfattningen att RSV bör ges ökade ledningsfunktioner i vad

gäller samordningen av uppbörds- och indrivningsverksamheten.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna, och utskottet tillstyrker följaktligen med det anförda

motion Sk802 (m) även i denna del.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande befogenheten att besluta om indrivning

att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk802 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

angående en ökad befogenhet för RSV att besluta om indrivning,

6. Kontrollen av aktieförsäljningar (mom. 7)

Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Som ovan" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort

ha följande lydelse:

Utskottet bedömer i likhet med motionärerna bakom motion Sk804

(v) att kontrollen av realisationsvinster vid försäljning av

aktier som köpts och sålts under samma år är i det närmaste

obefintlig och att detta förhållande medfört ett avsevärt

skatteundandragande. Utskottet delar vidare den i motionen

framförda uppfattningen att de åtgärder av lagteknisk och

praktisk natur som behövs för att komma till rätta med detta

förhållande -- bl.a. erforderlig dataregistrering av

transaktionerna -- är av relativt enkel beskaffenhet. Den i

motionen anvisade metoden, som bygger på en användning av de

uppgifter om transaktioner som finns hos VPC i kombination med

en registrering av aktuella aktiekurser, synes utskottet

användbar och värd att satsa på. Som framhålls i motionen måste

dessutom de tidigare s.k. tredjemansrevisionerna återinföras

om skattemyndigheterna skall kunna sköta kontrollen på ett

tillfredsställande sätt. Regeringen bör tillhållas att omgående

lägga fram ett förslag i enlighet med det anförda. Utskottet

föreslår att riksdagen som sin mening ger detta till känna för

regeringen.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

7. beträffande kontrollen av aktieförsäljningar

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk804

yrkande 3 och med anledning av motion 1994/95:Sk805 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående

ett kontrollsystem för aktieförsäljningar,

7. Preliminär F-skatt och särskild A-skatt (mom. 8)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),

Carl Fredrik Graf (m) och Jan-Olof Franzén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Riksdagens beslut" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Beslutet i höstas, mot vilket m- och c-ledamöterna i

skatteutskottet reserverade sig, att höja uttaget av preliminär

F-skatt och särskild A-skatt var enligt utskottets uppfattning

felaktigt. Den prognos om näringslivets driftöverskott som

beslutet byggde på var illa underbyggd. I själva verket har

många framför allt småföretagare fortfarande en mycket svag

likviditet och de drabbas hårt av de nya reglerna. De tidigare

nivåerna på 105 % respektive 100 % uttag svarar bättre mot

bransch- och konjunkturvariationerna. Riksdagen bör därför

begära att regeringen lägger fram förslag om att återgå till de

nivåer för preliminärskatteuttaget som gällde före den senaste

höjningen. Motion Fi219 tillstyrks således i denna del.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

8. beträffande preliminär F-skatt och särskild A-skatt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi219 yrkande

12 hos regeringen begär förslag av innebörd att de nivåer som

gällde före den senaste höjningen av preliminärskatten på detta

område återställs,

8. Skattetillägg (mom. 9)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),

Carl Fredrik Graf (m) och Jan-Olof Franzén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet motionerna" bort

ha följande lydelse:

Av rättviseskäl och för att upprätthålla lojaliteten till

skattesystemet är det viktigt att reglerna om sanktionsavgifter

är utformade så att löntagare och företagare behandlas lika. Den

i 5 kap. 4 § taxeringslagen föreskrivna befrielsegrunden, som

gäller vid vissa fall av rättelse i fråga om inkomst av tjänst

eller kapital när kontrollmaterial finns tillgängligt för

skattemyndigheten, bör därför utsträckas till att gälla även i

inkomstslaget näringsverksamhet. Riksdagen bör med anledning av

motionerna Sk326 och Sk801 rikta ett uttalande härom till

regeringen.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

9. beträffande Skattetillägg

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk326 och

1994/95:Sk801 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört rörande en utsträckning av befrielsegrunden för

skattetillägg,

9. Tidsfrister för omprövning m.m. (mom. 11)

Michael Stjernström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "motion Sk808" bort ha

följande lydelse:

Den nu gällande tidsfristen för ett omprövningsbeslut innebär

att ett omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel får

meddelas inom ett år efter utgången av taxeringsåret. Denna

regel är enligt utskottets mening inte tillfredsställande. Den

skattskyldige måste i rimlig tid kunna veta att deklarationen

har vunnit laga kraft. Beslut om omprövning till den

skattskyldiges nackdel bör därför endast få meddelas inom sex

månader efter utgången av taxeringsåret.

När det gäller respiträntan anser utskottet att debiterad

skatt efter avgörande i skattedomstol inte bör belastas med

ränta med mer än 12 månader från det att deklarationen lämnades

in. Mer än 12 månaders räntebelastning på den av

Skattemyndigheten hos länsrätten yrkade höjningen av skatten bör

således skattebetalaren inte behöva räkna med, även om ärendet

är komplicerat eller rättsläget oklart eller länsrätten av annan

anledning arbetar långsamt. Med en sådan tidsgräns skulle

skattebetalarnas ekonomiska handlingsfrihet kringskäras mindre

än i dag och behovet av att reservera likvida medel för en skatt

som kanske aldrig påförs minska. En sådan tidsgräns underlättar

också för den skattskyldige att använda medlen på annat sätt,

t.ex. för satsningar i produktiva investeringar av mer

långsiktig karaktär, avbetalning på lån etc. Vidare skulle

skattemyndigheterna stimuleras att snabbare avgöra rutinmål.

Härigenom ökar sannolikheten för att medel finns när det

slutliga avgörandet kommer, en eventuell konkurs kan kanske

undvikas, och staten torde således inte förlora på en dylik

tidsgräns.

Vad nu anförts bör enligt utskottets uppfattning riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker

följaktligen motion Sk808.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande tidsfrister för omprövning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk808 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående

tidsfrister för omprövning och tid under vilken respitränta

utgår.

10. Nummerkonton i Schweiz (mom. 12)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "motion Sk803" bort ha

följande lydelse:

Den schweiziska banksekretessen gör det möjligt att använda

nummerkonton i schweiziska banker för att gömma undan ett

kapitalinnehav. Många begagnar sig härav för att slippa att

betala skatt i Sverige eller dölja kriminellt åtkomna pengar.

Som framhålls i motionen har bl.a. Sverige haft dåliga

erfarenheter när det gällt att få fram uppgifter om pengar som

misstänkts härröra från mutor och som stoppats undan i

schweiziska banker. Det finns anledning att tro att andra länder

har haft liknande erfarenheter och att det därför kan finnas en

jordmån för ett internationellt agerande för att förmå Schweiz

att ändra policy i fråga om sin banksekretess. Sverige bör ta de

erforderliga initiativen, och utskottet tillstyrker således

motion Sk803 (mp).

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande nummerkonton i Schweiz

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört rörande den schweiziska banksekretessen.

Särskilda yttranden

1. Avvägningen av resurstilldelningen mellan

skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet

(mom. 5)

Michael Stjernström (kds) anför följande.

Kristdemokraterna har i en partimotion om skattepolitiken

(1994/95:Sk349) föreslagit åtgärder för att öka effektiviteten

i skatteindrivningen och därigenom öka skatteintäkterna med

netto 3 miljarder kronor t.o.m. 1998. Motionen behandlas av

lagutskottet i betänkandet 1994/95:LU23 som beräknas bli

föremål för behandling och beslut i kammaren den 7 april.

2. Redovisning av socialavgifternas ändamål på skattsedeln

(mom. 10)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) anför följande.

Skatte- och avgiftsbetalarna i vårt land har ett berättigat

krav på att få upplysning om hur mycket var och en betalar för

den välfärd som finansieras genom socialavgiftssystemet. Många

skattskyldiga drar härvid en självklar parallell med de

principer som gäller på marknaden i övrigt och som innebär att

den som tillhandahåller en vara eller en tjänst måste uppge

priset för varan eller tjänsten innan en affär kan göras upp.

För att få ökad förståelse för de besparingar som enligt alla

insiktsfulla bedömare kommer att bli nödvändiga om Sverige skall

återvinna sunda statsfinanser, måste skatte- och

avgiftsbetalarna på lämpligt sätt delges information om hur

mycket var och en betalar för de olika välfärdsområdena som

täcks av socialavgifterna. På samma sätt som för närvarande sker

på skattsedlarna för de skattebetalare som betalar F-skatt

skulle man på skattsedlarna för alla löntagare kunna ange hur

socialavgifterna fördelar sig på olika ändamål. Med dagens

ADB-teknik torde en sådan information på skattsedlarna inte

vålla några större tekniska eller praktiska svårigheter.

Motionärens uppslag saknar således inte välgrundade motiv och vi

avser att även i fortsättningen följa hur skattemyndigheterna

sköter informationen om skatterna och avgifterna till

allmänheten. För dagen avstår vi dock från att ställa något

yrkande.