Bet. 1994/95:SkU23

Skatteutskottets betänkande

1994/95:SKU23

Anslag till Tullverket, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

SkU23

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet anslaget till Tullverket för

budgetåret 1995/96 och de motioner från den allmänna

motionstiden som gäller tullverksamheten.

Utskottet godtar merparten av den besparing i tullverksamheten

som föreslås i propositionen till följd av att Tullverkets

arbetsvolym har minskat kraftigt vid Sveriges inträde i EU.

Narkotikakontrollen och näringslivets behov av service motiverar

dock enligt utskottet att anslagsnivån bestäms så att Tullverket

får möjlighet att behålla ca 250 fler årsarbetskrafter än enligt

förslaget i budgetpropositionen. För att statsbudgeten inte

skall försvagas anser utskottet att vissa tullrelaterade

avgifter bör höjas. Utskottet förordar också att den

besparingsplan för Tullverket för budgetåren 1995/96--1998 som

föreslås i budgetpropositionen bör skärpas så att en större del

av besparingarna genomförs redan under budgetåret 1995/96 och

att de skall vara fullt genomförda under budgetåret 1997. Detta

innebär räntevinster för staten. Utskottet föreslår också att

det skall göras en utvärdering av vilka effekter Tullverkets nya

organisation kommer att medföra för kontrollverksamheten och

tullverksamheten i övrigt.

Utskottets förslag innebär att en motion (mp) till viss del

får anses tillgodosedd genom de ändringar som utskottet

föreslår. Utskottet avstyrker övriga motioner men konstaterar

att utskottets förslag ligger i linje även med flera andra

motioner som tagit upp frågor om kontrollverksamheten och

servicefrågor.

Vid betänkandet fogas nio reservationer (m, c, fp, v, kds) och

två särskilda yttranden.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1994/95:100 bilaga 8 under D 1 (s. 79--90)

1. att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 1 667 380 000 kr,

2. att riksdagen godkänner inriktningen av de

besparingsåtgärder inom Tullverket för budgetåret 1997 och 1998

som regeringen förordar.

Motionerna

1994/95:Sk602 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

ambitionsnivån för tullens och polisens bekämpning av

narkotika-, dopingmedels- och vapeninförsel bibehålls,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sammanslagning av tullens och polisens

verksamhet.

1994/95:Sk604 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om tulltjänstemäns befogenhet att stoppa och ställa frågor till

resande i trafiken mellan EU-länder.

1994/95:Sk605 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att tulltjänstemän bör beredas tillgång till ADB-lagrade

uppgifter i bokningsdatorer hos flygbolag och rederier om

resande i flyg- och färjetrafiken till och från Sverige.

1994/95:Sk611 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om gränskontroll och narkotikabekämpning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade befogenheter för tulltjänstemän och

polis,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anslag till gränskontroll.

1994/95:Sk612 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att inordna Tullverket i Riksskatteverket.

1994/95:Sk617 av Sten Tolgfors och Ola Karlsson (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av fortsatt tullverksamhet vid

flygplatsen i Örebro.

1994/95:Sk623 av Sten Svensson (m) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Tullverkets service till

livsmedelsindustrin.

1994/95:Sk624 av Carl Fredrik Graf och Karl-Gösta Svenson (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förenklingar vad gäller säkerheter i

tullproceduren,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall verka inom EU för att få

till stånd en förenklad tullprocedur i handeln med tredje land,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillämpning av EU-rätten i svenska

nationella bestämmelser.

1994/95:Sk629 av Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att avskaffa reglerna om tulltillägg.

1994/95:Sk638 av Sten Andersson och Peter Weibull Bernström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tullens möjligheter att framöver

upptäcka illegal införsel av narkotika.

1994/95:Sk639 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om frizon på Sturup.

1994/95:Sk640 av Ingbritt Irhammar och Kerstin Warnerbring (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om befogenheter att kontrollera

citesvaror och farligt avfall m.m. vid inre gräns.

1994/95:Sk641 av Ingbritt Irhammar och Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade resurser till Tullverket

för efterkontroll av kommersiell import- och exportverksamhet

hos företagen.

1994/95:Sk644 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

klassning av Örebro-Bofors flygplats som internationell

flygplats.

1994/95:Sk647 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Örebro-Bofors flygplats klassificeras

som internationell flygplats.

1994/95:Sk648 av Peter Weibull Bernström och Sten Andersson

(m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett starkt gränsskydd för att

förhindra införsel av narkotika och andra droger,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bevakning av skånska hamnar.

1994/95:Sk660 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en

strukturutredning om Tullverkets och polisens framtida

funktioner vad gäller gränskontrollen enligt vad i motionen

anförts,

2. att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1995/96

anvisar 75 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.

1994/95:Sk661 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bekämpande av narkotika och andra

beroendeframkallande medel.

1994/95:Sk662 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att besparingar inom Tullverket inte får gå

ut över narkotikabekämpningen.

1994/95:Sk663 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att införa tvingande regler för flygföretag och rederier att

vid anmodan från svensk tull och polismyndighet lämna uppgift om

bokningslistor för att på så sätt kunna arbeta med effektivare

narkotikabekämpning.

1994/95:Sk664 av Sören Lekberg (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Tullkammaren i Södertälje.

1994/95:Sk665 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om tullverksamheten i Norrbotten.

1994/95:Sk666 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att Visby flygplats bör klassificeras som internationell

flygplats i gemenskapen.

1994/95:Sk667 av Margareta Israelsson och Paavo Vallius (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att Västerås

flygplats får klassas som internationell gemenskapsflygplats.

1994/95:Sk677 av Thomas Julin och Ragnhild Pohanka (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att avvakta med besparingar som medför

personalminskningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en konsekvensbeskrivning som tydliggör de

eventuella besparingar som samhället gör vid de planerade

personalminskningarna inom den statliga sektorn och som väger

besparingarna mot kostnader för ökad arbetslöshet och förlorad

samhällsnytta,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett väl fungerande samarbete mellan olika

myndigheter för att tillföra statskassan undanhållna avgifter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett bra gränsskydd runt hela

landet för att skydda dess invånare mot samhällsfarliga,

illegala varor som droger, vapen, radioaktiva ämnen m.m.,

5. att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1995/96 anslår

75 000 000 kr utöver regeringens förslag.

1994/95:Sk678 av Widar Andersson och Lennart Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om gränskontrollens betydelse för vår

restriktiva narkotikapolitik.

1994/95:Sk679 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att, med anledning av EU-medlemskapet, Tullverkets organisation

på Gotland bör bibehållas oförändrad.

1994/95:Sk680 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Kalmar läns behov av ökad andel

tullresurser för möjlighet till bibehållen tillsyn över länets

kustområden som EU:s yttre gräns.

1994/95:Sk681 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Tullverket ges sådana resurser och

direktiv att en fullgod tullverksamhet kan upprätthållas i

Lidköping och Skaraborgs län.

1994/95:Sk682 av Anders G Högmark och Jan-Olof Franzén (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av omprioriteringar i

syfte att säkerställa tullens närvaro på orter med

internationell luftfart.

1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om gränskontroll och resurser för bekämpning

av narkotika.

1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

20. att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1995/96

anvisar 100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.

1994/95:Ju221 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Tullverkets prioriteringar avseende

narkotikakontrollen och den därtill sammanhängande kampen mot

grövre brottslighet,

13. att riksdagen beslutar att till Finansdepartementets

anslag D 1, Tullverket, för budgetåret 1995/96 anvisa ett i

förhållande till regeringen 44 307 000 kr högre anslag,

14. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar

godkänna den i motionen föreslagna ökningen av anslaget med 100

000 000 kr för Tullverket budgetåren 1997 och 1998.

1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Tullverket.

1994/95:N450 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn och

lagförslag om tullarnas möjlighet att kontrollera och ingripa

mot radioaktiva transporter.

1994/95:A445 av Siv Holma (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en tulldirektion i Haparanda och ett

samhällsservicekontor i Karesuando.

Utskottet

Anslag

I propositionen föreslås att Tullverket för det 18 månader

långa budgetåret 1995/96 tilldelas ett ramanslag på 1,67

miljarder kronor, varav 1,11 miljarder kronor beräknat för tiden

den 1 juli 1995--den 30 juni 1996, samt att riksdagen skall

godkänna den i propositionen redovisade inriktningen av

besparingsåtgärder inom Tullverket för budgetåren 1997 och 1998.

Sveriges medlemskap i EU har lett till minskade arbetsvolymer

i tullverksamheten. En mycket stor del av Sveriges utrikeshandel

sker med andra EU-länder. Sedan den 1 januari i år förekommer

det inte längre någon tullklarering av kommersiellt gods vid

passering av inre gräns, dvs. gräns mot ett annat EU-land.

Uppskattningsvis 60--65 % av all klarering av gods och

transporter har bortfallit till följd av EU-medlemskapet.

Eftersom klareringsverksamheten utgör mer än 50 % av

Tullverkets operativa verksamhet är minskningen av verkets

arbetsbelastning därmed mycket stor. Det gäller ett

verksamhetsbortfall motsvarande ca 1/3 av tullverksamheten.

Enligt propositionen bör Tullverkets anslagsnivå minskas med

motsvarande 362,8 miljoner kronor under budgetåren

1995/96--1998. För budgetåret 1995/96 har beräknats 150 miljoner

kronor. Ytterligare 150 miljoner kronor bör enligt förslaget

sparas budgetåret 1997 och återstående 62,8 miljoner kronor

budgetåret 1998.

Minskningen av Tullverkets organisation skall enligt

propositionen inte i negativ riktning påverka Tullverkets

möjligheter att fullgöra sina övriga uppgifter, bl.a. inom

gränskontrollen och narkotikabekämpningen. I syfte att

upprätthålla en hög ambitionsnivå inom tullområdet har det

besparingsbeting på 11 % som flertalet andra myndigheter

omfattas av i årets budgetproposition inte lagts ut på

Tullverket.

Tullverket är i dag uppdelat i tre organisatoriska nivåer med

ett stort antal, ofta små, lokala myndigheter som har

totalansvar och resurser för en heltäckande tullverksamhet inom

ett givet geografiskt område. Enligt ett organisationsförslag

som Generaltullstyrelsen presenterade i samband med att verket i

december 1994 lämnade en reviderad anslagsframställning för

1995/96 skulle denna organisationsstruktur behållas. Antalet

årsarbetskrafter skulle minskas med 522 under budgetåret

1995/96.

Mot bakgrund av de förändringar som EU-medlemskapet innebär i

fråga om gränsformaliteter m.m. bör enligt propositionen

Tullverkets nuvarande organisationsstruktur ifrågasättas. Det

kommer i framtiden att ställas allt högre krav på det nya

tullverk som blir följden av en EU-anpassning. Tullverket får

med dagens organisation med ett stort antal små enheter svårt

att hålla den kompetensnivå som krävs. Dessutom innebär en

organisation med ett stort antal myndigheter en mer kostsam

administration. Genom tulldatasystemet kan enligt propositionen

Tullverket behålla en god servicenivå gentemot näringslivet även

där tullnärvaron upphör.

Enligt budgetpropositionen bör Generaltullstyrelsen på nytt

överväga organisationsstrukturen. Det bör enligt propositionen

dock inte ankomma på vare sig regeringen eller riksdagen att

exakt fastställa Tullverkets organisationsstruktur. I stället är

det trafikens och näringslivets behov av tullinsatser samt

statsmakternas krav på effektiv och rationell klarerings- och

kontrollverksamhet hos Tullverket som bör vara styrande för hur

tullverksamheten organiseras och lokaliseras. Det bör därför

ankomma på Generaltullstyrelsen att utforma den nya

organisationen.

I samband med skatteutskottets beredning av detta ärende har

generaltulldirektör Ulf Larsson informerat utskottet om den nya

organisation som verket nu planerar för fr.o.m. den 1 juli 1995.

Tullverket kommer att bestå av en central och tolv regionala

myndigheter. Antalet platser med fast bemanning av tullpersonal

kommer att minska. Det har varit en utgångspunkt för arbetet med

en ny organisation att så långt möjligt undvika en

resursminskning i kontrollarbetet.

De kostnadsberäkningar som gjorts i det nya

organisationsförslaget har haft som utgångspunkt att antalet

årsarbetskrafter, som den 1 januari 1995 uppgick till 3 297, kan

behöva minskas till 2 200.

Med anledning av budgetförslaget har väckts fyra motioner som

innehåller förslag om att riksdagen skall besluta om en högre

nivå på anslaget till Tullverket än enligt propositionen.

Enligt motion Fi216 yrkande 20 av Alf Svensson m.fl. (kds)

skall anslaget för budgetåret 1995/96 höjas med 100 miljoner

kronor utöver regeringens förslag, främst för bekämpning av

smuggling av narkotika, vapen och radioaktiva ämnen. Enligt

motionen skall anslagsnivån också för budgetåren 1997 och 1998

ligga på en nivå som är 100 miljoner kronor över nivån i

propositionen.

Med hänvisning till främst tullens betydelse i

narkotikabekämpningen hemställs i motion Sk660 yrkande 2 av

Gudrun Schyman m.fl. (v) att anslaget för budgetåret 1995/96

skall höjas med 75 miljoner kronor utöver förslaget i

propositionen. Enligt motionens yrkande 1 bör resursbehovet på

längre sikt bedömas av en strukturutredning med uppgift att se

över kontrollen vid yttre och inre gränser samt Tullverkets och

polisens funktioner. Enligt motionen finns det all anledning

till skärpt vaksamhet mot tendenser till en liberalisering av

användning av narkotika och introduktion av nya preparat och

smuggelvägar.

Även i motion Sk677 av Thomas Julin och Ragnhild Pohanka (mp)

är det tullens kontrollverksamhet rörande illegal införsel av

narkotika och vapen m.m. som utgör motiv för motionärernas

förslag om en högre anslagsnivå än vad regeringen föreslagit.

Motionärerna vill för budgetåret 1995/96 höja anslaget med 75

miljoner kronor utöver förslaget i propositionen (yrkande 5).

Motionen innehåller även ett yrkande om ett tillkännagivande

till regeringen om att avvakta med besparingar som medför

personalminskningar i tullverksamheten till dess ytterligare

erfarenheter vunnits av konsekvenserna av EU-medlemskapet och

att hithörande frågor utretts ytterligare (yrkande 1). Enligt

motionens yrkande 2 bör riksdagen även ge regeringen till känna

att det bör göras en konsekvensbeskrivning som visar de

eventuella besparingar som samhället gör vid de planerade

personalminskningarna och som väger besparingarna mot kostnader

för ökad arbetslöshet och förlorad samhällsnytta. I yrkande 4

vill motionärerna att riksdagen skall göra ett uttalande om att

Sverige skall ha ett bra gränsskydd mot samhällsfarliga,

illegala varor som droger, vapen, radioaktiva ämnen m.m.

Tullens narkotikabekämpning är ett viktigt skäl också för det

förslag i syfte att behålla ytterligare 300 tjänster inom

Tullverket som förts fram i motion Ju221 yrkande 13 av Gun

Hellsvik m.fl. (m). Motionärerna hemställer att anslaget för

budgetåret 1995/96 skall höjas med 44 307 000 kr utöver

förslaget i propositionen. Enligt yrkande 14 i samma motion bör

anslagen för budgetåren 1997 och 1998 ligga på en nivå som är

sammanlagt 100 miljoner kronor över den i propositionen

föreslagna inriktningen. Motionen innehåller även ett förslag om

ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att Tullverkets

insatser i bekämpningen av narkotika och därmed sammanhängande

grov brottslighet skall ha fortsatt hög prioritet (yrkande 12).

Ett yrkande av innebörd att riksdagen skall uppdra åt

regeringen att återkomma med förslag om hur anställda i

Tullverket, som riskerar att friställas, kan användas för

narkotikabekämpning finns i motion Ju809 yrkande 34 av Olof

Johansson m.fl. (c). Motionärerna anför att det vore mycket

olyckligt om nedskärningarna i tullverksamheten skulle leda till

en nedprioritering av narkotikabekämpningen.

I ytterligare tio motioner finns yrkanden om att riksdagen

skall besluta om tillkännagivanden till regeringen om

dimensioneringen av Tullverkets resurser för olika ändamål.

Enligt motion K630 yrkande 10 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s)

skall riksdagen uttala sig för en effektiv gränskontroll och

bibehållna tillräckliga resurser till tullens och polisens

bekämpning av narkotika och annan smuggling och kriminalitet. Bo

Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vill i motion Sk602 yrkande

1 att resurserna för tullens och polisens narkotika-,

dopingmedels-, och vapenkontroll skall bibehållas på åtminstone

nuvarande nivå. Michael Stjernström m.fl. (kds) anser i motion

Sk611 yrkandena 1 och 3 att resurser skall omfördelas från

klareringsverksamheten till ökade insatser i syfte att behålla

en god gränskontroll. I motion Sk638 av Sten Andersson och Peter

Weibull Bernström (m) och i motion Sk648 yrkande 1 av samma

motionärer hemställs att riksdagen uttalar sig för ett starkt

gränsskydd för att förhindra införsel av narkotika och andra

droger. Anneli Hulthén m.fl. (s) yrkar i motion Sk661 på ett

klargörande vad gäller ambitionsnivån för bekämpningen av

narkotika och andra beroendeframkallande medel. Enligt motion

Sk662 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) skall riksdagen

besluta ett tillkännagivande av innebörd att besparingar inom

Tullverket inte får gå ut över narkotikabekämpningen. I motion

Sk678 förordar Widar Andersson och Lennart Nilsson (s) ett

tillkännagivande där gränskontrollens betydelse för en

restriktiv narkotikapolitik framhålls.

I motion Sk623 yrkande 1 hemställer Sten Svensson (m) att

riksdagen skall besluta ett tillkännagivande om att Tullverkets

service till livsmedelsindustrin och annat näringsliv skall

upprätthållas inom ramen för det anslag som regeringen

föreslagit. Enligt motion Sk641 av Ingbritt Irhammar och

Birgitta Carlsson (c) bör riksdagen uttala sig för ökade

resurser till Tullverket för efterkontroll av kommersiell

import- och export. Motionärerna förutsätter att finansiering

sker genom ökade intäkter av efterkontroll.

Utskottet har i samband med ärendets beredning mottagit

uppvaktningar från Förbundet för anställda i Tullverket och

Kustbevakningen (TULL-KUST), Förbundet Mot Droger,

Föräldraföreningen Mot Narkotika, Riksförbundet Narkotikafritt

Samhälle, Hassela Solidaritet och Sydsvenska Handelskammaren.

Skrivelser har inkommit från Svenska Kommunförbundet,

Regionkommittén Falun--Borlänge, Länsstyrelsen i Kronobergs län,

Stockholms Handelskammare, Östsvenska Handelskammaren, Växjö

Flygplats AB, anställda vid tullen och privatpersoner. Flera av

uppvaktningarna och skrivelserna har avsett effekterna av

neddragningen av tullverksamheten för narkotikabekämpningen. En

annan fråga har varit att minskningen av den fasta tullnärvaron

befaras medföra påtagliga försämringar för Tullverkets service

till näringslivet.

Verksledningen inom Tullverket har framhållit att man inte kan

dela bedömningen i budgetpropositionen om att minskningen av

anslaget inte negativt skulle påverka tullens möjligheter att

fullgöra sina uppgifter, bl.a. inom narkotikabekämpningen. Man

befarar inom verket också att den nya organisationen kommer att

innebära sämre service till företagen. Verksamheten påverkas av

att Tullverket från årsskiftet fått en del nya arbetsuppgifter

inom jordbruks- och livsmedelsområdet. Arbetsvolymen har ökat i

fråga om handelspolitiskt betingade regleringar, som kvotsystem

och licenser. EU:s regelsystem är delvis betydligt mer

detaljerat än tidigare svenska tullregler. Även exportärendena

har blivit krångligare att handlägga.

Enligt TULL-KUST har EU-reglernas komplexitet hittills

underskattats. Väntetiderna har blivit längre till följd av den

mer komplicerade ärendehanteringen. TULL-KUST anser att risken

för försämringar i kontrollnivån är överhängande.

Från Sydsvenska Handelskammarens sida har också framhållits

att EU:s tullkodex och andra regler är betydligt mer

komplicerade och svårhanterliga än de tidigare svenska reglerna.

Sydsvenska Handelskammaren anser att den föreslagna besparingen

inte ger utrymme till den extra service som företagen nu behöver

för att kunna orientera sig i ett mer komplicerat regelsystem.

Sydsvenska Handelskammaren vill också ha kvar befintlig

tullkammarstruktur. Handelskammaren har därvid framhållit bl.a.

behovet av tullnärvaro vid flygplatser.

Svenska Kommunförbundet har framfört att föreslagen resursnivå

och verksamhetsinriktning för Tullverket får förödande

konsekvenser för Sveriges regionala flygplatser. Frågor rörande

klassificering av flygplatser tas upp även i skrivelserna från

Länsstyrelsen i Kronobergs län, Östsvenska Handelskammaren och

Växjö Flygplats AB.

Förbundet Mot Droger, Föräldraföreningen Mot Narkotika,

Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle och Hassela Solidaritet

har framfört bl.a. att en otillräcklig tullkontroll vid inre

gräns kan göra det frestande för svenska ungdomar som vistats i

andra europeiska länder att ta med sig narkotika hem för eget

bruk eller för försäljning på hemorten.

Utskottet vill framhålla att de beslut som riksdagen fattade

om tullverksamheten i höstas inför Sveriges medlemskap i EU

innebär att tullens funktion i fråga om kontrollen av illegal

införsel av bl.a. narkotika och andra varor som omfattas av

införselförbud har behållits även vid inre gräns i avvaktan på

att nya kontrollsystem och arbetsmetoder införts (prop.

1994/95:34, SkU8). Den restriktiva svenska narkotikapolitiken

förändras inte heller i något annat avseende till följd av

medlemskapet i EU. Vid riksdagens behandling av propositionen om

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen framhölls att det är

viktigt att Sverige nu som medlem i EU kan vara pådrivande i

kampen inom EU mot narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet

och uppkommande tankar på legalisering av narkotika eller ett

accepterande av narkotikamissbruk som en normal företeelse i

samhället (prop. 1994/95:19, UU5). Vi skall från svensk sida

mycket tydligt gentemot vår omvärld ge uttryck för att vi är

fast beslutna att bekämpa spridningen av narkotika och att nå

fram till målsättningen med vår narkotikapolitik, dvs. att skapa

ett narkotikafritt samhälle.

Tullens insatser är enligt utskottets mening en mycket viktig

del av samhällets narkotikabekämpande verksamhet.

Narkotikakontrollen skall också i fortsättningen vara en

högprioriterad verksamhet inom Tullverket. På litet längre sikt

bör ett utbyggt samarbete i polis- och tullarbetet inom EU kunna

ge helt nya möjligheter att ytterligare effektivisera

narkotikakontrollen. Till dess ett fullgott sådant system är

uppbyggt måste tullen arbeta med i stort sett samma metoder som

tidigare för att kontrollnivån inte skall minska. Det bör också

vara möjligt att nu utveckla vissa s.k. kompensatoriska

åtgärder.

Det är vidare ett grundläggande krav på tullverksamheten att

tullmyndigheterna snabbt skall kunna tillämpa och ge företagen

information om tulltaxor, kvoter, licenskrav och andra regler

som gäller för den gränsöverskridande handeln. Kraven på

tullmyndigheterna i detta hänseende har ökat när de nu tillämpar

EU:s mer detaljerade regelsystem. Till viss del är det

sannolikt fråga om övergångsproblem. Läget är emellertid f.n.

det att tillämpningen av EU:s tulltariffer och procedurer kräver

mer tid än vad man tidigare har räknat med. Samtidigt har

näringslivet anspråk på tullen när det gäller att få

tullklarering och annan kontroll av gods utförd inom rimlig tid

och inom ett rimligt geografiskt avstånd.

För att försäkra sig om att Tullverket skall kunna bibehålla

ambitionsnivån när det gäller kontrollen över olaglig införsel

av narkotika m.m. och en god servicenivå till de företag som är

beroende av internationell handel anser utskottet att

neddragningen av tullverksamheten bör begränsas något i

förhållande till förslaget i budgetpropositionen.

Utskottet anser att en anslagsnivå för helår räknat om 75

miljoner kronor över den nivå som regeringen har föreslagit är

en rimlig avvägning. Enligt utskottets bedömning ger detta

Tullverket möjlighet att behålla ytterligare ca 250 personer i

verksamheten. Av vad verksledningen har förklarat inför

utskottet har framgått att ett bibehållet antal årsarbetskrafter

i denna storleksordning skulle ge Tullverket en bättre möjlighet

att klara vissa angelägna insatser på kontrollområdet.

Det har varit en utgångspunkt för utskottets förslag att detta

inte skall innebära en försvagning i statsbudgeten. Utskottet

har noterat att nivån på vissa tullrelaterade avgifter inte

ändrats under senare år. En uppjustering av vissa avgifter kan

följaktligen vara motiverad. Inom Generaltullstyrelsen har

gjorts en översiktlig genomgång av nivåerna för vissa

offentligrättsliga avgifter. Generaltulldirektören har redovisat

för utskottet att det i fråga om tullförrättningsavgift,

tullräkningsavgift och förseningsavgift kan vara motiverat med

höjningar som motsvarar ca 33 miljoner kronor. Den största

höjningen skulle avse tullförrättningsavgiften. Därtill kommer

att Generaltullstyrelsen efter påpekanden från

Riksrevisionsverket (RRV) redan har minskat fristen för

dröjsmålsavgift för ej inbetald tullräkning, vilket har

beräknats motsvara en årlig räntevinst för staten om 16 miljoner

kronor.

En utökad avgiftsfinansiering av tullverksamheten har avvisats

i den skrivelse från Stockholms Handelskammare som utskottet har

tagit emot i detta ärende. Utskottet vill emellertid betona att

utgångspunkten för de höjningar som nu bör vara möjliga att

genomföra är att avgifterna inte har höjts på flera år.

Tullförrättningsavgiften har enligt utskottets mening en

betydelsefull funktion eftersom de ger möjlighet för Tullverket

att upprätthålla en god service till näringslivet och tillgodose

nya anspråk från trafikföretagens sida samtidigt som statens

kostnader för att upprätthålla tullkontroll av den kommersiella

trafiken dygnet runt och på helger kan få en rimlig

täckningsgrad. Enligt tullens ledning ligger täckningsramen för

avgiften i dag långt under 100 %. Vidare medför

tullförrättningsavgiften att tullens resurser kan anpassas så

att ökade servicekrav inte skall behöva gå ut över

narkotikakontroll och andra angelägna kontrollfunktioner som

tullen har.

De avgifter som kan vara motiverade att räkna upp beslutas med

undantag för förseningsavgiften av regeringen med stöd av

bemyndiganden i tullagen. Beslutanderätten rörande nivåerna på

tullförrättningsavgifterna har av regeringen delegerats vidare

till Generaltullstyrelsen. Enligt utskottets mening bör det

ankomma på regeringen att genomföra den ytterligare beredning i

fråga om höjt avgiftsuttag m.m. som erfordras. Detta bör ges

regeringen till känna.

Enligt vad utskottet har inhämtat har Generaltullstyrelsen för

avsikt att genomföra omorganisationen på en gång och alltså inte

successivt trappa ned verksamheten, vilket budgetförslaget ger

möjlighet till. Personalminskningen kommer därmed enligt de

nuvarande planerna att vara genomförd under våren 1996.

Utskottet anser att takten i besparingsplanen bör ändras så

att tyngdpunkten i besparingen i stället förläggs till

budgetåret 1995/96 då personalminskningen genomförs. Enligt

utskottets bedömning är det möjligt att öka den besparing som

skall genomföras budgetåret 1995/96 med 50 miljoner kronor.

Detta innebär en besparing på 200 miljoner kronor för det nämnda

budgetåret i stället för de 150 miljoner kronor som föreslagits

i budgetpropositionen. Under budgetåret 1997 bör enligt

utskottets mening resterande 88 miljoner kronor av den besparing

som utskottet sammanlagt förordar genomföras. Detta innebär att

besparingen blir helt genomförd under budgetåret 1997. Den

ändrade besparingsplan som utskottet förordar ger ränteeffekter

som bidrar till finansieringen av utskottets förslag om att höja

anslagsnivån.

En följd av den förskjutning i besparingstakten som utskottet

föreslår är att anslaget för budgetåret 1995/96 bör räknas ned

med 50 miljoner kronor till 1 617 380 000 kr. Enligt

utskottets bedömning kommer Tullverket för budgetåret 1995/96

ändå att förfoga över medel som täcker de ytterligare ca 250

tjänster som får behållas i organisationen.

Det är Tullverket som får avgöra var de ytterligare tjänsterna

bör placeras liksom hur den nya organisationen skall utformas.

Utskottets förslag innebär inte någon förändring när det gäller

den planerade strukturen i en ny organisation. Utskottet

förutsätter därför att den nya organisationen kommer att

innebära effektivitetsvinster i samma omfattning som regeringen

har räknat med i budgetförslaget.

Enligt utskottets mening bör det ske en skyndsam utvärdering

av effekterna för kontrollverksamheten och tullverksamheten i

övrigt av organisationsförändringen. Utskottet förutsätter att

regeringen vidtar de åtgärder som behövs för att utvärderingen

skall bli genomförd. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottets förslag om en höjd anslagsnivå innebär att motion

Sk677 delvis får anses tillgodosedd. I den mån yrkandena inte

kan anses vara tillgodosedda avstyrks dessa liksom de förslag

till anslagshöjningar m.m. som lagts fram i motionerna Fi216

yrkande 20, Sk660 yrkandena 1 och 2 och Ju221 yrkandena 13 och

14.

Med hänsyn till utskottets förslag om anslaget för budgetåret

1995/96 och om inriktningen av tullverksamheten för budgetåren

1997 och 1998 ser utskottet inte något behov av att riksdagen

beslutar om tillkännagivanden till regeringen rörande resurser

och prioriteringar i tullverksamheten i enlighet med vad som

hemställts i motionerna K630 yrkande 10, Sk602 yrkande 1, Sk611

yrkandena 1 och 3, Sk623 yrkande 1, Sk638, Sk641, Sk648 yrkande

1, Sk661, Sk662, Sk678, Ju221 yrkande 12 och Ju809 yrkande 34.

Utskottet avstyrker följaktligen dessa motioner även om

motionerna i inte oväsentlig mån bör anses vara tillgodosedda

genom utskottets förslag rörande anslagsnivån. Beträffande den

motion som gäller resurserna till efterkontrollverksamheten vill

utskottet tillägga att resurserna för företagskontroll kommer

att vara på en hög nivå. Tullverket har också för avsikt att

ytterligare öka insatserna i efterkontrollverksamheten. Dessutom

kommer Tullverket snart att kunna använda tulldatasystemet för

att öka effektiviteten i kontrollen. Sammantaget kommer detta

att innebära en tydlig höjning av ambitionsnivån i

efterkontrollen.

Beträffande propositionen i övrigt har utskottet inte funnit

anledning till erinran. Utskottet utgår ifrån att de brister som

tidigare har uppmärksammats i uppbördshanteringen och i

tulldatasystemet kommer att åtgärdas i den mån de inte redan är

åtgärdade.

Lokala verksamheter

Några av de motioner som väckts med anledning av

budgetförslaget innehåller förslag om att riksdagen genom

tillkännagivanden till regeringen skall uttala sig för hur

tullens verksamhet bör vara organiserad i olika delar av landet.

Peter Weibull Bernström och Sten Andersson (m) vill i motion

Sk648 yrkande 2 betona vikten av att tullen har en god bevakning

av skånska hamnar. I motion Sk664 anser Sören Lekberg (s) att en

nedläggning av tullkammaren i Södertälje försvårar möjligheterna

att åstadkomma regional balans i Storstockholmsområdet. Kristina

Zakrisson m.fl. (s) vill i motion Sk665 att det görs en

utredning om konsekvenserna för Norrbotten av neddragning av

tullverksamheten och om samordning mellan olika myndigheter.

Enligt motion Sk679 av Agne Hansson (c) bör resurser

omdisponeras så att Tullverkets organisation på Gotland

bibehålls utan någon neddragning. Enligt motion Sk680 av Sivert

Carlsson och Agne Hansson (c) bör en ökad andel tullresurser

tilldelas Kalmar län för bibehållen tillsyn över länets

kustområden. Birgitta Carlsson (c) yrkar i motion Sk681 att

Tullverket ges resurser och direktiv att upprätthålla en fullgod

tullverksamhet i Lidköping och Skaraborgs län. I motion A445

yrkande 5 hemställer Siv Holma (v) att riksdagen skall uttala

sig för att en tulldirektion och ett kontor för samhällsservice

bör inrättas i Karesuando av regionalpolitiska skäl.

Utskottet har vid tidigare behandling av motioner som syftar

till att stärka tullens närvaro i olika regioner eller på olika

orter hänvisat till att det i första hand är Tullverket som

svarar för denna resursfördelning. Det som skall vara styrande

för hur tullverksamheten organiseras och lokaliseras är

trafikens och näringslivets behov av tullinsatser och

statsmakternas krav på effektivitet och rationell klarerings-

och kontrollverksamhet. Utskottet håller fast vid detta

ställningstagande. Samtidigt ger naturligtvis det förslag om

tullresurserna, som utskottet ovan redovisat, bättre

förutsättningar att lösa de problem som kan uppkomma på olika

platser. Exakt var de ytterligare tjänster som Tullverket nu får

behålla skall placeras är det, som utskottet tidigare anfört,

Tullverket självt som får avgöra.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna Sk648

yrkande 2, Sk664, Sk665, Sk679, Sk680, Sk681 och A445 yrkande 5.

Klassificering av flygplatser

I några motioner förordas att riksdagen skall besluta om

tillkännagivande till regeringen om Tullens närvaro vid

flygplatser. Enligt motion Sk617 av Sten Tolgfors och Ola

Karlsson (m) bör tullverksamheten -- inom ramen för befintligt

anslag -- bibehållas vid flygplatsen i Örebro. Anders Svärd (c)

yrkar i motion Sk644 och Maud Björnemalm m.fl. (s) i motion

Sk647 att Örebro-Bofors flygplats skall klassificeras som

internationell flygplats. Motsvarande yrkas beträffande Visby

flygplats i motion Sk666 av Agne Hansson (c) och i fråga om

Västerås flygplats i motion Sk667 av Margareta Israelsson och

Paavo Vallius (s). Anders G Högmark och Jan-Olof Franzén (m)

yrkar i motion Sk682 på omprioriteringar i syfte att säkerställa

tullens närvaro på orter med internationell luftfart.

Som framgått tidigare i betänkandet har frågor om

klassificering av flygplatser även tagits upp vid uppvaktning

inför utskottet och i skrivelser som utskottet har mottagit

under ärendets beredning.

Utskottet behandlade i höstas ett motionsyrkande som gällde

tullresurserna vid en viss flygplats (bet. 1994/95:SkU8).

Utskottet förklarade sig vara medvetet om att den klassificering

som tullen gör av olika flygplatser kan medföra problem för de

mindre flygplatserna. Detta borde dock enligt utskottet kunna

lösas på ett för flygplatserna acceptabelt sätt.

Med de förbättringar för tullverksamheten som utskottet har

föreslagit tidigare i detta betänkande anser utskottet att

tullen har goda förutsättningar för att kunna att lösa

eventuellt uppkommande problem med tullnärvaron på olika

flygplatser. Det är emellertid en fråga för Tullverket att

bedöma näringslivets behov av tullresurser och disponera sina

insatser med hänsyn härtill.

Beträffande klassificering av flygplatser som internationella

gemenskapsflygplatser framgår av budgetpropositionen att

regeringen den 22 december 1994 beslutat att flygplatserna

Arlanda, Landvetter och Sturup inkl. svävarterminalen i Malmö

vid ett svenskt EU-medlemskap skall utgöra internationella

gemenskapsflygplatser vid tillämpning av EU:s regler. Det

framgår vidare av propositionen att Generaltullstyrelsen har

fått regeringens uppdrag att i samråd med Luftfartsverket utreda

om ytterligare flygplatser bör ges denna benämning. Enligt vad

utskottet erfarit kommer det en redovisning till regeringen

under våren. Regeringen har följaktligen redan sin uppmärksamhet

på frågan om klassificering av flygplatser.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen

inte bör besluta om tillkännagivanden till regeringen i enlighet

med vad som yrkats i motionerna. Utskottet avstyrker

följaktligen motionerna Sk617, Sk644, Sk647, Sk666, Sk667 och

Sk682.

Tulltjänstemans kontrollbefogenheter vid inre gräns, m.m.

I flera motioner har tagits upp frågor om Tullverkets

samverkan med andra myndigheter och tulltjänstemäns befogenheter

i olika hänseenden.

Frågor om myndighetssamverkan och befogenheter har behandlats

av Yttre gränskontrollutredningen i SOU 1994:24 Varu- och

personkontroll vid EU:s yttre gräns och av

EU-gränskontrollutredningen SOU 1994:131 Skyddet vid den inre

gränsen. Dessa utredningar bereds f.n. inom regeringskansliet.

Flera av de frågor som tas upp i motionerna har beröring med

detta beredningsarbete.

När det gäller tulltjänstemännens kontrollbefogenheter vid

inre gräns yrkas i motion Sk604 av Jerry Martinger (m) att

tulltjänstemän uttryckligen skall ges befogenhet att stoppa

resande i trafiken mellan EU-länder och inleda samtal med dessa

för att kunna utröna om det kan finnas grund för kontroll. Jerry

Martinger yrkar i en annan motion, Sk605, att tulltjänstemän bör

beredas tillgång till ADB-lagrade uppgifter i bokningsdatorer

hos flygbolag och rederier om resande i flyg- och färjetrafiken

till och från Sverige. Ett yrkande om att tjänstemän hos tullen

och polisen skall få tillgång till bokningslistor finns även i

motion Sk663 av Dan Ericsson (kds). Ett allmänt hållet yrkande

om att tull och polis skall ges ökade befogenheter i

bekämpningen av internationell kriminalitet och narkotikahandel

finns i motion Sk611 yrkande 2 av Michael Stjernström m.fl.

(kds).

I motion N450 yrkande 3 hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp)

att regeringen skall göra en översyn och lägga fram lagförslag

om tullarnas befogenheter att kontrollera och ingripa mot

radioaktiva transporter. Ingbritt Irhammar och Kerstin

Warnerbring (c) yrkar i motion Sk640 att Tullverkets

befogenheter att utföra kontroll vid inre gräns skall utvidgas

till radioaktivt avfall och annat farligt avfall och

strålkällor. Den sistnämnda motionen omfattar även befogenheter

att utföra kontroll av utrotningshotade djur och växter, dvs.

varor enligt den s.k. CITES-konventionen.

Utskottet vill erinra om att tulltjänstemännens befogenheter

när det gäller kontroller vid inre gräns har utretts i olika

omgångar och senast av EU-gränskontrollutredningen. Beredning av

utredningsbetänkandet pågår f.n. i Finansdepartementet. Till

dess att ett nytt kontrollsystem har utformats kan tullen enligt

övergångsbestämmelser i den nya tullagen utföra vissa kontroller

vid inre gräns utan att behöva åberopa brottsmisstanke. Detta

gäller för kontroll av in- och utförselförbud som anges i

bestämmelserna, dvs. avseende narkotika, injektionssprutor och

kanyler, dopingmedel, vapen och ammunition, springstiletter och

andra s.k. gatustridsvapen, krigsmateriel och strategiska

produkter, vissa kulturföremål, hundar och katter samt alkohol

och tobak som inte får tas in skattefritt. För de nämnda

varuslagen har anmälnings- och uppgiftsskyldigheten och tullens

kontrollbefogenheter behållits enligt vissa bestämmelser i gamla

tullagen. Även varusmugglingslagen gäller tills vidare vid inre

gräns.

Utskottet utesluter inte att det kan finnas skäl att överväga

kompletteringar i gällande regler och förutsätter att de frågor

som har tagits upp i motionerna kommer att bli belysta i den

fortsatta beredningen av EU-gränskontrollutredningens

betänkande.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sk604, Sk605, Sk611 yrkande 2, Sk640, Sk663 och N450 yrkande 3.

Frågor om samordning mellan tull och andra myndigheter har

tagits upp i några motioner. Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand

(s) yrkar i motion Sk602 yrkande 2 att person- och

varukontrollen samordnas under en gemensam myndighets ansvar. I

motion Sk612 yrkar Bertil Persson (m) att Tullverket skall

inordnas i Riksskatteverket. Enligt motion Sk677 yrkande 3 av

Thomas Julin och Ragnhild Pohanka (mp) skall Tullverket och

andra myndigheter samarbeta för att driva in avgifter som

undanhållits statskassan.

Utskottet anser att det är önskvärt att stärka samarbetet

mellan tullen och polisen. Behovet av ett sådant samarbete blir

till följd av de föreslagna neddragningarna inom tullen än mer

angeläget. Utskottet förutsätter att regeringen beaktar detta i

det fortsatta beredningsarbetet. Dessa och andra

samverkansformer som är lämpliga för myndigheternas arbete och

hur dessa skall anpassas till utvecklingen inom EU bör först

prövas i det beredningsarbete som pågår. Utskottet avstyrker

därför att riksdagen skall besluta tillkännagivanden till

regeringen i enlighet med motionerna Sk602 yrkande 2, Sk612 och

Sk677 yrkande 3.

Tullprocedurer

Carl Fredrik Graf och Karl-Gösta Svenson (m) har i motion

Sk624 tagit upp vissa frågor om tullprocedurer. De

hemställer i motionen att regeringen skall arbeta för en enklare

tullprocedur inom EU vad gäller säkerheter för eventuell

tullskuld (yrkande 1), att Sverige skall verka inom EU för en

förenklad tullprocedur i handeln med tredje land (yrkande 2) och

att Tullverkets tillämpning av Gemenskapens tullkodex inte skall

gå längre än vad EU:s regler kräver (yrkande 3).

Utskottet anser att man bör sträva efter så enkla och smidiga

tullprocedurer som det är möjligt att åstadkomma. Utskottet

utgår ifrån att ett sådant synsätt också är vägledande för

regeringens och Tullverkets arbete med tullreglerna. En

avvägning måste dock alltid göras så att kontrollintresset

beaktas i rimlig omfattning. Enligt utskottets mening finns det

inte anledning för riksdagen att göra uttalanden i dessa

hänseenden till regeringen i enlighet med vad motionärerna

yrkat. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk624 yrkandena

1--3.

I motion Sk639 hemställer Bertil Persson (m) om ett

tillkännagivande till regeringen om lämpligheten av att inrätta

en frizon vid Sturup.

Den som vill inrätta en frizon kan ansöka om tillstånd till

det enligt regler i tullagen. Av 46 § nämnda lag framgår att

regeringen prövar sådana ansökningar. Fråga om att inrätta en

frizon vid Sturup är alltså inte en fråga som riksdagen har att

ta ställning till. Utskottet avstyrker motionen.

Tulltillägg

Nils Fredrik Aurelius (m) hemställer i motion Sk629 att

riksdagen skall avskaffa tulltillägget från den 1 juli 1995.

Frågan om att slopa tulltillägget eller att avdragsgill moms

inte skall ingå i underlaget när tulltillägget beräknas har

behandlats i riksdagen vid återkommande tillfällen. Hösten 1993

bifölls en motion om att ändra reglerna så att momsen inte

skulle ingå i underlaget för tulltillägget. Denna lagstiftning

gällde under 1994. Enligt den nya tullag som riksdagen har

beslutat att gälla fr.o.m. den 1 januari 1995 ingår momsen åter

i underlaget för tulltillägget. Tulltillägg utgår dock med 10 %

på momsdelen i stället för normala 20 % (prop. 1994/95:34, bet.

SkU8, SFS 1994:1550). Utskottet anser att de nya reglerna skall

ligga fast och avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag, m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

8 i denna del och motion 1994/95:Sk677 yrkandena 1, 2, 4 och 5

och med avslag på motionerna 1994/95:K630 yrkande 10,

1994/95:Fi216 yrkande 20, 1994/95:Sk602 yrkande 1,

1994/95:Sk611 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk623 yrkande 1,

1994/95:Sk638, 1994/95:Sk641, 1994/95:Sk648 yrkande 1,

1994/95:Sk660, 1994/95:Sk661, 1994/95:Sk662,

1994/95:Sk678, 1994/95:Ju221 yrkandena 12--14 och

1994/95:Ju809 yrkande 34

dels till Tullverket för budgetåret anvisar ett ramanslag

på 1 617 380 000 kr,

dels godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom

Tullverket för budgetåren 1997 och 1998 som utskottet redovisat,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om höjt avgiftsuttag m.m. samt om en skyndsam

utvärdering av effekterna för kontrollverksamheten och

tullverksamheten i övrigt av organisationsförändringarna,

res. 1 (m, c, fp)

res. 2 (v)

res. 3 (kds)

2. beträffande lokala verksamheter

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk648 yrkande 2,

1994/95:Sk664, 1994/95:Sk665, 1994/95:Sk679, 1994/95:Sk680,

1994/95:Sk681 och 1994/95:A445 yrkande 5,

3. beträffande klassificering av flygplatser

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk617, 1994/95:Sk644,

1994/95:Sk647, 1994/95:Sk666, 1994/95:Sk667 och 1994/95:Sk682,

res. 4 (v)

4. beträffande tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid inre

gräns

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk604, 1994/95:Sk605,

1994/95:Sk611 yrkande 2, 1994/95:Sk640, 1994/95:Sk663 och

1994/95:N450 yrkande 3,

res. 5 (c)

res. 6 (v, kds)

5. beträffande samordning mellan tull och andra

myndigheter

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk602 yrkande 2,

1994/95:Sk612 och 1994/95:Sk677 yrkande 3,

6. beträffande tullprocedurer

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk624 yrkandena 1--3

och 1994/95:Sk639,

res. 7 (m, fp, kds)

res. 8 (v)

7. beträffande tulltillägg

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk629.

res. 9 (m, fp)

Stockholm den 14 mars 1995

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren

(m), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf

Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla

Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp) och Michael

Stjernström (kds).

Reservationer

1. Anslag m.m. (mom. 1)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),

Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "För att försäkra sig om" och på s. 13 slutar med "i

efterkontrollen" bort ha följande lydelse:

Tullens arbetsvolym minskar kraftigt som en konsekvens av

Sveriges medlemskap i EU. De besparingar som föreslagits i

propositionen är emellertid för långtgående. Såväl

narkotikakontrollen som servicenivån gentemot företagen skulle

bli allvarligt lidande av en så kraftig neddragning som

budgetförslaget innebär.

Tullens insatser i narkotikabekämpningen minskar inte till

följd av EU-medlemskapet. Denna del av tullverksamheten skall i

fortsättningen ha hög prioritet vid såväl yttre som inre

gränser. Tullen kommer också att ha en viktig funktion när det

gäller att i samarbete med svenska myndigheter och

internationellt bekämpa den illegala handeln med bl.a.

narkotika.

Det är vidare av största vikt att Tullverket har tillräckliga

personella resurser för att verket skall kunna tillgodose

berättigade anspråk på service från näringslivets sida. Ett

aktuellt problem är tullbevakningen av flygplatser med

internationell trafik. Av de uppvaktningar och skrivelser som

utskottet har mottagit har framgått att omställningen till en ny

tullagstiftning vållar företagen åtskilliga bekymmer. Det får

inte uppkomma ett läge där svenska företag får

konkurrensnackdelar med produktion här i landet därför att

tullverksamheten inte förmår ge tillräcklig service.

Nivån på anslaget bör höjas så att tullen ges möjlighet att

behålla ytterligare ca 300 årsarbetskrafter i organisationen

utöver vad förslaget i propositionen medger. De synpunkter som

framförts till utskottet under ärendets behandling visar att en

höjning i den storleksordningen är väl avvägd. För det första

budgetåret bör riksdagen i enlighet med det anförda besluta om

ett anslag på 1 711 687 000 kr, vilket överensstämmer med

Generaltullstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret. Det

innebär att anslaget mer än väl täcker kostnaden för ytterligare

300 årsarbetskrafter i förhållande till regeringens förslag.

Beträffande åren 1997 och 1998 bör anslagsnivån fastställas så

att den motsvarar de ytterligare 300 tjänster som Tullverket

skall behålla i sin organisation.

Utskottets förslag ligger i linje med flera av de motioner som

innehåller yrkanden om tullverksamheten. Det finns mot denna

bakgrund inte någon anledning för riksdagen att besluta om

tillkännagivanden till regeringen i dessa frågor.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:

1. beträffande anslag, m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

8 i denna del och motionerna 1994/95:Fi216 yrkande 20,

1994/95:Ju221 yrkandena 12--14 och 1994/95:Ju809 yrkande 34 och

med avslag på motionerna 1994/95:K630 yrkande 10, 1994/95:Sk602

yrkande 1, 1994/95:Sk611 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk623

yrkande 1, 1994/95:Sk638, 1994/95:Sk641, 1994/95:Sk648 yrkande

1, 1994/95:Sk660 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk661,

1994/95:Sk662, 1994/95:Sk677 yrkandena 1, 2, 4 och 5 och

1994/95:Sk678,

dels till Tullverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 1 711 687 000 kr,

dels godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom

Tullverket för budgetåren 1997 och 1998 som ovan redovisats,

2. Anslag m.m. (mom. 1)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "För att försäkra sig om" och på s. 13 slutar med "i

efterkontrollen" bort ha följande lydelse:

I slutet av 1994 redovisade Generaltullstyrelsen ett förslag

till organisation anpassad efter ett svenskt medlemskap i EU.

Förslaget innebar en personalreducering på 520 tjänster under

budgetåret 1995/96. I budgetpropositionen höjde regeringen

sparkraven till en nivå som motsvarar en neddragning med 1 100

tjänster. Mot den bakgrund som utskottet beskrivit ovan måste de

mycket långtgående besparingar som regeringen föreslår i

budgetpropositionen betraktas som bristfälligt underbyggda och

ofullständigt beredda.

Såväl narkotikakontrollen som servicenivån gentemot företagen

skulle bli allvarligt lidande av en så kraftig neddragning som

budgetförslaget innebär. Den minskning i klareringsarbetet som

EU-medlemskapet innebär kan inte motivera en så snabb

personalminskning som regeringens förslag innebär. Vad gäller

bortfallet av klarering bör även framhållas att det under

utskottets beredning framkommit att det i redovisningen av

klareringsarbetet i praktiken ingått ett betydande inslag av

kontrollverksamhet.

Under beredningen av ärendet har utskottet vidare noterat att

nivån på vissa tullrelaterade avgifter inte ändrats under senare

år. En uppjustering kan följaktligen vara motiverad. De avgifter

som kan vara motiverade att räkna upp beslutas med undantag för

förseningsavgiften i princip av regeringen med stöd av

bemyndigande i tullagen. Utskottet förutsätter att regeringen

fattar de beslut som erfordras i detta avseende.

Även om utskottet anser att regeringen föreslagit alltför

långtgående och snabba neddragningar av tullens anslag delar

utskottet regeringens bedömning att betydande besparingar kan

och bör göras inom Tullverket som en följd av det svenska

medlemskapet i EU. Enligt utskottets uppfattning bör en

strukturutredning tillsättas som får till uppgift att göra en

totalöversyn av den yttre och inre gränskontrollen samt

Tullverkets och Polisens olika funktioner.

I avvaktan på resultatet av utredningen bör tullverksamheten

tillföras medel som innebär att personal kan hållas kvar i en

sådan utsträckning att det senare skall vara möjligt att

begränsa neddragningen av antalet årsarbetskrafter till ca 500

tjänster. Riksdagen bör ta ställning till hur tullverksamheten

skall dimensioneras budgetåren 1997 och 1998 först när detta

utredningsarbete är klart. Under budgetåret 1995/96 bör

anslaget höjas med 75 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit i budgetpropositionen.

Utskottets ställningstagande i dessa avseenden innebär ett

tillgodoseende av de flesta av de motioner som gäller tullens

resurser för narkotikabekämpningen m.m.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:

1. beträffande anslag, m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

8 i denna del och motionerna 1994/95:Sk660 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Sk677 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 1994/95:K630 yrkande 10,

1994/95:Sk602 yrkande 1, 1994/95:Sk611 yrkandena 1 och 3,

1994/95:Sk638, 1994/95:Sk641, 1994/95:Sk648 yrkande 1,

1994/95:Sk661, 1994/95:Sk662, 1994/95:Sk678, 1994/95:Ju221

yrkande 12, 1994/95:Ju809 yrkande 34 och med avslag på

motionerna 1994/95:FiU216 yrkande 20, 1994/95:Sk623 yrkande 1

och 1994/95:Ju221 yrkandena 13 och 14,

dels till Tullverket för budgetåret anvisar ett ramanslag

på 1 742 380 000 kr,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om en strukturutredning som skall göra en

totalöversyn av den yttre och inre gränskontrollen samt

Tullverkets och Polisens olika funktioner och utgöra underlag

för riksdagens senare ställningstagande i fråga om inriktningen

av tullverksamheten budgetåren 1997 och 1998,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om vissa tullrelaterade avgifter,

3. Anslag m.m. (mom. 1)

Michael Stjernström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "För att försäkra sig om" och på s. 13 slutar med "i

efterkontrollen" bort ha följande lydelse:

Tullens arbetsvolym minskar kraftigt som en konsekvens av

Sveriges medlemskap i EU. De besparingar som föreslagits i

propositionen är emellertid för långtgående. Såväl

narkotikakontrollen som servicenivån gentemot företagen skulle

bli allvarligt lidande av en så kraftig neddragning som

budgetförslaget innebär.

Tullens insatser i narkotikabekämpningen minskar inte till

följd av EU-medlemskapet. Denna del av tullverksamheten skall i

fortsättningen ha hög prioritet vid såväl yttre som inre

gränser. Hotbilden för sydvästra Sverige måste beaktas. Tullen

kommer också att ha en viktig funktion när det gäller att i

samarbete med svenska myndigheter och internationellt bekämpa

den illegala handeln med bl.a. narkotika.

Det är vidare av största vikt att Tullverket har tillräckliga

personella resurser för att verket skall kunna tillgodose

berättigade anspråk på service från näringslivets sida. Ett

aktuellt problem är tullbevakningen av flygplatser med

internationell trafik. Av de uppvaktningar och skrivelser som

utskottet har mottagit har framgått att omställningen till en ny

tullagstiftning vållar företagen åtskilliga bekymmer. Det får

inte uppkomma ett läge där svenska företag får

konkurrensnackdelar med produktion här i landet därför att

tullverksamheten inte förmår ge tillräcklig service.

Enligt utskottets mening måste det göras en skyndsam

utvärdering av effekterna för kontrollen av bl.a. narkotika och

tullverksamheten i övrigt. Utskottet förutsätter att regeringen

vidtar de åtgärder som behövs för att utvärderingen blir

genomförd. Det är angeläget att regeringen noga följer

konsekvenserna av besparingarna.

Motionen från Kristdemokraterna innehåller förslag om höjning

av anslagsnivån på 100 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

En sådan nivåhöjning skulle ge tullen möjlighet att behålla

ytterligare minst 300 årsarbetskrafter i organisationen utöver

vad förslaget i propositionen medger. De synpunkter som

framförts till utskottet under ärendets behandling visar att en

höjning i den storleksordningen är väl avvägd. För det första

budgetåret bör riksdagen i enlighet med det anförda besluta om

ett anslag på 1 767 380 000 kr. Beträffande åren 1997 och

1998 bör anslagsnivån fastställas så att den motsvarar de

ytterligare minst 300 tjänster som Tullverket skall behålla i

sin organisation eller i dagsläget ca 100 miljoner kronor.

Utskottets förslag ligger i linje med flera av de motioner som

innehåller yrkanden om tullverksamheten. Det finns mot denna

bakgrund inte någon anledning för riksdagen att besluta om

tillkännagivanden till regeringen i dessa frågor.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:

1. beträffande anslag, m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga

8 i denna del och motionerna 1994/95:FiU216 yrkande 20 och

1994/95:Sk611 yrkandena 1 och 3 och med avslag på motionerna

1994/95:Ju221 yrkandena 12--14, 1994/95:Ju809 yrkande 34,

1994/95:K630 yrkande 10, 1994/95:Sk602 yrkande 1,

1994/95:Sk623 yrkande 1, 1994/95:Sk638, 1994/95:Sk641,

1994/95:Sk648 yrkande 1, 1994/95:Sk660 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Sk661, 1994/95:Sk662, 1994/95:Sk677 yrkandena 1, 2, 4

och 5 och 1994/95:Sk678,

dels till Tullverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 1 767 380 000 kr,

dels godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom

Tullverket för budgetåren 1997 och 1998 som ovan redovisats,

4. Klassificering av flygplatser (mom. 3)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Med de förbättringar" och på s. 15 slutar med "och

Sk682" bort ha följande lydelse:

I motion Sk682 framhålls flera skäl för att upprätthålla en

god tullservice vid flygplatser med internationell trafik. Ett

viktigt skäl är att utvecklingen av en orts eller en regions

näringsliv kan vara avhängigt av möjligheten att utnyttja

flyget. En god bevakning av flygplatser med internationell

trafik är naturligtvis också nödvändig i narkotikabekämpningen.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionen bör

besluta ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att

upprätthålla en god tullnärvaro på flygplatser där det

förekommer internationell trafik.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:

3. beträffande klassificering av flygplatser

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sk682 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om

tullnärvaro vid flygplatser och avslår motionerna 1994/95:617,

1994/95:Sk644, 1994/95:Sk647, 1994/95:Sk666 och 1994/95:Sk667,

5. Tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid inre gräns (mom.

4)

Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet utesluter" och slutar med "yrkande 3" bort

ha följande lydelse:

De övergångsbestämmelser som togs in i den nya tullag som

riksdagen beslutade i höstas ger Tullverket befogenhet att också

i fortsättningen vid inre gräns, dvs. vid en gräns mot ett annat

EU-land, kontrollera olaglig införsel av bl.a. narkotika och

vapen. Motion Sk640 syftar till att övergångsbestämmelserna

skall kompletteras så att tullen vid inre gräns skall kunna

ingripa mot olaglig införsel av utrotningshotade djur och

växter, farligt avfall, radioaktivt avfall och strålkällor.

Utskottet instämmer i att tulltjänstemän bör utrustas med dessa

befogenheter även när det gäller sådana varor som förs in från

ett annat EU-land. Utskottet tillstyrker därför motion Sk640.

Därmed bör motion N450 yrkande 3 anses vara tillgodosedd.

Beträffande övriga motioner rörande gränskontrollen utgår

utskottet från att det pågående beredningsarbetet kommer att ge

ett underlag för ett senare ställningstagande till de eventuellt

ytterligare åtgärder som kan visa sig vara nödvändiga.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:

4. beträffande tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid

inre gräns

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk640 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

komplettering av övergångsbestämmelserna till tullagen och

avslår motionerna 1994/95:Sk604, 1994/95:Sk605, 1994/95:Sk611

yrkande 2, 1994/95:Sk663 och 1994/95:N450 yrkande 3,

6. Tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid inre gräns (mom.

4)

Lars Bäckström (v) och Michael Stjernström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet utesluter" och slutar med "yrkande 3" bort

ha följande lydelse:

Den internationella narkotikahandeln och annan kriminalitet

tenderar att bli alltmer organiserad och vittförgrenad.

Samhället måste svara upp mot detta genom bl.a. större samverkan

mellan tull och polis, utvecklad och datoriserad polisiär

underrättelsetjänst, gränsöverskridande polisiärt samarbete samt

bättre yttre gränskontroll. Detta bör i enlighet med yrkande 2 i

motion Sk611 ges regeringen till känna.

Tullen saknar i dag möjlighet att få del av flygbolagens

passagerarlistor. För att kunna bedriva en effektiv spaning mot

försök att smuggla narkotika m.m. bör övervägas en lagändring i

syfte att tillskapa en skyldighet för flygbolag och rederier att

tillställa tullmyndigheterna sina passagerarlistor. Utskottet

tillstyrker motion Sk663, vilket samtidigt innebär att motion

Sk605 tillgodoses.

Beträffande de övriga motioner som väckts i fråga om

befogenheter för tulltjänstemän förutsätter utskottet att de

frågor som tas upp kommer att bli belysta i det arbete som nu

pågår i regeringskansliet kring de utredningar som har behandlat

dessa frågor.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:

4. beträffande tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid

inre gräns

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk611

yrkande 2 och 1994/95:Sk663 och med anledning av motion

1994/95:Sk605 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om det fortsatta beredningsarbetet och avslår

motionerna 1994/95:Sk604, 1994/95:Sk640 och 1994/95:N450 yrkande

3,

7. Tullprocedurer (mom. 6)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Michael

Stjernström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet anser" och på s. 17 slutar med "yrkandena

1--3" bort ha följande lydelse:

Sveriges medlemskap i EU innebär stora möjligheter för svenskt

näringsliv att minska sina kostnader för den EU-interna handeln.

Detta förbättrar konkurrensläget på den europeiska marknaden för

svenska företag. Vissa förfaranden kräver numera säkerheter i en

större utsträckning än tidigare, vilket leder till ökade

kostnader och komplicerar tullproceduren. I motion Sk624 nämns

som exempel krav på generella säkerheter resp. särskilda

säkerheter för tullager. Sverige bör inom EU arbeta för att

tullprocedurerna görs enklare. När det gäller t.ex. generella

säkerheter borde sådana komma i fråga i huvudsak endast i

samband med en eventuell tullskuld. Det är också angeläget att

vi inte genom åtgärder i Sverige ytterligare komplicerar

regelverket. Tullprocedurerna får inte utformas på ett sätt som

innebär att man i regelgivning och tullmyndigheternas

tillämpning ställer upp krav som går utöver vad EU-rätten

kräver. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk624 om

tillkännagivanden till regeringen rörande dessa frågor.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:

6. beträffande tullprocedurer

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk624 yrkandena

1--3 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tullprocedurer m.m. och avslår motion

1994/95:Sk639,

8. Tullprocedurer (mom. 6)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet anser" och på s. 17 slutar med "yrkandena

1--3" bort ha följande lydelse:

Det har under utskottets beredning av tullfrågorna blivit

alltmer uppenbart att EU:s regelverk på tullområdet är ytterligt

komplicerat. EU-inträdet har i vissa avseenden förflyttat

Sverige långt tillbaka i tiden när det gäller handelsregleringar

av olika slag. Detta är naturligtvis hindersamt och kostsamt för

svenska företag.

Utskottet anser därför att det finns all anledning för Sverige

att inom EU kraftfullt verka för en avbyråkratisering och

förenkling av utrikeshandeln mot tredje land. Sverige bör

naturligtvis inte heller bygga ut EU:s komplicerade regelverk

med egna tillägg som medför ytterligare administrativt krångel.

Vad som utskottet anfört ovan bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:

6. beträffande tullprocedurer

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sk624 yrkandena

2--3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts om krångel i utrikeshandeln m.m. och avslår motionerna

1994/95:Sk639 och 1994/95:Sk624 yrkande 1,

9. Tulltillägg (mom. 7)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Isa Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Frågan om" och slutar med "avstyrker motionen" bort

ha följande lydelse:

Tulltillägg drabbar företagen på ett sätt som inte står i

rimlig proportion till en begången förseelse. Det handlar så

gott som alltid om ouppsåtliga fel i tulldeklarationer som

upprättats under tidspress. Sveriges inträde i EU har samtidigt

inneburit att importörerna fått en mängd nya regler att hålla

reda på. Dessutom har inlämningsfristen för tulldeklarationer

minskat från 15 till 9 dagar. De skäl som talar emot

tulltillägget som sanktionsform har alltså om möjligt blivit

ännu starkare på senare tid. Det finns också anledning att

uppmärksamma att cheferna för tullverken inom EU nyligen har

gjort ett uttalande som riktar sig mot administrativa sanktioner

som vissa medlemsländer tillämpar. Tulltillägget bör avskaffas.

Utskottet tillstyrker därför motion Sk629.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa:

7. beträffande tulltillägg

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk629 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om att

avskaffa tulltillägget.

Särskilda yttranden

1. Lokala verksamheter (mom. 2)

Lars Bäckström (v) anför:

Jag biträder utskottets uppfattning att Tullverket självt bör

avgöra hur resurserna skall fördelas mellan olika regioner. Med

det förslag som Vänsterpartiet har lagt om anslagsnivån för

budgetåret 1995/96 kommer Tullverket att ges bättre möjligheter

att upprätthålla bemanningen och därmed kontroll och service på

olika orter i landet.

2. Klassificering av flygplatser (mom. 3)

Jan-Olof Franzén (m) anför:

Jag har tillsammans med en annan motionär i motion Sk682

framhållit vikten av att tullnärvaron säkras på orter med

internationell luftfart. Mot bakgrund av att tullen nu får

behålla fler tjänster än enligt propositionen anses i

betänkandet att det finns goda förutsättningar för att kunna

lösa eventuellt uppkommande problem med tullnärvaron på olika

flygplatser. Jag kommer uppmärksamt att följa denna fråga. Om

det inte blir förbättringar kommer jag att ta upp frågan på nytt

i riksdagen.