Bet. 1994/95:SkU25

Skatteutskottets betänkande

1994/95:SKU25

Beskattning av vissa förmåner

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

SkU25

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de förslag som regeringen lägger fram i

proposition 1994/95:182 om skatt på förmån av fri sjukvård m.m.

och avstyrker föreliggande motioner.

Till betänkandet fogas fyra reservationer.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1994/95:182 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare,

3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

4. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig

inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996--1999 års taxeringar.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1994/95:Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att arbetsgivare skall åtnjuta full

avdragsrätt för kostnader för anställdas icke offentligt

finansierad hälso- och sjukvård i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen beslutar att skattefrihet för

personalrabatter även skall gälla vid inköp från företag som i

huvudsak står under gemensam ledning i enlighet med vad som

angivits i motionen.

1994/95:Sk49 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att avgränsningen av undantaget från skatteplikt ej

skall göras så att konkurrenssituationen mellan olika typer av

tidningar av dagstidningskaraktär snedvrids i enlighet med vad

som anförs i motionen.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1995

1994/95:Sk302 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en miljörelaterad bilförmånsbeskattning.

1994/95:Sk309 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förmånsbeskattningen bör beräknas på

ca 4 000 privatmil om året och att förmånsvärdet

"miljöklassas",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om övergångsproblem vid omläggningen av

bilförmånssystemet.

1994/95:Sk310 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en översyn av bilförmånsreglerna för småföretagare.

1994/95:Sk343 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen, i enlighet med vad i motionen anförts, hos

regeringen begär förslag till sådan ändring av beskattningen av

förmånsbilar att den kan träda i kraft den 1 januari 1996,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

förmånsbilar skall beskattas motsvarande en privat körsträcka om

4 000 mil,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

förmånsvärdet för förmånsbilar i miljöklass 1 bör reduceras med

20 % och höjas med 20 % för bilar i miljöklass 3,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

elbilar helt skall befrias från förmånsbeskattning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

förmånsvärdet bör reduceras med 30 % för den som väljer att

betala bensinen själv.

1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av reglerna för

tjänstebilsinnehav.

1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att höja skatten för förmånsbilar.

1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslag om ny tjänstebilsbeskattning.

1994/95:N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tjänstebilsförmåner och elbilar.

Utskottet

Hälso- och sjukvård

I propositionen redovisar regeringen de frågor som har tagits

upp i utredningsbetänkandet Beskattning av förmåner (SOU

1994:98). Här ingår bl.a. beskattningsreglerna för hälso- och

sjukvårdsförmåner. Bortsett från tandvård undantas sådana

förmåner för närvarande från beskattning, medan arbetsgivarna

endast i begränsad utsträckning har rätt till avdrag för

motsvarande kostnader.

I propositionen föreslås att förmånsbeskattningen skall

utvidgas även till detta område. Förslaget innebär att

arbetstagarna i allmänhet skall beskattas för ersättningar från

arbetsgivaren för patientavgifter som utgått inom den offentligt

finansierade hälso- och sjukvården och tandvården och för

läkemedel. Å andra sidan blir arbetsgivaren berättigad till

avdrag för sina kostnader i dessa hänseenden. När det gäller

icke offentligt finansierad hälso- eller sjukvård eller tandvård

blir huvudregeln enligt propositionen liksom hittills att

förmåner som arbetsgivaren tillhandahållit inte skall beskattas

och att arbetsgivaren inte får avdrag för sina kostnader i dessa

hänseenden.

När det gäller företagshälsovård och arbetslivsinriktad

rehabilitering föreslås i stort sett oförändrade regler.

Arbetsgivarens avdragsrätt för kostnader av detta slag utvidgas

i viss utsträckning, och de förmåner som har utgått i sådana

hänseenden skall inte beskattas.

I motion Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 1 yrkas att

arbetsgivaren i enlighet med utredningens förslag skall få fullt

avdrag för kostnader för anställdas icke offentligt finansierade

hälso- och sjukvård, med motsvarande beskattning hos löntagarna.

Enligt motionärerna är utredningens förslag att föredra från

principiell utgångspunkt.

Regeringens förslag skall ses mot bakgrund av svårigheterna

att inordna den icke offentligt finansierade vården i denna

mall. Värderingen av dessa förmåner skulle medföra

svårbemästrade praktiska problem, och allvarliga invändningar

har riktats mot de schabloner som har diskuterats i detta

sammanhang. Som framhålls i propositionen kan ett system med en

obegränsad avdragsrätt och en låg förmånsbeskattning motverka de

mål som har ställts upp för hälso- och sjukvårdspolitiken.

Utskottet instämmer därför i regeringens uppfattning att det

måste finnas tungt vägande skäl för att ändra skattereglerna i

fråga om den icke offentligt finansierade vården. Till grund för

regeringens förslag beträffande denna fråga ligger också att den

endast berör ett fåtal personer och att nuvarande skatteregler

enligt vad som framgår av utredningen och remissyttrandena inte

inneburit något stort problem för näringslivet. Med hänvisning

härtill finner utskottet att regeringens förslag bör godtas och

att motionen bör avslås i denna del.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot

regeringens förslag på detta område.

Personalrabatter

I propositionen föreslås att personalrabatt vid inköp av en

vara eller tjänst från arbetsgivaren inte skall tas upp som

intäkt om varan eller tjänsten ingår i det ordinarie utbudet.

Som förutsättning härför skall gälla att rabatten inte

överstiger den största rabatt som en konsument skulle kunna

utverka på affärsmässiga grunder och att den inte uppenbart

överstiger vad som är sedvanligt i branschen. Propositionen

innebär att reglerna om skattefrihet på ett tydligare sätt än

för närvarande kommer att anknyta till vad som är möjligt för en

konsument att uppnå på affärsmässiga grunder. Avsikten är att

därigenom generellt sett minska risken för att personalrabatter

utnyttjas för att omvandla lön till en obeskattad förmån.

Utskottet finner att förslaget är välmotiverat och bör

genomföras.

Det skattefria området för sedvanliga rabatter utvidgades

fr.o.m. 1992 års taxering till s.k. korsvisa rabatter, dvs.

rabatter på varor eller tjänster som ingår i ett arbetsgivaren

närstående företags ordinarie utbud och som har ett nära samband

med arbetsgivarens verksamhet. Med hänvisning till att reglerna

medfört vissa tillämpningsproblem och tolkats generöst föreslås

i propositionen att reglerna begränsas till rabatter inom en och

samma koncern.

I motion Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 2 yrkas att

skattefriheten för personalrabatter även skall gälla vid inköp

från företag som i huvudsak står under gemensam ledning. Enligt

motionen, som anknyter till utredningens förslag, förekommer det

t.ex. att ett expanderande familjeföretag av kreditgivarna

tvingas att förlägga tillverkningen av likartade produkter i

flera fristående bolag och att de anställda uppfattar sig ha en

och samma arbetsgivare. I motionen anförs att anställda i små

och medelstora företag inte bör behandlas på ett sämre sätt än

anställda i stora bolagskoncerner.

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att de nuvarande

gränsdragningsproblemen lett till en allför vidsträckt

tillämpning av reglerna. Regeringens förslag har utformats på

ett sätt som begränsar utrymmet för de korsvisa rabatterna och

har en klarare innebörd. De föreslagna reglerna kommer att gälla

även inom små bolagskoncerner. Med det anförda tillstyrker

utskottet propositionen och avstyrker motionen i denna del.

Förmån av begränsat värde

Som en huvudregel gäller att alla förmåner i tjänsten skall

beskattas, och något allmänt undantag finns inte längre

beträffande naturaförmåner av begränsat värde. Utredningen har

föreslagit att förmåner som har begränsat värde för den

anställde men där varan eller tjänsten har väsentlig betydelse

för utförandet av den anställdes arbetsuppgifter skall undantas

från skatteplikt. I propositionen ansluter sig regeringen i

huvudsak till detta förslag men framhåller att förmånen då måste

vara en närmast ofrånkomlig biförmån. Regeringen föreslår därför

att det för skattefrihet också skall fordras att förmånen inte

utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen.

I motion Sk49 av Göthe Knutson (m) yrkas att reglerna utformas

på ett sätt som innebär att konkurrenssituationen mellan olika

typer av tidningar av dagstidningskaraktär ej snedvrids. I

motionen anförs bl.a. att det faller sig naturligt för företagen

att betrakta en prenumeration på Dagens Industri som en

avdragsgill kostnad. Detsamma gäller inte på samma sätt för

motsvarande prenumerationer på t.ex. Dagens Nyheter eller

Svenska Dagbladet, trots att dessa tidningar har ekonomi- och

näringslivssektioner vilka till sitt innehåll väl kan mäta sig

med den smalare tidningen Dagens Industri. Om ett sådant

faktiskt beteende sanktioneras i det aktuella

lagstiftningsärendet kan detta enligt motionen innebära ett

allvarligt avbräck för tidningar som konkurrerar med Dagens

Industri. Samtidigt framhålls i motionen att sådana snedvridande

effekter vid inkomstbeskattningen kommer att accentueras om

dagstidningarna beläggs med mervärdesskatt.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet

framhålla att de regler som föreslås i propositionen har en

generell utformning som gäller för alla typer av varor och

tjänster som arbetsgivaren tillhandahåller åt den anställde och

som helt eller delvis har karaktär av arbetsredskap. Regeringens

förslag innebär alltså inte några särskilda regler för

specialtidningar eller för allmänna nyhetstidningar. Frågan

skall bedömas med hänsyn till de särskilda förhållanden som

föreligger för den anställde i det speciella fallet. Utskottet

vill samtidigt framhålla att det i första hand åvilar

Riksskatteverket att sörja för att reglerna får en så enhetlig

och likformig tillämpning som möjligt. Vad som anförs i motionen

utgör enligt utskottets mening inte heller i övrigt tillräckliga

skäl för att avvika från propositionen på denna punkt.

Bilförmån

Åtta motioner som har väcks under den allmänna motionstiden

angår frågan om värderingen av bilförmåner. Sex av dessa

motioner syftar till att uppnå en mer miljöanpassad beskattning

än för närvarande. Så innebär de yrkanden som framställs i

motionerna Sk302 av Michael Stjernström m.fl. (kds) och Jo628 av

Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 11 att beskattningen bör bli

mer beroende av den privata körsträckan. Även motionerna Sk343

av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) och Jo641 av Olof Johansson

m.fl. (c) har denna innebörd, och dessa motioner går också ut på

att beskattningen relateras till bilarnas miljöegenskaper.

Yrkanden om miljöklassning och skärpningar av beskattningen

framställs även i motionerna Sk309 av Per Rosengren m.fl. (v).

Också motion N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp)

innehåller krav på skattelättnader för elbilar. Två av

motionerna angår andra frågor. Motion Sk310 av Tuve Skånberg

(kds) syftar till en översyn av reglerna så att egenföretagare

får möjlighet att parkera en firmabil vid hemmet utan att

träffas av förmånsbeskattning. I motion T210 av Wiggo Komstedt

m.fl. (m), yrkande 14, begärs ett riksdagsuttalande om att

bilismen redan i dag drabbas för hårt av reglerna.

Vi sin behandling av hithörande frågor våren 1994

(1993/94:SkU20) konstaterade utskottet att den översyn som

pågått rörande beskattningen av tjänsteinkomster resulterade i

att detaljerna i förmånsbeskattningen av tjänstebilar justerades

under hösten 1993 och att möjligheterna till jämkning av

förmånsvärdena då förbättrades. Samtidigt konstaterade utskottet

att vissa frågor som kvarstod olösta skyndsamt bereds vidare

inom Finansdepartementet, bl.a. miljöaspekterna på de schabloner

som tillämpas beträffande bilförmånerna. Utskottet utgick från

att denna översyn skulle redovisas inom kort. Utskottet gick

därför inte in på en närmare omprövning av de avvägningar som

låg till grund för beslutet hösten 1993 utan avstyrkte de

föreliggande motionerna. Enligt vad utskottet nu har inhämtat

kommer resultatet av översynen att läggas fram senare under det

innevarande halvåret. I avvaktan på de kommande

ställningstagandena till de alternativ som då presenteras

avstyrker utskottet de aktuella motionerna.

Övriga frågor

Bland förslagen i propositionen ingår att värdet av en

bostadsförmån i vissa fall skall kunna jämkas även vid beräkning

av arbetsgivaravgifter. Vidare föreslås en lagteknisk justering

av indexeringen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt i 2 §

lagen om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster

vid 1996--1999 års taxeringar och en justering av

övergångsreglerna till lagen (1994:1855) om ändring i

kommunalskattelagen beträffande avdrag för barnomsorgskostnader.

Utskottet har inte något att erinra mot dessa förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande hälso- och sjukvård

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk48 yrkande 1

godtar proposition 1994/95:182 i denna del,

res. 1 (m)

2. beträffande personalrabatter

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk48 yrkande 2

godtar proposition 1994/95:182 i dessa delar,

res. 2 (m) - delvis

3. beträffande förmån med begränsat värde

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk49 godtar

proposition 1994/95:182 i denna del,

4. beträffande bilförmåner

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk302,

1994/95:Sk309, 1994/95:Sk310, 1994/95:Sk343,

1994/95:T210 yrkande 3, 1994/95:Jo628 yrkande 11,

1994/95:Jo641 yrkande 14 och 1994/95:N236 yrkande 4,

res. 3 (m)

res. 4 (c, fp, v, mp, kds)

5. beträffande övriga frågor

att riksdagen godtar proposition 1994/95:182 i dessa delar,

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och

hemställt antar de vid proposition 1994/95:182 fogade

förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare,

3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

4. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig

inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996--1999 års taxeringar.

res. 2 (m) - delvis

Stockholm den 11 maj 1995

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren

(m), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson

(m), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf

(m), Inger Lundberg (s), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m),

Ronny Korsberg (mp), Michael Stjernström (kds), Lars U Granberg

(s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Karin Pilsäter (fp) och Per

Rosengren (v).

Reservationer

1. Hälso- och sjukvård (mom. 1)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringen har i propositionen avvikit från utredningen och

föreslagit avdragsbegränsningar när det gäller kostnader för

anställdas icke offentligt finansierade hälso- och sjukvård. Som

anförs i motion Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) är utredningens

förslag att föredra från principiell synpunkt. Arbetsgivare bör

enligt vår mening åtnjuta avdragsrätt även för dessa kostnader.

Samtidigt uppkommer en förmån hos löntagaren som bör beskattas

härför.

Vi tillstyrker alltså motion Sk48 yrkande 1. Regeringen bör

föreläggas att skyndsamt lägga fram de förslag till de

justeringar som behövs i de aktuella lagtexterna.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande hälso- och sjukvård

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk48 yrkande 1

begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om full

avdragsrätt för kostnader för anställdas icke offentligt

finansierade hälso- och sjukvård samt att riksdagen i övrigt

godtar proposition 1994/95:182 i aktuella delar.

2. Personalrabatter (mom. 2 och mom. 6 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens föreslår bl.a. att de särskilda reglerna om

korsvisa rabatter slopas. Det innebär bl.a. att skattefriheten

inskränks till att endast gälla personalrabatter inom en

koncern.

Som framhålls i motion Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) är det

ofta enbart en organisationsfråga om ett företag bedriver sin

verksamhet i form av en eller flera juridiska personer. Detta är

en skillnad som personalen inte uppfattar. Vi delar

motionärernas uppfattning att de skäl som regeringen åberopar

för skattefria personalrabatter inom en koncern i lika hög grad

gäller för anställda inom så kallade oäkta koncerner, dvs.

företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Oftast är

det fråga om mindre företag som av olika skäl tvingas att

organisera verksamheten på detta sätt.

Eftersom skattelagstiftningen bör vara neutral i förhållande

till de organisationsformer som företagen väljer bör anställda i

oäkta koncerner inte behandlas annorlunda än anställda inom

andra organisationsformer. Det är också viktigt att anställda i

små- och medelstora företag inte skall behandlas på ett sämre

sätt än anställda i stora bolagskoncerner.

Vi tillstyrker alltså motionärernas förslag att en

skattefrihet för personalrabatter skall gälla för alla anställda

inom företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Den

föreslagna lagtexten (32 § 3 e mom. kommunalskattelagen) bör

alltså kompletteras på denna punkt. I övrigt godtar vid

regeringens förslag i fråga om personalrabatter.

dels vid moment 2 och moment 6 i motsvarande del hemställt

2. beträffande personalrabatter

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk48 yrkande 2

godtar proposition 1994/95:182 i dessa delar med det tillägg

som har förordats i reservationen,

6. beträffande lagförslagen i motsvarande del

att riksdagen i vad avser 32 § 3 f mom. kommunalskattelagen

antar det vid proposition 1994/95:182 fogade förslaget med det

tillägget att första meningen erhåller följande såsom

reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets

förslag Reservanternas

förslag

32 §

3 f mom.

första meningen

Som intäkt tas inte upp Som intäkt tas inte upp

personalrabatt vid inköp av personalrabatt vid inköp av

en vara eller en tjänst en vara eller en tjänst

från arbetsgivaren eller från arbetsgivaren eller

något annat företag i något annat företag i

samma koncern, om varan eller samma koncern eller i en

tjänsten ingår i företagsgrupp som står

säljarens ordinarie utbud. under en i huvudsak gemensam

ledning, om varan eller

tjänsten ingår i

säljarens ordinarie utbud.

3. Bilförmåner (mom. 4)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

I motion T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) anförs bl.a. att den

som har tjänstebil i allmänhet behöver bilen i sitt arbete och

att innehavet av tjänstebilen medför en kännbar kostnad i form

av inkomstbeskattning av förmånen. Motionärerna framhåller att

en skärpning av förmånsbeskattningen kan befaras medföra att

allt fler väljer att köpa en egen bil för att mot milersättning

använda den i tjänsteutövningen. Därmed riskerar man bl.a. att

få en äldre bilpark med sämre miljö- och

trafiksäkerhetseffekter. Därtill kommer en ökad byråkrati.

Motionärerna motsätter sig inte en översyn av reglerna men anser

att nya regler inte skall försvåra tjänstebilsinnehav.

Vi instämmer i motionärernas uppfattning att en generell

skärpning av förmånsbeskattningen bör avvisas och anser att de

här anförda synpunkterna bör beaktas i den översyn som pågår

rörande beskattningen av bilförmåner. Vad som här har anförts

bör riksdagen -- med bifall till motion T210 yrkande 3 -- som

sin meningen ge regeringen till känna.

dels vid moment 4 hemställt

4. beträffande bilförmåner

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T210 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1994/95:Sk302, 1994/95:Sk309,

1994/95:Sk310, 1994/95:Sk343, 1994/95:Jo628 yrkande 11,

1994/95:Jo641 yrkande 14 och 1994/95:N236 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts rörande

beskattningen av bilförmåner.

4. Bilförmåner (mom. 4)

Rolf Kenneryd (c), Karin Pilsäter (fp), Per Rosengren (v),

Ronny Korsberg (mp) och Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Sex av de motioner som behandlas i detta betänkande --

motionerna Sk302 av Michael Stjernström m.fl. (kds), Sk309 av

Per Rosengren m.fl. (v), Sk343 av Elisa Abascal Reyes m.fl.

(mp), Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Jo641 av Olof

Johansson m.fl. (c) och N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes

(mp) -- syftar till att uppnå en mer miljöanpassad beskattning

av bilförmåner, bl.a. genom att göra beskattningen beroende av

den privata körsträckan. I en del av dessa motioner föreslås att

beskattningen också bör differentieras med hänsyn till bilarnas

miljöegenskaper. En annan motion -- Sk310 av Tuve Skånberg (kds)

-- innehåller kritik mot att reglerna om firmabilar kan leda

till praktiska svårigheter för egenföretagare. I motion T210 av

Wiggo Komstedt m.fl. (m) motsätter sig motionärerna att reglerna

skärps.

Vi instämmer i uppfattningen att nuvarande regler, som utgår

från en fast schablon för körsträckan, är olämpliga och att

reglerna bör skärpas för längre körsträckor. Samtidigt bör man

överväga att differentiera beskattningen även i andra hänseenden

och se över detaljutformningen i övrigt. Enligt vår uppfattning

bör den översyn av reglerna som pågår inom Finansdepartementet

redovisas så snart som möjligt, och regeringen bör lägga fram

förslag till förbättringar som kan tillämpas fr.o.m.

beskattningsåret 1996. Vad som här har anförts bör riksdagen --

med avslag på motion T210 och med anledning av övriga motioner i

denna del -- som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 4 hemställt

4. beträffande bilförmåner

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk302,

1994/95:Sk309, 1994/95:Sk310, 1994/95:Sk343,

1994/95:Jo628 yrkande 11, 1994/95:Jo641 yrkande 14 och

1994/95:N236 yrkande 4 och med avslag på motion 1994/95:T210

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som här

har anförts om beskattningen av bilförmåner.