Bet. 1994/95:SkU27

Skatteutskottets betänkande

1994/95:SKU27

Mervärdesskatten på omsättning av begagnade varor, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

SkU27

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1994/95:202

med den ändringen att ikraftträdandet av de nya momsreglerna för

begagnade varor m.m. flyttas från den 1 juli 1995 till den 1

november 1995. Utskottet föreslår härutöver ett par

detaljjusteringar. De motioner som väckts med anledning av

propositionen och övriga motioner som behandlas i betänkandet

avstyrks av utskottet.

Vid betänkandet fogas 13 reservationer (m, fp, v, mp, kds) och

tre särskilda yttranden (m, fp, kds).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1994/95:202 att riksdagen antar det i propositionen framlagda

förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).

I propositionen lämnas förslag till nya regler för

mervärdesbeskattningen av handeln med begagnade varor,

konstverk, samlarföremål och antikviteter. Förslagen utgör en

anpassning till regler som nyligen antagits inom EG. Samtidigt

föreslås att reglerna i mervärdesskattelagen om rätt till avdrag

för fiktiv skatt skall slopas. Vidare föreslås att EG-anpassade

regler om beskattning av viss resebyråverksamhet arbetas in i

mervärdesskattelagen.

I propositionen lämnas vidare förslag till undantag från

mervärdesskatt i följande fall.

Skattefrihet föreslås för omsättning av vissa tjänster till en

företagare i annat EU-land om denne skulle haft rätt till

återbetalning av skatten. De tjänster som avses är värdering av

och arbete på lös egendom samt vissa transporttjänster och

tjänster som tillhandahålls som ett led i sådana

transporttjänster.

Skattefrihet föreslås även för omsättning av vissa

posttjänster.

Skattefrihet föreslås slutligen för viss omsättning av varor

som transporteras till internationella organisationer och

diplomater i andra EU-länder. Vidare skall en internationell

organisation eller diplomat som har rätt till återbetalning av

mervärdesskatt vid förvärv av vissa varor i Sverige också kunna

förvärva motsvarande varor från andra EU-länder utan skatt.

Härutöver föreslås ändringar av i huvudsak administrativ och

teknisk natur.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995. De

särskilda bestämmelserna för resebyråverksamhet skall dock

tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 1996. Bestämmelserna om

skattefrihet för vissa tjänsteomsättningar till utländska

företagare och för omsättning av vissa posttjänster samt för

omsättningar till och förvärv av internationella organisationer

och diplomater bör dock tillämpas redan för tid fr.o.m. den 1

januari 1995.

Lagförslagen har följande lydelse.

NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 5-27 NY SIDA

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1994/95:Sk53 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen i de delar som avser

fiktiv skatt, nya regler för beskattning av omsättning av

begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter och

beskattning av resebyråverksamhet i enlighet med vad som anförts

i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

mervärdesskatten på omsättning av begagnade varor samt

resebyråverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av ett

framtida momssystem i enlighet med vad i motionen anförts.

1994/95:Sk54 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att den förenklade

marginalbeskattningen skall omfatta handel med begagnade bilar,

2. att riksdagen beslutar att omsättning av tjänst till en

utländsk företagare i ett annat EU-land undantas från

mervärdesskatt om denne haft rätt till återbetalning av skatten.

1994/95:Sk55 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om moms på sedlar, mynt och frimärken med karaktär av

samlarföremål.

1994/95:Sk56 av Per Rosengren och Lars Bäckström (v) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att de i proposition 1994/95:202

föreslagna förändringarna skall träda i kraft fr.o.m. den 1

januari 1996,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inom EU verka för att förenkla

mervärdesskattereglerna.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995

1994/95:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande skattekonsekvenser av

medlemskapet i EU.

1994/95:Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 10.1 om mervärdesskatten inom

EU,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 10.1 om mervärdesskatten i

Sverige.

1994/95:Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om breddad momsbas på spel, dobbel och

tidningar,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ideella föreningar som bedriver

verksamhet av typ second hand-försäljning, där överskottet går

till välgörande ändamål, skall vara momsbefriade.

1994/95:Sk601 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att alternativmedicin och alternativmedicinska

behandlingsmetoder i mervärdesskattehänseende bör jämställas med

skolmedicinen.

1994/95:Sk627 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

hantverksprodukter (slöjd) skall befrias från moms.

1994/95:Sk628 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om moms på ridlektioner.

1994/95:Sk637 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mervärdesskatten för djurparker.

1994/95:Sk649 av Rose-Marie Frebran och Tuve Skånberg (kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en lägre nivå på bokmomsen och

finansieringen av detta.

1994/95:Sk650 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att alla sporter skall beskattas lika.

1994/95:Sk651 av Michael Stjernström (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om moms på biståndsverksamhet.

1994/95:Sk652 av Erling Bager och Elver Jonsson (fp) vari

yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning

om byggmomsen för ideella organisationer, idrottsorganisationer,

kyrkor och trossamfund.

1994/95:Sk653 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avskaffande av subventionen på ca 6

miljarder kronor vid import från EU i samband med omläggning av

systemet för momsinbetalning vid inträdet i EU.

1994/95:Sk658 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att från den 1 januari 1996 slopa

reklamskatten och införa mervärdesskatt på allmänna

nyhetstidningar.

1994/95:K217 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson

(m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tilldela den som driver enskild firma

ett särskilt momsregistreringsnummer.

1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

26. att riksdagen beslutar sänka momsen för inrikes

transporter m.m. från nuvarande 12 % till 5 % från den 1 juli

1995,

27. att riksdagen beslutar att sänka momsen för livsmedel m.m.

från nuvarande 21 % till 12 % från den 1 juli 1995.

1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

6. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar om en breddad momsbas,

17. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts

beslutar om neutralt momsuttag.

1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av

mervärdesskatt på spel och lotterier och effektivare

skatteindrivning i enlighet med vad i motionen anförts.

1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall begära undantag från

EU:s momsregelsystem vad beträffar dans och teater,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall begära undantag från

EU:s momsregler vad beträffar ridsport och initiera en

förändring av EU:s momsklassificeringssystem,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen i sitt fortsatta

utredningsarbete kring moms på idrottsföreningar beaktar de

negativa konsekvenserna av moms på allmännyttig verksamhet.

1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om moms på ideella föreningar.

Utskottet

Beskattning av begagnade varor, m.m.

Under våren 1994 antogs inom EU nya regler för beskattning av

omsättning av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och

antikviteter (rådets direktiv 94/5/EG). Reglerna skulle ha varit

inarbetade i mervärdesskattelagen den 1 januari 1995, men detta

hanns inte med i samband med de ändringar i

mervärdesbeskattningen som beslutades inför ett svenskt

medlemskap (prop. 1994/95:57, SkU7).

I proposition 1994/95:202 föreslås nya regler fr.o.m. den 1

juli 1995 motsvarande de obligatoriska EG-reglerna för

beskattning av handel med begagnade varor, konstverk,

samlarföremål och antikviteter. Förslaget innebär i huvudsak

följande.

Den skattskyldige återförsäljarens vinstmarginal är

beskattningsunderlag. Vinstmarginalen beräknas normalt för varje

enskild vara som skillnaden mellan försäljningspriset och

inköpspriset exkl. vinstmarginalens moms. Förenklad

marginalbeskattning kan användas under vissa förutsättningar när

varor köps in eller säljs för klumpsummor. Detta innebär att

mervärdesskatten räknas på skillnaden mellan försäljningspriser

och inköpspriser under en redovisningsperiod. I sistnämnda fall

kan underskott från en period rullas vidare till en senare

period. Återbetalning av moms sker inte. Förenklad

marginalbeskattning får inte användas i handel med begagnade

motorfordon, om inte dessa köps in för att efter skrotning

säljas i delar.

Det EG-anpassade beskattningssystemet innebär vidare att de

nuvarande reglerna om rätt till avdrag för s.k. fiktiv skatt

slopas. Dessa avdragsregler har haft störst betydelse vid handel

med begagnade varor eftersom förvärvet ofta sker från personer

som inte är skattskyldiga. Slopandet får betydelse också för

viss annan handel, t.ex. när privatpersoner säljer bär, svampar

eller honung till uppköpare.

För sedlar och mynt med karaktär av samlarföremål och

frimärken innebär förslaget att skatteplikt införs.

Det nuvarande undantaget för upphovsmannens eller dennes

dödsbos försäljning av ett alster av bildkonst slopas. En

frigräns införs för omsättningar inom landet som sammanlagt

understiger 300 000 kronor under beskattningsåret. En konstnär

eller dennes dödsbo kan frivilligt gå in i

mervärdesskattesystemet för omsättningar under frigränsen.

Den generella momssatsen 25 % gäller utom för import av

konstverk, samlarföremål och antikviteter där skattesatsen blir

12 %. Den lägre skattesatsen skall även gälla vid

upphovsmannens eller dennes dödsbos omsättning av konstverk.

I stället för vinstmarginalbeskattning kan en återförsäljare

välja att använda de allmänna momsreglerna. Har varan köpts från

en annan skattskyldig säljare som inte använder marginalmetoden

kan ingående skatt räknas av, i vissa fall dock först vid den

tidpunkt då skattskyldighet inträder för återförsäljarens

försäljning. Om den första säljaren beskattas enligt

marginalmetoden kan återförsäljaren dock inte få avdrag för

ingående skatt.

Moms som beräknas på vinstmarginalen får inte framgå av

faktura eller liknande handling. I fråga om gemenskapsinterna

förvärv skall det dock av fakturan framgå om säljaren i det

andra landet har beskattats enligt marginalmetoden, i vilket

fall beskattning av förvärvet inte skall ske här i landet. Den

som säljer varor såväl enligt det normala momssystemet som

enligt marginalsystemet måste redovisa så att det framgår till

vilket momssystem en transaktion hör.

Äldre bestämmelser skall under en övergångsperiod i viss

utsträckning tillämpas parallellt med de nya reglerna. Har t.ex.

avdragsrätt inträtt för ingående skatt som hänför sig till

förvärv eller införsel av varor som kan omfattas av

bestämmelserna om beskattning av vinstmarginalen skall i princip

äldre bestämmelser gälla.

Beträffande mynt, sedlar och frimärken föreslås särskilda

övergångsbestämmelser med hänsyn till att inköp av sådana varor

i vissa fall har skett under förutsättning att skattefrihet

skulle komma att gälla även för återförsäljarens omsättning.

Bl.a. föreslås en övergångsregel som innebär en schablonmässig

beräkning av vinstmarginalen när inköpspriset för varan inte

är känd. En skattskyldig återförsäljare som inte kan visa

inköpspriset för sedlar, mynt eller frimärken som förvärvats

skattefritt får beräkna detta till 50 % av försäljningspriset.

En annan kvarstående fråga är den anpassning av momsreglerna

för resebyråverksamhet som utredningen om teknisk EG-anpassning

av de indirekta skatterna har föreslagit i betänkandet (SOU

1994:88) Mervärdesskatten och EG. Dessa regler bygger delvis på

samma principer som gäller för omsättning av begagnade varor

m.m.

I propositionen föreslås att marginalmetoden införs även för

resebyråer och researrangörer. Med hänsyn till de särskilda

villkor som gäller inom denna bransch, med förskottsbetalning av

resor, utfärdande av prislistor etc., föreslås att reglerna

börjar tillämpas först den 1 januari 1996.

När det gäller resebyråverksamhet finns i EG-reglerna inte

något direkt uttalat hinder mot att momsen på vinstmarginalen

anges i faktura. Om så sker blir enligt de föreslagna reglerna

resebyråns moms på vinstmarginalen avdragsgill som ingående

skatt för en skattskyldig näringsidkare som köpt tjänsten. För

att ge köpande näringsidkare möjlighet att dra av ingående skatt

på t.ex. hotell- och resekostnader kan resebyrån också redovisa

momsen enligt de allmänna bestämmelserna i mervärdesskattelagen.

Under ärendets beredning har utskottet mottagit skrivelser

från Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation

(RTS), Researrangörsföreningen (RiS), Svenska Resebyråföreningen

(SRF), Föreningen Sverige Turism, Bussresearrangörsföreningen

(BRA), Motorbranschens Riksförbund, Sveriges

Frimärkshandlarförbund, Sveriges Mynthandlares Förening,

Sveriges Konst- och Antikhandlarförening, Svenska

Antikvariatföreningen, Konstnärernas Riksorganisation (KRO),

Svenska Galleriförbundet och enskilda företag. Några av de

nämnda organisationerna har också närvarit vid uppvaktningar

inför utskottet i detta ärende.

Med anledning av propositionen har väckts fyra motioner.

I motion Sk53 yrkar Bo Lundgren m.fl. (m) att propositionen

skall avslås såvitt avser ett nytt beskattningssystem för

omsättning av begagnade varor, konstverk, samlarföremål,

antikviteter, resebyråverksamhet och slopat avdrag för fiktiv

skatt (yrkande 1). Vidare förslås i motionen att riksdagen skall

begära att regeringen återkommer med ett nytt förslag om

beskattning av begagnade varor som bygger på bibehållen fiktiv

skatt eller, i andra hand, förenklad marginalbeskattning och nya

regler för resebyråverksamhet (yrkande 2). Motionärerna

hemställer också om ett riksdagens tillkännagivande till

regeringen om att den inför förhandlingarna inom EU med

anledning av gällande övergångsordning för momsen bör ta

initiativ till en förutsättningslös utredning om hur Sverige

vill utforma det framtida momssystemet inom EU (yrkande 3).

Mer begränsade förslag finns i motion Sk54 yrkande 1 av Wiggo

Komstedt (m) som vill att bilhandeln skall kunna utnyttja den

förenklade marginalbeskattningen och i motion Sk55 i vilken Tuve

Skånberg (kds) yrkar att mynt, sedlar och frimärken inte skall

beläggas med 25 % moms.

Utskottet vill betona att de direktiv som har antagits inom EU

för begagnade varor, m.m. är ett viktigt instrument för att

komma till rätta med olikheter i ländernas momssystem som medför

konkurrenssnedvridningar i berörda branscher. Skillnader i

momssystemen i de olika länderna har i vissa fall lett till att

transaktioner har dubbelbeskattats och i andra fall blivit helt

skattefria. Ett regelsystem för begagnade varor, m.m. enligt de

principer för beskattningen som kommer till uttryck i EG:s

regler bör enligt utskottets mening införas i den svenska

lagstiftningen utan ytterligare dröjsmål. Detsamma gäller den

EG-anpassning av momsreglerna för resebyråverksamhet som

föreslås i propositionen. Att överläggningar senare kommer att

äga rum om övergångsordningen enligt sjätte

mervärdesskattedirektivet är inte ett tillräckligt skäl för att

avvakta med lagstiftning vare sig vad gäller den ifrågavarande

varuhandeln eller resebyråverksamhet.

Utskottet avstyrker därför motion Sk53 yrkandena 1--3.

När det gäller förslaget i motion Sk54 om att handeln med

begagnade transportmedel skall få använda förenklad

marginalbeskattning vill utskottet tillägga att denna metod kan

utnyttjas endast då det inte är möjligt eller i vart fall

förenat med påtagliga svårigheter att bestämma en vinstmarginal

för enskilda varor. Så är i första hand fallet om de enskilda

varornas inköpspris eller försäljningspris inte är känt eftersom

varorna köpts in eller sålts för en klumpsumma. Som påpekas i

propositionen är motorfordon i regel registrerade och därför

lätta att identifiera. De har oftast ett högt värde i jämförelse

med begagnade varor i övrigt. Utskottet instämmer i förslaget i

propositionen att begagnade motorfordon bör ställas utanför

systemet med förenklad marginalbeskattning och endast vara

tillämplig i det fall en bil förvärvas för att skrotas och

säljas i delar. Det sagda innebär att utskottet avstyrker också

motion Sk54 yrkande 1.

Beträffande skattesats för omsättning av mynt, sedlar och

frimärken innebär propositionen att sådan omsättning skall

beskattas med 12 % moms endast i samband med viss import av

sådana varor. Vid annan omsättning skall den vanliga

skattesatsen 25 % gälla. Utskottet har inte någon erinran mot

denna utformning av förslaget och avstyrker därför motion Sk55.

Utskottets ställningstagande ovan innebär att utskottet

tillstyrker propositionen i fråga om nya regler för beskattning

av omsättning av begagnade varor, konstverk, samlarföremål,

antikviteter, resebyråverksamhet och slopat avdrag för fiktiv

skatt. Utskottet återkommer i det följande till vissa

justeringar i den i propositionen framlagda lagtexten.

I motion Sk56 yrkande 1 föreslår Per Rosengren och Lars

Bäckström (v) att tidpunkten för ikraftträdandet av de i

propositionen föreslagna förändringarna generellt skall

bestämmas till den 1 januari 1996.

Övergången till ett helt nytt beskattningssystem kommer att

innebära vissa påfrestningar för de berörda

näringsverksamheterna. Flera av de organisationer som har

uppvaktat eller skrivit till utskottet har framhållit detta.

Utskottet anser att dessa svårigheter är ofrånkomliga vid

övergången från vårt system med bl.a. fiktiv skatt till ett helt

nytt EG-anpassat system för beskattningen av begagnade varor,

m.m. En senareläggning av ikraftträdandet riskerar att

komplicera läget genom att störningar i handeln med

ifrågavarande varor med återförsäljare i andra EU-länder kan

uppkomma. Utskottet anser emellertid att tiden från beslut i

riksdagen till ikraftträdandet är för kort för att berörda

branscher skall kunna anpassa sig till den nya situationen och

föreslår därför att ikraftträdandetidpunkten den 1 juli 1995

flyttas till den 1 november 1995.

Av det anförda följer att utskottet anser att det inte finns

förutsättningar för att senarelägga ikraftträdandet på sätt som

föreslagits i motion Sk56 yrkande 1. Utskottet avstyrker

följaktligen motionsyrkandet.

Motion Sk56 innehåller även ett yrkande om att riksdagen skall

besluta ett tillkännagivande till regeringen om att Sverige inom

EU bör verka för enklare momsregler (yrkande 2). Utskottet vill

framhålla att det pågår en beredning i regeringskansliet av de

frågor som återstår att lösa på momsområdet. Utskottet

förutsätter att regeringen i detta arbete tar till vara alla de

möjligheter som finns till att skapa bra och enkla regler och är

aktiv i detta hänseende inom de organ i EU som har ansvar för

hithörande frågor. Utskottet anser det inte vara motiverat med

ett tillkännagivande i enlighet vad som yrkats i motion Sk56

yrkande 2. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Propositionen i övrigt

I propositionen föreslås att skattefrihet införs för

omsättning av vissa tjänster till företagare i ett annat

EU-land om de skulle haft rätt till återbetalning av skatten.

De omsättningar som avses är värdering av och arbete på lös

egendom, tillhandahållande av en transporttjänst som anses

omsatt inom landet men som har direkt samband med en

varutransport inom EU samt tjänster som anses omsatta i Sverige

men som tillhandahålls som ett led i en sådan transporttjänst.

Reglerna skall tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1995.

Enligt motion Sk54 yrkande 2 av Wiggo Komstedt (m) bör

undantaget för omsättning av tjänster till utländska företagare

gälla generellt och alltså omfatta samtliga tjänster.

Utskottet vill framhålla att det förslag som lagts fram i

propositionen betingats av starka konkurrensskäl med hänsyn till

att samma skattebefrielse som tillämpas av övriga medlemsländer

i EU för de berörda omsättningarna också skall tillämpas här i

landet. Utskottet anser att undantaget bör införas i enlighet

med propositionen. Utskottet tillstyrker propositionen i denna

del och avstyrker motion Sk54 yrkande 2.

I propositionen föreslås också en regeländring som avser bl.a.

vissa posttjänster. Skattefrihet införs med verkan fr.o.m.

den 1 januari 1995 för transporttjänster och därtill anslutna

tjänster som ett svenskt postbefordringsföretag utför inom

landet för ett utländskt postbefordringsföretags räkning.

Skattefrihet införs också för viss omsättning av varor som

transporteras till internationella organisationer och

diplomater i andra EU-länder. Internationella organisationer

och diplomater som har rätt till återbetalning av moms vid

förvärv av varor i Sverige skall enligt förslaget kunna förvärva

motsvarande varor utan skatt från andra EU-länder. Återbetalning

av moms för internationella organisationer och diplomater skall

omfatta även motorfordon, alkohol och tobak. Bestämmelserna

innebär att den skattefrihet som tidigare åstadkommits inom

ramen för tullförfaranden kan bestå även vid det svenska

medlemskapet i EU. Även dessa bestämmelser föreslås få

retroaktiv tillämpning fr.o.m. den 1 januari 1995.

Utskottet har inte något att erinra mot de nämnda förslagen

och tillstyrker följaktligen propositionen i denna del.

Beträffande lagförslagen förordar utskottet ett

förtydligande i det framlagda förslaget till 9 a kap. 11 §. I

paragrafen, som reglerar förenklad marginalbeskattning, anges

att beskattningsunderlaget skall vara den sammanlagda

vinstmarginalen under redovisningsperioden. Avsikten är att den

mervärdesskatt som hänför sig till vinstmarginalen skall räknas

av från beskattningsunderlaget. Detta bör framgå av lagtexten.

Vidare bör med anledning av det svenska medlemskapet i EU göras

en anpassning av 5 kap. 8 § andra stycket mervärdesskattelagen

till den aktuella EG-regel som ligger till grund för denna

bestämmelse (artikel 9.3 i sjätte direktivet). I enlighet med

vad utskottet föreslagit tidigare i betänkandet skall punkt 1 av

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ändras med hänsyn

till att ikraftträdandetidpunkten flyttas från den 1 juli 1995

till den 1 november 1995. De justeringar utskottet förordar

framgår av utskottets hemställan nedan.

Skattesatser

I några motioner från den allmänna motionstiden föreslås vissa

ändringar i skattesatserna på momsområdet. Enligt motion Sk328

yrkande 23 av Carl Bildt m.fl. (m) bör reklamskatten slopas och

den generella mervärdesskattesatsen på längre sikt sänkas ner

mot en nivå på 20 %. Ett yrkande om slopad reklamskatt finns

också i motion Sk658 i denna del av Bo Lundgren m.fl. (m).

Enligt motion Sk341 yrkande 29 av Gudrun Schyman m.fl. (v) kan

fördelningsskäl tala för ytterligare sänkt skatt på livsmedel.

Sverige bör enligt motionen verka för en uppmjukning av EU:s

direktiv så att momsen på viss tjänsteproduktion kan sänkas i

syfte att stimulera sysselsättningen. I motion Fi212 av Birger

Schlaug m.fl. (mp) finns förslag om att från den 1 juli 1995 som

ett led i en skatteväxling sänka momsen på inrikes transporter

m.m. från 12 % till 5 % (yrkande 26) och på livsmedel m.m.

från 21 % till 12 % (yrkande 27).

I årets kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150 bilaga 7)

har regeringen lagt fram ett förslag om sänkt mervärdesskatt på

livsmedel från 21 % till 12 % fr.o.m. den 1 januari 1996.

Förslaget bereds i finansutskottet och kommer att behandlas i

riksdagen under våren. Detta innebär att förslaget i motion

Fi212 yrkande 27 om sänkt matmoms blir tillgodosett. Beträffande

skattesatserna på momsområdet i övrigt finns det enligt

utskottets mening inte f.n. anledning att överväga ytterligare

förändringar.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sk328 yrkande 23, Sk341 yrkande 29, Sk658 i denna del och Fi212

yrkandena 26 och 27. Vad gäller reklamskatten vill utskottet

nämna att frågor som rör denna skatt kommer att behandlas av

utskottet också i ett annat sammanhang under våren (bet.

1994/95:SkU28).

Skattebas, m.m.

I några av motionerna från allmänna motionstiden finns förslag

om breddad skattebas för mervärdesskatten. Alf Svensson m.fl.

(kds) föreslår i motionerna Sk349 yrkande 18 och Fi216 yrkande 6

att tidningar och spel momsbeläggs. Enligt en annan motion,

Fi219 yrkande 17 av Olof Johansson m.fl. (c), bör spel och

lotterier omfattas av 25 % moms. Motionärerna vill också

effektivisera skatteindrivningen. Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar i

motion Sk658 i denna del att mervärdesskatt införs på allmänna

nyhetstidningar fr.o.m. den 1 januari 1996. I motion Sk649 av

Rose-Marie Frebran och Tuve Skånberg (kds) förordas att

momsbefriade områden skall beläggas med 12 % moms och att

momsen på böcker också skall vara 12 %.

Utskottet vill framhålla att regeringen i

kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bilaga 1)

redovisat att den avser att lägga fram ett förslag om

mervärdesskatt på dagstidningar. Den närmare utformningen bereds

f.n. I fråga om spel och lotterier har utredningen om teknisk

EG-anpassning av de indirekta skatterna i betänkandet SOU

1994:88 inte lagt fram förslag om någon ändring eftersom

momsundantaget är konformt med EG:s regler. Bakgrunden till

detta är att spelverksamhet är föremål för olika punktskatter.

Utskottet anser att det i detta sammanhang inte finns anledning

att gå närmare in på de momsbreddningar som förordas i

motionerna.

Vad gäller den fråga om effektiviserad skatteindrivning som

tagits upp i Olof Johanssons m.fl. motion Fi219 vill utskottet

nämna att åtgärder mot fusk med mervärdesskatten uppmärksammats

bland de samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten som

regeringen redovisat i skrivelse 1994/95:217. Det framhålls i

skrivelsen som mycket angeläget att få fram regler och

arbetsmetoder för att effektivt motverka fusket.

Skattebetalningsutredningen kommer under hösten 1995 att

redovisa förslag som syftar till en effektivisering av

skatteuppbörden. Också frågan om återbetalning av överskjutande

ingående mervärdesskatt kommer att behandlas av utredningen.

Utskottet utgår ifrån att det skall vara möjligt att åstadkomma

en förbättrad momsindrivning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sk349 yrkande 18 och Fi216 yrkande 6, Fi219 yrkande 17 samt

Sk649, Sk658 och Fi219 yrkande 17. Utskottet anser dock att

motion Fi219 yrkande 17 till viss del bör anses vara

tillgodosedd genom det arbete som pågår.

Under den allmänna motionstiden har även väckts frågor om

vissa momsundantag.

Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslår i motion Sk341 yrkande 28

att riksdagen skall besluta ett tillkännagivande till regeringen

om ordningen för en anpassning till EG:s momsdirektiv i fråga om

undervisning, idrott och kultur. Motionärerna anför att en

överdriven och snabb anpassning till EG bör undvikas. I motion

Sk628 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) yrkas att fortsatt

momsfrihet skall gälla för ridlektioner. Enligt motion Sk650 av

Charlotta L Bjälkebring (v) skall ridning vara momsfri liksom

annan sport. Birger Schlaug m.fl. (mp) föreslår i motion Kr205

yrkande 25 att Sverige skall begära undantag från EU:s

momssystem vad beträffar dans och teater och i yrkande 26 att

Sverige skall begära undantag från EU:s momsregler vad beträffar

ridsport och initiera en förändring av EU:s

momsklassificeringssystem. I motion Sk627 av Barbro Johansson

(mp) yrkas att hantverksprodukter (slöjd) skall befrias från

moms. I motion Sk637 yrkande 1 av Dan Ericsson (kds) föreslås

momsundantag för djurparker.

Under ärendets beredning har utskottet mottagit skrivelser

från Svenska Ridsportförbundet m.fl. om moms på ridning.

De frågor om momssystemets utformning i fråga om ridning och

vissa andra frågor som tagits upp i motionerna prövas för

närvarande i den fortsatta beredningen av de förslag som lagts

fram i det tidigare nämnda betänkandet Mervärdesskatten och EG

från Utredningen om teknisk EG-anpassning av de indirekta

skatterna (SOU 1994:88). Utskottet får med hänvisning till det

pågående arbetet avstyrka motionerna. Utskottet vill emellertid

som tidigare betona vikten av noggrann och allsidig beredning

när det gäller utformningen av de förändringar som blir

nödvändiga vid en anpassning till EG:s regler i fråga om

undervisning, idrott och kultur. Ett särskilt skäl härför är att

anpassningen kan innebära en utvidgad skatteplikt på några

områden.

Den fråga om skattebefrielse för alternativmedicin och

alternativmedicinska behandlingsmetoder som tagits upp i motion

Sk601 av Gullan Lindblad (m) behandlades av riksdagen förra

våren (prop. 1993/94:225, SkU30). Ett ställningstagande till

frågan om skattefrihet för alternativmedicinska

behandlingsmetoder borde enligt det beslutet anstå av

statsfinansiella och andra skäl -- bl.a. pågående utredning om

legitimation och behörighetsföreskrifter inom hälso- och

sjukvården och näraliggande områden. Skatteutskottet förutsatte

att regeringen skulle ägna fortsatt uppmärksamhet åt de aktuella

problemen i syfte att lösa gränsdragningsfrågorna eller finna

andra lösningar som förbättrar konkurrenssituationen på detta

område. Utskottet får med hänvisning till det nämnda uttalandet

avstyrka motion Sk601.

Kommunal verksamhet

I motion Fi216 yrkande 17 av Alf Svensson m.fl. (kds)

hemställs att riksdagen skall besluta om ett neutralt momsuttag

på kommunernas konkurrensutsatta verksamhet.

Kommunernas rätt till generell återbetalning av ingående

mervärdesskatt har -- som en anpassning till EU:s regler --

fr.o.m. den 1 januari 1995 ersatts med ett system med

återbetalning som bygger på att kommunerna måste dela upp sina

verksamheter i skattefria och skattepliktiga. Systemet är avsett

att gälla under en övergångsperiod.

I kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bilaga 7) har

lagts fram förslag om ett nytt system fr.o.m. år 1996 för

konkurrenskorrigering avseende kommunernas och landstingens

kostnader för ingående mervärdesskatt. Systemet bygger på

kommunal självfinansiering. En ekonomisk reglering görs genom

att kommunerna och landstingen tillförs medel via de generella

statsbidragen. Förslaget bereds i finansutskottet och riksdagen

kommer senare under våren att ta ställning i frågan. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi216 yrkande 17.

Ideella föreningar

Beskattningen av omsättning i verksamhet som drivs av ideella

föreningar har tagits upp i några motioner från den allmänna

motionstiden. Enligt motion Sk349 yrkande 19 av Alf Svensson

m.fl. (kds) skall ideella föreningar som bedriver verksamhet av

typ second hand-försäljning, där överskottet går till välgörande

ändamål, vara momsbefriade. Ett liknande yrkande finns i motion

Sk651 av Michael Stjernström (kds) som i motion Kr413 yrkande 14

också har föreslagit att riksdagen skall göra ett uttalande till

regeringen om att momsplikten för föreningslivet inte skall

utökas. I motion Sk652 yrkar Erling Bager och Elver Jonsson (fp)

att regeringen bör göra en utredning om befrielse från byggmoms

för ideella organisationer, idrottsorganisationer, kyrkor och

trossamfund. Enligt motion Kr205 yrkande 27 av Birger Schlaug

m.fl. (mp) skall regeringen i sitt fortsatta utredningsarbete

kring moms på idrottsföreningar beakta de negativa

konsekvenserna av moms på allmännyttig verksamhet.

Utredningen om teknisk EG-anpassning av de indirekta skatterna

har i det tidigare nämnda betänkandet SOU 1994:88

Mervärdesskatten och EG lagt fram förslag som gäller de ideella

föreningarna, bl.a. införande av ett fribelopp.

Utredningsbetänkandet bereds f.n. i regeringskansliet. Enligt

utskottets mening bör resultatet av det pågående arbetet

föreligga innan riksdagen tar ställning i hithörande frågor.

Utskottet avstyrker med hänvisning härtill de motioner som

väckts rörande ideell föreningsverksamhet.

Vissa kostnader för EU-inträdet

En fråga om kostnaderna för Sveriges inträde i EU har tagits

upp i motion Sk653 av Birgitta Hambraeus (c). Enligt motionen

skall statens förlust på ca 6 miljarder kronor till följd av

omläggning av systemet för momsinbetalning vid inträdet i EU tas

tillbaka från de företag som fått en motsvarande fördel.

Den sammantagna likviditetseffekten av slopad

importbeskattning och förkortade redovisningsperioder för

skattskyldiga som driver handel med EG-länder under år 1995 har

beräknats till 6,2 miljarder kronor (prop. 1994/95:57, s. 153).

Den varaktiga effekten är en årlig ränteförlust för staten på ca

0,5 miljarder kronor. När det gäller frågor som rör

finansieringen av kostnaderna för Sveriges medlemskap i EU har

regeringen nyligen i proposition 1994/95:203 lagt fram förslag

om hur detta skall ske. Utskottet kommer inom kort att behandla

dessa frågor i betänkandet 1994/95:SkU28. Utskottet finner

inte anledning för riksdagen att besluta om ett tillkännagivande

i enlighet med vad som föreslagits i motion Sk653.

Momsregistreringsnummer

Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) yrkar i motion

K217 yrkande 2 ett tillkännagivande till regeringen om att den

som driver enskild firma bör tilldelas ett särskilt

momsregistreringsnummer.

Ett förslag om att tilldela näringsidkare ett särskilt

företagarnummer har lagts fram av Personnummerutredningen i

betänkandet (SOU 1994:63) Personnummer -- Integritet och

effektivitet. Ett sådant företagarnummer skulle enligt

utredningsförslaget kunna användas i stället för personnummer i

olika sammanhang, t.ex. i faktura som utfärdas enligt

mervärdesskattelagen. Personnummerutredningens betänkande har

fått ett blandat mottagande i remissbehandlingen. Det framgår av

budgetpropositionen 1995 (prop. 1994/95:100 bilaga 3.1) att

den av motionärerna aktualiserade frågan inte är föremål för

ytterligare beredning. Mot bakgrund av att införande av ett

företagarnummer nyligen har utretts finns det enligt utskottets

mening inte anledning för riksdagen att besluta ett

tillkännagivande till regeringen i frågan. Följaktligen

avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nya momsregler för begagnade varor, m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1994/95:202 i denna del och

avslår motionerna 1994/95:Sk53 yrkandena 1--3, 1994/95:Sk54

yrkande 1 och 1994/95:Sk55,

res. 1 (m, kds) - delvis

2.beträffande ikraftträdandet av de nya momsreglerna

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:202 i denna

del beslutar att ikraftträdandetidpunkten den 1 juli 1995

flyttas till den 1 november 1995 och avslår motion

1994/95:Sk56 yrkandena 1 och 2,

res. 2 (fp, v) - delvis

3. beträffande vissa tjänster till företagare i ett annat

EU-land

att riksdagen bifaller proposition 1994/95:202 i denna del och

avslår motion 1994/95:Sk54 yrkande 2,

res. 3 (m)

4. beträffande posttjänster, internationella organisationer

och diplomater

att riksdagen bifaller proposition 1994/95:202 i denna del,

5. beträffande skattesatser, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi212 yrkandena 26 och

27, 1994/95:Sk328 yrkande 23, 1994/95:Sk341 yrkande 29 och

1994/95:Sk658 i denna del,

res. 4 (m)

res. 5 (v)

res. 6 (mp)

6. beträffande breddad skattebas

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi216 yrkande 6,

1994/95:Fi219 yrkande 17, 1994/95:Sk349 yrkande 18,

1994/95:Sk649 och 1994/95:Sk658 i denna del,

res. 7 (m)

res. 8 (kds)

7. beträffande momsundantag

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 28,

1994/95:Sk627, 1994/95:Sk628, 1994/95:Sk637 yrkande 1,

1994/95:Sk650 och 1994/95:Kr205 yrkandena 25 och 26,

res. 9 (v, mp)

8. beträffande alternativmedicin

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk601,

res. 10 (m)

9. beträffande kommunernas konkurrensutsatta verksamhet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi216 yrkande 17,

res. 11 (kds)

10. beträffande ideella föreningar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk349 yrkande 19,

1994/95:Sk651, 1994/95:Sk652, 1994/95:Kr205 yrkande 27 och

1994/95:Kr413 yrkande 14,

res. 12 (mp)

res. 13 (kds)

11. beträffande vissa kostnader för EU-inträdet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk653,

12. beträffande momsregistreringsnummer

att riksdagen avslår motion 1994/95:K217 yrkande 2,

13. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:202 i denna

del och vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid

propositionen fogade förslaget till lag om ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200) med de ändringarna

dels att lagförslaget tillförs en ändring i 5 kap. 8 § av

följande lydelse:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

5 kap. 8 §

För andra tjänster än -- -- -- -- uppehåller sig i Sverige.

Om en uthyrningstjänst som Om en uthyrningstjänst som

avser transportmedel eller avser transportmedel eller

transporthjälpmedel transporthjälpmedel

utnyttjas eller på annat utnyttjas eller på annat

sätt tillgodogörs sätt tillgodogörs

uteslutande i Sverige, skall uteslutande i Sverige, skall

den anses omsatt inom landet den anses omsatt inom landet

även om den inte är det även om den inte är det

enligt första stycket. Om enligt första stycket

uthyrningstjänsten därför att den

tillgodogörs uteslutande tillhandahållits utanför

utanför landet, skall den EG. Om uthyrningstjänsten

inte anses omsatt inom landet tillgodogörs uteslutande

även om den är det utanför EG, skall den anses

enligt första stycket. omsatt utanför EG även

om den är omsatt inom

landet enligt första

stycket.

dels att förslaget till 9 a

kap. 11 § får

följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

9 a kap. 11 §

När flera varor köps När flera varor köps

eller säljs samtidigt utan eller säljs samtidigt utan

att de enskilda varornas pris att de enskilda varornas pris

är känt, utgörs är känt, utgörs

beskattningsunderlaget av den beskattningsunderlaget av den

sammanlagda vinstmarginalen sammanlagda vinstmarginalen,

för sådana varor under minskad med den

redovisningsperioden enligt 13 mervärdesskatt som

kap., om inte annat följer hänför sig till

av tredje stycket. vinstmarginalen, för

sådana varor under

redovisningsperioden enligt 13

kap., om inte annat följer

av tredje stycket.

Om inköp eller -- -- -- -- enligt första stycket.

Första och andra -- -- -- -- säljas i delar.

dels att punkt 1 av ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna får följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

punkt 1

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den 1 juli 1995. den 1 november 1995.

res. 1 (m, kds) - delvis

res. 2 (fp, v) - delvis

Stockholm den 18 maj 1995

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren

(m), Sverre Palm (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd

(c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson

(fp), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s),

Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael Stjernström

(kds), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Inga

Berggren (m).

Reservationer

1. Nya momsregler för begagnade varor, m.m. (mom. 1 och mom.

13 i motsvarande del)

Bo Lundgren (m) Carl Fredrik Graf (m) Jan-Olof Franzén (m),

Michael Stjernström (kds) och Inga Berggren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Utskottet vill" och på s. 32 slutar med "framlagda

lagtexten" bort ha följande lydelse:

Vårt nuvarande momssystem med avdrag i vissa fall för fiktiv

skatt har fungerat bra under en lång tid. Reglerna har bidragit

till en bättre redovisning och ett minskat antal s.k. svarta

affärer. Det vore mycket olyckligt att byta till ett sämre och

krångligare system.

Om de nya regler som regeringen föreslår antas av riksdagen

finns det en risk för att handeln med bär och svamp återigen

kommer att ske utan redovisning. Slopandet av fiktivt

skatteavdrag fördyrar nämligen inköpskostnaden med 25 %. I

handeln med kapitalvaror, i synnerhet bilar, skulle det uppkomma

problem med fiktiva försäljningspriser och inköpsvärden. Detta

ger den seriösa bilhandeln konkurrensnackdelar. De nya reglerna

innebär också slopad rätt till momsavdrag vid inköp av begagnade

inventarier från personer som inte är skattskyldiga. Detta

medför kumulativa effekter, en form av dubbelbeskattning. Den

oseriösa handeln gynnas även i detta fall.

De förslagna nya momsreglerna kan göra det lockande för

företag att flytta vissa verksamheter från Sverige. Detta

problem uppkommer därför att reglerna i vissa hänseenden är

olika i medlemsländerna trots EU:s ambition att harmonisera

momsområdet. Införandet av de nya momsreglerna på

resebyråtjänster medför en konkurrenssnedvridning i förhållande

till vad som exempelvis gäller i Danmark på grund av det

övergångsvisa undantag som Danmark har förhandlat sig till. Det

skulle kunna leda till att svenska resebyråföretag etablerar

huvudkontor i Danmark för att på så sätt nedbringa sina

skattekostnader. Införandet av skatt på frimärkshandel i

kombination med de föreslagna reglerna om begagnade varor skulle

innebära mycket stora konkurrens- och redovisningsproblem för

den reguljära handeln med samlarfrimärken. Risken är också här

att en stor del av denna handel skulle hamna utanför landets

gränser.

Det är nu synnerligen viktigt att Sverige på ett aktivt sätt

utnyttjar sitt medlemskap i EU för att vi skall kunna behålla

ett väl fungerande momssystem som är avsevärt mycket mer

lätthanterligt för de skattskyldiga och skattemyndigheterna än

EU:s motsvarande regler. Inför förhandlingarna inom EU om den

övergångsordning som för närvarande gäller för mervärdesskatten

bör regeringen snarast ta initiativ till en förutsättningslös

utredning om hur Sverige vill utforma det framtida momssystemet

inom EU. Utredningen bör vara färdig med sitt arbete till den 1

januari 1996 och regeringen bör därefter så snart som möjligt

återkomma med ett nytt förslag när det gäller de förhållanden

som ovan berörts.

I avvaktan på att utrednings- och förhandlingsarbetet pågår

bör nuvarande regler om fiktiv skatt, omsättning av begagnade

varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter och beskattning

av resebyråverksamhet behållas. Det innebär att propositionen

bör avslås i dessa delar. Utskottet tillstyrker följaktligen

motion Sk53 yrkandena 1--3.

dels att utskottet under moment 1 och moment 13 i

motsvarande del bort hemställa

1. beträffande nya momsregler för begagnade varor, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk53 yrkandena

1--3 och med anledning av motionerna 1994/95:Sk54 yrkande 1

och 1994/95:Sk55 avslår proposition 1994/95:202 i fråga om

fiktiv skatt, nya regler för beskattning av omsättning av

begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter och

beskattning av resebyråverksamhet och hos regeringen begär

förslag om mervärdesskatten på omsättning av begagnade varor och

resebyråverksamhet samt en utredning om ett framtida momssystem

i enlighet med vad som anförts i motion 1994/95:Sk53,

13. beträffande lagförslagen i fråga om nya momsregler för

begagnade varor, m.m.

att riksdagen avslår det vid proposition 1994/95:202 fogade

förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200) såvitt avser 3 kap. 11 och 23 §§, 5 kap. 11 §, 7

kap. 1 och 2 §§, 8 kap. 2, 5, 7, 9, 12, 16 e och 18 §§, 10 kap.

2, 6, 7, 11 och 12 §§, 11 kap. 7 §, 13 kap. 16 §, 14 kap. 3 och

17 §§, 19 kap. 13 § samt införande av paragraferna 1 kap. 2 a

och 2 b §§ och 3 kap. 30 f § och de nya kapitlen 9 a och 9 b.

2. Ikraftträdandet av de nya momsreglerna (mom. 2 och mom. 13

i motsvarande del)

Isa Halvarsson (fp) och Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "Övergången till" och slutar med "följaktligen

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Flera organisationer och skattskyldiga som berörs av de nya

momsreglerna har invänt att de inte kommer att hinna med att

sätta sig in i de nya komplicerade reglerna till den 1 juli

1995. Problem uppkommer också för Riksskatteverket vad gäller de

utbildnings- och informationsinsatser som enligt

Riksskatteverket är helt nödvändiga för att systemet skall kunna

tillämpas på ett tillfredsställande sätt.

Utskottet har förståelse för de aspekter som redovisats från

de skattskyldiga och från Riksskatteverkets sida. Det är enligt

utskottets bedömning ej möjligt att tillämpa de nya reglerna

redan fr.o.m. den 1 juli 1995. För att ge en rimlig tid för

omställning och utbildning inför övergången till det nya och

betydligt mer komplicerade beskattningssystemet bör reglernas

tillämpning därför generellt skjutas upp till årsskiftet.

Reglernas komplexitet måste också åtgärdas. Skattereglerna

måste vara överskådliga, enkla och administrativt lättskötta. De

ifrågavarande momsreglerna är ett tydligt exempel på regler som

är alltför komplexa för att de skall motsvara nämnda krav.

Sverige bör inom EU vara mycket aktivt i dessa frågor. Det

arbete som tycks pågå inom EU för att förenkla regler bör

Sverige på alla sätt stödja och driva på.

dels att utskottet under moment 2 och moment 13 i

motsvarande del bort hemställa

2. beträffande ikraftträdandet av de nya momsreglerna

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:202 i denna

del och med bifall till motion 1994/95:Sk56 yrkandena 1 och 2

beslutar att ikraftträdandetidpunkten den 1 juli 1995 flyttas

till den 1 januari 1996 och att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad som i motionen anförts om att inom EU

verka för att förenkla mervärdesskattereglerna,

13. beträffande lagförslagen i fråga om ikraftträdandet av

de nya momsreglerna

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:202 i denna

del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om

ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med den ändringen

att punkt 1 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

får följande som reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 juli 1995. den 1 januari 1996.

3. Vissa tjänster till företagare i ett annat EU-land (mom. 3)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Inga

Berggren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Enligt regeringens förslag införs momsundantag för vissa

tjänster till en företagare i annat EU-land om denne skulle ha

haft rätt till återbetalning av skatten. Undantaget avser

tjänster i samband med varutransporter.

För att undvika krångel även på andra områden bör det

föreslagna undantaget omfatta även andra tjänster som

tillhandahålls en utländsk företagare, t.ex. även hotell- och

konferenstjänster.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa

3. beträffande vissa tjänster till företagare i ett annat

EU-land

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:202 i denna

del och motion 1994/95:Sk54 yrkande 2 hos regeringen begär

förslag om ett generellt undantag för tjänster till utländska

företagare i enlighet med motionen.

4. Skattesatser, m.m. (mom. 5)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Inga

Berggren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "I årets" och slutar med "(bet. 1994/95:SkU28)"

bort ha följande lydelse:

Med utgångspunkten att balans uppnås i den svenska ekonomin

och att kronan successivt kommer att apprecieras blir det

alltmer angeläget att ta ställning till vilken nivå som bör

gälla för vår mervärdesbeskattning. Sverige kan inte i längden

ha en i förhållande till övriga Europa hög mervärdesbeskattning.

Långsiktigt är det nödvändigt att sänka den generella

mervärdesskattesatsen ner mot en nivå på 20 % om inte svenska

företag skall få stora konkurrensnackdelar. Det är i

EU-perspektivet också nödvändigt att eliminera den

konkurrensstörning som reklamskatten skapar genom att slopa

denna skatt.

Konjunkturläget kan något år framåt i tiden vara betydligt

ogynnsammare än i dag. Det finns därför all anledning att redan

nu börja utforma en hållbar strategi för hur anpassning av

momsnivåerna skall ske. I det sammanhanget måste givetvis vägas

in behovet av differentiering och lämplig nivå för de momssatser

som skall ligga under den generella nivån. Avgörande för

tillväxten i den svenska ekonomin är att det skapas

förutsättningar för en expansion i den privata tjänstesektorn.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget kan det här finnas

anledning till olika selektiva åtgärder. En sådan åtgärd vid

sidan av lättnader på inkomstskattesidan kan vara sänkt eller

slopad moms på vissa tjänster.

Utskottet anser att det som anförts i motion Sk328 yrkande 23

om skattekonsekvenser till följd av medlemskapet i EU bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

5. beträffande skattesatser, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328 yrkande

23 och 1994/95:Sk658 i denna del som sin mening ger regeringen

till känna vad som i motionerna anförts om skattekonsekvenser av

medlemskapet i EU och avslår motionerna 1994/95:Fi212

yrkandena 26 och 27 och 1994/95:Sk341 yrkande 29.

5. Skattesatser, m.m. (mom. 5)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "I årets" och slutar med "(bet. 1994/95:SkU28)"

bort ha följande lydelse:

Fördelnings- och arbetsmarknadsskäl talar för sänkningar av

vissa momssatser. De stora budgetunderskotten begränsar dock

möjligheterna till skattesänkningar. Möjligheterna till en

miljöinriktad skatteväxling samt förslag om skärpningar av vissa

andra skatter, bl.a. på företag, kapital och högre inkomster,

liksom de inkomstförstärkningar som följer av en arbetslinje i

den ekonomiska politiken, kan dock skapa ekonomiskt utrymme för

sänkningar på momsområdet.

När det gäller en eventuell sänkning av mervärdesskatten på

livsmedel talar fördelningsskäl för sänkt moms på mat. En sänkt

matmoms måste dock finansieras genom sådan åtgärder som angetts

ovan. Utskottet finner det ej möjligt att tillstyrka sänkningar

av mervärdesskatten på livmedel som finansieras genom sänkta

ersättningsnivåer i arbetslöshetsersättningar eller allmänna

socialförsäkringar.

Om man främst skall se till sysselsättningen talar detta för

att en eventuell momssänkning borde tas ut genom en reducerad

mervärdesskatt på viss tjänsteproduktion. Eftersom Sverige nu är

medlem i EU tvingas Sverige dock följa EU:s direktiv kring

mervärdesskatten, och EU:s momsdirektiv förbjuder för närvarande

en generell sänkning av momsen på tjänster. Enligt utskottets

mening vore det en fördel om det under 1990-talet kunde skapas

en möjlighet att sänka momsen på viss tjänsteproduktion i syfte

att stimulera sysselsättningen. Utskottet instämmer med det ovan

anförda i Vänsterpartiets motion om att regeringen inom EU bör

verka för direktiv som möjliggör en sådan utveckling. I enlighet

med vad som föreslagits i motion Sk341 yrkande 29 bör detta ges

regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

5. beträffande skattesatser, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande 29

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

anförts om mervärdesskatten och avslår motionerna

1994/95:Fi212 yrkandena 26 och 27, 1994/95:Sk328 yrkande 23

och 1994/95:Sk658 i denna del.

6. Skattesatser, m.m. (mom. 5)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "I årets" och slutar med "(bet. 1994/95:SkU28)"

bort ha följande lydelse:

Genom medlemskapet i EU förhindras den mest miljöoptimala

momssänkningen, dvs. helt momsfri kollektivtrafik och momsfria

miljömärkta produkter. Emellertid bör, som ett led i en

skatteväxling med höjda energiskatter, skattesatsen för inrikes

persontransporter i enlighet med förslaget i Miljöpartiets

motion sänkas till 5 %, vilket är den lägsta möjliga

skattesatsen enligt EU:s regler. Regeringen bör snarast lägga

fram ett förslag till riksdagen med denna innebörd.

Miljöpartiet föreslog i januari att mervärdesskatten på

livsmedel skulle sänkas till 12 %. Regeringen har därefter lagt

fram ett förslag som innebär detta. Riksdagen kommer inom ett

par veckor att fatta beslut om denna momssänkning. Miljöpartiets

förslag om sänkt matmoms blir därmed tillgodosett.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

5. beträffande skattesatser, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Fi212 yrkandena

26 och 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om mervärdesskatten på persontransporter och avslår

motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 23, 1994/95:Sk341 yrkande

29 och 1994/95:Sk658 i denna del.

7. Breddad skattebas (mom. 6)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Inga

Berggren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Utskottet vill" och på s. 35 slutar med "i

motionerna" bort ha följande lydelse:

Det råder för närvarande i momshänseende en

konkurrenssnedvridning mellan dags- och veckotidningar. Denna

snedvridning förstärks av att det i den praktiska tillämpningen

är svårt att avgränsa vad som menas med allmän nyhetstidning.

Förekomsten av olika former av tidningsbilagor leder också till

konkurrenssnedvridning.

Enligt föreliggande medlemsavtal med EU får Sverige under en

övergångsperiod tillämpa nollskattesats på allmänna

nyhetstidningar, men inte på övriga tidskrifter. Med hänsyn till

den konkurrenssnedvridning som råder och då det inte är möjligt

att skattebefria andra tidskrifter än allmänna nyhetstidningar

bör även dessa bli föremål för mervärdesbeskattning. Denna

åtgärd bör i enlighet med de förslag från Moderaterna som prövas

i annat sammanhang kombineras med slopad reklamskatt och

reducerat presstöd för att begränsa de snedvridningar som annars

skulle uppkomma mellan tidningar med respektive utan presstöd.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa

6. beträffande breddad skattebas

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk658 i denna del

och med anledning av motionerna 1994/95:Fi216 yrkande 6 och

1994/95:Sk349 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till

känna vad i motion 1994/95:Sk658 anförts om mervärdesskatt på

allmänna nyhetstidningar och avslår motionerna 1994/95:Fi219

yrkande 17 och 1994/95:Sk649.

8. Breddad skattebas (mom. 6)

Michael Stjernström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Utskottet vill" och på s. 35 slutar med "i

motionerna" bort ha följande lydelse:

Några områden har i dag ingen moms, t.ex. spel, lotterier och

dagstidningar. Beträffande dagstidningar har regeringen aviserat

en momsbeläggning. När det gäller spel och lotteri kan

skatteuttaget justeras genom spel- och lotteriskatt, men från

principiell synpunkt bör momsreglerna omfatta även detta.

Regeringen bör verka för regler som medför att momsbasen

utvidgas till spel och lotterier.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa

6. beträffande breddad skattebas

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi216 yrkande

6 och 1994/95:Sk349 yrkande 18 och med anledning av motion

1994/95:Fi219 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionerna 1994/95:Fi216 och 1994/95:Sk349

anförts om breddad momsbas och avslår motionerna 1994/95:Sk649

och 1994/95:Sk658 i denna del.

9. Momsundantag (mom. 7)

Lars Bäckström (v) och Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "De frågor" och på s. 36 slutar med "några områden"

bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör undvika att göra en överdriven och snabb

EG-anpassning av de momsregler som återstår att anpassa. Viktiga

kvarstående områden är undervisning, idrott och kultur. En

generell kulturmoms skulle t.ex. medföra en lång rad

komplikationer, då den berör mycket vitala delar av kulturlivet,

och frågan bör därför inte hastas fram.

Ett belysande exempel på de svårigheter som Sverige ställs

inför finns när det gäller ridsporten. Eftersom fler flickor än

pojkar ägnar sig åt ridning skulle flickornas idrottsutövande

vid en momsbeläggning drabbas av ökade kostnader samtidigt som

andra mer pojkdominerade idrotter åtnjuter momsfrihet. Ett

sådant resultat bör undvikas. Enligt utskottets mening bör

riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen betona att de

aspekter på undervisnings-, idrotts- och kulturområdena som har

tagits upp i Vänsterpartiets resp. Miljöpartiets motioner Sk341

och Kr205 och motionerna Sk628 och Sk650 beaktas vid den

beredning som pågår inom regeringskansliet på dessa områden.

Beredningen bör även belysa de frågor om hantverksprodukter som

tagits upp i motion Sk627.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa

7. beträffande momsundantag

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk341

yrkande 28 och 1994/95:Kr205 yrkandena 25 och 26 samt

1994/95:Sk627, 1994/95:Sk628 och 1994/95:Sk650 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om

anpassning av momsreglerna till EU:s regelsystem inom områden

som berör undervisnings-, idrotts- och kulturområdena och avslår

motion 1994/95:Sk637 yrkande 1.

10. Alternativmedicin (mom. 8)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Inga

Berggren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "Den fråga" och slutar med "motion Sk601" bort ha

följande lydelse:

Som framhålls i motion Sk601 är det inte minst med hänsyn till

människors valfrihet när det gäller medicin och

behandlingsmetoder i vården berättigat att alternativmedicinen

jämställs med skolmedicinen i momshänseende. Utskottet

tillstyrker förslaget i motion Sk601 om ett tillkännagivande

till regeringen i frågan.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

8. beträffande alternativmedicin

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk601 som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

alternativmedicinska behandlingsmetoder i

mervärdesskattehänseende bör jämställas med skolmedicinen.

11. Kommunernas konkurrensutsatta verksamhet (mom. 9)

Michael Stjernström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "I kompletteringspropositionen" och slutar med

"yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Det är viktigt från konkurrenssynpunkt och statsfinansiellt

att momsuttaget på kommunernas konkurrensutsatta verksamhet är

neutralt. Det system som skall reglera kommunernas momshantering

måste uppfylla detta grundläggande krav. Riksdagen bör i

enlighet med motion Fi216 yrkande 17 lägga fast detta genom ett

tillkännagivande till regeringen.

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa

9. beträffande kommunernas konkurrensutsatta verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi216 yrkande 17

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om

momsuttaget på kommunernas konkurrensutsatta verksamhet.

12. Ideella föreningar (mom. 10)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37

börjar med "Utredningen om" och slutar med "ideell

föreningsverksamhet" bort ha följande lydelse:

Den allmännyttiga verksamhet som föreningar, t.ex.

idrottsföreningar, bedriver blir inte längre momsbefriad om EU:s

momsregler strikt följs. Regeringen bör i sitt fortsatta arbete

beakta de negativa konsekvenser detta skulle få på sådan

ekonomiskt marginell, men ur klubb- och föreningssynpunkt

oerhört viktig, verksamhet. Detta bör med bifall till

Miljöpartiets motion Kr205 ges regeringen till känna. Därmed

tillgodoses till viss del de övriga motioner som väckts rörande

ideell verksamhet.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa

10. beträffande ideella föreningar

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkande 27

och med anledning av motionerna 1994/95:Sk349 yrkande 19,

1994/95:Sk651, 1994/95:Sk652 och 1994/95:Kr413 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i

motion 1994/95:Kr205 om ideella föreningar.

13. Ideella föreningar (mom. 10)

Michael Stjernström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37

börjar med "Utredningen om" och slutar med "ideell

föreningsverksamhet" bort ha följande lydelse:

En ännu så länge oklar fråga är hur Sverige i framtiden skall

behandla ideella föreningar i momshänseende. För t.ex. ideella

föreningar som driver second hand-verksamhet, loppmarknader

etc., där verksamheten är beroende av skänkta varor och där

överskottet går till nödlidande på olika håll i världen, skulle

en momsplikt innebära stora avbräck och upplevas som djupt

orättvis.

Utredningen Mervärdesskatten och EU (SOU 1994:88) har

föreslagit att endast föreningar som driver verksamhet i "skälig

omfattning" får vara skattefria. Något stöd för en sådan

begränsning av de ideella föreningarnas skattebefrielse är svårt

att utläsa av EG:s momsdirektiv. Enligt sjätte direktivet är det

endast i de fall då skattebefrielsen medför att en motsvarande

kommersiell verksamhet missgynnas i konkurrenshänseende som

medlemsländerna har möjlighet att införa begränsningar av

skattebefrielsen för allmännyttiga verksamheter.

I Danmark och Storbritannien utgår ingen moms på denna typ av

allmännyttig verksamhet. Danmark tillämpar redan EG:s direktiv

så att försäljning av skänkta begagnade varor till förmån för

allmännyttig verksamhet undantas från moms och det oavsett

försäljningens omfattning. Storbritannien tolkar direktivet så

att det vid försäljning av skänkta varor till förmån för

allmännyttiga ändamål inte finns någon egentlig vinst eller

marginal att beskatta. Det finns ingenting i EG:s direktiv eller

deklarationer som tvingar oss i Sverige att ändra vår

lagstiftning vad beträffar ideella organisationers befrielse

från mervärdesskatt på omsättning av skänkta begagnade varor.

I olika sammanhang har poängterats värdet av frivilliga och

ideella insatser. För att få ett ökat engagemang i u-landsfrågor

är det viktigt att ta vara på människors vilja och praktiska

möjligheter att verkligen göra insatser.

Biståndsorganisationerna gör i sitt insamlande av begagnade

saker samtidigt en viktig miljöinsats som bör uppmuntras.

Flera EU-länder har en skattesituation liknande den svenska. I

Finland har man, trots sitt inträde i EU, beslutat att inte

momsbelägga idrottsrörelsens verksamheter. Att EU-medlemskapet

med nödvändighet skulle kräva en förändring av momsreglerna för

ideella organisationer är således mycket tveksamt.

De ideella organisationerna är redan i dag hårt pressade

ekonomiskt. Kommunala besparingar har lett till såväl minskade

bidrag som höjda avgifter på lokalhyror etc. Utvecklingen

tvingar lokala föreningar att skära i verksamheten och/eller ta

ut ökade avgifter av sina medlemmar. Det finns all anledning att

värna de ideella organisationernas möjligheter att bedriva en

bred verksamhet, speciellt i en tid när vi ser en ökning av

våld, missbruk och andra problem bland unga. Att lägga

ytterligare administrativa och ekonomiska bördor på

föreningslivet, genom ökad momsplikt, är att direkt motverka

denna strävan.

Riksdagen bör med bifall till motionerna Sk349, Sk651 och

Kr413 uttala sig för att momsplikten ej utökas inom

föreningslivet.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa

10. beträffande ideella föreningar

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk349 yrkande

19, 1994/95:Sk651 och 1994/95:Kr413 yrkande 14 och med

anledning av motionerna 1994/95:Sk652 och 1994/95:Kr205

yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts om momsfri verksamhet i ideella föreningar.

Särskilda yttranden

1. Ikraftträdandet av de nya momsreglerna (mom. 2)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Inga

Berggren (alla m) anför:

Moderaterna föreslår i motion Sk53 att riksdagen avslår

huvuddelen av de förslag till nya momsregler som regeringen har

lagt fram och beställer ett nytt förslag. Detta förslag innebär

att nya regler kan träda i kraft tidigast någon gång under 1996.

2. Momsundantag (mom. 7)

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp),

Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström (kds) och Inga

Berggren (m) anför:

Det finns all anledning för regeringen att vinnlägga sig om en

mycket noggrann prövning av hur nya momsregler skall utformas på

områdena för undervisning, idrott och kultur för att passa in i

EG:s regelsystem och samtidigt ta hänsyn till de principer som

vi i dessa sammanhang länge värnat om här i landet. Vi anser

t.ex. att en tillämpning av EG:s regler som innebär utvidgad

momsplikt inom ridsporten skulle leda till diskriminering därför

att det är en tjejsport framför andra. Att flickornas

sportutövning blir momsbelagd medan pojkarnas är momsfri kan

naturligtvis inte accepteras.

3. Kommunernas konkurrensutsatta verksamhet (mom. 9)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Inga

Berggren (alla m) anför:

Det är från konkurrenssynpunkt angeläget att det system som

skall gälla för kommunernas momshantering inte ger incitament

för kommunerna att själva utföra olika arbeten i stället för att

köpa in dessa från privata företag. Systemet måste givetvis

också ges en sådan utformning att det inte leder till orättvisor

mellan kommunerna själva. Dessa frågor behandlas numera i

finansutskottet. Vi kommer att bevaka den fortsatta behandlingen

i riksdagen och framföra våra krav på hur systemet skall se ut.