Bet. 1994/95:SkU28

Skatteutskottets betänkande

1994/95:SKU28

Finansiering av medlemskapet i Europeiska unionen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1994/95:203

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1994/95

SkU28

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1994/95:203 om

finansiering av medlemskapet i EU och avstyrker de med anledning

av propositionen väckta motionerna. De förslag som tillstyrks

avser en begränsning av avdragsrätten för privata pensioner, en

fastighetsskatt på lokaler och industrifastigheter och höjningar

av koldioxidskatten, skatten på el, produktionsskatterna på

vattenkraftverk och kärnkraftverk, bilaccisen och bränsleskatten

för arbetsfordon. En mindre avvikelse från regeringens förslag

görs när det gäller vissa fordon inom gruvindustrin.

I betänkandet behandlar utskottet också ett antal motioner

från den allmänna motionstiden beträffande bostadsbeskattningen

och de indirekta skatterna. De frågor som behandlas avser

fastighetsskatten, energibeskattningen, trafikområdet samt ett

antal punktskatter som reklamskatt, avfallsskatt, skatt på

naturgrus, båtskatt, hundskatt, etc. Utskottet föreslår

tillkännagivanden till regeringen i frågan om en eventuell

båtskatt och i frågan om slopad hundskatt.

Vid betänkandet har fogats 73 reservationer och ett särskilt

yttrande.

Proposition 1994/95:203

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1994/95:203 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2. lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss

elektrisk kraft,

3. lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för

elektrisk kraft från kärnkraftverk,

4. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon,

5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

7. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt,

8. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

I propositionen föreslås åtgärder som skall finansiera vårt

medlemskap i Europeiska unionen. Åtgärderna innebär höjd

energiskatt på bränsle som förbrukas i jordbrukstraktorer,

motorredskap och terrängmotorfordon. Vidare föreslås att

vattenkraftsskatten, kärnkraftsskatten, koldioxidskatten för

samtliga bränslen och energiskatten på elkraft höjs. Härutöver

föreslås höjning och indexering av försäljningsskatten på

motorfordon. Den nu gällande tidsbegränsningen av indexeringen

av energiskatten, alkoholskatten och tobaksskatten föreslås

slopad. Underlaget för fastighetsskatt föreslås breddat till att

omfatta även kommersiella lokaler och industrifastigheter.

Slutligen föreslås att avdragsrätten för privata

pensionsförsäkringspremier begränsas.

Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari

1996 dock föreslås att höjningen av energiskatten på bränsle som

förbrukas i arbetsfordon i princip skall träda i kraft den 1

juli 1995. Såvitt gäller pensionsförsäkringspremier föreslås att

avdragsbegränsningen skall gälla fr.o.m. den 8 april 1995.

Lagförslagen har följande lydelse.

Proposition 1994/95:213 i viss del

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1994/95:213 -- såvitt nu är i fråga -- att riksdagen antar det i

propositionen framlagda förslaget till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

såvitt avser 2 kap 9 §.

Lagförslaget har beaktats vid utformningen av det förslag till

lag om ändring i lagen om skatt på energi som läggs fram i

proposition 1994/95:203.

Regeringens skrivelse 1994/95:198

Regeringen (Finansdepartementet) har den 7 april 1995 i en

skrivelse till riksdagen överlämnat ett meddelande om kommande

förslag om begränsning av avdragsrätten för

pensionsförsäkringar.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995

1994/95:Sk304 av Michael Stjernström (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fastighetsskatt på tomträttsmark.

1994/95:Sk306 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en översyn av nuvarande regler för fastighetstaxering av

jordbruksfastigheter.

1994/95:Sk312 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att skyndsamt utreda möjligheterna att ge

bostadsrättsinnehavare rätt att dra av sin andel av föreningens

räntor i inkomstslaget kapital.

1994/95:Sk314 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en utredning om möjligheterna av att införa

en lägesavgift enligt vad i motionen anförts.

1994/95:Sk316 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vikten av att inte utsätta skogsmark för någon särbeskattning

av den modell som regeringen antyder i finansplanen för 1995/96.

1994/95:Sk319 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

fastighetsskatt för fastighetsägare som för sin utkomst är

beroende av att bo vid hav eller sjö i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1994/95:Sk321 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att markvärdet begränsas till 100 000 kr vid beräkning

av fastighetsskatt för småhus.

1994/95:Sk323 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag att införa fastighetsskatt på

skogsbruksvärdet.

1994/95:Sk324 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder i syfte att minska "svartjobben"

inom bygg- och underhållssektorn.

1994/95:Sk325 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att dra tillbaka förslaget om fastighetsskatt på skogsmark.

1994/95:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga

16. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5

procentenheter från den 1 januari 1996 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ej genomföra en breddning av

fastighetsskatten till industribyggnader, kommersiella lokaler

samt jord- och skogsbruk,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad

fastighetsskatt och schablonintäktsbeskattning för småhus och

bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i motionen,

21. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om spelbeskattningen,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljörelaterad beskattning.

1994/95:Sk336 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslag till finansiering av EU-avgiften.

1994/95:Sk337 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om tillbakavisande av förslaget om fastighetsskatt på skogsmark.

1994/95:Sk338 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att den föreslagna särskilda

fastighetsskatten på skogsbruksvärde ej bör införas.

1994/95:Sk339 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om fastighetsskatt på kommersiella lokaler i

bostadsrättsfastigheter.

1994/95:Sk340 av Christina Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om taxeringen av skärgårdsfastigheter.

1994/95:Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 11 om den internationella

miljöbeskattningen och miljöbeskattningen inom EU,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 11.1 om en miljörelaterad

skatteväxling,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 11.1 om utredning angående en

ökad miljörelatering av skattesystemet och skatteväxling,

33. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett visst

återställande av industrins energibeskattning enligt vad i

motionen anförts under avsnitt 11.2,

34. att riksdagen beslutar att höja skatteinsatserna för

skatten på el enligt vad i motionen anförts under avsnitt 11.3,

35. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd skatt

på koldioxid enligt vad i motionen anförts under avsnitt 11.3,

36. att riksdagen beslutar att höja skatten på dieselolja

enligt vad i motionen anförts under avsnitt 11.3,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 11.3 om en särskild skatt på

avfall,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 11.4 om en regionalt

differentierad höjning av skatten på bensin,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 11.4 om prisnivån för fossila

bränslen,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 11.4 om skatteåtgärder för att

förnya fordonsparken,

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts under avsnitt 11.4 om en differentiering av

fordonsskatten efter en miljöklassning av fordonet.

1994/95:Sk346 av Lennart Daléus och Andreas Carlgren (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fastighetstaxering av

skärgårdsfastigheter.

1994/95:Sk347 av Jan-Olof Franzén och Anders G Högmark (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att inte påföra markägarna någon

fastighetsskatt baserad på skogsbruksvärdet.

1994/95:Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lägre skatt på tjänster,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en skatteväxling för miljön,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa en nettodeponiskatt,

15. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 %,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den höjda fastighetsskatten på jord- och

skogsbruk.

1994/95:Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen avslår förslag om framtida breddning av

fastighetsskattehöjning i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1994/95:Sk603 av Gudrun Lindvall och Ronny Korsberg (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar fastställa skattesatsen för

alkylatbensin avsedd för tvåtaktsmotorer till 0 kr per liter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts om lägre skatteklass, klass MK 1, för övrig

alkylatbensin.

1994/95:Sk606 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att lagen om hundskatt bör upphävas.

1994/95:Sk607 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c)

vari yrkas att riksdagen beslutar ändra skattesatsen på

oljeblandad tvåtaktsbensin så att smörjoljan i blandningen inte

beskattas.

1994/95:Sk608 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om att

skattebefria tvåtaktsbränsle som uppfyller bestämda miljökrav.

1994/95:Sk613 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avskaffande av hundskatten.

1994/95:Sk614 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att verka för höjda avgiftsnivåer i

Sverige för flygplans avgasutsläpp,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att i EU verka för införandet av avgifter

för flygplans avgasutsläpp.

1994/95:Sk615 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att lagen om hundskatt bör upphävas.

1994/95:Sk616 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om införande av reklamskatt i radio och TV.

1994/95:Sk618 av Erling Bager och Kenth Skårvik (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att komplettera lagstiftningen gällande

energi- och koldioxidskatt, så att innehavare av

fartygstillstånd för yrkesfiske kan använda den skattefria

grönfärgade dieseloljan.

1994/95:Sk619 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson (m) vari

yrkas att riksdagen beslutar att även de yrkesfiskare som har

fartygstillstånd för båtar får använda den skattebefriade gröna

dieseloljan.

1994/95:Sk621 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en försöksperiod med momsbefrielse på förnyelsebara

energislag som t.ex. raps och etanol.

1994/95:Sk622 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att jordbrukstraktorer som

används och utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall

bära sina egna kostnader gentemot samhället.

1994/95:Sk625 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om avgift på nyårssmällare.

1994/95:Sk626 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om registreringen av skorstensfejares

arbetsfordon med vikt under 3,5 ton.

1994/95:Sk632 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utredning om införande av båtskatt.

1994/95:Sk643 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om upphävande av lagen om hundskatt.

1994/95:Sk645 av Kjell Ericsson och Sigge Godin (c, fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av miljöbonus för småskalig,

förnyelsebar elproduktion.

1994/95:Sk646 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om allmänna riktlinjer för specifika förslag

rörande utredningsarbetet med skatteväxling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utredningsarbetet med skatteväxling

skall bedrivas skyndsamt så att förslag kan behandlas i

budgetarbetet under år 1996.

1994/95:Sk654 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar höja koldioxidskatten till 50 öre/kg

koldioxid från den 1 juli 1995,

2. att riksdagen beslutar införa en miljöskatt på kärnkraft

motsvarande 10 öre/kWh från den 1 juli 1995,

3. att riksdagen beslutar införa en vattenkraftsskatt på 7

öre/kWh från den 1 juli 1995,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

nedsättningsregler för energiintensiv industri i enlighet med

vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt skall tas ut även

på elproduktion från den 1 juli 1995,

6. att riksdagen beslutar att nedsättning i energi- och

koldioxidskatt endast skall gälla energiintensiv industri i

enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om villkorad

nedsättning av energi- och koldioxidskatt för viss industri i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Sk655 av Göran Magnusson och Paavo Vallius (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att begränsa energiskatten för

växthusodlingen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppbörden av energiskatt.

1994/95:Sk656 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kds) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den ser över

tillämpningen av företags och branschers inplacering i

SNI-koden.

1994/95:Sk657 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en översyn av reglerna för färgad

dieselolja.

1994/95:Sk659 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en båtskatt för fritidsbåtar i syfte att

utveckla båtlivet i Sverige.

1994/95:Sk668 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av utredningen om

skatteväxling och ett mer miljörelaterat skattesystem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om parlamentarisk förankring i utredningen om

skatteväxling.

1994/95:Sk669 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om främjandet av miljöanpassad olja.

1994/95:Sk670 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om trädgårdsnäringens situation

efter EU-inträdet.

1994/95:Sk671 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen beslutar att energiskatten för

växthusodlingen maximeras till 0,6 % av saluvärdet,

2. att riksdagen beslutar att nuvarande system för uppbörd av

växthusodlingens energiskattemedel, skatteavdrag vid leverans,

bibehålls,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

växthusodlingen belastas med skattehöjningar i syfte att

finansiera EU-medlemskapet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om höjda fastighetsskatter.

1994/95:Sk672 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nedsatt elskatt i Kramfors kommun,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av systemet med nedsättning av

elskatt.

1994/95:Sk673 av Rose-Marie Frebran och Ingrid Näslund (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa en särskild avgift på försålda

lotter för att skapa resurser för forskning om och behandling av

spelberoende,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om behovet

av ytterligare åtgärder som kan minska riskerna för att

människor utvecklar ett tvångsmässigt beroende av spel.

1994/95:Sk683 av Marie Wilén m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekonomiska styrmedel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beskattningen av motoralkoholer och

vegetabiliska bränslen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beskattningen av vissa blandbränslen.

1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige skall samverka inom EU för att

skapa gynnsamma förutsättningar för fler tjänstejobb, bl.a.

genom en samordnad skatteväxling.

1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådana

höjningar av miljöskatter m.m. som redovisats i motionen.

1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

10. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten skall höjas

med 15 öre/kg till 50 öre/kg från den 1 juli 1995,

11. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten skall gälla

med skattesatsen 50 öre/kg för alla utsläpp som innebär

nettotillskott av koldioxidhalten i atmosfären på det sätt som

föreslås i motionen,

12. att riksdagen beslutar att nedsättning av koldioxidskatt

för viss energiintensiv industri skall villkoras enligt de

principer som anges i motionen,

13. att riksdagen beslutar att uranskatt motsvarande 10

öre/kWh el från kärnkraft skall införas från den 1 juli 1995,

14. att riksdagen beslutar att vattenkraftsskatt motsvarande 7

öre/kWh skall införas från den 1 juli 1995,

15. att riksdagen beslutar att dieselskatten skall höjas med

150 öre/liter bränsle från den 1 juli 1995,

16. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen

beslutar att bensinskattens energiskattedel höjs med 17

öre/liter bränsle från den 1 juli 1995,

17. att riksdagen, under förutsättning att närmast föregående

yrkande bifalls, beslutar att ett särskilt glesbygdsavdrag om 2

000 kr per glesbygdsbo mellan 18 och 65 år och 1 000 kr per

glesbygdsbo som är yngre eller äldre än föregående kategori

införs i enlighet med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen beslutar att en avfallsskatt införs från den

1 juli 1995 i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen beslutar att skatt på naturgas införs från

den 1 juli 1995 i enlighet med vad som anförts i motionen,

28. att riksdagen beslutar avskaffa fastighetsskatt för skog,

35. att riksdagen beslutar höja reklamskatten från nuvarande

11 % till 14 % i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Fi407 av Eva Eriksson och Karin Pilsäter (fp) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige bör ta initiativ till

internationellt införande av skatt på bl.a. koldioxidutsläpp,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljödifferentierad skatt på bensin och

andra fordonsbränslen.

1994/95:U502 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Sverige inom EU bör arbeta för att EU-kommissionens idéer om

skatteväxling leder till konkreta resultat,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Sverige inom EU bör arbeta för att EU-kommisionens förslag om

koldioxidbeskattning genomförs.

1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatteväxling för miljön.

1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en reklamskatt på radio och television

bör införas,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att höja skatten på veckopress,

annonspelare, fackpress m.m. till 14 % i stället för besparingar

på Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion.

1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om slopande av reklamskatten.

1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bensinskatten,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avskaffande av accisuttaget för

amatörbyggda fordon.

1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att riksdagen beslutar om att införa

kortsträcksskatt på inrikesflyget fr.o.m. 1996.

1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om harmoniserade miljöavgifter inom

flygsektorn.

1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att biobränslen helt skall skattebefrias

även vid låginblandning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om målsättningen att minst hälften av alla

bilar år 2010 bör drivas med andra bränslen än fossila

drivmedel, samt att en strategi för detta utarbetas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en svensk plan för hur den rena bilen

skall bli en verklighet och i detta sammanhang undersöka

förutsättningarna för att införa höjd bensinskatt kombinerat med

ett system med s.k. ekobonus,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatteväxling inom trafiksektorn.

1994/95:T616 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om båtavgift och båtskatt.

1994/95:T629 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att samma miljöklassning och därtill

hörande bränslebeskattning som gäller för vägtrafiken bör antas

för sjöfarten,

3. att riksdagen hos regeringen begär att den utformar en

svavelavgift för sjöfarten.

1994/95:T636 av Monica Widnemark och Agneta Ringman (s) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en snabbutredning bör göras om den

totala samhällskostnaden för fritidsbåtsverksamheten och om den

miljöförstöring som blir följden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av båtskatt,

1994/95:Jo202 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fastighetsskatter på jord- och skogsbruk,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en miljöavgift införs på

petroleumbaserade smörjoljor och introduktion av vegetabiliska

oljor.

1994/95:Jo260 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatter på jordbruksfastigheter.

1994/95:Jo262 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fastighetsskatt på jord- och skogsbruk.

1994/95:Jo263 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fastighetsskatter på jord- och skogsbruk.

1994/95:Jo305 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

4. att riksdagen avslår förslaget om skatt på

skogsbruksfastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen avslår förslaget om en naturvårdsavgift på

skogsbruksfastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Jo402 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjlighet för samtliga fiskefartyg att

använda lågbeskattade fartygsbränslen.

1994/95:Jo405 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rättvis beskattning av fartygsbränslen, så

att risken för utfiskning minskar och biologisk mångfald gynnas.

1994/95:Jo415 av Ingrid Näslund m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om jämbördiga villkor för fiskebåtar som

används yrkesmässigt så att alla båtar, även de under 12 meter,

ges rätt att använda grön diesel.

1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett framtida skattesystem,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

nettodeponiskatt att träda i kraft fr.o.m. 1 juli 1995, i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatteväxling.

1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning av konsekvenser av en

skatteväxling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning om kommunal skatteväxling,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det är en prioriterad uppgift för

Sverige i EU-samarbetet att verka för en koldioxidskatt och

skatteväxling,

23. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om

avfallsskatt,

24. att riksdagen hos regeringen begär att beskattning av

råvaruanvändning och färskvattenanvändning utreds.

1994/95:Jo661 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa miljöavgift på metylenklorid,

trikloretylen och perkloretylen och att storleken på denna

miljöavgift bör vara 150 kr/kg.

1994/95:Jo662 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöskatt

på industriutsläpp av tungmetaller,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöskatt

på kväveutsläpp till vatten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

kommunerna, om miljöskatt införs på kväveutsläppen från

reningsverk, får möjlighet att reducera skatten också genom att

anlägga våtmarker.

1994/95:Jo663 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

1. att riksdagen beslutar om en avfallsskatt på ca 50 kr/ton

avfall som kan beräknas ge en statlig intäkt på ca 500 000 000

kr,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med

ett detaljerat förslag om utformningen av avfallsskatten utifrån

förslagen i SOU 1994:14,

7. att riksdagen beslutar att avfallsskatten på industriavfall

skall differentieras utifrån avfallets miljöpåverkan.

1994/95:Jo685 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

EU skall verka för att miljöskatter ges ett ökat

användningsutrymme, i enlighet med vad i motionen anförts.

1994/95:Jo687 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

27. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöskatt

på HCFC,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående miljöavgifter på träskyddsmedel i

enlighet med vad i motionen anförts.

1994/95:Jo688 av Gudrun Lindvall och Roy Ottosson (mp) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett ökat användande av miljöavgifter och

miljöskatter,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avfallsskatt,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatt på

förpackningar som kan införas den 1 januari 1997 i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1994/95:N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

6. att riksdagen beslutar momsbefria fordon med tre eller

flera hjul som huvudsakligen drivs medelst el.

1994/95:N237 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

3. att riksdagen beslutar att vätgasdrivna fordon skall

placeras i miljöklass 1, med åtföljande accisrabatt,

4. att riksdagen beslutar att vätgas skall placeras i

bränslets miljöklass 1, med åtföljande skattereducering.

1994/95:N271 av Birger Schlaug och Peter Eriksson (mp) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om aktiva initiativ för införande av

internationella koldioxidskatter.

1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatteväxling genom sänkt skatt på arbete

och företag mot höjd skatt på miljöskadlig verksamhet.

1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en skatteväxling för nya jobb.

1994/95:N403 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införandet av en dynamisk energiskatt,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att beskattningen av el,

motorbränslen och övriga fossila bränslen harmoniseras,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av höjd koldioxidskatt inom

ramen för en skatteväxling,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU bör medverka till att en

gemensam koldioxidskatt införs.

1994/95:N407 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en europeisk, miljörelaterad beskattning.

1994/95:N430 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att energiskatt och avgifter bör införas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att betala skatt för hela energiinnehållet

i uran,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uranskatt.

1994/95:N433 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om NUTEK:s roll för att utveckla och

stimulera användningen av bioenergi.

1994/95:N451 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om koldioxidskatten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en kartläggning av olika energiskatters

effekter för en uthållig miljöpolitik,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en avgift på kärnkraftsel för att bidra

till täckande av kostnader i samband med en olycka.

1994/95:A274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den strategiska vikten av skatteväxling

för att komma till rätta med både miljö och sysselsättning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av långsiktighet när det gäller

skatteväxling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kostnadsrelationen arbete--energi,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av skatteväxling som medel att nå

teknisk utveckling på miljö- och energiområdet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av höjda koldioxid- och uranskatter

och sänkta arbetsgivaravgifter som det första steget i en

skatteväxlingsstrategi.

1994/95:A404 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att fastighetstaxeringen anpassas till

förmån för permanentboende.

1994/95:A471 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring

av fastighetsbeskattningen som gör att de orimliga effekter som

i dag kan uppstå i skärgårdsområden undanröjs.

1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (fp) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av förändringar av

fastighetstaxeringen i skärgården.

1994/95:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att fastighetsskatten på sikt bör

avvecklas,

12. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 %

av taxeringsvärdet från den 1 januari 1996,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad

fastighetsskatt och införande av en schablonintäktsbeskattning

för småhus och bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i

motionen.

Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:203

1994/95:Sk57 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1994/95:203 om begränsad avdragsrätt för

privata pensionsförsäkringspremier.

1994/95:Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i enlighet med

vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk

kraft från kärnkraftverk i enlighet med vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon i

enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt i enlighet med vad

som anförts i motionen,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt i enlighet med vad

som anförts i motionen,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt i

enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten på

bostadsfastigheter till 1,5 % i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1994/95:Sk59 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari

yrkas att riksdagen avslår förslaget om avdragsbegränsning för

privata pensionsförsäkringar och insättningar på

pensionssparkonton.

1994/95:Sk60 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1994/95:203 Finansiering av

medlemskapet i EU.

1994/95:Sk61 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström

(m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd

koldioxidskatt,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att

undanta växthusodlingen från ytterligare höjd koldioxid- och

energibeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Sk62 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att avslå regeringens proposition vad avser förslaget

att upphäva den skilda bränslebeskattningen mellan bl.a.

jordbrukstraktorer och övriga fordon i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1994/95:Sk63 av Ronny Korsberg och Roy Ottosson (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändrad skatt på energi motsvarande en

skatt på koldioxid om 50 öre/kg koldioxid,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändrat system för nedsättning av

koldioxidskatten för energiintensiv industri,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att koldioxidskatten utvidgas till att

även omfatta fossila bränslen för elproduktion,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vattenkraftsskatten ökas till 7

öre/kWh,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att nedsättningen av skatten på

vattenkraft för nyare kraftverk slopas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vattenkraftsskatten utvidgas till att

omfatta kraftverk med en effekt överstigande 500 kWh,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ändring av regeringens förslag om höjd

försäljningsskatt på motorfordon till att gälla differentierad

skatt utifrån miljöklassning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en höjning av den särskilda skatten för

elektrisk kraft från kärnkraftverk till 10 öre/kWh,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skatten på viss elektrisk kraft och

den särskilda skatten för elektrisk kraft från kärnkraftverk

indexeras.

Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:150

1994/95:Fi33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till energi-

och miljöskatter enligt vad i motionen anförts,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om snabbutredning om reklamskatten,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till båtskatt

enligt vad i motionen anförts.

1994/95:Fi35 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till

avdragsbegränsningar för pensionsförsäkringspremier och

individuellt pensionssparande.

1994/95:Fi44 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökad

koldioxidbeskattning enligt vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen avslår förslaget att införa fastighetsskatt

på industrifastigheter.

Motion väckt med anledning av proposition 1994/95:161

1994/95:A38 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

regionalt differentierad bensinskatt i enlighet med vad i

motionen anförts.

Yttrande

Lagrådet har yttrat sig över förslaget till lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370), se bilaga 1.

Yttrande från annat utskott

Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet, se bilaga 2.

Utskottet

Inledning

Avgiften för Sveriges medlemskap i EU beräknas långsiktigt öka

de offentliga utgifterna med 20 miljarder kronor. Riksdagen har

under hösten 1994 fattat beslut om en allmän löneavgift på

1,5 %, förändringar av mervärdesskatten och vissa punktskatter

samt om en höjning av skatterna på gödsel och bekämpningsmedel.

Sammantaget ger dessa beslut år 1998 en inkomstförstärkning för

den offentliga sektorn på ca 7,5 miljarder kronor.

I proposition 203 lägger regeringen fram de ytterligare

förslag om skattehöjningar m.m. som krävs för att regeringens

mål om en inkomstförstärkning på 14 miljarder kronor skall kunna

uppfyllas. De föreslagna inkomstförstärkningarna uppgår till 6,5

miljarder kronor.

Utöver de motioner som väckts i anslutning till förslagen om

finansiering av EU-avgiften behandlar utskottet i detta

sammanhang ett antal motioner från den allmänna motionstiden

angående bostadsbeskattningen och indirekta skatter.

Privat pensionssparande

I proposition 203 föreslår regeringen att det allmänna

avdragsutrymmet för privata pensionsförsäkringspremier och

insättningar på pensionssparkonton begränsas till ett halvt

basbelopp och att avdragsutrymmet för den som har pensionsrätt i

anställning minskas från 10 % till 5 % av den del av inkomsten

som ligger mellan 10 och 20 basbelopp. Regeringen har den 7

april 1995 överlämnat en skrivelse till riksdagen med meddelande

om det kommande förslaget och om att det avses gälla

inbetalningar som görs efter den 7 april (skr. 1994/95:198).

Förslaget har utformats i enlighet härmed. Det beräknas ge en

förstärkning på 900 miljoner kronor år 1998.

I motioner från Moderaterna, Folkpartiet liberalerna och

Kristdemokraterna framställs avslagsyrkanden. Enligt

motionärerna är det angeläget med ett privat sparande på en hög

nivå för att säkra tillgången till kapital för de investeringar

som är nödvändiga för att klara sysselsättning och välfärd.

Förslaget leder också till en osäkerhet om de framtida villkoren

för pensionssparande som kan få till följd att många i

fortsättningen väljer utländska kapitalförsäkringar i stället

för pensionsförsäkringar. Vidare framhålls att partiuppgörelsen

rörande den allmänna pensioneringen vilar på förutsättningen att

de enskilda skall ha möjlighet att genom eget sparande täcka en

del av inkomstbortfallet vid sjukdom och pension. Dessa yrkanden

framställs i motionerna Sk57 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk59 av

Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp), Sk60 i denna del av Mats

Odell m.fl. (kds) och Fi35 yrkande 3 av Alf Svensson m.fl.

(kds).

Moderaterna har vidare i sin motion ifrågasatt om det finns

tillräckliga skäl att låta reglerna gälla redan från dagen för

regeringens meddelande om det kommande förslaget. De hänvisar

till att regeringen avstått från denna möjlighet när

reavinstskatten på aktier höjdes trots att höjningen föranledde

omfattande skattebetingade transaktioner. Enligt motionärerna

kan det snabba ikraftträdandet leda till inbetalning av belopp

som överstiger avdragsgränsen.

Lagrådet har på begäran av skatteutskottet yttrat sig över

förslaget om en begränsning av avdragsutrymmet för privat

pensionssparande och har härvid ansett att retroaktiviteten kan

godtas eftersom mycket talar för att ett annat förfarande skulle

medföra omfattande åtgärder som betingas av skatteskäl och som

till stor del skulle motverka syftet med lagändringen, se bilaga

2.

Utskottet delar regeringens bedömning att en begränsning av

avdragsutrymmet för privat pensionssparande bör genomföras som

ett led i finansieringen av EU-medlemskapet. Som regeringen

anför är det med hänsyn till de numera väl utbyggda systemen för

allmän pension och tjänstepensionering rimligt att

avdragsutrymmet trappas ner till en mer välavvägd nivå. Eftersom

pensionssparandet ger höginkomsttagare en större skattefördel än

andra har nedtrappningen också fördelningspolitiska fördelar.

När det gäller motionärernas farhågor för kapitalflykt och

problem i samband med ikraftträdandet vill utskottet erinra om

att 90 % av pensionsspararna inte berörs av förslaget. Ett

snabbt ikraftträdande är enligt utskottets mening motiverat för

att undvika omfattande skattemotiverade inbetalningar under

riksdagsbehandlingen. Utskottet tillstyrker förslaget och

avstyrker motionerna Sk57, Sk59, Sk60 i denna del och Fi33

yrkande 3.

Fastighetsbeskattning

Fastighetsskatt på lokaler och industrifastigheter

I propositionen föreslår regeringen att fastighetsskatten

breddas till kommersiella lokaler och industrifastigheter.

Enligt regeringen finns det ur fiskal synpunkt flera skäl som

talar för att välja ett ökat fastighetsskatteuttag framför andra

skattehöjningar. Basen för fastighetsskatten är orörlig och ger

därför upphov till begränsade ekonomiska snedvridningar. Den är

förhållandevis enkel att administrera, och utrymmet för

skattefusk är mycket begränsat. Nackdelen är att

skattebelastningen är oberoende av den faktiska avkastningen,

och detta gör att nivån enligt regeringens mening generellt sett

bör vara låg. Detta gäller särskilt fastigheter i sektorer som

är utsatta för internationell konkurrens. En ytterligare

synpunkt är att fastighetsskatten innebär en något mindre

belastning i näringsverksamhet eftersom kostnaden för skatten

är avdragsgill. Regeringen bedömer att en lämplig nivå för

fastighetsskatten är 0,5 % av taxeringsvärdet för

industrifastigheter och 1 % av taxeringsvärdet för kommersiella

lokaler. De nya reglerna skall tillämpas vid taxering för

beskattningsår som påbörjas den 1 juli 1995 eller senare.

Förslaget beräknas ge en förstärkning på 2,9 miljarder kronor,

varav 2,1 miljarder kronor avser kommersiella lokaler.

Moderaterna yrkar att förslaget avslås. EU-medlemskapet bör

enligt deras mening finansieras genom omprioriteringar och

besparingar i stället för genom skattehöjningar. Förslaget om en

skatt på fastigheter i näringsverksamhet har en snedvridande

effekt och skärper lönsamhetskravet, vilket drabbar små och

nystartade verksamheter särskilt hårt. Den nya belastningen på

dessa fastigheter leder också till en sänkning av

fastighetspriserna, vilket enligt motionärerna är olyckligt med

hänsyn till det svåra läget för bl.a. kommersiella fastigheter.

Motionärerna hemställer i motion Sk58 yrkande 7 av Bo Lundgren

m.fl. (m) att förslaget avslås. I motionerna Sk328 yrkande 17 av

Carl Bildt m.fl. (m) och Sk350 yrkande 4 av Göte Jonsson och Ulf

Melin (m) framställs yrkanden med samma inriktning.

Folkpartiet liberalerna avvisar förslaget om fastighetsskatt

på industrifastigheter. Enligt vad som anförs i motion Fi44

yrkande 12 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) är en skatt

på fastigheter i näringsverksamhet närmast att betrakta som en

skatt på arbetande kapital som drabbar små och medelstora

företag särskilt hårt.

Kristdemokraterna anför i motion Sk60 av Mats Odell m.fl.

(kds) att verksamheter som drabbas av de föreslagna

skattehöjningarna kommer att känna att de får bära kostnaden för

EU-avgiften, trots att hela Sverige vinner på medlemskapet. De

motsätter sig förslaget om en enligt deras mening

specialdestinerad breddning av fastighetsskatten. Finansieringen

bör i stället ske via det ordinarie budgetarbetet.

Bostadsutskottet har prövat förslaget om breddad

fastighetsskatt ur bostadspolitisk synpunkt och har inte funnit

någon anledning till invändning.

Enligt skatteutskottets uppfattning innebär de principer för

finansieringen av Sveriges medlemskap i EU som godkänts av

riksdagen under hösten (prop. 1994/95:40, FiU5) att de ökade

utgiftskraven till följd av medlemskapet inte får leda till ökad

upplåning utan skall finansieras fullt ut genom en kombination

av utgiftsneddragningar och inkomstförstärkningar. Förslagen på

skatteområdet bör så långt möjligt koncentreras till områden som

är bidragsmottagare från gemenskapsbudgeten och till de delar av

ekonomin som i andra avseenden kan anses ha fördel av ett

medlemskap. Skattehöjningarna bör utformas på ett sådant sätt

att risken för välfärdsförluster och snedvridande effekter på

produktion och konsumtion begränsas i så stor utsträckning som

möjligt. I valet mellan olika skattehöjningar bör i första hand

sådana skatter höjas där skattesubjektet utgörs av företag. Den

sociala sektorn bör inte drabbas.

Invändningarna om att de redovisade principerna skulle

innebära någon form av specialdestinering är enligt

skatteutskottets mening inte bärande. Med specialdestinering

avses att inkomsterna redovisningsmässigt knyts till vissa

utgifter på ett sådan sätt att inkomsterna anpassas till

utgifterna eller tvärtom. Det är således inte frågan om

specialdestinering i detta fall, vilket också konstaterats av

finansutskottet i anslutning till att de redovisade principerna

slogs fast.

När det gäller invändningarna om att fastighetsskatten

särskilt drabbar små och nystartade företag vill utskottet

erinra om att 2 miljarder kronor avsatts i budgeten för åtgärder

inom företagsskatteområdet. Avsikten är att en stor del av dessa

medel skall komma de mindre och medelstora företagen till del.

Av kompletteringspropositionen framgår att regeringen avser att

som en första åtgärd lägga fram ett förslag om ett s.k.

temporärt riskkapitalavdrag. Detta skall följas av mer

permanenta åtgärder i syfte att förbättra tillgången på

riskkapital. Vidare kommer regeringen att föreslå en

kvittningsrätt för underskott i nystartad aktiv

näringsverksamhet mot tjänsteinkomster fr.o.m. inkomståret 1996.

Skatteutskottet anser att förslaget om en breddning av

fastighetsskatten uppfyller de krav som lagts fast när det

gäller finansieringen av Sveriges medlemskap i EU och

tillstyrker därför propositionen och avstyrker motionerna Sk58

yrkande 7, Sk60 i denna del, Sk328 yrkande 17 i denna del, Sk350

yrkande 4 i denna del och Fi44 yrkande 12.

I två motioner som väckts under den allmänna motionstiden --

Sk339 av Wiggo Komstedt (m) och Sk336 av andre vice talman Görel

Thurdin (c) -- begär motionärerna tillkännagivanden om att

lokaler i bostadsrättshus bör undantas eftersom skatten i

dessa fall kommer att belasta bostadsrättsinnehavarna och inte

lokalhyresgästen.

Bostadsutskottet avstyrker motionerna och framhåller härvid

att hyreskontrakt för lokaler i de allra flesta fall är

utformade på ett sådant sätt att hyresgästen utöver den vanliga

hyran skall betala sin del av påförd fastighetsskatt.

Enligt skatteutskottets mening skulle ett särskilt undantag

för lokaler som ägs av bostadsrättsföreningar medföra en

opåkallad konkurrenssnedvridning. Utskottet avstyrker därför

även motionerna Sk336 och Sk339.

I motion Sk314 av Per Lager m.fl. (mp) anförs att en

lägesavgift för kontor och lokaler med bra lägen bör införas.

Avgiften bör uppgå till minst 1 000 kr/m2.

Bostadsutskottet har avstyrkt motionen.

Enligt skatteutskottets mening kan syftet med detta yrkande i

viss utsträckning anses tillgodosett genom den breddning av

fastighetsskatten till kommersiella lokaler som utskottet

tillstyrkt i det föregående. I den mån så inte är fallet

avstyrker utskottet motion Sk314.

Fastighetsskatt på jord- och skogsbruk

I ett stort antal motioner framställs yrkanden om att den i

budgetpropositionen aviserade fastighetsskatten på jordbruk och

skogsmark inte bör genomföras. Sådana yrkanden framställs i

motionerna Sk316 av Eskil Erlandsson (c), Sk323 av Ulf Melin

(m), Sk325 av Eva Björne (m), Sk337 av Sivert Carlsson (c),

Sk338 av Carl-Johan Wilson (fp), Sk347 av Jan-Olof Franzén och

Anders G Högmark (m), Sk349 yrkande 16 av Alf Svensson m.fl.

(kds), Sk350 yrkande 4 i denna del av Göte Jonsson och Ulf Melin

(m), Fi212 yrkande 28 av Birger Schlaug m.fl. (mp), Jo202

yrkande 5 av Olof Johansson m.fl. (c), Jo260 yrkande 2 av

Kerstin Warnerbring (c), Jo262 yrkande 4 av Birgitta Carlsson

(c), Jo263 yrkande 13 av Alf Svensson m.fl. (kds), Jo305 yrkande

4 av Göte Jonsson m.fl. (m), Sk328 yrkande 17 i denna del av

Carl Bildt m.fl. (m) och Sk671 yrkande 4 av Lennart Brunander

och Ingbritt Irhammar (c).

Enligt skatteutskottets mening är behovet av

inkomstförstärkningar för att finansiera Sveriges medlemskap i

Europeiska unionen tillgodosett med de förslag som regeringen nu

lägger fram och utskottet utgår därför ifrån att något förslag

om fastighetsskatt på jordbruk och skogsmark inte längre är

aktuellt. Utskottet ser emellertid inte någon anledning till

tillkännagivanden till regeringen i frågan och avstyrker därför

motionsyrkandena.

I motion Jo305 yrkande 5 av Göte Jonsson m.fl. (m) hemställs

att riksdagen avslår ett eventuellt förslag om en

naturvårdsavgift för att finansiera reservatsbildningar.

I budgetpropositionen bil. 15 har regeringen tagit upp frågan

om en naturvårdsavgift som skall bekosta förvärv av skogsmark

för nationalparker och naturreservat. Regeringen har enligt vad

som anförs där för avsikt att analysera denna fråga.

Utskottet anser inte att det finns någon anledning att

föregripa resultatet av de överväganden som pågår inom

regeringskansliet i denna fråga och avstyrker därför

motionsyrkandet.

Fastighetsskatt på småhus och hyreshus

Riksdagen har beslutat höja fastighetsskatten för småhus och

hyreshus från 1,5 % till 1,7 % med verkan fr.o.m. den 1

januari 1996 (prop. 1994/95:25, FiU1).

I ett flertal motioner hemställs att fastighetsskatten skall

återställas till 1,5 %. Yrkanden med denna inriktning

framställs i motionerna Sk328 yrkande 16 av Carl Bildt m.fl.

(m), Sk58 yrkande 8 av Bo Lundgren m.fl. (m), Bo411 yrkande 12

av Knut Billing m.fl. (m) och Sk349 yrkande 15 av Alf Svensson

m.fl. (kds).

Bostadsutskottet anser att beslutet bör ligga fast.

Enligt skatteutskottets mening har beslutet om höjd

fastighetsskatt gjort det möjligt att undvika den extra höjning

av den garanterade räntan för vissa bostäder som annars skulle

ha genomförts under åren 1995 och 1996. Utskottet ser inte något

skäl att tillstyrka en ändring av detta beslut och erinrar om

att ett tillmötesgående av motionärernas förslag skulle innebära

en försvagning av statsbudgeten med i storleksordningen 2

miljarder kronor. Skatteutskottet avstyrker motionsyrkandena.

I motion Sk321 av Sten Svensson (m) föreslås att markvärdet

vid beräkning av fastighetsskatt för småhus skall begränsas

till 100 000 kronor för att på det sättet sänka

fastighetsskatten och utjämna de regionala skillnaderna.

Bostadsutskottet har avstyrkt förslaget med hänvisning till

det statsfinansiella läget.

Enligt skatteutskottets mening skulle även detta förslag

medföra en kraftig minskning av statens inkomster från

fastighetsskatten, och utskottet avstyrker därför

motionsyrkandet.

Fastighetsbeskattningsutredningen (Fi 1993:01) har i

betänkandena Schablonintäkt eller fastighetsskatt? (SOU 1993:57)

och Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter

m.m. (SOU 1994:57) föreslagit att fastighetsskatten för egnahem,

bostadsrätter och andelshus skall ersättas med en

schablonintäktsbeskattning i inkomstslaget kapital. En

grundläggande tanke i utredningen är att beskattningen av

bostäder skall vara neutral i förhållande till andra

kapitalplaceringar.

I motionerna Sk328 yrkande 18 av Carl Bildt m.fl. (m) och

Bo411 yrkande 11 av Knut Billing m.fl. (m) föreslås en övergång

till schablonbeskattning.

Bostadsutskottet anser att det för närvarande inte finns

tillräcklig anledning att överväga att ersätta fastighetsskatten

med en schablonintäktsbeskattning som är förbunden med en

avdragsrätt bl.a. därför att skattebortfallet skulle bli

betydande. Dessutom bör enligt bostadsutskottets mening

resultatet av den nyligen tillsatta bostadspolitiska utredningen

(dir. 1995:20) avvaktas innan ställning tas till förändringar av

beskattningen.

Enligt skatteutskottets mening finns det möjligheter att

bestämma schablonintäkten på ett sådant sätt att den

statsfinansiella effekten blir neutral. En sådan beskattning

skiljer sig emellertid inte på något mer avsevärt sett från den

nuvarande fastighetsskatten och det är därför enligt utskottets

mening inte nu aktuellt med en övergång till

schablonintäktsbeskattning. Utskottet avstyrker motionerna.

I motion Bo411 yrkande 13 av Knut Billing m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om att fastighetsskatten på sikt bör

slopas.

Bostadsutskottet har avstyrkt yrkandet.

Enligt skatteutskottets mening har fastighetsskatten fördelar

vid en jämförelse med många andra finansieringsalternativ, och

det finns därför inte någon anledning att gå in på överväganden

om ett framtida slopande av denna skatt. Utskottet avstyrker

motionsyrkandet.

I skattelagarna jämställs i allmänhet tomträttsinnehavare

med ägare. Fastighetsskatten på innehavet av en tomträtt

motsvaras av en rätt att göra avdrag under kapital för

tomträttsavgälden.

I motion Sk304 av Michael Stjernström (kds) hemställs att

skyldigheten att erlägga fastighetsskatt skall åligga ägaren

till marken och inte tomträttsinnehavaren.

Bostadsutskottet har anfört att tomträttsinstitutet är avsett

att för den enskilde fungera i huvudsak på samma sätt som en

äganderätt och att detta tillämpas i flera olika sammanhang

såsom inom familjerätten och konkurslagstiftningen. Inom

beskattningen har fastigheter som innehas med tomträtt

behandlats på samma sätt som andra fastigheter med undantag för

förmögenhetsskatten och arvs- och gåvobeskattningen. Det finns

enligt bostadsutskottet anledning att anta att den förändring

motionären föreslår skulle leda till sådana ändrade

förutsättningar för regleringen av tomträttsupplåtelser att en

vidare översyn skulle bli nödvändig, och utskottet ifrågasätter

också om tomträttsinnehavarna skulle ha något att vinna på en

ändrad ordning eftersom skatten med all sannolikhet skulle komma

att övervältras på tomträttsinnehavarna. Bostadsutskottet

avstyrker motionen.

Skatteutskottet anser att valet av metod är en närmast

praktisk fråga och instämmer i bostadsutskottets bedömning.

Utskottet avstyrker därför motionen.

I motion Sk312 av Ulf Björklund m.fl. (kds) föreslår

motionären att bostadsrättsinnehavare skall ha rätt till

avdrag för sin del av föreningens räntor.

Fastighetsbeskattningsutredningen har i betänkandet

Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m.

(SOU 1994:57) föreslagit att bostadsrättsföreningars

underskott, som normalt hänför sig till räntor, skall ge rätt

till skatteåterbetalning. Utredningen beräknade att en sådan

skatteåterbetalning skulle kosta staten ca 2,5 miljarder kronor

vid en kapitalskattesats på 25 %. Riksdagen har härefter

beslutat höja kapitalskattesatsen till 30 %.

Bostadsutskottet har avstyrkt motionen med hänvisning till det

statsfinansiella läget.

Det är i det nuvarande statsfinansiella läget inte aktuellt

med förändringar som innebär en minskning av statens inkomster.

Utskottet avstyrker motionen.

I motion Sk324 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m)

anförs att en avdragsrätt för reparationer och underhåll av

privata bostäder skulle skapa nya arbeten inom byggsektorn och

minska "svartjobben".

Bostadsutskottet har avstyrkt motionen.

Enligt utskottets mening är en avdragsrätt för reparation och

underhåll av egna hem och andra privata bostäder inte förenlig

med principerna för fastighetsbeskattningen. I viss utsträckning

fyller emellertid de bidrag som för närvarande utgår för olika

former av arbeten på fastighet ett motsvarande syfte. Utskottet

avstyrker motionen.

Attraktiva områden

I ett flertal motioner begärs utredningar eller åtgärder som

tar sikte på de problem fastighetsskatten innebär för den

bofasta befolkningen i skärgården och andra liknande områden.

Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk319 yrkande 3 av Carl

G Nilsson och Ingvar Eriksson (m), Sk346 av Lennart Daléus och

Andreas Carlgren (c), A404 yrkande 4 av Rigmor Ahlstedt (c),

A471 yrkande 3 av Dan Ericsson (kds), A472 yrkande 3 av Karin

Pilsäter och Conny Sandholm (fp) och Sk340 av Christina

Pettersson m.fl. (s). I motion Sk306 av Inger René m.fl. (m) tar

motionärerna upp de höga taxeringsvärdena på

jordbruksfastigheter i närheten av många städer.

Frågor om fastighetsskatten för den bofasta befolkningen i

skärgården och liknande områden har under senare år behandlats

av flera utredningar. Fastighetsskatteutredningen har i sitt

betänkande Fastighetsskatten (SOU 1992:11) fört resonemang om

möjligheterna till olika former av differentiering, regionalt

och mellan olika användarformer. Regional differentiering ansågs

dock kunna leda till oönskade kapitaliseringseffekter genom att

prisnivån stiger ytterligare i de attraktiva områdena. Härigenom

motverkas den eftersträvade effekten. En differentiering mellan

permanent- och fritidsbebyggelse skulle, för att fungera, med

nödvändighet behöva innehålla geografiska avgränsningar med

skenskrivningar och ett nytt kontrollbehov som följd.

Utredningen diskuterar också möjligheten att ge lättnader vid

den löpande beskattningen för de permanentboende. En sådan

lättnad borde emellertid enligt utredningen vara förenad med en

högre reavinstbeskattning eftersom fördelarna med ett högt

marknadsvärde då kommer fram. Också

Fastighetsbeskattningsutredningen har behandlat dessa frågor. I

betänkandet Principiella utgångspunkter för beskattning av

fastigheter m.m. (SOU 1994:57) anför utredningen att en

avvikelse från marknadsvärdet som grund för beskattningen i

storstadsområden och andra regioner med höga fastighetspriser

skulle innebära en omotiverad subventionering av

storstadsboendet i dessa områden. När det gäller t.ex.

skärgården och äldre innehav framstår inte denna subventionering

som lika klar. Behovet att upprätthålla neutraliteten vid

beskattningen föreligger dock även här, och rent praktiskt

framstår det vidare enligt utredningen som svårt att ha olika

värden som grund för beskattningen av permanent- och

fritidsboende. Även Skärgårdsutredningen (Jo 1993:02) finner i

sitt betänkande En levande skärgård (SOU 1994:93) att

förändringar i fastighetsbeskattningen enbart för skärgårdarnas

fastighetsägare skapar svårigheter och därför inte är någon

lämplig metod att komma till rätta med de bofastas problem. Den

lösning som återstår är därför att prisnivån på fastigheter

sänks. En förutsättning för att detta skall vara möjligt är

enligt utredningen att fastigheter som är lämpliga för

permanentboende och näringsverksamhet på ett tydligt sätt skiljs

ut så att de inte kan säljas dyrt till fritidsboende. Efter en

genomgång av möjligheterna att reservera sådana fastigheter med

stöd av jordförvärvslagen och förköpslagen konstaterar

utredningen att detta skulle kosta samhället miljonbelopp och

att det knappast finns utrymme för sådana insatser.

Bostadsutskottet anför att det s.k. skärgårdsproblemet och de

likartade problem som finns på andra håll förtjänar

uppmärksamhet, inte minst ur bostadspolitiskt perspektiv. Innan

ställning tas till det lämpliga eller möjliga i att använda

fastighetsskatten som instrument för att komma till rätta med de

i motionerna upptagna frågorna eller till andra åtgärder bör

enligt utskottet resultatet av den nyligen tillsatta

bostadspolitiska utredningen avvaktas. Enligt bostadsutskottet

har frågorna ett sådant samband med de överväganden utredningen

skall göra att det kan förutsättas att utredningen kommer att

belysa flera av dem. Bostadsutskottet avstyrker

motionsyrkandena.

Enligt skatteutskottets mening rådet det en bred enighet om de

principer som ligger bakom fastighetsbeskattningen och som

innebär att bostadsvärdet av neutralitetsskäl skall vara

inkomstbeskattat. Avvikelser från denna princip måste betraktas

som en subventionering och kräver mycket tungt vägande skäl.

De problem som tas upp i motionerna har under senare år

behandlats av flera utredningar som konstaterat att

möjligheterna att finna lösningar inom fastighetsbeskattningen

är små och att de önskemål som framförs om sänkningar av skatten

riskerar att leda till en ännu högre prisnivå.

Fastighetsskatteutredningen har funnit att prisnivån i sig utgör

ett väl så stort problem för den fasta befolkningen som

fastighetsskatten eftersom det försvårar generationsbyten. Som

framgått är problemen med höga fastighetsvärden inte heller

begränsade till skärgården utan liknande situationer kan

förekomma längs med hela kusten, vid insjöarna och i fjällen.

Även jordbruksfastigheter i storstadsregionerna påverkas på

detta sätt.

Enligt skatteutskottets mening är de effekter som uppkommer

när fastighetspriserna inom vissa områden stiger utan att detta

beror på en ökad ekonomisk bärkraft hos ägarna ett allmänt

problem som är svårt att lösa via skattereglerna. I första hand

bör enligt utskottets mening andra metoder prövas.

Utskottet anser att situationen för de fastboende i skärgården

är särskilt bekymmersam och förutsätter att regeringen noga

följer utvecklingen och då särskilt fastighetsbeskattningens

effekter för de fastboende i detta område samt vid behov vidtar

åtgärder. Något behov av ett särskilt tillkännagivande i saken

föreligger enligt utskottets mening inte.

Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella

motionsyrkandena.

Energibeskattning

Koldioxidskatt och elskatt

I propositionen föreslås att koldioxidskatten på bränslen höjs

till 36 öre per kg koldioxid. Vidare höjs skatten på elkraft med

0,5 öre/kWh för att bibehålla kostnadsrelationen mellan

oljeuppvärmning och eluppvärmning i bostadssektorn. De nya

skattebeloppen skall efter indexuppräkning börja tillämpas den 1

januari 1996. Inkomstförstärkningen 1998 beräknas till 600

miljoner kronor.

Från Moderaterna och Kristdemokraterna framställs

avslagsyrkanden i motionerna Sk58 yrkande 1 i denna del av Bo

Lundgren m.fl. (m) och Sk60 i denna del av Mats Odell m.fl.

(kds). Också i motion Sk61 yrkande 1 av Ingvar Eriksson och

Peter Weibull Bernström (m) framställs ett avslagsyrkande med

hänvisning till de effekter som förslaget har på

växthusnäringens konkurrensmöjligheter.

I Folkpartiet liberalernas motion Fi44 yrkande 4 av Isa

Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) föreslås att koldioxidskatten

skall höjas med 1 miljard kronor utöver regeringens förslag för

att finansiera en sänkning av arbetsgivaravgifterna inom den

privata tjänstesektorn med 6 miljarder kronor under vart och ett

av åren 1996 och 1997. Höjningen skall genomföras i två steg.

Vänsterpartiet föreslår en höjning med 10 %, vilket ger ca 38

öre per kg koldioxid. Yrkandet återfinns i motionerna Fi33

yrkande 10 i denna del och Sk341 yrkande 35 av Gudrun Schyman

m.fl. (v).

Från Miljöpartiets sida begärs en höjning till 50 öre per kg

koldioxid och en beskattning av de bränslen som används vid

elproduktion. Yrkandena är Sk63 yrkandena 1 och 3 av Ronny

Korsberg och Roy Ottosson (mp), Sk654 yrkandena 1 och 5 av Roy

Ottosson m.fl. (mp) och Fi212 yrkande 10 av Birger Schlaug m.fl.

(mp).

I motion N451 yrkande 1 av Berndt Ekholm m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att Energikommissionen under sitt arbete med

effekterna av en avreglerad energimarknad bör pröva möjligheten

att införa en koldioxidskatt på elproduktion.

Enligt utskottets mening är koldioxidskatten en viktig del av

miljöhänsynen inom skattesystemet, och en höjning av den

allmänna nivån för denna skatt ger därför inte bara ett

ekonomiskt tillskott utan bidrar också till en skärpning av

miljöprofilen. Som regeringen anfört bör även energiskatten på

elkraft höjas för att balansen mellan kostnaden för uppvärmning

med el och olja skall bibehållas.

Yrkandena om koldioxidbeskattning av elproduktion har visst

fog. De bränslen som används för produktion av elkraft belastas

i dag inte av någon bränsleskatt eftersom elkraften beskattas

vid leverans till konsument. Möjligheten att styra mot

användning av biobränslen via skatten går härigenom förlorad och

andra styrmedel används därför för detta ändamål. Även om en

bränsleskatt vid produktion av elkraft således är den teoretiskt

sett riktiga lösningen måste emellertid hänsyn tas till

möjligheterna att genomföra en sådan beskattning utan att det

inverkar negativt på boendekostnaderna och industrins

konkurrensmöjligheter. Det är problem som dessa som har lett

fram till de nu gällande riktlinjerna för energipolitiken som

antogs av riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:88, bet. NU40).

Riktlinjerna grundar sig på en överenskommelse -- den s.k.

energiöverenskommelsen -- mellan företrädare för

Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet.

Enligt överenskommelsen är målet för energipolitiken att på kort

och lång sikt trygga tillgången på energi på villkor som är

konkurrenskraftiga med dem som råder i omvärlden.

Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära.

Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i

största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst

inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv

energihushållning. I energiöverenskommelsen ingick olika typer

av stöd till omställningen och utvecklingen av energisystemet.

På förslag av näringsutskottet har riksdagen våren 1994 givit

regeringen till känna att en kommission med parlamentarisk

sammansättning borde tillkallas för att granska de pågående

energipolitiska programmen för omställning och utveckling av

energisystemet och analysera behovet av förändringar och

ytterligare åtgärder. Kommissionen borde också lägga fram

förslag om program med tidsangivelser för omställningen av

energisystemet. En utgångspunkt för kommissionens arbete skulle

vara att omställningen och utvecklingen av energisystemet -- i

enlighet med 1991 års energipolitiska beslut -- kan grundas på

långsiktigt hållbara politiska beslut (bet. 1993/94:NU17).

I enlighet med riksdagens beslut tillkallades sommaren 1994

efter beslut av regeringen en kommission -- Energikommissionen

(N 1994:04) -- med uppdrag att bl.a. lägga förslag om program

med tidsangivelser för omställningen av energisystemet (dir.

1994:67 och dir. 1994:120). Kommissionen skall avlämna sin

slutrapport senast den 1 december 1995.

Enligt utskottets mening är det inte påkallat för riksdagen

att nu ta ställning till yrkanden som är inriktade på en allmän

omställning av energisystemet utan i denna del bör

Energikommissionens slutsatser avvaktas.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag om

höjd koldioxidskatt och elskatt och avstyrker motionerna Sk58

yrkande 1 i denna del, Sk60 i denna del, Sk61 yrkande 1, Sk63

yrkandena 1 och 3, Sk341 yrkande 35, Sk654 yrkandena 1 och 5,

Fi33 yrkande 10 i denna del, Fi44 yrkande 4, Fi212 yrkande 10

och N451 yrkande 1.

Industrins energiskatter

I propositionen anförs att en höjning av koldioxidskatten för

industrin från en fjärdedel till hälften av den allmänna nivån

ingår i finansieringen av EU-medlemskapet. En sådan höjning

kräver dock ett samtidigt införande av utökade

nedsättningsmöjligheter för energiintensiva företag om inte

motsvarande beskattning införs samtidigt i våra

konkurrentländer. Sådana regler kan emellertid komma i konflikt

med gemensamhetsreglerna och kräver därför djupare analyser.

Frågan om att höja koldioxidskatten för industrin utreds därför

vidare. Också detta arbete skall utföras på ett sådant sätt att

förändringarna i beskattningen skall kunna träda i kraft den 1

januari 1996. Inom ramen för detta arbete skall den

energiintensiva industrins förmåga att bära en höjd

koldioxidbeskattning analyseras. Frågan om att växla

fastighetsskatten för industrin, inkl. elproduktionsenheter, mot

ytterligare höjd koldioxidbeskattning skall likaså prövas.

I motion Fi33 yrkande 10 i denna del och Sk341 yrkande 33 av

Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att en återställning av

industrins energiskatt till halva den allmänna nivån också bör

gälla elskatten och begärs ett förslag av denna innebörd.

I motion Sk63 yrkande 2 av Ronny Korsberg och Roy Ottosson

(mp) anför motionärerna att industribeskattningen övergångsvis

bör ersättas med ett tak för energiintensiv industri vid 2 % av

produktionskostnaden och att en förutsättning för tillämpning av

taket bör vara att företaget upprättar en plan för minskad

energikonsumtion. Ett förslag av denna innebörd bör begäras hos

regeringen. Också i motionerna Sk654 yrkandena 4, 6 och 7 av Roy

Ottosson m.fl. (mp) och Fi212 yrkandena 11 och 12 av Birger

Schlaug m.fl. (mp) framställs yrkanden med denna inriktning.

Enligt utskottets mening framgår det av propositionen att

överväganden beträffande industrins beskattning nu pågår inom

regeringskansliet och att avsikten är att ett förslag skall

läggas fram i sådan tid att det kan träda i kraft den 1 januari

1996. Inriktningen är att industrins koldioxidskatt skall höjas

från en fjärdedel till hälften av den allmänna nivån och att

särskilda regler för energiintensiv industri skall införas.

Härigenom är motionsyrkandena enligt utskottets mening i viss

utsträckning redan tillgodosedda.

Med anledning av propositionen har inkommit bl.a. skrivelser

från Svenska Grönfodertorkföreningen (S.G.F.). Av skrivelsen

framgår att grönfodertorkarna redan på grund av höstens beslut

om en begränsning av den särskilda nedsättningsregelns

tillämpningsområde drabbats av höjda energikostnader, som medför

en försämring av konkurrenssituationen, och att man från

näringen bedömer situationen som mycket allvarlig. Enligt

utskottets mening bör regeringen noga följa utvecklingen för

denna och andra branscher som befinner sig i ett på motsvarande

sätt utsatt läge och vid behov vidta åtgärder. Självfallet måste

branscher som dessa bli föremål för en ingående analys vid

utformningen av de nedsättningsregler som nu övervägs i

regeringskansliet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk63 yrkande 2,

Sk341 yrkande 33, Sk654 yrkandena 4, 6 och 7, Fi33 yrkande 10 i

denna del och Fi212 yrkandena 11 och 12.

I propositionen föreslås vissa ändringar i industrins

beskattning. Den s.k. 1,2-procentsregeln slopas när det gäller

oljeprodukter som omfattas av EU:s mineraloljedirektiv.

Ändringen gäller inte kol och naturgas. Enligt vad som anförs i

propositionen har det satts i fråga att regeln är förenlig med

EU:s regler. Då det är mindre lämpligt att föra frågan till

gemenskapsinstitutionerna innan den fördjupade analysen av

industrins nedsättningsregler genomförts bör regeln tills vidare

slopas. Av motsvarande skäl föreslås vidare att en

minimiskattesats på 350 kr per ton införs när det gäller

industrins användning av gasol i stationära motorer. Vidare

föreslås att trafikbeskattningen av arbetsfordon skall gälla

även för fordon som används i industriell tillverkning.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 1995.

Moderaternas och Kristdemokraternas avslagsyrkanden i

motionerna Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk60 av Mats Odell

m.fl. (kds) omfattar också dessa förslag.

Utskottet har erfarit att det i vissa gruvor förekommer att

malmen uppfordras med motordrivna fordon som är specialbyggda

för ändamålet. Enligt utskottets mening bör dessa specialfordon

också fortsättningsvis omfattas av industrinedsättningen.

Utskottet föreslår därför att ett nytt andra stycke införs i 7

kap. 4 § lagen om skatt på energi på det sätt som framgår av

hemställan.

Utskottet delar i övrigt regeringens uppfattning i dessa

frågor och tillstyrker därför propositionen med angiven

justering. Utskottet avstyrker motionerna Sk58 yrkandena 1 i

denna del, 4 i denna del, 5 och 6 samt Sk60 i denna del.

Riksdagen har våren 1994 beslutat skjuta växthusnäringens

industribeskattning ett år framåt till den 1 januari 1996

(1993/94:SkU34 s. 12 f.).

I motion Sk61 yrkande 2 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull

Bernström (m) anförs att växthusnäringen har fått en försämrad

konkurrenssituation till följd av EU-inträdet och att näringen

därför måste undantas från övervägandena om ytterligare höjd

industribeskattning. Samma motionärer har i Sk670 begärt ett

tillkännagivande om att aviserade och genomförda skatte- och

avgiftshöjningar m.m. ger växthusnäringen en kostnadsökning och

intäktsminskning efter EU-inträdet som motsvarar 25 % av dagens

omsättning.

I motion Sk671 yrkandena 1--3 av Lennart Brunander och

Ingbritt Irhammar (c) yrkar motionärerna att ett energiskattetak

på 0,6 % av saluvärdet införs och att metoden med

skattenedsättning redan vid leverans av bränsle behålls också

efter den 1 januari 1996. Enligt motionärerna bör

växthusnäringen inte belastas med EU-finansieringen, och de

begär ett tillkännagivande härom.

I motion Sk655 yrkandena 1 och 2 av Göran Magnusson och Paavo

Vallius (s) anförs att växthusodlingen kommer att utsättas för

en kraftig intäktsminskning och ökade kostnader som en följd av

EU-medlemskapet, och att ett energiskattetak på 0,6 % av

saluvärdet bör införas och metoden med skattenedsättning vid

leverans behållas. De begär tillkännagivanden med detta

innehåll.

Enligt tidigare beslut av riksdagen kommer växthusnäringen

fr.o.m. den 1 januari 1996 att omfattas av

industribeskattningen. De överväganden som pågår inom

regeringskansliet beträffande utformningen av industrins

skatteregler omfattar således även växthusnäringen. Som

utskottet redan framhållit när det gäller andra branscher som nu

är föremål för dessa överväganden är det viktigt att regeringen

beaktar de problem som de konkurrensutsatta företagen har och

utformar de kommande nedsättningsreglerna på ett sådan sätt att

de svenska företagen inte får svårt att hävda sig i den

internationella konkurrensen. Utskottet ser inte någon anledning

att nu förlänga de särregler som gäller för växthusnäringen utan

anser att regeringens överväganden nu bör avvaktas. Utskottet

avstyrker motionerna Sk61 yrkande 2, Sk655 yrkandena 1 och 2,

Sk670 och Sk671 yrkandena 1--3.

I motion Sk656 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kds) anförs

att tvätterier är exempel på en industri som bör ha

industribeskattning men som i dag inte har det. En utredning bör

genomföras i syfte att se över gränsdragningen.

Enligt utskottets mening kan det inte uteslutas att de

överväganden som genomförs inom regeringskansliet beträffande

industrins energibeskattning kan komma att beröra

gränsdragningen kring de branscher som har industribeskattning.

Även i denna del bör därför regeringens överväganden beträffande

industrins energiskatter nu avvaktas, och utskottet avstyrker

därför motionen.

Produktionsskatterna på el

I proposition 203 föreslås att produktionsskatten för

vattenkraftverk som tagits i drift före 1973 höjs från 2 öre/kWh

till 4 öre/kWh. För vattenkraftverk som tagits i drift

1973--1977 höjs skatten från 1 öre/kWh till 2 öre/kWh. Vidare

föreslås att produktionsskatten för kärnkraftverk höjs från 0,2

öre/kWh till 1,2 öre/kWh. Ändringarna träder i kraft den 1

januari 1996.

I propositionen anförs att det under beredningen av detta

förslag förts fram önskemål om att vattenkraftsskatten i sin

helhet skall ersättas med en fastighetsskatt i enlighet med ett

tidigare presenterat utredningsförslag (SOU 1991:8). Det är

enligt regeringen angeläget att detta förslag prövas på nytt och

en prövning kommer därför att verkställas inom regeringskansliet

med sikte på att, om det anses önskvärt, förslag om en

fastighetsskatt skall kunna läggas fram för riksdagen i sådan

tid att den nya skatten träder i kraft den 1 januari 1996.

Moderaterna och Kristdemokraterna hemställer om avslag i

motion Sk58 yrkandena 2 och 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk60

i denna del av Mats Odell m.fl. (kds).

Vänsterpartiet har i motionerna Fi33 yrkande 10 i denna del

och Sk341 yrkande 34 av Gudrun Schyman m.fl. begärt en höjning

med 0,6 öre/kWh för vattenkraftverk och kärnkraftverk.

Miljöpartiet har i motion Sk63 yrkandena 4--6, 8 och 9 av

Ronny Korsberg och Roy Ottosson begärt tillkännagivanden om att

skatten skall indexeras och höjas till 7 öre/kWh för vattenkraft

och 10 öre/kWh för kärnkraft, att även nya vattenkraftverk skall

beskattas och att effektgränsen för dessa skall sänkas från 1

500 kW till 500 kW. Yrkanden om en höjning till 7 öre resp. 10

öre framställs också i motionerna Fi212 yrkandena 13 och 14 av

Birger Schlaug m.fl. (mp) och Sk654 yrkandena 2 och 3 av Roy

Ottosson m.fl. (mp).

Enligt utskottets mening bör även skatten på äldre

vattenkraftverk och på kärnkraftverk höjas som ett led i den

budgetförstärkning som måste genomföras för att möta de

kostnader som uppkommer till följd av medlemskapet i EU. När det

gäller önskemålet om en beskattning också av nyare

vattenkraftverk och sänkt effektgräns vill utskottet hänvisa

till de pågående övervägandena om en växling till

fastighetsskatt. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka en

indexering av dessa skatter. Med det anförda tillstyrker

utskottet propositionen och avstyrker motionerna.

Riksdagen beslutade våren 1994 införa en miljöbonus för

vindkraftverk (1993/94:SkU34). Miljöbonusen motsvarar elskatten

på leveranser till hushåll i allmänhet.

I motion Sk645 av Kjell Ericsson (c) och Sigge Godin (fp)

begärs ett tillkännagivande om att också små vattenkraftverk

bör få en miljöbonus. De föreslår att miljöbonusen begränsas

till kraftverk under 500 kW och differentieras efter ålder.

Enligt utskottets mening är vattenkraften en sedan länge

etablerad produktionsform och behöver inte på samma sätt som

t.ex. vindkraften särskilda stimulanser. Den höjning av

produktionsskatten på vattenkraft som utskottet tillstyrkt

begränsar sig till verk med en effekt som överstiger 1 500 kW.

Den av motionären eftersträvade fördelen för små och nya

kraftverk förstärks härigenom. Som utskottet antytt i det

föregående påverkas emellertid dessa frågor av de överväganden

om en växling till fastighetsskatt som pågår i

regeringskansliet. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Nätförluster

Den vilande elmarknadsreformen bygger på att kraftnäten sköts

av särskilda nätverksföretag. I det förslag till lag om skatt på

energi som riksdagen antog hösten 1994 genomfördes en anpassning

av skattereglerna som syftade till att det nätverksföretag som

handhar storkraftnätet skall kunna verka på samma villkor som de

företag som i dag distribuerar el till konsumenter. Det har i

efterhand visat sig att flera företag och kommuner förberett sig

för elmarknadsreformen genom att överföra nätverksamheten till

särskilda nätföretag, och det finns därför ett behov av att låta

den genomförda lagändringen omfatta även sådana nätverksföretag.

Utskottet föreslår därför den ändring i 11 kap. 9 § lagen

(1974:1776) om skatt på energi som framgår av hemställan. Något

hinder för att låta ändringen gälla fr.o.m. den 1 januari 1995

föreligger inte.

Skatterna och miljön

I motionerna Sk328 yrkande 22 och Jo609 yrkande 5 av Carl

Bildt m.fl. (m) anförs att det finns starka skäl som talar för

en successiv övergång till en mer miljörelaterad beskattning.

Problemen med minskad internationell konkurrenskraft och

instabila skattebaser gör emellertid att arbetet bör inriktas på

att ge de skatter som drabbar företagen en skarpare miljöprofil.

Enligt motionärerna kan skatteintäkterna ökas med 2 miljarder

kronor under mandatperioden.

I motionerna Sk668 yrkandena 1 och 2 och N300 yrkande 2 av

Olof Johansson m.fl. (c) anförs att en skatteväxling på 25

miljarder kronor bör genomföras under 90-talet och att ett

första steg bör vara en sänkning av arbetsgivaravgiften med 5

miljarder kronor som riktar sig till småföretagare och

egenföretagare. Sänkningen skall enligt motionärerna finansieras

med höjd koldioxidskatt och en uranskatt. Vidare är det enligt

motionärerna viktigt att Skatteväxlingsutredningen får en

parlamentarisk förankring.

I motionerna Jo628 yrkandena 3 och 4 och Fi211 yrkande 17 av

Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att konsekvenserna av en mer

omfattande skatteväxling på 2,5 miljarder kronor från

arbetsgivaravgifter till koldioxidskatt bör utredas, liksom

möjligheterna att genomföra en växling av skatter mot avgifter

på kommunal nivå. Miljöskärpningen kan enligt motionärerna

uppnås genom höjd koldioxidskatt, miljöanpassad

tjänstebilsbeskattning, höjd fordonsskatt för bilar utan

katalysator och en avfallsskatt.

I motion Sk341 yrkandena 31 och 32 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

anförs att det är nödvändigt att på sikt öka skatteuttaget på

energi och konsumtion som påverkar miljön negativt. Detta

innebär enligt motionärerna ökade skatter på koldioxid, kväve

och svavel och avgifter på klorerade lösningsmedel, arsenik,

krom, förpackningar och avfall. Intäkterna bör användas för

riktade sänkningar av arbetsgivaravgifterna eller reducerad moms

på tjänster. I motion Sk646 yrkandena 1 och 2 av Lars Bäckström

m.fl. (v) anförs att Skatteväxlingsutredningen särskilt bör

belysa förutsättningarna för en sänkning av de sociala

avgifterna genom höjda miljörelaterade skatter samt för en

kommunal skatteväxling. Utredningen bör enligt motionärerna

också beakta fördelningseffekter. I båda motionerna understryks

vikten av att arbetet bedrivs skyndsamt så att ett förslag kan

behandlas av riksdagen under hösten 1996.

I motion A274 yrkandena 2--6 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

understryks att skatteväxlingen är en viktig strategi för att

komma till rätta med både arbetslöshet och miljöskuld och att

det är viktigt med en långsiktig skatteväxlingsstrategi.

Skatteväxlingen bör enligt motionärerna genomföras under en

tioårsperiod och innebära en förändring i kostnadsrelationen

arbete--energi på 10 % av BNP. Arbetsgivar- och egenavgifterna

bör sänkas med 100 miljarder kronor och miljöskatterna höjas med

60 miljarder kronor. Skatteväxling gör att industriella

kretslopp blir mer lönsamma. För hushållen blir det mer lönsamt

att investera i energieffektivitet. Under budgetåret 1995/96 bör

arbetsgivaravgifterna sänkas, skatten på koldioxid höjas och en

uranskatt tas ut. I motion Jo688 yrkande 1 av Gudrun Lindvall

och Roy Ottosson (mp) begärs ett tillkännagivande om att

miljöskatter och -avgifter gör miljöeffekten synlig, tvingar

förorenaren att betala och ger sundare inkomster för staten än

skatter på arbete.

I motion Sk349 yrkandena 6 och 8, Jo604 yrkande 1, N301

yrkande 13 och N403 yrkandena 12 och 13 av Alf Svensson m.fl.

(kds) anförs att en sänkning av arbetsgivaravgifterna och en

höjning av skatterna på miljöfarliga utsläpp, avfall och energi

skulle underlätta tillkomsten av arbetstillfällen inom

tjänstesektorn. Detsamma gäller en sänkning av momsen på

tjänster. Detta skulle bidra till utveckling av miljö- och

energiteknik i Sverige och därmed skapa internationellt

konkurrenskraftiga jobb. Motionärerna uppskattar utrymmet för en

skatteväxling till 20--30 miljarder kronor, vilket motsvarar en

sänkning av arbetsgivaravgifterna med 4--5 % eller slopad

tjänstemoms. Enligt motionärerna bör arbetsgivaravgifterna

sänkas med 1,5 % 1995/96 och en avfallsskatt införas.

För att hålla en balans mellan olika sektorer är det viktigt

att beskattningen av motorbränslen, el och övriga fossila

bränslen harmoniseras. Inom ramen för en skatteväxling bör

koldioxidskatten höjas stegvis. I motion T239 yrkande 5 av

Mats Odell m.fl. (kds) framhålls att Skatteväxlingsutredningen

bör ta upp skatteväxlingsmöjligheterna också på trafikens

område.

I motion N451 yrkande 2 av Berndt Ekholm m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att en kartläggning av olika miljöskatters

effekter för en uthållig miljöpolitik bör genomföras.

Regeringen har i en skrivelse 1994/95:120 Miljön -- vårt

gemensamma ansvar presenterat inriktningen av det miljöpolitiska

arbetet. Det är enligt regeringen angeläget att öka användningen

av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken för att bl.a. skapa en

korrekt prissättning på miljöförstöringen och på uttaget av

naturresurser. En ökad användning av miljöskatter och -avgifter

kan öka lönsamheten för investeringar i miljöskyddande och

resursbesparande teknik, vilket ofta i sin tur leder till

teknisk utveckling.

Ett annat mål med ekonomiska styrmedel är att internalisera de

externa miljökostnader som uppstår under en produkts hela

livscykel, från källa, via produktion, distribution och

användning till slutligt omhändertagande, så att inte mer

miljövänliga produkter får en konkurrensmässig nackdel jämfört

med miljömässigt sämre produkter. Därmed kan man uppnå det

internationellt vedertagna målet om att förorenaren bör betala

för de miljökostnader som han orsakar och därmed på ett

effektivt sätt styra över till mindre miljöbelastande

verksamheter. Det är också viktigt att betona samspelet mellan

olika styrmedel, t.ex. miljömärkning, ekonomiska styrmedel och

individuell prövning av industriutsläpp. Miljöanpassningen av

det svenska energisystemet fortsätter, bl.a. för att minska

riskerna för globala klimatförändringar. Beskattning inom

energisektorn är ett viktigt instrument i miljöpolitiken som bör

utvecklas ytterligare. En effektivare energianvändning,

biobränslen och andra förnybara energikällor bör främjas. Inom

transportsektorn skall de ekonomiska styrmedlen utvecklas

ytterligare för att tillsammans med andra åtgärder bidra till

förverkligandet av ett hållbart transportsystem.

Skatteväxlingsutredningen (Fi 1994:04) har enligt sina

direktiv i uppdrag att utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv

analysera de miljöstyrande inslagen i nuvarande

skattelagstiftning och mot bakgrund av denna analys undersöka

förutsättningarna för ökad miljörelatering av det svenska

skattesystemet, bl.a. genom en analys av relevanta förslag på

området (dir. 1994:11).

Enligt utskottets mening är avsikten att flertalet av de

frågor som motionärerna tar upp skall bli föremål för en

ingående behandling i Skatteväxlingsutredningen, som nyligen

påbörjat sitt arbete. Utredningen har fått parlamentariska

inslag och har en stor frihet när det gäller inriktningen av

dess arbete. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund

inte påkallat med några tillkännagivanden om inriktningen av

utredningens arbete. Utskottet föreslår att utredningens arbete

nu avvaktas och avstyrker därför motionerna Sk328 yrkande 22,

Sk341 yrkandena 31 och 32, Sk349 yrkandena 6 och 8, Sk646

yrkandena 1 och 2, Sk668 yrkandena 1 och 2, Fi211 yrkande 17,

T239 yrkande 5, Jo604 yrkande 1, Jo609 yrkande 5, Jo628

yrkandena 3 och 4, Jo688 yrkande 1, N300 yrkande 2, N301 yrkande

13, N403 yrkandena 12 och 13, N451 yrkande 2 och A274 yrkandena

2--6.

Internationella miljöskatter

Regeringen har i skrivelse 1994/95:167 om det svenska

miljöarbetet i EU presenterat sin syn på inriktningen av det

svenska miljöpolitiska arbetet i EU och hur arbetet skall

bedrivas. Bl.a. anförs att Sverige bör verka för en gemensam

miniminivå för koldioxidskatt och att Sverige bör verka aktivt

för skatteväxling.

I motion N407 yrkande 6 av Per Westerberg m.fl. (m) anförs att

Sverige i EU:s miljösamarbete bör prioritera klimatvårdsarbetet

och verka för en miljörelaterad energibeskattning som tar sikte

på energiframställningens miljöpåverkan i stället för

energin.

I motion Fi407 yrkande 2 av Eva Eriksson och Karin Pilsäter

(fp) framhålls att den internationella handeln ger upphov till

transporter som bör bära sina miljökostnader och att en

internationell koldioxidskatt därför bör införas och vara

differentierad efter bränslenas skadeverkningar. I motion Jo628

yrkande 5 och U503 yrkande 2 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

anförs att det bör vara en prioriterad uppgift att verka för

koldioxidskatt och skatteväxling inom EU.

I motion Sk341 yrkande 30 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs

att Sverige internationellt bör verka för minimiskattesatser och

höjda miljöskatter på t.ex. koldioxid.

I motion N271 yrkande 1 av Birger Schlaug och Peter Eriksson

(mp) anförs att den internationella handeln leder till ökade

transporter och därmed till ökad energiåtgång. Sverige bör

aktivt verka för internationella koldioxidskatter som ett medel

att låta marknaden ta ett större ansvar. I motion Jo685 yrkande

12 av Yvonne Ruwaida (mp) anförs att Sverige med kraft måste

verka för att EU:s ställningstagande mot konkurrenssnedvridande

skatter ändras så att det inte blockerar miljömässigt motiverade

skatter. I motion U502 yrkandena 4 och 6 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) anförs att Sverige bör verka för att den s.k.

vitbokens idéer om skatteväxling och arbetstidsförkortning leder

till konkreta resultat och att kommissionens förslag om en

koldioxidskatt genomförs.

I motionerna K224 yrkande 9 och N403 yrkande 14 av Alf

Svensson m.fl. (kds) anförs att Sverige bör verka för bättre

förutsättningar för tjänstejobb bl.a. genom skatteväxling och

driva på införandet av en koldioxidskatt.

Regeringen har i skrivelse 1994/95:167 presenterat sin syn på

inriktningen av det svenska miljöpolitiska arbetet i EU.

Huvuduppgiften är enligt skrivelsen att medverka till en

långsiktigt hållbar utveckling i Europa i linje med slutsatserna

från Riokonferensen. Fyra sakområden prioriteras: kampen mot

försurning och klimatförändringar, arbetet för

kretsloppsanpassning, bevarande av biologisk mångfald och en

höjd ambitionsnivå när det gäller bekämpningsmedel och

kemikalier. Sverige skall vara pådrivande i omställningen av

sådan produktion och konsumtion som utgör ett hot mot miljön. I

första hand gäller detta tre områden, nämligen transporter,

energiförsörjning och livsmedel. Regeringen har för avsikt att

lyfta fram miljöfrågorna i samband med översynen av de

grundläggande fördragstexterna för EU vid den

regeringskonferens som äger rum 1996. Sverige bör enligt

regeringens mening även i fortsättningen på ett samlat sätt

driva frågan om en gemensam koldioxid- och energibeskattning på

miniminivå inom EU. Sverige bör också delta aktivt i EU:s arbete

med skatteväxling. Det ankommer på medlemsländerna själva att ta

initiativ på skatteväxlingsområdet. Från svensk synpunkt är det

enligt regeringens mening viktigt att medlemsländerna på egen

hand kan introducera skatter på miljöområdet. Inom EU förs också

en diskussion om hur de ekonomiska utvecklingsmodeller som nu

tillämpas i industriländerna skall kunna förenas med de

ekologiska grundvillkoren. Europa måste enligt vad som anförs i

regeringens skrivelse bli en internationell föregångare när det

gäller att åstadkomma en tillväxt som förenar sunda ekonomiska

villkor med de ekologiska villkoren, och Sverige bör enligt

regeringens mening stödja den analys som redovisas i EU:s vitbok

om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Utgångspunkten

är att ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling kan gå hand

i hand om tillräckliga styrmedel finns.

Jordbruksutskottet behandlar regeringens skrivelse i

betänkandet 1994/95:JoU23 Det svenska miljöarbetet i EU --

inriktning och genomförande.

Enligt skatteutskottets mening överensstämmer de yrkanden som

framställs i motionerna i stor utsträckning med den inriktning

som regeringen redovisar. Enligt skatteutskottets mening finns

det med hänsyn härtill inte anledning till några

tillkännagivanden i saken och utskottet avstyrker därför

motionsyrkandena.

Den framtida beskattningen av kärnkraft

Energikommissionen (N 1994:04) har i uppgift att granska de

pågående energipolitiska programmen för omställning och

utveckling av energisystemet och att analysera behovet av

förändringar och ytterligare åtgärder (dir. 1994:67 och dir.

1994:120). Bl.a. skall kommissionen analysera de

samhällsekonomiska, miljö- och energipolitiska konsekvenserna av

en avställning av en eller flera kärnkraftsreaktorer.

I motion N430 yrkandena 3--5 av Eva Goës m.fl. (mp) begärs

tillkännagivanden om att uran bör beläggas med energi- och

miljöskatter som motsvarar skatten på kol och att skatt bör tas

ut efter hela energiinnehållet.

I motion N451 yrkande 5 av Berndt Ekholm m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att Energikommissionen bör ta fram en avgift

på el från äldre kärnkraftverk. Avgiften skall finansiera

kostnader i samband med olyckor.

I motion N403 yrkande 4 av Alf Svensson m.fl. (kds) begärs ett

tillkännagivande om att elskatten bör sättas så högt att

distributörernas marginalkostnad blir lika med kostnaden för ny

elproduktion. Syftet är att på detta sätt förbereda för en

avveckling av kärnkraften.

Enligt utskottets mening bör Energikommissionens arbete med de

frågor som har samband med kärnkraftens avveckling nu avvaktas,

och utskottet avstyrker därför motionerna.

Elskatten i norra Sverige

Gränsen för den lägre elskatten i norra Sverige drogs 1981 och

i underlaget ingick bl.a. mätningar av årsmedeltemperaturen

under normalperioden 1931--1960.

I motion Sk672 yrkandena 1 och 2 av andre vice talman Görel

Thurdin (c) anförs att det är orimligt att elskatten i Kramfors

är 2,5 gånger så hög som i grannkommunen med liknande klimat.

Enligt motionären föreligger det nu mätvärden från en ny

normalperiod, och det finns därför anledning att genomföra en

översyn.

Enligt utskottets mening kan skillnader mellan närliggande

kommuner knappast undvikas om den nuvarande differentieringen av

elskatten skall behållas. När det gäller gränsdragningen är

utskottet inte berett att tillstyrka ändringar i denna.

Utskottet avstyrker motionen.

Svavel i eldningsolja

I motion Sk669 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) anförs att

miljöklassningen av eldningsolja bör återinföras så att den

svavelfattiga oljan i miljöklass 1 åter kan användas av

konsumenterna.

Enligt utskottets mening utgör den miljöklassade oljan ett

avancerat och miljövänligt motorbränsle med egenskaper som är

helt anpassade till förbränningsmiljön i en motor. Att använda

en sådan olja för eldningsändamål är mindre lämpligt.

När det gäller eldningsolja upprätthålls kravet på en låg

svavelhalt genom den särskilda svavelskatten.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Trafikområdet

Försäljningsskatten på motorfordon, m.m.

I proposition 203 föreslås att försäljningsskatten på

personbilar samt lätta bussar och lastbilar höjs med 20 % den 1

januari 1996. I propositionen anförs att skatteuttaget för lätta

fordon och motorcyklar i princip har varit oförändrat sedan

1987. Försäljningsskatten indexeras och indexeringen görs

permanent i de lagar där den finns.

I motionerna Sk58 yrkande 4 i denna del av Bo Lundgren m.fl.

(m) och Sk60 i denna del av Mats Odell m.fl. (kds) hemställs om

avslag på propositionen.

I motion Sk341 yrkandena 40 och 41 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

begärs tillkännagivanden om att förnyelsen av fordonsparken kan

påskyndas genom höjd skatt på äldre fordon och att en stimulans

för miljövänliga fordon kan erhållas genom en differentiering av

fordonsskatten efter miljöklass.

I motion Sk63 yrkande 7 av Ronny Korsberg och Roy Ottosson

(mp) begärs ett tillkännagivande om att i stället fordonsskatten

bör höjas och differentieras.

Enligt utskottets mening finns det skäl att höja

försäljningsskatten i enlighet med regeringens förslag. När det

gäller förslagen om olika former av förbättringar av

miljöstyrningen inom trafiksektorn vill utskottet hänvisa till

det arbete med dessa frågor som pågår.

Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01) har i uppdrag att

lämna ett förslag till åtgärder för att reducera utsläppen av

koldioxid och andra klimatpåverkande gaser från alla trafikslag

och planerar avlämna sitt slutbetänkande i juni 1995.

Utredningen har i ett principbetänkande Trafiken och koldioxiden

(SOU 1994:91) föreslagit att koldioxidskatten höjs och att

försäljningsskatten för lätta fordon differentieras efter

bränsleförbrukning. I delbetänkandet Miljözoner för trafik i

tätorter (SOU 1994:92) har utredningen föreslagit en utökad

möjlighet för kommuner att införa miljözoner.

Huvudansvaret för vidareutvecklingen av miljöklassningen av

fordon med tillhörande ekonomiska styrmedel har emellertid

Miljöklassutredningen (M 1993:08). Utredningen har i mars 1995

avlämnat delbetänkandet Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU

(1995:31). Utredningen slår fast att medlemskapet i EU innebär

att Sverige är bundet av de bestämmelser som gäller inom EU när

det gäller bl.a. möjligheten att differentiera

försäljningsskatten. Enligt EU:s regler får en

differentiering av denna endast gälla till förmån för fordon

som är ett steg bättre än de grundläggande kraven. Någon

motsvarande begränsning av möjligheterna till en differentiering

efter avgasutsläpp finns inte när det gäller fordonsskatten. En

konsekvens av detta förhållande har också blivit att

skatterabatten för miljöklass 1 måst flyttats över till

fordonsskatten fr.o.m. den 1 januari 1995 (prop. 1994/95:55,

SkU5). Enligt Miljöklassutredningen bör Sverige verka för rätten

att använda försäljningsskatten som styrmedel också för sådana

frivilliga miljöklasser som ett land vill införa.

Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund av det arbete

som pågår med dessa frågor inte någon anledning till ett

tillkännagivande till regeringen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och

avstyrker motionerna Sk58 yrkande 4 i denna del, Sk60 i denna

del, Sk63 yrkande 7 och Sk341 yrkandena 40 och 41.

Beskattningen av bränsle i arbetsfordon

I proposition 203 föreslås att skyldigheten att använda

högbeskattad, miljöklassad dieselolja utvidgas till

jordbrukstraktorer, terminaltraktorer, motorredskap och

terrängfordon. De nya reglerna träder i kraft den 1 oktober 1995

utom när det gäller arbetsfordon som används i industriell

tillverkning. För denna kategori börjar reglerna tillämpas redan

den 1 juli 1995. För de tillkommande fordonstyperna bestäms den

särskilda avgiften vid användning av märkt, lågbeskattad olja

till 20 000 kr. För jordbrukstraktorer och tunga terrängvagnar

gäller dock samma system som för lastbilar, bussar och

trafiktraktorer, dvs. avgiften beror av skattevikten och uppgår

till 10 000--50 000 kr. En motsvarande utvidgning till samtliga

motorfordon genomförs när det gäller skyldigheten att använda

högbeskattad gasol, metan och naturgas. Denna ändring träder i

kraft den 1 juli 1995.

I motion Sk62 av Ingvar Eriksson (m) anför motionären att den

lägre skattenivån för bränsle i jordbrukstraktorer och andra

arbetsfordon har sin grund i att dessa fordon inte utnyttjar det

allmänna vägnätet i samma utsträckning som andra fordon. Någon

anledning att frångå denna princip finns det enligt motionären

inte, och motionären yrkar därför att förslaget avslås. Också i

motion Sk58 yrkande 1 i denna del av Bo Lundgren m.fl. (m)

framställs ett avslagsyrkande. I motion Sk60 i denna del av Mats

Odell m.fl. (kds) anför motionärerna att förslag om höjningar av

olika energi- och miljöskatter kan godtas endast om medlen

oavkortat går till sänkt moms inom tjänstesektorn och de

hemställer om avslag på propositionen.

Enligt utskottets mening medför de ökade miljökraven på

motorfordon att det blir allt viktigare att inte vissa

kategorier lämnas utanför ansträngningarna. Arbetsfordonen har

av olika skäl som redovisas i propositionen inte kommit att

omfattas av kravet på användning av miljöklassat drivmedel och

detta har också föranlett att tillfälliga lösningar måst

tillgripas för att komma till rätta med detta förhållande.

Möjligheten att använda de särskilda kompensationsregler som

tillskapades i syfte bl.a. att upprätthålla miljöstyrningen när

det gäller arbetsfordon löper ut den 1 juli 1995, och det är

därför lämpligt att i anslutning härtill låta arbetsfordonen

omfattas av kravet på användning av miljöklassat bränsle. Den av

riksdagen beslutade målsättningen om en miljöstyrning också

beträffande arbetsfordon uppfylls härigenom (1993/94:SkU25). Med

det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker

motionerna Sk58 yrkande 1 i denna del, Sk60 i denna del och

Sk62.

Beskattningen av drivmedel

I motion T210 yrkande 2 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) begärs ett

tillkännagivande om att bensinskatten bör sänkas när

statsfinanserna medger det.

I motion Sk683 yrkandena 1 och 2 av Marie Wilén m.fl. (c)

anförs att beskattningen av drivmedel skall spegla dess

miljöpåverkan. Det är vidare angeläget att omställningen till

biobränslen nu påbörjas och att styrmedlen används konsekvent

och långsiktigt. I motion N433 yrkande 3 av Sivert Carlsson (c)

anförs att skattelagstiftningen bör gynna den rena, inhemska och

förnybara energin i konkurrensen med fossila bränslen.

I motion Sk341 yrkandena 36, 38 och 39 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) begärs en höjning av skatten på diesel med 25 öre/l och en

utredning om en regionalt differentierad skatt på bensin. Det är

enligt motionärerna viktigt att priset på fossila bränslen hela

tiden stiger så att miljövänliga bränslen kan vinna

marknadsandelar. Också i motion A38 yrkande 8 av Hans Andersson

m.fl. (v) begärs en utredning om en regionalt differentierad

bensinskatt.

Även i motion Fi212 yrkandena 15--17 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) begärs höjning av energiskatten på diesel med 1 kr och 25

öre/l och energiskatten på bensin med 17 öre/l den 1 juli 1995.

Samtidigt införs ett avdrag om 2 000 kr per glesbygdsbo mellan

18 och 65 och ett avdrag om 1 000 kr för övriga.

I motion T239 yrkandena 3 och 4 av Mats Odell m.fl. (kds)

föreslås att ett system med höjd bensinskatt i kombination med

en ekobonus för dem som kör mindre än genomsnittet bör utredas

av Trafik- och klimatkommittén. Enligt motionärerna bör minst

hälften av alla bilar år 2010 drivas med annat än fossila

bränslen. I motion Sk621 av Tuve Skånberg (kds) hemställs om en

försöksperiod med momsbefrielse på förnyelsebara energislag som

raps och etanol.

Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01) har i uppgift att

föreslå hur utsläppen av växthusgaser från transportsektorn

skall kunna minskas (dir. 1993:40 och 1994:18). I SOU 1994:91

Trafiken och koldioxiden tar kommittén upp principerna för hur

man skall kunna åstadkomma detta. Enligt kommittén bör t.ex.

koldioxidskatten höjas årligen så att bensinpriset år 2000 blir

minst 9,50 kr i 1994 års penningvärde. Biobränslen bör enligt

kommittén vara konsekvent undantagna från beskattning. Kommittén

avser att återkomma med ett samlat förslag för alla trafikslag

och beräknas avge sitt slutbetänkande i juni 1995.

I skrivelse 1994/95:120 anför regeringen att det svenska

arbetet med att öka miljöanpassningen av transportsystemet

kommer att intensifieras. Under den kommande fyraårsperioden

avser regeringen att pröva flera åtgärder inom fordonsområdet.

Enligt utskottets mening bör Trafik- och klimatkommitténs

slutbetänkande och den fortsatta beredningen av detta nu

avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionerna Sk341

yrkandena 36, 38 och 39, Sk621, Sk683 yrkandena 1 och 2, Fi212

yrkandena 15--17, T210 yrkande 2, T239 yrkandena 3 och 4, N433

yrkande 3 och A38 yrkande 8.

I motionerna Sk608 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar

(c) och Sk603 yrkandena 1 och 2 av Gudrun Lindvall och Ronny

Korsberg (mp) framhålls att alkylatbensin har särskilt goda

egenskaper ur miljö- och hälsosynpunkt vid användning av

motorsågar och andra arbetsredskap och att det därför är

motiverat med en skattebefrielse för denna bensin när den

används som tvåtaktsbränsle. Övrig alkylatbensin bör enligt

motionärerna bakom Sk603 hänföras till miljöklass 1.

Frågan om särskilda fördelar för alkylatbensinen har utretts

av Miljöklassutredningen som i betänkandet Alkylat och

Miljöklassning av bensin (SOU 1995:30) föreslår att

alkylatbensinen skall få samma skattemässiga behandling som

bensin i miljöklass 2, som för närvarande är den bästa

miljöklassen. Utredningen diskuterar också andra vägar för att

öka användningen av alkylatbensinen. Alkylatbensinen kan

hänföras till en kommande miljöklass 1, skattebefrias vid

användning som tvåtaktsbränsle eller vid försäljning i små

förpackningar, medges en skatterabatt som motsvarar den ökade

produktionskostnaden, etc. Utredningen avser att återkomma till

dessa frågor i ett betänkande som planeras till hösten 1995.

Av regeringens skrivelse 1994/95:120 Miljön -- vårt gemensamma

ansvar framgår det att regeringen har för avsikt att verka för

att införa en miljöklass 1 för bensin samt att överväga åtgärder

för att öka användningen av alkylatbensin. I det arbete som

pågår med denna fråga ingår bl.a. de förslag som motionärerna

tar upp.

Enligt utskottets mening bör regeringens beslut i dessa frågor

nu avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

I motion Sk607 av Lennart Brunander och Ingbritt Irhammar (c)

hemställer motionärerna att motorolja som blandas i

tvåtaktsbensin inte skall beskattas som bensin eftersom oljan

har en annan funktion än bränslet.

EU:s regler innebär bl.a. att alla produkter som säljs eller

används som motorbränsle skall beskattas som motsvarande

mineraloljebränsle. Eventuella tillsatser till bensin, som t.ex.

motorolja, beskattas därför som bensin.

Enligt utskottets mening bör ansträngningarna att söka få till

stånd ändringar och förbättringar av EU:s regelverk inriktas på

andra frågor än den gränsdragningsfråga som motionärerna tar

upp. Utskottet avstyrker motionen.

I motion Sk683 yrkande 3 av Marie Wilén m.fl. (c) hemställs om

ändringar i beskattningen av blandbränslen som etanol/diesel

och av tillsatsen ETBE som delvis tillverkas av etanol. Enligt

motionären bör principen om skattefrihet eller i vart fall

etanolbeskattning tillämpas i dessa fall, och för

dieselinblandningen bör gälla att den beskattas i miljöklass 1.

I motion T239 yrkande 2 av Mats Odell m.fl. (kds) anförs att

etanol bör vara helt skattefri också när andelen understiger

30 %.

Som framgått under föregående rubrik innebär EU:s regler att

alla produkter som används som motorbränsle skall beskattas som

motsvarande mineraloljebränsle. Regeringen har dock möjlighet

att medge nedsättning eller befrielse i försöksverksamhet som

syftar till att utveckla mer miljövänliga bränslen. Det ankommer

på regeringen att fatta beslut i dessa frågor.

Inom gemenskapen diskuteras sedan 1992 ett direktiv om

begränsning av skatten på vegetabiliska bränslen. Olika förslag

om hur direktivet skall vara utformat har lagts fram och

diskuterats. I mars 1995 har under det franska ordförandeskapet

presenterats ett nytt förslag som bereds för närvarande.

Miljöklassutredningen har i delbetänkandet (SOU 1994:64) Med

raps i tankarna behandlat frågor om blandbränslen. Av

betänkandet framgår att de blandbränslen som utredningen har

undersökt har visat sig ha fördelar men också många nackdelar.

Utredningen konstaterar att miljöpåverkan vid inblandning av RME

(rapsmetylester) är dåligt känd och att mät- och kontrollmetoder

måste tas fram. För att undvika otillbörliga bränslen både vad

gäller hälsa och miljö och med hänsyn till tillverkaransvar och

hållbarhetskrav kan det enligt utredningen bli nödvändigt med

bestämmelser om dessa bränslen. Miljöklassutredningen fortsätter

sitt arbete och har uttalat att frågan om ett särskilt system

för miljöklassning av alternativa drivmedel därvid kommer att

behandlas.

Miljöklassutredningens fortsatta behandling av frågan om de

biobaserade blandbränslenas miljöklassning kräver enligt vad som

framgår av utredningens senaste betänkande (SOU 1995:31) Ett

vidareutvecklat miljöklassystem i EU ytterligare underlag, och

frågan har därför måst förläggas till ett senare skede av

utredningsarbetet.

Trafik- och klimatkommittén har i sitt principbetänkande (SOU

1994:91) Trafiken och koldioxiden föreslagit att koldioxidskatt

inte skall tas ut på etanoldelen i ETBE och MTBE, om etanolen är

biobaserad. Kommitténs slutbetänkande med konkreta förslag skall

enligt planerna avlämnas i juni 1995.

Enligt utskottets mening bör det pågående utredningsarbetet

avvaktas innan ställning tas till de frågor som motionärerna tar

upp. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Vätgasdrivna fordon

I motion N237 yrkandena 3 och 4 av Eva Goës m.fl. (mp)

hemställs att vätgas undantas från drivmedelsbeskattning och att

vätgasdrivna fordon hänförs till miljöklass 1.

Som framgått skulle ett slopande av den högre skatten på

vätgas för motorfordon stå i strid med EU:s direktiv på området.

Undantag kan dock medges inom ramen för pilotprojekt som syftar

till att utveckla mer miljövänliga bränslen. Det ankommer på

regeringen att fatta beslut om sådana projekt.

Bilavgaslagens krav för placering i miljöklass 2 är att

fordonet vid en jämförelse med lagens grundläggande krav skall

ha väsentligt lägre utsläpp eller uppfylla högre krav vad gäller

avgasreningssystemets hållbarhet. Miljöklass 1 omfattar fordon

som dessutom uppfyller särskilt höga krav beträffande hållbarhet

eller som till följd av sina låga avgasutsläpp eller låga

bulleremissioner är särskilt lämpade för användning i

tätortstrafik. Dessa krav har preciserats i avgasförordningen.

Utskottet kan inte finna att det skulle föreligga några

egentliga problem med att få en vätgasbil placerad i miljöklass

1 redan med dagens regler, åtminstone vad gäller utsläppskraven.

Utskottet erinrar om att visst stöd till grundforskning om

vätgas utgår från energiforskningsprogrammet, och att Sverige

medverkar aktivt i internationella samarbetsprojekt på

vätgasområdet.

Med det anförda avstyrker utskottet den aktuella motionen.

Eldrivna fordon

I motion N236 yrkande 6 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes

(mp) hemställs om momsfrihet för eldrivna fordon.

Enligt utskottets mening finns det andra och bättre styrmedel

än mervärdesskatten när det gäller att gynna t.ex. elfordon.

Frågan om sänkt moms för elfordonen har diskuterats i

betänkandet (SOU 1994:111) Bilars miljöklassning och EG men

utredningen har i stället föreslagit en befrielse från

försäljningsskatt. Försäljningsskatten har härefter slopats för

el- och hybridfordon under perioden 1995--1997 (prop.

1994/95:55, SkU5). Bestämmelsen om att avdrag skall göras för

batterierna när vikten beräknas finns kvar. Med det anförda

avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Amatörbyggda fordon

Ett förslag om befrielse från försäljningsskatt för

amatörbyggda fordon har lagts fram i en rapport från

Kommunikationsdepartementet (Ds 1993:19) Regler för hobbyfordon.

I motion T210 yrkande 16 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) begärs

ett tillkännagivande om att försäljningsskatten på amatörbyggda

fordon bör avskaffas.

Enligt utskottets mening är det inte motiverat med en

befrielse från försäljningsskatten för amatörbyggda fordon.

Utskottet avstyrker motionen.

Yrkessjöfarten

I motion T629 yrkandena 2 och 3 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

begärs tillkännagivanden om att yrkessjöfarten bör

drivmedelsbeskattas med miljöklasser etc. på samma sätt som

motorfordon och fritidsbåtar och om att en särskild svavelavgift

bör införas.

Enligt utskottets mening framgår det av regeringens skrivelse

1994/95:120 om inriktningen av miljöarbetet att avsikten är att

det på sikt skall gälla likartade krav för sjö- och

lufttransporter som för landbaserade källor vad beträffar buller

samt utsläpp till luft och vatten. Arbetet med sjö- och

luftfartens miljöfrågor måste dock i stor utsträckning lösas

inom ramen för det internationella samarbetet inom FN:s

sjöfartsorganisation International Maritime Organization (IMO)

och EU. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen tillsatt en

arbetsgrupp med uppgift att söka utarbeta förslag till

bilaterala överenskommelser om minskning av sjöfartens svavel-

och kväveoxidutsläpp. Kontakter har tagits med Tyskland,

Danmark, Finland och Norge. Det finns således inte någon

anledning till tillkännagivanden till regeringen i saken, och

utskottet avstyrker därför motionen.

De mindre fiskefartygens skattebefrielse

Fartyg som används yrkesmässigt är befriade från energiskatt,

koldioxidskatt och svavelskatt. När drivmedelsbeskattningen den

1 januari 1995 utvidgades till fritidsbåtar bedömdes det som

nödvändigt att låta de mindre yrkesfartygen övergå till ett

restitutionsförfarande (prop. 1994/95:54, SkU4). Till följd av

vissa övergångsproblem när det gäller drivmedelsbeskattningen av

fritidsbåtar har ikraftträdandet härefter skjutits till den 1

september 1995 (prop. 1994/95:213, SkU29).

I flera motioner anförs att restitutionsförfarandet innebär en

belastning för de mindre yrkesfartygen och att t.ex.

fiskelicensen bör kunna användas som grund för att låta mindre

fiskefartyg få tanka på samma villkor som större. Yrkanden med

denna inriktning framställs i motionerna Sk619 av Jeppe Johnsson

och Ingvar Eriksson (m), Jo402 yrkande 2 av Göte Jonsson m.fl.

(m), Jo405 yrkande 3 av Per Lager m.fl. (mp), Sk618 av Erling

Bager och Kenth Skårvik (fp), Jo415 yrkande 4 av Ingrid Näslund

m.fl. (kds) och Sk657 av Lisbet Calner m.fl. (s).

Enligt utskottets mening är anledningen till den ordning som

nu gäller att skatteskillnaderna mellan bränsle för fritidsbåtar

och yrkesbåtar kommer att öka kraftigt när

drivmedelsbeskattningen träder i kraft. Förslag om andra

lösningar än det kritiserade restitutionsförfarandet har lagts

fram i olika sammanhang och innebär i allmänhet att någon form

av legitimering skall användas.

Utskottet har förståelse för den kritik som riktas mot

restitutionssystemet men vill understryka att den ökade

skillnaden i skattenivå för dessa bränslen medför ett ökat

kontrollbehov. Utskottet är med hänsyn härtill inte berett att

ta ställning för en ändring av reglerna men utgår ifrån att

regeringen noga följer utvecklingen på området och prövar

möjligheterna till alternativa lösningar, som minskar

olägenheterna med nuvarande bestämmelser. Med det anförda

avstyrker utskottet de aktuella motionerna.

Flygtrafik

Sedan den 1 mars 1989 utgår en miljöskatt på vissa

avgasutsläpp förorsakade av den inrikes flygtrafiken. Skatten

tas ut för varje flygning och beräknas i första hand

schablonmässigt med ledning av Luftfartsverkets uppgifter om

utsläpp av koldioxid, kolväten och kväveoxider från den aktuella

flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka.

I motion T238 yrkande 15 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) anförs

att flygets miljöavgifter bör harmoniseras internationellt så

att lika konkurrensvillkor gäller.

I motion Sk614 yrkandena 1 och 2 av Tuve Skånberg (kds) begärs

tillkännagivanden om att regeringen bör verka för höjda avgifter

för flygplans avgasutsläpp och en avgiftsbeläggning inom EU av

flygplans avgasutsläpp. I motion T225 yrkande 8 av Marianne

Samuelsson m.fl. (mp) hemställs att riksdagen inför en särskild

skatt på inrikesflyget.

På samma sätt som gäller för sjötransporter bör inriktningen

när det gäller flygtrafik vara att den skall uppfylla samma krav

som de landbaserade transporterna när det gäller buller och

utsläpp. Ett problem i sammanhanget är dock möjligheten att

förlägga tankning till andra länder. Arbetet med luftfartens

miljöfrågor måste därför i stor utsträckning lösas inom ramen

för det internationella samarbetet inom IMO, ICAO och EU.

Det framgår av regeringens skrivelse om inriktningen av

miljöarbetet att regeringen har för avsikt att driva de frågor

som motionärerna tar upp, och utskottet avstyrker därför

motionsyrkandena.

Smörjoljor

Bioråvaruutredningen har i betänkandet SOU 1994:113 gjort en

inventering av de biobaserade råvarorna. Bl.a. kan vegetabiliska

smörjmedel ersätta vissa av de produkter som i dag används som

smörjmedel. Utredningen föreslår en avgift på 5 kr/l för

petroleumbaserade smörjmedel men anser att frågan om hur medlen

skall kunna restitueras vid insamling av förorenade smörjmedel

bör utredas vidare.

I motion Jo202 yrkande 15 av Olof Johansson m.fl. (c) anförs

att en särskild avgift bör införas på petroleumbaserade

smörjoljor.

Även i denna fråga bör den fortsatta beredningen av det

aktuella utredningsbetänkandet avvaktas. Utskottet avstyrker

motionen.

Traktortåg

Fordonsskatten för jordbrukstraktorer uppgår till 225 kr. För

lastbilar kan fordonsskatten uppgå till 10 000--20 000 kr.

Under betkampanjen används jordbrukstraktorer med flera

släpvagnar för att dra stora laster på allmän väg.

I motion Sk622 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

begärs ett tillkännagivande om att jordbrukstraktorer som utför

ett med lastbilar jämförbart transportarbete bör bära en

motsvarande del av samhällets kostnader.

Enligt utskottets mening har den lägre beskattningen av

jordbrukstraktorer sin grund i att dessa inte framförs på allmän

väg annat än vid transporter av produkter från jordbruk. En

ändring av denna gränsdragning skulle enligt utskottets mening

riskera att medföra en ökning av antalet transporter, och

utskottet är därför inte berett att tillstyrka en sådan åtgärd.

Utskottet avstyrker motionen.

Sotares arbetsfordon

I motion Sk626 av Carl-Johan Wilson (fp) anförs att

skorstensfejares arbetsfordon knappast kan användas för privat

bruk och att ett särskilt undantag därför bör göras så att de

kan registreras som lastbil i stället för som personbil.

Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att

göra ett undantag för skorstensfejares arbetsfordon vid

registreringen. Utskottet avstyrker motionen.

Övriga punktskatter

Naturgrus

I propositionen aviseras en skatt på naturgrus som beräknas ge

100 miljoner kronor. Regeringen har tillkallat en särskild

utredare med uppgift att senast den 30 juni 1995 redovisa ett

förslag (dir. 1994:133).

I motion Fi212 yrkande 19 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

hemställs att riksdagen beslutar om en skatt på 5 % av

råvarupriset för naturgrus den 1 juli 1995.

Enligt utskottets mening bör regeringens förslag avvaktas, och

utskottet avstyrker därför motionen.

En avfallsskatt

Avfallsskatteutredningen (M 1993:09) har i betänkandet En

avfallsfri framtid (SOU 1994:114) redovisat olika tänkbara typer

av skatter och avgifter på avfall; en grön avfallsskatt, en grön

avfallsavgift, en deponiskatt och en nettodeponiskatt.

I flera motioner framställs yrkanden som tar sikte på ett

snabbt genomförande av något av de förslag som

Avfallsskatteutredningen diskuterat. Sådana yrkanden framställs

i motionerna Jo628 yrkande 23 av Lars Leijonborg m.fl. (fp),

Sk341 yrkande 37 av Gudrun Schyman m.fl. (v), Jo663 yrkandena 1,

2 och 7 av Hanna Zetterberg m.fl. (v), Jo688 yrkande 11 av

Gudrun Lindvall och Roy Ottosson (mp), Fi212 yrkande 18 av

Birger Schlaug m.fl. (mp), Jo604 yrkande 3 och Sk349 yrkande 10

av Alf Svensson m.fl. (kds).

Sedan de nu aktuella motionerna väckts har regeringen tillsatt

en särskild utredare med uppdrag att lägga fram ett konkret

förslag till en avfallsskatt. Avsikten är att skatten skall

börja gälla den 1 januari 1997 (dir. 1995:37). Enligt utskottets

mening bör utredarens förslag nu avvaktas. Utskottet avstyrker

motionerna.

Förpackningar

Det åligger enligt renhållningslagen producenten av en vara

eller förpackning att se till att avfallet omhändertas på ett ur

miljösynpunkt riktigt sätt. Kraven på återvinning varierar med

förpackningstyp.

I motion Jo688 yrkande 21 av Gudrun Lindvall och Roy Ottosson

(mp) hemställer motionärerna om att regeringen får återkomma med

ett förslag till skatt på förpackningar fr.o.m. den 1 juli 1997.

Enligt utskottets mening upprätthålls kravet på återvinning av

förpackningar genom det s.k. förlängda producentansvaret. Härvid

kan en skatt på avfall underlätta och stimulera till ökad

återvinning. Enligt utskottets mening är det inte nu aktuellt

med en skatt på förpackningar och utskottet avstyrker därför

motionen.

Hundskatten

Enligt lagen (1923:116) om hundskatt skall den som innehar en

hund årligen erlägga hundskatt. Den skattskyldige skall anmäla

sitt hundinnehav till kommunen, som skall föra in uppgifterna i

ett hundskatteregister. Kommunen bestämmer hundskattens storlek

och kan enligt ett avgörande i Regeringsrätten den 13 januari

1994 (mål nr 4099--1990) fastställa hundskatten till 0 kr. Böter

stadgas för den som underlåter att anmäla innehav av en

skattepliktig hund, som lämnar oriktiga uppgifter för att

undandra sig skattskyldighet eller som inte anbringar

skattemärket på hunden. Allmänt åtal för brott mot

hundskattelagen får väckas endast efter medgivande av kommunen.

I motionerna Sk606 av Sigrid Bolkéus (s), Sk643 av Patrik

Norinder (m), Sk615 av Anders Svärd (c) och Sk613 av Lennart

Fremling (fp) hemställer motionärerna att hundskatten och

registerskyldigheten avskaffas.

Skatteutskottet har vid sin behandling av motsvarande yrkanden

våren 1994 anfört att frågan om hundskattens framtida utformning

bör prövas i ljuset av det rättsläge som uppkommit efter

Regeringsrättens avgörande, och utskottet utgick från att

önskemål från olika håll om en möjlighet för kommunerna att

själva få bestämma om registreringen och skatten därvid skulle

tas upp till behandling (1993/94:SkU34).

Härefter har riksdagen på förslag av justitieutskottet under

hösten 1994 givit regeringen till känna att det nu är dags att

utmönstra straffstadgandena för brott mot hundskattelagen ur

strafflagstiftningen och att regeringen, om hundskatten skall

finnas kvar, bör överväga frågan i lämpligt sammanhang och

återkomma med ett förslag till riksdagen (1994/95:JuU2).

Enligt utskottets mening är tiden nu mogen för att överväga

ett avskaffande av hundskatten och registreringsskyldigheten.

Skatten har en begränsad finansiell betydelse, och det

kontrollbehov som motiverade att lagen infördes föreligger inte

längre. Regeringens överväganden beträffande hundskatten bör

därför enligt utskottets mening inriktas på att lagen (1923:116)

om hundskatt upphävs. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Härigenom tillgodoses de aktuella motionerna.

Båtskatt

I flera motioner framställs yrkanden som tar sikte på att en

båtskatt skall införas. Sådana yrkanden framställs i motionerna

Sk632 av Anita Persson m.fl. (s), Fi33 yrkande 12 av Gudrun

Schyman m.fl. (v), Sk659 av Karl-Erik Persson m.fl. (v), T616

yrkande 2 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) och

T636 yrkandena 2 och 3 av Monica Widnemark och Agneta Ringman

(s).

Under den allmänna motionstiden har även framställts yrkanden

om återinförande av båtregistret och om en obligatorisk

ansvarsförsäkring för båtägare. Dessa motioner har remitterats

till trafikutskottet resp. lagutskottet. Lagutskottet beräknas

vänta med sitt ställningstagande i försäkringsfrågan till

hösten.

Trafikutskottet har behandlat yrkandena om ett båtregister i

sitt av riksdagen godkända betänkande om sjöfart (1994/95:TU12).

Utskottet har härvid anfört bl.a. följande.

Trafikutskottet anser -- från de synpunkter det har att

företräda -- att ett fritidsbåtsregister innebär stora fördelar

främst från sjösäkerhets- och ordningssynpunkt. Dessa fördelar

kan tillvaratas inom ramen för ett frivilligt register -- under

förutsättning att ett sådant register når samma anslutning som

ett statligt, enligt lagregler därom. För närvarande synes

alltför många av de båtar som var införda i det statliga

registret stå utanför det privata. Utskottet kan vidare

konstatera att fritidsbåtstrafiken är förenad med kostnader,

främst för sjöräddning, till vars bestridande riksdagen årligen

anvisar medel.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att regeringen bör

överväga om de fördelar som ett fritidsbåtsregister innebär från

sjösäkerhets- och ordningssynpunkt motiverar att det statliga

fritidsbåtsregistret återinförs. I det sammanhanget bör

regeringen även överväga hur samhällets kostnader för

fritidsbåtstrafiken skall betalas. Självfallet bör regeringen

vid sina överväganden beakta riksdagens beslut med anledning av

motionsyrkandena om en båtskatt och om en obligatorisk

ansvarsförsäkring för bl.a. ägare av fritidsbåtar. Resultatet av

regeringens överväganden bör redovisas för riksdagen. Vad

utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med samtliga

de motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses tillgodosett

-- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt skatteutskottets mening bör regeringen i samband med de

överväganden som skall göras beträffande ett fritidsbåtsregister

också pröva frågan om en båtskatt. Vad utskottet anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Med det anförda tillgodoses i allt väsentligt syftet med de nu

aktuella motionsyrkandena.

Skatt på spel

I motion Sk328 yrkande 21 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att

en översyn av spelbeskattningen bör kunna ge successivt ökade

intäkter.

Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att

genom ett särskilt tillkännagivande till regeringen peka på de

inkomstmöjligheter som spelbeskattningen erbjuder. Utskottet

avstyrker motionsyrkandet.

I motion Sk673 yrkandena 1 och 2 av Rose-Marie Frebran och

Ingrid Näslund (kds) begärs tillkännagivanden om att en avgift

för forskning om spelberoende bör införas och att en

utredning bör tillsättas om behovet av ytterligare åtgärder mot

spelberoende.

Specialdestinering av skatter till vissa ändamål bör enligt

utskottets mening undvikas eftersom det förhindrar en rationell

prövning av utgiften i budgetsammanhang.

Enligt utskottets mening ingår det i Socialstyrelsens och

Folkhälsoinstitutets uppgifter att följa utvecklingen när det

gäller problemen med spelberoende och vidta lämpliga åtgärder.

Vidare ger Socialvetenskapliga forskningsrådet stöd till

forskningsprojekt som rör bl.a. spelberoende.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Reklamskatten

Reklamskatt betalas för annons som är avsedd att

offentliggöras inom landet. Med annons menas ett särskilt

utrymme i en trycksak för återgivning av text eller bild.

Reklamskatt betalas också för reklam som är avsedd att spridas i

annan form än annons. Med reklam avses ett meddelande som har

till syfte att åstadkomma eller främja avsättning av vara,

fastighet eller tjänst. Skattesatsen är 4 % för annons i allmän

nyhetstidning och i alla övriga fall 11 %. Reklamskatt tas inte

ut för reklam i radio eller TV. Reklamskatteutredningen har

gjort en omfattande översyn av reklamskatten i betänkandet

Reklamskatt (SOU 1988:17). Presstödsutredningen har nyligen i

betänkandet Vårt dagliga blad (SOU 1995:37) föreslagit vissa

ändringar när det gäller tidningsutdelad direktreklam.

I motion Kr414 yrkande 12 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson

(m) begärs ett tillkännagivande om att reklamskatten har

snedvridande effekter som drabbar idrottsföreningarnas

försäljning av programblad, arenareklam m.m. och om att skatten

bör slopas vid utgången av år 1995.

I flera motioner hemställs att skatten på reklam utvidgas till

reklam i radio och TV. Sådana yrkanden framställs i motionerna

Sk616 av Berit Löfstedt m.fl. (s), Fi33 yrkande 11 av Gudrun

Schyman m.fl. (v) och Kr205 yrkandena 20 och 21 av Birger

Schlaug m.fl. (mp). I motion Fi212 yrkande 35 av Birger Schlaug

m.fl. (mp) hemställs om en höjning av skatten till 14 % på

reklam i veckopress, fackpress, annonspelare och annat, dock ej

annonser i dagspress. En sådan höjning kan enligt motionärerna

bakom Kr205 ersätta de besparingar som föreslås för Sveriges

Radio m.m.

Riksdagen har nyligen bifallit regeringens förslag om en

besparing för Sveriges Radio m.m. på 11 % (prop. 1994/95:100

bil. 12, KrU:26).

När det gäller reklamskattens utformning föreligger det enligt

utskottets mening ett omfattande reformbehov som har samband med

utvecklingen på mediaområdet och den ökade internationella

rörligheten. Bl.a. måste det faktum att reklam i radio och TV är

undantagen från skatten numera ses som ett problem som måste

ägnas särskild uppmärksamhet. Vidare innebär medlemskapet i EU

vissa problem när det gäller beskattningen av reklamtrycksaker.

Enligt vad utskottet inhämtat har Riksskatteverket den 8 maj

1995 inkommit till regeringen med en hemställan om att skatten

på reklamtrycksaker skall slopas. Anledningen är att problemen

med beskattning av trycksaker accentuerats efter inträdet i EU.

Enligt utskottets mening bör de överväganden som pågår inom

regeringskansliet när det gäller behovet av förändringar på

detta område avvaktas, och utskottet avstyrker därför de

aktuella motionerna.

Klorerade lösningsmedel

Enligt förordningen (1991:1289) om vissa klorerade

lösningsmedel får kemiska produkter som består av metylenklorid

eller trikloretylen inte saluhållas för yrkesmässigt bruk efter

den 1 januari 1996. Om det finns särskilda skäl får

Kemikalieinspektionen medge undantag från förbudet.

I motion Jo661 yrkande 2 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) begärs

ett tillkännagivande om att en miljöavgift på 150 kr/kg bör

införas på metylenklorid, trikloretylen och perkloretylen för

att påskynda avvecklingen och visa att förbudet står fast.

Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund av beslutet om

avveckling av metylenklorid och trikloretylen och den reglering

som i övrigt omger hanteringen av dessa ämnen inte skäl att nu

överväga en skatt på dessa lösningsmedel. Utskottet avstyrker

motionen.

Freoner

I motion Jo687 yrkande 27 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp)

hemställs om en miljöskatt på HCFC för att ytterligare påskynda

avvecklingen.

I proposition 1994/95:119 om vissa åtgärder mot utsläpp av

försurande ämnen och andra luftföroreningar redovisar regeringen

bl.a. åtgärder för en slutlig avveckling av ozonnedbrytande

ämnen. Installation av nya kyl-, värme- och klimatanläggningar

med HCFC bör upphöra den 1 januari 1998 och påfyllningen av HCFC

i befintliga anläggningar bör upphöra den 1 januari 2002. Även

om avvecklingstiden är förhållandevis lång blir det enligt vad

som anförs en utmaning för forskning och industri att under

övergångstiden söka finna fungerande miljöanpassade

ersättningar. Jordbruksutskottet behandlar propositionen i

betänkandet 1994/95:JoU22.

Enligt utskottets mening är kontrollen över dessa ämnen god,

och inriktningen är att de skall avvecklas. Förbud och

avvecklingsplaner har successivt utarbetats och utvidgats på

både nationell och internationell nivå. HCFC har använts som

övergångskemikalie på områden där aggressivare ozonnedbrytande

ämnen tidigare använts. HCFC har en klart lägre ozonnedbrytande

potential än de ämnen den ersatt men är ändå skadligt. De

åtgärder som regeringen aviserat i proposition 119 utgör ett

viktigt steg på vägen mot fullständig avveckling av även detta

ämne. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund inte

motiverat att införa en särskild skatt på HCFC. Utskottet

avstyrker motionen.

Kväveutsläpp

I motion Jo662 yrkandena 3 och 4 av Marianne Samuelsson m.fl.

(mp) anförs att en miljöskatt bör införas på de kommunala

reningsverkens utsläpp av kväve i vatten och att kommuner som

anlägger våtmarker bör få en skattereduktion som motsvarar

reningseffekten.

Regeringen redovisar i skr. 1994/95:120 Miljön -- vårt

gemensamma ansvar inriktningen av det miljöpolitiska arbetet.

Där framhålls att målet om en halvering av kväveutsläppet

1985--1995 inte kommer att nås och att åtgärder behöver vidtas.

Ett viktigt led i detta arbete är den förändring av avgiften för

kväve i handelsgödsel som riksdagen fattat beslut om under

hösten (prop. 1994/95:75, JoU7). Likaså bör det ske en fortsatt

utbyggnad av kvävereduktion vid kommunala reningsverk.

Regeringen har i proposition 1994/95:25 föreslagit att bidrag

skall lämnas till åtgärder inom va-sektorn. Andra åtgärder kan

enligt vad som anförs i skrivelsen vara att återskapa våtmarker

som naturliga avrinningsområden för avloppsvatten. Skrivelsen

behandlas i JoU16.

Enligt utskottets mening finns det inte något skäl att söka

styra de kommunala reningsverkens utsläpp av kväve genom en

särskild skatt. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Färskvatten

I motion Jo628 yrkande 24 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

föreslås att en skatt skall införas på färskvattenanvändning för

att gynna resurssnål avloppsteknik och minska utsläppen av

näringsämnen.

Enligt skatteutskottets mening finns det inte skäl att nu

överväga en skatt på färskvatten. Utskottet avstyrker motionen.

Träskyddsmedel

I motion Jo687 yrkande 28 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) begärs

ett tillkännagivande om att en särskild avgift bör införas på

träskyddsmedlen arsenik, krom, kreosot, koppar och tenn.

I motion Jo662 yrkande 2 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

begärs förslag om en miljöskatt på industrins utsläpp av

tungmetaller i vatten.

Av regeringens skrivelse 1994/95:120 framgår att utsläppen av

kvicksilver, kadmium, bly, koppar, zink, krom och arsenik kommer

att halveras 1985--1995. Tungmetallutsläppen till vatten har

minskat kraftigt under de senaste årtiondena, men utsläppen från

de forna öststaterna är fortfarande mycket stora. Vid den

löpande omprövningen av tillstånd enligt miljöskyddslagen kommer

bl.a. skogsindustrin, järn- och stålverk samt gruvor att

prioriteras.

Enligt utskottets mening är de områden som motionärerna

föreslår för beskattning bättre lämpade för andra styrmedel som

administrativa regleringar, förbud och internationella

överenskommelser. Utskottet avstyrker motionerna.

Fyrverkerier

I motion Sk625 av Wiggo Komstedt (m) begärs ett

tillkännagivande om att en avgift på nyårssmällare bör införas

och uppgå till 50 %. En sådan avgift skulle enligt motionären

öka statens inkomster med 1 miljard kronor.

Enligt utskottets mening är det inte aktuellt med en skatt på

fyrverkerier, och utskottet avstyrker därför motionen.

19 § kommunalskattelagen, m.m.

Riksdagen beslutade under hösten om en ändring i lagen

(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter som innebar

att punkterna i 3 kap. 23 § numrerades om (prop. 1994/95:25,

FiU1). Härigenom har en hänvisning i 19 § kommunalskattelagen

(1928:370) till två av punkterna blivit felaktig och behöver

rättas. Utskottet föreslår att rättelsen genomförs på det sätt

som framgår av hemställan.

Av samordningsskäl behandlar utskottet i detta sammanhang ett

förslag till ändring i 2 kap. 9 § lagen 1994:1776 om skatt på

energi som lagts fram i proposition 1994/95:213 och som

utskottet tillstyrkt i betänkandet 1994/95:SkU29.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande privat pensionssparande

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och

med avslag på motionerna 1994/95:Sk57, 1994/95:Sk59,

1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Fi35 yrkande 3 godtar

regeringens förslag om begränsning av avdragsutrymmet för

privata pensioner och lägger regeringens skrivelse 1994/95:198

till handlingarna,

res. 1 (m, fp, kds) - delvis

2. beträffande fastighetsskatt på lokaler

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 i

denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 7

i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk328 yrkande

17 i denna del, 1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna del och

1994/95:Fi44 yrkande 12 i denna del godtar regeringens förslag

om fastighetsskatt på lokaler,

res. 2 (m) - delvis

3. beträffande fastighetsskatt på industrifastigheter

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 i

denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 7

i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk328 yrkande

17 i denna del, 1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna del och

1994/95:Fi44 yrkande 12 i denna del godtar regeringens förslag

om fastighetsskatt på industrifastigheter,

res. 3 (m, fp) - delvis

4. beträffande lokaler i bostadsrättshus

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk336 och

1994/95:Sk339,

5. beträffande en lägesavgift för lokaler och kontor

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk314,

6. beträffande fastighetsskatt på jord- och skogsbruk

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk316,

1994/95:Sk323, 1994/95:Sk325, 1994/95:Sk328 yrkande 17 i

denna del, 1994/95:Sk337, 1994/95:Sk338, 1994/95:Sk347,

1994/95:Sk349 yrkande 16, 1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna

del, 1994/95:Sk671 yrkande 4, 1994/95:Fi212 yrkande 28,

1994/95:Jo202 yrkande 5, 1994/95:Jo260 yrkande 2,

1994/95:Jo262 yrkande 4, 1994/95:Jo263 yrkande 13 och

1994/95:Jo305 yrkande 4,

res. 4 (m, fp, kds)

7. beträffande naturvårdsavgift

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo305 yrkande 5,

res. 5 (m, c)

8. beträffande fastighetsskatt på småhus och hyreshus

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 8,

1994/95:Sk328 yrkande 16, 1994/95:Sk349 yrkande 15 och

1994/95:Bo411 yrkande 12,

res. 6 (m, kds)

9. beträffande markvärdet vid beräkning av fastighetsskatt

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk321,

res. 7 (m) - delvis

10. beträffande schablonintäktsbeskattning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 18 och

1994/95:Bo411 yrkande 13,

res. 7 (m) - delvis

11. beträffande slopad fastighetsskatt

att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo411 yrkande 11,

12. beträffande tomträttsinnehavares fastighetsskatt

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk304,

res. 8 (m, kds)

13. beträffande bostadsrättsinnehavares ränteavdrag

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk312,

res. 9 (m, kds)

14. beträffande reparationsavdrag

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk324,

res. 10 (m)

15. beträffande attraktiva områden

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk319 yrkande 3,

1994/95:Sk340, 1994/95:Sk346, 1994/95:A404 yrkande 4,

1994/95:A471 yrkande 3 och 1994/95:A472 yrkande 3,

res. 11 (m, fp, v, kds)

16. beträffande taxering av jordbruk

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk306,

res. 12 (m)

17. beträffande koldioxidskatt och elskatt

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och

med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del,

1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk61 yrkande 1,

1994/95:Sk63 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk341 yrkande 35,

1994/95:Sk654 yrkandena 1 och 5, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i

denna del, 1994/95:Fi44 yrkande 4, 1994/95:Fi212 yrkande 10

och 1994/95:N451 yrkande 1 godtar regeringens förslag om höjd

koldioxidskatt och elskatt,

res. 13 (m)

res. 14 (fp)

res. 15 (v)

res. 16 (mp)

18. beträffande industrins energiskatter

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk63 yrkande 2,

1994/95:Sk341 yrkande 33, 1994/95:Sk654 yrkandena 4, 6 och

7, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del och 1994/95:Fi212

yrkandena 11 och 12,

res. 17 (m)

res. 18 (v)

res. 19 (mp)

19. beträffande vissa ändringar i industrins beskattning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och

med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkandena 1 i denna del,

4 i denna del, 5 och 6 och 1994/95:Sk60 i denna del godtar

regeringens förslag om slopande av den särskilda

nedsättningsregeln, m.m.,

res. 20 (m)

20. beträffande växthusnäringen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk61 yrkande 2,

1994/95:Sk655 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk670 och

1994/95:Sk671 yrkandena 1--3,

res. 21 (m)

21. beträffande tvätterier

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk656,

res. 22 (m, kds)

22. beträffande produktionsskatterna på el

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och

med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkandena 2 och 3,

1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk63 yrkandena 4--6, 8 och

9, 1994/95:Sk341 yrkande 34, 1994/95:Sk654 yrkandena 2 och

3, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del och 1994/95:Fi212

yrkandena 13 och 14 godtar regeringens förslag om en höjning av

produktionsskatterna för vattenkraftverk och kärnkraftverk,

res. 23 (m) - delvis

res. 24 (mp)

23. beträffande små vattenkraftverk

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk645,

24. beträffande nätförluster

att riksdagen beslutar utvidga bestämmelserna om nätförluster

till samtliga nätverksföretag,

25. beträffande skatterna och miljön

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22,

1994/95:Sk341 yrkandena 31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6

och 8, 1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk668

yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:T239

yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 5,

1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1,

1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N301 yrkande 13,

1994/95:N403 yrkandena 12 och 13, 1994/95:N451 yrkande 2 och

1994/95:A274 yrkandena 2--6,

res. 25 (m)

res. 26 (c)

res. 27 (fp)

res. 28 (v)

res. 29 (mp)

res. 30 (kds)

26. beträffande internationella miljöskatter

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 30,

1994/95:K224 yrkande 9, 1994/95:Fi407 yrkandena 2 och 3,

1994/95:U502 yrkandena 4 och 6, 1994/95:U503 yrkande 2,

1994/95:Jo628 yrkande 5, 1994/95:Jo685 yrkande 12,

1994/95:N271 yrkande 1, 1994/95:N403 yrkande 14 och

1994/95:N407 yrkande 6,

res. 31 (m)

res. 32 (fp)

res. 33 (v)

res. 34 (kds)

27. beträffande den framtida beskattningen av

kärnkraftverk

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N403 yrkande 4,

1994/95:N430 yrkandena 3--5 och 1994/95:N451 yrkande 5,

res. 35 (v)

res. 36 (mp)

res. 37 (kds)

28. beträffande elskatten i norra Sverige

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk672 yrkandena 1 och 2,

res. 38 (v)

29. beträffande svavel i eldningsolja

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk669,

30. beträffande försäljningsskatten på motorfordon, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och

med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 4 i denna del,

1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk63 yrkande 7 och

1994/95:Sk341 yrkandena 40 och 41 godtar regeringens förslag

om höjd försäljningsskatt och indexering,

res. 39 (m) - delvis

res. 40 (v)

res. 41 (mp)

31. beträffande bränsle i arbetsfordon

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:203 och

med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del,

1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Sk62 godtar regeringens

förslag om trafikbeskattning av bränsle i arbetsfordon,

res. 42 (m)

32. beträffande beskattningen av drivmedel

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 36,

38 och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Fi212 yrkandena 15--17, 1994/95:T210 yrkande 2,

1994/95:T239 yrkandena 3 och 4, 1994/95:N433 yrkande 3 och

1994/95:A38 yrkande 8,

res. 43 (m)

res. 44 (c)

res. 45 (v)

res. 46 (mp)

res. 47 (kds)

33. beträffande alkylatbensin

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk603 yrkandena 1

och 2 och 1994/95:Sk608,

res. 48 (c, v, mp)

34. beträffande motorolja

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk607,

35. beträffande blandbränslen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk683 yrkande 3 och

1994/95:T239 yrkande 2,

res. 49 (c, kds)

36. beträffande vätgasdrivna fordon

att riksdagen avslår motion 1994/95:N237 yrkandena 3 och 4,

res. 50 (mp)

37. beträffande eldrivna fordon

att riksdagen avslår motion 1994/95:N236 yrkande 6,

res. 51 (mp)

38. beträffande amatörbyggda fordon

att riksdagen avslår motion 1994/95:T210 yrkande 16,

res. 52 (m, kds)

39. beträffande yrkessjöfarten

att riksdagen avslår motion 1994/95:T629 yrkandena 2 och 3,

res. 53 (mp)

40. beträffande de mindre fiskefartygens skattebefrielse

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk618,

1994/95:Sk619, 1994/95:Sk657, 1994/95:Jo402 yrkande 2,

1994/95:Jo405 yrkande 3 och 1994/95:Jo415 yrkande 4,

res. 54 (m, fp, v, mp, kds)

41. beträffande flygtrafik

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk614 yrkandena 1

och 2, 1994/95:T225 yrkande 8 och 1994/95:T238 yrkande 15,

res. 55 (m, fp)

res. 56 (v, kds)

42. beträffande smörjoljor

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo202 yrkande 15,

res. 57 (v)

43. beträffande traktortåg

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk622,

44. beträffande sotares arbetsfordon

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk626,

45. beträffande naturgrus

att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi212 yrkande 19,

res. 58 (mp)

46. beträffande en avfallsskatt

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 37,

1994/95:Sk349 yrkande 10, 1994/95:Fi212 yrkande 18,

1994/95:Jo604 yrkande 3, 1994/95:Jo628 yrkande 23,

1994/95:Jo663 yrkandena 1, 2 och 7 och 1994/95:Jo688 yrkande

11,

res. 59 (fp)

res. 60 (v)

res. 61 (mp)

res. 62 (kds)

47. beträffande förpackningar

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo688 yrkande 21,

res. 63 (mp)

48. beträffande hundskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk606,

1994/95:Sk613, 1994/95:Sk615 och 1994/95:Sk643 ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om hundskatt,

49. beträffande båtskatt

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk632,

1994/95:Sk659, 1994/95:Fi33 yrkande 12, 1994/95:T616

yrkande 2 och 1994/95:T636 yrkandena 2 och 3 ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om båtskatt,

res. 64 (m, c, fp, kds)

50. beträffande skatt på spel

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk328 yrkande 21,

res. 65 (m)

51. beträffande åtgärder mot spelberoende

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk673 yrkandena 1 och 2,

res. 66 (kds)

52. beträffande reklamskatt

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk616,

1994/95:Fi33 yrkande 11, 1994/95:Fi212 yrkande 35,

1994/95:Kr205 yrkandena 20 och 21 och 1994/95:Kr414 yrkande

12,

res. 67 (m)

res. 68 (v)

res. 69 (mp)

53. beträffande klorerade lösningsmedel

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo661 yrkande 2,

res. 70 (mp) - delvis

54. beträffande freoner

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo687 yrkande 27,

res. 70 (mp) - delvis

55. beträffande kväveutsläpp

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo662 yrkandena 3 och 4,

res. 71 (fp)

56. beträffande färskvatten

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo628 yrkande 24,

res. 72 (fp)

57. beträffande träskyddsmedel

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo687 yrkande 28,

res. 70 (mp) - delvis

58. beträffande tungmetaller i vatten

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo662 yrkande 2,

res. 70 (mp) - delvis

59. beträffande fyrverkerier

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk625,

60. beträffande 19 § kommunalskattelagen

att riksdagen beslutar rätta 19 § kommunalskattelagen i

enlighet med vad utskottet anfört,

61. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning proposition 1994/95:203 och

proposition 1994/95:213 i denna del och till följd av vad

utskottet ovan anfört och hemställt

dels antar de i proposition 1994/95:203 framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med

dels den ändringen att 7 kap. 4 § erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse,

Regeringens förslag Utskottets förslag

7 kap.

4 §

Avdrag får, i den mån avdrag inte har gjorts enligt 1--3 §§,

göras även för energiskatten samt för tre fjärdedelar av

koldioxidskatten på bränsle som förbrukats för annat ändamål än

drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i

industriell verksamhet eller för växthusuppvärmning vid

yrkesmässig växthusodling.

Bestämmelserna i första

stycket gäller även

sådan oljeprodukt som avses

i 2 kap. 1 § första

stycket 3 b och som

förbrukats vid

tillverkningsprocessen i

gruvindustriell verksamhet

för drift av andra

motordrivna fordon än

personbilar, lastbilar och

bussar.

I fråga om gasol som förbrukats av stationära motorer får dock

avdrag för koldioxidskatt endast göras för den del av skatten

som överstiger 350 kronor per 1 000 kilogram.

dels den ändringen att 11 kap. 9 § erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse,

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

11 kap.

9 §

I en deklaration som avser energiskatt på elektrisk kraft får

avdrag göras för skatt på elektrisk kraft som

1. förbrukats eller sålts för förbrukning i tåg eller annat

spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning

i omedelbart samband med sådan förbrukning,

2. förbrukats eller sålts för förbrukning för annat ändamål än

motordrift eller uppvärmning eller för användning i omedelbart

samband med sådan förbrukning,

3. förbrukats eller sålts för förbrukning vid framställning av

produkter som avses i 7 kap. 2 § andra stycket 3,

4. framställts i en kraftvärmeanläggning och förbrukats för

el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i den egna

verksamheten i den mån avdrag inte har gjorts enligt 7 kap. 2 §

andra stycket 4,

5. förbrukats eller 5. förbrukats eller

sålts för förbrukning sålts för förbrukning

vid sådan överföring vid sådan överföring

av elektrisk kraft på av elektrisk kraft på det

storkraftnätet som elektriska nätet som

utförs av den som ansvarar utförs av den som ansvarar

för förvaltningen av för förvaltningen av

nätet i syfte att nätet i syfte att

upprätthålla nätets upprätthålla nätets

funktion. funktion.

dels den ändringen att

övergångsbestämmelserna

erhåller följande som

utskottets förslag

betecknade lydelse,

Regeringens förslag Utskottets förslag

Övergångsbestämmelserna

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 2 kap. 10 § och 11

kap. 3 § den 1 januari 1996 och i övrigt den 1 juli 1995. Äldre

föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som

hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2. De gamla skattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket skall

dock tillämpas till utgången av år 1995.

3. De nya skattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket och 11

kap. 3 § skall innan de tillämpas den 1 januari 1996 omräknas på

sätt som anges i 2 kap. 10 §.

4. bestämmelserna i 2 kap. 9 § tillämpas i fråga om andra

motordrivna fordon än personbilar, lastbilar, bussar och

trafiktraktorer först från och med den 1 oktober 1995, utom

beträffande fordon som används vid tillverkningsprocessen i

industriell verksamhet.

5. bestämmelserna i 11 kap.

9 § i dess nya lydelse

tillämpas dock för tid

från och med den 1 januari

1995.

2. lag om ändring i lagen

(1982:1201) om skatt på

viss elektrisk kraft,

3. lag om ändring i lagen

(1983:1104) om särskild

skatt för elektrisk kraft

från kärnkraftverk, 4.

lag om ändring i lagen

(1978:69) om

försäljningsskatt på

motorfordon, 5. lag om

ändring i lagen (1994:1563)

om tobaksskatt, 6. lag om

ändring i lagen (1994:1564)

om alkoholskatt, 7. lag om

ändring i lagen (1984:1052)

om statlig fastighetsskatt, 8.

lag om ändring i

kommunalskattelagen

(1928:370),

dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370)

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

19 §

Till skattepliktig inkomst -- -- -- 15 § mervärdesskattelagen

(1994:200);

ränta som enligt ränta som enligt

bestämmelserna i 3 kap. 23 bestämmelserna i 3 kap. 23

§ 4 och 5 lagen (1990:325) § 3 och 4 lagen (1990:325)

om självdeklaration och om självdeklaration och

kontrolluppgifter inte kontrolluppgifter inte

redovisas i kontrolluppgift om redovisas i kontrolluppgift om

sådan ränta för den sådan ränta för den

skattskyldige under ett skattskyldige under ett

beskattningsår sammanlagt beskattningsår sammanlagt

inte uppgår till 500 inte uppgår till 500

kronor; kronor;

vad som utgör -- -- -- anvisningarna till 22 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

res. 1 (m, fp, kds) - delvis

res. 2 (m) - delvis

res. 3 (m, fp) - delvis

res. 23 (m) - delvis

res. 39 (m) - delvis

res. 73 (m) - villk.

Stockholm den 30 maj 1995

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren

(m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl

Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars

Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny

Korsberg (mp), Michael Stjernström (kds), Lars U Granberg (s)

och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s).

Reservationer

1. Privat pensionssparande (mom. 1 och mom. 61 i motsvarande

del)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Michael

Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Vi avvisar förslaget om en halvering av utrymmet för privata

pensioner och har även invändningar mot att förslaget skall

gälla redan från den dag då förslaget blev känt.

Den ekonomiska krisen har gjort att många människor är osäkra

på om de offentliga pensionsåtagandena verkligen kommer att

hålla, och intresset för kompletterande privata pensioner har

därför ökat. Vi anser att det är viktigt att man i denna

situation har en positiv syn på de privata pensionerna som ett

alternativ och en komplettering av den allmänna pensionen och

tjänstepensionerna.

Pensionsreformen innebär bl.a. att den s.k.

livsinkomstprincipen införs som den väsentligaste grunden för

intjänande av pensionsrätt. Givet att många människor önskar en

pension i viss relation till lönen åren närmast före

pensioneringen kommer behovet av frivilligt pensionssparande att

öka. Detta var de fem partier som deltog i överenskommelsen

medvetna om. Det är därför märkligt att två av dessa partier nu

står bakom ett förslag om en begränsning av utrymmet för det

frivilliga pensionssparandet.

Från principiella utgångspunkter finns det inte några

invändningar mot det privata pensionssparandet. Skattereglerna

har alltid givit ett visst utrymme för att spara arbetsinkomster

till pensioneringen. Detta uppnås genom att sparandet är

avdragsgillt och den utfallande pensionen skattepliktig.

Avdragsrätten utgör således inte någon skatteförmån utan endast

en metod för att spara arbetsinkomster. Samma princip gäller för

övrigt inom den allmänna pensioneringen.

Regeringens negativa syn på privat pensionssparande och den

hast med vilken förslaget genomförts påverkar även dem som inte

direkt berörs av förslaget. Man kan utgå ifrån att många inte

bara överväger att minska sitt sparande i traditionella svenska

former och övergå till annat svenskt sparande utan i stället

väljer utländska försäkringar, främst kapitalförsäkringar.

Regeringen menar att det är en fördel om förslaget leder till

en minskning av det totala sparandet. Detta är en felsyn. Ett

stort sparande är angeläget för att säkerställa tillgången till

kapital för att motsvara de investeringar som är nödvändiga för

att klara förnyelsekraven inom näringslivet och för att i ett

längre perspektiv klara sysselsättning och välfärd.

Slutligen kan det ifrågasättas om grundlagens krav på

särskilda skäl för retroaktivitet är uppfyllt i detta fall.

Regeringen har t.ex. inte ansett det nödvändigt att använda sig

av denna möjlighet när reavinstskatten återställdes vid

årsskiftet, och vid en jämförelse ter sig skälen för

retroaktivitet svagare i detta fall. Lagrådet anförde i sitt

yttrande att man kan "hysa viss tveksamhet om undantaget från

retroaktivitetsförbudet omfattar även denna situation". Man

godtog dock att särskilda skäl föreligger. Den tveksamhet som

uttrycktes borde ha lett till att ikraftträdandet inte utformas

så att det får retroaktiva verkningar.

Med det anförda avstyrker vi regeringens förslag om en

begränsning av avdragsrätten för privata pensioner.

dels vid moment 1 och moment 61 i motsvarande del

hemställt

1. beträffande privat pensionssparande

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk57,

1994/95:Sk59, 1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Fi35

yrkande 3 avslår proposition 1994/95:203 i denna del och

lägger regeringens skrivelse 1994/95:198 till handlingarna,

61. beträffande lagförslagen såvitt avser privat

pensionssparande

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och

hemställt avslår det i proposition 1994/95:203 framlagda

förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. Fastighetsskatt på lokaler (mom. 2 och mom. 61 i

motsvarande del)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Fastighetsbeskattningsutredningen, som hade i uppgift att

analysera och beskriva de principiella utgångspunkterna för

beskattning av fastigheter, har bl.a. anfört att

fastighetsskatten medför att skattemässig neutralitet inte

uppnås mellan näringsfastigheter och annan näringsverksamhet och

att fastighetsskatt därför inte får utgå på näringsfastighet

(SOU 1994:57).

Den föreslagna fastighetsskatten på industribyggnader kommer

att drabba mindre företag med svag lönsamhet särskilt hårt. Det

kommer inte minst att gälla nystartade företag. Fastighetsskatt

på kommersiella lokaler leder till högre lokalkostnader men

kommer också att kapitaliseras i lägre fastighetspriser och

därmed sämre förutsättningar att återhämta de stora förlusterna

inom den finansiella sektorn. Det är beklagligt att man på detta

sätt inför skatt på arbetande kapital.

En referensgrupp inom ramen för SNS-projektet "Den svenska

fastighetskrisen", bestående av personer verksamma inom

fastighetssektorn och inom den finansiella sektorn, har uttalat

att det är just för de kommersiella fastigheterna som

överproduktionen varit som störst och att det kommer att ta lång

tid för marknaden att återhämta sig. Det är därför enligt

gruppen viktigt att inte ytterligare fördröja återhämtningen

genom införandet av en fastighetsskatt. En sådan åtgärd skulle

enligt dem få betydande negativa effekter för sysselsättningen i

den redan hårt drabbade byggbranschen och ökar dessutom riskerna

för nya kreditförluster. Gruppen framhåller också behovet av en

långsiktigt trovärdig politik som en förutsättning för att på

sikt kunna få ner ränteläget och därigenom påverka den absolut

viktigaste kostnadsposten för fastighetsmarknaden.

Det är enligt vår mening anmärkningsvärt att regeringen

samtidigt som man höjer och breddar fastighetsskatten föreslår

särskilda åtgärder som syftar till att stimulera byggsektorn

genom bidrag. Engångsåtgärder på några miljarder kronor som inte

ger önskade effekter ställs emot varaktiga skattehöjningar på

ungefär 4 miljarder kronor årligen. En stabilisering och uppgång

i byggsektorn förutsätter i stället en stabil och trovärdig

politik som skulle ha givit förutsättningar för långsiktiga

investeringar i byggnader såväl inom näringslivet som vad gäller

bostäder. Regeringens förslag verkar i rakt motsatt riktning.

Vi har finansierat EU-avgiften fullt i våra budgetförslag och

avvisar därför förslaget om en fastighetsskatt på lokaler. I

följande reservation avvisar vi även förslaget om en

fastighetsskatt på industrifastigheter.

dels vid moment 2 och moment 61 i motsvarande del

hemställt

2. beträffande fastighetsskatt på lokaler

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58

yrkande 7 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och

1994/95:Fi44 yrkande 12 i denna del och med anledning av

motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 17 i denna del och

1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna del avslår proposition

1994/95:203 i denna del,

61. beträffande lagförslagen såvitt avser fastighetsskatt

på lokaler

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och

hemställt avslår det i proposition 1994/95:203 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt såvitt avser 3 § första stycket c),

3. Fastighetsskatt på industrifastigheter (mom. 3 och mom. 61

i motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Isa Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén (m) har

dels anfört följande:

En särskild skatt på industrifastigheter är att betrakta som

en skatt på arbetande kapital och drabbar särskilt mindre och

medelstora företag.

Förslaget om en fastighetsskatt på industrifastigheter har

flera gånger framförts av Vänsterpartiet men avvisats av

Socialdemokraterna med argumentet att särskilt mindre och

medelstora industriföretag skulle drabbas negativt.

Vi beklagar att regeringen nu fallit till föga och avvisar för

vår del förslaget.

dels vid moment 3 och moment 61 i motsvarande del

hemställt

3. beträffande fastighetsskatt på industrifastigheter

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58

yrkande 7 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och

1994/95:Fi44 yrkande 12 i denna del och med anledning av

motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 17 i denna del och

1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna del avslår proposition

1994/95:203 i denna del,

61. beträffande lagförslagen såvitt avser fastighetsskatt

på industrifastigheter

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och

hemställt avslår det i proposition 1994/95:203 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt såvitt avser 1 § och 3 § första stycket d),

4. Fastighetsskatt på jord- och skogsbruk (mom. 6)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Michael

Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

En eventuell fastighetsskatt på jord- och skogsbruk skulle

innebära att en snedvridning drabbar även dessa näringar. Genom

att skatten riktas mot företagets tillgångar och inte mot dess

löpande inkomster i form av vinst höjs ribban för mindre och

medelstora företag med svag lönsamhet. Inom jord- och skogsbruk

finns många små företag. Det är därför viktigt att jord- och

skogsbruk inte beläggs med fastighetsskatt.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 6 hemställt

6. beträffande fastighetsskatt på jord- och skogsbruk

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk316,

1994/95:Sk323, 1994/95:Sk325, 1994/95:Sk328 yrkande 17 i

denna del, 1994/95:Sk337, 1994/95:Sk338, 1994/95:Sk347,

1994/95:Sk349 yrkande 16, 1994/95:Sk350 yrkande 4 i denna

del, 1994/95:Sk671 yrkande 4, 1994/95:Fi212 yrkande 28,

1994/95:Jo202 yrkande 5, 1994/95:Jo260 yrkande 2,

1994/95:Jo262 yrkande 4, 1994/95:Jo263 yrkande 13 och

1994/95:Jo305 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

5. Naturvårdsavgift (mom. 7)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),

Carl Fredrik Graf (m) och Jan-Olof Franzén (m) har

dels anfört följande:

Tankarna på en naturvårdsavgift för att finansiera nya

reservatsbildningar måste avvisas. Statliga markköp är inte

något som det ankommer på de enskilda markägarna att finansiera.

Sektorsansvaret urholkas om det används för att motivera skatter

som egentligen har sin grund i statens ekonomiska problem.

De frivilliga satsningar som i dag görs inom skogsbruket

riskerar att tillintetgöras om sådana skatter införs. Det skulle

skada naturvårdsintresset eftersom de frivilliga åtagandena

utgör grundförutsättningarna för en totalt sett god

naturvårdshänsyn inom skogsbruket.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 7 hemställt

7. beträffande naturvårdsavgift

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo305 yrkande

5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

6. Fastighetsskatt på småhus och hyreshus (mom. 8)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Hösten 1994 genomdrev den nya regeringen en höjning av

fastighetsskatten för bostäder från 1,5 % till 1,7 % fr.o.m. den

1 januari 1996. Som skäl härför angavs att den överenskommelse

som träffades 1992 om en nedtrappning av bostadssubventionerna

med 3 miljarder kronor inte skulle genomföras och att en

motsvarande budgetförstärkning i stället borde tas ut genom höjd

fastighetsskatt. Regeringen väljer således att öka de offentliga

utgifterna och finansiera detta genom en skattehöjning som

drabbar allt boende.

Vi anser att 1994 års beslut att höja fastighetsskatten bör

rivas upp och att regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag till de lagändringar som behövs.

dels vid moment 8 hemställt

8. beträffande fastighetsskatt på småhus och hyreshus

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk58

yrkande 8, 1994/95:Sk328 yrkande 16, 1994/95:Sk349 yrkande

15 och 1994/95:Bo411 yrkande 12 hos regeringen begär ett

förslag som innebär att fastighetsskatten för småhus är 1,5 %

också efter den 1 januari 1996,

7. Schablonintäktsbeskattning, m.m. (mom. 9 och mom. 10)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

En utgångspunkt för beskattningen av fastigheter bör vara att

den skall grunda sig på den löpande avkastningen och att

neutralitet skall råda mellan olika upplåtelseformer.

Fastighetsskatten för bostäder bör därför snarast ersättas med

en schablonintäkt som tas till beskattning i inkomstslaget

kapital. Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag av

denna innebörd.

För att utjämna de regionala skillnaderna och mildra skatten

ytterligare bör markvärdet t.ex. kunna begränsas till 100 000 kr

vid taxeringen av småhus. En motsvarande ändring bör göras vid

beskattningen av andra bostäder. Det anförda bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 9 och moment 10 hemställt

9. beträffande markvärdet vid beräkning av fastighetsskatt

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sk321 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

10. beträffande schablonintäktsbeskattning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328

yrkande 18 och 1994/95:Bo411 yrkande 13 hos regeringen begär

ett förslag som innebär att fastighetsskatten på bostäder

ersätts med en schablonintäkt,

8. Tomträttsinnehavares fastighetsskatt (mom. 12)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Det är orimligt att en tomträttsinnehavare skall betala

fastighetsskatt för mark som han inte äger utan endast innehar

med nyttjanderätt. Den grundläggande principen vad gäller

fastighetsskatt är att skatten tas ut av ägaren. I enlighet med

detta bör naturligtvis tomträttsinnehavaren betala skatt för den

byggnad som han äger men inte för marken. Regeringen bör lämna

riksdagen förslag om de regelförändringar som behövs för att

tomträttsinnehavarna inte skall behöva betala fastighetsskatt

för tomtmarken. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 12 hemställt

12. beträffande tomträttsinnehavares fastighetsskatt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk304 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

9. Bostadsrättsinnehavares ränteavdrag (mom. 13)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Såväl i det nya som i det gamla räntebidragssystemet har

bostadsrättsföreningar kompenserats för de sämre

ränteavdragsmöjligheterna med ett högre räntebidrag. Den dag

räntebidrag inte längre utgår erhåller dock

bostadsrättsföreningen ingen kostnadslindring alls på den skuld

som ligger i föreningen, medan egnahemsägaren fortfarande får

avdrag för kapitalkostnader i inkomstslaget kapital.

För att dessa skillnader på längre sikt skall utjämnas bör

regeringen skyndsamt utreda möjligheterna att medge

bostadsrättsinnehavare avdrag för sin andel i

bostadsrättsföreningens räntekostnader. En sådan förändring

skulle eliminera behovet av större räntebidrag för bostadsrätter

än för egnahem, och bidragen skulle kunna göras oberoende av

faktiska lån även för bostadsrätter, vilket skulle göra det

lönsamt med större egna insatser i bostadsrätter.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 13 hemställt

13. beträffande bostadsrättsinnehavares ränteavdrag

att riksdagen med bifall till motion Sk312 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

10. Reparationsavdrag (mom. 14)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Problemen med svartjobb och åtföljande ekonomisk brottslighet

skulle motverkas genom ett avdrag för reparation och underhåll

av egnahem vid inkomsttaxeringen. Ett sådant avdrag skulle också

kunna öka statens skatteinkomster genom att svartjobben minskar.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 14 hemställt

14. beträffande reparationsavdrag

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk324 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

11. Attraktiva områden (mom. 15)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Isa Halvarsson (fp), Lars Bäckström (v), Jan-Olof Franzén

(m) och Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

I skärgården och andra områden som berörs av kraftiga

höjningar av fastighetsvärdena kan den höjda fastighetsskatt som

följer av detta förhållande utgöra ett problem. Problemet har

under senare år berörts inom ramen för flera olika utredningar,

men någon lösning har inte presenterats.

Enligt vår mening bör riksdagen nu prioritera arbetet med att

finna en lösning på de problem som fastighetsskatten kan föra

med sig i vissa attraktiva lägen.

Vi föreslår att riksdagen hos regeringen begär en utredning

med uppgift att göra en förutsättningslös genomgång av

fastighetsbeskattningens effekter på bl.a. skärgårdsbefolkningen

och ange möjliga lösningar.

dels vid moment 15 hemställt

15. beträffande attraktiva områden

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk319

yrkande 3, 1994/95:Sk340, 1994/95:Sk346, 1994/95:A404

yrkande 4, 1994/95:A471 yrkande 3 och 1994/95:A472 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

12. Taxering av jordbruk (mom. 16)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Fastighetstaxeringen har medfört särskilda problem i fråga om

jordbruk som ligger i närheten av tätorter. Problemet

sammanhänger med att avstyckningar för andra ändamål än jordbruk

i vanlig bemärkelse säljs till höga priser och drar med sig

värdena för vanliga granngårdar till en alltför hög nivå. Som

framhålls i motion Sk306 kan detta innebära en betydande extra

ekonomisk börda som gör det svårt för många jordbrukare att

fortsätta och verka på sina gårdar. Detta kan i förlängningen

innebära att landsbygden utarmas.

Vi instämmer i motionärernas uppfattning att nuvarande regler

för fastighetstaxeringen bör ses över så att problem av detta

slag kan undvikas.

dels vid moment 16 hemställt

16. beträffande taxering av jordbruk

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk306 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

13. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag om höjd skatt på koldioxid och el drabbar

hushållen i form av ytterligare prisökningar på bensin,

eldningsolja m.m. Vi har anvisat en annan finansiering och

avvisar därför förslaget.

Det är inte uteslutet att den miljörelaterade beskattningen

skall skärpas. En sådan skärpning bör i så fall kombineras med

skattesänkningar på andra områden. Beslut om detta bör

emellertid inte tas förrän ett tillfredsställande underlag har

redovisats från Skatteväxlingsutredningen (Fi 1994:04).

dels vid moment 17 hemställt

17. beträffande koldioxidskatt och elskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58

yrkande 1 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och

1994/95:Sk61 yrkande 1 och med avslag på motionerna

1994/95:Sk63 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk341 yrkande 35,

1994/95:Sk654 yrkandena 1 och 5, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i

denna del, 1994/95:Fi44 yrkande 4, 1994/95:Fi212 yrkande 10

och 1994/95:N451 yrkande 1 och med avslag på proposition

1994/95:203 i denna del inte godtar regeringens förslag om

höjd koldioxidskatt och elskatt,

14. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Folkpartiet liberalerna har en skärpning av vissa miljöskatter

-- koldioxid och tobak -- som en delfinansiering av en

omfattande sänkning av arbetsgivaravgifterna för den privata

tjänstesektorn. Vi skulle föredra att sänka mervärdesskatten på

tjänster men detta är för närvarande inte möjligt av hänsyn till

EU-bestämmelser. Vi anser det emellertid nödvändigt och

angeläget att Sverige driver på för att göra en sådan

differentiering av mervärdesskatten möjlig inom ramen för EU-

samarbetet.

Sverige har emellertid inte råd att vänta med hänsyn till det

allvarliga läget på arbetsmarknaden. Därför har Folkpartiet

liberalerna föreslagit att arbetsgivaravgifterna sänks för den

privata tjänstesektorn. Det första steget omfattar drygt 6

miljarder kronor år 1996 och därefter tas ett lika stort

steg år 1997 med ytterligare drygt 6 miljarder kronor. Eftersom

den privata tjänstesektorn svarar för ca 40 % av

arbetstillfällena i Sverige skulle detta innebära att

arbetsgivaravgifterna sänks med ca 3,5 procentenheter

vid respektive tillfälle, eller sammantaget med ca 7

procentenheter.

Som en delfinansiering av denna stora skattesänkning föreslår

vi att skatten på koldioxid höjs med ca 1 miljard kronor utöver

regeringens förslag. I steg två bör koldioxidskatten höjas med

ytterligare 1 miljard kronor. Av hänsyn till företagandets

internationella rörlighet bedömer vi att en större

skattebelastning för närvarande inte är möjlig. Regeringen bör

få återkomma med ett förslag.

dels vid moment 17 hemställt

17. beträffande koldioxidskatt och elskatt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi44 yrkande 4,

med anledning av motionerna 1994/95:Sk63 yrkande 1,

1994/95:Sk341

yrkande 35, 1994/95:Sk654 yrkande 1, 1994/95:Fi33 yrkande 10

i

denna del och 1994/95:Fi212 yrkande 10 och med avslag på

motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Sk60

i

denna del, 1994/95:Sk61 yrkande 1, 1994/95:Sk63 yrkande 3,

1994/95:Sk654 yrkande 5, 1994/95:N451 yrkande 1

dels godtar regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och

elskatt,

dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att

koldioxidskatten höjs med ytterligare 1 miljard kronor i två

steg för att finansiera en sänkning av arbetsgivaravgifterna,

15. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

I Vänsterpartiets motioner läggs en rad förslag i avsikt att

skärpa den gröna profilen i Sveriges skattesystem. Förslagen är

avpassade så att en miljömedveten riksdag nu skall kunna samla

sig till en positiv majoritet. Vänsterpartiet ser det som

nödvändigt att på sikt öka skatteuttaget på energi och sådan

konsumtion som påverkar miljön i negativ riktning.

Koldioxidskatten bör enligt vad som föreslås i dessa motioner

höjas med 10 %, vilket motsvarar ca 38 öre per kg koldioxid.

Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära ett

förslag som innebär att koldioxidskatten höjs med 10 % den 1

januari 1996. I avvaktan på ett sådant förslag kan det aktuella

förslaget godtas.

dels vid moment 17 hemställt

17. beträffande koldioxidskatt och elskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341

yrkande 35 och 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del, med

anledning av motionerna 1994/95:Sk63 yrkandena 1 och 3,

1994/95:Sk654 yrkandena 1 och 5, 1994/95:Fi44 yrkande 4,

1994/95:Fi212 yrkande 10 och 1994/95:N451 yrkande 1 och med

avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del,

1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Sk61 yrkande 1

dels godtar regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och

elskatt,

dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att

koldioxidskatten höjs ytterligare den 1 januari 1996,

16. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

I motionerna från Miljöpartiet de gröna anförs att

energiskatten i första hand bör vara en råvarurelaterad skatt.

De fossila bränslena härrör från naturresurser som förekommer i

begränsad utsträckning. En hög energiskatt stimulerar till

effektivare hushållning med dessa begränsade resurser.

Beskattningen av en viss energiråvara bör vara densamma oaktat

var den används för att undgå snedvridningar av konkurrensen

mellan företag och andra brister i ekonomin.

Enligt Miljöpartiet de gröna är koldioxidskatten en

utsläppsskatt som bör träffa alla utsläpp av koldioxid som

adderar till koldioxidhalten i atmosfären med lika kraft. En hög

koldioxidskatt stimulerar till snabbare övergång till

biobränslen eller annan icke fossilbränslebaserad

energianvändning. Koldioxidskatten bör även utvidgas till att

gälla elproduktion med fossila bränslen och skattesatsen skall

vara lika oavsett vilken slags kraftproduktion eller industri

det är fråga om.

Miljöpartiet de gröna föreslår att koldioxidskatten höjs till

50 öre/kg koldioxid och utvidgas till elproduktion.

Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag

om de ändringar som redovisats.

dels vid moment 17 hemställt

17. beträffande koldioxidskatt och elskatt

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk63

yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk654 yrkandena 1 och 5 och

1994/95:Fi212 yrkande 10, med anledning av motionerna

1994/95:Sk341 yrkande 35, 1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna

del, 1994/95:Fi44 yrkande 4 och 1994/95:N451 yrkande 1 och

med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 1 i denna del,

1994/95:Sk60 i denna del och 1994/95:Sk61 yrkande 1

dels godtar regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och

elskatt,

dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag som

innebär att koldioxidskatten höjs till 50 öre och utgår på

elproduktion,

17. Industrins energiskatter (mom. 18)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens olika förslag i proposition 203 om höjda skatter

och ändrade regler riktar sig i stor utsträckning mot industrin

och medför i vissa delar kraftiga kostnadsökningar. Den höjda

koldioxidskatten, produktionsskatterna på el,

drivmedelsbeskattningen av arbetsfordon inom industrin och det

delvisa slopandet av den särskilda nedsättningsregeln (den s.k.

1,2-procentsregeln) för energiintensiv industri, m.m. utgör

enligt vår mening exempel på skattehöjningar som slår mot

Sveriges konkurrensförmåga och möjligheten att utveckla en

slagkraftig industrisektor.

Vid sidan av de förslag som läggs fram i propositionen

aviseras dessutom en fördubbling av industrins energiskatter.

Denna fördubbling sägs ingå i finansieringen av EU-avgiften

trots att denna numera är fullt finansierad med skattehöjningar

på 14 miljarder kronor. Enligt vår mening skulle ytterligare

kraftiga höjningar av industrins energiskatter kunna få svåra

konsekvenser för Sveriges ekonomi. Någon höjning bör därför inte

genomföras. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 18 hemställt

18. beträffande industrins energiskatter

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sk63 yrkande

2, Sk341 yrkande 33, 1994/95:Sk654 yrkandena 4, 6 och 7,

1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del och och 1994/95:Fi212

yrkandena 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

18. Industrins energiskatter (mom. 18)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Miljöskäl och resurshushållningsskäl talar för att industrins

skatter bör höjas från den låga nivå som regeringen Bildt drev

igenom våren 1992 ock som alltjämt tillämpas. En uthållig

industripolitik kan inte bygga på att industrin skall stimuleras

med låga priser på el eller andra energikällor. Det är

visserligen riktigt att de svenska energiskatterna var höga, men

detta kompenseras av att de svenska elpriserna är mycket låga

vid en internationell jämförelse.

Vänsterpartiet anser att industrins koldioxidskatt bör höjas

till hälften av den allmänna nivån och har också ingått en

överenskommelse med Socialdemokraterna om en sådan höjning. Som

redovisas i propositionen pågår nu överväganden inom

regeringskansliet med denna inriktning.

Vi menar att en motsvarande höjning bör genomföras när det

gäller industrins elkraft och anser att det är rimligt att

tillverkningsindustrins energiskatt på elkraft höjs till en nivå

som motsvarar hälften av den skatt som hushållen betalar. Även

denna förändring bör genomföras den 1 januari 1996. Regeringen

bör återkomma med ett förslag av denna innebörd.

dels vid moment 18 hemställt

18. beträffande industrins energiskatter

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande

33 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk63 yrkande 2,

1994/95:Sk654 yrkandena 4, 6 och 7, 1994/95:Fi33 yrkande 10

i denna del och 1994/95:Fi212 yrkandena 11 och 12 hos

regeringen begär ett förslag som innebär att industrin skall

erlägga halv energiskatt för elkraft,

19. Industrins energiskatter (mom. 18)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Bestämmelserna om nedsättning av koldioxidskatten och

befrielse från energiskatten på bränslen och elkraft omfattar i

dag hela tillverkningsindustrin. Ett stort antal företag med

relativt låga energikostnader får härigenom ett onödigt svagt

incitament till energisparande, och nedsättningssystemet blir på

detta sätt onödigt dyrt för staten. Samtidigt står det klart att

en kraftig höjning av koldioxidskatten måste genomföras om

Sverige skall kunna klara sina förpliktelser enligt

klimatkonventionen.

Miljöpartiet de gröna anser att ett nedsättningssystem för

industrin endast bör omfatta de mest energiintensiva och

konkurrensutsatta branscherna som gruvor och stål-, papper- och

stenindustri. Härigenom uppnås inte bara ökade inkomster för

staten utan också ett starkare incitament att spara energi inom

textilindustrin, verkstadsindustrin och andra icke

energiintensiva branscher. En särskilt kostnadseffektiv metod

skulle vara att låta den mest energiintensiva industrin få en

kraftig nedsättning av skatten på koldioxid endast om åtgärder

vidtas för att effektivisera energianvändningen. Miljöpartiet de

grönas förslag är att den del av energikostnaden som överstiger

2 % av försäljningsvärdet skall vara undantaget från energi- och

koldioxidskatt under en övergångsperiod.

Regeringen bör få återkomma med ett förslag.

dels vid moment 18 hemställt

18. beträffande industrins energiskatter

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk63 yrkande 2,

med anledning av motionerna 1994/95:Sk654 yrkandena 4, 6 och 7

och 1994/95:Fi212 yrkandena 11 och 12 och med avslag på

motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 33 och 1994/95:Fi33 yrkande

10 i denna del hos regeringen begär ett förslag som innebär att

nedsättningsreglerna för industrin ersätts med ett tak för

energiintensiv industri vid 2 % av produktionskostnaden under

villkor att en plan för minskad energikonsumtion upprättas,

20. Vissa ändringar i industrins beskattning (mom. 19)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens olika förslag om höjd koldioxidskatt, höjning av

produktionsskatterna på el, införande av en

drivmedelsbeskattning av arbetsfordon inom industrin och det

delvisa slopandet av den särskilda nedsättningsregeln (den s.k.

1,2-procentsregeln) för energiintensiv industri, m.m. utgör

enligt vår mening exempel på skattehöjningar som slår mot

Sveriges konkurrensförmåga och möjligheten att utveckla en

slagkraftig industrisektor.

Vi har i vårt budgetalternativ finansierat de ökade utgifterna

genom besparingar och avvisar därför förslagen.

dels vid moment 19 hemställt

19. beträffande vissa ändringar i industrins beskattning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58

yrkandena 1 i denna del, 4 i denna del, 5 och 6 och

1994/95:Sk60 i denna del och med avslag på proposition

1994/95:203 i denna del inte godtar regeringens förslag om

slopande av den särskilda nedsättningsregeln, m.m.,

21. Växthusnäringen (mom. 20)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Med de förslag om höjd koldioxidbeskattning som regeringen

aviserat för industrin kommer växthusodlingens

energiskattekostnader att mer än tredubblas från den 1 januari

1996. Sett i perspektivet av ett förlorat tullskydd och andra

ökade skatter blir en sådan förändrad beskattning ett dråpslag

mot växthusodlingen och odlingen av tomat, gurka, sallad,

krukväxter och snittblommor med flera viktiga svenska

växthusprodukter. För ett växthusföretag med t.ex. odling av

gurka eller tomat är energikostnaden 20--25 % av

nettoomsättningen. Skattens andel av nettoomsättningen kan

därvid vara ända upp till 6 % beroende på nyttjat energislag.

Med olja som energislag blir skattekostnaden 3--4 % av

nettoomsättningen. En energikostnad av denna storlek är i

dagsläget dubbelt så stor som i Danmark och Holland vars export

utgör den främsta marknadskonkurrensen för svenska produkter.

Vi anser att växthusnäringen som en följd av det anförda bör

undantas från övervägandena om ytterligare höjd energiskatt.

dels vid moment 20 hemställt

20. beträffande växthusnäringen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk61 yrkande 2

och med anledning av motionerna 1994/95:Sk655 yrkandena 1 och

2, 1994/95:Sk670 och 1994/95:Sk671 yrkandena 1--3 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

22. Tvätterier (mom. 21)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Tvättindustrin konkurrerar med tillverkare som producerar

engångsmaterial som används för att ersätta textilier. Denna typ

av produktion betraktas som industriell och är befriad från

energiskatt. Tvättindustrin är mycket energikrävande. I

tvätterierna produceras rentvätt, varav en stor del utgörs av

rena arbetskläder och textiltjänster till anställda inom svensk

industri. Dessutom produceras tvätt och textiltjänster till

försvar och vård samt till servicenäringar som hotell och

restauranger. S.k. hushållstvätt, dvs. tvätt till enskilda

konsumenter, förekommer över huvud taget inte vid de

industriella tvätterierna. Företagen är mycket priskänsliga

och den konkurrens som nu etableras från bl.a. Danmark, Polen

och de baltiska staterna håller på att bli ett allvarligt hot.

En naturlig utveckling av Sveriges inträde i EU är också att

konkurrensen över gränserna ökar.

Av anförda förhållanden beträffande tvätterierna framgår att

det finns ett behov av att genomföra en översyn av

gränsdragningen kring industrins energibeskattning. Vi anser att

en sådan översyn bör genomföras i anslutning till de

överväganden beträffande industrins energibeskattning som

aviseras i propositionen. Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 21 hemställt

21. beträffande tvätterier

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk656 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

23. Produktionsskatterna på el (mom. 22 och mom. 61 i

motsvarande del)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Som vi anfört i tidigare reservationer anser vi att

finansieringen skall ske genom besparingar och inte genom

skattehöjningar som drabbar industrin och hushållen.

Vi avvisar förslagen.

dels vid moment 22 och moment 61 i motsvarande del

hemställt

22. beträffande produktionsskatterna på el

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58

yrkandena 2 och 3 och 1994/95:Sk60 i denna del och med avslag

på motionerna 1994/95:Sk63 yrkandena 4--6, 8 och 9,

1994/95:Sk341 yrkande 34, 1994/95:Sk654 yrkandena 2 och 3,

1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del och 1994/95:Fi212

yrkandena 13 och 14 avslår proposition 1994/95:203 i denna

del,

61. beträffande lagförslagen såvitt avser

produktionsskatterna på el

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och

hemställt avslår de i proposition 1994/95:203 framlagda

förslagen till lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på

viss elektrisk kraft och lag om ändring i lagen (1983:1104) om

särskild skatt för elekrisk kraft från kärnkraftverk,

24. Produktionsskatterna på el (mom. 22)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Beskattningen av vattenkraft är motiverad eftersom

vattenkraften bör betala sina miljökostnader i form av förstörda

ekosystem i älvarna, landskapsvård etc. En sådan skatt skulle

kunna vara ett styrmedel för att minska trycket på utbyggnad av

vattenkraft. Ett problem är emellertid att skatten på

vattenkraft inte omfattar nyare vattenkraftverk. Detta bör

ändras för att skatten skall kunna få en seriöst miljöstyrande

effekt.

Det är också rimligt att låta skatten omfatta kraftverk som är

mindre än 1 500 kW. Så kallade minikraftverk har ofta en mycket

stor påverkan på det lokala ekosystemet. Gränsen för beskattning

bör därför sänkas till 500 kW.

Regeringens förslag om en höjning av skatten på

vattenkraftverk är positivt eftersom det innebär att äldre

vattenkraftverk i fortsättningen får betala en litet större del

av sina retroaktiva miljökostnader. Elpriserna kommer antagligen

att stiga något. Även detta är positivt eftersom incitamentet

att spara blir starkare.

Den av regeringen föreslagna nivån på 4 öre per kWh är

emellertid inte tillräcklig för att tillgodose principen om att

den som åsamkar miljöskador skall stå för kostnaderna. Även nya

kraftverk måste betala sina kostnader. Vattenkraftsskatten bör

därför höjas till 7 öre per kWh och även indexeras.

Samma förhållanden gäller för kärnkraften. Regeringens förslag

om en höjning till 1,2 öre per kWh innebär att kärnkraften får

betala ytterligare en liten del av sina miljökostnader. Detta är

bra men inte tillräckligt. Kärnkraftsskatten bör höjas till 10

öre per kWh och indexeras.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 22 hemställt

22. beträffande produktionsskatterna på el

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk63 yrkandena

4--6, 8 och 9, med anledning av motion 1994/95:Sk654 yrkandena

2 och 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkandena 2

och 3, 1994/95:Sk60 i denna del, 1994/95:Sk341 yrkande 34,

1994/95:Fi33 yrkande 10 i denna del, 1994/95:Fi212 yrkandena

13 och 14

dels godtar regeringens förslag om höjd koldioxidskatt och

elskatt,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet ovan anfört om en höjning och indexering av

produktionsskatterna, om sänkt effektgräns och om beskattning av

nyare vattenkraftverk,

25. Skatterna och miljön (mom. 25)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Det finns skäl som talar för en successiv övergång till en

mera miljörelaterad beskattning. Mot den bakgrunden utarbetade

den förra regeringen direktiv till och avsåg tillsätta en

utredning som skulle bedöma på vilka områden en starkare

miljörelatering av skatteregler skulle kunna genomföras och

vilka samhällsekonomiska och företagsekonomiska konsekvenser

detta skulle komma att få.

En självklar utgångspunkt för diskussionen om ökad

miljörelatering av skattesystemet måste vara att det totala

skatteuttaget inte ökar. Tvärtom måste det totala skatteuttaget

successivt sänkas. Det innebär att eventuella skatteintäkter

skall användas för att sänka andra skatter. Det förs sedan några

år en diskussion om vad som brukar kallas skatteväxling -- höjd

skatt på miljöpåverkande verksamhet och lägre skatt på arbete.

Det är emellertid orimligt att isolera debatten om

miljörelaterad beskattning till att gälla begreppet

skatteväxling. Dagens (och inom överskådlig framtid möjliga)

skattebaser för uttag av miljörelaterade skatter är betydligt

mindre än de baser som är grunden för uttag av skatt på arbete

av olika slag. Det innebär att problemet med det alltför höga

skatteuttaget på arbete inte kan lösas genom i sig motiverade

åtgärder inom ramen för en ökad miljörelatering av

skattesystemet. Diskussionen om nödvändigheten av och tekniken

för sänkt skatt på arbete är oberoende av och måste föras

oavsett i vilken takt miljöbeskattningsinslagen ökar. På samma

sätt står debatten om miljörelatering av beskattningen på egna

ben. Här finns vissa restriktioner. Den ena avser de totala

miljöeffekterna. Införande eller höjning av en miljörelaterad

skatt i Sverige som leder till så försämrat konkurrensläge att

etableringar eller investeringar i svensk industri förläggs till

andra länder med lägre miljökrav ger en totalt sett sämre

miljöeffekt. Den andra viktiga restriktionen är att en ökning av

den miljörelaterade beskattningen inte får försämra bland annat

de ekonomiska förutsättningarna för utveckling och introduktion

av ny teknik i syfte att förbättra miljösituationen.

Sammantaget bedömer vi att det är möjligt att öka

miljörelateringen av skattesystemet under mandatperioden så att

skatteintäkterna ökar med ca 2 miljarder kronor.

dels vid moment 25 hemställt

25. beträffande skatterna och miljön

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328

yrkande 22 och 1994/95:Jo609 yrkande 5 och med avslag på

motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 31 och 32, 1994/95:Sk349

yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Sk668 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi211 yrkande 17,

1994/95:T239 yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1,

1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1,

1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N301 yrkande 13,

1994/95:N403 yrkandena 12 och 13, 1994/95:N451 yrkande 2 och

1994/95:A274 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

26. Skatterna och miljön (mom. 25)

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Sverige har, sett i ett internationellt perspektiv, ett högt

skattetryck. Det bör vara en långsiktig strävan att minska

skattetrycket. Samtidigt finns i dag ett stort underskott i

statens finanser, vilket talar mot en sänkning av det totala

skattetrycket inom den närmaste framtiden. Begränsade

möjligheter att förändra det totala skattetrycket, det nuvarande

skattesystemets dåliga miljöstyrning och låga resurseffektivitet

samt den höga arbetslösheten och de höga arbetskraftskostnaderna

ligger till grund för Centerns förslag till skatteväxling. Vi

föreslår att arbetskraftskostnaderna sänks, samtidigt som

miljöstörande verksamhet och uttag av ändliga resurser beskattas

hårdare.

Skatteväxling kommer att bli ett viktigt incitament för

investeringar och förnyelse i näringslivet. Miljövänlig och

resurseffektiv teknik blir lönsam, liksom en effektivare

organisation av produktionen. Det är i detta sammanhang

väsentligt att näringslivet ges så stabila och förutsägbara

villkor som möjligt. Det betyder att skatteväxlingen bör ske

långsiktigt och stegvis. En internationellt samordnad

skatteväxling är naturligtvis eftersträvansvärd. Eftersom en

skatteförändring i denna riktning ger välfärdsvinster och en

bättre fungerande marknadsekonomi är det både möjligt och

önskvärt att Sverige tar de första stegen.

Den internationaliserade ekonomin sätter dock gränser för hur

långt ett enskilt land kan avvika i fråga om skattesystemets

utformning utan att oacceptabla förluster skall uppträda.

Samtidigt som Sverige genomför skatteväxling på nationell nivå

bör vi utveckla en målmedveten internationell strategi för att

påverka andra länder att göra detsamma. Det kan ske dels genom

bilaterala överläggningar, dels genom olika internationella fora

på nordisk, europeisk och global nivå.

I dag uppgår de samlade inkomsterna till staten från

miljörelaterade skatter till ca 45 miljarder kronor.

Centerpartiet föreslår att dessa skatter under de närmaste åren

ökas med ca 10 % per år samtidigt som skatten på arbete i

motsvarande mån minskar -- vilket skulle innebära en

skatteväxling på drygt 25 miljarder innan sekelskiftet. De

totala skatteintäkterna från miljörelaterade skatter skulle då

uppgå till drygt 70 miljarder kronor 1999, vilket motsvarar

knappt 5 % av 1999 års förväntade BNP.

Energiskatt bör helst tas ut som skatt på bränsle i relation

till miljöeffekt. Den nuvarande differentieringen mellan olika

sektorer, där industrin betalar en avsevärt lägre

koldioxidskatt, är olycklig eftersom den motverkar ett optimalt

resursutnyttjande och snedvrider energimarknaden. Stora

skattedifferenser inbjuder dessutom till fusk eller

skatteplanering. I ett första skede bör koldioxidskatt tas ut

även på fossilbaserad elproduktion och koldioxidskatten för

industrin höjas. Inriktningen under femårsperioden bör vara en

enhetlig koldioxidskatt på 50 öre/kg koldioxid för att uppnå

målet om stabiliserade koldioxidutsläpp som därefter minskar.

Centern har länge arbetat för införandet av uranskatt. Till

vår tillfredsställelse noterar vi att EU-kommissionens förslag

till energi- och koldioxidskatt innefattar också ett förslag om

kärnbränsleskatt. Kärnkraften lever i dag på stora subventioner

genom att övervältra sina externa kostnader på staten,

medborgarna och kommande generationer. Uranskatt på 3 öre/kWh

bör införas.

Även andra typer av ändliga resurser än fossila bränslen bör i

nästa steg bli föremål för värdering och eventuell beskattning.

Fosfor och naturgrus är exempel som ligger nära till hands. En

avfallsskatt bör övervägas. Centerpartiet har föreslagit att

fordonsskatten på alla bilar utan katalysator skall höjas med

300 kr per år. Det motsvarar knappt den årliga kapitalkostnaden

för en katalysator. Staten skall rimligen inte subventionera

bilar med sämre avgasrening, vilket sker med dagens

beskattningssystem.

Ovan nämnda åtgärder kan genomföras relativt snabbt och skulle

ge intäkter på 20--25 miljarder kronor. Ytterligare områden kan

omfattas i en utvidgad skatteväxlingsreform. Skatten på arbete

kan sänkas på olika sätt. Sänkta arbetsgivaravgifter är en enkel

och effektiv metod och därför att föredra. På så vis får

reformen mera direkt genomslag i form av nya jobb.

Centerpartiet anser att en skatteväxling måste ske med sänkt

skatt på arbete och företag respektive en högre skatt på

koldioxidutsläpp och miljöförstörande råvaruanvändning och

verksamhet. Under 90-talet bör en skatteväxling i

storleksordningen 25 miljarder kronor genomföras. Som ett första

steg föreslås en sänkning av arbetsgivaravgiften med 5 miljarder

kronor, främst riktad till småföretag och egenföretagare. Denna

sänkning av arbetsgivaravgiften finansieras genom höjd

CO2-skatt och införande av uranskatt. Långsiktigt ger en

sådan åtgärd förutsättningar för minskad miljöskuld, sänkt

skattetryck och nya jobb.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 25 hemställt

25. beträffande skatterna och miljön

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk668

yrkandena 1 och 2 och 1994/95:N300 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22, 1994/95:Sk341 yrkandena

31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk646

yrkandena 1 och 2, 1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:T239

yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 5,

1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1,

1994/95:N301 yrkande 13, 1994/95:N403 yrkandena 12 och 13,

1994/95:N451 yrkande 2 och 1994/95:A274 yrkandena 2--6 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

27. Skatterna och miljön (mom. 25)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Skatter som är önskvärda från miljösynpunkt kan vara svåra att

införa på grund av ett redan högt skattetryck eftersom

ytterligare pålagor kan få negativa effekter i samhället. En

växling mellan skatter som innebär att vissa höjs och andra

sänks är därför nödvändig. Men skattesänkningen bör genomföras

så att alla får del av både höjningar och sänkningar.

Det anförs dock även invändningar mot en skatteväxling. En är

att företagens internationella konkurrenskraft kan påverkas --

dock finns möjligheten att företag i miljöns frontlinje också

har fördelar av det, en annan att riktigt effektiva miljöskatter

urholkar själva skattebasen eftersom utsläppen m.m. minskar.

Därför bör frågan om skatteväxling utredas innan mer omfattande

åtgärder vidtas.

Redan nu är det dock möjligt att genomföra en skatteväxling av

mindre omfattning. I Folkpartiet liberalernas

ekonomisk-politiska motion föreslås att 2 500 miljoner kronor

växlas mellan höjd koldioxidskatt och sänkt arbetsgivaravgift.

Även på kommunal nivå bör ett slags skatteväxling vara möjlig.

En höjning av avgifterna i teknisk verksamhet med 25 % skulle

motsvara ungefär 1 kr på kommunalskatten. En sådan växling

kräver en ändring i kommunallagen om undantag från

självkostnadsprincipen. Förslagsvis skulle undantaget gälla

avgifter för verksamhet som belastar miljön. Frågan om kommunal

skatteväxling bör utredas.

I EU-samarbetet bör den svenska regeringen se som en

prioriterad uppgift att verka för en skatteväxling och aktivt

arbeta för införande av minimiregler för en koldioxidskatt i EU.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 25 hemställt

25. beträffande skatterna och miljön

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Jo628

yrkandena 3 och 4 och 1994/95:Fi211 yrkande 17 och med avslag

på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22, 1994/95:Sk341

yrkandena 31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8,

1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk668 yrkandena 1

och 2, 1994/95:T239 yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1,

1994/95:Jo609 yrkande 5, 1994/95:Jo688 yrkande 1,

1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N301 yrkande 13,

1994/95:N403 yrkandena 12 och 13, 1994/95:N451 yrkande 2 och

1994/95:A274 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

28. Skatterna och miljön (mom. 25)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

En uthållig utveckling kräver att produktion och konsumtion

styrs i banor som gynnar hushållning med energi och

naturresurser. Vänsterpartiet förespråkar ett aktivt användande

av skatt på energi och miljöavgifter för att skapa ett samhälle

i ekologisk balans. Vänsterpartiet ser det som nödvändigt att på

sikt öka skatteuttaget på energi och sådan konsumtion som

påverkar miljön i negativ riktning. Detta innebär bl.a. ökade

skatter på t.ex. koldioxid, kväve och svavel, liksom andra

åtgärder som t.ex. avgifter på klorerade organiska ämnen, på

arsenik och krom, förpackningar och sådant avfall som bränns

eller deponeras.

Dessa höjningar måste dock ses i ett samhällsekonomiskt

sammanhang som tar hänsyn till sysselsättnings- och

fördelningspolitiska effekter. Detta krav kan tillgodoses genom

att intäkterna från de miljörelaterade skattehöjningarna används

för att sänka skatten på arbete t.ex. genom riktade sänkningar

av arbetsgivaravgifterna eller reducerad mervärdesskatt på

tjänsteproduktion. Vänsterpartiet anser därför att en

miljöinriktad skatteväxling bör utredas och genomföras under

90-talet.

Skatteväxling skall ses som ett sätt att nå miljöpolitiska mål

samtidigt som sysselsättningen stimuleras. Att en skatteväxling

ökar sysselsättningen är klart; osäkerheten gäller hur mycket.

Den största sysselsättningseffekten får man troligen om

skatteväxlingen gäller sociala avgifter. Om miljöskatterna i

Sverige fördubblas -- från dagens 40 miljarder kronor -- kan de

obligatoriska socialavgifterna sänkas med nästan 7

procentenheter. Det bör öka efterfrågan på arbetskraft

betydligt.

Skatteväxling är också näringspolitik. Den driver på

utvecklingen mot framtida produkter och marknader. Ett problem

vid en skatteväxling är att skattebasen urholkas i samma

utsträckning som verksamheter negativa för miljön minskar. Dock

kan vi under en övergångstid på kanske 50 år räkna med att såväl

utsläpp av koldioxid som användning av energi kommer att

fortsätta att vara grunden för stora och ganska stabila

skatteintäkter. Samtidigt stärks en annnan skattebas genom att

sysselsättningen ökar.

Direktiven till Skatteväxlingsutredningen tar inte upp

fördelningseffekter trots att skatter slår olika

fördelningspolitiskt. Undersökningar från flera västeuropeiska

länder pekar på att fördelningseffekterna kan vara såväl

positiva som negativa. Det beror på vilka miljöskatter som

införs. Vänsterpartiet ser det därför som mycket viktigt att

denna fråga belyses i kommande utredningsarbete.

Övergångsproblem vid en skatteväxling minskar om förändringar

sker gradvis och med lång framförhållning. Det är vidare en

fördel om Sverige går före övriga Västeuropa genom att införa en

mer omfattande miljöbeskattning. Strukturförändringar

stimuleras, liksom nya tillverkningsprocesser för framtidens

marknader.

Vänsterpartiet har för kommande budgetår föreslagit

miljörelaterade skatteskärpningar på 3,6 miljarder kronor. Av

denna inkomstförstärkning anvisar Vänsterpartiet en ram på 3

miljarder kronor för närings- och sysselsättningsfrämjande

åtgärder, bl.a. sänkta arbetsgivaravgifter för försök med

kortare arbetsdag. Dessa förslag kan ses som ett första steg i

riktning mot en miljöinriktad skatteväxling.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad som

ovan anförts angående behovet av skatteväxling och ett ökat

skatteuttag på miljöskadlig produktion och konsumtion.

dels vid moment 25 hemställt

25. beträffande skatterna och miljön

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341

yrkandena 31 och 32 och 1994/95:Sk646 yrkandena 1 och 2 och

med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22,

1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk668 yrkandena 1

och 2, 1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:T239 yrkande 5,

1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 5,

1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1,

1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N301 yrkande 13,

1994/95:N403 yrkandena 12 och 13, 1994/95:N451 yrkande 2 och

1994/95:A274 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

29. Skatterna och miljön (mom. 25)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

När arbetsgivaravgifter och inkomstskatt successivt ökat har

staten valt att på ett mycket slagkraftigt sätt styra marknaden.

Avgifterna och skatterna har lagts på arbetstid, vilket har

styrt företagen att finna strategier för att rationalisera bort

arbete. Statens syfte har varit att dels finansiera den

offentliga sektorn, dels driva fram teknisk utveckling och

rationalisera bort dåliga arbeten. På många sätt har man

lyckats. Strategin har varit riktig för att bygga upp ett

modernt, materiellt utvecklat, industrisamhälle.

Nu har vi kommit dit. Med två stora bördor i kappsäcken: hög

arbetslöshet och stigande miljöskuld. Genom att nu styra om

marknaden kan staten -- i detta fall den demokratiskt valda

riksdagen -- åter en gång ta initiativ till önskvärd utveckling.

Inte genom att styra mer utan genom att styra i annan riktning.

Det optimala vore att ge incitament för marknaden att

rationalisera bort miljöförstöring samtidigt som fler jobb

stimulerades fram.

Miljöpartiet de gröna föreslår en långsiktig strategi för

skatteväxling. Syftet är att näringslivet skall få långsiktiga

spelregler för att kunna investera i rätt tid. Totalt, under en

dryg tioårsperiod, bör skatteväxlingen vara av den storleken att

kostnadsrelationen arbete--energi förändras med närmare 10 % av

den totala BNP, dvs. ca 200 miljarder kronor. Det innebär att

arbetsgivaravgifter och obligatoriska egenavgifter bör sänkas

med ca 100 miljarder (från dagens 250 miljarder till 150

miljarder, dvs. med 40 %) och de totala miljöskatterna drygt

fördubblas (från dagens ca 40 miljarder till 100 miljarder, dvs.

med 150 %). För det närmaste budgetåret föreslår Miljöpartiet

att reformen inriktas på sänkta arbetsgivaravgifter och höjda

koldioxid- och uranskatter.

Genom åtgärden kommer incitament för fler arbeten att skapas.

I industrin blir industriella kretslopp (dvs. återvinning av

material) mer lönsamt eftersom återvinning kräver mer arbete och

mindre energi; efterfrågan på arbete kommer att öka. För

hushållen blir det mer lönsamt att reparera, underhålla och

investera i energieffektivitet; efterfrågan på arbete kommer att

öka. För kommunerna kommer kostnaderna att minska för

arbetskraftsintensiva verksamheter som vård, omsorg och

utbildning; efterfrågan på arbete kommer att öka. Inom

jordbruket kommer ekologiska, mer arbetskraftskrävande, grenar

att gynnas konkurrensmässigt; efterfrågan på arbete kommer att

öka.

Vi räknar således med att under en tioårsperiod förändra

kostnadsrelationen med ca 10 % av BNP. Detta skulle resultera i

en naturlig, icke konjunkturberoende, ökning av antalet

arbetstillfällen med ca 6--8 %, dvs. en ökning med 0,6--0,8 %

årligen. Under budgetåret kommer ca 45 000 nya jobb att växa

fram, under förutsättning att riksdagen tar beslut om långsiktig

skatteväxling.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 25 hemställt

25. beträffande skatterna och miljön

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Jo688

yrkande 1 och 1994/95:A274 yrkandena 2--6 och med avslag på

motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22, 1994/95:Sk341 yrkandena

31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk646

yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk668 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:T239 yrkande 5,

1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 5,

1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:N300 yrkande 2,

1994/95:N301 yrkande 13, 1994/95:N403 yrkandena 12 och 13

och 1994/95:N451 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

30. Skatterna och miljön (mom. 25)

Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Miljön förorenas utan att den som orsakar det får stå för de

verkliga kostnaderna. Miljöproblemen har alltmer övergått från

punktutsläpp till diffus miljöpåverkan förorsakad av

konsumtions- och livsstilsmönster samt utsläpp till luft, mark

och vatten genom ett stort antal små källor. En förändring kan

inte ske utan medverkan från många enskilda människor. Det

förutsätter att incitament skapas som påverkar enskildas

beteende.

Ekonomiska styrmedel är ett sådant verksamt medel. Även om

Sverige internationellt sett har en relativt sträng

miljölagstiftning finns det fortfarande mycket kvar att göra på

miljöområdet. En effektiv miljöpolitik kan förvisso innebära

problem på kort sikt för vissa branscher, men kan samtidigt

medföra att nya marknader öppnas och sysselsättning skapas inom

andra branscher.

Beskattningen bör omfördelas inom ramen för nuvarande

skattetryck, från arbetskraft till miljöbelastande utsläpp,

begränsade naturresurser och energi. Det är dags för en ny

skattereform med en omfattande skatteväxling med sänkta skatter

på arbete, exempelvis arbetsgivaravgifter, och samtidigt höjda

skatter på t.ex. koldioxid, kväveoxid, svaveldioxid, avfall m.m.

Detta skulle skapa motiv och incitament för en miljövänligare

produktion och konsumtion.

Utrymmet för en skatteväxling kan mot bakgrund av

internationella studier uppskattas till minst 20--30 miljarder

kronor. Det motsvarar en sänkning av arbetsgivaravgifterna med

4--5 procentenheter eller slopande av tjänstemomsen. De nya

jobben måste skapas främst i den privata tjänstesektorn och i

andra framtidssektorer. En sådan sektor är miljön. Här finns

möjligheter till en mångfald olika arbeten. Arbetstillfällen

kopplade till kretsloppssamhället kan växa fram, som t.ex.

återvinningsindustri, ny och småskalig energiteknik med inhemska

och förnybara energikällor. Den internationella marknaden för

olika former av miljöteknik växer också snabbt.

Erfarenheter från så gott som samtliga övriga marknader visar

att det är mycket sällan företag blir framgångsrika

internationellt med produkter som inte först producerats för

hemmamarknaden. En skatteväxling -- och i övrigt effektiv

miljöpolitik -- skulle bidra till en utveckling av miljö- och

energiteknik i Sverige som skulle skapa förutsättningar för att

svenska företag skall kunna nå internationella framgångar inom

miljöområdet, och därmed skapa nya arbetstillfällen i Sverige.

Trafiken bär i dag inte sina fulla samhällsekonomiska

kostnader, inräknat olyckor, buller och miljöförstöring. Genom

en skatteväxling, där skatten på miljöförstöring och

energiförbrukning höjs och skatten på arbete sänks kan detta

åstadkommas.

En reform i denna storleksordning kräver en bred

parlamentarisk uppslutning. Det är nödvändigt för att skapa den

långsiktighet och förutsägbarhet som såväl företag som

privatpersoner har rätt att kräva för att få tid för anpassning.

Särskilda regler och övergångsperioder kan vara nödvändiga bl.a.

för svensk basindustri.

Under budgetåret 1995/96 inleds enligt Kristdemokraternas

förslag en skatteväxling. Arbetsgivaravgifterna minskar med 1,5

procent fr.o.m. den 1 januari 1996 och en nettodeponiskatt

(avfallsskatt) införs fr.o.m. 1 juli 1995, med den skattesats

som Avfallsutredningen föreslagit.

Sverige bör i olika internationella organ -- EU, OECD, FN etc.

-- verka för att skattesystemen får en miljöprofil genom

exempelvis skatteväxling från arbete till miljöbelastning.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 25 hemställt

25. beträffande skatterna och miljön

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T239

yrkande 5, 1994/95:Jo604 yrkande 1, 1994/95:N301 yrkande 13

och 1994/95:N403 yrkandena 12 och 13 och med avslag på

motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 22, 1994/95:Sk341 yrkandena

31 och 32, 1994/95:Sk349 yrkandena 6 och 8, 1994/95:Sk646

yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk668 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Fi211 yrkande 17, 1994/95:Jo609 yrkande 5,

1994/95:Jo628 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Jo688 yrkande 1,

1994/95:N300 yrkande 2, 1994/95:N451 yrkande 2 och

1994/95:A274 yrkandena 2--6 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

31. Internationella miljöskatter (mom. 26)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Inträdet i Europeiska unionen (EU) öppnar nya möjligheter för

Sveriges internationella engagemang på miljöområdet. Inte minst

föroreningar av luft och vatten är till sin natur

gränsöverskridande problem. De löses bäst på europeisk nivå, i

synnerhet som EU genom sitt rättssystem har en unik möjlighet

att verka för efterlevnad och kontroll av fattade beslut.

I unionens miljösamarbete bör Sverige prioritera

klimatvårdsarbetet. Ett led i en framgångsrik

klimatvårdsstrategi måste utgöras av en miljörelaterad

energibeskattning. Det är inte energin utan

energiframställningens miljöpåverkan som bör beskattas. När

Sverige 1992 av konkurrensskäl sänkte koldioxidskatten för

industrin var detta ett tydligt uttryck för ett enskilt lands

svårigheter att på egen hand etablera en starkt miljörelaterad

beskattning. Inom ramen för EU har Sverige möjligheten att driva

en ökad harmonisering av energi- och miljöbeskattningen.

Härigenom kan klimatvårdsarbetet stöttas, utan risker för

utflyttning av produktionen till andra europeiska länder.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 26 hemställt

26. beträffande internationella miljöskatter

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N407 yrkande 6

och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 30,

1994/95:K224 yrkande 9, 1994/95:Fi407 yrkandena 2 och 3,

1994/95:U502 yrkandena 4 och 6, 1994/95:U503 yrkande 2,

1994/95:Jo628 yrkande 5, 1994/95:Jo685 yrkande 12,

1994/95:N271 yrkande 1 och 1994/95:N403 yrkande 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

32. Internationella miljöskatter (mom. 26)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

I Riodokumenten pekas särskilt på vikten av fri handel för att

främja en global utveckling. Miljöregler får aldrig användas för

protektionistiska syften, utan inskränkningar i den fria handeln

skall endast göras då det uppenbart behövs för att skydda miljön

och när andra åtgärder inte är verkningsfulla.

Då internationell handel ger upphov till stora mängder gods-

och persontransporter måste dessa ske med hänsyn till de olika

transportmedlens belastning på miljön. Både vägtrafik, luftfart

och sjöfart orsakar betydande miljöskador. För att transporterna

skall bära sina kostnader måste bl.a. en koldioxidskatt införas.

Det sker lämpligast i samverkan med andra länder, och Sverige

bör därför ta initiativ till detta i olika internationella

organ. Skatterna på fordonsbränslen bör differentieras för att

stimulera användandet av de minst skadliga typerna.

I EU-samarbetet bör den svenska regeringen se som en

prioriterad uppgift att verka för en skatteväxling och aktivt

arbeta för införande av minimiregler för en koldioxidskatt i EU.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 26 hemställt

26. beträffande internationella miljöskatter att

riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi407 yrkandena 2

och 3, 1994/95:U503 yrkande 2 och 1994/95:Jo628 yrkande 5

och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 30,

1994/95:K224 yrkande 9, 1994/95:U502 yrkandena 4 och 6,

1994/95:Jo685 yrkande 12, 1994/95:N271 yrkande 1,

1994/95:N403 yrkande 14 och 1994/95:N407 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

33. Internationella miljöskatter (mom. 26)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Det är viktigt att Sverige skärper skattebelastningen på sådan

produktion och konsumtion som påverkar miljön negativt. Sverige

bör dessutom internationellt t.ex. inom FN och EU verka för

minimiskattesatser och höjda miljöskatter, bl.a. på koldioxid.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels vid moment 26 hemställt

26. beträffande internationella miljöskatter

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande

30 och med avslag på motionerna 1994/95:K224 yrkande 9,

1994/95:Fi407 yrkandena 2 och 3, 1994/95:U502 yrkandena 4

och 6, 1994/95:U503 yrkande 2, 1994/95:Jo628 yrkande 5,

1994/95:Jo685 yrkande 12, 1994/95:N271 yrkande 1,

1994/95:N403 yrkande 14 och 1994/95:N407 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

34. Internationella miljöskatter (mom. 26)

Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Det är en såväl nationell som europeisk angelägenhet att nya

jobb kan skapas inom tjänstesektorn. Kraftfulla åtgärder för att

sänka kostnadsläget ger snabba resultat på arbetsmarknaden. De

skatteintäkter som faller bort från lägre skatter på arbete

måste dock kompenseras med andra intäkter, Kristdemokraterna har

därför föreslagit en skatteväxling för miljön.

Nackdelen är att höjda skatter på energi, råvaror och utsläpp

i industrin skapar konkurrensnackdelar mot omvärlden.

Skatteväxlingen måste därför ovillkorligen även ske inom våra

huvudmarknader som ligger inom EU. Att verka för skatteväxling

utan att samtidigt stödja och påverka de krafter inom EU som

vill samma sak leder bara till utslagning av svensk industri.

Det är också viktigt att Sverige inom EU driver på för

införandet av en koldioxidskatt.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 26 hemställt

26. beträffande internationella miljöskatter

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:K224

yrkande 9 och 1994/95:N403 yrkande 14 och med avslag på

motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 30, 1994/95:Fi407 yrkandena

2 och 3, 1994/95:U502 yrkandena 4 och 6, 1994/95:U503

yrkande 2, 1994/95:Jo628 yrkande 5, 1994/95:Jo685 yrkande

12, 1994/95:N271 yrkande 1 och 1994/95:N407 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

35. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Beskattningen av kärnkraftverk bör successivt höjas för att på

det sättet bidra till en omställning av energisystemen och en

avveckling av kärnkraften i enlighet med folkomröstningen och

riksdagens beslut härom.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 27 hemställt

27. beträffande den framtida beskattningen av

kärnkraftverk

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:N403

yrkande 4, N430 yrkandena 3--5 och 1994/95:N451 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

36. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Kärnenergin är baserad på fission av uran. Grundprincipen är

densamma i kärnbomber och kärnreaktorer. Även om de

energimängder som kan utvinnas ur ett kilo anrikad uranoxid är

oerhörda, krävs det en storskalig gruvdrift för att få fram

uranet eftersom halterna i malmen ligger omkring en promille

(ett kilo per ton). Världens kända brytvärda urantillgångar

svarar mot ca 100 års förbrukning vid nuvarande nivå. När det

gäller energitillförsel så svarar uranet för ca 5 % av världens

energitillförsel.

När det gäller energistatistik är det något speciellt med

uranet. När det gäller andra energiråvaror som kol, olja,

fossilgas och biobränslen redovisar man alltid det totala

energiinnehållet i bränslet. När det gäller uran redovisas

däremot oftast bara den ''nyttiga'' energi som avges från

kärnkraftverken, vilken bara är ungefär en tredjedel av den i

reaktorn frigjorda värmen. Processen i ett kärnkraftverk har

sålunda en usel verkningsgrad. Vi anser att även den outnyttjade

energin, som släpps ut som värmeenergi, skall beskattas, inte

enbart den ''nyttiga''.

FN har utvecklat en energistatistik, en standard, där man

räknar med uranets totala värmeinnehåll. Enligt FN:s metod

motsvarar det totala energiinnehållet i uranet i svenska

kärnkraftverk ca 200 TWh. Ur vetenskaplig synpunkt måste

FN-metoden anses vara den mer korrekta eftersom den likställer

alla energiråvaror. Med andra ord bör skatt tas ut på denna

basis.

Normen för uranskatt skall motsvara det sämsta fossila

bränslet: kol. Det vill säga att tillförd uranenergi beskattas

lika högt per kWh som summan av energiskatt och koldioxidskatt

för kol. Detta ger ett mycket högt elpris på el från

kärnkraftverk, varför vi föreslår att denna skatt införs stegvis

under en treårsperiod.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 27 hemställt

27. beträffande den framtida beskattningen av

kärnkraftverk

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N430 yrkandena

3--5 och med avslag på motionerna 1994/95:N403 yrkande 4 och

1994/95:N451 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

37. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27)

Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Kärnkraften bör avvecklas genom effektivare energianvändning

och utveckling av förnyelsebar elproduktion. För att detta skall

kunna ske krävs att den alternativa energiproduktionen redan i

dag får draghjälp av det elpris som blir resultatet av

kärnkraftens avveckling.

En tänkbar lösning är att införa en dynamisk energiskatt på el

och ev. på industrins koldioxidutsläpp. En sådan skatt bör utgå

från ett sparbeting där skatten minskar om sparandet överstiger

sparbetinget, respektive ökar vid ett lägre sparande. Den

dynamiska energiskatten bör utformas så att distributörens

marginalkostnad (priset för en extra eller inbesparad kWh) blir

lika med den framtida kostnaden att ersätta kärnkraften med ny

elproduktion. Priset mellan producent och distributör för

elleveransen bör dock bestämmas på en fri elmarknad. Som grund

för den dynamiska energiskatten bör branschen ges ett sparbeting

på 3 % per år räknat på 1990 års förbrukning, med början 1996.

Den elintensiva industrin bör emellertid ges ett sparbeting på

1 % per år.

Distributörer och storförbrukare bör själva utveckla en

marknad för besparingsresultaten, som jämnar ut skillnaden

mellan distributörer. Den som sparat mindre än genomsnittet får

betala till den som sparat mer. Effekten blir att

marginalkostnaden blir hög och lika för alla distributörer och

storförbrukare. Om kärnkraften till slut måste ersättas med en

del nya kraftverk får kunderna gradvis vänja sig vid ett högre

elpris, eftersom skatten i så fall långsamt höjs. Om hela

kärnkraften kan sparas bort blir elpriset lägre eftersom vi då

även efter kärnkraftens avveckling har kvar ett elöverskott.

Effekten av en dynamisk elskatt blir att eldistributörer och

elintensiv industri upplever ett högt marginalpris, kombinerat

med ett lågt genomsnittligt pris. Det höga marginalpriset gör

det lönsamt att spara. De lokala elverken får finna de

effektivaste sätten att uppnå besparingarna. Det kan vara

information, konsultstöd eller att bidra till finansieringen av

investeringar.

Det låga baspriset gör att kärnkraften snabbare blir olönsam,

när risk- och underhållskostnader ökar. Det blir alltså mindre

lockande att i det längsta hålla i gång reaktorer som i

praktiken har tjänat ut. De delar av industri och värmeverk som

har en nedsatt koldioxidskatt bör få en motsvarande dynamisk

skatt på denna, så att det lönar sig även för dem att spara

energi eller övergå till förnyelsebara bränslen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 27 hemställt

27. beträffande den framtida beskattningen av

kärnkraftverk

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N403 yrkande 4

och med avslag på motionerna 1994/95:N430 yrkandena 3--5 och

1994/95:N451 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

38. Elskatten i norra Sverige (mom. 28)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Sedan den 1 juli 1981 är skatten på el lägre i vissa kommuner

i norra Sverige. Skillnaden var ursprungligen 1 öre per kWh men

sedan den 1 januari 1995 är skillnaden 5,3 öre per kWh. Vid

avgränsningen av området för lägre skatt utgick man bl.a. från

temperaturer under normalperioden 1931--1960.

Med tanke på klimatförändringar och annat och då det nu finns

mätningar från en ny normalperiod bör en översyn av systemet med

nedsatt elskatt och grunderna för detta göras. Det anförda bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 28 hemställt

28. beträffande elskatten i norra Sverige

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk672 yrkande 2

och med avslag på motion Sk672 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

39. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30 och

mom. 61 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens skäl för att föreslå höjd försäljningsskatt på

motorfordon är att skatteuttaget i princip varit oförändrat

sedan 1987. Enligt vår uppfattning bör inte en skattehöjning

enbart kunna motiveras med att skatteuttaget varit oförändrat

sedan ett antal år. Det svenska skatteuttaget är redan så högt

att det i stället bör sänkas.

Förslaget om höjd försäljningsskatt på motorfordon är negativt

ur miljösynpunkt. I Sverige sker för närvarande en mycket

långsam omsättning av fordonsparken. Det leder till att äldre

bilar med sämre miljöprestanda finns kvar i trafiken under

längre tid med ökad miljöbelastning som följd. Den höjning av

försäljningsskatten som nu föreslås kommer att öka kostnaden

ytterligare för att ersätta gamla fordon med nya.

Vi avvisar förslaget om höjd och indexerad försäljningsskatt

samt om permanentning av indexeringen i alkohol- och

tobaksskattelagarna.

dels vid moment 30 och moment 61 i motsvarande del

hemställt

30. beträffande försäljningsskatten på motorfordon, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58

yrkande 4 i denna del och 1994/95:Sk60 i denna del och med

avslag på motionerna 1994/95:Sk63 yrkande 7 och

1994/95:Sk341 yrkandena 40 och 41 avslår proposition

1994/95:203 i denna del,

61. beträffande lagförslagen såvitt avser

försäljningsskatten på motorfordon

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och

hemställt avslår de i proposition 1994/95:203 framlagda

förslagen till lag om ändring i lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon, lag om ändring i lagen

(1994:1563) om tobaksskatt och lag om ändring i lagen

(1994:1564) om alkoholskatt,

40. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

En annan metod att påskynda förnyelsen av fordonsparken är att

stimulera skrotningen av de äldre, miljöbelastande fordonen.

Detta kan göras med skatte- eller andra ekonomiska styrmedel

t.ex. genom att höja skrotningspremien eller höja skatten på

äldre fordon. Förslagsvis fordon som inte har katalysator. För

att stimulera produktion och val av mer miljövänliga fordon bör

fordonsskatten eller en ev. registreringsavgift differentieras

efter en miljöklassning av fordonet.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 30 hemställt

30. beträffande försäljningsskatten på motorfordon, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkandena

40 och 41, med anledning av motion 1994/95:Sk63 yrkande 7 och

med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 4 i denna del

och 1994/95:Sk60 i denna del

dels bifaller proposition 1994/95:203 i denna del,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

41. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Försäljningsskatten på motorfordon har en från miljösynpunkt

oklar effekt. Flera analyser har visat att antalet fordon är den

faktor som har störst betydelse för den totala

bensinförbrukningen i samhället. Bensinpriset,

bränsleförbrukningen per fordon och antalet körda mil per fordon

har mindre betydelse för bensinförbrukningen. En hög

försäljningsskatt kan verka dämpande på nybilsförsäljningen och

på det sättet minska bensinförbrukningen.

Å andra sidan har nya bilar katalysatorer, något som har stor

betydelse för utsläppen av kväveoxider etc. I den utsträckning

gamla bilar ersätts av nya bromsar en hög försäljningsskatt

detta. Av denna anledning är en försäljningsskatt skadlig från

miljösynpunkt.

Det är positivt om skattesystemet ger ett incitament att

undvika onödigt bilinnehav. Det bidrar till lägre

bensinförbrukning. I stället för den föreslagna höjningen av

försäljningsskatten föreslår vi inom Miljöpartiet att man höjer

fordonsskatten och differentierar denna utifrån miljöklassning.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 30 hemställt

30. beträffande försäljningsskatten på motorfordon, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk63 yrkande 7,

med anledning av motion 1994/95:Sk341 yrkandena 40 och 41 och

med avslag på motionerna 1994/95:Sk58 yrkande 4 i denna del

och 1994/95:Sk60 i denna del

dels bifaller proposition 1994/95:203 i denna del,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

42. Bränsle i arbetsfordon (mom. 31)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Det finns enligt vår mening inte någon anledning att kraftigt

höja bränsleskatten för jordbrukstraktorer och andra

arbetsfordon för att finansiera EU-avgiften.

Vi har för vår del anvisat besparingar som täcker denna

kostnadsökning och avvisar därför förslaget.

dels vid moment 31 hemställt

31. beträffande bränsle i arbetsfordon

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk58

yrkande 1 i denna del, 1994/95:Sk60 i denna del och

1994/95:Sk62 och med avslag på proposition 1994/95:203 i

denna del inte godtar regeringens förslag om trafikbeskattning

av bränsle i arbetsfordon,

43. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Om man ser tillbaka på vilka åtgärder som drabbat bilisterna

de senaste åren, kan listan göras lång. En av de mest

uppmärksammade åtgärderna var den kraftiga höjningen av

bränslebeskattningen i samband med att bensinen momsbelades. Den

1 mars 1990 höjdes bensinpriset med mer än 1 kr och 30 öre per

liter. I den "krisuppgörelse" som träffades mellan regeringen

och Socialdemokraterna kämpade Moderaterna länge för att

bensinskatten inte skulle höjas främst av miljöskäl, vilket

således gäller den blyfria bensinen.

Målsättningen bör enligt vår mening vara att bensinpriset

skall ner i nivå med priserna i övriga Europa. Bensinskatten bör

sänkas när det statsfinansiella läget medger detta.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 32 hemställt

32. beträffande beskattningen av drivmedel

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T210 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 36, 38

och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Fi212 yrkandena 15--17, 1994/95:T239 yrkandena 3 och

4, 1994/95:N433 yrkande 3 och 1994/95:A38 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

44. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Ett övergripande mål i kretsloppssamhället är ett minimalt

beroende av ändliga resurser och en långt utvecklad teknik för

användning av förnyelsebara resurser som bioenergi. Det enskilt

viktigaste området där det finns en stor potential är

drivmedelsområdet. För att stimulera användningen av

biodrivmedel måste de regler och skattesatser som tillämpas vara

tydliga och långsiktigt stabila för att aktörerna på marknaden,

både producenter och konsumenter, skall kunna göra långsiktiga

investeringsbeslut. Priset på fossila bränslen måste spegla

deras skadliga effekter. Resultatet av en sådan ekonomisk

miljöstyrning blir dels effektivare energianvändning, dels en

övergång till biobränslen producerade inom ramen för ett

uthålligt skogs- och jordbruk.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 32 hemställt

32. beträffande beskattningen av drivmedel

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk683 yrkandena

1 och 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena

36, 38 och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Fi212 yrkandena

15--17, 1994/95:T210 yrkande 2, 1994/95:T239 yrkandena 3 och

4, 1994/95:N433 yrkande 3 och 1994/95:A38 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

45. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

För att främja utvecklingen av miljövänliga drivmedel och

fordon som drar allt mindre mängder drivmedel är det viktigt att

utnyttja alla möjligheter för en sådan utveckling. I detta

arbete kan lagstiftning liksom förbud användas. En annan metod

är en lagstiftning som reglerar användningen, t.ex. att ett

fordon måste kunna köras på ett bränsle som innehåller en viss

miniminivå av biobränslen. Ytterligare ett styrinstrument som

bör utnyttjas är att skattebelasta eller avgiftsbelägga en vara

eller ett visst beteende. Ekonomiska styrmedel är effektiva för

att skapa ett miljöanpassat samhälle.

En rad forskningsresultat visar att vägtrafiken inte betalar

de externa kostnader som den orsakar i form av trängseleffekter,

olyckskostnader, slitage på infrastrukturen samt övriga

miljökostnader.

Samhällets kostnader för vägtrafiken varierar. Att köra en mil

med bil i rusningstrafik i Stockholm genererar mycket högre

externa kostnader än att köra samma sträcka i glesbygd. Därför

är det angeläget att precisera skattebelastningen på vägtrafiken

så långt det går i tid och rum. Den moderna datatekniken ger

också dessa möjligheter.

Vänsterpartiet föreslår att en utredning tillsätts med uppgift

att föreslå utformningen av en regionalt differentierad

bensinskatt. I första hand bör denna differentiering utformas så

att bensinskatten ökar i de tre storstadsregionerna.

Det är också viktigt att priset på fossila bränslen utvecklas

i en sådan takt, att investeringar i andra miljövänligare

bränslesystem kan vinna ett ökat marknadsutrymme. Principen om

en indexering av de miljörelaterade skatterna, bl.a.

koldioxidskatten och bensinskatten, är därför en riktig princip.

På sikt finns det skäl att bruka skatteinstrumentet så att

prisnivån för fossila bränslen ökar relativt andra

bränslen/energislag.

Tydliga mål bör fastställas för att utvecklingen skall drivas

i rätt riktning och öka aktörernas möjlighet att arbeta med god

framförhållning. Ett tydligt mål bör vara att minst hälften av

alla bilar år 2010 drivs med annat än fossila bränslen. En

tydlig strategi för hur detta mål skall nås bör utarbetas.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till

känna.

dels vid moment 32 hemställt

32. beträffande beskattningen av drivmedel

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341

yrkandena 36, 38 och 39 och 1994/95:A38 yrkande 8, med

anledning av motion 1994/95:N433 yrkande 3 och med avslag på

motionerna 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Fi212 yrkandena 15--17, 1994/95:T210 yrkande 2 och

1994/95:T239 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

46. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Med hänsyn till de hälsoeffekter som orsakas av utsläppen från

bilkörning bör enligt min mening kostnadsansvaret för

personbilar ökas, och jag anser därför att energiskatten på

bensin bör höjas med 17 öre per liter. Härtill kommer en höjning

av koldioxidskatten med 15 öre per kg vilket för bensinen blir

34 öre per liter. Den sammantagna punktskattehöjningen bör

därför uppgå till 51 öre per liter. Om man tar hänsyn till

momseffekten blir det 65 öre per liter. Glesbygdsbor skall

kompenseras genom ett särskilt skatteavdrag på 2 000 kr.

Landsvägstransporter av gods bör få betala en större del av de

externa kostnader som följer. Energiskatten på diesel bör därför

höjas med 1 kr och 50 öre per liter. En sådan höjning innebär

att diesel i skattehänseende blir likställd med bensin.

Regeringen bör återkomma med ett förslag om dessa höjningar

och om ett särskilt avdrag för glesbygdsbor.

dels vid moment 32 hemställt

32. beträffande beskattningen av drivmedel

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Fi212

yrkandena 15--17 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341

yrkandena 36, 38 och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683

yrkandena 1 och 2, 1994/95:T210 yrkande 2, 1994/95:T239

yrkandena 3 och 4, 1994/95:N433 yrkande 3 och 1994/95:A38

yrkande 8 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med det

anförda,

47. Beskattningen av drivmedel (mom. 32)

Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Skatteväxling innebär att skatten på miljöfarlig verksamhet

höjs medan skatten på miljövänligare alternativ sänks. Inom

transportsektorn finns behov av att balansera om skatten så att

momsen på kollektivtrafik sänks och på sikt avskaffas.

Biobränslen bör skattebefrias även vid låginblandning. En

skatteväxling på trafikens område bör vidare innebära en

successiv höjning av koldioxidskatten på drivmedel.

Totalt sett måste styrmedlen på trafikens område leda till

kraftigt förbättrad bränsleeffektivitet i hela fordonsparken,

att alternativa bränsleslag gynnas och att kollektivtrafikens

andelar av trafikarbetet ökar på bekostnad av privatbilism.

Höjningarna av skatten på transporterna -- främst bränslet --

skall motsvaras av en sänkning av skatten på arbete.

Den parlamentariska utredning som skall lämna förslag till hur

en skatteväxling för miljön kan utformas, bör få i uppgift att

utreda skatteväxlingsmöjligheterna även på trafikens område. Ett

förslag som framkommit i debatten vad gäller att minska

trafikens miljöbelastning, är att genomföra en höjning av

bensinskatten kombinerad med en form av bonussystem för dem som

kört mindre än riksgenomsnittet. Enligt förslaget skall

intäkterna av en större skattehöjning schablonmässigt delas i

två delar. Den del som uppkommit genom näringslivets inköp av

drivmedel återförs till företagen med lika tilldelning per

anställd (eller genom sänkt arbetsgivaravgift). Den andra -- och

väsentligt större delen -- återbetalas till hushållen med lika

tilldelning till alla medborgare oberoende av ålder. Den som

använder mer bensin får betala den fulla kostnaden för sin

konsumtion utan att få högre återbäring än de övriga. Trafik-

och klimatkommittén (TOK) bör i ett tilläggsdirektiv få i

uppdrag att närmare undersöka förutsättningarna för en höjd

bensinskatt kombinerad med ett system med ekobonus för dem som

kört mindre än riksgenomsnittet.

Tydliga mål bör fastställas för att utvecklingen skall drivas

i rätt riktning och öka aktörernas möjlighet att arbeta med god

framförhållning. Ett tydligt mål bör vara att minst hälften av

alla bilar år 2010 drivs med annat än fossila bränslen. En

tydlig strategi för hur detta mål ska nås bör utarbetas.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 32 hemställt

32. beträffande beskattningen av drivmedel

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T239 yrkandena

3 och 4 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena

36, 38 och 39, 1994/95:Sk621, 1994/95:Sk683 yrkandena 1 och

2, 1994/95:Fi212 yrkandena 15--17, 1994/95:T210 yrkande 2,

1994/95:N433 yrkande 3 och 1994/95:A38 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

48. Alkylatbensin (mom. 33)

Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v) och Ronny Korsberg (mp)

har

dels anfört följande:

Alkylatbensinen är utifrån både hälsoaspekt och miljöaspekt en

av de bättre petroleumprodukterna på marknaden i dag. Den

innehåller betydligt mindre bly, svavel och olika kolväten som

aromater och alkylbensener än andra produkter. Detta är givetvis

till gagn för miljön. Den är också så gott som fri från bensen.

Alkylatbensin används i dag mest som tvåtaktsbränsle i

arbetsredskap som motorsågar. Den kan användas i alla

tvåtaktsmotorer som gräsklippare, båtmotorer, mopeder, skotrar

m.m. Det är även fullt möjligt att använda den för

fyrtaktsmotorer.

Ett arbetsmiljöproblem vid användning av redskap som

motorsågar o.d. är avgaser. Dessa är ofta hälsovådliga och

innehåller ämnen, som är både giftiga, cancerogena och mutagena.

Ett av de farligaste ämnena är bensen. Eftersom alkylatbensinen

är renare än annan bensin är avgaserna befriade från många av

dessa ämnen eller också är halterna oerhört mycket lägre.

Frånvaron av bensen är speciellt viktig. Det ämnet är i princip

borttaget i arbetsmiljösammanhang, eftersom det orsakar leukemi.

Det är också ett miljögift, som anrikas i levande organismer.

Såväl miljö- som hälsoskäl talar alltså för att denna bensin

borde ges skattefördelar framför annan bensin.

Med lägre skatt och därmed en ökande försäljning kan

prisskillnaden i förhållande till annan bensin minska.

Alkylatbensinen är 1 krona dyrare per liter att framställa.

Bensinen är skattebefriad av miljö- och hälsoskäl i Norge.

Allt talar alltså för att alkylatbensinen borde hamna i en

egen skatteklass med lägre skatt än dagens miljöklass 2-bensin,

en miljöklass 1. För att hamna i den borde inte bara blyhalten

vara lägre än i miljöklass 2, utan även mängden bensen och andra

miljöfarliga kolväten som alkylbensener och aromater. Det finns

också goda skäl att följa Norges exempel beträffande

tvåtaktsvarianten av alkylatbensin och skattebefria denna.

Arbetsmiljöskälen väger här tungt.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 33 hemställt

33. beträffande alkylatbensin

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk603 yrkandena

1 och 2 och med anledning av motion 1994/95:Sk608 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

49. Blandbränslen (mom. 35)

Rolf Kenneryd (c) och Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

En introduktion av biobränslen bör ske både genom inblandning

av några få procent i konventionella bränslen (s.k.

låginblandning) och genom att utveckla nya motorer som kan

drivas med ren alkohol. Låginblandning av största möjliga halt

som klaras utan modifieringar i befintliga motorer ger

omedelbart en marknad för inhemsk produktion i stor skala. Då

skapas också förutsättningar för en introduktion av fordon med

ren alkoholdrift.

Motoralkohol är befriad från drivmedelsskatt, om inblandningen

överstiger en viss nivå. Det innebär att låginblandning av

etanol inte är fullt ut gynnad i skattesystemet.

Detta bör åtgärdas genom att biobränslen helt skattebefrias

även vid låginblandning eller att de gynnas på annat sätt.

dels vid moment 35 hemställt

35. beträffande blandbränslen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T239 yrkande 2

och med anledning av motion 1994/95:Sk683 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

50. Vätgasdrivna fordon (mom. 36)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Vätgas är det renaste av alla brännbara bränslen och ett

mycket attraktivt drivmedel för personbilar. Utsläppen består

nästan uteslutande av ren vattenånga, med små mängder

kväveoxider som begränsas genom låga förbränningstemperaturer

och katalysatorer. Att övergå till vätgasdrift är relativt

enkelt, eftersom befintlig motorteknik kan användas -- en stor

fördel gentemot till exempel elbilen.

Vätgas är inte någon egentlig energiform, utan en

energibärare. Det innebär att det måste tillföras energi för att

producera vätgas, på samma sätt som energi måste tillföras för

att producera elektricitet. Dess totala miljöeffekter beror

därmed på tillverkningssättet.

Vätgas tillverkas genom spjälkning av vattenmolekyler, och

tillverkningen kan med fördel drivas av solenergi. Det gör att

alla u-världens kustländer med mycket sol kan producera vätgas,

få exportinkomster och förse i-världen med ett rent drivmedel --

men i-världens länder kan också själva producera sin vätgas.

Svensk bilindustri kan på ett par år ta fram vätgasbilar för

försäljning, medan det tar betydligt längre tid att införa den

nödvändiga infrastrukturen för produktion och distribution.

Därför bör staten redan nu aktivt verka för spridningen av

vätgastekniken för personbilar och nyttofordon, genom att

undanröja eventuella hinder inom beskattningen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 36 hemställt

36. beträffande vätgasdrivna fordon

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:N237 yrkandena

3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

51. Eldrivna fordon (mom. 37)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Elbilen har många fördelar framför den konventionellt drivna

bilen. Utsläppen från elbilen är obefintliga, och med en ren

elproduktion blir också de totala utsläppen mycket låga.

Eftersom en mycket stor del av biltrafiken sker i innerstaden

finns det dessutom ett särskilt värde i att minska utsläppen

direkt från fordonet. Vidare är det naturligtvis lättare att

rena en stor energianläggning än hundratusentals små

förbränningsmotorer. Elbilen är mycket tyst, och därmed kan man

komma till rätta med bilismens bullerproblem. Den är därtill

billigare i underhåll och har längre livslängd än den bensin-

eller dieseldrivna motsvarigheten, på grund av ett betydligt

mindre antal rörliga delar. Slutligen är den rena

driftskostnaden mindre än en tiondel av den konventionella

bilens, då elbilen förbrukar ström för i genomsnitt 60 öre per

mil.

Hittills har elbilen gynnats statligt endast genom att den

befriats från accis, vilket i snitt innebär en mindre kostnad på

6 000 kr. Elbilen bör gynnas ytterligare, bland annat genom

momsbefrielse. Det gynnar framför allt privatkonsumenten, men

också företagarna.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 37 hemställt

37. beträffande eldrivna fordon

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:N236 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

52. Amatörbyggda fordon (mom. 38)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Jan-Olof Franzén (m) och Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Bilaccisreglerna uppfattas av många motorintresserade ungdomar

och andra entusiaster som ett utslag av krångel och byråkrati

som är helt onödigt och dessutom kostsamt för den enskilde. Det

finns flera skäl för deras irritation.

Till att börja med kan det slås fast att bil- och motorhobby

är en socialt värdefull verksamhet, inte minst bland ungdomar

som ofta slår sig ihop flera stycken för att fullfölja det

omfattande och tålamodsprövande arbetet med att omvandla ett

gammalt bilvrak till en funktionsduglig bil. Under arbetets gång

betalas mycket pengar i moms för delar, tillbehör och

utrustning.

Bilaccisen är utformad som en beskattning efter vikt men för

hobbyfordon finns knappast alls någon koppling mellan bilens

vikt och bilens värde. Om bilen är värdefull beror det inte på

vikten utan på bilens skick och om modellen är ovanlig och

efterfrågad. Också själva namnet på pålagan "försäljningsskatt"

visar hur inadekvat det är att tillämpa den i detta fall

eftersom det inte rör sig om någon försäljning i egentlig

mening. Vidare är det särskilt olyckligt att beskatta förvärvet

just i fråga om hobbyfordon eftersom de normalt körs endast

mycket korta sträckor på de allmänna vägarna. Accisbeskattningen

leder också till försök att överföra fordons identiteter så att

amatörbyggda fordon betraktas som ombyggda eller importerade

fordon. Slutligen kan man med fog hävda att accis redan har

betalts genom att de aktuella fordonen i allmänhet tillverkats

av delar av andra fordon för vilka bilaccis en gång har

betalats.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 38 hemställt

38. beträffande amatörbyggda fordon

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T210 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

53. Yrkessjöfarten (mom. 39)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Sjöfarten kan med tämligen enkla medel bli ett alltigenom

attraktivt transportslag ur miljösynpunkt. Den låga

energiförbrukningen är i sig resursbevarande och leder till låga

koldioxidutsläpp. Utsläppen av luftföroreningar som kolväten,

svaveldioxid och kväveoxider är däremot ofta betydande; någon

avgasrening förekommer knappast och bränslekvaliteterna är ofta

dåliga.

Bränslets renhet och innehåll är till stor del avgörande för

hur miljöförstörande fartygets utsläpp är, speciellt eftersom

praktiskt taget alla fartyg saknar varje form av rening. Därför

är det allvarligt att det inte finns någon högsta tillåtna

svavelhalt för fartygsbränsle. Många rederier, främst med

inriktning på passagerarfartyg, kör i dag sina fartyg på

lågsvavlig diesel med 0,5 % svavel efter en frivillig

överenskommelse, men den stora majoriteten av svenska fartyg

drivs på mer högsvavligt bränsle. För att påskynda en utveckling

mot drift på bränsle med lägre svavelhalt och högre renhet vill

vi införa samma skatteklassindelning av diesel för fartyg som

gäller för vägfordon, dvs. miljöklass 1, 2 och 3. En särskild

avgift för svavelutsläpp bör också införas, för att stimulera

till bättre rening.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 39 hemställt

39. beträffande yrkessjöfarten

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T629 yrkandena

2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

54. De mindre fiskefartygens skattebefrielse (mom. 40)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Isa Halvarsson (fp), Lars Bäckström (v), Jan-Olof Franzén

(m), Ronny Korsberg (mp) och Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Restitutionssystemet för de mindre yrkesfartygen, som infördes

av kontrollskäl, har ställt till stora problem för fiskebåtarna.

Yrkesfiskarnas ekonomiska föreningar gör stora gemensamma inköp

för att få låga dieseloljepriser, men denna olja är grönfärgad

när den levereras och får således enbart användas till

fiskeskeppen.

Fiskebåtarna, som måste tanka ofärgad diesel, drabbas

därigenom av högre dieselpriser på mellan 1,50 och 2,00 kronor

exklusive skatten som de måste ligga ute med. Prisskillnaden för

inköp av dieselolja blir ohållbart stor när ett skepp kan köpa

en liter dieselolja för ca 1,65 kronor inklusive moms och en båt

måste betala ca 7 kronor litern.

En stor del av det mindre tonnaget riskerar därmed att slås ut

genom en lagstiftning som egentligen var ämnad att befästa

skattefrihet för fiskefartyg oavsett bränsle. Vidare krävs det

en onödigt stor byråkrati för att hantera yrkesfiskarnas ansökan

om skatterestitution.

Argumentationen om kontrollskäl är inte längre aktuell då det

nu krävs särskilt fartygstillstånd för att bedriva yrkesmässigt

fiske.

Lagen om skatt på fartygsbränsle bör därför omedelbart

kompletteras med en möjlighet för innehavare av fartygstillstånd

att använda den skattefria grönfärgade dieseln. Avsikten med

lagstiftningen kan ju inte ha varit att gynna oljebolagen på

bekostnad av yrkesfiskare med dieseldrivna båtar.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 40 hemställt

40. beträffande de mindre fiskefartygens skattebefrielse

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk618,

1994/95:Sk619, 1994/95:Sk657, 1994/95:Jo402 yrkande 2,

1994/95:Jo405 yrkande 3 och 1994/95:Jo415 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

55. Flygtrafik (mom. 41)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf

(m), Isa Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén (m) har

dels anfört följande:

Flyget är det trafikslag som har störst negativ miljöpåverkan

räknat per personkilometer. Miljöavgifter är rätt använda ett

verksamt styrinstrument för att medverka till en utveckling av

nya flygplanstyper och mer miljömedvetet kundbeteende.

Miljöavgifter bör harmoniseras så att lika

konkurrensförutsättningar erbjuds operatörerna.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 41 hemställt

41. beträffande flygtrafik att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:T238 yrkande 15 och med avslag på motionerna

1994/95:Sk614 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:T225 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

56. Flygtrafik (mom. 41)

Lars Bäckström (v) och Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Utsläppen från flygplanen varierar med planens ålder,

bränsleförbrukning, grad av effektiv förbränning och styrkan på

motorerna. Ett verksamt sätt att minska flygplanens utsläpp har

varit att Luftfartsverket har avgiftsbelagt buller och

avgasutsläpp, vilket bl.a. lett till att Bromma flygplats nu

trafikeras med nyare flygplansmodeller med starkare motorer som

ger mindre utsläpp och buller.

För att ge ett kraftfullt incitament för utvecklingen av

renare flygplansmotorer och forskning för att minimera

avgasutsläppen bör regeringen verka både för höjda avgiftsnivåer

i vårt land och för sådan avgiftsbeläggning inom EU. Eftersom

luftföroreningarna inte känner några gränser bör särskild vikt

läggas vid sådana internationella överenskommelser som kan få

stort kvantitativt resultat.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 41 hemställt

41. beträffande flygtrafik

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk614

yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna 1994/95:T225

yrkande 8 och 1994/95:T238 yrkande 15 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

57. Smörjoljor (mom. 42)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Möjligheterna att utveckla och öka användningen av biologiska

råvaror i Sverige har inventerats i betänkandet Växande råvaror

(SOU 1994:113). Man föreslog miljöstandarder för önskade

produkter och mätmetoder för att lättare kunna jämföra produkter

baserade på traditionella resp. förnyelsebara råvaror.

Utredningen har bl.a. föreslagit att en miljöavgift införs på

petroleumbaserade smörjoljor för att öka intresset för de

biobaserade alternativen.

Enligt min mening är det viktigt att ansträngningar verkligen

görs för att växla till biobaserade råvaror när sådana finns

tillgängliga. En avgift på petroleumbaserade smörjmedel bör

därför införas.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 42 hemställt

42. beträffande smörjoljor

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo202 yrkande

15 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

58. Naturgrus (mom. 45)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Som anförs i Miljöpartiets motion Fi212 bör en skatt på

naturgrus införas och uppgå till 5 % av råvarupriset. Även om

frågan nu utreds bör riksdagen klargöra att en sådan skatt skall

införas och nivån för denna genom att hos regeringen begära ett

förslag i enlighet med det anförda.

dels vid moment 45 hemställt

45. beträffande naturgrus

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Fi212 yrkande

19 hos regeringen begär ett förslag i enlighet med det anförda,

59. En avfallsskatt (mom. 46)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Vid sidan av regelverket med återvinningskrav bör ekonomiska

styrmedel införas som gör återvunnet material attraktivare.

En möjlighet som står till buds mer omedelbart är att införa

en skatt på avfall. Då blir det i vart fall mer gynnsamt att

återvinna varor än att lägga på deponi. Det finns i dag ett

utredningsförslag som efter vissa kompletteringar och

överväganden borde kunna föreläggas riksdagen som en

proposition. Regeringen bör snarast återkomma i denna fråga.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 46 hemställt

46. beträffande en avfallsskatt

att riksdagen med anledning av motionerna

1994/95:Sk349 yrkande 10, 1994/95:Fi212 yrkande 18,

1994/95:Jo604 yrkande 3, 1994/95:Jo628 yrkande 23,

1994/95:Jo688 yrkande 11, 1994/95:Sk341 yrkande 37 och

1994/95:Jo663 yrkandena 1, 2 och 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

60. En avfallsskatt (mom. 46)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

För att stimulera återvinning, återanvändning och kretslopp av

varor och material har Vänsterpartiet lagt förslag om att införa

en särskild avfallsavgift.

För att få till stånd en gradvis övergång till en mer

kretsloppsanpassad varu- och materialhantering föreslår vi att

avgiften sätts till ca 50 kronor/ton. Avgiften

miljödifferentieras dvs. sätts olika beroende på vad för slags

typ av avfall det är, hur det slutbehandlas, etc. I kommande

budget- och miljöarbete kan en höjning av avgiften bli aktuell.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 46 hemställt

46. beträffande en avfallsskatt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande

37, med anledning av motion 1994/95:Jo663 yrkandena 1, 2 och 7

och med avslag på motionerna 1994/95:Sk349 yrkande 10,

1994/95:Fi212 yrkande 18, 1994/95:Jo604 yrkande 3,

1994/95:Jo628 yrkande 23 och 1994/95:Jo688 yrkande 11 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

61. En avfallsskatt (mom. 46)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Utredningen Avfallsfri framtid (SOU 94:114) föreslår en

indexreglerad skatt om 0,6 % av aktuellt basbelopp per ton

avfall, vilket i dag betyder 211 kr. Skatt på avfall som går

från avfallsförbränningsanläggning till deponering föreslås vara

2,4 % av aktuellt basbelopp per ton avfall. Utredningen

undantar torrt gråberg och anrikningssand från gruvindustrin

från lagförslaget. Utredningens förslag till avfallsskatt bör

genomföras den 1 januari 1996.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 46 hemställt

46. beträffande en avfallsskatt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo688 yrkande

11 och med anledning av motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 37,

1994/95:Sk349 yrkande 10, 1994/95:Fi212 yrkande 18,

1994/95:Jo604 yrkande 3, 1994/95:Jo628 yrkande 23 och

1994/95:Jo663 yrkandena 1, 2 och 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

62. En avfallsskatt (mom. 46)

Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

En statlig viktbaserad avfallsskatt i enlighet med

Avfallsskatteutredningens förslag bör införas. Den modell som

bör väljas är en s.k. nettodeponiskatt (enligt dansk modell).

Den fungerar så att skatten baseras på de invägda

avfallsmängderna som vägs in för deponering eller förbränning

under en viss period, reducerat med de mängder som vägts ut

under samma tidsperiod (gått ut på en kretsloppsmarknad). På

detta sätt beskattas endast en deponis tillväxt.

Skatten bör omfatta alla deponier med en tillåten

mottagningsplikt överstigande 50 ton per år. För att inte detta

skall leda till en överflyttning av avfall till mindre deponier

bör ett fribelopp om 50 ton införas för samtliga skattskyldiga

deponier.

Skatten bör omfatta både s.k. konsumtionsavfall vilket

definieras som hushållsavfall, park- och trädgårdsavfall, bygg-

och rivningsavfall, icke branschspecifikt avfall och slam samt

produktionsavfall. Produktionsavfall är sådant avfall som är

knutet till produktionsprocessen, dvs. branschspecifikt avfall.

Skatten bör vara 0,6 % av basbeloppet per ton avfall, och

skattesatsen för avfall som går till förbränning 2,4 % av

basbeloppet. Vid den nivån väntas skatten inbringa ca 2

miljarder.

Avfallsskatten är ett första steg i en skatteväxling där

skatten oavkortat skall gå till miljöförbättrande åtgärder och

till en sänkning av arbetsgivaravgiften.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 46 hemställt

46. beträffande en avfallsskatt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk349 yrkande

10 och med anledning av motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 37,

1994/95:Fi212 yrkande 18, 1994/95:Jo604 yrkande 3,

1994/95:Jo628 yrkande 23, 1994/95:Jo663 yrkandena 1, 2 och 7

och 1994/95:Jo688 yrkande 11 som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

63. Förpackningar (mom. 47)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

En särskild förpackningsskatt bör utredas för att minska

avfallsmängderna. I tyska Kassel har en särskild skatt på

"onödiga engångsförpackningar" införts, vilket kan vara en

framkomlig väg. Denna förpackningsskatt har med framgång

kombinerats med producentansvaret i Grüne Punkt/Duale System,

och på samma sätt kan det svenska producentansvaret kombineras

med förpackningsavgifter.

Dagens producentansvar stimulerar inte till ett minskat

användande av förpackningar vilket är ett huvudmål. Regeringen

bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skatt på

förpackningar som kan införas den 1 januari 1997.

dels vid moment 47 hemställt

47. beträffande förpackningar

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo688 yrkande

21 hos regeringen begär ett förslag som innebär att en skatt på

förpackningar införs den 1 januari 1997,

64. Båtskatt (mom. 49)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),

Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén

(m) och Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Med anledning av fem olika motioner om en båtskatt har

utskottet utan någon som helst motivering förordat att

regeringen bör pröva frågan i samband med övervägandena om ett

fritidsbåtregister. Enligt vår mening saknas det skäl för att ta

upp denna tanke till särskild prövning. Fritidsaktiviteter av

olika slag subventioneras i dag i stor utsträckning av allmänna

medel, men detta gäller inte i fråga om båtsporten. De avgifter

som kan tas ut i form av hamnavgifter, priser på sjökort m.m.

torde mer än väl täcka kostnaderna för denna verksamhet. Därtill

kommer den skatt som båtägarna erlägger för drivmedel och som

blir mycket hög i förhållande till färdsträckan och till de

jämförelsevis små samhällsinsatser som båtsporten drar med sig.

Vi avstyrker alltså motionerna.

dels vid moment 49 hemställt

49. beträffande båtskatt

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk632,

1994/95:Sk659, 1994/95:Fi33 yrkande 12, 1994/95:T616

yrkande 2 och 1994/95:T636 yrkandena 2 och 3,

65. Skatt på spel (mom. 50)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

En översyn av beskattningen av spelverksamhet bör kunna ge

successivt ökade intäkter upp till cirka 500 miljoner kronor

1998 räknat på helårsbasis.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 50 hemställt

50. beträffande skatt på spel

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk328 yrkande

21 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

66. Åtgärder mot spelberoende (mom. 51)

Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Det faktum att spelberoende i form av sjukligt spelbegär

förekommer aktualiserar tre behov: För det första, vårt behov av

kunskap om spelberoende innebär att forskningen på området

behöver stimuleras. För det andra, det finns ett okänt antal

människor som behöver rådgivning och behandling mot sitt

spelberoende. Detta behov motsvaras inte av tillgängliga

resurser inom vården. För det tredje, vi behöver analysera vad

problematiken med spelberoende kräver för restriktioner kring

spel och lotterier.

Majoriteten av befolkningen kan förvisso hantera sitt

spelintresse och uppfattar alltför långtgående restriktioner som

kränkande. Men solidariteten med dem som drabbas av spelberoende

talar för effektiva restriktioner. Forskning om spelberoende

kräver resurser. Detsamma gäller rådgivning och behandling mot

spelberoende. Genom en särskild avgift på försålda lotter skulle

sådana resurser kunna skapas. Detta bör ges regeringen till

känna.

När det gäller restriktioner bör en kommitté tillsättas för

att utreda behovet av ytterligare åtgärder som kan minska

riskerna för att människor utvecklar ett tvångsmässigt beroende

av spel. Till exempel kan restriktioner i marknadsföringen av

spel och lotterier övervägas liksom maximigränser för högsta

vinstvärde. Riksdagen bör hos regeringen begära en utredning om

detta.

dels vid moment 51 hemställt

51. beträffande åtgärder mot spelberoende

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk673 yrkandena

1 och 2 dels som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts om en särskild avgift på spel, dels hos regeringen begär

en utredning om åtgärder mot spelberoende,

67. Reklamskatt (mom. 52)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Reklamskatt tas i dag ut på olika former av reklam som säljs

av idrottsföreningar och förbund. Det gäller bland annat

annonser i programblad, arenareklam med mera.

Rikskatteverket har i en skrivelse till regeringen i maj 1995

begärt att reklamskatten på trycksaker slopas. Anledningen är

att problemen med beskattning av trycksaker försvårats efter

inträdet i EU.

Enligt vår mening bör reklamskatten slopas med tanke på de

snedvridningar och de övriga problem som nu föreligger.

Reklamskatten slopas senast vid utgången av 1995.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 52 hemställt

52. beträffande reklamskatt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr414 yrkande

12 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk616, 1994/95:Fi33

yrkande 11, 1994/95:Fi212 yrkande 35, 1994/95:Kr205

yrkandena 20 och 21 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

68. Reklamskatt (mom. 52)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet anser att reklamskatten kan höjas och breddas

så att även reklam i radio och TV ingår. En snabbutredning med

detta syfte bör tillsättas. I direktiven skall ingå att lägga

ett förslag som innebär att intäkterna ökar med 500 miljoner

kronor. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels vid moment 52 hemställt

52. beträffande reklamskatt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi33 yrkande

11, med anledning av motionerna 1994/95:Sk616 och

1994/95:Kr205 yrkande 20 och med avslag på motionerna

1994/95:Fi212 yrkande 35, 1994/95:Kr205 yrkande 21 och

1994/95:Kr414 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

69. Reklamskatt (mom. 52)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Vi vill behålla den kvalitativt höga nivån på

licensfinansierad radio och TV. Reklamskatten bör därför breddas

så att den också omfattar reklam i radio och TV och inkomsterna

bör gå till att finansiera den radio och TV som inte bekostas

via reklam.

En höjning av skatten på reklam i veckopress, på annonspelare,

i fackpress och annat skulle vidare kunna finansiera de medel

man har dragit in till statskassan i form av besparingar på

Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 52 hemställt

52. beträffande reklamskatt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkandena

20 och 21, med anledning av motionerna 1994/95:Sk616,

1994/95:Fi33 yrkande 11 och 1994/95:Fi212 yrkande 35 och med

avslag på motion 1994/95:Kr414 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

70. Klorerade lösningsmedel, m.m. (mom. 53, mom. 54, mom. 57

och mom. 58)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna har lagt fram förslag om olika

miljöavgifter och skatter på miljö- och hälsofarliga utsläpp av

olika slag.

För att påskynda avvecklingen av vissa klorerade

lösningsmedel, och beslutet att förbjuda dessa efter år 1995

står fast, föreslås en miljöavgift på metylenklorid

(diklormetan), trikloretylen (trikloreten) och perkloretylen

(tetrakloreten) på 150 kr per kilo. Användarna av dessa ämnen

har fått flera år på sig att hitta alternativa substanser.

Vi anser att den inernationellt överenskomna avvecklingstakten

för det ozonnedbrytande ämnet freon är alltför långsam och anser

att Sverige bör gå före genom en betydligt snabbare avveckling.

Även för freon föreslås därför en miljöavgift.

Flera mycket miljö- och hälsofarliga ämnen, såsom arsenik,

krom, kreosot, koppar och tenn används som träskyddsmedel. Då

det finns bättre alternativ har Miljöpartiet föreslagit att en

särskild avgift skall tas ut som motsvarar 250 kr/kg arsenik och

150 kr/kg krom samt lämpliga avgifter för kreosot, koppar och

tenn fr.o.m. den 1 januari 1996.

Industrins utsläpp av tungmetaller i vatten utgör ett svårt

problem och Miljöpartiet föreslår därför att en miljöskatt

införs på dessa.

dels vid moment 53, moment 54, moment 57 och moment 58

hemställt

53. beträffande klorerade lösningsmedel

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo661 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om en

miljöavgift på klorerade lösningsmedel,

54. beträffande freoner

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo687 yrkande

27 hos regeringen begär förslag om en miljöskatt på freoner,

57. beträffande träskyddsmedel

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo687 yrkande

28 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om

en särskild avgift på träskyddsmedel,

58. beträffande tungmetaller i vatten

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo662 yrkande 2

hos regeringen begär förslag om en miljöskatt på industrins

utsläpp av tungmetaller i vatten,

71. Kväveutsläpp (mom. 55)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Ekonomiska styrmedel borde kunna användas i stor utsträckning

även när det gäller miljöfarliga utsläpp till vatten.

Föroreningar till vatten som skulle kunna beläggas med

miljöskatter är t.ex. kväveutsläpp från kommunala reningsverk.

Skatten skulle stimulera kommunerna att bygga ut kapaciteten för

kvävereduktion.

De kommuner som i stället för att minska utsläppen från

reningsverken anlade våtmarker skulle kunna få sina miljöskatter

reducerade med den reningseffekt som våtmarkerna beräknas ge.

Det är möjligt att en mer kostnadseffektiv minskning av

kväveutsläppen skulle bli fallet om kommunerna fick välja.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 55 hemställt

55. beträffande kväveutsläpp

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo662 yrkandena

3 och 4 hos regeringen begär ett förslag om en miljöskatt på de

kommunala reningsverken och som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts om anläggning av våtmarker,

72. Färskvatten (mom. 56)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

En del av det material som omsätts i samhället används inte

som varor utan tillhandahåller snarare tjänster. Exempel på

detta är vatten som kylmedium eller transportmedium för avlopp.

I den mån användningen orsakar dålig resurshushållning eller

orsakar miljöproblem bör ekonomiska styrmedel övervägas.

Färskvatten är med vissa lokala undantag ingen bristvara i

Sverige, men avloppssystemen vållar miljöproblem trots

långtgående rening.

En skatt på färskvattenanvändning skulle gynna mer

resurshushållande avloppssystem, och näringsämnena i avloppet

skulle lättare kunna nyttiggöras i stället för att spolas ut och

vålla miljöskador. Regeringen bör låta utreda en skatt på

vattenanvändning.

dels vid moment 56 hemställt

56. beträffande färskvatten

att riksdagen med bifall till motion Jo628 yrkande 24 hos

regeringen begär förslag om en skatt på färskvatten,

73. Lagförslagen (mom. 61)

Vid bifall till reservation 13 (mom. 17), reservation 20 (mom.

19) och reservation 42 (mom. 31)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och

Jan-Olof Franzén (alla m) har vid moment 61 hemställt

61. beträffande lagförslagen såvitt avser lagen

(1994:1776) om skatt på energi

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och

hemställt

dels avslår det i proposition 1994/95:203 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi,

dels antar det i proposition 1994/95:213 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi såvitt avser 2 kap. 9 § med den ändringen att 11 kap. 9 §

erhåller den lydelse som utskottet föreslagit samt att

övergångsbestämmelserna erhåller följande lydelse. "Denna lag

träder i kraft den 1 juli 1995. Bestämmelserna i 11 kap. 9 § i

dess nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1

januari 1995. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om

övriga förhållanden som hänför sig till ikraftträdandet.",

Särskilt yttrande

Breddad fastighetsskatt, m.m. (mom. 2, mom. 3, mom. 17, mom.

19, mom. 22, mom. 30 och mom. 31)

Michael Stjernström (kds) anför

Vi vill framhålla att hela det svenska folkhushållet är

vinnare på medlemskapet och att det därför är missvisande att

motivera de nu aktuella skattehöjningarna med att de skall

träffa områden som är bidragsmottagare från gemenskapsbudgeten

eller som på annat sätt har fördelar av ett medlemskap.

Vi anser emellertid att Sveriges statsfinanser behöver

förstärkas främst genom besparingar men även genom

inkomstförstärkningar och anser av detta skäl att vissa av de

skattehöjningar som föreslås bör accepteras. Här avses förslagen

om breddad fastighetsskatt, höjd koldioxidskatt, vissa ändringar

i industrins energiskatter, höjningen av försäljningsskatten på

motorfordon och de ändrade reglerna för bränsle i arbetsfordon.

I dessa delar har vi därför inte några yrkanden.

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-05-18

Bilaga 1

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl,

justitierådet Bo Svenson, regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt protokoll den 16 maj 1995 har riksdagens skatteutskott

beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen (1928:370) som framlagts i

proposition 1994/95:203.

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av

kammarrättsassessorn Lars Bergendal.

Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Enligt det remitterade förslaget skall de nya reglerna om

avdragsrätt för privat pensionssparande tillämpas redan fr.o.m.

den 8 april 1995, dvs. dagen efter den dag då riksdagen fick

regeringens meddelande om den planerade avdragsbegränsningen

(skr. 1994/95:198). Därmed aktualiseras frågan om förslaget står

i överensstämmelse med förbudet mot retroaktiv skattelag i 2

kap. 10 § andra stycket regeringsformen. Skatt får enligt den

bestämmelsen inte tas ut i vidare mån än som följer av

föreskrift som gällde när den omständigheten inträffade som

utlöste skattskyldigheten. Från förbudget kan undantag göras

bl.a. när riksdagen finner detta vara påkallat av särskilda skäl

och ett förslag om retroaktivitet från regeringen eller ett

riksdagsutskott föreligger när den omständighet som utlöser

skatt- eller avgiftsskyldigheten inträffar. Med ett sådant

förslag jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen

till riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta.

Uttalandena i förarbetena om vad som skall anses utgöra

särskilda skäl tar främst sikte på fall där

lagstiftningsingripandet riktar sig mot skatteflykt och

kringgående av skattelag (SOU 1978:34 s. 17 och 161 och prop.

1978/79:195 s. 55). Undantaget från retroaktivitetsförbudet är

emellertid inte begränsat till sådana fall. Av intresse i

sammanhanget är bl.a. Lagrådets yttrande i protokoll den 18 mars

1992 över förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen. (Se

prop. 1991/92:117 bil. 4, s. 25 ff.). Förslaget innebar att

avdragsrätten för avgift till arbetsgivarorganisation i huvudsak

skulle avskaffas och detta även för avgifter som avsåg viss tid

före ikraftträdandet. Förslaget hade samband med en på hösten

1991 beslutad lagstiftning om slopad skattereduktion för

fackföreningsavgifter. Lagrådet fann situationen vara sådan att

den kunde avses falla inom ramen för undantaget och riksdagen

beslutade i enlighet med propositionen. Vidare kan nämnas att

undantaget ansetts tillämpligt också när det med hänsyn till den

samhällsekonomiska balansen bedömdes nödvändigt att genom lag om

särskild vinstskatt, m.m. minska företagens likviditet och

lönebetalningsförmåga (prop. 1988/89:132).

I förevarande fall anförs som skäl för att låta reglerna

tillämpas även för tid före ikraftträdandet önskemålet att

undvika omfattande skattebetingade premie- och

kontoinbetalningar inom det privata pensionssparandet under

tiden för riksdagsbehandlingen.

Enligt Lagrådet kan man hysa viss tveksamhet om undantaget

från retroaktivitetsförbudet omfattar även denna situation. Det

finns dock som påpekas i regeringens proposition mycket som

talar för att ett ikraftträdande först efter riksdagsbehandling

skulle medföra omfattande åtgärder som betingas av skatteskäl

och som till stor del skulle motverka syftet med lagändringen.

Liknande hänsyn kan antas ha spelat en roll för den retroaktiva

tillämpligheten vid avskaffandet av avdragsrätten för avgift

till arbetsgivarorganisation år 1992. Mot denna bakgrund kan

Lagrådet godta att särskilda skäl föreligger.

Bostadsutskottets yttrande

1994/95:BoU3y

Bilaga 2

Vissa bostadsskattefrågor m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har

dels den 7 mars 1995 beslutat bereda bostadsutskottet

tillfälle att avge yttrande över de motioner som inlämnats under

den allmänna motionstiden 1995 och som berör frågor inom

bostadsutskottets beredningsområde,

dels den 9 maj 1995 beslutat bereda bostadsutskottet tillfälle

att avge yttrande över proposition 1994/95:203 Finansiering av

medlemskapet i Europeiska unionen jämte motioner, såvitt avser

fastighetsskatt.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i vad avser

breddat underlag för fastighetsskatt för lokaler och

industrienheter och avstyrker samtliga motioner.

Avvikande meningar har avgivits bl.a. beträffande frågor om

breddat uttag av fastighetsskatt av (m) och (fp), slopande av

fastighetsskatten av (m), sänkning av fastighetsskatten av (m)

och (kds), schablonintäkstbeskattning av småhus och

bostadsrätter (m) och skatt på skärgårdsfastigheter av (m), av

(c och fp) samt av (kds).

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1994/95:203 att riksdagen

antar regeringens förslag till ändring i lagen (1984:1052) om

statlig fastighetsskatt.

Den föreslagna ändringen i lagen om statlig fastighetsskatt

innebär följande. Fastighetsskatt skall tas ut med 1 % av

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser

värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under

uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till

dessa lokaler. Fastighetsskatt skall också tas ut med 0,5 % av

taxeringsvärdet avseende industrienhet, inklusive

elproduktionsenhet.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995 och

tillämpas första gången vid 1997 års taxering. De äldre

bestämmelserna enligt vilka ingen skatt skall utgå skall dock

gälla i fråga om fastighetsskatt för beskattningsår som har

påbörjats före utgången av juni 1995.

Motionerna

I yttrandet behandlas

kdels de motioner som väckts under den allmänna motionstiden

1995,

1994/95:Sk304 av Michael Stjernström (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fastighetsskatt på tomträttsmark.

1994/95:Sk306 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en översyn av nuvarande regler för fastighetstaxering av

jordbruksfastigheter.

1994/95:Sk312 av Ulf Björklund m.fl. (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att skyndsamt utreda möjligheterna att ge

bostadsrättsinnehavare rätt att dra av sin andel av föreningens

räntor i inkomstslaget kapital.

1994/95:Sk314 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en utredning om möjligheterna av att införa

en lägesavgift enligt vad i motionen anförts.

1994/95:Sk319 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m) vari

yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

fastighetsskatt för fastighetsägare som för sin utkomst är

beroende av att bo vid hav eller sjö i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1994/95:Sk321 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att markvärdet begränsas till 100 000 kr vid beräkning

av fastighetsskatt för småhus.

1994/95:Sk324 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder i syfte att minska "svartjobben"

inom bygg- och underhållssektorn.

1994/95:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

16. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5

procentenheter från den 1 januari 1996 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ej genomföra en breddning av

fastighetsskatten till industribyggnader, kommersiella lokaler

samt jord- och skogsbruk,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad

fastighetsskatt och schablonintäktsbeskattning för småhus och

bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Sk336 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslag till finansiering av EU-avgiften.

1994/95:Sk339 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om fastighetsskatt på kommersiella lokaler i

bostadsrättsfastigheter.

1994/95:Sk340 av Christina Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om taxeringen av skärgårdsfastigheter.

1994/95:Sk346 av Lennart Daléus och Andreas Carlgren (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fastighetstaxering av

skärgårdsfastigheter.

1994/95:Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

15. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 %.

1994/95:Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas

4. att riksdagen avslår förslag om framtida breddning av

fastighetsskattehöjning i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1994/95:A404 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att fastighetstaxeringen anpassas till

förmån för permanentboende.

1994/95:A471 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring

av fastighetsbeskattningen som gör att de orimliga effekter som

i dag kan uppstå i skärgårdsområden undanröjs.

1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (fp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av förändringar av

fastighetstaxeringen i skärgården.

1994/95:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att fastighetsskatten på sikt bör

avvecklas,

12. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 %

av taxeringsvärdet från den 1 januari 1996,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad

fastighetsskatt och införande av en schablonintäktsbeskattning

för småhus och bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i

motionen.

dels de med anledning av proposition 1994/95:203 väckta

motionerna

1994/95:Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt i

enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten på

bostadsfastigheter till 1,5 % i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1994/95:Sk60 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1994/95:203 Finansiering av

medlemskapet i EU (yrkandet behandlas i vad det avser

fastighetsskatt på lokaler och industrifastigheter).

1994/95:Fi44 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari

yrkas

12. att riksdagen avslår förslaget att införa fastighetsskatt

på industrifastigheter.

Utskottet

Breddad fastighetsskatt

I proposition 203 och motionerna Sk58 (m) yrkande 7, Sk60

(kds) i motsvarande del, Sk328 (m) yrkande 17 i motsvarande del,

Sk336 (c), Sk339 (m), Sk350 (m) yrkande 4 i motsvarande del och

Fi44 (fp) yrkande 12 behandlas frågor om en breddning av

fastighetsskatten till lokaler och industrifastigheter. Den

tidigare i årets finansplan aviserade beskattningen av jord- och

skogsbruksmark har inte förverkligats. Ett flertal under den

allmänna motionstiden 1995 avlämnade motioner har därmed

förlorat sin aktualitet.

Förslagen i fråga om breddning av fastighetsskatten till

industrifastigheter i propositionen och motionerna Sk58 (m)

yrkande 7 i motsvarande del, Sk60 (kds) i motsvarande del, Sk328

(m) yrkande 17 i motsvarande del, Sk350 (m) yrkande 4 i

motsvarande del och Fi44 (fp) yrkande 12 rör primärt frågor som

ligger utanför bostadsutskottets beredningsområde. Utskottet

anser att det ur bostadspolitisk synvinkel inte finns anledning

för utskottet till annat ställningstagande än regeringens i vad

avser breddningen av fastighetsskatten till industrifastigheter.

Med avstyrkande av de nu behandlade motionerna tillstyrker

således utskottet propositionens förslag om en breddning av

fastighetsskatten till att avse industrifastigheter.

Förslaget i propositionen avseende en breddning av

fastighetsskatten till lokaler och mot detta stående förslag i

motionerna Sk58 (m) yrkande 7 i motsvarande del, Sk60 (kds) i

motsvarande del, Sk328 (m) yrkande 17 i motsvarande del, Sk336

(c), och Sk339 (m) berör -- med undantag av de två sistnämnda

motionerna -- även de frågor som primärt får anses ligga utanför

bostadsutskottets beredningsområde. Det finns ur bostadspolitisk

synvinkel inte heller anledning att avstyrka den nu behandlade

breddningen av fastighetsskatten till att omfatta lokaler. Med

avstyrkande av de nu behandlade motionerna tillstyrker således

utskottet även förslaget i propositionen om en breddning av

fastighetsskatten till lokaler.

Vad gäller förslagen i motionerna Sk336 (c) och Sk339 (m) om

att breddningen av fastighetsskatten inte skall omfatta lokaler

i bostadsrättshus anser motionärerna att skattehöjningen

beträffande sådana hus kommer att drabba de boende. Med

anledning av dessa motioner vill utskottet anföra följande. De

allra flesta lokaler i bostadsrättshus är upplåtna med

hyresrätt. Vanligen finns i ett lokalhyresavtal intaget ett

villkor enligt vilket på lokalen belöpande fastighetsskatt skall

betalas av lokalhyresgästen. Det torde således i de allra flesta

fall finnas en rättslig möjlighet för en bostadsrättsförening

att låta skatten belasta föreningens lokalhyresgäster. Enligt

utskottets mening kan mot bakgrund härav och med hänvisning till

det statsfinansiella läget inte det fåtal fall då skatten direkt

kommer att drabba de boende föranleda att bostadsrättsföreningar

särskilt skulle undantas från den breddning av fastighetsskatten

som föreslagits. Motionerna Sk336 (c) och Sk339 (m) om ett

sådant undantag avstyrks därför.

Slopande eller sänkning av fastighetsskatten

I motion Bo411 (m) yrkande 11 föreslås ett riksdagens

tillkännagivande om att fastighetsskatten på sikt bör avvecklas.

Ett uttalande enligt motionen bör inte göras av riksdagen. En

anslutning till motionärernas förslag skulle enligt utskottets

mening kunna skapa icke fruktbara låsningar i de revideringar av

skattesystemet som från tid till annan har visat sig nödvändiga

att genomföra. Motionen Bo411 (m) yrkande 11 avstyrks.

I motionerna Sk58 (m) yrkande 8, Sk328 (m) yrkande 16, Sk349

(kds) yrkande 15 och Bo411 (m) yrkande 12 lämnas förslag om att

fastighetsskatten skall sänkas till 1,5 % från och med år 1996.

Enligt motionärerna bör den av riksdagen tidigare beslutade

höjningen av skatten till 1,7 % således upphävas (prop.

1994/95:25, bet. FiU1, rskr. 145 och 146).

Utgångspunkten för förslagen i motionerna är i korthet

följande. År 1993 (prop. 1993/94:8, bet. BoU3) beslutade

riksdagen om vissa höjningar 1994--1996 av de s.k. garanterade

räntenivåerna i det statliga systemet för räntesubventioner vid

ny- och ombyggnad m.m. av bostadshus. År 1994 (prop. 1994/95:25,

yttr. BoU1y, bet. FiU1) beslutade riksdagen att höjningarna inte

skulle genomföras i vad avser åren 1995 och 1996. Den besparing

som därmed uteblev beslutades i stället inhämtas genom en

höjning av fastighetsskatten från 1,5 % till 1,7 % fr.o.m.

beskattningsåret 1996.

Riksdagen har tidigare i vår på förslag av bostadsutskottet

(bet. 1994/95:BoU13 s. 38 f.) avslagit motioner i vilka yrkades

att riksdagens beslut från år 1994 om att inte genomföra de

extra upptrappningarna av räntebidragen skulle undanröjas.

I motion Sk321 (m) föreslås att vid taxering av småhus bör

markvärdet begränsas till 100 000 kr för att på så sätt sänka

fastighetsskatten och utjämna de regionala skillnaderna.

Med hänvisning till riksdagens tidigare i vår fattade beslut

anser bostadsutskottet att den höjning av fastighetsskatten som

beslutades år 1994 bör ligga fast. Ett tillmötesgående av

förslagen i motionerna Sk58 (m) yrkande 8, Sk328 (m) yrkande 16,

Sk349 (kds) yrkande 15 och Bo411 (m) yrkande 12 skulle innebära

en försvagning av statsbudgeten med i storleksordningen 2

miljarder kronor. Bostadsutskottet vill inte medverka till ett

sådant beslut.

Med hänsyn bl.a. till det statsfinansiella läget kan utskottet

inte heller tillmötesgå förslaget i motion Sk321 (m) om en

begränsning av marktaxeringsvärdet. Motionen avstyrks.

Schablonintäktsbeskattning av småhus och bostadsrätter m.m.

Fastighetsbeskattningsutredningen (SOU 1993:57 och 1994:57)

har föreslagit att fastighetsskatten för egnahem, bostadsrätter

och andelshus skall ersättas med beskattning genom en

schablonintäkt i inkomstslaget kapital. En grundläggande tanke i

utredningens förslag är att beskattningen av bostäder skall vara

neutral i förhållande till andra kapitalplaceringar.

I motionerna Sk328 yrkande 18 och Bo411 yrkande 13 (båda m)

föreslås införandet av en schablonintäktsbeskattning för småhus

och bostadsrätter i enlighet med utredningens förslag.

Fastighetsbeskattningsutredningen har vidare föreslagit att

bostadsrättsföreningarna skall ha rätt till avdrag för

föreningens räntor och att ett underskott skall ge föreningen

rätt till skatteåterbetalning.

I motion Sk312 (kds) föreslås att bostadsrättshavaren skall ha

avdragsrätt i inkomstslaget kapital för sin andel av föreningens

räntor. Finansministern har i riksdagen den 17 januari 1995 som

svar på en fråga anfört att han mot bakgrund av det ansträngda

statsfinansiella läget för närvarande inte är beredd att lägga

fram förslag om avdragsrätt eller skatteåterbetalning. Han

hänvisade till Fastighetsbeskattningsutredningens beräkning om

att en rätt till skatteåterbäring skulle kosta staten 2,5

miljarder kronor årligen.

Bostadsutskottet anser att det för närvarande inte finns

tillräcklig anledning att överväga att ersätta fastighetsskatten

med en schablonintäktsbeskattning förbunden med avdragsrätt och

rätt till skatteåterbetalning. Bl.a. skulle skattebortfallet bli

betydande. Dessutom bör resultatet av den nyligen tillsatta

bostadspolitiska utredningen (dir. 1995:20) avvaktas innan

ställning tas till en förändring av beskattningen. M-motionerna

om schablonintäktsbeskattning avstyrks således. Av samma skäl

avstyrks kds-motionen om individuell avdragsrätt för en

bostadsrättsförenings räntor.

Skatt på skärgårdsfastigheter m.m.

I ett flertal motioner -- Sk319 (m) yrkande 3, Sk340 (s),

Sk346 (c), A404 (c) yrkande 4, A471 (kds) yrkande 3 och A472

(fp) yrkande 3 -- lämnas olika förslag till utredning eller

åtgärder som tar sikte på de problem fastighetsskatten innebär

för den i skärgårdsområdena bofasta befolkningen. I motionen

Sk306 (m) tas upp de höga taxeringsvärdena för jordbrukarna i

närheten av många städer till följd av att avstyckade

jordbruksfastigheter köps upp och används som bostäder utan

samband med att jordbruk bedrivs (hästgårdar).

Frågan om fastighetsskatten för den i skärgården bofasta

befolkningen har behandlats i olika sammanhang. Här kan hänvisas

till betänkandena från Fastighetsskatteutredningen (SOU

1992:11), Fastighetsbeskattningsutredningen (SOU 1994:57) och

Utredningen om förutsättningar för en levande skärgård

(Skärgårdsutredningen; SOU 1994:93).

Stigande fastighetsvärden i ett område och den därmed stigande

fastighetsskatten för de där redan boende kan utgöra ett hot för

deras fortsatta boende och utkomst. Problemen finns särskilt i

skärgårdsområdena och andra attraktiva områden för

fritidsboende. De återfinns också i städerna där uppdrivna

priser i t.ex. ett egnahemsområde kan drabba en enskild som för

länge sedan, under andra förutsättningar, flyttat till området.

Skärgårdsutredningen har slagit fast att fastighetsbeskattningen

inte enbart är ett skärgårdsproblem. De utredningar som under

senare tid behandlat frågor om fastighetsbeskattning har ansett

att det skulle vara problematiskt att införa regionala

skatteskillnader eller skillnader i skatt mellan permanentboende

och fritidsboende. Bl.a. anses skattelättnader innebära oönskade

kapitaliseringseffekter genom att de leder till att prisnivån

stiger ytterligare.

Enligt utskottets mening förtjänar den s.k.

skärgårdsproblematiken och de likartade problem som finns på

andra håll uppmärksamhet, inte minst ur ett bostadspolitiskt

perspektiv. Regeringen har uppdragit åt en parlamentariskt

sammansatt utredning att utarbeta en långsiktig och hållbar

bostadspolitik (dir. 1995:20). Utredningen skall bl.a. bilda sig

en uppfattning om den fastighetsekonomiska utvecklingen i olika

delar av landet inom det bostadsbestånd som uppförts eller

byggts om under senare år med fortsatt tillämpning av nu

gällande och av regeringen föreslagna bidrags- och skatteregler.

Utredningen skall lämna förslag om erforderliga förändringar av

de ekonomiska villkoren för det befintliga beståndet. Innan

ställning tas till det lämpliga eller möjliga i att använda

fastighetsskatten som instrument för att komma till rätta med de

i motionerna upptagna frågorna eller till andra åtgärder bör

resultatet av den bostadspolitiska utredningen avvaktas.

Frågorna har ett sådant samband med de överväganden utredningen

skall göra att bostadsutskottet förutsätter att den kommer att

belysa flera av dem. Med hänvisning till vad nu anförts om att

pågående utredningsarbete bör avvaktas avstyrks motionerna Sk306

(m), Sk319 (m) yrkande 3, Sk340 (s), Sk346 (c), A404 (c) yrkande

4, A471 (kds) yrkande 3 och A472 (fp) yrkande 3.

Vissa övriga frågor om bostadsbeskattningen

I motion Sk304 (kds) föreslås att fastighetsskatt på mark som

är upplåten med tomträtt skall tas ut av fastighetsägaren och

inte av tomträttshavaren.

Av jordabalken framgår att tomträttsinstitutet är avsett att

för den enskilde fungera i huvudsak på samma sätt som om det

hade varit fråga om äganderätt. Även i andra sammanhang, såsom

inom familjerätten och konkurslagstiftningen, är tomträtt

likställd med fast egendom. I beskattningssammanhang har

fastigheter som innehas med tomträtt behandlats på samma sätt

som andra fastigheter med undantag av vad gäller bl.a.

tomträttens värde vid beräkning av förmögenhetsskatt samt arvs-

och gåvoskatt. Tomträttshavarens rätt till avdrag i

inkomstslaget kapital för tomträttsavgälden (motsvarande

fastighetsägarens ränteavdrag) kan sägas utgöra en direkt följd

av att tomträtten likställs med fast egendom. Det kan sägas vara

konsekvent att tomträttshavaren inom skatterätten jämställs

med fastighetsägaren och att utgångspunkten bör vara att

tomträttshavaren helt träder i fastighetsägarens ställe. Det

finns därtill anledning att anta att den förändring motionären

föreslår skulle leda till sådana förändringar av

förutsättningarna för regleringen av tomträttsuppplåtelser att

en vidare översyn skulle bli nödvändig. Det kan också

ifrågasättas om tomträttshavaren skulle ha något att vinna på

den föreslagna förändringen eftersom skatten med all sannolikhet

skulle komma att övervältras på tomträttshavaren. Tillräckliga

skäl saknas enligt utskottets mening att tillmötesgå förslaget i

motion Sk304 (kds).

I motion Sk314 (mp) föreslås att en lägesavgift införs för

stora kontor och affärer med bra lägen. Motionärerna anser att

fastighetsägarna bör få dela med sig av de vinster gjorda

samhällsinvesteringar medför för honom.

Med den breddning av fastighetsskatten till lokaler som

regeringen föreslagit i proposition 203 kommer i normalfallet en

fastighets läge att påverka storleken på den skatt som skall

betalas för en fastighets lokaler. Genom en särskild klausul i

hyresavtalet kommer skatten i de flesta fall att belasta

lokalhyresgästen. Det finns enligt bostadsutskottets mening inte

tillräcklig anledning att införa också en lägesavgift av det

slag som förs fram i mp-motionen. Motionen avstyrks.

I motion Sk324 (m) föreslås att en avdragsrätt skall införas

för reparations- och underhållskostnader i syfte att minska det

arbete som utförs inom den s.k. svarta sektorn.

Utskottet delar givetvis motionärernas uppfattning att olika

åtgärder bör vidtas för att minska den s.k. svarta sektorn.

Utskottet kan emellertid inte instämma i uppfattningen att

överväganden om skattesystemets utformning bör utgå från denna

omständighet även om den måste tillmätas betydelse. Det kan

heller inte anses rimligt att nu ompröva den skattereform

riksdagen fattade beslut om i december 1989 (prop. 1989/90:110,

bet. SkU30) och som bl.a. tog sikte på fastighetsbeskattningen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk324 (m).

Stockholm den 18 maj 1995

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit:

Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s),

Britta Sundin (s), Marianne Carlström (s), Sten Andersson (m),

Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt (c), Lena Larsson (s),

Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lilian Virgin (s),

Owe Hellberg (v), Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s),

Ulla-Britt Hagström (kds) och Bodil Francke Ohlsson (mp).

Avvikande meningar

1. Breddad fastighetsskatt

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren

alla (m) anser att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Breddad fastighetsskatt börjar med "Förslagen i" och

slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

En breddning av fastighetsskatten vore olycklig inte bara för

dem som direkt drabbas av skatten utan också för den svenska

ekonomin. Regeringens förslag i proposition 203 om

finansieringen av EU-avgiften som innebär skatteskärpningar på 7

miljarder kronor omfattar bl.a. införande av fastighetsskatt för

lokaler och industrifastigheter. Sammantaget innebär regeringens

olika förslag om finansieringen av EU-avgiften en skatteökning

på totalt drygt 14 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning av

skattetrycket med 1 procentenhet, mätt som andel av den samlade

produktionen. Skatteökningarna kommer att drabba svensk ekonomi

hårt. Räntan förhindras skjunka och återhämtningen fördröjs. En

skatt på industrifastigheter kommer att drabba särskilt mindre

företag med svag lönsamhet. Fastighetsskatt på lokaler leder

till högre lokalkostnader men kommer också att kapitaliseras i

lägre fastighetspriser och därmed sämre förutsättningar att

återhämta de stora förlusterna inom den finansiella sektorn.

Enligt utskottets mening bör fastighetsskatten mildras och på

sikt avvecklas för att ge fastighetsmarknaden och därmed

ekonomin erforderlig stimulans. Regeringens förslag går tvärt

emot detta. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna

Sk58 (m) yrkande 7, Sk60 (kds) i motsvarande del samt Sk328 (m)

yrkande 17 i motsvarande del och avstyrker regeringens förslag i

proposition 203 om breddning av fastighetsskatten till lokaler

och industrifastigheter. Detta innebär att vad som förordats i

motionerna Sk336 (c), Sk339 (m), Sk350 (m) yrkande 4 i

motsvarande del och Fi44 (fp) yrkande 12 blivit tillgodosett.

2. Breddad fastighetsskatt

Erling Bager (fp) anser att den del av utskottets yttrande som

under rubriken Breddad fastighetsskatt börjar med "Förslagen i"

och slutar med "avse industrifastigheter" bort ha följande

lydelse:

Den ekonomiska politiken måste inriktas på att skapa ett helt

nytt företagsklimat som gynnar ekonomisk tillväxt och skapar

förutsättningar för nya arbeten. De omfattande skattehöjningar

som regeringen ställt sig bakom har negativa effekter för

ekonomin. Den föreslagna fastighetsskatten på

industrifastigheter slår hårt och direkt mot utvecklingen av

näringslivet. Regeringens skattepolitik får således negativa

återverkningar på samhällslivet. Även fastighets- och

bostadsmarknaden drabbas. Med hänvisning till vad som nu anförts

tillstyrker utskottet motionerna Fi44 (fp) yrkande 12, Sk58 (m)

yrkande 7 i motsvarande del, Sk60 (kds) i motsvarande del, Sk328

(m) yrkande 17 i motsvarande del samt Sk350 (m) yrkande 4 i

motsvarande del och avstyrker regeringens förslag i proposition

203 om breddad fastighetsskatt för industrifastigheter.

3. Slopande av fastighetsskatten

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren

alla (m) anser att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Slopande eller sänkning av fastighetsskatten börjar med

"Ett uttalande" och slutar med "yrkande 11 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Lägre skatter skapar tillväxt och ett ökat utrymme för den

privata ekonomin. Ett avskaffande av skatten skulle bl.a.

förbättra fastigheternas kreditvärde, påverka ränteläget och

hålla tillbaka inflationen.

Inom bostadspolitikens område bidrar sänkta skatter till en

bättre fungerande marknad och lägre kostnader. Lägre skatter ger

fler hushåll möjlighet att utan bidrag klara sitt boende och

skulle vara av särskild betydelse inte minst för hushåll med

låga inkomster och höga boendekostnader. Konkurser skulle i stor

utsträckning kunna undvikas både för bostadsrättsföreningar och

andra bostadsföretag.

Fastighetsskatten gör bygginvesteringar dyrare än andra

investeringar. Tas skatten bort skulle nytt kapital lockas till

bygginvesteringar. Ett ökat byggande och en minskad arbetslöshet

fordrar en stabil fastighetsmarknad. Ju mindre pålagor denna

marknad måste bära desto starkare motor kan den vara i ekonomin.

Även om fastighetsskatten av statsfinansiella skäl inte kan

avskaffas omedelbart skulle ett riksdagens uttalande om att

skatten på sikt bör avskaffas ge påtagliga effekter för

fastighetsmarknaden och därmed Sveriges ekonomi.

Utskottet tillstyrker av nämnda skäl förslaget i motion Bo411

(m) yrkande 11 om att riksdagen bör ge regeringen till känna att

fastighetsskatten på sikt bör avvecklas.

4. Sänkning av fastighetsskatten

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren

(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Slopande eller sänkning av fastighetsskatten börjar med

"Med hänvisning" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Besluten från 1994 att höja fastighetsskatten bör rivas upp.

Fastighetsskatten innebär ett betydande ingrepp på

bostadsmarknaden och har flera för den svenska ekonomin negativa

verkningar. Dessutom har skatten en negativ effekt på hushållens

förmåga att klara sina boendekostnader utan bidrag. Som

utskottet anfört ovan talar starka skäl för att

fastighetsskatten på sikt skall avvecklas. I ett första steg bör

skattenivån återställas till 1,5 %. För att utjämna de regionala

skillnaderna och mildra skatten ytterligare bör vid taxeringen

av småhus markvärdet begränsas till 100 000 kr. Motsvarande

begränsning bör ske för andra bostadsfastigheter. Regeringen bör

till riksdagen återkomma med de förslag till regeländringar som

är nödvändiga. Vad utskottet nu anfört med anledning av

motionerna Sk58 yrkande 8, Sk321, Sk328 yrkande 16 och Bo411

yrkande 12 (alla m) samt motion Sk349 (kds) bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

5. Sänkning av fastighetsskatten

Ulla-Britt Hagström (kds) anser att den del av utskottets

yttrande som under rubriken Slopande eller sänkning av

fastighetsskatten börjar med "Med hänvisning" och slutar med

"ett sådant beslut" bort ha följande lydelse:

Beslutet om den höjda fastighetsskatten bör snarast ändras och

besparingarna på räntebidragen genomföras så att det förutsatta

sparmålet uppnås. Utskottet anser således att riksdagen som sin

mening bör ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört med

anledning av motionerna Sk349 (kds), Sk58 (m) yrkande 8, Sk328

(m) yrkande 16 och Bo411 (m) yrkande 12.

6. Schablonintäktsbeskattning av småhus och bostadsrätter

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren

(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Schablonintäktsbeskattning av småhus och

bostadsrätter m.m. börjar med "Bostadsutskottet anser" och

slutar med "bostadsrättsförenings räntor" bort ha följande

lydelse:

Liksom för övriga investeringar bör fastigheter beskattas med

utgångspunkt i den löpande avkastningen. Vid beskattningen bör

hänsyn tas till respektive fastighets förmåga att bära skatten.

Neutralitet i beskattningen bör råda mellan olika

upplåtelseformer. Hushållens val av bostad skall kunna ske

utifrån andra grunder än vad som är mest fördelaktigt ur

skattesynpunkt. De boende kan då i stället välja bostad utifrån

läge, bostadsmiljö, kommunikationer och andra för den boende mer

betydelsefulla faktorer. Fastighetsbeskattningen bör med dessa

utgångspunkter reformeras på det sätt som föreslogs av

Fastighetsbeskattningsutredningen. Fastighetsskatten för småhus,

bostadsrättshus och andelshus bör således ersättas av en

schablonintäkt som tas till beskattning i inkomstslaget kapital.

Underlaget för schablonintäktsbeskattningen bör reformeras i

syfte att uppnå ett mer rättvisande system ur bl.a. regional

synpunkt. Regeringen bör till riksdagen återkomma med förslag

till erforderliga regeländringar. Utskottet anser att riksdagen

med anledning av motion Sk328 (m) yrkande 18 och Bo411 (m)

yrkande 13 bör ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört.

7. Skatt på skärgårdsfastigheter m.m.

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren

(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Skatt på skärgårdsfastigheter m.m. börjar med "Enligt

utskottets" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Skärgårdsutredningen antyder på riktiga grunder att ett

slopande av fastighetsskatten skulle kunna utgöra en lösning av

kostnadsproblemen för de permanent boende i skärgården och i

andra attraktiva områden. Utskottet har ovan föreslagit att

riksdagen som sin mening bör ge till känna att fastighetsskatten

på sikt bör avvecklas samt tillstyrkt motioner om att

fastighetsskatten bör sänkas till 1,5 %. Utskottet är väl

medvetet om att ett omedelbart slopande av fastighetsskatten

inte är möjligt. I avvaktan på att fastighetsskatten helt kan

avskaffas bör ytterligare åtgärder vidtas för att mildra skatten

för befolkningen i skärgården och i andra attraktiva områden. De

lösningar som i första hand skall sökas bör vara av generell

natur. En utredning bör tillsättas för att lämna förslag med

denna inriktning. Utskottet har ovan tillstyrkt ett förslag om

att marktaxeringsvärdet för småhus bör begränsas till 100 000

kronor. Ett tillmötesgående av detta förslag skulle lösa en del

av problemen. Även denna fråga bör omfattas av den nu förordade

utredningen. Utskottet anser att riksdagen i anledning av

motionerna Sk306 (m) och Sk319 (m) yrkande 3 bör ge regeringen

till känna vad utskottet anfört. Detta innebär också att vad som

föreslagits i motionerna Sk340 (s), Sk346 (c), A404 (c) yrkande

4, A471 (kds) yrkande 3 och A472 (fp) yrkande 3 i allt

väsentligt blir tillgodosett.

8. Skatt på skärgårdsfastigheter m.m.

Ingrid Skeppstedt (c) och Erling Bager (fp) anser att den del

av utskottets yttrande som under rubriken Skatt på

skärgårdsfastigheter m.m. börjar med "Enligt utskottets" och

slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

De nu gällande reglerna om fastighetsbeskattningen bör

förändras så att boendekostnaderna blir lägre för de permanent

boende i skärgården och i andra utsatta områden. En utredning

bör ges i uppdrag att lämna förslag om de regelförändringar som

behövs. Utskottet anser att riksdagen i anledning av motion A472

(fp) yrkande 3 bör ge regeringen till känna vad utskottet

anfört. Detta innebär också att vad som föreslagits i motionerna

Sk306 (m), Sk319 (m) yrkande 3, Sk340 (s), Sk346 (c), A404 (c)

yrkande 4 och A471 (kds) yrkande 3 i allt väsentligt blir

tillgodosett.

9. Skatt på skärgårdsfastigheter m.m.

Ulla-Britt Hagström (kds) anser att den del av utskottets

yttrande som under rubriken Skatt på skärgårdsfastigheter börjar

med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

De nu gällande skattereglerna bör förändras så att

boendekostnaderna blir lägre för de permanent boende i

skärgården liksom i andra utsatta områden. Utskottet anser att

den mest lämpliga metoden därvid är att fastighetsskatten bör

kunna dras av från skattepliktig tjänsteinkomst och pension.

Även andra förändringar av fastighetsbeskattningen kan behövas.

Regeringen bör till riksdagen lämna förslag om de

regelförändringar som behövs för att de orimliga effekter som i

dag kan uppstå undanröjs. Utskottet anser att riksdagen i

anledning av motion A471 (kds) yrkande 3 bör ge regeringen till

känna vad utskottet anfört. Detta innebär också att vad som

föreslagits i motionerna Sk306 (m), Sk319 (m) yrkande 3, Sk340

(s), Sk346 (c), A404 (c) yrkande 4 och A472 (fp) yrkande 3 i

allt väsentligt blir tillgodosett.

10. Fastighetsskatt på tomträttsmark

Ulla-Britt Hagström (kds) anser att den del av utskottets

yttrande som under rubriken Vissa övriga frågor om

bostadsbeskattningen börjar med "Av jordabalken" och slutar med

"Sk304 (kds)" bort ha följande lydelse:

Det är orimligt att en tomträttshavare skall betala

fastighetsskatt för mark han inte äger utan endast innehar

med nyttjanderätt. Den grundläggande principen vad gäller

fastighetsskatt och annan objektrelaterad skatt är att skatten

tas ut av ägaren. I enlighet med detta bör naturligtvis

tomträttshavaren betala skatt för den byggnad han äger men inte

för marken. Jämställandet av tomträttshavaren med

fastighetsägaren vad gäller skattskyldigheten för marken har

inte kunnat upprätthållas helt utan har fått förses med

specialregler. Det gäller uttaget av förmögenhets-, arvs- och

gåvoskatt. Regeringen bör lämna riksdagen förslag om de

regelförändringar som behövs för att tomträttshavaren inte skall

behöva betala fastighetsskatt för den tomträttsmark han

disponerar. Utskottet anser att riksdagen i anledning av motion

Sk304 (kds) bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Lägesavgift för kontors- och affärslokaler

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren

(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Vissa övriga frågor om bostadsbeskattningen börjar med

"Med den" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Fastighetsbeskattningen är i dag alltför hård. Utskottet har

ovan föreslagit att den på sikt bör avskaffas och som ett första

steg sänkas från 1,7 % till 1,5 %. Enligt utskottets mening bör

mot denna bakgrund inte heller andra pålagor som drabbar

fastigheter införas. Förslaget i motion Sk314 (mp) bör därför

avstyrkas.

12. Avdragsrätt för reparation och underhåll

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren

(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Vissa övriga frågor om bostadsbeskattningen börjar med

"Utskottet delar" och slutar med "motion Sk324 (m)" bort ha

följande lydelse:

Den s.k. svarta sektorn omsätter betydande belopp. Det är

sannolikt att det rör sig om många miljarder. En

avdragsmöjlighet för reparation och underhåll av egnahem och

andra privatbostäder skulle på ett effektivt sätt minska

arbetena inom denna sektor samtidigt som skatteintäkterna skulle

öka. Effekter skulle också kunna avläsas vad gäller

sysselsättningen och materialindustrin.

I de nu gällande skattereglerna bör införas en rätt till

avdrag för reparation och underhåll av egnahem och andra privata

bostäder. Regeringen bör till riksdagen återkomma med förslag om

de regelförändringar som behövs. Utskottet anser att riksdagen i

anledning av motion Sk324 (m) bör ge regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Proposition 1994/95:2031

Proposition 1994/95:213 i viss del29

Regeringens skrivelse 1994/95:19829

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 199529

Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:20343

Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:15044

Motion väckt med anledning av proposition 1994/95:16145

Yttranden45

Utskottet45

Inledning45

Privat pensionssparande45

Fastighetsbeskattning47

Fastighetsskatt på lokaler och industrifastigheter47

Fastighetsskatt på jord- och skogsbruk49

Fastighetsskatt på småhus och hyreshus50

Attraktiva områden52

Energibeskattning54

Koldioxidskatt och elskatt54

Industrins energiskatter56

Produktionsskatterna på el58

Nätförluster59

Skatterna och miljön60

Internationella miljöskatter62

Den framtida beskattningen av kärnkraft64

Elskatten i norra Sverige64

Svavel i eldningsolja65

Trafikområdet65

Försäljningsskatten på motorfordon, m.m.65

Beskattningen av bränsle i arbetsfordon66

Beskattningen av drivmedel67

Vätgasdrivna fordon70

Eldrivna fordon70

Amatörbyggda fordon71

Yrkesjöfarten71

De mindre fiskefartygens skattebefrielse71

Flygtrafik72

Smörjoljor73

Traktortåg73

Sotares arbetsfordon73

Övriga punktskatter74

Naturgrus74

En avfallsskatt74

Förpackningar74

Hundskatten75

Båtskatt75

Skatt på spel76

Reklamskatten77

Klorerade lösningsmedel78

Freoner78

Kväveutsläpp79

Färskvatten79

Träskyddsmedel79

Fyrverkerier80

19 § kommunalskattelagen, m.m.80

Hemställan80

Reservationer89

1. Privat pensionssparande (mom. 1 -- m,fp,kds)89

2. Fastighetsskatt på lokaler (mom. 2 -- m)90

3. Fastighetsskatt på industrifastigheter (mom. 3 -- m,fp)91

4. Fastighetsskatt på jord- och skogsbruk (mom. 6 --

m,fp,kds)92

5. Naturvårdsavgift (mom. 7 -- m, c)93

6. Fastighetsskatt på småhus och hyreshus (mom. 8 --

m,kds)93

7. Schablonintäktsbeskattning, m.m. (mom. 9 och mom. 10 --

m)94

8. Tomträttsinnehavares fastighetsskatt (mom. 12 -- kds)94

9. Bostadsrättsinnehavares ränteavdrag (mom. 13 -- m,kds)95

10. Reparationsavdrag (mom. 14 -- m)95

11. Attraktiva områden (mom. 15 -- m,fp,v,kds)95

12. Taxering av jordbruk (mom. 16 -- m)96

13. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17 -- m)97

14. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17 -- fp)97

15. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17 -- v)98

16. Koldioxidskatt och elskatt (mom. 17 -- mp)99

17. Industrins energiskatter (mom. 18 -- m)99

18. Industrins energiskatter (mom. 18 -- v)100

19. Industrins energiskatter (mom. 18 -- mp)101

20. Vissa ändringar i industrins beskattning (mom. 19 --

m)101

21. Växthusnäringen (mom. 20 -- m)102

22. Tvätterier (mom. 21 -- m,kds)103

23. Produktionsskatterna på el (mom. 22 -- m)103

24. Produktionsskatterna på el (mom. 22 -- mp)104

25. Skatterna och miljön (mom. 25 -- m)105

26. Skatterna och miljön (mom. 25 -- c)106

27. Skatterna och miljön (mom. 25 -- fp)108

28. Skatterna och miljön (mom. 25 -- v)109

29. Skatterna och miljön (mom. 25 -- mp)110

30. Skatterna och miljön (mom. 25 -- kds)111

31. Internationella miljöskatter (mom. 26 -- m)113

32. Internationella miljöskatter (mom. 26 -- fp)114

33. Internationella miljöskatter (mom. 26 -- v)114

34. Internationella miljöskatter (mom. 26 -- kds)115

35. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27 --

v)115

36. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27 --

mp)116

37. Den framtida beskattningen av kärnkraftverk (mom. 27 --

kds)117

38. Elskatten i norra Sverige (mom. 28 -- v)118

39. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30 --

m)118

40. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30 --

v)119

41. Försäljningsskatten på motorfordon, m.m. (mom. 30 --

mp)119

42. Bränsle i arbetsfordon (mom. 31 -- m)120

43. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- m)120

44. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- c)121

45. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- v)121

46. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- mp)122

47. Beskattningen av drivmedel (mom. 32 -- kds)123

48. Alkylatbensin (mom. 33 -- c,v,mp)124

49. Blandbränslen (mom. 35 -- c,kds)125

50. Vätgasdrivna fordon (mom. 36 -- mp)125

51. Eldrivna fordon (mom. 37 -- mp)126

52. Amatörbyggda fordon (mom. 38 -- m,kds)127

53. Yrkessjöfarten (mom. 39 -- mp)127

54. De mindre fiskefartygens skattebefrielse (mom. 40 --

m,fp,v,mp,kds)128

55. Flygtrafik (mom. 41 -- m,fp)129

56. Flygtrafik (mom. 41 -- v,kds)129

57. Smörjoljor (mom. 42 -- v)130

58. Naturgrus (mom. 45 -- mp)130

59. En avfallsskatt (mom. 46 -- fp)131

60. En avfallsskatt (mom. 46 -- v)131

61. En avfallsskatt (mom. 46 -- mp)132

62. En avfallsskatt (mom. 46 -- kds)132

63. Förpackningar (mom. 47 -- mp)133

64. Båtskatt (mom. 49 -- m,c,fp,kds)133

65. Skatt på spel (mom. 50 -- m)134

66. Åtgärder mot spelberoende (mom. 51 -- kds)134

67. Reklamskatt (mom. 52 -- m)135

68. Reklamskatt (mom. 52 -- v)135

69. Reklamskatt (mom. 52 -- mp)136

70. Klorerade lösningsmedel, m.m. (mom. 53 m.fl. -- mp)136

71. Kväveutsläpp (mom. 55 -- fp)137

72. Färskvatten (mom. 56 -- fp)137

73. Lagförslagen (mom. 61 -- m)138

Särskilt yttrande138

Breddad fastighetsskatt, m.m. (mom. 2 m.fl. -- kds)138

Lagrådets yttrande 140

Bostadsutskottets yttrande 142