Bet. 1994/95:SkU4

Skatteutskottets betänkande

1994/95:SKU04

Ny lag om skatt på energi

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1994/95:54

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

SkU4

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i proposition

1994/95:54 om en ny lag om skatt på energi med de regler som är

erforderliga vid ett medlemskap i EU. Utskottet avstyrker de

motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen.

Yrkandena gäller dispensregeln för pilotprojekt, beskattningen

av vegetabiliska bränslen och motoralkoholer, en skatterabatt

för alkylatbensin och drivmedelsbeskattningen av naturgas.

Utskottet föreslår en ändring när det gäller möjligheten till

frivillig registrering för större förbrukare av bl.a. stadsgas.

I betänkandet föreslår utskottet att de tillfälliga reglerna

om kompensation till den som använder högbeskattad dieselolja i

stället för den gröna dieseloljan förlängs till den 30 juni

1995.

Vid betänkandet har fogats åtta reservationer (m, c, fp, v).

Proposition 1994/95:54

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1994/95:54 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om skatt på energi,

2. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

3. lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter,

4. lag om ändring i lagen (1984:395) om Kustbevakningens

medverkan vid polisiär övervakning,

5. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid

återbetalning av skatter och avgifter,

6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

I propositionen föreslås de förändringar av

energibeskattningen som dels är erforderliga vid ett eventuellt

medlemskap i EU, dels är betingade av den lagtekniska översyn

som gjorts av Energiskatteutredningen. Förslaget innebär bl.a.

att en ny lag om skatt på energi införs som ersätter nuvarande

lagar om allmän energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt,

bensinskatt och dieseloljeskatt. Vidare föreslås smärre

ändringar av energiskatten på elektrisk kraft med anledning av

beslutade nya regler för elmarknaden. Den nya lagstiftningen

föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. De skattesatser som

skall gälla från nämnda datum har räknats upp med beaktande av

riksdagens beslut hösten 1993 om indexering av vissa

punktskatter.

Proposition 1994/95:67

Proposition 1994/95:67 Försenade årsredovisningar m.m.

innehåller ett förslag till ändring i 20 § kommunalskattelagen

(1928:370). En ändring i samma paragraf föreslås i lagförslag 6

i proposition 1994/95:54. Den författningstekniska regleringen

av nämnda lagrum samordnas i förevarande betänkande.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1994/95:Sk6 av Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (m) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag avseende

beskattningen av motoralkoholer och vegetabiliska bränslen,

2. att riksdagen beslutar om skatt på energi i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1994/95:Sk7 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag utifrån det

förslag (Scrivener) kring beskattning av biobränslen som nu är

aktuellt i Ministerrådet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av skattelagstiftningen som rör

blandbränslen.

1994/95:Sk8 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prisskillnader mellan olika typer av

bränslen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillämpning av begreppet pilotprojekt.

1994/95:Sk9 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortsatt skattelättnad och utarbetande av

föreskrifter.

1994/95:Sk10 av Ivar Virgin och Peter Weibull Bernström (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om principer för beskattning av

blandbränslen.

1994/95:Sk11 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekonomiska styrmedel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beskattning av motoralkoholer och

vegetabiliska bränslen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den i propositionen föreslagna

dispensmodellen för bränslen som används i försöksverksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en alternativ modell för EU-anpassning som

innebär att nuvarande bestämmelser om skatteplikt och lägre

skattebelopp i lagen om allmän energiskatt respektive i lagen om

bensinskatt överförs till den nya lagen om skatt på energi,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omfattningen av pilotprojekt,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det s.k. Scrivener-förslaget,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till klänna vad

i motionen anförts om beskattningen av vissa blandbränslen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beskattningen av alkylatbensin.

Utskottet

Inledning

I proposition 1994/95:54 lägger regeringen fram de förslag om

ändringar i energibeskattningen som föranleds av EG:s regler.

Samtidigt får energibeskattningen en ny lagteknisk och språklig

utformning. Lagarna om allmän energiskatt, koldioxidskatt,

svavelskatt, dieseloljeskatt och bensinskatt ersätts med en ny

gemensam lag om skatt på energi.

I ärendet föreslår utskottet en förlängning av de tillfälliga

reglerna om kompensation till den som använder högbeskattad

omärkt olja i stället för lågbeskattad grön olja.

Ett lagförslag ur proposition 1994/95:67 om försenade

årsredovisningar, m.m. behandlas av lagtekniska skäl i detta

sammanhang. I övrigt har propositionen behandlats av

lagutskottet i betänkandet LU11.

Skattepliktens allmänna utformning

I proposition 1994/95:54 föreslås att den nuvarande ordningen

med skatteplikt för vissa uppräknade bränslen begränsas till de

bränslen som typiskt sett används för motordrift eller

uppvärmning. De bränslen som fortsätter att vara direkt

skattepliktiga är bensin, dieselolja, eldningsolja, fotogen,

gasol, metan, naturgas och kol. Direkt skatteplikt införs för

petroleumkoks som i dag är skattefri. I fråga om övriga bränslen

görs skatteplikten beroende av hur produkten används.

Skatteplikt gäller dels för alla produkter som används för drift

av motorer, dels för alla flytande eller gasformiga kolväten som

säljs för uppvärmningsändamål. Flygbensin och flygfotogen är

undantagna från skatteplikt.

Inom EG gäller särskilda regler för hanteringen av

punktskattepliktiga varor, med krav på särskilda skatteupplag,

ledsagardokument vid förflyttning etc. Dessa regler kommer i

Sverige att tillämpas på de bränslen för vilka

minimiskattesatser fastställts inom EG, dvs. de direkt

skattepliktiga bränslena med undantag av naturgas och kol. I

övrigt behålls nuvarande svenska regler.

Skattesatserna och systemet med en årlig automatisk omräkning

förs över till den nya lagen. Av praktiska skäl blir 1995 nytt

basår. Vid beräkningen av skattesatserna har 1994 års nivåer

räknats upp med 2,6 %. När det gäller bränslen som är

skattepliktiga på grund av sin användning kommer det inte att

finnas några fastställda skattesatser. Den som säljer sådana

bränslen skall i stället ta ut skatt efter den skattesats som

gäller för motsvarande direkt skattepliktiga bränsle.

Den högre skattenivån för drivmedel kvarstår och utvidgas till

att gälla också metan och naturgas. Drivmedelsbeskattningen får

formen av en högre energiskatt. Miljöklasserna för dieselolja

och den nyligen genomförda miljöklassningen av bensin gäller

fortsättningsvis den högre skattenivå som tillämpas vid

motordrift. Det särskilda märkningssystemet för lågbeskattad

olja som inte är avsedd för motordrift förs över till den nya

lagen.

Drivmedelsbeskattningen skall i fortsättningen omfatta även

trafiktraktorer. Fordonskatten för dieseldrivna

trafiktraktorer sänks därför till den nivå som gäller för

övriga trafiktraktorer.

Skattefriheten behålls för diesel- och eldningsoljor som

förbrukas i fartyg i yrkesmässig användning och utvidgas här

till att gälla även bensin. Möjligheten för fritidsfartyg att

använda lågbeskattad olja upphör. Oljor som används i

fritidsfartyg skall således drivmedelsbeskattas. För skepp (mer

än 12 x 4 meter) i yrkesmässig användning behålls den nuvarande

ordningen med skattefria inköp. För båtar i yrkesmässig

användning gäller i stället att dessa skall köpa bränslet i

beskattat skick och få tillbaka skatten kvartalsvis efter

ansökan. En möjlighet att efter dispens få tanka yrkesbåtar

skattefritt införs dock för de fall då ordningen med

återbetalning ger upphov till stora praktiska problem. Detta

gäller särskilt myndigheter och andra som disponerar både skepp

och båtar. Även i andra situationer kan dock såväl praktiska

problem som en betydande ekonomisk belastning uppkomma som

motiverar ett undantag.

De särskilda beskattningsnivåer som gäller för

tillverkningsindustrin m.m. behålls. Vidare gäller att skatt

inte skall tas ut för ett bränsle som i allt väsentligt har

förbrukats för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning.

Bestämmelserna om skattefrihet för kol som används i

metallurgiska processer och om nedsättning av koldioxidskatt i

vissa fall skall fortsätta att gälla.

Något undantag görs inte för den stadsgas som distribueras i

Stockholm, och denna blir därför skattepliktig till den del den

består av kolväten.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari

1995.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot den

allmänna utformning av skatteplikten som föreslås i

propositionen. I den mån frågorna inte tas upp särskilt i det

följande kan utskottet därför ställa sig bakom de förslag som

läggs fram. Utskottet tillstyrker propositionen såvitt nu är i

fråga.

Kundförluster

Enligt nuvarande regler behöver allmän energiskatt,

bensinskatt, koldioxidskatt eller dieselskatt inte redovisas på

leveranser som skett med förlust på grund av bristande

betalning. Regeln infördes den 1 januari 1984 och hade

motsvarande regler på inkomst- och mervärdesskattesidan som

förebild. Det skall röra sig om en konstaterad förlust, och

redovisningsskyldigheten skall fullgöras om betalning senare

skulle inflyta.

Av propositionen framgår att EG:s regler på området inte ger

utrymme för denna typ av skattebefrielse. Inom EG gäller att

skatt skall tas ut enligt direktivets föreskrifter så snart ett

bränsle lämnar suspensionsordningen för ett skattepliktigt

ändamål. Ett viss utrymme för undantag finns genom att skatt

inte skall tas ut för bränsle som förstörs inom

suspensionsordningen. I övrigt finns inte heller något undantag

från principen om att skatt skall tas ut vid skattepliktig

användning av bränsle som kan tillämpas i dessa fall. I

propositionen föreslås mot denna bakgrund att de nuvarande

reglerna om kundförluster slopas.

Under utskottets beredning av ärendet har en minoritet i

utskottet yrkat att propositionen avslås i denna del och anfört

att det är osäkert om EG:s regler verkligen innebär att denna

anpassning måste göras och att den dessutom står i strid med de

rättsprinciper som bör gälla på området.

Enligt utskottets mening innebär de regler som Sverige har

åtagit sig att genomföra på detta område att det inte finns

något utrymme för att ha kvar den nuvarande möjligheten till

skattebefrielse för bränslen. Detta har konstaterats såväl av

Energiskatteutredningen som av regeringen vid den fortsatta

beredningen av frågan. Mycket talar också för att man inte bör

ha en ordning där redovisningsskyldigheten bortfaller vid

bristande betalning, eftersom detta innebär en stimulans till

ett högre risktagande än annars när det gäller

kreditförsäljning. Vidare kan bränsleskatten ses som en avgift

för den miljöbelastning som uppkommer vid användning. Denna

kostnad bortfaller inte vid utebliven betalning. Utskottet kan

mot denna bakgrund ställa sig bakom förslaget om att införa en

ny princip för behandlingen av kundförluster på detta område och

tillstyrker därför propositionen även i denna del.

Dispenser för pilotprojekt

Den generella skatteplikten för alla produkter som säljs för

motordrift gäller också de alkoholer och biobränslen som i dag

är helt eller delvis skattebefriade. De svenska reglerna för

vegetabiliska bränslen, etanol och metanol har tagits upp i

samband med förhandlingarna med EU, och kommissionen har därvid

förklarat att generella undantag inte är möjliga men att

omfattningen av den svenska användningen kan anses falla inom

ramen för den möjlighet att medge undantag för pilotprojekt som

finns inom EU.

I propositionen föreslås att en dispensbestämmelse införs som

ger regeringen möjlighet att medge nedsättning av eller

befrielse från energi- och koldioxidskatt på bränslen som

används för pilotprojekt. Avsikten är att bestämmelsen skall

tillämpas på ett sådant sätt att någon faktisk förändring av

beskattningen av motoralkoholer och vegetabiliska bränslen inte

sker. Bestämmelsen är tillämplig på alla skattskyldiga och

gäller även bränslen som används för uppvärmning. Avsikten är

också att den skall tillämpas på de projekt med naturgas som

drivmedel som pågår i flera städer.

I flera motioner riktas kritik mot den föreslagna lösningen.

Enligt motionärerna kan en dispensbestämmelse inte ge den

säkerhet som krävs. De projekt med alkoholer, biobränslen eller

naturgas som drivmedel som pågår eller planeras kräver i många

fall stora investeringar och är inte möjliga att genomföra på

grundval endast av en dispensbestämmelse. Motionärerna yrkar att

nuvarande regler i stället behålls, en lösning som också

övervägts av Energiskatteutredningen. Sådana yrkanden framställs

i motionerna Sk6 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf och Jan-Olof

Franzén (m), Sk11 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkandena 3 och 4.

Många motionärer anser också att det bör klargöras att

begreppet pilotprojekt inte utgör en begränsning när det

gäller omfattningen av den biobränsleanvändning som kan ske utan

beskattning och att det skall vara möjligt att starta nya

projekt. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk6 yrkande 2

av Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (m), Sk11 av Rolf

Kenneryd m.fl. (c) yrkande 5 och Sk8 yrkande 2 av Ronny Korsberg

m.fl. (mp). I motion Sk9 av Anneli Hulthén m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om vikten av fortsatt skattelättnad för

naturgasbussar.

Utskottet ser inte någon anledning att göra en annan bedömning

än Energiskatteutredningen och regeringen när det gäller den

metod som skall användas för att åstadkomma en oförändrad

situation för motoralkoholer, biobränslen och naturgas som

används som drivmedel. Utskottet tillstyrker därför förslaget i

propositionen om en särskild dispensregel och avstyrker

motionsyrkandena.

Enligt utskottets mening innebär den nuvarande tillämpningen

inom EU av regeln om pilotprojekt att en omfattande produktion

av biobränslen kan ske inom ramen för en dispensbestämmelse av

denna typ. När det gäller möjligheten att starta nya projekt

framgår det av propositionen att regeln kommer att tillämpas så

att någon faktisk förändring av beskattningen på detta område

inte sker. Utskottet förutsätter att övergången till en ordning

med en dispensbestämmelse inte kommer att utgöra något hinder

för nya projekt på detta område. I den mån motionsyrkandena

beträffande omfattningen m.m. av dispensbestämmelsen inte är

tillgodosedda med det anförda avstyrker utskottet dem.

EG:s biobränsledirektiv

Inom gemenskapen diskuteras sedan 1992 ett direktiv om

begränsning av skatten på vegetabiliska bränslen. Ursprungligen

avsåg förslaget en skyldighet att reducera skatten på

biobränslen med minst 90 %. Efter behandling i EU-parlamentet

innefattar förslaget en möjlighet för respektive land att medge

en reduktion med maximalt 90 % som sedan stegas ner till 50 % år

2020. De bränslen som berörs är biobaserad etanol, metanol och

vegetabiliska oljor. Vidare skall bränslet vara utvunnet ur

jordbruksprodukter som producerats på mark som lagts i träda

enligt CAP (EU:s regler på jordbruksområdet). EU:s

finansministrar och de ansökande ländernas finansministrar har

behandlat förslaget vid ett möte nyligen.

I motion Sk11 yrkande 6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) framhåller

motionärerna att det vore olyckligt om Sverige nu skulle fatta

ett beslut som inte är förenligt med EG:s kommande direktiv på

biobränsleområdet och begär ett tillkännagivande härom. I motion

Sk7 yrkande 1 av Lars Bäckström m.fl. (v) tar motionärerna upp

problemet med den bristande långsiktigheten när det gäller

dispenser och yrkar att riksdagen hos regeringen begär ett

förslag som överensstämmer med det förslag som EU-kommissionen

lagt fram om lägre skatt på biobränslen.

När det gäller dessa yrkanden finns det skäl att framhålla att

Sverige som blivande medlem i EU deltar i de diskussioner som

pågår kring detta direktiv, och att regeringen härvid samråder

med riksdagen genom EU-delegationen. Enligt utskottets mening

finns det mot denna bakgrund inte någon anledning för riksdagen

att nu begära ett förslag som grundar sig på kommissionens

förslag. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Biobränslen

I motion Sk11 yrkande 1 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) anför

motionärerna att styrmedlen bör anpassas så att de påskyndar en

omställning till biobränslen, att stöd till energikällor som

konkurrerar med förnybar energi bör tas bort, att prissättningen

fullt ut bör återspegla produktions- och miljökostnader, att

miljöskatterna bör höjas och skatten på arbete sänkas. Riksdagen

bör enligt motionärerna även ge regeringen till känna (yrkande

2) att det är komplicerat att byta till biobränslen på

trafikområdet och att det därför är angeläget att styrmedel och

stimulansåtgärder är långsiktiga och konsekventa. I motion Sk8

yrkande 1 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) framhålls att

prisskillnaden mellan olika bränslen skall återspegla skillnaden

i samhällsekonomiska kostnader och begär ett tillkännagivande

med detta innehåll.

Enligt utskottets mening bygger energibeskattningen redan i

dag på principen om skattefrihet för biobränslen, och de regler

som antas i detta ärende innebär att denna skattefrihet kan

fortsätta att gälla också när Sverige blir medlem i EU. Som

framgått pågår det inom gemenskapen också ett arbete som syftar

till en lägre beskattning av biobränslen inom EU. Det finns mot

denna bakgrund inte någon anledning att rikta särskilda

tillkännagivanden till regeringen i dessa frågor. Utskottet

avstyrker motionsyrkandena.

I tre motioner tar motionärerna upp de problem som uppkommer

när skattereglerna skall tillämpas på olika former av

blandningar mellan å ena sidan alkoholer och vegetabiliska oljor

och å andra sidan dieselolja och bensin. Problemen gäller bl.a.

det faktum att vissa ämnen som tas fram på biologisk väg inte är

skattebefriade och att den miljöklassning som gäller för diesel

och bensin missgynnar dessa blandningar genom att den inblandade

dieseloljan eller bensinen så gott som alltid beskattas i den

sämsta miljöklassen, eftersom den färdiga blandningen inte kan

uppfylla de krav som uppställs. Yrkanden med denna inriktning

har framställts i motionerna Sk10 av Ivar Virgin och Peter

Weibull Bernström (m), Sk11 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 7

och Sk7 av Lars Bäckström m.fl. (v).

Miljöklassutredningen har i delbetänkandet (SOU 1994:64) Med

raps i tankarna behandlat frågor som dessa. Av betänkandet

framgår att de blandbränslen som utredningen har undersökt visat

sig ha fördelar men också många nackdelar. Utredningen

konstaterar att miljöpåverkan vid inblandning av RME

(rapsmetylester) är dåligt känd och att mät- och kontrollmetoder

måste tas fram. För att undvika otillbörliga bränslen både vad

gäller hälsa och miljö och med hänsyn till tillverkaransvar och

hållbarhetskrav kan det enligt utredningen bli nödvändigt med

bestämmelser om dessa bränslen. Miljöklassutredningen fortsätter

sitt arbete och kommer härvid att ta upp frågan om ett särskilt

system för miljöklassning av alternativa drivmedel.

Enligt utskottets mening bör Miljöklassutredningens fortsatta

arbete med dessa frågor bedrivas med stor skyndsamhet.

Resultatet av detta arbete bör nu avvaktas. Utskottet avstyrker

motionerna.

Alkylatbensin

I motion Sk11 yrkande 8 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) begärs ett

tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag

till skatterabatt för alkylatbensin, som bl.a. används som

motorsågsbränsle.

Enligt vad utskottet inhämtat har frågan hur en stimulans för

en ökad användning av alkylatbensin kan utformas aktualiserats

inom Miljö- och naturresursdepartementet. Utskottet förutsätter

att detta arbete bedrivs skyndsamt och anser att de överväganden

som pågår i denna fråga nu bör avvaktas. Utskottet ser därför

inte någon anledning till ett tillkännagivande i frågan, utan

avstyrker motionsyrkandet.

Registrering som skattskyldig förbrukare

I propositionen föreslås att möjligheten till frivillig

registrering som skattskyldig skall finnas kvar och att den

skall gälla dels den som lagerhåller bränslen i större

omfattning, dels den som återförsäljer eller förbrukar naturgas

i större omfattning. Behovet av en särskild regel för naturgasen

beror på att denna på grund av sina fysikaliska egenskaper är

svår och dyr att hålla i lager.

Enligt utskottets mening bör möjligheten till frivillig

registrering gälla också förbrukare av andra skattepliktiga

gasformiga bränslen än naturgas. Utskottet föreslår att

bestämmelserna justeras i enlighet härmed.

Ändringarna berör 4 kap. 3 och 4 §§ och 6 kap. 10 § förslaget

till lag (1994:0000) om skatt på energi.

Kompensation för viss oljeskatt

I avvaktan på att det nuvarande märkningssystemet utreds

gäller tillfälliga regler om kompensation för dieseloljeskatten

vid användning av omärkt olja för uppvärmning och i motorredskap

o.d. Reglerna, som gäller t.o.m. utgången av år 1994, innebär

att den som förbrukar högbeskattade, omärkta, oljeprodukter för

uppvärmning eller för annan motordrift än i personbilar, bussar

och lastbilar kan ansöka om kompensation för dieseloljeskatten.

Ansökan om kompensation skall göras hos Skattemyndigheten i

Kopparbergs län. Kompensation medges för olja som köpts för

uppvärmning med ett belopp som motsvarar den dieseloljeskatt som

tagits ut för oljeprodukten samt för olja som köpts och

förbrukats i motorredskap o.d. med 1 300 kr per kubikmeter. Det

sistnämnda beloppet motsvarar dieseloljeskatten för olja,

miljöklass 3.

Enligt vad utskottet erfarit kommer den utredning som är

tillsatt för att undersöka bl.a. märk- och färgämnenas

hälsoeffekter inte att bli klar förrän under våren 1995.

Riksdagen har uttalat att en målsättning för utredningsarbetet

rörande beskattningen av drivmedel bör vara att en miljöstyrning

via skattesystemet också åstadkoms beträffande arbetsfordon (jfr

bet. 1993/94:SkU25). Regeringen har ännu inte lämnat något

förslag till en mer permanent lösning som åstadkommer en sådan

miljöstyrning. Med hänsyn till de anförda omständigheterna bör

de nu gällande kompensationsreglerna förlängas till den 30 juni

1995.

Kompensationen till den som köpt högbeskattad olja för drift

av motorredskap o.d. bör ske med 1 333 kr per kubikmeter vilket

innebär att indexuppräkningen av energiskattebeloppet har

beaktats.

Vad gäller förbrukning av olja i skepp föreslås i den nya

lagen om skatt på energi att avdrags- och

försäkransbestämmelserna endast skall tillämpas på lågbeskattad

olja. För det fall den som förbrukar olja i ett skepp som

används yrkesmässigt önskar köpa miljöklassad, högbeskattad,

olja bör han -- med tillämpning av de tillfälliga

kompensationsreglerna -- kunna få kompensation på

motsvarande sätt som gäller för olja som förbrukas i

motorredskap o.d.

Slutligen bör med hänsyn till de upprepade förlängningar som

skett, och de svårigheter som detta föranleder för de enskilda

att hålla sig orienterade om gällande tidsfrister m.m., en

generell möjlighet införas att ansöka om kompensation fram till

utgången av september månad 1995. Detta innebär att

skattskyldiga som fått avslag på sin ansökan med hänvisning till

att den kommit in för sent nu får en ny möjlighet att begära

kompensation. Detta bör inte förorsaka några större problem då

det sannolikt rör sig om ett fåtal fall.

Förslaget föranleder ändringar i lagen om tillfällig

kompensation för viss dieseloljeskatt. Förlängningen av det

tillfälliga kompensationsförfarandet kan beräknas medföra ökade

administrativa kostnader för beskattningsmyndigheten med 4,6

miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

Lagförslagen

Elmarknadsreformen

Den elmarknadsreform som riksdagen fattade beslut om våren

1994 innebär bl.a. att överföringen av den elektriska kraften

över nätet skall ske av särskilda företag. Avsikten är att dessa

nätinnehavare inte skall vare sig sälja eller producera

elektrisk kraft utan endast ställa starkströmsledningar till

förfogande för överföring av kraften. I vissa speciella

situationer får dock nätinnehavaren köpa och sälja elektrisk

kraft. Det rör sig om dels köp av elektrisk kraft för att täcka

fysiska förluster i nätet, dels s.k. motköp för att undvika

överbelastning av viss del av nätet. Skattefrihet bör gälla för

nätinnehavarens hantering av den elektriska kraften i dessa

fall, och regeringen har föreslagit att en sådan skattefrihet

införs.

I proposition 1994/95:84 har regeringen föreslagit att

ikraftträdandet av de ändringar i ellagstiftningen som riksdagen

beslutade under våren 1994 skall skjutas upp. Förslaget

motiveras av önskemål om att skapa möjligheter för analyser av

konsekvenserna av de nya reglerna för elmarknaden.

Om ikraftträdandet av de beslutade ändringarna i

ellagstiftningen skjuts upp kan den koppling till beslutad

lydelse av bestämmelser i 1902 års lag som gjorts i förslaget

till ny lag om skatt på energi inte behållas. Den skattefrihet

som föreslagits för elektrisk kraft som förbrukas eller säljs

för förbrukning vid nätinnehavarens överföring av elektrisk

kraft på elnätet bör dock även under dessa förutsättningar

behållas. Bestämmelsen får i detta fall dock numera endast

praktisk betydelse för Svenska kraftnät, varför den kan

inskränkas till att avse överföring via storkraftnätet. Eftersom

en hänvisning inte kan göras till en definition av begreppet

nätverksamhet i 1902 års lag bör i stället i bestämmelsen i

lagen om skatt på energi direkt anges att endast sådan

överföring som sker i syfte att upprätthålla nätets funktion kan

utgöra grund för skattefrihet.

Utskottet föreslår att denna justering genomförs.

Försenade årsredovisningar

Härutöver genomförs av samordningsskäl en ändring i 20 §

kommunalskattelagen (1928:370) som föreslagits i proposition

1994/95:67 om försenade årsredovisningar, m.m. och som

tillstyrkts av lagutskottet i betänkande LU11.

Övergångsbestämmelser

Konstitutionsutskottet har bedömt att den process som föregår

ikraftträdandet av Sveriges anslutning till EU kan komma att

vara oavslutad när riksdagen tar ställning till förslaget till

anslutningslag, och utskottet har därför föreslagit att

anslutningslagen skall träda i kraft den dag regeringen

bestämmer.

De lagförslag som är aktuella här är avsedda att träda i kraft

den dag då Sveriges anslutning till EU träder i kraft. Av

praktiska skäl bör ikraftträdandet av dessa lagar knytas till

anslutningslagen. Utskottet har utformat

ikraftträdandebestämmelserna i enlighet härmed.

I lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt och

koldioxidskatt finns bestämmelser om nedsättning i vissa fall av

koldioxidskatt på bränsle som förbrukats vid industriell

tillverkning. I punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen

(1992:880) om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt finns

en bestämmelse om avdrag för skatt på kol som använts i

metallurgiska processer. Dessa bestämmelser upphör enligt ett

tidigare beslut att gälla i och med utgången av år 1994. Regler

med ett motsvarande syfte har intagits i förslaget till lag om

skatt på energi. För att undvika ett avbrott i tillämpningen vid

ett försenat ikraftträdande bör reglerna fortsätta att tillämpas

till den nya lagens ikraftträdande.

I den mån ytterligare klargöranden krävs när det gäller ett

senare ikraftträdande har regeringen möjlighet att meddela

tillämpningsföreskrifter.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattepliktens allmänna utformning

att riksdagen bifaller proposition 1994/95:54 i denna del,

2. beträffande avdrag för kundförluster

att riksdagen bifaller proposition 1994/95:54 i denna del,

res. 1 (m, c, fp) - delvis

res. 2 (v) - delvis

3. beträffande dispenser för pilotprojekt

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sk6 yrkandena 1

och 2, 1994/95:Sk11 yrkandena 3--5, 1994/95:Sk8 yrkande 2 och

1994/95:Sk9 bifaller proposition 1994/95:54 i denna del,

4. beträffande EG:s biobränsledirektiv

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk11 yrkande 6 och

1994/95:Sk7 yrkande 1,

res. 3 (c)

res. 4 (v)

5. beträffande biobränslen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk11 yrkandena 1 och 2

och 1994/95:Sk8 yrkande 1,

res. 5 (c)

res. 6 (v)

6. beträffande inblandning av biobränslen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk7 yrkande 2,

1994/95:Sk10 och 1994/95:Sk11 yrkande 7,

res. 7 (c)

res. 8 (v)

7. beträffande alkylatbensin

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk11 yrkande 8,

8. beträffande registrering som skattskyldig förbrukare

att riksdagen beslutar att också de som återförsäljer eller

förbrukar andra gasformiga bränslen än naturgas skall ha

möjlighet att registrera sig som skattskyldiga,

9. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen bifaller proposition 1994/95:54 i övriga delar,

10. beträffande kompensationen för viss oljeskatt

att riksdagen förlänger den tid under vilken kompensation för

viss oljeskatt kan utgå med sex månader till den 30 juni 1995

och höjer kompensationen för motordrift till 1 333 kr per

kubikmeter fr.o.m. den 1 januari 1995,

11. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:54 och

proposition 1994/95:67 i denna del och till följd av vad

utskottet ovan anfört och hemställt

dels avslår det vid proposition 1994/95:67 fogade

förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

dels antar de vid proposition 1994/95:54 fogade förslagen

till

1. lag om skatt på energi, med den ändringen att 4 kap. 3 och

4 §§, 6 kap. 10 § och 11 kap. 9 § samt övergångsbestämmelserna

erhåller följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 kap.

3 §

Som upplagshavare får Som upplagshavare får

godkännas den som i en godkännas den som i en

yrkesmässig verksamhet som yrkesmässig verksamhet som

bedrivs i Sverige avser att bedrivs i Sverige avser att

1. tillverka eller bearbeta 1. tillverka eller bearbeta

bränslen, eller bränslen, eller

2. i större omfattning 2. i större omfattning

hålla bränslen i lager, a)hålla bränslen i

om han med hänsyn till sina lager, eller b)

ekonomiska förhållanden återförsälja eller

och omständigheterna i förbruka metan, om han med

övrigt är lämplig som hänsyn till sina ekonomiska

upplagshavare. förhållanden och

omständigheterna i

övrigt är lämplig som

upplagshavare.

Upplagshavares tillverkning, Upplagshavares tillverkning,

bearbetning och lagring av bearbetning och lagring av

bränslen skall äga rum i bränslen samt

godkänt skatteupplag. återförsäljning eller

förbrukning av metan skall

äga rum i godkänt

skatteupplag.

Frågor om godkännande av upplagshavare och av skatteupplag

prövas av beskattningsmyndigheten på särskild ansökan.

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 §

Om en upplagshavare säljer bränsle, för vilket skattskyldighet

inte inträtt, till upplagshavare i Sverige eller till

upplagshavare eller varumottagare i ett annat EG-land, skall han

innan leveransen av bränslet påbörjas hos

beskattningsmyndigheten ställa säkerhet för betalning av

skatten.

Beskattningsmyndigheten får Beskattningsmyndigheten får

bestämma att upplagshavaren bestämma att upplagshavaren

skall ställa säkerhet skall ställa säkerhet

för betalning av skatten i för betalning av skatten i

samband med tillverkning, samband med tillverkning,

bearbetning och lagring av bearbetning och lagring av

bränslen. bränslen samt

återförsäljning eller

förbrukning av metan.

6 kap.

10 §

Skattskyldiga enligt 4 kap. 3, 6, 8 eller 10 § eller 12 §

första stycket 1 skall vara registrerade hos

beskattningsmyndigheten.

Hos beskattningsmyndigheten Hos beskattningsmyndigheten

kan registreras den som i en kan registreras den som i en

yrkesmässig verksamhet som yrkesmässig verksamhet som

bedrivs i Sverige i större bedrivs i Sverige i större

omfattning omfattning

1. håller bränslen 1. håller bränslen

enligt 4 kap. 12 § i lager, enligt 4 kap. 12 § i lager,

eller eller

2. återförsäljer 2. återförsäljer

eller förbrukar naturgas. eller förbrukar gasformiga

kolväten enligt 4 kap. 12

§.

11 kap.

9 §

I en deklaration som avser energiskatt på elektrisk kraft får

avdrag göras för skatt på elektrisk kraft som

1. förbrukats eller sålts för förbrukning i tåg eller annat

spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning

i omedelbart samband med sådan förbrukning,

2. förbrukats eller sålts för förbrukning för annat ändamål än

motordrift eller uppvärmning eller för användning i omedelbart

samband med sådan förbrukning,

3. förbrukats eller sålts för förbrukning vid framställning av

produkter som avses i 7 kap. 2 § andra stycket 3,

4. framställts i en kraftvärmeanläggning och förbrukats för

el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i den egna

verksamheten i den mån avdrag inte har gjorts enligt 7 kap. 2 §

andra stycket 4,

Regeringens förslag Utskottets förslag

5. förbrukats eller 5. förbrukats eller

sålts för förbrukning sålts för förbrukning

vid sådan överföring vid sådan överföring

av elektrisk kraft på det av elektrisk kraft på

elektriska nätet som avses storkraftnätet som

i 1 § fjärde stycket utförs av den som ansvarar

lagen (1902:71 s. 1) för förvaltningen av

innefattande vissa nätet i syfte att

bestämmelser om elektriska upprätthålla nätets

anläggningar och som funktion.

utförs av den som har

nätkoncession enligt den

lagen.

(Övergångsbestämmelser)

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1995. Genom samtidigt med lagen (1994:000)

lagen upphävs med anledning av Sveriges

anslutning till Europeiska

unionen. Genom lagen

upphävs

a) lagen (1957:262) om a) lagen (1957:262) om

allmän energiskatt, allmän energiskatt,

b) lagen (1961:372) om b) lagen (1961:372) om

bensinskatt, bensinskatt,

c) lagen (1990:582) om c) lagen (1990:582) om

koldioxidskatt, koldioxidskatt,

d) lagen (1990:587) om d) lagen (1990:587) om

svavelskatt, svavelskatt,

e) lagen (1992:1438) om e) lagen (1992:1438) om

dieseloljeskatt och dieseloljeskatt och

användning av vissa användning av vissa

oljeprodukter. oljeprodukter.

2. De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om

förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet av

den nya lagen.

3. Med skatt enligt den nya lagen likställs i tillämpliga

delar skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen

(1961:372) om bensinskatt, lagen (1990:582) om koldioxidskatt,

lagen (1990:587) om svavelskatt och lagen (1992:1438) om

dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter.

4. Med oljeprodukt i 2 kap. 9 § den nya lagen likställs

oljeprodukt som har försetts med märkämnen enligt bestämmelserna

i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa

oljeprodukter.

5. Bestämmelserna i 7 kap. 4 §, 9 kap. 2, 5, 7 och 8 §§ den

nya lagen tillämpas, såvitt avser växthusuppvärmning vid

yrkesmässig växthusodling, först från och med den 1 januari

1996.

6. Energiskatt och koldioxidskatt på annat bränsle än sådant

som beskattas som bensin eller oljeprodukter enligt 2 kap. 1 §

första stycket 3 b den nya lagen och som används för

växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling skall till

utgången av år 1995 tas ut efter skattesatser som svarar mot 15

procent av de skattesatser som enligt den nya lagen gäller för

ifrågavarande bränsle.

Regeringens förslag Utskottets förslag

7. Den som är registrerad som skattskyldig för skatt på

bränslen enligt de äldre bestämmelserna skall avregistreras vid

ikraftträdandet. Om denne registreras som upplagshavare eller

som skattskyldig enligt 4 kap. 12 § första stycket 1 eller 2

den nya lagen vid ikraftträdandet, inträder dock inte

skattskyldighet för lagret vid avregistreringen till den del det

består av sådana bränsleslag som omfattas av den nya

registreringen och under förutsättning att dessa bränslen

befinner sig i ett godkänt skatteupplag eller i lagret hos den

som registrerats enligt 4 kap. 12 § första stycket 1 eller 2.

8. Den som är registrerad som skattskyldig för skatt på

elektrisk kraft enligt de äldre bestämmelserna skall utan

särskild ansökan registreras som skattskyldig enligt den nya

lagen vid ikraftträdandet.

9. Om den nya lagen inte har

trätt i kraft den 1 januari

1995 skall följande

gälla fram till den nya

lagens ikraftträdande. a)

Bestämmelserna i 2 §

lagen (1974:992) om

nedsättning av allmän

energiskatt och koldioxidskatt

skall äga fortsatt

tillämpning i fråga om

förhållanden som

hänför sig till tiden

fram till den nya lagens

ikraftträdande. b)

Bestämmelserna i punkt 3 av

övergångsbestämmelserna

till lagen (1992:880) om

ändring i lagen (1990:582)

om koldioxidskatt skall äga

fortsatt tillämpning på

kolbränslen som

förbrukats eller

försålts för

förbrukning fram till den

nya lagens ikraftträdande.

2. lag om ändring i

fordonsskattelagen (1988:327),

med den ändringen att

övergångsbestämmelserna

erhåller följande som

Utskottets förslag

betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

(Övergångsbestämmelser)

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1995. Äldre samtidigt med lagen (1994:000)

föreskrifter gäller i med anledning av Sveriges

fråga om förhållanden anslutning till Europeiska

som hänför sig till unionen. Äldre

tiden före föreskrifter gäller i

ikraftträdandet. fråga om förhållanden

som hänför sig till

tiden före

ikraftträdandet.

3. lag om ändring i lagen

(1985:426) om kemiska

produkter, med den

ändringen att

övergångsbestämmelserna

erhåller följande som

Utskottets förslag

betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

(Övergångsbestämmelser)

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1995. samtidigt med lagen (1994:000)

med anledning av Sveriges

anslutning till Europeiska

unionen.

4. lag om ändring i lagen

(1984:395) om Kustbevakningens

medverkan vid polisiär

övervakning, med den

ändringen att

övergångsbestämmelserna

erhåller följande som

Utskottets förslag

betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

(Övergångsbestämmelser)

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1995. samtidigt med lagen (1994:000)

med anledning av Sveriges

anslutning till Europeiska

unionen.

5. lag om ändring i lagen

(1985:146) om avräkning vid

återbetalning av skatter

och avgifter, med den

ändringen att

övergångsbestämmelserna

erhåller följande som

Utskottets förslag

betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

(Övergångsbestämmelser)

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1995. Äldre samtidigt med lagen (1994:000)

föreskrifter gäller med anledning av Sveriges

fortfarande i fråga om anslutning till Europeiska

förhållanden som unionen. Äldre

hänför sig till tiden föreskrifter gäller

före ikraftträdandet. fortfarande i fråga om

förhållanden som

hänför sig till tiden

före ikraftträdandet.

6. lag om ändring i

kommunalskattelagen

(1928:370), med den

ändringen att 20 § och

övergångsbestämmelserna

erhåller följande som

Utskottets förslag

betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

20 §

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla -- --

--

-- -- -- enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:0000) om skatt på

energi;

ingående skatt enligt ingående skatt enligt

mervärdesskattelagen mervärdesskattelagen

(1994:200) för vilken det (1994:200) för vilken det

finns rätt till avdrag finns rätt till avdrag

enligt 8 kap. eller rätt enligt 8 kap. eller rätt

till återbetalning enligt till återbetalning enligt

10 kap. nämnda lag. 10 kap. nämnda lag;

avgift enligt 11 kap. 16 §

och 13 kap. 6 a §

aktiebolagslagen (1975:1385).

Regeringens förslag Utskottets förslag

(Övergångsbestämmelser)

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1995. Äldre den 1 januari 1995 såvitt

föreskrifter gäller avser avgift enligt

fortfarande i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)

förhållanden som och samtidigt med lagen

hänför sig till tiden (1994:000) med anledning av

före ikraftträdandet. Sveriges anslutning till

Europeiska unionen såvitt

avser avgift enligt lagen

(1994:0000) om skatt på

energi. Äldre

föreskrifter gäller

fortfarande i fråga om

förhållanden som

hänför sig till tiden

före ikraftträdandet.

dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation

för viss dieseloljeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:40) om

tillfällig kompensation för viss dieseloljeskatt1

dels att rubriken till lagen skall lyda Lag om tillfällig

kompensation för viss energiskatt,

dels att 2 och 4 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Den som under perioden den 9 Den som under perioden den 9

december 1993--den 31 december december 1993--den 30 juni

1994 har köpt 1995 har köpt produkt som

dieseloljeskattepliktig skall beskattas enligt 2 kap.

produkt och förbrukat denna 1 § första stycket 3 b

för annan motordrift än lagen (1994:0000) om skatt

sådan som avses i 4 § på energi och förbrukat

lagen (1992:1438) om denna för annan motordrift

dieseloljeskatt och än sådan som avses i 2

användning av vissa kap. 9 § lagen om skatt

oljeprodukter har rätt till på energi har rätt till

kompensation med 1 300 kronor kompensation med 1 333 kronor

per kubikmeter. per kubikmeter.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som under perioden den 15 Den som under perioden den 15

februari 1994--den 31 december februari 1994--den 30 juni

1994 har köpt 1995 har köpt produkt som

dieseloljeskattepliktig skall beskattas enligt 2 kap.

produkt för uppvärmning 1 § första stycket 3 b

har rätt till kompensation lagen om skatt på energi

med ett belopp som motsvarar för uppvärmning har

den dieseloljeskatt som tagits rätt till kompensation med

ut för oljeprodukten. ett belopp som motsvarar

skillnaden mellan den

energiskatt som tagits ut

för produkten och det

skattebelopp som gäller

enligt 2 kap. 1 § första

stycket 3 a lagen om skatt

på energi.

Den som inte är Den som inte är

skattskyldig till skattskyldig till

mervärdesskatt har även mervärdesskatt har även

rätt till kompensation rätt till kompensation

för den mervärdesskatt för den mervärdesskatt

som belöper på som belöper på det

dieseloljeskatten. skattebelopp för vilket

kompensation utgår enligt

första eller andra stycket.

4 §3

Ansökan enligt 2 § Ansökan enligt 2 §

första stycket skall första stycket skall

omfatta perioden den 9 omfatta perioden den 9

december 1993--den 31 mars december 1993--den 31 mars

1994 och ges in före 1994. För tiden efter den

utgången av juni månad 31 mars 1994 skall ansökan

1994. För tiden efter den omfatta ett kalenderkvartal.

31 mars 1994 skall ansökan

omfatta ett kalenderkvartal

och ges in före utgången

av mars 1995.

Ansökan enligt 2 § andra Ansökan skall ges in

stycket skall ges in före före utgången av

utgången av mars 1995. september 1995.

Kompensation medges inte för belopp som vid varje

ansökningstillfälle understiger 300 kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 såvitt avser

den period för vilken kompensation kan utgå, tidpunkten för

ansökan och kompensationsbeloppet i 2 § första stycket. I övrigt

träder lagen i kraft samtidigt med lagen (1994:000) med

anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

2. Äldre föreskrifter gäller i fråga om förhållanden som

hänför sig till tiden före ikraftträdandet utom såvitt avser

tidpunkten för ansökan.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1994:40

2 Senaste lydelse 1994:727

3 Senaste lydelse 1994:727

res. 1 (m, c, fp) - delvis

res. 2 (v) - delvis

Stockholm den 6 december 1994

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren

(m), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson

(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg

(s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m),

Ronny Korsberg (mp), Lars U Granberg (s) och Nils Fredrik

Aurelius (m).

Reservationer

1. Avdrag för kundförluster (mom. 2 och mom. 11)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),

Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m)

och Nils Fredrik Aurelius (m) har

dels anfört följande:

I denna reservation instämmer Michael Stjernström (kds).

I många skattelagar tillämpar man en ordning där en grupp

näringsidkare görs primärt skattskyldiga och åläggs att redovisa

skatten till staten enligt bestämda regler. Skatten tas till

sist ut som en del av priset när en vara eller tjänst säljs. I

mervärdesskattelagen sker en öppen debitering genom att skatten

anges på kvitto. I energiskattelagarna och i alkohol- och

tobaksskattelagarna har man inte angivit att den skattskyldige

skall debitera skatten vid försäljning utan endast att

skattskyldigheten inträder vid försäljning etc. Principen är

emellertid densamma. Skatten måste till sist ingå i priset på

den vara som säljs. Regeringsrätten har i dom RÅ 1992 ref. 48 i

mål avseende avdragsrätt för bensinskatt uttalat att

bensinskatten är av sådan karaktär "att den förutsätts bäras av

de slutliga konsumenterna, dvs. i regel bensinkunderna ehuru

skattskyldigheten av praktiska skäl lagts på leverantören".

I alla dessa lagar har man tagit hänsyn till att den

skattskyldighet som åläggs näringsidkaren inte är frivillig och

att den närmast har tillkommit för att göra det enkelt för

staten att beskatta dessa transaktioner. För de fall då den

skattskyldige näringsidkaren visserligen avyttrar sin vara men

av något skäl inte kan få betalt har en särskild regel införts

som innebär att staten tar konsekvenserna av sitt uppdrag till

näringsidkaren och bär sin del av den förlust som denne drabbats

av. Sådana förluster kan inträffa t.ex. när betalning uteblir

därför att köparen har gått i konkurs.

Vi anser att denna princip utgör en viktig del i ett

rättssamhälle där man ställer krav på enskilda och näringsidkare

att medverka vid uppbörden av olika skatter och avgifter. Vi kan

därför inte acceptera att denna regel nu tas bort.

Med det anförda avstyrker vi propositionen i denna del.

dels vid moment 2 och moment 11 hemställt

2. beträffande avdrag för kundförluster

att riksdagen avslår proposition 1994/95:54 i denna del,

11. beträffande lagförslagen såvitt avser avdrag för

kundförluster

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och

hemställt ändrar det vid proposition 1994/95:57 fogade förslaget

till lag om skatt på energi på det sättet

dels att i 7 kap. infogas en ny paragraf, 8 §, med

följande lydelse:

8 § I en deklaration som avser energiskatt, koldioxidskatt och

svavelskatt på bränslen får avdrag göras för skatt på bränsle

som sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten

hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag enligt första stycket får göras med belopp som svarar

mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans

försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter

betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på det

bränsle som betalningen avser.

delsatt 11 kap. 9 § erhåller följande som Reservanternas

förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

11 kap.

9 §

9 § I en deklaration som avser energiskatt på elektrisk kraft

får avdrag göras för skatt på elektrisk kraft som

1. förbrukats eller sålts -- -- --

-- -- -- den egna verksamheten i den mån avdrag inte har

gjorts enligt 7 kap. 2 § andra stycket 4,

5. förbrukats eller 5. förbrukats eller

sålts för förbrukning sålts för förbrukning

vid sådan överföring vid sådan överföring

av elektrisk kraft på av elektrisk kraft på

storkraftnätet som storkraftnätet som

utförs av den som ansvarar utförs av den som ansvarar

för förvaltningen av för förvaltningen av

nätet i syfte att nätet i syfte att

upprätthålla nätets upprätthålla nätets

funktion. funktion,

6. sålts med förlust

för den skattskyldige, i

den mån förlusten

hänför sig till

bristande betalning från

köpare.

Reservanternas förslag

Utskottets förslag

Avdrag enligt första

stycket punkt 6 får

göras med belopp som svarar

mot så stor del av skatten

som förlusten visas

utgöra av

försäljningspriset. Har

sådant avdrag gjorts och

inflyter därefter betalning

skall redovisning åter

lämnas för skatten på

den elektriska kraft som

betalningen avser.

2. Avdrag för kundförluster (mom. 2 och mom. 11)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Avdraget för kundförluster infördes på detta område 1984 och

har stor betydelse för de berörda företagen och även

konsumenterna genom de betalningsrutiner som utvecklats. Regeln

står också i överensstämmelse med de principer som tillämpas i

andra skattelagar.

Inom EG finns inte någon uttrycklig regel som förbjuder ett

land att medge avdrag för kundförluster, och enligt vad

utskottet upplysts om i skrivelser från bl.a. Svenska

Petroleuminstitutet medges ett liknande avdrag i Tyskland.

Regeln om avdrag för kundförluster är inte odelat positiv. Den

innebär en stimulans till kreditförsäljning och är ur

miljösynpunkt tveksam. Även vid dessa förhållanden anser jag att

osäkerheten om vad som faktiskt gäller inom EG och det faktum

att ett avskaffande innebär en stor förändring för branschen

borde ha avhållit utskottet från att nu tillstyrka att regeln

avskaffas.

Jag föreslår att riksdagen avslår propositionen i denna del

och begär att regeringen återkommer med ett nytt förslag som

utförligt redovisar inte bara vad som sägs i EG:s direktiv utan

också vad som gäller i de enskilda medlemsländerna i detta

hänseende.

dels vid moment 2 och moment 11 hemställt

2. beträffande avdrag för kundförluster

att riksdagen med avslag på proposition 1994/95:54 i denna del

hos regeringen begär ett nytt förslag i enlighet med vad som

anförts ovan,

11. beträffande lagförslagen såvitt avser avdrag för

kundförluster

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och

hemställt ändrar det vid proposition 1994/95:57 fogade förslaget

till lag om skatt på energi på det sättet,

dels att i 7 kap. infogas en ny paragraf, 8 §, med

följande lydelse:

8 § I en deklaration som avser energiskatt, koldioxidskatt och

svavelskatt på bränslen får avdrag göras för skatt på bränsle

som sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten

hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag enligt första stycket får göras med belopp som svarar

mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans

försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter

betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på det

bränsle som betalningen avser.

dels att 11 kap. 9 § erhåller följande som Reservanternas

förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

11 kap.

9 §

9 § I en deklaration som avser energiskatt på elektrisk kraft

får avdrag göras för skatt på elektrisk kraft som

1. förbrukats eller sålts -- -- --

-- -- -- den egna verksamheten i den mån avdrag inte har

gjorts enligt 7 kap. 2 § andra stycket 4,

5. förbrukats eller 5. förbrukats eller

sålts för förbrukning sålts för förbrukning

vid sådan överföring vid sådan överföring

av elektrisk kraft på av elektrisk kraft på

storkraftnätet som storkraftnätet som

utförs av den som ansvarar utförs av den som ansvarar

för förvaltningen av för förvaltningen av

nätet i syfte att nätet i syfte att

upprätthålla nätets upprätthålla nätets

funktion. funktion,

6. sålts med förlust

för den skattskyldige, i

den mån förlusten

hänför sig till

bristande betalning från

köpare.

Avdrag enligt första

stycket punkt 6 får

göras med belopp som svarar

mot så stor del av skatten

som förlusten visas

utgöra av

försäljningspriset. Har

sådant avdrag gjorts och

inflyter därefter betalning

skall redovisning åter

lämnas för skatten på

den elektriska kraft som

betalningen avser.

3. EG:s biobränsledirektiv (mom. 4)

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Det förslag om ett biobränsledirektiv som nu behandlas inom EG

har lagts fram redan 1992 och har sedan dess undergått stora

förändringar. Det är svårt att nu bedöma när ett slutligt beslut

kan komma att fattas beträffande detta direktiv.

Om det nuvarande direktivförslaget skulle genomföras innebär

detta att Sverige måste börja ta ut skatt på biobränslen även om

det rör sig om låga skattesatser. Å andra sidan skulle ett

genomförande ha stora fördelar genom att biobränslen på detta

sätt skulle få en mångdubbelt större marknad med alla de

fördelar som detta för med sig. Sverige bör enligt min mening

verka för en utveckling i denna riktning.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna med anledning av motion Sk11 yrkande 6.

dels vid moment 4 hemställt

4. beträffande EG:s biobränsledirektiv

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk11 yrkande

6 och 1994/95:Sk7 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad som anförts ovan.

4. EG:s biobränsledirektiv (mom. 4)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Det förslag om ett biobränsledirektiv som nu behandlas inom EG

har lagts fram redan 1992 och har sedan dess undergått stora

förändringar. Det är svårt att nu göra en bedömning av när ett

slutligt beslut kan komma att fattas beträffande detta direktiv.

Förslaget innebär att skatt skall tas ut på biobaserade bränslen

med 10 % av skatten på bensin respektive diesel under 10 år.

Sedan höjs skatten successivt för att efter 25 år nå 50 % av

nivån för fossilbränslen.

Dispensregeln för pilotprojekt som nu införs ger enligt min

mening inte den långsiktighet som är nödvändig om det skall vara

möjligt för olika aktörer att investera i de anläggningar m.m.

som behövs vid olika satsningar på biobränslen inom

transportsektorn. Det vore därför bättre att utgå ifrån

EU-kommissionens förslag till biobränsledirektiv.

Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med ett förslag som

innebär att biobränsledirektivet genomförs i Sverige.

dels vid moment 4 hemställt

4. beträffande EG:s biobränsledirektiv

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sk11 yrkande 6

och med bifall till motion 1994/95:Sk7 yrkande 1 hos regeringen

begär ett förslag som innebär att det förslag till

biobränsledirektiv som diskuteras inom EG genomförs i Sverige.

5. Biobränslen (mom. 5)

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

De senaste åren har biobränslena nära nog fördubblat sin andel

av den totala energitillförseln. I dag bidrar biobränslen,

vattenkraft och kärnkraft med i stort sett lika stora delar

energi. Men för att klara den omställning av energisystemet som

riksdag och regeringen arbetat för de senaste åren måste

växlingen från icke förnybara till förnybara energislag

intensifieras och vidgas.

Biobränsleanvändningen inom hushållssektorn och servicesektorn

måste utökas kraftigt även vid sidan av fjärrvärmen. Det enskilt

viktigaste området där det finns en stor potential är

drivmedelsområdet. Användningen av biobaserade bränslen inom

detta område måste mångdubblas de närmaste åren. För att klara

en snabb växling från främst fossila energislag till biobaserade

krävs en tydlig, enhetlig och långsiktig strategi för en

miljöinriktad politik.

Det är angeläget att anpassningen av de olika

styrmöjligheterna på detta område nu sker snabbt och med

inriktning på en långsiktig och stabil verkan. Stöd till

energikällor som konkurrerar med förnybara energikällor bör tas

bort, och prissättningen på energi måste vara utformad på ett

sådant sätt att energianvändaren får en riktig information. De

höjningar av energiskatterna som blir nödvändiga kan användas

för att sänka skatten på arbete.

Denna strategi måste följas om målsättningen med en snabb

omställning till förnybara energikällor skall uppnås.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 5 hemställt

5. beträffande biobränslen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk11 yrkandena 1

och 2 och med anledning av motion 1994/95:Sk8 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan.

6. Biobränslen (mom. 5)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Det är ur miljö- och naturresurssynpunkt angeläget att

energisektorn baseras på förnyelsebara energikällor. Alla

sektorer av samhället måste ingå i denna omställning.

Den sektor där det hittills fungerat sämst, eller där

omställningen inte har påbörjats, är transportsektorn där

miljöanpassade energislag fortfarande står för en försumbar

andel. Därför är det angeläget att förändringar som berör

transportsektorn påskyndar processen mot en struktur som är

alltmer miljöanpassad.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 5 hemställt

5. beträffande biobränslen

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk11

yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Sk8 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts ovan.

7. Inblandning av biobränslen (mom. 6)

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Om en snabb omställning till biobränslen inom transportsektorn

skall kunna uppnås måste följande brister i skattesystemet

rättas till.

ETBE är baserad på etanol och blandas i bensin för att höja

oktantalet och minska bensinens luftföroreningar. USA:s

miljömyndigheter föreskriver att minst 15 % av den ETBE som

används år 1995 skall komma från förnybara råvaror. I Sverige

beskattas ETBE som bensin och kan därför inte konkurrera med den

fossilbaserade tillsatsen MTBE. Om ETBE i stället beskattades

efter samma skattesats som drivmedelsetanol skulle den bli klart

konkurrenskraftig och vi skulle snabbt få en förnybar tillsats

till bensin.

Inblandning av etanol i dieselolja får i skattehänseende den

effekten att oljan beläggs med bensinskatt i stället för

dieseloljeskatt. Bränslet Diesohol är en sådan blandning med 15

% etanol. Det har under år 1994 prövats med goda resultat, men

en introduktion hindras nu av skattereglerna. Den rimliga

ordningen är att etanolen skattebefrias eller högst beskattas

med 80 öre per liter och att dieseloljan beskattas som diesel.

Agrolight består av 5 % rapsmetylester och 95 % diesel. Den

har visat sig vara likvärdig eller bättre än olja ur miljöklass

1. Blandningen klarar emellertid inte det kokpunktskrav som

uppställts för miljöklasserna 1 och 2. Trots att dieselolja ur

miljöklass 1 används vid tillverkningen beskattas oljedelen som

olja ur miljöklass 3.

Dessa problem kring användningen av biobränslen som drivmedel

bör lösas snarast. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 6 hemställt

6. beträffande inblandning av biobränslen

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk7 yrkande

2 och 1994/95:Sk10 och med bifall till motion 1994/95:Sk11

yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts ovan.

8. Inblandning av biobränslen (mom. 6)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande:

Det finns i dag en rad nya metoder att blanda in olika former

av biobränslen i fossila bränslen. Aktuella är bland annat

Diesohol, ETBE och Agrolight.

Nuvarande skattelagstiftning är inte anpassad till de olika

blandningar och bränslesystem som i dag är möjliga.

Skattelagstiftningen kan i vissa fall t.o.m. utgöra ett hinder i

utvecklingen och introduktionen av nya miljövänligare

drivmedelssystem.

En översyn och modernisering av lagstiftningen bör ske utifrån

dessa perspektiv. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 6 hemställt

6. beträffande inblandning av biobränslen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk7 yrkande 2 och

med anledning av motionerna 1994/95:Sk10 och 1994/95:Sk11

yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts ovan.