Bet. 1994/95:SkU7

Skatteutskottets betänkande

1994/95:SKU07

Mervärdesskatten och EG

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

SkU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet de förslag om ändringar i

mervärdesskattelagstiftningen som regeringen lägger fram i

proposition 1994/95:57 och som avses träda i kraft vid ett

svenskt medlemskap i EU.

Utskottet tillstyrker propositionen med vissa ändringar.

Mervärdesskatten på utrikes brev behålls. Förslaget om

skatteplikt för bowling, badminton, tennis etc. avstyrks med

hänvisning till de överväganden som pågår beträffande

utformningen av ett särskilt undantag för detta område. När det

gäller den beloppsgräns på 800 kr som skall tillämpas vid

skattefri försäljning på färjor och flygplan till andra

EG-länder tas begränsningen till vissa varutyper bort. För

alkohol, tobak etc. gäller dock särskilda begränsningar. I

övrigt avstyrker utskottet de motioner som väckts med anledning

av propositionen.

Vid betänkandet har fogats åtta reservationer och tre

särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1994/95:57 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

2. lag om kommuners och landstings hantering av mervärdesskatt

för år 1995.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1994/95:Sk21 av Tom Heyman (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den skattefria försäljningen inom

ramen för det föreslagna beloppet om 800 kr inte begränsas till

ett visst varusortiment,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Lex Öresund.

1994/95:Sk22 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att införa en enhetlig

mervärdesskatt på 25 % på postbefordran till utlandet,

2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget att införa

mervärdesskatt på postens terminalavgifter.

1994/95:Sk23 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1994/95:57 vad gäller slopande av 3 kap. 27 §

2 mervärdesskattelagen.

1994/95:Sk24 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:57 i de delar som

avser mervärdesskatt på korttidsupplåtelse av anläggningar och

lokaler för idrottsutövning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen i övrigt anförts om mervärdesskatt på idrottsområdet.

1994/95:Sk25 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå höjningen av skattesatsen för

serveringstjänster,

2. att riksdagen beslutar avslå införandet av skatteplikt

avseende korttidsupplåtelser av lokaler och anläggningar för

idrottsutövning,

3. att riksdagen beslutar avslå införandet av skattefrihet

avseende sjuktransporter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om gruppregistrering,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utformningen av ett system för

konkurrenskorrigering avseende kommun och landsting.

1994/95:Sk26 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om skattepliktens omfattning på utbildningsområdet.

1994/95:Sk27 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om slopad uttagsbeskattning av mervärdesskatt avseende värdet av

kost till ombordanställda på svenskflaggade fartyg i inrikes

fart.

1994/95:Sk28 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till höjning av

serveringsmomsen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till höjning av

brevmomsen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om moms på idrott, kultur m.m.,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i mervärdesskattelagen att företag med en omsättning

under 200 000 kr erhåller registreringsnummer för moms.

1994/95:Sk29 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:57 vad gäller

ändrad skattesats för serveringstjänster,

2. att riksdagen avslår proposition 1994/95:57 vad gäller

slopande av 3 kap. 27 § mervärdesskattelagen.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1994/95:57

Mervärdesskatten och EG samt de motioner som väckts med

anledning av propositionen. Propositionen innehåller förslag om

de ändringar i mervärdesskattelagen som behöver genomföras vid

ett svenskt medlemskap i EG. Förslagen grundar sig på

betänkandet (SOU 1994:88) Mervärdesskatten och EG.

Mervärdesskatten bildar grunden för en väsentlig del av

gemenskapens finansiering. Den huvudsakliga regleringen finns i

sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). I princip skall

medlemsländerna numera ha helt uniforma regler för vilka varor

och tjänster som skall beskattas, och undantagen skall vara

desamma. På detta sätt läggs en grund för en rättvis fördelning

mellan länderna av den gemensamma finansieringen av EU:s budget.

Denna funktion gör att det är ett väsentligt intresse för EU att

alla medlemsländer i detalj följer bestämmelserna om

skattepliktens utformning.

Inför genomförandet av den inre marknaden år 1993 beslutades

en viss utjämning av ländernas mervärdesskattesatser. För

huvuddelen av de skattepliktiga varorna och tjänsterna skall en

skattesats om minst 15 % tillämpas. Härutöver får två

reducerade skattesatser om lägst 5 % tillämpas på de varor och

tjänster som finns upptagna i en särskild lista.

Även om genomförandet av den inre marknaden innebar att

tullkontrollerna slopades, kunde någon överenskommelse inte nås

om en motsvarande ordning på mervärdesskattens område. I stället

infördes en tillfällig beskattningsordning som i princip innebär

att man fortsätter att lyfta av och lägga på mervärdesskatt så

snart en vara passerar en gräns. Undantag görs dock för

privatpersoners inköp. Dessa regler gäller fram till 1996 års

utgång och förlängs automatiskt om inte ett nytt beslut fattas.

EG:s beskattningsordning

I propositionen föreslås att mervärdesskattelagen kompletteras

med de regler för gemenskapsinterna förvärv som nu gäller inom

EG. Sammanfattningsvis innebär reglerna följande. Den som köper

en vara som transporteras från ett annat EG-land till Sverige

skall betala svensk mervärdesskatt för varan om han är en

näringsidkare vars verksamhet medför rätt till avdrag för

ingående mervärdesskatt. Vidare skall svensk mervärdesskatt

erläggas om köparen är en näringsidkare eller juridisk person

utan rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt och a) de

sammanlagda köpen överstiger 90 000 kr per år eller b) det finns

ett beslut om skatteplikt trots denna beloppsgräns eller c)

köpet avser en vara som är direkt punktskattepliktig enligt EG:s

regler (alkohol, tobak eller mineralolja) eller d) köpet avser

en ny bil, ett nytt fartyg eller ett nytt flygplan som skall

användas i Sverige. Görs köpet av en privatperson skall svensk

mervärdesskatt erläggas om köpet avser en ny bil, ett nytt

fartyg eller ett nytt flygplan som skall användas Sverige. Om

varan i stället skickas till Sverige och köparen inte är

skattskyldig enligt ovan skall ändå svensk mervärdesskatt

erläggas i Sverige om det är fråga om punktskattepliktiga varor

eller om säljaren under året har omsatt mer än 320 000 kr i

Sverige. Det är i så fall säljaren som skall betala skatten.

Vid EG-förvärv av en vara som transporteras från Sverige till

ett annat EG-land gäller motsvarande regler för köparen; dock

kan andra beloppsgränser gälla i de olika mottagarländerna.

Säljaren skall i dessa fall inte ta ut någon svensk

mervärdesskatt.

Kontrollen av gemenskapsinterna förvärv sker genom att handel

med EG särredovisas i mervärdesskattedeklarationerna och genom

att de enskilda transaktionerna redovisas i en särskild

sammanställning som lämnas till Riksskatteverket varje kvartal.

För att en avstämning skall kunna verkställas och uppgifterna

redovisas i det datasystem som tillskapats för kommunikation

mellan medlemsländerna föreslås att mervärdesskatten i

fortsättningen skall redovisas varje månad i stället för som nu

varannan månad. Företag med en omsättning under 200 000 kr och

en EG-handel under 120 000 kr kan normalt fortsätta att redovisa

årsvis och får även lämna sina sammanställningar årsvis. För

detta ändamål har Sverige medgivits ett särskilt undantag i

anslutningsfördraget.

Skyldigheten att låta registrera sig till mervärdesskatt

utsträcks till i princip samtliga skattskyldiga och således även

till dem som har en omsättning under 200 000 kr. I dessa fall

skall registreringsanmälan anses fullgjord genom att särskild

självdeklaration avlämnas. Detta gäller emellertid inte företag

som har EG-handel. Dessa skall alltid lämna en särskild

registreringsanmälan.

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot

regeringens förslag om en anpassning till EG:s

beskattningsordning och tillstyrker därför propositionen i denna

del.

Användning av registreringsnummer

I motion Sk28 yrkande 4 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begär

motionärerna ett tillkännagivande om att företag som redovisar

mervärdesskatt i särskild självdeklaration bör få en möjlighet

att använda sitt registreringsnummer på samma sätt som de

företagare som är upptagna i mervärdesskatteregistret. Enligt

motionärerna kan avsaknaden av denna möjlighet många gånger

medföra problem för mindre företagare.

Skattskyldiga utan EG-handel och med låg omsättning kommer

också i fortsättningen att kunna redovisa sin mervärdesskatt i

den särskilda självdeklarationen. De rutiner som

Riksskatteverket utarbetar för förfrågningar från andra

EG-länder om svenska registreringsnummer har utformats på ett

sådant sätt att även dessa företag, som ju inte har någon

EG-handel, blir synliga vid kontrollförfrågningar från andra

EG-länder. Detta uppnås genom att förfrågan automatiskt

kontrolleras både mot mervärdesskatteregistret och det allmänna

skatteregistrets notering om redovisning av mervärdesskatt. En

viktig förutsättning för att kontrollen skall fungera är att

registreringsnumret skrivs enligt den standard som gäller inom

EG. Numret måste skrivas som landskod +

organisationsnummer/personnummer + tilläggsnummer enligt

följande: SE556123124301. Länskoden skall inte användas. Vid

kontakter med andra EG-länder måste alla företag och således

även de mindre företagen skriva sitt registreringsnummer på

detta sätt.

Enligt utskottets mening medför de nya reglerna om

registrering att även de mindre företagen kommer att kunna

använda sitt registreringsnummer som ett

mervärdesskatteregistreringsnummer. När det gäller synligheten

vid kontrollförfrågningar bör enligt utskottets mening det svar

som lämnas vid en inhemsk förfrågan beträffande ett svenskt

registreringsnummer inte skilja sig från vad som gäller vid en

kontroll av samma registreringsnummer som görs från ett annat

EG-land. De två registreringsformerna bör således likställas

också vid inhemska kontrollförfrågningar.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer det informationssystem

som de svenska skattemyndigheterna skall använda vid

kontrollförfrågningar beträffande registreringsnummer från andra

EG-länder också att kunna användas för förfrågningar om svenska

registreringsnummer. Härigenom föreligger redan i dag en teknisk

lösning som gör det möjligt att få till stånd en likabehandling

vid inhemska kontroller. Enligt utskottets mening kommer frågan

härigenom att få en tillfredsställande lösning.

När det gäller nystartade företag med mervärdesskattepliktig

verksamhet leder redan utfärdandet av ett F-skattebevis till en

markering i skatteregistret om att företagaren redovisar

mervärdesskatt. Inte heller för nystartade företag bör det

därför föreligga något problem med att använda

registreringsnumret som ett

mervärdesskatteregistreringsnummer.

Med hänsyn till att problemet enligt utskottets bedömning

kommer att kunna lösas inom ramen för det förslag som lagts fram

av regeringen ser utskottet inte någon anledning till ett

uttalande från riksdagens sida i frågan. Utskottet avstyrker

motionsyrkandet.

Mervärdesskattebasen

Som framgått inledningsvis har bestämmelserna om

mervärdesskattebasen en särskild betydelse inom EG eftersom den

utgör grunden för en väsentlig del av EU:s budget. Olikheter

mellan ländernas regler på detta område leder till en

förskjutning av den gemensamma finansieringsbördan, om inte

korrigerande åtgärder vidtas.

Sverige har under skattereformerna åren 1990 och 1991

genomfört en långtgående anpassning till EG:s regler när det

gäller de varor och tjänster som skall vara skattepliktiga

respektive undantagna från skatteplikt. Bl.a. infördes en

generell skatteplikt för tjänster.

I anslutningsfördraget med EU har Sverige medgivits rätt att

tills vidare bibehålla vissa undantag, trots att detta innebär

en avvikelse från sjätte mervärdesskattedirektivet. De undantag

som får behållas gäller biobiljetter (t.o.m. 95), tjänster som

tillhandahålls av författare, konstnärer och artister, inträde

till idrottsevenemang, omsättning av nyproducerade byggnader

inklusive mark samt mark som utgör byggnadstomt. Vidare får

vissa av de undantag som är kopplade till en rätt till

återbetalning av ingående mervärdesskatt behållas tills vidare.

Dessa undantag gäller allmänna nyhetstidningar, läkemedel samt

framställning av medlemstidningar och organisationstidskrifter.

Medgivandet förutsätter att en motsvarande korrigering görs vid

den årliga beräkningen av det underlag som skall ligga till

grund för den gemensamma finansieringen av EU:s budget.

I propositionen föreslås de ytterligare förändringar som

behövs för att bringa den svenska mervärdesskattebasen i

överensstämmelse med vad som gäller inom EG. Frånsett de frågor

som tas upp i det följande föreslås förändringar när det gäller

skatteplikten på finansieringsområdet, livräddningsfartyg,

beskattningen av konsulttjänster och andra tjänster som

tillhandahålls från utlandet, vissa undantag för trycksaker,

mikrofilm, värme, kyla och el etc.

Vidare införs särskilda regler om jämkning av avdrag för

ingående skatt på investeringsvaror när andelen beskattningsbara

transaktioner i verksamheten har förändrats.

Också bestämmelserna om uttagsbeskattning berörs av de förslag

som läggs fram i propositionen. Nuvarande regler för

uttagsbeskattning bygger på att avvikelser från marknadsvärdet i

princip leder till beskattning. Inom EG härskar ett annat

synsätt. Varor och tjänster som lämnar verksamheten och överförs

till ägarens privata sfär eller till personalen föranleder

uttagsbeskattning endast om uttaget sker mot en ersättning som

understiger kostnaden för varan eller tjänsten. Ett annat sätt

att uttrycka saken är att någon mervärdesskatt inte tas ut på

den handelsvinst som uteblir på grund av uttaget.

I propositionen föreslås att uttag av varor och tjänster skall

beskattas först när uttaget görs utan ersättning eller mot en

ersättning som understiger anskaffningskostnaden. Sedvanliga

personalrabatter och prisnedsättningar som är marknadsbetingade

skall inte utlösa någon beskattning. Den nuvarande begränsningen

till tjänster som normalt tillhandahålls av den skattskyldige

slopas, liksom kravet på att en vara samtidigt tas ut. Till

grund för uttagsbeskattningen av en vara ligger inköpsvärdet

alternativt tillverkningskostnaden. I fråga om tjänster är det

kostnaden för att utföra tjänsten som beskattas.

Den särskilda bestämmelsen om uttagsbeskattning för

personalservering behövs inte, eftersom uttagsbeskattning enligt

huvudregeln i fortsättningen skall ske oberoende av om varan

eller tjänsten normalt omsätts till utomstående eller ej.

Uttagsbeskattningen vid privat användning av personbil

förändras inte.

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot

regeringens förslag om en anpassning av mervärdesskattebasen,

bestämmelserna om avdrag för ingående mervärdesskatt och

uttagsbeskattningen till EG:s regler till den del förslaget inte

behandlas särskilt i det följande och tillstyrker därför

propositionen i denna del.

Sjuktransporter

Enligt en särskild regel i sjätte mervärdesskattedirektivet

skall sjuktransporter vara undantagna från mervärdesskatt, och i

propositionen föreslås därför att de svenska reglerna ändras i

enlighet härmed.

I motion Sk25 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar

motionärerna att propositionen avslås i denna del. Enligt

motionärerna kan ett undantag för sjuktransporter få en negativ

effekt för de företag som tillhandahåller kommuner och landsting

ambulanstransporter genom att ingående mervärdesskatt inte

längre kan lyftas av. Det särskilda statsbidraget till kommuner

och landsting som anlitar tjänster på detta område är

schabloniserat och kommer inte heller fullt ut dessa företag

till godo. Enligt motionärerna bör frågan utredas bättre.

Enligt utskottets mening innehåller EG:s regler en entydig och

klar bestämmelse om att mervärdesskattefrihet skall föreligga

för sjuktransporter. Att detta medför förändrade

konkurrensförutsättningar för de aktuella företagen, bl.a.

därför att statens ersättning till kommunerna för dessas

merkostnad vid upphandling i jämförelse med egen verksamhet

beräknas efter schablon, kan enligt utskottets mening inte anses

utgöra ett skäl för en svensk avvikelse på denna punkt.

Utskottet förutsätter att kommunerna utnyttjar det utrymme som

ersättningen ger till justeringar av gällande avtal för de fall

väsentliga förändringar av konkurrenssituationen uppstår.

Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker propositionen i

denna del.

Gruppregistrering

Enligt en särskild regel i mervärdesskattelagen kan ingående

skatt som belastar en vara eller en tjänst som används i en

koncerns skattepliktiga verksamhet dras av även om förvärvet

gjorts via en ej skattepliktig del av koncernen. Någon

motsvarande regel finns inte i EG:s regelverk. Däremot finns det

en möjlighet till gruppregistrering för företag med nära

samband. Härigenom blir gruppen att betrakta som en enda

skattskyldig. Införandet av en sådan regel kräver samråd med EG.

För att undvika konkurrenssnedvridning kan en regel om

gruppregistrering kompletteras med uttagsbeskattning för

transaktioner inom gruppen.

Utredningen (Fi 1992:02) om vissa mervärdesskattefrågor har i

delbetänkandet Vissa mervärdesskattefrågor (SOU 1992:121)

föreslagit att en möjlighet till gruppregistrering införs för

företag i den finansiella sektorn. I proposition 1993/94:225,

som behandlades av riksdagen under våren 1994, anförde

regeringen att starka skäl talar för att införa en möjlighet

till gruppregistrering men att det inte fanns något finansiellt

utrymme för att genomföra förslaget. De statsfinansiella

kostnaderna beräknades uppgå till ca 100 miljoner kronor.

I propositionen tar regeringen upp frågan om gruppregistrering

men finner att statsfinansiella skäl alltjämt lägger hinder i

vägen för ett genomförande. Med hänsyn till att kumulativa

effekter skulle uppkomma om den nuvarande koncernregeln slopas

föreslås att denna får kvarstå i avvaktan på att andra regler

kan införas, även om den tekniskt skiljer sig från den lösning

som anvisats inom EG.

I motion Sk25 yrkande 4 av Bo Lundgren m.fl. (m) anför

motionärerna att kostnaden för att införa gruppregistrering

numera beräknas till ca 45 miljoner kronor och att Finland och

Danmark har infört denna möjlighet. För att skapa

konkurrensneutralitet och undvika skatteplanering bör regeringen

enligt motionärerna snarast återkomma med ett förslag till

gruppregistrering för dessa företag. De begär ett

tillkännagivande med detta innehåll.

Utskottet är inte av någon annan mening än motionärerna när

det gäller utredningens förslag om att Sverige skall använda sig

av den möjlighet som EG:s regler erbjuder att införa

gruppregistrering för företagen inom den finansiella sektorn och

kan instämma i vad som anförs om behovet av jämförbara

konkurrensförutsättningar på detta område.

Även om enighet således kan sägas råda om det önskvärda i att

införa denna möjlighet, måste utskottet, liksom regeringen,

beakta det nuvarande statsfinansiella läget. Enligt utskottets

bedömning finns det inte nu något utrymme för att genomföra

denna åtgärd utan särskild finansiering.

Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Postbefordran

Före Postverkets bolagisering utgick full mervärdesskatt på

distribution av paket, under det att befordran av brev var

befriad från mervärdesskatt. Postverkets övergång i Posten AB

den 1 mars 1994 och önskemålet att få regler som kunde

accepteras inom EG gjorde det nödvändigt att låta

mervärdesskatteplikten för distribution av paket omfatta också

brevbefordran. Riksdagen beslutade om en sådan utvidgning.

Samtidigt gjordes bedömningen att reducerad mervärdesskatt borde

utgå för brevbefordran, och skattesatsen bestämdes till 12 %.

Frimärken är delvis att se som ett betalningsmedel och har

därför sedan länge varit undantagna från mervärdesskatt.

Mervärdesskattefriheten är också obligatorisk inom EG. I denna

del gjordes det därför inte någon ändring i samband med att

befordringstjänsten blev skattepliktig. För den som använder

frimärken som betalning för en posttjänst befarades det kunna

uppstå problem när det gäller att styrka avdragsrätten. För att

få till stånd en förenkling belades även befordran av brev till

utlandet med mervärdesskatt. Härigenom kunde en och samma

frankeringsmaskin användas för inrikes och utrikes post, och det

blev också möjligt att finna praktiska lösningar på de befarade

problemen vid användning av frimärke (prop. 1993/94:105, SkU21).

I propositionen föreslås att den särskilda bestämmelsen om

mervärdesskatt på brev till utlandet slopas. När det gäller brev

till andra EG-länder innebär redan huvudregeln om behandling av

transporter inom EG att mervärdesskatt skall tas ut. För dessa

fall finns det således inte längre något behov av en särskild

regel om mervärdesskatteplikt. När det gäller brev till länder

utanför EG innebär en fortsatt mervärdesskattebeläggning en

avvikelse från vad som gäller inom EG. Med hänsyn härtill

föreslås att regeln nu slopas.

Den ersättning som Posten AB erhåller från andra postverk för

den svenska hanteringen av brev från utlandet

(terminalersättningar) beläggs sedan den 1 juli 1994 med

mervärdesskatt. Detta är en följd av de allmänna reglerna om

skatteplikt för tjänster som tillhandahålls i Sverige och av att

det särskilda undantaget för frakttjänster m.m. vid import och

export av varor slopats i den nya mervärdesskattelagen. De

utländska postverken har i stället möjlighet att ansöka om

återbetalning av mervärdesskatten. I propositionen föreslås inte

någon ändring när det gäller skatteplikten för

terminalersättningar. Däremot ändras bestämmelserna om

återbetalning av mervärdesskatt på ett sådant sätt att denna

möjlighet inte längre står öppen för postverken. En

förutsättning för återbetalning är i fortsättningen att den

utländske företagaren är mervärdesskatteskyldig i sitt hemland.

I motion Sk22 yrkandena 1 och 2 av Isa Halvarsson (fp) yrkar

motionären att mervärdesskatten på befordran av utrikes brev

behålls och att mervärdesskatten på de ersättningar som Posten

AB erhåller från andra länder för den svenska hanteringen av

utifrån kommande brev slopas. Motionären anför att ett slopande

av mervärdesskatten på utrikes brev skulle komplicera det redan

svårhanterliga systemet med skatteplikt för brevbefordran och

skattefrihet för frimärken genom att man måste introducera nya

typer av frimärken som endast kan användas för brev till andra

länder än EG-länder och genom att man måste använda två olika

frankeringsmaskiner. Vidare är mervärdesskatteplikten för

terminalersättningarna ett problem för Posten AB eftersom dessa

ersättningsnivåer är konventionsstyrda. Det kan också

ifrågasättas om det är förenligt med de konventioner som gäller

på detta område att belägga ersättningarna med mervärdesskatt.

Enligt EG:s regler är de offentliga postverken befriade från

mervärdesskatt. Om postverksamheten i stället handhas av ett

bolag eller annat privaträttsligt subjekt finns inte någon annan

reglering än den generella mervärdesskatteplikten. Dessa regler

och de underhandsbesked som erhållits om hur de bör tolkas

ligger till grund för skatteplikten på detta område.

Överväganden om hur mervärdesskattereglerna bör vara utformade

för postverksamhet som bedrivs av privaträttsliga subjekt pågår

dock inom EG.

Enligt utskottets mening har mervärdesskatten på brevbefordran

till utlandet tillkommit i syfte att få till stånd en rimlig

tillämpning av reglerna i samband med att de anpassades till

EG:s regler om mervärdesskatteplikt för brevbefordran och

mervärdesskattefrihet för frimärken. Med hänsyn till att

överväganden pågår inom EG beträffande den grundläggande frågan

om behandlingen av postverksamhet i bolagsform, och då det rör

sig om en mervärdesskattebeläggning som går längre än vad EG:s

regler föreskriver, bör en mindre avvikelse som denna kunna

tolereras av de övriga EG-länderna i avvaktan på att ett klarare

besked kan erhållas beträffande de grundläggande reglerna för

denna typ av verksamhet. I denna del avstyrker utskottet

propositionen och tillstyrker motion Sk22 yrkande 1.

I propositionen har det inte föreslagits någon ändring när det

gäller skatteplikten för terminalersättningar. Däremot

medför de ändringar som föreslås beträffande

återbetalningsreglerna att möjligheten för utländska postverk

att återfå mervärdesskatten upphör.

När det gäller terminalersättningar från länder utanför EG

föreslår utskottet i det följande en ändring av de allmänna

reglerna för transporttjänster vid export och import som innebär

att Posten AB:s terminalersättningar från postverk i länder utom

EG befrias från mervärdesskatt. I denna del finns det därför

inte någon anledning att göra något tillkännagivande.

När det gäller terminalersättningar från postverken i

EG-länder är utskottet inte berett att nu föreslå någon ändring.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk22 yrkande 2.

Utbildning, kultur, sport och idrott

Utredningen har för utbildnings-, kultur-, sport- och

idrottsområdet samt när det gäller ideell och jämförlig

verksamhet och särskilda regler för små företag lagt fram

förslag som i korthet innebär följande. Skatteplikt införs när

det gäller andra utbildningstjänster än yrkesutbildning, inträde

till teatrar, konserter m.m. och på sikt för biografer samt vad

gäller konstnärers omsättning av bildkonst. De ideella

föreningarnas generella särställning ersätts med en frigräns om

90 000 kr, som skall gälla även för en konstnärs eller dennes

dödsbos omsättning av bildkonst. Ett särskilt undantag införs

för avgifter vid idrottsevenemang och idrottsutövning som

tillhandahålls av staten, kommun eller allmännyttig ideell

förening. Viss verksamhet som bedrivs av ideella föreningar och

som har anknytning till medlemmarna undantas också från

skatteplikt.

I propositionen anför regeringen att frågan om skattepliktens

omfång på utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet samt

när det gäller ideell och jämförlig verksamhet bör bli föremål

för ytterligare överväganden. I samband därmed avser regeringen

också att behandla frågorna om tillämpliga skattesatser samt

särskilda regler för små företag. En nyligen antagen ändring av

EG:s regler gör det möjligt att tillämpa en reducerad skattesats

för import av konstverk, antikviteter och samlarföremål och att

använda denna lägre skattesats för en konstnärs eller dennes

dödsbos försäljning.

I propositionen läggs dock fram ett förslag som berör sport-

och idrottsområdet. Det särskilda undantaget för

korttidsupplåtelse av idrottslokaler och -anläggningar

föreslås slopat.

I motion Sk25 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m) och i motion

Sk24 yrkande 1 av Stig Bertilsson (m) yrkar motionärerna att

propositionen avslås i denna del och anför att även denna fråga

bör ingå i de pågående övervägandena beträffande detta område.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning att bryta ut

just denna del av de förslag som lagts fram av utredningen, utan

frågan om undantag för korttidsupplåtelser bör som motionärerna

anfört ingå i de överväganden som nu pågår. Utskottet

tillstyrker därför motionerna Sk25 yrkande 2 och Sk24 yrkande 1

och avstyrker propositionen i denna del.

I motion Sk24 yrkande 2 av Stig Bertilsson (m) begärs ett

tillkännagivande om att regeringen vid sina överväganden bör

pröva om inte föreningar som driver idrottsanläggningar kan

befrias även från ingående mervärdesskatt. Det är också enligt

motionären viktigt att det noggrant utreds om det finns utrymme

för en friare tolkning av EG- direktiven än som följer av

utredningens förslag.

Utskottet utgår ifrån att regeringens prövning av utredningens

förslag på detta område genomförs med noggrannhet och att

regeringen därvid prövar alla de möjligheter till lösningar som

kan komma i fråga. Utskottet ser därför inte någon anledning

till ett uttalande från riksdagens sida i de frågor som

motionären tar upp och avstyrker motion Sk24 yrkande 2.

I motion Sk26 av Wiggo Komstedt (m) begär motionärerna ett

tillkännagivande beträffande utbildningsområdet. Regeringen bör

enligt motionären vid sina överväganden beakta att det är

nödvändigt att mervärdesskatteplikt gäller för utbildningar på

företagsområdet om kumulativa effekter skall undvikas.

Utskottet utgår från att regeringen uppmärksammar även denna

fråga vid sina överväganden och ser inte någon anledning till

ett tillkännagivande i saken. Utskottet avstyrker

motionen.

I motion Sk28 yrkande 3 av Gudrun Schyman m.fl. (v) framhåller

motionärerna vikten av en noggrann beredning i syfte att

undvika en överdriven EG-anpassning när det gäller

utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet samt när

det gäller ideell och jämförlig verksamhet. De begär ett

tillkännagivande med detta innehåll.

Som motionärerna anför är det viktigt med en noggrann

beredning när det gäller utformningen av de förändringar som

blir nödvändiga vid en anpassning till EG:s regler på detta

område, bl.a. därför att anpassningen kan innebära en utvidgad

skatteplikt på några områden. De förändringar som nyligen

genomförts inom EG när det gäller konstverk, antikviteter och

samlarföremål innebär också att förutsättningarna förändrats

något sedan utredningens förslag. Enligt utskottets mening kan

man utgå ifrån att regeringen tar del av alla de synpunkter som

läggs fram när det gäller en anpassning av dessa regler, och

utskottet ser därför inte någon anledning till ett

tillkännagivande i saken. Utskottet avstyrker motion Sk28

yrkande 3.

Kostförmån på fartyg

I motion Sk27 av Wiggo Komstedt (m) begärs ett

tillkännagivande om att uttagsbeskattningen för kost ombord på

svenska fartyg i inrikes trafik bör slopas. EG:s regler utgör

enligt motionären inte något hinder för en sådan åtgärd.

Enligt utskottets mening lämnar EG:s regler inte något utrymme

för ett särskilt undantag från uttagsbeskattningen i detta fall.

Utskottet kan inte heller finna att det finns något skäl att

införa ett särskilt undantag för just dessa fall. Utskottet

avstyrker motionen.

Vedbränsle

I propositionen föreslås att det nuvarande undantaget för

bränsle från en jordbruksfastighet som används för uppvärmning

av mangårdsbyggnaden på fastigheten slopas.

I motionerna Sk23 av Kjell Ericsson (c) och Sk29 yrkande 2 av

Rolf Kenneryd m.fl. (c) anför motionärerna att det inte är

nödvändigt att detta undantag slopas och att hänsynen till

miljön och behovet av landskapsvård gör att det bör behållas.

Den allmänna regeln att allt som kommer en företagare till

godo i form av produkter och varor från den egna

näringsverksamheten skall hänföras till inkomst av

näringsverksamhet gäller också för jordbruk och har en

motsvarande tillämpning inom mervärdesskatten. Uttag av olika

produkter från en jordbruksfastighet inkomst- och

mervärdesbeskattas därför, och särskilda anvisningar har för

detta ändamål utfärdats av Riksskatteverket. I anvisningarna

anges hur värdet av olika produktuttag skall beräknas vid

inkomsttaxeringen och även mervärdesskattens storlek.

Anvisningarna gäller produkter som potatis, kött, ägg, elektrisk

ström för privat bruk och telefonkostnader för privat bruk. Det

värde som anges är marknadsvärdet.

Såväl vid inkomsttaxeringen som vid mervärdesbeskatttningen

görs i dessa sammanhang undantag för bränsle från

jordbruksfastigheten som används för uppvärmning av en

mangårdsbyggnad på fastigheten.

Det förslag som läggs fram i propositionen innebär att

uttagsbeskattning som sker vid mervärdesbeskattningen

fortsättningsvis inte skall avse marknadsvärdet utan i stället

skall ta sikte på inköpsvärdet eller, om sådant värde saknas,

tillverkningskostnaden för de uttagna produkterna.

Bestämmelserna anses innebära att i beskattningsunderlaget

ingår dels anskaffningskostnaden, dels det mervärde som

tillförts de anskaffade varorna genom bearbetning inom

företaget, men däremot inte utebliven vinst. Vidare föreslås att

undantaget för bränsle skall slopas.

Inköpsvärdet för den råvara som tas ut från egen fastighet

till bränsle är normalt försumbart. Inte heller torde något

större värde ha tillförts råvaran under innehavstiden av

fastigheten. I normalfallen torde den vidare bearbetningen av

råvaran till brännbart skick ske av fastighetsägaren själv. Den

användning av inventarier tillhöriga näringsverksamheten som

sker för denna bearbetning har normalt ringa omfattning, vilket

inte leder till någon större kostnad som skall beaktas vid

bestämmandet av uttagsvärdet. För dessa fall medför förslaget om

att slopa det nuvarande undantaget i praktiken såvitt utskottet

kan bedöma inte någon mervärdesbeskattning.

Enligt utskottets mening kan man emellertid inte bortse från

att det i vissa fall kan förekomma situationer där den vidare

bearbetningen av råvaran medför inte obetydliga kostnader för

främst lejt arbete och som kan belasta näringsverksamheten. Även

om de nya reglerna kan medföra vissa administrativa problem

finner utskottet att det inte finns utrymme för en avvikelse

från EG:s regler när avvikelsen rent faktiskt leder till en

skattelindring som inte ryms inom dessa regler.

Sammanfattningsvis kommer det således i de allra flesta fall

också fortsättningsvis att föreligga en överensstämmelse mellan

beskattningsresultaten vid tillämpning av

mervärdesskattereglerna och inkomstskattereglerna.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna och tillstyrker

propositionen i denna del.

Skattesatserna

I propositionen föreslås att skattesatserna för

serveringstjänster och posttjänster höjs till 25 % som en följd

av att EG:s regler inte medger att en reducerad skattesats

tillämpas på dessa områden.

I motionerna Sk25 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk29

yrkande 1 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) och Sk28 yrkande 1 av

Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkar motionärerna att förslaget om en

höjning av skattesatsen för serveringstjänster avslås.

I motion Sk28 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkar

motionärerna vidare att förslaget om en höjning av skattesatsen

för brevbefordran avslås.

Enligt utskottets mening finns det inte utrymme för en

avvikelse från EG:s regler på dessa punkter, och utskottet

avstyrker därför motionerna och tillstyrker propositionen i

dessa delar.

Dokumentation

Skyldigheten att utfärda faktura och att förete faktura vid

avdrag blir generell. Undantaget för transaktioner under 200 kr

slopas således. I stället införs en möjlighet att frångå kraven

på en fakturas innehåll när det gäller mindre belopp.

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran i denna

del och tillstyrker därför propositionen.

Kommunernas avdragsrätt

Kommunerna har i dag en generell rätt till återbetalning av

ingående mervärdesskatt. Denna gäller oberoende av om

verksamheten medför skattskyldighet eller ej och begränsas

endast av de särskilda avdragsförbuden för personbilar,

representation etc.

I propositionen konstateras att kommunernas generella rätt

till återbetalning av ingående skatt inom ramen för

mervärdesbeskattningen inte är förenlig med EG:s regler.

Regeringen gör emellertid bedömningen att utformningen av ett

slutligt system för kommuner och landsting bör övervägas

ytterligare och därför inte kan införas förrän fr.o.m. år 1996.

Regeringen avser att återkomma med ett förslag i denna fråga.

I stället föreslås som en övergångslösning att kommunernas

generella rätt till återbetalning enligt mervärdesskattelagen

tills vidare ersätts med en motsvarande återbetalning i särskild

ordning av ingående skatt. Förslaget innebär att kommunerna

fr.o.m. den 1 januari måste dela upp sina verksamheter i

skattefria och skattepliktiga, vilket kan ge problem. Regeringen

är enligt vad som anförs i propositionen medveten om detta men

gör bedömningen att olägenheterna kan övervinnas. De nya

reglerna tas in i en ny lag tillsammans med de nuvarande

reglerna om ett särskilt statsbidrag för att täcka vissa

indirekta mervärdesskattekostnader.

Utskottet har ingen erinran mot detta förslag och tillstyrker

därför propositionen i denna del.

I motion Sk25 yrkande 5 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att

det inte råder konkurrensneutralitet mellan privata och

offentliga aktörer på de mervärdesskattefria områdena och att

det är viktigt att regeringens kommande förslag utformas på ett

sådant sätt att denna snedvridning elimineras. Motionärerna

begär ett tillkännagivande med detta innehåll.

Enligt utskottets mening är syftet med de nu aktuella reglerna

att uppnå neutralitet mellan egenregiverksamhet och köp av

tjänster på detta område. Möjligheterna att korrigera de problem

som uppkommer genom att kommuner och landsting har fått en

generell rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt på

de skattefria områdena har behandlats av Utredningen om vissa

mervärdesskattefrågor i betänkandet (SOU 1993:75) Offentlig

verksamhet. Utredningen föreslår att kommunernas rätt till

återbetalning avskaffas och att problemet med

egenregiverksamheten i stället löses utanför

mervärdesskattesystemet. Enligt utskottets mening bör

regeringens överväganden i dessa frågor nu avvaktas, och

utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Uthyrning av fastighet till kommun

Uthyrning av en fastighet till en kommun kan i dag ligga till

grund för frivillig skattskyldighet, även om fastigheten används

i en ej mervärdesskattepliktig verksamhet. Regeln har tillkommit

av konkurrensneutralitetsskäl och föreslås inte ändrad, även om

kommunens avdragsrätt nu övergår i en rätt till återbetalning i

särskild ordning. Regeln har emellertid enligt propositionen en

vidare tillämpning än som är önskvärt dels genom att möjligheten

till skattskyldighet kvarstår, även om kommunen i sin tur hyr ut

fastigheten till en ej mervärdesskattepliktig verksamhet, dels

genom att frivilligt inträde är möjligt också när byggnaden

används som stadigvarande bostad.

I propositionen föreslås att möjligheten att vara frivilligt

skattskyldig slopas i dessa fall. Har skattemyndigheten beslutat

om skattskyldighet före den 1 november 1994 föreslås att en

fastighetsägare på begäran skall kunna kvarstå som skattskyldig

också fortsättningsvis. För att undvika transaktioner i

skatteplaneringssyfte föreslås att återföring skall ske om

upplåtelsen skett efter den 1 november 1994.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget

och tillstyrker propositionen.

Försäljning på färjor

Försäljning på färjor och flygplan som avgår från Sverige till

ett annat EG-land och medför passagerare skall beläggas med

svensk mervärdesskatt. Enligt en särskild övergångsordning får

dock skattefrihet medges vid försäljning upp till vad som

gäller vid införsel från länder utanför EG, med den

begränsningen att det skattefria beloppet inte får överstiga 90

ecu (175 ecu vid införsel från tredjeland).

I propositionen föreslås att skattefri försäljning på färjor

som avgår från Sverige skall kunna ske enligt följande under

förutsättning att varorna är avsedda att tas med i resenärens

bagage.

För varje resenär begränsas skattefriheten till a) en liter

alkoholdryck med en alkoholhalt över 22 % eller två liter

alkoholdryck med en alkoholhalt mellan 15 och 22 % eller två

liter mousserande vin, b) två liter vin med en alkoholhalt som

inte överstiger 15 %, c) 200 cigaretter eller 100 cigariller

eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller en blandning av

dessa varor, d) 50 gram parfym och e) 0,25 liter luktvatten. I

övrigt gäller undantaget endast choklad- och konfektyrvaror,

kosmetiska preparat, högst 2 liter starköl samt andra

tobaksvaror under förutsättning att värdet uppgår till högst 800

kr.

I propositionen föreslås vidare att regeringen skall få göra

inskränkningar i denna skattefrihet. Tanken är att regeringen

skall kunna begränsa skattefriheten på "korta rutter" och i

Öresundstrafiken efter det mönster som gäller i dag.

Försäljning på färjor till länder utom EG blir

mervärdesskattefri.

I motion Sk21 yrkande 1 av Tom Heyman (m) begärs ett

tillkännagivande om att den skattefria försäljningen inom ramen

för 800 kr inte bör begränsas till vissa varor eftersom färjor

som ankommer till Sverige inte har någon sådan begränsning.

Vidare bör enligt motionären en översyn göras av reglerna för

Öresundstrafiken för att se om en utvidgning av det skattefria

området kan göras (yrkande 2).

Med hänsyn till att den möjlighet till skattefri försäljning

som EG:s regler erbjuder är avsedd att vara tidsbegränsad finns

det enligt utskottets mening anledning att iaktta en viss

restriktivitet när det gäller skattefriheten för alkoholdrycker,

tobak och några ytterligare varor. Det förslag som lagts fram i

propositionen har utformats i enlighet härmed och innehåller

dessutom en möjlighet till ytterligare begränsningar. Som

framgått är avsikten att de nuvarande reglerna skall bestå när

det gäller de korta rutterna och Öresundstrafiken. Även de

inskränkningar som gäller i trafiken till Norge bör enligt

utskottets mening på detta sätt kunna behållas.

Också när det gäller andra varor bör målet i första hand vara

att utrymmet för mervärdesskattefri försäljning skall vara

oförändrat, men det finns enligt utskottets mening också

anledning att ta andra hänsyn. I denna del innebär förslaget att

den mervärdesskattefria försäljningen på flyg och färjor till

länder utom Norden blir mer begränsad än som gäller i dag.

Dagens regler styrs av tullförfattningarna och gör det t.ex.

möjligt att köpa slipsar, smycken etc. och andra mindre artiklar

för personligt bruk. Enligt utskottets mening finns det inte

något bärande skäl för att när det gäller denna typ av varor ha

regler som skiljer sig från vad som gäller i övrigt inom EG.

Utskottet föreslår att 800-kronorsgränsen får gälla utan

begränsning till vissa varor. Som utskottet anfört gäller detta

synsätt emellertid inte alkoholdrycker. För starköl bör således

den föreslagna 2-litersgränsen kvarstå.

Med denna ändring tillstyrker utskottet propositionen.

Härigenom tillgodoses i allt väsentligt motion Sk21 yrkande 1.

När det gäller de korta rutterna och Öresundstrafiken är

utskottet inte berett att tillstyrka en utvidgning i förhållande

till de regler som tillämpas i dag och avstyrker därför motion

Sk21 yrkande 2.

Lagförslagen

Speditörstjänster

I 5 kap. 11 § föreslår utskottet en ändring som berör

transporttjänster och andra tjänster som utförs åt utländska

uppdragsgivare och som avser varor som importeras eller

exporteras till eller från länder utom EG. Den ändring som

föreslås medför att dessa tjänster skall anses omsatta utomlands

och får till följd att någon mervärdesskatt inte behöver tas ut.

En sådan regel fanns i den tidigare mervärdesskattelagen men

togs inte med i den nya lagen, eftersom de utländska

uppdragsgivarna har en möjlighet att ansöka återbetalning av den

mervärdesskatt som erlagts. Enligt utskottets mening bör regeln

om skattefrihet för dessa tjänster återinföras med hänsyn till

att en ordning med debitering och efterföljande återbetalning

bör undvikas i de fall då det rör sig om mer omfattande

transaktioner. En följd av att regeln återinförs är bl.a. att

mervärdesskatt inte kommer att behöva tas ut på Posten AB:s

terminalersättningar i dessa fall.

Exportförsäljning

Med hänsyn till att Norge inte blir medlem i EU den 1 januari

1995 bör de särskilda regler som nu gäller för

mervärdesskattefri försäljning till personer bosatta i Danmark,

Finland eller Norge kvarstå i lagen såvitt avser Norge. Vidare

bör den begränsning som i dag gäller för avlyft av

mervärdesskatt vid leveranser till kiosker ombord på färjor

kvarstå såvitt avser Norge. Ändringarna berör 5 kap. 9 § och 8

kap. 9 §.

Övriga lagändringar

Utskottets ställningstagande såvitt avser korttidsupplåtelser

av idrottslokal föranleder ändringar i 3 kap. 2 och 3 §§ samt

punkt 6 av övergångsbestämmelserna. Ändringen när det gäller

utrikes brev berör 5 kap 5 §.

Utskottet föreslår rättelser och tillrättalägganden i

lagtexten när det gäller 3 kap. 30 a §, 5 kap. 7 a och 8 §§ och

10 kap. 11 § första och andra stycket och 12 §. I 10 kap. 11 §

föreslås ett nytt tredje stycke som syftar till att även den som

omsätter tjänster i ett annat EG-land skall ha en rätt till

återbetalning för ingående mervärdesskatt. I 5 kap. 7 § tillförs

ett tredje stycke som reglerar när tjänster av typen överlåtelse

av upphovsrätter, reklamtjänster, konsulttjänster etc. som

tillhandahålls från Sverige av en svensk näringsidkare skall

anses tillhandahållna utomlands.

Slutligen företas en rättelse i 20 kap. 9 § när det gäller

överklagande av beslut om anstånd och betalning av skatt.

Övergångsbestämmelser

Konstitutionsutskottet har bedömt att den process som föregår

ikraftträdandet av Sveriges anslutning till EU kan komma att

vara oavslutad när riksdagen tar ställning till förslaget till

anslutningslag, och utskottet har därför föreslagit att

anslutningslagen skall träda i kraft den dag regeringen

bestämmer.

De lagförslag som är aktuella här är avsedda att träda i kraft

den dag då Sveriges anslutning till EU träder i kraft. Av

praktiska skäl bör ikraftträdandet av dessa lagar knytas till

anslutningslagen. Utskottet har utformat

ikraftträdandebestämmelserna i enlighet härmed.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en anpassning till EG:s beskattningsordning

att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del,

2. beträffande användning av registreringsnummer

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk28 yrkande 4,

3. beträffande mervärdesskattebasen

att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del,

4. beträffande sjuktransporter

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk25 yrkande 3

bifaller proposition 1994/95:57 i denna del,

res. 1 (m, c, fp, mp, kds) - delvis

5. beträffande gruppregistrering

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk25 yrkande 4,

res. 2 (m, kds)

6. beträffande utrikes brev

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk22 yrkande 1

avslår proposition 1994/95:57 i denna del,

7. beträffande skatteplikten för terminalersättningar

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk22 yrkande 2,

8. beträffande korttidsupplåtelse av idrottslokaler

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk25 yrkande

2 och 1994/95:Sk24 yrkande 1 avslår proposition 1994/95:57 i

denna del,

9. beträffande föreningar som driver idrottsanläggningar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk24 yrkande 2,

10. beträffande utbildningar på företagsområdet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk26,

res. 3 (m)

11. beträffande utbildnings-, kultur-, sport- och

idrottsområdet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk28 yrkande 3,

res. 4 (v)

12. beträffande kostförmån på fartyg

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk27,

res. 5 (m)

13. beträffande vedbränsle

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sk23 och

1994/95:Sk29 yrkande 2 bifaller proposition 1994/95:57 i denna

del,

14. beträffande skattesatsen för serveringstjänster

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sk25 yrkande 1,

1994/95:Sk28 yrkande 1 och 1994/95:Sk29 yrkande 1 bifaller

proposition 1994/95:57 i denna del,

res. 6 (m, c, mp, kds) - delvis

15. beträffande skattesatsen för brevbefordran

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk28 yrkande 2

bifaller proposition 1994/95:57 i denna del,

16. beträffande dokumentation

att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del,

17. beträffande kommunernas rätt till återbetalning

att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del,

18. beträffande konkurrensneutralitet på det

mervärdesskattefria området

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk25 yrkande 5,

res. 7 (m, fp)

19. beträffande uthyrning av fastighet till kommun

att riksdagen bifaller proposition 1994/95:57 i denna del,

20. beträffande skattefri försäljning på färjor

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sk21 yrkande 1

bifaller proposition 1994/95:57 i denna del med den ändringen

att skattefria köp upp till 800 kr kan ske utan begränsning

till vissa varor,

21. beträffande Öresundstrafiken

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk21 yrkande 2,

res. 8 (m)

22. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och

hemställt antar de vid proposition 1994/95:57 fogade förslagen

till

1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med

dels den ändringen att 3 kap. 2 § utgår ur förslaget,

dels den ändringen att 3 kap. 3, 30 a och 30 c §§, 5 kap.

5, 7, 7 a, 8, 9 och 11 §§, 7 kap. 5 §, 8 kap. 9 §, 10 kap. 11

och 12 §§ och 20 kap. 9 § samt punkterna 1, 3, 6 och 7 av

övergångsbestämmelserna till lagen erhåller följande som

Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 kap.

3 §

Undantaget enligt 2 § Undantaget enligt 2 §

omfattar inte omfattar inte

1. upplåtelse eller 1. upplåtelse eller

överlåtelse av överlåtelse av

verksamhetstillbehör, verksamhetstillbehör utom i

fall som avses i 2 § andra

stycket,

2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet

utan samband med överlåtelse av marken,

3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende,

avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord,

sten eller andra naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller

bete,

4. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet

samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i

campingverksamhet,

5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,

6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av

flygplatser,

7. upplåtelse av förvaringsboxar,

Regeringens förslag Utskottets förslag

8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på

fastigheter,

9. upplåtelse för djur 9. upplåtelse för djur

av byggnader eller mark, av byggnader eller mark, och

10. upplåtelse för 10. upplåtelse för

trafik av väg, bro eller trafik av väg, bro eller

tunnel samt upplåtelse av tunnel samt upplåtelse av

spåranläggning för spåranläggning för

järnvägstrafik, och, järnvägstrafik.

11. sedvanliga

korttidsupplåtelser av

lokaler och anläggningar

för idrottsutövning.

Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en

fastighetsägare för stadigvarande användning i en verksamhet som

medför skattskyldighet eller som medför rätt till återbetalning

enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § helt eller delvis hyr ut en

sådan byggnad eller annan anläggning, som utgör fastighet.

Uthyrning till staten eller en kommun är skattepliktig även om

uthyrningen sker för en verksamhet som inte medför sådan

skyldighet eller rätt. Skatteplikt föreligger dock inte för

uthyrning till en kommun, om fastigheten vidareuthyrs av

kommunen för användning i en verksamhet som inte medför

skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9,

11 eller 12 § eller om uthyrningen avser stadigvarande bostad.

Vad som har sagts om uthyrning gäller även för upplåtelse av

bostadsrätt.

Andra stycket tillämpas också vid uthyrning i andra hand och

vid bostadsrättsinnehavares upplåtelse av nyttjanderätt till

fastighet som innehas med bostadsrätt.

I 9 kap. finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för

sådan uthyrning, bostadsrättsupplåtelse och upplåtelse av

nyttjanderätt som anges i andra och tredje styckena.

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 kap.

30 a §

Från skatteplikt undantas Från skatteplikt undantas

omsättning av varor som omsättning av varor som

transporteras av säljaren transporteras av säljaren

eller köparen eller för eller köparen eller för

någonderas räkning någonderas räkning

från Sverige till ett annat från Sverige till ett annat

EG-land, om EG-land, om

1. köparen är 1. köparen är

registrerad i ett EG-land som registrerad i ett annat

skattskyldig till EG-land som skattskyldig till

mervärdesskatt för mervärdesskatt för

omsättning av varor eller omsättning av varor eller

tjänster eller för tjänster eller för

förvärv av varor, eller förvärv av varor, eller

2. varorna är 2. varorna är

punktskattepliktiga och punktskattepliktiga och

förvärvaren inte är förvärvaren inte är

en privatperson. en privatperson.

Omsättning av nya transportmedel undantas enligt första

stycket 1 från skatteplikt, även om köparen inte är registrerad

till mervärdesskatt.

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 kap.

30 c §

Från skatteplikt -- -- -- parfym, och

5. 0,25 liter luktvatten.

I övrigt gäller I övrigt gäller

undantaget endast choklad- och undantaget starköl

konfektyrvaror, kosmetiska (alkoholhalt som överstiger

preparat, starköl 3,5 volymprocent), dock

(alkoholhalt som överstiger högst 2 liter för varje

3,5 volymprocent), dock resenär samt andra varor

högst 2 liter för varje än de som anges i andra

resenär samt andra stycket under

tobaksvaror än de som anges förutsättning att det

i andra stycket under sammanlagda värdet av varor

förutsättning att det av dessa slag som

sammanlagda värdet av varor förvärvas under en och

av dessa slag som samma resa uppgår till

förvärvas under en och högst 800 kronor. Därvid

samma resa uppgår till får en enskild varas

högst 800 kronor. Därvid värde inte delas upp.

får en enskild varas

värde inte delas upp.

Regeringen får meddela inskränkningar i de i denna paragraf

angivna undantagen för vissa flyg- eller fartygslinjer.

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 kap.

5 §

En transporttjänst är omsatt inom landet, om den utförs i

Sverige. En transporttjänst som utförs i Sverige och i något

annat land skall dock anses i sin helhet omsatt utomlands, om

transporten sker direkt till eller från utlandet och inget annat

följer av 5 a § första stycket.

Befordran av brev till

utlandet i postverksamhet som

avses i 3 § postlagen

(1993:1684) skall anses som en

omsättning inom landet.

Förmedling av en Förmedling av en

transporttjänst enligt transporttjänst enligt

första stycket är omsatt första eller andra stycket

inom landet, om är omsatt inom landet, om

transporttjänsten är transporttjänsten är

omsatt inom landet och inget omsatt inom landet och inget

annat följer av 5 a § annat följer av 5 a §

andra stycket. andra stycket.

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 kap.

7 §

Tjänster som -- -- --

-- -- -- denna paragraf.

Tjänster som anges i andra

stycket skall anses omsatta

utomlands, om de

1. tillhandahålls en

förvärvare i ett annat

EG-land och förvärvaren

är en näringsidkare i

det landet,

2. tillhandahålls en

förvärvare i ett land

utanför EG, eller

3. tillhandahålls från

ett annat EG-land och

förvärvaren inte är

en näringsidkare här i

landet.

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 kap.

7 a §

Andra Andra

förmedlingstjänster förmedlingstjänster

än sådana som anges i 4, än sådana som anges i 4,

5, 5 a, 6, 6 a och 7 §§ 5, 5 a, 6, 6 a och 7 §§

och som görs för och som görs för

någon annans räkning i någon annans räkning i

dennes namn är omsatta inom dennes namn är omsatta inom

landet, om landet, om

1. den förmedlade 1. förmedlingstjänsten

tjänsten företas i företas i Sverige och

Sverige och förvärvet av förvärvet av

förmedlingstjänsten inte förmedlingstjänsten inte

har gjorts under angivande av har gjorts under angivande av

ett registreringsnummer för ett registreringsnummer för

köparen i ett annat köparen i ett annat

EG-land, eller EG-land, eller

2. den förmedlade 2. förmedlingstjänsten

tjänsten företas i ett företas i ett annat EG-land

annat EG-land men köparen men köparen av

av förmedlingstjänsten förmedlingstjänsten

är registrerad till är registrerad till

mervärdesskatt här i mervärdesskatt här i

landet och han har landet och han har

förvärvat förvärvat

förmedlingstjänsten förmedlingstjänsten

under angivande av under angivande av

registreringsnumret. registreringsnumret.

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 kap.

8 §

För det fall att någon För andra tjänster än

av 4--7 a §§ inte är sådana som anges i 4--6 a

tillämplig skall eller 7 a §§ eller

tjänster anses omsatta inom för det fall 7 § inte

landet, om de är tillämplig skall

tillhandahålls från ett omsättningen anses ha

fast driftställe eller gjorts inom landet, om

motsvarande i Sverige. I det tjänsterna

fall en sådan tjänst tillhandahålls från ett

inte tillhandahålls från fast driftställe eller

något fast driftställe motsvarande i Sverige. I det

eller motsvarande i Sverige fall en sådan tjänst

eller utomlands, är den inte tillhandahålls från

omsatt inom landet om den som något fast driftställe

tillhandahåller tjänsten eller motsvarande i Sverige

har fast adress eller normalt eller utomlands, är den

uppehåller sig i Sverige. omsatt inom landet om den som

tillhandahåller tjänsten

har fast adress eller normalt

uppehåller sig i Sverige.

Om en uthyrningstjänst som avser transportmedel eller

transporthjälpmedel utnyttjas eller på annat sätt tillgodogörs

uteslutande i Sverige, skall den anses omsatt inom landet även

om den inte är det enligt första stycket. Om uthyrningstjänsten

tillgodogörs uteslutande utanför landet, skall den inte anses

omsatt inom landet även om den är det enligt första stycket.

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 kap.

9 §

En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller -- -- --

-- -- -- resa till en plats utanför EG.

Vid leverans av en vara inom

landet till en fysisk person

som är bosatt i Norge anses

omsättningen som en

omsättning utomlands endast

om

1. leveransen avser en vara

eller en grupp av varor som

normalt utgör en helhet och

ersättningen utgör minst

1 000 kronor efter avdrag

för skatt enligt denna lag

som hänför sig till

ersättningen och

2. säljaren kan visa att

köparen i nära

anslutning till leveransen

fört in varan eller varorna

till Norge och därvid

enligt tullräkning eller

liknande handling betalat

skatt motsvarande skatt enligt

denna lag.

Om en vara levereras för

försäljning från

kiosk eller liknande

försäljningsställe

ombord på fartyg på

linjer mellan Sverige och

Norge och leveransen görs i

en frihamn eller till

fartyget, gäller första

stycket endast om varan

består av spritdrycker,

vin, starköl, öl,

tobaksvaror, parfymer,

kosmetiska preparat,

toalettmedel eller choklad-

eller konfektyrvaror.

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 kap.

11 §

En omsättning av tjänster enligt någon av 4--8 §§ anses som

omsättning utomlands då det är fråga om:

1. tjänster som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes

trafik, inräknat upplåtelse av hamnar eller flygplatser, eller

tjänster som avser utrustning eller andra varor för användning

på sådana fartyg eller luftfartyg,

2. lastning, lossning eller 2 a. lastning, lossning eller

andra tjänster i andra tjänster i

godsterminal-, hamn- eller godsterminal-, hamn- eller

flygplatsverksamhet, om flygplatsverksamhet, om

tjänsterna avser varor tjänsterna avser varor

från eller till utlandet, från eller till utlandet,

2 b. transport eller annan

tjänst inom landet som

avser varor som en speditör

eller fraktförare

tillhandahåller en

utländsk uppdragsgivare i

ett land utanför EG i

samband med import eller

export av varan.

3. alla tjänster som avser varor utom uthyrning, om varorna

förts in i landet endast för tjänsten i fråga för att därefter

föras ut ur landet till en plats utanför EG,

4. reparation av varor åt en utländsk företagare, som inte är

skattskyldig för omsättningen, och reparationen görs inom ramen

för garantiåtaganden som denne gjort,

5. upplåtelse för trafik av bro eller tunnel mellan Sverige

och ett annat land, och

6. förmedling av varor eller tjänster som görs för någon

annans räkning i dennes namn, när omsättningen av dessa anses

som en omsättning utanför EG antingen enligt 1 § första stycket

eller enligt förevarande paragraf eller 9 §.

Regeringens förslag Utskottets förslag

7 kap.

5 §

Vid uttag av sådana tjänster gällande fastigheter som avses i

2 kap. 7 eller 8 § utgörs beskattningsunderlaget av

1. de nedlagda kostnaderna,

2. beräknad ränta på kapital, annat än lånat, som är nedlagt i

sådant varulager eller sådana andra tillgångar än

omsättningstillgångar som används för tjänsterna, samt

3. värdet av arbete som den skattskyldige personligen utfört.

Vid uttag av tjänster som avses i 2 kap. 8 § utgörs

beskattningsunderlaget, om den skattskyldige begär det, i

stället av lönekostnaderna, inräknat skatter och avgifter som

grundas på dessa kostnader.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Vid uttag för

försäljning från

kiosk eller liknande

försäljningsställe

ombord på fartyg på

linjer mellan Sverige och

Norge av andra varor än

sådana som uppräknas i 5

kap. 9 § tredje stycket

utgörs

beskattningsunderlaget av

inköpsvärdet.

Regeringens förslag Utskottets förslag

8 kap.

9 §

Avdrag får inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig

till

1. stadigvarande bostad om inte annat följer av 10 §,

2. utgifter för 2. utgifter för

representation och liknande representation och liknande

ändamål för vilka den ändamål för vilka den

skattskyldige inte har rätt skattskyldige inte har rätt

att göra avdrag vid att göra avdrag vid

inkomsttaxeringen enligt punkt inkomsttaxeringen enligt punkt

1 tredje stycket av 1 tredje stycket av

anvisningarna till 20 § anvisningarna till 20 §

kommunalskattelagen kommunalskattelagen

(1928:370), eller (1928:370),

3. förvärv av varor

för försäljning

från fartyg i de fall som

avses i 5 kap. 9 § tredje

stycket, eller

3. kostnader vid uttag av 4. kostnader vid uttag av

tjänst där tjänst där

beskattningsunderlaget beskattningsunderlaget

beräknats enligt 7 kap. 5 beräknats enligt 7 kap. 5

§ andra stycket. § andra stycket.

Regeringens förslag Utskottets förslag

10 kap.

11 §

Den som i en yrkesmässig Den som i en yrkesmässig

verksamhet som bedrivs här verksamhet som bedrivs här

i landet omsätter varor i landet omsätter varor

eller tjänster inom landet eller tjänster inom landet

har rätt till har rätt till

återbetalning av återbetalning av

ingående skatt för ingående skatt för

vilken han saknar rätt till vilken han saknar rätt till

avdrag enligt 8 kap. på avdrag enligt 8 kap. på

grund av att omsättningen grund av att omsättningen

är undantagen från är undantagen från

skatteplikt enligt 3 kap. 9 skatteplikt enligt 3 kap. 9

§ utom tredje stycket 2, 10 § utom tredje stycket 2, 10

§, 12 §, 19 § §, 12 §, 19 §

första stycket 2, 21 §, första stycket 2, 21 §,

22 §, 23 § 1, 2, 4 eller 22 §, 23 § 1, 2, 4 eller

8, 30 a § eller 30 e §. 8, 30 a §, 30 c § eller

30 e §.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Rätten till Rätten till

återbetalning av återbetalning av

ingående skatt ingående skatt

hänförlig till sådan hänförlig till sådan

omsättning som avses i 3 omsättning som avses i 3

kap. 9 § utom tredje kap. 9 § utom tredje

stycket 2 samt 23 § 1, stycket 2, 10 § samt 23

gäller endast under § 1, gäller endast under

förutsättning att den förutsättning att den

som förvärvar varan som förvärvar varan

eller tjänsten inte eller tjänsten inte

bedriver verksamhet inom EG bedriver verksamhet inom EG

eller att tjänsten har eller att tjänsten har

direkt samband med varor som direkt samband med varor som

exporteras till ett land som exporteras till ett land som

inte är medlem i EG. inte är medlem i EG.

Rätt till återbetalning

föreligger också för

ingående skatt som

hänför sig till

tjänster som skall anses

omsatta i ett annat EG-land.

Rätten till

återbetalning gäller

under förutsättning att

omsättningen är

skattepliktig eller undantagen

från skatteplikt enligt 3

kap. 19 § första stycket

2, 21 §, 22 § eller 30 e

§.

Regeringens förslag Utskottets förslag

10 kap.

12 §

Den som omsätter varor Den som omsätter varor

eller tjänster genom export eller tjänster genom export

har rätt till har rätt till

återbetalning av återbetalning av

ingående skatt för ingående skatt för

vilken han saknar rätt till vilken han saknar rätt till

avdrag enligt 8 kap. på avdrag enligt 8 kap. på

grund av att omsättningen grund av att omsättningen

sker utanför EG. Rätten sker utanför EG. Rätten

till återbetalning till återbetalning

gäller under gäller under

förutsättning att förutsättning att

omsättningen är omsättningen är

skattepliktig eller undantagen skattepliktig eller undantagen

från skatteplikt enligt 3 från skatteplikt enligt 3

kap. 9 § utom tredje kap. 9 § utom tredje

stycket 2, 10 §, 12 §, stycket 2, 10 §, 12 §,

19 § första stycket 2, 19 § första stycket 2,

21 §, 23 § 1, 2 eller 4, 21 §, 23 § 1, 2 eller 4,

30 a § eller 30 e §. 30 c § eller 30 e §.

Rätt till -- -- --

-- -- -- eller luftfartyg.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

20 kap.

9 §1

Bestämmelserna i 6 kap. 10--24 §§ taxeringslagen (1990:324)

gäller för mål enligt 1 §.

Länsrättens beslut med Överklagande av

anledning av överklagande länsrättens beslut om

av beslut om anstånd med anstånd med att lämna

att lämna deklaration eller deklaration eller betala skatt

betala skatt får inte får prövas av

överklagas. kammarrätten endast om den

har meddelat

prövningstillstånd.

Regeringens förslag Utskottets förslag

(Punkt 1 av övergångsbestämmelserna)

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1995. samtidigt med lagen (1994:000)

med anledning av Sveriges

anslutning till Europeiska

unionen.

1 Senaste lydelse 1994:498

Regeringens förslag Utskottets förslag

(Punkt 3 av övergångsbestämmelserna)

3. För gemenskapsvaror som 3. För gemenskapsvaror som

den 1 januari 1995 finns på vid tidpunkten för den nya

tullupplag, tullager eller i lagens ikraftträdande finns

frihamn eller som är på tullupplag, tullager

föremål för eller i frihamn eller som

temporär införsel eller är föremål för

transitering i Sverige skall, temporär införsel eller

när varorna kommer i fri transitering i Sverige skall,

omsättning, utgående när varorna kommer i fri

skatt tas ut för omsättning, utgående

införseln i den ordning som skatt tas ut för

gäller för tull. införseln i den ordning som

gäller för tull.

Regeringens förslag Utskottets förslag

(Punkterna 6 och 7 av övergångsbestämmelserna)

6. Skyldighet att betala skatt

för omsättning av

sådan tjänst som avses i

3 kap. 3 § 11 föreligger

inte om ersättning för

tjänsten mottagits före

ikraftträdandet.

Regeringens förslag Utskottets förslag

7. Bestämmelserna om 6. Bestämmelserna om

återföring i 9 kap. 5 återföring i 9 kap. 5

§ första stycket § första stycket

gäller inte i de fall gäller inte i de fall

skatteplikt för uthyrningen skatteplikt för uthyrningen

inte längre föreligger inte längre föreligger

på grund av de nya på grund av de nya

bestämmelserna i 3 kap. 3 bestämmelserna i 3 kap. 3

§ andra stycket tredje § andra stycket tredje

meningen. Om avtal om sådan meningen. Om avtal om sådan

uthyrning träffats den 1 uthyrning träffats den 1

november 1994 eller senare november 1994 eller senare

skall dock avdragen skall dock avdragen

ingående skatt ingående skatt

återföras. På återföras. På

ansökan av en ansökan av en

fastighetsägare som före fastighetsägare som före

denna tidpunkt medgivits denna tidpunkt medgivits

skattskyldighet för skattskyldighet för

sådan uthyrning får sådan uthyrning får

skattemyndigheten besluta att skattemyndigheten besluta att

uthyrning skall vara uthyrning skall vara

skattepliktig även efter skattepliktig även efter

ikraftträdandet. I ikraftträdandet. I

sådana fall gäller de sådana fall gäller de

allmänna bestämmelserna allmänna bestämmelserna

i 9 kap. i fråga om i 9 kap. i fråga om

uthyrningen. uthyrningen.

dels den ändring av

ingressen till lagförslaget

som föranleds härav,

2. lag om kommuners och

landstings hantering av

mervärdesskatten för

år 1995, med den

ändringen att

övergångsbestämmelserna

erhåller följande som

Utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

(Övergångsbestämmelserna)

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1995, då samtidigt med lagen (1994:000)

lagen (1990:578) om med anledning av Sveriges

särskilt bidrag till anslutning till Europeiska

kommuner m.fl. skall unionen. Genom lagen

upphöra att gälla. upphävs lagen (1990:578) om

särskilt bidrag till

kommuner m.fl.

2. Äldre föreskrifter 2. Äldre föreskrifter

gäller fortfarande i gäller fortfarande i

fråga om särskilt bidrag fråga om särskilt bidrag

för år 1994. för tiden fram till den nya

lagens ikraftträdande.

res. 1 (m, c, fp, mp, kds) - delvis

res. 6 (m, c, mp, kds) - delvis

Utskottet hemställer vidare att ärendet avgörs efter endast en

bordläggning.

Stockholm den 13 december 1994

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson

(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson

(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg

(s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m),

Ronny Korsberg (mp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Michael

Stjernström (kds).

Reservationer

1. Sjuktransporter (mom. 4 och 22)

Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf

(m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg

(mp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Michael Stjernström (kds)

har

dels anfört följande

Regeringens förslag om skattefrihet för sjuktransporter medför

en kostnadsökning för de berörda företagen eftersom de förlorar

möjligheten att lyfta ingående skatt på löpande utgifter och

investeringar. Ett stort antal företag, i stor utsträckning

belägna i glesbygd, riskerar att inte kunna fortsätta sin

verksamhet. Deras ekonomiska situation kan försämras eftersom de

är bundna av långsiktiga avtal och det kan vara svårt att

förhandla om dessa.

Vid investeringar inträder en kraftig fördyring eftersom

mervärdesskatten blir en kostnad för dessa företag. Kostnaden

för att investera i ett fordon stiger över en natt med 25 %. Det

är i och för sig riktigt att kommunerna och landstingen uppbär

ett bidrag från staten som är avsett att utgöra en kompensation

för ambulansföretagens kostnad för ingående mervärdesskatt, men

bidraget beräknas schablonmässigt, och det är osäkert om

kommunerna kommer att förhandla om avtalen. Hela den

likviditetspåkänning som följer av den fördyrade investeringen

måste dock bäras av företagen själva.

Behandlingen av investeringar hos dessa företag innebär också

en kraftig stimulans att föra över ambulansföretagens verksamhet

i kommunal regi. I stället för ett schabloniserat bidrag som

inte täcker hela investeringskostnaden erhålls då ett omedelbart

momsavlyft. Det är inte heller omöjligt att låta kommunen ta

ansvaret för investeringen och samtidigt lämna den löpande

verksamheten kvar i ett fristående företag. På detta sätt uppnås

både momsavlyft på investeringen och statsbidrag för kostnaden

för att tillhandahålla tjänsten. Sammanfattningsvis uppkommer en

betydande konkurrenssnedvridning som leder till olika former av

skatteplanering.

En ytterligare komplikation för dessa företag är att

kommunernas och landstingens hantering av mervärdesskatten är

föremål för överväganden inom regeringskansliet och att nya

regler kan komma att gälla fr.o.m. den 1 januari 1996.

Vi anser att anpassningen till EG:s regler på denna punkt bör

kunna anstå till dess frågan om kommunernas och landstingens

hantering av mervärdesskatten fått sin lösning och tillstyrker

därför motion Sk25 yrkande 3 och avstyrker propositionen i denna

del.

dels vid moment 4 och moment 22 hemställt

4. beträffande sjuktransporter

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk25 yrkande 3

avslår proposition 1994/95:57 i denna del,

22. beträffande lagförslagen såvitt avser sjuktransporter

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts gör den

ändringen i förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200) att 3 kap. 5 § utgår ur förslaget.

2. Gruppregistrering (mom. 5)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof

Franzén (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Michael Stjernström

(kds) har

dels anfört följande

Regeringen hänvisar i propositionen till statsfinansiella skäl

för att inte i nuläget genomföra förslaget om gruppregistrering

av företag inom den finansiella sektorn. Sedan regering och

riksdag senast behandlade denna fråga och av statsfinansiella

skäl avvisade densamma har det hänt en del.

För det första visar nya beräkningar, som redovisats av

Försäkringsförbundet och Svenska Bankföreningen, att

skattebortfallet uppgår till ca 45 miljoner kronor. Det är

betydligt lägre än vad som tidigare redovisats.

För det andra har våra nordiska grannländer, Finland och

Danmark, kompletterat sin mervärdesskattelagstiftning med

gruppregistrering. Det betyder att konkurrensförmågan gentemot

omvärlden ytterligare försämrats. I syfte att skapa

konkurrensneutralitet på det internationella planet och för att

undvika destruktiv skatteplanering bör regeringen snarast

möjligt återkomma till riksdagen med förslag om införande av

gruppregistrering av företag inom ifrågavarande sektor.

dels vid moment 5 hemställt

5. beträffande gruppregistrering

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk25 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

3. Utbildningar på företagsområdet (mom. 10)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och

Nils Fredrik Aurelius (alla m) har

dels anfört följande

Det är viktigt att den förändring som nu övervägs när det

gäller skatteplikten på utbildningsområdet tar hänsyn till att

utbildare som vänder sig till företag får bli

mervärdesskattepliktiga så att kumulativa effekter och

konkurrenssnedvridningar mot andra länder undviks. Detta gäller

t.ex. olika typer av företagsutbildningar.

SAS tillhandahåller genom SAS Flight Academy AB utbildnings-

och träningstjänster avseende främst piloter och kabinpersonal

för en årlig omsättning på ca 400 miljoner kronor. Verksamheten

hänförs enligt nuvarande regler till skattefri

utbildningstjänst, och bolaget går härigenom miste om

möjligheten att lyfta av ingående skatt.

Enligt uppgift är motsvarande verksamhet i EU:s medlemsländer,

oavsett om den bedrivs i statlig eller privat regi,

mervärdesskattepliktig. I Danmark är således ifrågavarande

verksamhet skattepliktig. Det betyder att en i Danmark bedriven

utbildnings- och träningsverksamhet drabbas av lägre kostander

för mervärdesskatt och på så sätt får konkurrensfördelar i

förhållande till en i Sverige bedriven verksamhet.

För att undvika att SAS utbildning drabbas av kumulativa

effekter och därmed av konkurrensskäl tvingas flytta utomlands

bör regeringen ta hänsyn till detta förhållande i samband med

utformningen av skattepliktens omfattning på utbildningsområdet.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 10 hemställt

10. beträffande utbildningar på företagsområdet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk26 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

4. Utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet (mom. 11)

Lars Bäckström (v) har

dels anfört följande

Enligt Vänsterpartiets mening talar starka skäl för att

största möjliga omsorg läggs ner vid utformningen av de

mervärdesskatteregler som skall gälla för utbildning, kultur,

sport och idrott samt ideella föreningar med anledning av

Sveriges anslutning till EU. Detta för att undvika en överdriven

och alltför snabb anpassning, som kan få negativa konsekvenser

för Sverige.

Med anledning av de överväganden som pågår inom

regeringskansliet i dessa frågor bör riksdagen som sin mening ge

regeringen det anförda till känna.

Med det anförda tillstyrker jag motion Sk28 yrkande 3.

dels vid moment 11 hemställt

11. beträffande utbildnings-, kultur-, sport- och

idrottsområdet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk28 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

5. Kostförmån på fartyg (mom. 12)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och

Nils Fredrik Aurelius (alla m) har

dels anfört följande

Svenskflaggade fartyg i inrikes fart skall enligt gällande

regler uttagsbeskattas avseende värdet av den kost som de

ombordanställda erhåller. Detta leder till en mycket stor

administrativ belastning för de rederier som bedriver kustfart.

Det finns fartyg som under samma vecka besöker utrikeshamnar och

däremellan går på inrikes fart. Redovisning skall då lämnas för

respektive resa vilket skapar administrativa problem.

Skatteplikten innebär också att de svenskflaggade fartygen

hamnar i en sämre konkurrenssituation än de utländska fartyg som

tillåts bedriva svensk inrikes fart. Dessa fartyg är nämligen

inte föremål för motsvarande uttagsbeskattning.

Med hänsyn härtill bör det vara ett mål att denna

uttagsbeskattning slopas. Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 12 hemställt

12. beträffande kostförmån på fartyg

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk27 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

6. Skattesatsen för serveringstjänster (mom. 14 och 22)

Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf

(m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael

Stjernström (kds) och Nils Fredrik Aurelius (m) har

dels anfört följande

Det är anmärkningsvärt att regeringen inte beaktar att det

pågår en diskussion i EU om att kunna differentiera skattesatsen

på tjänster. Det är därför enligt vår mening viktigt att

harmoniseringen med EU:s regler sker på ett sådant sätt att vi

inte försämrar möjligheten för oss att utnyttja en reducerad

skattesats för tjänsteproduktion.

Med anledning härav motsätter vi oss höjningen av

mervärdesskatten på serveringstjänster. Det är enligt vår

uppfattning viktigt att inte redan nu ge en signal om att vi

accepterar normalskattesats för dessa tjänster. Eftersom vissa

medlemsländer har en reducerad skattesats för serveringstjänster

är det ett ytterligare skäl att avvakta med denna del av

harmoniseringen.

Den statsfinansiella effekten av att i nuvarande läge avstå

från denna skattehöjning är ytterst marginell, kanske t.o.m.

positiv. En skattehöjning leder till sämre lönsamhet för

branschen. Näringens möjligheter att höja priserna är för

närvarande synnerligen begränsade. De drabbas också av höjda

arbetsgivaravgifter samt kostnadshöjningar för lokal hyror till

följd av den regeringen aviserade fastighetsskatten på lokaler.

Den redan höga arbetslösheten inom branschen riskerar därmed

också att öka.

Med det anförda avstyrker vi förslaget om höjd skatt på

serveringstjänster.

dels vid moment 14 och moment 22 hemställt

14. beträffande skattesatsen för serveringstjänster

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk25 yrkande

1, 1994/95:Sk28 yrkande 1 och 1994/95:Sk29 yrkande 1 avslår

proposition 1994/95:57 i denna del,

22. beträffande lagförslagen såvitt avser

serveringstjänster

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts gör den

ändringen i förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200) att 7 kap. 1 § får följande som Reservanternas

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

7 kap.

1 §

Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av

beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller

tredje stycket.

Skatten tas ut med 21 procent Skatten tas ut med 21 procent

av beskattningsunderlaget av beskattningsunderlaget

för omsättning, för serveringstjänster

gemenskapsinternt samt för omsättning,

förvärv och import av gemenskapsinternt

sådana livsmedel och förvärv och import av

livsmedelstillsatser som avses sådana livsmedel och

i 1 § livsmedelslagen livsmedelstillsatser som avses

(1971:511) med undantag för i 1 § livsmedelslagen

(1971:511) med undantag för

a) vatten från -- -- --

-- -- -- i skidliftar.

7. Konkurrensneutralitet på det mervärdesskattefria området

(mom. 18)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof

Franzén (m), Nils Fredrik Aurelius (m) och Isa Halvarsson (fp)

har

dels anfört följande

Kommuner och landsting har i princip möjlighet att lyfta av

ingående skatt även på de områden som är undantagna från

mervärdesskatt. På detta sätt jämställs kommunernas

egenregiverksamhet med alternativet upphandling när det gäller

inköp av skattepliktiga tjänster för verksamheten.

För att få en motsvarande effekt vid inköp av

mervärdesskattefria tjänster avseende vård, omsorg och

utbildning har ett särskilt statsbidrag införts. Detta gör det

möjligt för kommunerna att erbjuda villkor som kompenserar

företagaren för det faktum att denne inte kan lyfta av ingående

mervärdesskatt. Även i dessa fall blir på detta sätt

egenregiverksamhet likställd med upphandling.

Ordningen med en generell möjlighet att lyfta av ingående

skatt och ett särskilt bidrag vid inköp av mervärdesskattefria

tjänster har visat sig leda till problem. Bidraget bestäms efter

schablon och det är osäkert i vilken mån kommunerna verkligen

låter bidraget slå igenom vid förhandlingar med olika

entreprenörer. Det statliga bidraget ger därför inte någon

fullständig konkurrensneutralitet.

De kraftigaste problemen uppträder emellertid vid

investeringar. I skattefria verksamheter utgör mervärdesskatten

en kostnad och investeringar kostar därför 25 % mer än om

skatteplikt förelegat. Mot detta skall ställas alternativet att

kommunen i stället driver verksamheten i egen regi. Då kan

skatten på investeringar lyftas av direkt. Denna olikhet i

behandlingen av investeringar gör att den nuvarande ordningen

ger en kraftig stimulans för kommunerna att ta över verksamheter

på skattefria områden. Det finns också möjligheter att

skatteplanera. Kommunen kan välja att assistera företagaren med

investeringen men låta den löpande verksamheten ligga kvar. På

detta sätt kan mervärdesskatten på investeringen lyftas av

direkt samtidigt som bidrag erhålls för mervärdesskattekostnaden

i den löpande verksamheten. Här uppkommer således både en

stimulans för kommunerna att gå över till egenregiverksamhet och

möjligheter till skatteplanering.

Av propositionen framgår att regeringen kommer att överväga

hur en ny ordning för kommunernas och landstingens hantering av

mervärdesskatten skall utformas. Vi vill poängtera vikten av att

de nya reglerna utformas på sådant sätt att nuvarande

snedvridning av konkurrensen mellan privat och offentlig

verksamhet elimineras.

Ett liknade konkurrensneutralitetsproblem föreligger på

idrottsområdet och övriga skattefria områden och har sin grund i

att de ideella föreningarna är mervärdesskattefria och därför

kan upplåta lokaler och anläggningar skattefritt under det att

andra företag som erbjuder samma tjänster måste ta ut

mervärdesskatt.

Dessa problem har lösts genom ett generellt undantag för

idrottsområdet. Även om regeringens förslag att slopa detta

undantag har avstyrkts av utskottet framgår det av propositionen

att regeringen har för avsikt att återkomma med ett nytt förslag

beträffande idrottsområdet. Också på detta område gör sig

problemen kring kommunernas rätt till avlyft av mervärdesskatt

gällande. Kommunerna kan här erbjuda sig att gå in under ett

investeringsskede, och uppbyggnaden kan då ske utan

mervärdesskattebelastning. Härefter sköts verksamheten av en

skattebefriad förening.

Även vid utformningen av detta förslag är det därför viktigt att

behovet av konkurrensneutralitet beaktas.

dels vid moment 18 hemställt

18. beträffande konkurrensneutralitet på det

mervärdesskattefria området

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk25 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

8. Öresundstrafiken (mom. 21)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och

Nils Fredrik Aurelius (alla m) har

dels anfört följande

Även om det kan vara befogat med vissa inskränkningar i den

skattefria försäljningen för s.k. korta rutter, finns det

anledning att göra en översyn av Lex Öresund och därvid överväga

om den nuvarande mycket begränsade skattefria försäljningen kan

kompletteras med vissa ytterligare varor.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 21 hemställt

21. beträffande Öresundstrafiken

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk21 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

Särskilda yttranden

1. Användning av registreringsnummer (mom. 2)

Lars Bäckström (v) har anfört:

För mindre företag är det viktigt att de har tillgång till ett

registreringsnummer för mervärdesskatt. Detta efterfrågas av

uppdragsgivare, och diskussion kan uppstå om företagets status

om ett registreringsnummer inte kan anges.

Den omläggning som genomförs med anledning av Sveriges

anslutning till EU gör att de mindre företagen får en utvidgad

möjlighet att använda sig av sina ordinarie registreringsnummer

som om de vore intagna i det särskilda mervärdesskatteregistret.

De nya kontrollrutiner som byggs upp gör inte heller någon

skillnad på de bägge typerna av registrering. Situationen för de

mindre företagen har därför förbättrats.

En viss osäkerhet återstår dock. De nya kontrollrutinerna

måste också användas i dessa fall. För att detta skall ske krävs

att det går ut tillräcklig information till skattemyndigheterna

om att även svenska registreringsnummer skall kontrolleras i den

nya rutinen. Vidare kvarstår problemet för vissa grupper av

nystartade företag som av olika anledning inte vill eller kan

ansöka om F-skattebevis och därför inte har någon notering i det

allmänna registret om att de redovisar mervärdesskatt.

Med hänsyn till att de mindre företagens möjligheter att

använda sig av mervärdesskatteregistreringsnummer på samma

villkor som större företag kan väntas bli väsentligt förbättrade

med de nya reglerna har vi inte något yrkande i detta ärende.

Vi följer dock frågan och återkommer vid behov med nya

yrkanden.

2. Utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet (mom. 11)

Michael Stjernström (kds) har anfört:

I samband med medlemskapet i EU skall den svenska

mervärdesskattelagstiftningen anpassas till EG-direktiven. En

del av dessa förändringar tas upp i proposition 1994/95:57,

medan regeringen avser att återkomma med förslag i andra

momsfrågor under våren.

En ännu så länge oklar fråga är hur ideella föreningar skall

behandlas i framtiden i momshänseende. För ideella föreningar

som bedriver second hand-verksamhet, loppmarknader etc. där

verksamheten är beroende av skänkta varor och där överskottet

går till nödlidande på olika håll i vår värld skulle en

momsplikt innebära stora avbräck och upplevas djupt orättvis.

De frivilliga biståndsinsatserna kommer att minska om moms

införs. Detta vore olyckligt i en tid då behoven är mycket

stora.

I olika sammanhang har poängterats värdet av frivilliga och

ideella insatser för att få ett ökat engagemang i u-landsfrågor

och ta vara på människors vilja och praktiska möjligheter att

verkligen göra insatser.

Second hand-försäljning med ideella syften är inte enbart en

svensk företeelse. I England har flera organisationer en

omfattande verksamhet utan att man i England tar ut moms på

verksamheten. Mot denna bakgrund borde även Sverige kunna göra

ett undantag. En annan viktig aspekt är återvinning, dvs. att

möbler, kläder och andra prylar som människor skulle slängt på

en soptipp nu kan användas ytterligare under många år.

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med

förslag angående skattepliktens omfång på utbildnings-, kultur-,

sport- och idrottsområdet samt när det gäller ideell och

jämförlig verksamhet. Det är min uppfattning att skatteplikten

ej ska omfatta secondhand-försäljning där överskottet går till

ideella ändamål.

3. Skattesatsen för serveringstjänster och brevbefordran (mom.

14 och 15)

Lars Bäckström (v) har anfört:

Förslaget om höjda skattesatser för serveringstjänster och

brevbefordran utgör en del av regeringens förslag till

finansiering av medlemsavgiften i EU. Det är enligt

Vänsterpartiets mening viktigt att medlemskapet i EU finansieras

fullt ut. Alternativet är ett ökat budgetunderskott alternativt

risk för ytterligare neddragningar inom väsentliga

välfärdsprogram.

Efter samtal och förhandlingar har en överenskommelse träffats

mellan Vänsterpartiet och regeringen om hur kostnaderna för det

svenska medlemskapet i EU skall finansieras.

Överenskommelsen innebär bland annat att Vänsterpartiet har

fått gehör för kraven på en rimligt fördelningspolitiskt rättvis

och miljöinriktad finansiering av det svenska medlemskapet i EU.

Vänsterpartiet noterar med tillfredsställelse att det har varit

möjligt att bilda majoritetet för att ta ut fastighetsskatt på

industrifastigheter. Detta är ett krav som vänsterpartiet drivit

under mycket lång tid. Vänsterpartiet ser det också som ett

framsteg att lokalhyreshus åter beläggs med fastighetsskatt. På

miljöområdet har enighet nåtts mellan regeringen och

Vänsterpartiet om ett flertal skatteskärpningar med positiv

miljöprofil. Viktigast bland dessa är skärpningarna av

industrins koldioxidskatt och de höjda skatterna på kärnkraftsel

och äldre vattenkraft.

I överenskommelsen mellan Vänsterpartiet och regeringen ingår

att Vänsterpartiet skall godta höjningen av

mervärdesskattesatsen för serveringstjänster och brevbefordran.

I sak är Vänsterpartiet mycket tveksamma till dessa höjningar.

Som ett led i överenskommelsen kring finansieringen av

medlemskapet i EU har Vänsterpartiet dock accepterat denna del

av regeringens förslag till finansiering. Vänsterpartiet

vidhåller dock uppfattningen att det är önskvärt att skapa

finansiellt utrymme för en sänkning av momsen på

sysselsättningsintensiva tjänster som t.ex. serveringstjänster.

Med hänvisning till det anförda har jag inte något yrkande

under dessa båda moment.