Bet. 1994/95:SoU1

Socialutskottets betänkande

1994/95:SOU01

Allmänna arvsfonden

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1994/95

SoU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1993/94:241 med

redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden

under budgetåret 1992/93. Inga motioner har väckts med anledning

av skrivelsen. Utskottet föreslår att regeringens skrivelse inte

skall föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Regeringens skrivelse

Regeringen har genom skrivelsen 1993/94:241 till riksdagen

överlämnat bokslut avseende budgetåret 1992/93 för Allmänna

arvsfonden samt redovisning för fördelning av medel från

Allmänna arvsfonden, upprättad inom Socialdepartementet och

Civildepartementet. I skrivelsen lämnas också en beskrivning av

förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redogörelse för

regeringens fördelningspraxis.

Utskottet

Allmänt om Allmänna arvsfonden

Allmänna arvsfonden inrättades år 1928. Fram till den 1 juli

1994 fanns bestämmelser om Arvsfondens ändamål och förvaltningen

av fondens medel i lagen (1928:281) om allmänna

arvsfonden. Enligt denna lag förvaltas medlen av Kammarkollegiet

som en särskild fond för främjande av vård och fostran av barn

och ungdom samt omsorg om personer med funktionshinder.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har

beslutat om stöd ur fonden. Medlen har inte fått användas till

verksamhet som det åligger stat eller kommun att bekosta.

Socialdepartementet har handlagt ansökningar om stöd ur

Arvsfonden till vård och fostran av barn under 7 år, vård av

ungdom mellan 7 och 25 år och omsorg om personer med

funktionshinder. Alla beslut om stöd till dessa ändamål har

fattats av regeringen.

Civildepartementet och Barn- och ungdomsdelegationen

har handlagt ansökningar som rör stöd till fostran av ungdom

mellan 7 och 25 år och har för detta ändamål disponerat 25 % av

det utdelningsbara beloppet. Delegationen har överlämnat till

regeringen att fatta beslut i ärende om stöd ur Arvsfonden om

ärendet är av principiell betydelse eller annars av större vikt

och när delegationen ansett att stöd i ärendet bör lämnas med

mer än 200 000 kr.

I enlighet med riksdagens beslut (1989/90:SoU3, rskr. 14)

skall regeringen regelbundet lämna riksdagen en samlad

redovisning av hur Arvsfondens medel har fördelats. Redovisning

avseende budgetåren 1988/89, 1989/90, 1990/91 och 1991/92 har

lämnats till riksdagen (skr. 1989/90:131, 1990/91:137,

1991/92:136 och 1992/93:201).

Den 20 april 1994 beslutade riksdagen att anta regeringens

förslag till Ny lag om Allmänna arvsfonden (prop.

1993/94:124, bet. 1993/94:SoU23, rskr. 250). Den nya lagen

trädde i kraft den 1 juli 1994 och vid samma datum upphörde

lagen från år 1928 om allmänna arvsfonden att gälla. Den nya

lagen innehåller i förhållande till den tidigare vissa ändringar

och

förtydliganden huvudsakligen i fråga om Arvsfondens ändamål och

användningsområde, beslutanderätten, handläggningen av

arvsfondsärenden, godmanskap samt avstående från arv. Den

övergripande beslutanderätten beträffande stöd ur fonden skall,

enligt den nya lagen, ligga kvar hos regeringen, men en ny

statlig myndighet, Arvsfondsdelegationen, skall inrättas.

Fördelningen av medel m.m.

I skrivelsen redovisas hur regeringen och Barn- och

ungdomsdelegationen fördelat medel ur Allmänna arvsfonden under

budgetåret 1992/93. Redovisningen innehåller en detaljerad

sammanställning av alla bifallsbeslut under budgetåret liksom

uppgifter om Allmänna arvsfondens förvaltning.

Enligt praxis fördelas Arvsfondens medel endast till juridiska

personer, t.ex. föreningar, stiftelser och andra organisationer.

Stöd ur fonden utgår inte till enskilda personer eller till

reguljär föreningsverksamhet. Inte heller utgår stöd till

åtgärder som det åligger stat och kommun att betala.

För budgetåret beslutade regeringen att 166 miljoner kronor

skulle fördelas. Av detta belopp har 25 % eller 41,5 miljoner

kronor avsatts till projekt som rör fostran av ungdom mellan 7

och 25 år. Resterande belopp, 124,5 miljoner kronor, har använts

till att främja vård och fostran av barn under 7 år, vård av

ungdom samt omsorg om personer med funktionshinder. Därutöver

har återförda eller återbetalda medel om totalt 9,6 miljoner

kronor använts för att ge stöd till nya projekt.

Inom Socialdepartementets område har regeringen under nu

aktuellt budgetår bifallit 279 ansökningar motsvarande drygt 134

miljoner kronor.

När det gäller omsorg om personer med funktionshinder har

regeringen prioriterat försöks- och utvecklingsverksamhet som

syftar till att öka möjligheterna för dessa personer att leva

ett självständigt liv. Medel har avsatts för att utveckla och

tillämpa olika former av datateknik för personer med

funktionshinder, vidare har satsningar gjorts för att öka

möjligheterna för handikappade att delta i olika kultur- och

fritidsverksamheter. Stöd har även utgått till rekreations- och

fritidsanläggningar, till informations- och utbildningsprojekt i

syfte att öka kunskapen bland medlemmar, personalgrupper och

allmänheten om olika funktionshinder och till viss utrustning

vid handikapporganisationernas centrala kanslier.

För vård av barn och ungdomar har stöd lämnats för att

utveckla olika förebyggande verksamheter för skolbarn och

ungdomar som riskerar att hamna i missbruk. Stiftelsen

Kvinnoforum har fått stöd till förebyggande arbete bland unga

kvinnor. Vidare har stöd lämnats till projekt som syftar till

att hitta bra stödformer för barn och ungdomar som far illa. Så

har t.ex. filosofiska institutionen vid Stockholms universitet

fått stöd för att utveckla den sociala integreringen av

cancerdrabbade barn i skolan. Riksförbundet BRIS, Barnens rätt i

samhället, har beviljats stöd för att fortsätta projektet

Barnens rätt till hjälp -- våga berätta. Stöd har också utgått

till information om FN:s barnkonvention, till projekt som har

anknytning till barnkonventionen, till olika kulturprojekt

främst riktade till förskolebarn och till insatser inom

barnomsorgen i det mångkulturella samhället i syfte att ge stöd

och ökade kunskaper till barnomsorgspersonal som arbetar med

invandrar- och flyktingbarn.

När det gäller fostran av ungdom har stöd utgått till olika

typer av lokaler för ungdomsverksamhet inom idrottsrörelsen, de

fria trossamfunden och scoutrörelsen. I syfte att stimulera och

lyfta fram bra metoder för ungdomsarbete har föreningen Urkraft

i Skellefteå och föreningen Reningsborg i Göteborg beviljats

stöd ur fonden. Ytterligare projekt som erhållit stöd ur

Arvsfonden är projektet Sveriges Farsor och Morsor, föreningen

Sverige mot främlingsfientlighet, Fältbiologerna för att

utveckla projekt kring miljöfrågor, Rädda Barnen och Stiftelsen

Fryshuset för att utveckla nya former av uppsökande och

stödjande verksamhet för utsatta ungdomar i olika riskmiljöer,

bl.a. Stockholms city. Vidare har medel utgått för att bygga upp

en svensk supporterklubb, Svenska Supporterförbundet, i syfte

att förebygga våld i samband med idrottsaktiviteter. Även

Stiftelsen En Rökfri Generation har erhållit stöd från

Arvsfonden. Sammanlagt har stöd utgått med drygt 10 miljoner

kronor.

Barn- och ungdomsdelegationen har under budgetåret bifallit

229 ansökningar till ett sammanlagt beloppp om drygt 13 miljoner

kronor. Stöd har utgått till olika föreningar och organisationer

för att motverka främlingsfientlighet bland ungdom, till projekt

som syftar till att utveckla lokala exempel på hur

skolgårdsmiljöer kan förbättras, till projekt som syftar till

att öka ungdomars engagemang och medvetenhet i rollen som

konsumenter samt till glesbygdsprojekt. Övriga projekt som

erhållit stöd från delegationen är bl.a. olika drogförebyggande

och brottsförebyggande projekt, kultur- och teaterprojekt,

miljöprojekt, sommarsatsningar för ungdomar och musikprojekt.

Statens ungdomsråd har handlagt och fördelat stöd till projekt

vars syfte är att utveckla barn- och ungdomsorganisationernas

verksamhet. Statens ungdomsråd har även haft regeringens uppdrag

att genomföra en specialsatsning för att motverka negativa

konsekvenser av arbetslöshet bland ungdomar. Vidare har stöd

utgått till att utveckla nya träffpunkter för ungdomar och för

att utveckla metoder för ungdomars medverkan i demokratiska

beslutsprocesser. Statens ungdomsråd har under budgetåret

fördelat drygt 18 miljoner kronor till ovan angivna ändamål.

Plus-gruppen som är en arbetsgrupp knuten till

Civildepartementet har fördelat stöd inom ramen för Projektet

för Lokal Utveckling genom Samverkan. Under budgetåret har drygt

7 miljoner kronor fördelats till verksamhet inom 45 olika

föreningar.

I avvaktan på att Arvsfondsdelegationen skall ges möjlighet

att utarbeta underlag till regeringens beslut om den närmare

inriktningen för fördelning av stödet ur fonden under budgetåret

1994/95, avser regeringen att tills vidare tillämpa den

inriktning för fördelning av stöd som presenterades i den

skrivelse som överlämnades till riksdagen våren 1993 (skr.

1992/93:201).

Utskottets bedömning

Skrivelsen bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens

sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:241

till handlingarna.

Stockholm den 13 oktober 1994

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg

(s), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Jan Andersson

(s), Göte Jonsson (m), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson

(s), Liselotte Wågö (m), Barbro Westerholm (fp), Birgitta

Ahlqvist (s), Stig Sandström (v), Marianne Jönsson (s), Leif

Carlson (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kds) och

Kerstin Warnerbring (c).