Bet. 1994/95:SoU18

Socialutskottets betänkande

1994/95:SOU18

Fosterdiagnostik, abort m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1994/95

SoU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1994/95:142 om

fosterdiagnostik och abort och sexton motionsyrkanden som väckts

med anledning av propositionen. I betänkandet behandlas också

sju motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1995.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de i propositionen

föreslagna riktlinjerna för fosterdiagnostik. Utskottet

tillstyrker också propositionens förslag till ändring i

abortlagen (1974:595) med vissa smärre ändringar föranledda av

ett yttrande från Lagrådet. Samtliga motioner avstyrks.

Kds-ledamoten har i en reservation yrkat att riksdagen hos

regeringen begär förslag om en ramlag till skydd för individens

personliga värdighet.

Propositionen

I proposition 1994/95:142 yrkas

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i abortlagen (1974:595),

2. att riksdagen godkänner vad regeringen anför om riktlinjer

för fosterdiagnostik (avsnitt 6.1).

Lagförslaget fogas till betänkandet som bilaga 1.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1994/95:So25 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om register rörande missbildade foster.

1994/95:So26 av Stig Sandström m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en plan för innehåll och

organisation av stöd till gravida kvinnor enligt vad i motionen

anförts om en allsidig informationsinsats när det gäller

fosterdiagnostiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lämpligheten av att

ultraljudsundersökningarna i möjligaste mån centraliseras för

att ge gravida kvinnor det bästa omhändertagandet,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en expertgrupp

tillsätts för att ge det ofödda barnet rätt till sekretess

enligt vad i motionen anförts om begränsning av

fosterdiagnostiken.

1994/95:So27 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fosterdiagnostik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om abort,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödåtgärder för kvinnor i beslut om

abort,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödåtgärder för kvinnor efter abort,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödåtgärder för personal som arbetar med

abortering,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om preimplantatorisk fosterdiagnostik,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lagförslag om reglering av forskning inom

preimplantatorisk fosterdiagnostik.

1994/95:So28 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ramlag

till skydd för individens personliga värdighet i enlighet med

vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om information från fosterdiagnostik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om preimplantatorisk diagnostik,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödsamtal före och efter abort,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett

abortförebyggande och graviditetsstödjande program i enlighet

med vad i motionen anförts.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995

1994/95:So453 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om provrörsbefruktning.

1994/95:So496 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om undervisning och information,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rådgivning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ett samrådsförfarande borde vara en

rättighet och en skyldighet för båda parter vid eventuell abort.

1994/95:So497 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar införa ett förbud mot utlämnande av

information om fostrets kön före utgången av 25:e

graviditetsveckan om det inte kan anses medicinskt motiverat.

1994/95:L411 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utredningen av äggdonationer i Sverige.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rätten till legal abort.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas vissa frågor som gäller

fosterdiagnostik, sena aborter samt stödsamtal i samband med

abort.

Riksdagen föreslås godkänna vissa riktlinjer för verksamhet

med fosterdiagnostik. I dessa betonas kvinnans självständiga

beslut. Riktlinjerna avser bl.a. tillgänglighet till och

information om fosterdiagnostik liksom frågan om hur icke

efterfrågad information som framkommit i samband med

fosterdiagnostik bör hanteras. Även preimplantatorisk diagnostik

behandlas.

I propositionen föreslås vidare att abortlagen (1974:595)

ändras så att alla kvinnor som begär abort skall erbjudas

stödsamtal innan aborten utförs. De kvinnor som genomgår abort

skall även erbjudas samtal efter aborten.

Gränsen för abort utan särskilt tillstånd bör enligt

propositionen även fortsättningsvis ligga vid utgången av 18:e

graviditetsveckan. De synnerliga skäl som krävs för abort efter

denna tidpunkt preciseras, liksom hittills, inte närmare i

lagtexten.

Ärendet och dess beredning i regeringskansliet

I september 1989 överlämnades betänkandet Den gravida

kvinnan och fostret -- två individer (SOU 1989:51) till

Socialdepartementet. Betänkandet har remissbehandlats. Statens

medicinsk-etiska råd, som är ett rådgivande organ till

regeringen, har i januari 1992 redovisat sina synpunkter på

betänkandet. Medicinska forskningsrådet har i ett yttrande till

Socialdepartementet den 18 september 1991 redovisat

forskningsläget angående preimplantatorisk diagnostik. Statens

medicinsk-etiska råd har beretts tillfälle att göra en etisk

bedömning av denna fråga och har i februari 1992 inkommit till

Socialdepartementet med ett yttrande härom.

I propositionen anförs att lagändringarna till övervägande

delen är av redaktionell eller språklig karaktär. En ny

bestämmelse föreslås dock om att en kvinna som vill avbryta sitt

havandeskap skall erbjudas ett stödsamtal innan åtgärden utförs.

Regeringen anser på grund av förslagens beskaffenhet att

Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har

därför inte inhämtats anförs det.

Ärendets beredning i riksdagen

Utskottet har hållit en sluten utfrågning om olika etiska

frågor som fosterdiagnostik med företrädare för Statens

medicinsk-etiska råd och bl.a. docenten i klinisk genetik Jan

Wahlström.

Utskottet har vidare den 21 mars 1995 beslutat inhämta

Lagrådets yttrande över lagförslaget. Yttrandet fogas till

betänkandet som bilaga 2.

De handikappades riksförbund (DHR) har uppvaktat utskottet i

ärendet.

Riktlinjer för fosterdiagnostik

I propositionen föreslås riksdagen godkänna vad regeringen

anför om riktlinjer för fosterdiagnostik. Någon

författningsreglering föreslås inte. Enligt propositionen är det

tillräckligt att Socialstyrelsen utformar allmänna råd i

enlighet med av riksdagen antagna riktlinjer.

Förslaget innebär att alla kvinnor skall erbjudas information

om fosterdiagnostik. Gravida kvinnor som är yngre än 35 år eller

som inte tillhör någon riskgrupp föreslås erbjudas en allmän,

översiktlig information. Gravida kvinnor som är 35 år och äldre

samt kvinnor som tidigare fött barn med funktionsstörning eller

som är bärare av anlag för någon svår ärftlig sjukdom bör,

enligt förslaget, erbjudas en mer ingående information och

vägledning om fosterdiagnostik samt också erbjudas genetisk

rådgivning.

Informationen skall enligt förslaget innehålla uppgift om

vilka möjligheter fosterdiagnostiken erbjuder, på vilka villkor

undersökningarna är tillgängliga samt vilka begränsningar och

risker som är förknippade med dessa.

Kvinnan skall, efter att ha fått information, själv -- i

samråd med läkaren -- bestämma om hon skall genomgå

fosterdiagnostik.

Enligt propositionen skall alla gravida kvinnor erbjudas

information om ultraljudsundersökning.

I de fall risk för fosterskada konstaterats skall kvinnan

erbjudas information och stöd, anförs det. Den gravida kvinnan

bör utan särskild begäran få all information om fostrets

hälsotillstånd som kommer fram vid fosterdiagnostisk

undersökning -- även sådan information som inte eftersökts av

läkaren. Uppgift om fostret som inte rör dess hälsotillstånd,

exempelvis kön, bör dock endast lämnas ut om kvinnan särskilt

begär det.

Screeningundersökning skall i princip undvikas i samband med

fosterdiagnostik enligt förslaget. Om det trots allt skulle

bedömas angeläget med sådan undersökning är det, enligt

propositionen, lämpligt att detta anmäls till Socialstyrelsen.

Information om fosterdiagnostik och information efter

genomförd diagnostik

I propositionen framhålls att fosterdiagnostik i vid

mening omfattar alla slags undersökningar som kan göras,

antingen på den gravida kvinnan eller på fostret, för att bedöma

fostrets utveckling och hälsa. Den helt dominerande delen av

fosterdiagnostik utgörs av rutinmässiga undersökningar som görs

inom mödrahälsovården för att bl.a. fastställa graviditetens

längd och fostrets tillväxt. Undersökningar för att upptäcka

missbildningar och sjukdomstillstånd hos fostret gäller framför

allt familjer med kända anlag för ärftliga sjukdomar och kvinnor

som på grund av sin ålder kan löpa risk att föda barn med

missbildningar. Här avses framför allt den senare typen av

undersökningar.

Resultatet av en fosterdiagnostisk undersökning kan leda till

att de blivande föräldrarna väljer att avbryta graviditeten

genom abort. I propositionen anförs att fosterdiagnostiken

därmed aktualiserar en rad grundläggande existentiella frågor

som bl.a. gäller människosyn, människovärde, rätten till liv,

inställning till sjukdom och lidande samt attityder till

handikapp.

Enligt propositionen måste ställningstagandet till

fosterdiagnostik ta sin utgångspunkt i en människosyn där

människor förväntas klara av att fatta svåra beslut. Ett

ställningstagande till att avbryta graviditeten är ett stort och

svårt beslut. Hur svårt ställningstagandet till fosterdiagnostik

än är så finns det ingen annan än kvinnan som är bättre lämpad

att fatta beslut. Det har framförts farhågor om att

fosterdiagnostiken skulle kunna leda till ett samhälle där svåra

handikapp inte accepteras. Enligt propositionen finns det inget

som säger att en syn på kvinnor och män som kompetenta att fatta

svåra beslut skulle leda till en sådan utveckling.

Användandet av fosterdiagnostik regleras inte i någon särskild

lagstiftning. Enligt gällande bestämmelser inom hälso- och

sjukvården är det den behandlande läkarens skyldighet att inom

möjligheternas gräns göra de undersökningar som den vårdsökandes

tillstånd kräver. Vården och behandlingen skall så långt det är

möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Patienten har också rätt att få information om sitt

hälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds.

Informationen är en förutsättning för att patienten skall kunna

ge sitt samtycke till den behandling som läkaren föreslår.

Bestämmelserna gäller också gravida kvinnor även om graviditeten

inte är någon sjukdom. Enligt hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763) kan dock ingen kräva att få genomgå en viss

undersökning, utan det är läkarens uppgift att bedöma om det

finns medicinska indikationer för undersökningen.

Frågan om information och kunskap är, enligt propositionen, en

av de centrala frågorna i samband med fosterdiagnostiken.

Förutsättningen för att kunna gör ett välunderbyggt

ställningstagande är att kvinnan har god kunskap om

fosterdiagnostiken. Kunskaper om fosterdiagnostikens

möjligheter, begränsningar och risker kommer att vara avgörande

för om kvinnan vill genomgå fosterdiagnostik eller inte, heter

det. Kvinnan måste också göras medveten om det dilemma som kan

uppstå om undersökningen ger besked om en missbildning eller

skada. Det bör vara en självklarhet att kvinnan kan känna att

hon har valfrihet att avstå från fosterdiagnostik. Informationen

måste därför ges på ett sådant sätt, framhålls det, att kvinnan

verkligen upplever sig ha ett reellt val.

Blivande föräldrar som får besked om att deras foster är svårt

skadat eller missbildat upplever ofta en kris- eller

sorgereaktion. I propositionen anförs att det är nödvändigt att

det finns en beredskap hos personalen att hantera dessa

psykologiska reaktioner. Den första informationen kvinnan får

och det sätt den ges på kan vara avgörande för om hon beslutar

sig för abort eller inte. Hos dem som informerar kvinnan krävs

därför en stor lyhördhet och en etisk medvetenhet liksom kunskap

om skadans eller missbildningens omfattning, kunskap om de

praktiska konsekvenserna av handikapp samt kunskap om de

samhällsinsatser som kan erbjudas familjer med handikappade

barn. Det är också, enligt propositionen, en fördel om kvinnan

kan erbjudas möjlighet att träffa flera personer som kan ge

information om den aktuella skadan eller sjukdomen och vilka

framtida konsekvenser denna kan få för barnet och för familjen.

Det kan gälla kurator, psykolog eller genetiker.

I propositionen framhålls att etiska aspekter på

fosterdiagnostik bör ges stort utrymme i fortbildningen av

berörda läkare och barnmorskor för att dessa skall kunna möta

kvinnan på ett bra sätt. Förutom medicinsk kunskap och etiska

diskussioner bör personalen också få grundläggande kunskap om

samhällets stöd till människor med funktionshinder.

Enligt gällande lagstiftning har kvinnan i princip rätt att

få del av all information som kommer fram vid fosterdiagnostik,

även sådan som inte eftersökts vid undersökningen. Endast om det

med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av

synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas skall den undanhållas

henne. Utan särskild begäran skall emellertid enbart den

information som rör fostrets hälsotillstånd lämnas till kvinnan.

Om kvinnan särskilt begär det skall hon dock få all information

om fostret, även dess kön.

Statens medicinsk-etiska råd som yttrat sig över

betänkandet Den gravida kvinnan och fostret -- två individer

anför bl.a. följande angående informationen till kvinnan:

Kvinnans rätt till kunskap och värdet av öppenhet från hälso-

och sjukvårdens sida är väsentliga etiska utgångspunkter. Det

gäller även uppgift om fostrets kön, som inte är medicinskt

motiverad. Informationen skall inte vara kopplad till en

tidsgräns (17--18 veckor) under graviditeten. Rådet finner det

svårt att åstadkomma särskilda regler för detta inom ramen för

gällande grundsatser för sekretess.

Kvinnans rätt att få abort utan angivande motiv måste även i

detta fall respekteras.

Som tidigare sagts skall all information på begäran lämnas ut

till de berörda. Det är dock viktigt att betona att sekretessen

strikt upprätthålls gentemot utomstående.

I motion So26 av Stig Sandström m.fl. (v) hemställs att

riksdagen hos regeringen begär en plan för innehåll och

organisation av stöd till den gravida kvinnan enligt vad i

motionen anförts om en allsidig informationsinsats när det

gäller fosterdiagnostiken (yrkande 1). Motionärerna anser

att det skall vara kvinnan själv som bestämmer över om hon vill

genomgå fosterdiagnostik eller inte och är därmed positiva till

propositionens förslag. Motionärerna är också positiva till att

utelämna uppgifter om kön och andra ovidkommande uppgifter vid

information om diagnostikens resultat. Den som utför

diagnostiken, läkare eller barnmorska, måste dock alltid delge

patienten all sin kunskap om barnet när så begärs. Motionärerna

framhåller att det är viktigt med allsidig information till

föräldrar om det väntade barnet misstänks kunna födas med en

missbildning och att de är positiva till en utbyggd genetisk

vägledning. I varje skede av graviditeten skall kvinnan ha rätt

till en kuratorskontakt. Det är också viktigt att hon har

tillgång till kontakt med en genetiker och omsorgskurator som

kan förmedla vilka stora livskvaliteter det ändå finns trots ett

handikapp. Motionärerna anser att det i propositionen talas

mycket om kvinnans kapacitet och självbestämmande men knappt

något alls om vilka resurser som skall ges för att det skall

fungera i verkligheten. Regeringen bör därför återkomma med en

plan för utbildning av läkare, barnmorskor och kuratorer som

skall utmynna i en god information och ett gott stöd till

kvinnan.

I samma motion hemställs också att riksdagen hos regeringen

begär att en expertgrupp tillsätts för att ge det ofödda barnet

rätt till sekretess enligt vad i motionen anförts om begränsning

av fosterdiagnostiken (yrkande 3). Enligt motionärernas

synsätt skall rätten till sekretess ingå i den ofödda människans

rättigheter då gentekniken utgör ett hot mot människors

integritet. Motionärerna pekar på att kunskaper om dem som

prenatalt diagnostiseras kommer att finnas utanför deras egen

kontroll hos föräldrarna och andra, t.ex. hos forskare och

försäkringsbolag. Rätten till lagskydd innebär, enligt

motionärerna, att fosterdiagnostikens möjligheter måste

begränsas, dvs. vilka egenskaper som inte skall få efterforskas.

Här kan även sjukdomar anses vara egenskaper. Motionärerna

föreslår att en expertberedning tillsätts för att komma med

förslag till ett system som reglerar fosterdiagnostiken.

Beredningens uppgift skall också vara att ge det ofödda barnet

rätt till sekretess och hur denna rätt skall garanteras. I en

sådan expertberedning föreslås flera representanter för

handikappförbunden vara representerade.

I motion So27 av Birger Schlaug m.fl. (mp) hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fosterdiagnostik (yrkande 1).

Motionärerna delar propositionens uppfattning att

självbestämmande är kopplat till kunskap och att alla gravida

kvinnor skall ges information om att fosterdiagnostik finns.

Motionärerna framhåller att eftersom det alltjämt är läkaren

som, i samråd med kvinnan, avgör om den möjliga medicinska

nyttan väger upp eventuella risker, så tror motionärerna inte

att fosterdiagnostiken kommer att missbrukas. Förslaget stärker

kvinnans möjligheter att få kunskap som möjliggör ett etiskt

avvägt beslut om vilka val hon ställs inför. Information om

fosterdiagnostikens innehåll och konsekvenser kan t.ex. innebära

att kvinnan helt avstår från diagnostik, även rutinmässig

ultraljudsundersökning. Om kvinnan väljer att genomgå

diagnostik, kan information om eventuell fosterskada leda till

bättre förberedelser att rädda barnet, likaväl som till beslut

om abort. Motionärerna delar också uppfattningen att 18-veckors

gränsen utgör en betryggande säkerhetsmarginal till tidpunkten

för fostrets livsduglighet och att det därför inte finns

anledning att ändra den tidpunkt fram till vilken beslutet om

abort helt är kvinnans eget.

Motionärerna anför vidare att antalet aborter efter

fosterdiagnostik i dag är få och som regel, ur vissa perspektiv,

väl motiverade. I propositionen förutsätter regeringen att

Socialstyrelsen, Statens medicinsk-etiska forskningsråd och de

forskningsetiska kommittéerna följer utvecklingen och

aktualiserar framtida behov av lagstiftning på området.

Motionärerna ser det som angeläget att detta förs fram som en av

de riktlinjer som skall följas i form av ett särskilt förslag.

I motion So28 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om information från fosterdiagnostiken

(yrkande 2). Motionärerna anser att med nuvarande

abortlagstiftning försämrar regeringens förslag, om ökad

tillgång på fosterdiagnostik och den information som där

framkommer, ytterligare fostrets rättssäkerhet. Ingen avvägning

sker mellan de båda parterna i den konflikt som

fosterdiagnostiken kan skapa. Motionärerna har en mer restriktiv

syn på informationen och anser att endast dödliga och mycket

allvarliga sjukdomar och defekter bör delges utan särskild

begäran. Övrig ärftlighet eller defekt vad avser fostrets

hälsotillstånd bör bara delges om det särskilt efterfrågas.

Karakteristika som inte avser fostrets hälsotillstånd, t.ex. kön

och ögonfärg, bör inte delges alls. I denna del bör riksdagen

avslå regeringens förslag till riktlinjer för fosterdiagnostik

och i stället godkänna här angivna riktlinjer, anförs det.

Motionärerna betonar att det är viktigt att de former som

informationen vidarebefordras i är genomtänkta. För att kunna ge

en fullödig information krävs att informatören har en god etisk

medvetenhet samt kunskaper om de praktiska konsekvenserna av ett

handikapp och om de samhällsinsatser som kan erbjudas familjer

med handikappade barn. Detta kan kräva att den ansvarige läkaren

alltid erbjuder fler samtalspartner som exempelvis genetiker,

kurator eller psykolog. Ytterligare stödsamtal skall alltid

erbjudas. Motionärerna hänvisar till att i Danmark erbjuds

kvinnan ett samtal med en företrädare för en familj som har barn

med den aktuella sjukdomen eller skadan. Denna modell borde bli

praxis även i Sverige, anser motionärerna.

I motion So497 av Margareta Israelsson m.fl. (s) hemställs

att riksdagen beslutar införa ett förbud mot utlämnande av

information om fostrets kön före utgången av 25:e

graviditetsveckan om det inte anses medicinskt motiverat.

Motionärerna anför att fosterdiagnostiken ger information om

fostrets hälsotillstånd men också kan ge information om fostrets

kön. Det finns, enligt motionärerna, en risk att kvinnan kan

besluta sig för abort av andra skäl än strikt medicinska,

exempelvis om hon eller familjen önskar sig ett barn av ett

visst kön. Motionärerna vill därför ändra lagstiftningen så att

ett förbud införs mot att utlämna information om det väntade

barnets kön till 25:e graviditetsveckan, om informationen inte

kan anses medicinskt motiverad. Detta skulle omöjliggöra att

informationen missbrukas.

Ultraljudsundersökning

I motion So26 av Stig Sandström m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om lämpligheten av att

ultraljudsundersökningarna i möjligaste mån centraliseras för

att ge gravida kvinnor det bästa omhändertagandet (yrkande

2).

I propositionen redovisas att ultraljudsundersökning för

närvarande erbjuds i princip alla gravida kvinnor.

Ultraljudstekniken genomgår en snabb utveckling som väntas leda

till att även mindre avvikelser kommer att kunna upptäckas och

att undersökningarna kommer att kunna göras tidigt i

graviditeten.

Preimplantatorisk diagnostik

I propositionen redovisas att Medicinska forskningsrådet

år 1991 ombads att bidra med underlag för ställninstagandet till

preimplantatorisk diagnostik genom att lämna information om

utvecklingen av forskningen inom området. Statens

medicinsk-etiska råd gjorde därefter, år 1992, en etisk

bedömning av frågan. Medicinsk-etiska rådet ansåg att klinisk

forskning borde kunna tillåtas efter godkännande av

forskningsetisk kommitté. Sådan forskning borde, enligt

Medicinska forskningsrådet och Medicinsk-etiska rådets mening,

endast ske i de fall det finns risk för att fostret har anlag

för någon svår ärftlig sjukdom och in-vitro-fertilisering (IVF)

samtidigt är en förutsättning för graviditet. Sedan rådens

yttranden avlämnats har metoden kommit i kliniskt bruk i bl.a.

Storbritannien. I Sverige har viss klinisk forskning bedrivits

och klinisk prövning nyligen startats.

Enligt regeringens bedömning bör metoden användas med stor

restriktivitet. Preimplantatorisk diagnostik föreslås få

användas endast vid diagnostik av allvarliga, progressiva,

ärftliga sjukdomar som leder till tidig död och där ingen bot

eller behandling finns. Könsbestämning föreslås endast få göras

som led i diagnostik av könsbundna ärftliga sjukdomar där bot

eller behandling saknas.

Regeringen avser enligt propositionen att ge Socialstyrelsen i

uppdrag att rapportera om den fortsatta tillämpningen.

I motion So27 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om preimplantatorisk

fosterdiagnostik (yrkande 6) och lagförslag om reglering av

forskning inom preimplantatorisk fosterdiagnostik (yrkande

7). Motionärerna anför att regeringen har intagit en ställning

mellan utredningen om det ofödda barnet, som inte vill tillåta

preimplantatorisk fosterdiagnostik utanför forskningsområdet och

Statens medicinska forskningsråd, som jämställer

preimplantatorisk diagnostik med annan fosterdiagnostik. Den nu

aktuella propositionen avser fosterdiagnostik i kliniskt syfte

(för bedömning av eventuell abort eller val av ägg vid yttre

befruktning) varför frågan om forskning ej är aktuell i detta

sammanhang. Av de inkomna yttrandena framgår tydligt att olika

sakkunniga gör mycket olika bedömningar av lämpligheten av

preimplantatorisk diagnostik. Det framgår också att osäkerheten

är stor när det gäller effekterna av extern hantering av ägg.

Motionärerna anser att den medicinska osäkerheten tillsammans

med de etiska invändningar som framförts gör att man i dagsläget

rimligen inte kan tillåta preimplantatorisk diagnostik i

kliniskt syfte. För grundforskning och kliniskt tillämpad

forskning skall tillstånd från Socialstyrelsen föreligga.

Motionärerna förutsätter därför att regeringen återkommer med

lagförslag för reglering av forskningen inom detta område.

I motion So28 av Alf Svensson m.fl. (kds) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

preimplantatorisk diagnostik (yrkande 3). Europarådet har

rekommenderat sina medlemsländer att rätten att födas med

omanipulerad arvsmassa skall räknas till de mänskliga

rättigheterna. Motionärerna anser att det är tveksamt om den

preimplantatoriska diagnostiken ger några garantier för en

omanipulerad avsmassa. De s.k. totiopotenta cellerna som

avlägsnas från det befruktade ägget kan teoretiskt och praktiskt

vara av den beskaffenheten att de inte påverkar individens

biologiska funktion, men helt säker kan man enligt motionärerna

inte vara. Avlägsnande av sådana celler kan kanske visa sig ge

effekter efter mycket lång tid. Motionärerna anser att det mot

denna bakgrund finns en god grund för en mycket restriktiv

hållning till den här typen av diagnostik. I regeringens förslag

till riktlinjer finns bara angivet för vilken typ av sjukdomar

som den får användas, däremot finns inte någon begränsning att

generellt använda den vid alla typer av in-vitro-fertilisering.

Motionärerna anser att det bör vara klarlagt att en risk

föreligger för den av regeringen angivna typen av sjukdomar för

att sådan diagnostik skall ske. Regeringens förslag bör

kompletteras på denna punkt, enligt motionärerna. Motionärerna

yrkar att denna begränsning av den preimplantatoriska

diagnostiken godkänns av riksdagen.

Genteknik vid allmänna hälsoundersökningar

Riksdagen antog våren 1991 lagen (1991:114) om användningen av

viss genteknik vid allmänna hälsoundersökningar. Enligt lagen

får sådan undersökning av arvsmassan som utnyttjar analys av

genernas DNA eller RNA inte ske vid allmänna hälsoundersökningar

utan tillstånd från Socialstyrelsen. Tillstånd får lämnas endast

om undersökningen är inriktad på att söka kunskap om

sjukdomsförhållanden som är av allvarlig art eller annars av

särskild betydelse för hälso- och sjukvården. Vid prövning av

tillståndsfrågan skall särskilt beaktas om de som skall leda och

utföra undersökningen har den kompetens som behövs för ändamålet

och om integritetsskyddet för uppgifter om

undersökningsdeltagarnas genetiska förhållanden kan antas bli

tillfredsställda. Deltagarna måste ge sitt skriftliga samtycke.

Socialutskottet anförde vid sin behandling av ärendet bl.a.

följande i betänkande 1990/91:SoU10 (s. 9 f.):

Utskottet gör följande bedömning. Genom användning av

genteknik vid allmänna hälsoundersökningar skulle det i vissa

fall bli möjligt att identifiera enskilda som riskerar att

drabbas av ärftligt betingad sjukdom. Tidigt insatt medicinsk

behandling eller ändrad livsstil skulle i en del fall kunna

förebygga, lindra eller bota sjukdomen i fråga. Utskottet delar

därför uppfattningen i propositionen att allmänna

hälsoundersökningar med användning av genteknik skall få göras.

För att skydda den enskilde mot opåkallat intrång i privatlivets

innersta sfär är det emellertid angeläget att samhället markerar

en återhållsam inställning och att restriktioner för

verksamheten införs genom lagstiftning. Enligt lagförslaget i

propositionen skall allmänna hälsoundersökningar med hjälp av

DNA- eller RNA-analys inte få göras utan tillstånd av

Socialstyrelsen. Härigenom får man enligt utskottets mening en

tillfredsställande garanti för att sådana genundersökningar bara

används under etiskt godtagbara förutsättningar och att de

utförs med den kompetens och ansvarskänsla som krävs.

Utskottets bedömning

Utskottet delar inställningen i propositionen att alla gravida

kvinnor skall erbjudas en allmän översiktlig information om

fosterdiagnostik. Utskottet delar också uppfattningen att

gravida kvinnor som är 35 år och äldre samt kvinnor som tidigare

fött barn med funktionsstörning eller som är bärare av anlag för

någon svår ärftlig sjukdom bör erbjudas en mer ingående

information och vägledning om fosterdiagnostik samt också

erbjudas genetisk rådgivning. Informationen skall vara allsidig

och innehålla uppgift om vilka möjligheter som

fosterdiagnostiken erbjuder, på vilka villkor undersökningarna

är tillgängliga samt vilka begränsningar och risker som är

förknippade med dem. Kvinnan måste, enligt utskottets mening, få

information om den situation som kan uppstå om undersökningen

ger besked om en missbildning eller skada hos fostret. Hon måste

också informeras om att diagnostiken aldrig kan ge någon garanti

för att fostret inte är skadat. Utskottet anser att det är av

största vikt att informationen om fosterdiagnostik ges på ett

sådant sätt att kvinnan upplever att hon har en reell valfrihet

om hon skall genomgå eller avstå från fosterdiagnostik.

Utskottet delar vidare uppfattningen i propositionen och i

motionerna So26 (v), So27 (mp) och So28 (kds) att det är av

avgörande betydelse på vilket sätt kvinnan ges information om

resultatet av en fosterdiagnostisk undersökning eftersom sättet

att ge informationen kan påverka hennes ställningstagande till

frågan om abort eller inte. Information om att fostret är skadat

eller missbildat väcker ofta en kris- och sorgereaktion hos

kvinnan och hennes man. Det är av största vikt att den personal

som ger informationen är lyhörd och har en etisk medvetenhet

samt kan informera om skadans eller missbildningens omfattning.

Det är enligt utskottets mening angeläget att etiska aspekter

på fosterdiagnostik ges stort utrymme i såväl utbildning som

fortbildning av bl.a. berörda läkare och barnmorskor. Det är en

fördel om kvinnan kan erbjudas möjlighet att träffa flera

personer som kan ge information dels om den aktuella skadan

eller sjukdomen, dels om vilka framtida konsekvenser denna kan

få för barnet och för familjen och dels vilket stöd samhället

kan ge familjer med ett funktionshindrat barn. Medverkan kan

behövas av t.ex. genetiker, kurator och psykolog. Utskottet vill

betona att information kan behövas vid mer än ett tillfälle och

att stödsamtal kan behövas även efter en förlossning.

I några av motionerna tas frågan upp om vilken information

kvinnan skall få i samband med fosterdiagnostiken. Enligt

gällande lagstiftning skall en gravid kvinna ges information om

sitt och fostrets hälsotillstånd och de behandlingsmetoder som

står till buds. I förslaget till riktlinjer om fosterdiagnostik

föreslås att informationen om fostret skall begränsas till

uppgifter om fostrets hälsotillstånd. Om kvinnan begär det skall

hon dock få även annan information om fostret, t.ex. om fostrets

kön.

Utvecklingen inom medicinen, bl.a. inom gentekniken, går

mycket snabbt. Alltmer information blir möjlig att få fram genom

fosterdiagnostik, inte bara väsentlig medicinsk information utan

också information av mindre medicinsk tyngd och av annan art

t.ex. om fostrets kön. Det finns, enligt utskottet, skäl att

noga överväga hur all denna information skall hanteras. Enligt

propositionen avser regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag

att utforma Allmänna råd om fosterdiagnostiken och dess

användning samt på vilket sätt informationen skall lämnas ut.

Mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom bl.a.

fosterdiagnostiken anser utskottet att det kan finnas skäl att

ytterligare överväga frågan om det bör finnas begränsningar när

det gäller den information som bör lämnas ut till den gravida

kvinnan. Utskottet har inte tillräckligt underlag för att ta

ställning till förslaget om införande av en tidsgräns för

utlämnande av information om fostrets kön. Frågan berör centrala

etiska frågor och integritetsfrågor. Utskottet konstaterar att

det ingår i Statens medicinsk-etiska råds uppdrag att följa

utvecklingen på det medicinsk-etiska området och ge regeringen

och därmed även riksdagen råd om huruvida ny kunskap och nya

metoder inom medicinen medför behov av t.ex. lagändringar.

Utskottet anser att det bör ankomma på Statens medicinsk-etiska

råd att ytterligare överväga frågan. Regeringen bör vid lämpligt

tillfälle återkomma till riksdagen i denna fråga.

Utskottet anser vidare att det bör ankomma på varje

sjukvårdshuvudman att organisera verksamheten med

ultraljudsundersökningar. Enligt propositionen har regeringen

för avsikt att ge Statens beredning för utvärdering av medicinsk

teknologi (SBU) i uppdrag att utvärdera

ultraljudsundersökningarnas medicinska nytta.

Utskottet delar också uppfattningen i propositionen att

screeningundersökning i princip bör undvikas i samband med

fosterdiagnostik. Om det bedöms angeläget med sådan undersökning

bör det anmälas till Socialstyrelsen. Utskottet vill erinra om

att screening som inriktas mot analys av genernas DNA eller RNA

kräver tillstånd från Socialstyrelsen enligt lagen (1991:114) om

användning av viss genteknik vid allmänna hälsoundersökningar.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen och motion So28

(kds) att preimplantatorisk diagnostik måste användas med stor

restriktivitet och endast för par med anlag för någon svår

genetisk betingad sjukdom eller kromosomavvikelse. Diagnostiken

skall inriktas mot allvarliga, progressiva, ärftliga sjukdomar

som leder till tidig död och där ingen bot eller behandling

finns. Könsbestämning skall endast få göras om det är medicinskt

motiverat. Socialstyrelsen kommer enligt propositionen att få

regeringens uppdrag att noga följa utvecklingen och rapportera

om den fortsatta tillämpningen.

Utskottet anser att såväl regeringen som Socialstyrelsen noga

bör följa upp hur de föreslagna riktlinjerna för

fosterdiagnostik fungererar i praktiken. Regeringen bör om det

behövs återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i

riktlinjerna.

Med det ovan sagda förordar utskottet att riksdagen godkänner

vad regeringen anfört om riktlinjer för fosterdiagnostik.

Motionerna So26 (v), So27 (mp) yrkandena 1, 6 och 7, So28 (kds)

yrkandena 2 och 3 och So497 (s) är i huvudsak tillgodosedda och

avstyrks.

Missbildningsregister

I motion So25 av Margitta Edgren (fp) yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om register rörande missbildade foster. Motionären kan inte

acceptera att ett register inrättas över missbildade foster, då

det är oetiskt och ett alltför stort intrång i kvinnors

integritet. Ett register betyder att de kvinnor som sökt abort

och fått sådan skall registreras. Motionären hänvisar också till

att Datainspektionen har avslagit en begäran från

Socialstyrelsen om att få utvidga det befintliga Medicinska

födelseregistret. Statens medicinsk-etiska råd och

Hälsodatakommittén bör, enligt motionären, ges möjlighet att ta

ställning till ett eventuellt inrättande av registret.

I propositionen bedömer regeringen att det är önskvärt att

ett register över missbildade foster inrättas. De uppgifter som

ett sådant register måste innehålla är emellertid av synnerligen

integritetskänslig natur och kräver särskilda överväganden bl.a.

av rättslig natur. Regeringen anser det lämpligt att arbetet med

att inrätta ett författningsreglerat missbildningsregister över

foster får anstå tills beredningen av Hälsodatakommitténs

förslag. Kommittén, som haft i uppdrag att utreda och lägga fram

förslag till författningsreglering av personregister inom hälso-

och sjukvårdens område (dir. 1993:111), skall slutföra sitt

arbete senast den 1 juli 1995.

Datainspektionen har genom beslut den 26 mars 1993 avslagit

Socialstyrelsens begäran om en utvidgning av "Medicinska

födelseregistret med missbildningsregister" med uppgift från

fosterdiagnostik om fosterskador upptäckta före födelsen.

Socialstyrelsen har överklagat beslutet till regeringen. Ärendet

bereds för närvarande i Justitiedepartementet (Ju 93/4165).

Utskottets bedömning

Utskottet anser att frågan om inrättandet av ett

missbildningregister bör övervägas ytterligare i

regeringskansliet. Utskottet utgår från att regeringen vid den

slutliga bedömningen av lämpligheten av att inrätta ett särskilt

register över missbildade foster, om det behövs, utnyttjar den

kompetens som Statens medicinsk-etiska råd besitter. Motion So25

(fp) avstyrks därmed.

Abortförebyggande insatser

I motion So27 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

abort (yrkande 2). Motionärerna anser att det behövs en

uttalad hälsopolitisk ambition att minimera antalet aborter

mellan 12:e och 18:e veckan för att kunna försvara ökad

information om fosterdiagnostik med oförändrad tidsgräns för fri

abort. Motionärerna anser att regeringen skall återkomma med

förslag om hur förebyggande information i syfte att minimera

antalet sena aborter kan utformas. Detta kan t.ex. innebära att

information om fosterdiagnostik, fosterutveckling och abort ges

i samband med undervisning i sex och samlevnadsfrågor i skolan.

Upprepad information kan också ges i samband med första besöket

på mödravårdscentral eller liknande.

Också i motion So496 av Rigmor Ahlstedt (c) begärs ett

uttalande om abortförebyggande insatser. Motionären yrkar att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om undervisning och information (yrkande 1)

och rådgivning (yrkande 2). För att minska antalet oönskade

graviditeter krävs en rad samordnande insatser som sex- och

samlevnadsundervisning i skolorna, lättillgänglig och

kostnadsfri preventivmedelsrådgivning m.m. Det är oerhört

viktigt att både män och kvinnor, pojkar och flickor deltar i

detta arbete och nås av informationen, anför motionären.

Folkhälsoinstitutet har som central myndighet en

samordnande funktion när det gäller det abortförebyggande

arbetet. Inom programmet sexualitet och hälsa är följande

områden centrala för de tre första årens verksamhet vid

institutet:

Bevakning av preventivmedelsrådgivningens utveckling. Speciell

uppmärksamhet ägnas det utåtriktade arbetets utveckling i

samband med förändrat sjukvårdssystem.

Metodutvecklingsarbete i storstäderna, med inriktning på att

nå utsatta grupper.

Stöd till landstingens abort- och STD-förebyggande arbete,

vilket bl.a. innebär konferenser för politiker,

nätverksseminarier, dokumentation av metoder.

Forskning om orsakerna till aborttals upp- och nedgångar,

t.ex. utvärdering om sambandet mellan subventionering av

p-piller och sänkta aborttal.

Kvalitativ forskning om ungdomars sexuella mönster, speciellt

gruppen 20--24 år. En rad kvalitativa studier initieras.

Utvärdering av lokala sex- och samlevnadsprojekt.

Metodutveckling inom sexual- och samlevnadsundervisningen.

Sexualupplysning till tonårspojkar, med fortsatt genomförande

av utbildning av manliga sexualupplysare.

Folkhälsoinstitutet planerar i samarbete med forskare i

Uppsala, Umeå och Göteborg samt SIFO en undersökning om

sexualitet och hälsa. Undersökningen kommer bl.a. att beröra

abort och orsaken till abort. Resultatet av undersökningen

kommer att presenteras i slutet av 1996.

Utskottet behandlade motioner med krav på abortförebyggande

insatser nyligen i betänkandet 1993/94:SoU15. Utskottet

ansåg det mycket tillfredsställande att antalet aborter

fortsätter att minska och ansåg det angeläget att de

förebyggande insatserna även i fortsättningen prioriteras.

Antalet aborter har minskat under senare år. År 1991 utfördes

totalt 35 788 aborter, år 1992 34 849, år 1993 34 170 och år

1994 (preliminärt) 32 284.

Utskottets bedömning

Utskottet anser det mycket tillfredsställande att antalet

aborter fortsätter att minska och att 92 % av aborterna numera

utförs före den 12:e graviditetsveckan samt att en mycket stor

del av de aborter som utförs senare görs i 13:e eller 14:e

veckan. Numera används i stort sett samma metoder för dessa

senare aborter som för dem som sker tidigt under graviditeten.

Utskottet delar inställningen i motionerna att de förebyggande

insatserna även i fortsättningen bör prioriteras. Att

Folkhälsoinstitutet aktivt arbetar med dessa frågor är enligt

utskottet betydelsefullt. Motionerna So27 (mp) yrkande 2 och

So496 (c) yrkandena 1 och 2 är i huvudsak tillgodosedda och

avstyrks.

Stödsamtal vid abort

Abortlagens utgångspunkt är kvinnans rätt att själv bestämma i

fråga om abort. Enligt abortlagen (1974:595) får abort göras

före den 18:e graviditetsveckan på kvinnans begäran med den

begränsningen att aborten inte får genomföras om den på grund av

sjukdom hos henne kan antas medföra en allvarlig fara för hennes

liv eller hälsa. Om aborten skall utföras efter utgången av den

12:e graviditetsveckan skall den dock i regel föregås av en

särskild utredning.

I propositionen föreslås nu att om en kvinna begär abort

eller om fråga uppkommit om avbrytande av havandeskapet, skall

hon erbjudas stödsamtal oavsett när under graviditeten aborten

är aktuell. Erbjudandet skall alltid dokumenteras. Ett

stödsamtal skall också erbjudas efter åtgärden. Erbjudandena om

stödsamtal föreslås regleras genom ett tillägg i abortlagen. I

lagtexten anges inte vem som skall genomföra samtalen. Detta bör

enligt propositionen avgöras i samråd med kvinnan efter vad som

är lämpligast i det enskilda fallet, anförs det. Även då

havandeskapet avbryts på grund av fara för kvinnans liv eller

hälsa bör stödsamtal erbjudas efter åtgärden. Riksdagen föreslås

anta förslaget till lag om ändring i abortlagen.

I fyra motioner begärs olika tillkännagivanden i fråga om

stödåtgärder.

I motion So27 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs

tillkännagivanden till regeringen om vad i motionen anförts om

stödåtgärder för kvinnor i beslut om abort (yrkande 3) och

stödåtgärder för kvinnor efter abort (yrkande 4). Ett

övervägande att göra abort präglas för många av motstridiga

känslor. Det stödsamtal som kvinnan skall erbjudas är därför en

viktig del i propositionen, anför motionärerna. Motionärerna

finner det underligt att de psykologiska aspekterna knappast

alls berörs i propositionen. Samtalet bör, enligt dem, utökas

till att omfatta ett erbjudande om mer hjälp när så behövs,

t.ex. remittering till psykolog. För att minska osäkerheten på

denna punkt föreslås att en rekommendation om sådant stöd vid

den psykologiska bearbetningen av en genomgången abort tas med i

riktlinjerna. Härvid bör också uppmärksammas att mannen i många

fall bör kunna få ta del i stödsamtalen.

När det gäller sen abort mellan 12:e och 18:e veckan anser

motionärerna att stödsamtalet är så viktigt att det skall vara

obligatoriskt. Om stödsamtalet inte görs obligatoriskt i detta

intervall finns risken att de som bäst behöver stödsamtalen

avstår på grund av att de förtränger situationens allvar. Det

relativa inkräktandet på kvinnans integritet, anser

motionärerna uppvägs av möjligheten att nå kontakt för att

stärka hennes förutsättningar att gå igenom aborten utan trauma.

Informationen under stödsamtalet kan betraktas som ett led i

behandlingen.

I motion So28 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkas att

riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

stödsamtal före och efter abort (yrkande 4) samt att

riksdagen hos regeringen begär förslag om ett abortförebyggande

och graviditetsstödjande program i enlighet med vad i motionen

anförts (yrkande 5). Motionärerna delar regeringens syn att

stödsamtal skall erbjudas men vill också precisera erbjudandet

av stödsamtal till att detta erbjudande skall syfta till att

skapa en praxis. Motionärerna jämför förhållandena när en person

begär sterilisering med vad som föreslås gälla vid begäran om

abort. Den som begär sterilisering måste först obligatoriskt

genomgå samtal vari ingreppets innebörd och i princip

oåterkalleliga verkan klargörs. Information ges också om att

alla kirurgiska ingrepp innebär ett visst mått av risk, så även

sterilisering. Information ges om alternativa preventivmedel.

Efter informationssamtalet uppmanas patienten att tänka igenom

sitt beslut och samtala igenom ingreppet och dess betydelse med

sin partner. Dessa obligatoriska samtal motiveras av omsorg om

patienten, hennes eller hans kropp, och framtiden. Motionärerna

anser att ett samtal före och efter abort är minst lika

motiverat av omsorg om kvinnan, samt naturligtvis också av

omsorg om det väntade barnet. Också en abort har en

oåterkallelig verkan och innebär ett visst mått av risk för

kvinnan. Det behövs information om alternativ till abort och

hjälp till eftertanke, liksom att mannen deltar i dialogen och

tar sitt ansvar, anför motionärerna. Erbjudandet om stödsamtal,

liksom det samtal som föregår en sterilisering, bör utformas

till en praxis. Också stödsamtalet efter en genomgången abort

har stor betydelse för kvinnan och hennes närmaste. Inte minst

kan ett sådant samtal hindra att kvinnan åter kommer i en

abortsituation.

I motion So496 av Rigmor Ahlstedt (c) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att ett samrådsförfarande

borde vara en rättighet och en skyldighet för båda parter vid

eventuell abort (yrkande 3). Motionären framhåller att det

många gånger har understrukits att abort inte får ersätta

preventivmedel och att respekten för livet inte får avtrubbas.

Det är därför av största vikt att kvinnan när hon står inför

detta mycket svåra beslutstagande får allt det stöd och den

hjälp hon behöver, anför motionären. Också mannens roll och

betydelse måste understrykas. Motionären anser därför att det

borde vara det mest naturliga att såväl mannen som kvinnan både

har en möjlighet och en skyldighet att delta i ett

samrådsförfarande inför ett abortbeslut som berör båda parter.

I motion A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rätten till legal abort (yrkande 37).

Motionärerna anför att rätten till legal abort är grundläggande.

Varje år dör mellan 150 000 och 200 000 kvinnor av illegala

aborter enligt WHO. Möjligheten till säker och legal abort är

därför också viktig för att minska kvinnodödligheten. Samtidigt

framhåller motionärerna att det behövs förebyggande arbete och

stödinsatser för att antalet aborter skall kunna minskas.

Lagrådet har på begäran av utskottet yttrat sig över

förslaget till ändring av abortlagen. Lagrådet har därvid

föreslagit att 2 § i förslaget till lag om ändring i abortlagen

ges en annan utformning så att det av paragrafen klart framgår

vem som är skyldig att lämna erbjudande om stödsamtal. Lagrådet

anser sig dock inte för sin del ha tillräckligt med underlag för

att föreslå en föreskrift i frågan.

Lagrådet förordar vidare att ordet "fara" i 6 § i lagförslaget

bör bytas ut mot "överhängande fara", i övrigt föreslås visa

förtydliganden och en viss redaktionell jämkning av paragrafen.

I förtydligande syfte föreslås vidare vissa redaktionella

ändringar i 1 och 8 §§.

Utskottets bedömning

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att en gravid

kvinna skall erbjudas stödsamtal om hon begär abort eller om

fråga uppkommit om avbrytande av havandeskapet oavsett när under

graviditeten aborten eller avbrytandet av havandeskapet är

aktuell. Syftet med ett stödsamtal är att hjälpa kvinnan att

själv fatta beslut om hon skall genomgå abort eller inte.

Utskottet anser inte att hennes ställningstagande underlättas av

om hon tvingas till ett stödsamtal. Utskottet delar därför inte

förslagen i motionerna So27 (mp) och So496 (c) om

obligatoriska stödsamtal.

Flera undersökningar visar att kvinnor som genomgår abort

ibland får psykiska reaktioner efter aborten. Utskottet delar

därför uppfattningen att kvinnan/föräldraparet skall erbjudas

stödsamtal även efter en abort eller ett avbrutet havandeskap.

Som framhålls i propositionen bör ett stödsamtal efter en

genomgången abort bl.a. kunna vara ett led i arbetet att

förebygga fler oönskade graviditeter. Ansvaret för utformningen

av stödsamtalet är en fråga för sjukvårdshuvudmännen. Utskottet

avstyrker motionerna So27 (mp) yrkandena 3 och 4, So28 (kds)

yrkandena 4 och 5 och So496 (c) yrkande 3. Även motion A807 (c)

yrkande 37 avstyrks.

När det gäller förslaget i propositionen om ändring i 2 §

abortlagen föreslår Lagrådet en språklig ändring och att sista ledet i

paragrafen utgår. Lagrådet har anfört att det kan regleras i

annan ordning att abort inte får genomföras innan det

kontrollerats att kvinnan erbjudits stödsamtal. Vidare har

Lagrådet påtalat att det inte framgår av lagen vem som ansvarar

för att ett erbjudande om stödsamtal lämnas. Enligt Lagrådet

måste detta framgå.

Regeringen har enligt den allmänna motiveringen medvetet låtit

bli att föreslå reglering av vem som skall erbjuda stödsamtal

för att ge den som är mest lämpad i det enskilda fallet

möjlighet att genomföra samtalet. Genom att föreskriva att

erbjudandet skall ske innan åtgärden får utföras blir det en

garanti för att alla som kommer att genomgå abort också erhåller

möjlighet till stödsamtal. Skyldigheten att erbjuda stödsamtal

regleras så att säga indirekt. Av sjukvårdshuvudmännens allmänna

ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) torde följa

att de är skyldiga att erbjuda sådant stödsamtal om det inte

gjorts av någon annan (t.ex. en privat vårdgivare). Den som

skall utföra ingreppet är ansvarig för att det kontrolleras att

ett erbjudande lämnats. Detta får till konsekvens att den

inrättning där åtgärden skall utföras också måste erbjuda

stödsamtal om det inte gjorts tidigare för att kunna utföra

åtgärden. Någon risk för att havandeskapet avbryts utan att

kvinnan har fått möjlighet till stödsamtal föreligger således

inte. Utskottet förordar förslaget i propositionen till ändrad

lydelse av paragrafen.

I propositionen föreslås att bestämmelsen i 6 § första stycket

om avbrytande av havandeskap på grund av allvarlig fara för

kvinnans liv eller hälsa i fortsättningen inte skall benämnas

abort. Detta markerar att fostret skall räddas till livet om det

är livsdugligt. Någon ändring i sak har inte varit avsedd. För

att understryka denna markering och för att förhindra

missförstånd föreslås i propositionen även att undantaget från

bestämmelsen i 3 § andra stycket om att abort inte får utföras

om fostret är livsdugligt skall ersättas med annan lydelse som

omfattar även avbrytande av havandeskap då fostret kan antas

vara livsdugligt. I propositionen föreslås att "oavsett

havandeskapets längd" skall omfatta även de fall där fostret kan

antas vara livsdugligt. Lagrådet har föreslagit en annan lösning

som anger att Socialstyrelsens tillstånd i aktuella fall endast

är nödvändigt efter 18:e havandeskapsveckan och att tillstånd

får ges oavsett hur långt havandeskapet framskridit. Lagrådets

förslag innebär att kvinnan före 18:e havandeskapsveckan är

hänvisad till att begära abort även om hennes vilja att avbryta

havandeskapet endast beror på att hennes egen hälsa är i

allvarlig fara. Utskottet förordar Lagrådets förslag till ändrad

lydelse av 6 § första stycket.

I andra stycket har Lagrådet föreslagit språkliga ändringar

och att det numera föråldrade uttrycket "våda" ersätts med

"överhängande fara" i stället för med, såsom föreslagits i

propositionen, enbart "fara". Enligt Lagrådets motivering skall

det vara fråga om något utöver vad som anges i första stycket,

dvs. något utöver allvarlig fara. I förarbetena (prop. 1974:70

s. 83) till gällande bestämmelser anges att, om iakttagande av

bestämmelserna om Socialstyrelsens tillstånd eller om platser

för ingripandet skulle medföra "allvarlig risk för kvinnans liv

eller hälsa", åtgärden får utföras utan att bestämmelserna

följs. Utskottet anser det tveksamt om den av Lagrådet

föreslagna lydelsen medför någon ändring av innebörden av denna

nödfallsbestämmelse. Möjligen är den föreslagna skrivningen

något mer restriktiv i det att den så strikt betonar att det

skall vara fråga om en akutsituation. Utskottet förordar att det

i propositionen valda uttrycket "fara" behålls. I övrigt

ansluter sig utskottet till Lagrådets förslag i denna del.

I 1 och 8 §§ föreslår Lagrådet endast språkliga ändringar av

förslaget i propositionen. Utskottet instämmer i Lagrådets

förslag. Utskottet har ingen erinran mot lagförslaget i övrigt.

Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag med den

ändringen att 1, 6 och 8 §§ ändras på det sätt som framgår av

bilaga 3.

Stödåtgärder för personal som arbetar med abortering

I motion So27 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stödåtgärder för personal som arbetar med

abortering (yrkande 5). Motionärerna anför att en sen abort

kan innebära en traumatisk händelse för kvinnan och att den i så

fall bör behandlas som en sådan. Den personal som arbetar på en

avdelning för aborter eller på en förlossningsavdelning som

också rymmer aborter måste få speciell utbildning för sin

uppgift samt dessutom få återkommande stödsamtal för att få

rimliga arbetsbetingelser. Motionärerna anser att detta skall

skrivas in som riktlinjer i anslutning till lagförslaget.

Utskottets bedömning

Det är angeläget att personalen har nödvändig utbildning.

Det ankommer dock på arbetsgivaren att tillse att all personal

får den vidareutbildning som behövs för arbetet och i övrigt

rimliga arbetsbetingelser. Motion So27 (mp) yrkande 5 avstyrks

därmed.

Äggdonation och frysning av befruktade ägg

I motion L411 av Barbro Westerholm (fp) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

utredning av äggdonationer i Sverige (yrkande 2). Frågan om

äggdonation utreds för närvarande av Statens råd för

medicinsk-etiska frågor tillsammans med andra frågor som också

gäller befruktning utanför kroppen. Det rör sig om svåra etiska

ställningstaganden, anför motionären, som samtidigt tycker det

är svårt att acceptera att tillstånd som får behandlas i t.ex.

England inte får behandlas i Sverige. En del svenska par har

sökt sig till England för att få hjälp. Kostnaden för detta

uppgår uppskattningsvis till 30 000 kr, kanske det dubbla om den

donerande kvinnan också får ersättning. Detta leder till att

plånboken får styra vem som får behandling eller inte, anför

motionären. En annan nackdel är att de barn som i dag föds efter

en äggdonation inte har den möjlighet att söka sitt biologiska

ursprung som de barn som har tillkommit genom insemination i

Sverige har. Det är därför angeläget att regeringen utan

dröjsmål återkommer till riksdagen med förslag om hur

äggdonationsverksamhet i Sverige skall regleras.

I motion So453 av Martin Nilsson (s) tas frågan om

förvaring av befruktat ägg vid provrörsbefruktning upp.

Motionären anför att barnlösa par ofta får vänta länge innan

behandlingen inleds och att denna sedan är omfattande. Nuvarande

lagstiftning medger endast att de befruktade äggen förvaras i

högst ett år (det går att få dispens för ytterligare ett år av

Socialstyrelsen). Motionären pekar på att med nuvarande

lagstiftning innebär det att paret i praktiken har tre månader

på sig efter förlossningen att bestämma om de vill ha fler barn.

Detta är en orimligt kort tid att fatta ett så långtgående

beslut på. Det är vidare orimligt att över huvud taget ha en

tidsgräns då det befruktade ägget är en del av kvinnan och

mannen. Några etiska betänkligheter bör inte uppkomma då paret

är de enda som gett upphov till det befruktade ägget, anför

motionären. Inte heller kvaliteten på ägget påverkas av en lång

förvaringstid. Enligt motionären finns starka skäl att låta

paret självt avgöra lagringstiden av ägget. Att gör en ny

provrörsbefruktning är varken speciellt billigt för samhället

eller lätt för det berörda paret.

Utskottet behandlade motioner med likartade frågeställningar i

betänkande 1994/95:SoU2 och redovisade då bl.a. följande:

Regeringen har ett Råd för medicinsk-etiska frågor med

uppgift att belysa medicinsk-etiska frågor i ett övergripande

samhällsperspektiv.

Regeringen har genom beslut i juni 1994 uppdragit åt rådet

att, i samråd med den medicinska professionen, göra en översyn

av vissa frågor om befruktning utanför kroppen i enlighet med

olika frågeställningar i en bilagd promemoria, vilken berör

äggdonation m.m., frysning av befruktade ägg, flerbarnsfödslar,

kloning och transplantation av fortplantningsorgan. I

promemorian anges bl.a. att Regeringsrätten i ett par domar

medgett att frystiden förlängs med ytterligare ett år.

Socialstyrelsen har fr.o.m. 1994 ändrat praxis och medger

förlängd frystid när syftet med anmälan om förlängd frystid är

att få syskon. Under rubriken Uppdraget anges att rådets

översyn av frågan om äggdonation skall inskränkas till att

överväga om äggdonation bör vara tillåten i vissa fall och i så

fall på vilka grunder. Rådet bör särskilt belysa psykiska och

sociala konsekvenser för barn som föds i en familj med vilken

barnet saknar genetiskt samband. Vidare bör rådet belysa vilka

problem som kan finnas vid användning av frysta befruktade ägg

och därvid överväga frågan om frystidens längd. Rådet bör också

överväga om det av etiska eller medicinska skäl bör ställas krav

på särskild kompetens och utrustning för den som föreskriver

hormonstimulerande medel. Även andra frågor inom

reproduktionsteknologin kan dyka upp under arbetets gång. Det

ingår i rådets ordinarie uppgifter att hålla sig informerat om

vad som händer på forskningsfronten inom detta område. Rådet har

därför möjlighet att ta upp nytillkommna frågor och belysa även

dessa, heter det slutligen.

Utskottet avstyrkte de då aktuella motionerna med hänvisning

till Medicinsk-etiska rådets uppdrag.

Statens medicinsk-etiska råd har redovisat uppdraget för

regeringen den 6 april 1995.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inte föregripa regeringens beredning av frågan

om äggdonation m.m. och avstyrker därmed motionerna L411 (fp)

yrkande 2 och So453 (s).

Medicinsk-etisk ramlag till skydd för individens personliga

värdighet

I motion So28 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om en ramlag till skydd

för individens personliga värdighet (yrkande 1).

Motionärerna anför att lagstiftaren, på praktiskt taget alla

forskningsområden som har med livets värde att göra, tenderar

att vidta åtgärder med eftersläpning i utvecklingen. Ett sådant

förhållningssätt leder lätt till en ständigt växande acceptans

av det tillåtna området. Politikerna borde i stället vara

rambestämmande. Med hänsyn härtill föreslår motionärerna att

regeringen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en

medicinsk-etisk ramlag.

Utskottet har behandlat behovet av lagstiftning med hänsyn

till bl.a. den medicinsk-etiska utvecklingen i betänkande

1993/94:SoU2. Utskottet anförde då bl.a. följande med

anledning av motioner:

Utskottet konstaterar att utvecklingen inom den medicinska och

biologiska forskningen är snabb och att detta skapar nya

förutsättningar för den medicinska verksamheten men också nya

och svåra etiska problem. -- -- --

Utskottet anser det nödvändigt med en sammanhållen och etiskt

förankrad politik i dessa frågor. Utgångspunkten måste därvid

vara den syn på människan och människolivets helgd som har sin

förankring bl.a. i den kristna etiken och den västerländska

humanismen. Alla människor har samma värde och den grundläggande

mänskliga rättigheten är rätten till liv. Gränser måste, enligt

utskottet, kunna sättas för att förhindra en utveckling inom

forskningens tillämpning och den medicinska verksamheten som kan

leda till negativa etiska konsekvenser. Utskottet förutsätter

att regeringen noga följer utvecklingen på detta område och

återkommer till riksdagen vid lämpligt tillfälle.

De då aktuella motionerna avstyrktes.

Utskottets bedömning

Utskottet vill än en gång framhålla att utvecklingen inom den

medicinska och biologiska forskningen är snabb och att detta

skapar nya förutsättningar för den medicinska verksamheten men

också nya och svåra etiska problem. Utskottet anser det

nödvändigt med en sammanhållen och etisk förankrad politik i

dessa frågor. Gränser måste kunna sättas för att förhindra en

utveckling inom forskningens tillämpning och den medicinska

verksamheten som kan leda till negativa etiska konsekvenser.

Utgångspunkten måste vara alla människors lika värde.

Samtidigt konstaterar utskottet att riksdagen nu behandlar

frågan om riktlinjer för fosterdiagnostiken och senare i vår

skall ta ställning till frågan om ny transplantionslagstiftning.

Statens medicinsk-etiska råd har vidare i dagarna avlämnat ett

utlåtande angående bl.a. äggdonation. Ärendet bereds nu i

regeringskansliet.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen

på detta område och återkommer till riksdagen vid lämpligt

tillfälle. Motion So28 (kds) yrkande 1 avstyrks därmed.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för

fosterdiagnostik

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:So26,

1994/95:So27 yrkandena 1, 6 och 7, 1994/95:So28 yrkandena 2 och

3 och 1994/95:So497 godkänner vad regeringen anfört om

riktlinjer för fosterdiagnostik (avsnitt 6.1),

2. beträffande missbildningsregister

att riksdagen avslår motion 1994/95:So25,

3. beträffande abortförebyggande insatser

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So27 yrkande 2 och

1994/95:So496 yrkandena 1 och 2,

4. beträffande stödsamtal vid abort

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So27 yrkandena 3 och

4, 1994/95:So28 yrkandena 4 och 5, 1994/95:So496 yrkande 3 och

1994/95:A807 yrkande 37,

5. beträffande 1, 6 och 8 §§ förslaget till lag om

ändring i abortlagen (1974:595)

att riksdagen antar 1, 6 och 8 §§ förslaget till lag om

ändring i abortlagen (1974:595) med den ändringen att

paragraferna erhåller den i bilaga 3 som utskottets förslag

betecknad lydelse,

6. beträffande förslaget till lag om ändring i abortlagen

(1974:595) i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

abortlagen (1974:595) i den mån det inte omfattas av vad

utskottet hemställt under mom. 5,

7. beträffande stödåtgärder för personal som arbetar med

abortering

att riksdagen avslår motion 1994/95:So27 yrkande 5,

8. beträffande äggdonation och frysning av befruktade

ägg

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:L411 yrkande 2 och

1994/95:So453,

9. beträffande medicinsk-etisk ramlag

att riksdagen avslår motion 1994/95:So28 yrkande 1.

res. (kds)

Stockholm den 20 april 1995

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg

(s), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson

(s), Christina Pettersson (s), Roland Larsson (c),

Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm (fp),

Conny Öhman (s), Stig Sandström (v), Mariann Ytterberg (s),

Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kds)

och Annika Jonsell (m).

Reservation

Medicinsk-etisk ramlag (mom. 9)

Chatrine Pålsson (kds) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 22 som börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "avstyrks därmed." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att den snabba utvecklingen inom den

medicinska och biologiska forskningen skapar nya förutsättningar

för den medicinska verksamheten och också nya och svåra etiska

problem. Lagstiftaren tenderar att vidta åtgärder med

eftersläpning i utvecklingen. Ett sådant förhållningssätt leder

lätt till en ständigt växande acceptans av det tillåtna området.

Utskottet anser att det är nödvändigt med en sammanhållen och

etiskt förankrad politik i dessa frågor. Utgångspunkten måste

därvid vara den syn på människan och människolivets helgd som

har sin förankring i den kristna etiken och den västerländska

humanismen. Alla människor har samma värde och den grundläggande

mänskliga rättigheten är rätten till liv. Gränser måste kunna

sättas för att förhindra en utveckling inom forskningens

tillämpning och den medicinska verksamheten som kan leda till

negativa etiska konsekvenser. Med hänsyn härtill anser utskottet

att regeringen bör utreda förutsättningarna för en

medicinsk-etisk ramlag.

Vad utskottet anfört med anledning av motion So28 (kds)

yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa:

9. beträffande medicinsk-etisk ramlag

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So28

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga 1

Lagrådets yttrande

Bilaga 2

Av utskottet framlagt lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i abortlagen (1974:595)

Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 1, 6 och 8 §§ abortlagen (1974:595)

skall ha följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §

Begär en kvinna att hennes Begär en kvinna att hennes

havandeskap skall avbrytas, havandeskap skall avbrytas,

får abort utföras får abort utföras om

före utgången av artonde åtgärden vidtas före

havandeskapsveckan, om inte utgången av artonde

åtgärden på grund av havandeskapsveckan och den

sjukdom hos kvinnan kan antas inte på grund av sjukdom

medföra allvarlig fara hos kvinnan kan antas

för hennes liv eller medföra allvarlig fara

hälsa. för hennes liv eller

hälsa.

6 §

Kan det antas att Kan det antas att

havandeskapet på grund av havandeskapet på grund av

sjukdom eller kroppsfel hos sjukdom eller kroppsfel hos

kvinnan medför allvarlig kvinnan medför allvarlig

fara för hennes liv eller fara för hennes liv eller

hälsa, får hälsa, får

Socialstyrelsen lämna Socialstyrelsen lämna

tillstånd till avbrytande tillstånd till avbrytande

av havandeskap oavsett av havandeskap efter

havandeskapets längd. utgången av artonde

havandeskapsveckan och oavsett

hur långt havandeskapet

framskridit.

Avbrytande av havandeskap Utan Socialstyrelsens

på grund av sjukdom eller tillstånd och utan hinder

kroppsfel som avses i av bestämmelserna i 5 §

första stycket får får avbrytande av

utföras av den som är havandeskap på grund av

behörig att utöva sjukdom eller kroppsfel som

läkaryrket även utan avses i första stycket

Socialstyrelsens tillstånd utföras av den som är

och utan hinder av behörig att utöva

bestämmelserna i 5 §, om läkaryrket, om inte

inte åtgärden kan åtgärden kan anstå

anstå utan fara för utan fara för kvinnan.

kvinnan.

8 §

Efter en abort eller ett Efter en abort eller ett

avbrytande av havandeskap avbrytande av havandeskap

enligt 6 § skall kvinnan enligt 6 § skall kvinnan

erbjudas stödsamtal. erbjudas stödsamtal. Den

Ansvarig för att ett som ansvarar för

sådant erbjudande lämnas verksamheten på det sjukhus

är den som ansvarar för eller den inrättning där

verksamheten på det sjukhus åtgärden utförts

eller den inrättning där skall tillse att ett sådant

åtgärden utförts. erbjudande lämnas.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Motioner väckta med anledning av propositionen 1

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995 2

Utskottet 3

Propositionens huvudsakliga innehåll 3

Ärendet och dess beredning i regeringskansliet 3

Ärendets beredning i riksdagen 4

Riktlinjer för fosterdiagnostik 4

Information om fosterdiagnostik och information efter

genomförd diagnostik 5

Ultraljudsundersökning 9

Preimplantatorisk diagnostik 9

Genteknik vid allmänna hälsoundersökningar 11

Utskottets bedömning 11

Missbildningsregister 13

Utskottets bedömning 14

Abortförebyggande insatser 14

Utskottets bedömning 15

Stödsamtal vid abort 16

Utskottets bedömning 18

Stödåtgärder för personal som arbetar med abortering 19

Utskottets bedömning 20

Äggdonation och frysning av befruktade ägg 20

Utskottets bedömning 21

Medicinsk-etisk ramlag till skydd för individens

personliga värdighet 21

Utskottets bedömning 22

Hemställan 22

Reservation 24

I propositionen framlagt lagförslag 25

Lagrådets yttrande 28

Av utskottet framlagt lagförslag 34