Bet. 1994/95:SoU6

Socialutskottets betänkande

1994/95:SOU06

Folkhälsofrågor

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Reservation

1994/95

SoU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas den förra regeringens skrivelse

1993/94:247 Investera i hälsa -- Prioritera för hälsa, fem

motionsyrkanden med anledning av skrivelsen och tre

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Utskottet anser att skrivelsen inte bör föranleda någon åtgärd

av riksdagen och avstyrker motionsyrkandena.

Regeringens skrivelse

I skrivelsen lämnar den förra regeringen en redogörelse för de

senaste årens hälsoutveckling, med utgångspunkt i

Socialstyrelsens folkhälsorapport 1994. I skrivelsen redovisas

också utvecklingen av några hälsoproblem samt görs en bedömning

av de konsekvenser för folkhälsoarbetet som de senaste årens

samhällsutveckling har fört med sig. Regeringen presenterar

också delar av det internationella folkhälsoarbetet. Skrivelsen

avslutas med en redovisning av vilka åtgärder eller insatser den

förra regeringen hade för avsikt att vidta på folkhälsoområdet.

Motioner

Motioner väckta med anledning av skrivelsen

1993/94:So67 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att utvärdera det lokala

folkhälsoarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av pengar till alkoholforskningen.

1993/94:So68 av Bo Holmberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att beakta behovet av

åtgärder för tidig upptäckt av diabetes typ II,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av förebyggande åtgärder och

informationsinsatser för att på sikt minska förekomsten av

diabetes,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utvärdering av vårdens styrsystem

utifrån den kommunala demokratins grundläggande principer.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994

1993/94:So415 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förebyggande vård för diabetiker.

1993/94:So423 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om friskvårdsstrategi.

1993/94:So496 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en decentraliserad effektiv förebyggande

vård av diabetiker.

Utskottet

Skrivelsen i huvuddrag

I skrivelsen anförs att en god hälsa är av stor vikt både för

oss som enskilda individer och för det samhälle vi tillhör. En

god hälsa ger förutsättningar för ett aktivt liv med fullt

deltagande i samhällsgemenskapen, medan en dålig hälsa medför

begränsningar och svårigheter att utnyttja den fulla

livspotentialen. En god hälsa har således ett stort värde i sig.

Ur samhällets perspektiv är medborgarnas hälsa en angelägen

fråga. En huvuduppgift för det allmänna bör därför enligt

skrivelsen vara att skapa sådana förutsättningar att varje

enskild individ skall kunna uppnå en god hälsa samt att sjukdom

och för tidig död undviks.

Insatser för att skapa förutsättningar för en god hälsa måste

enligt skrivelsen ses i ett långsiktigt perspektiv. Många av de

beslut som fattas i dag -- som rör exempelvis bostäder,

arbetsmiljöer, kommunikationer och avfallshantering -- påverkar

såväl vår som kommande generationers hälsa. Hälsoeffekter av

beslut inom en rad olika samhällssektorer bör därför enligt

skrivelsen i ökad utsträckning tydliggöras genom

hälsokonsekvensbeskrivningar. Att skapa goda livsmiljöer och

positiva attityder till sådant som främjar en god hälsa är

centralt, inte minst vad gäller barn och ungdom.

Insatser för att främja en god hälsa kan, heter det, med detta

synsätt ses som en investering vilken ger utdelning i form av en

mera välmående befolkning.

I skrivelsen framhålls att samtidigt som det internationella

hälsoläget totalt sett förbättrats vidgas på många håll

klyftorna mellan befolkningsgrupper, både mellan länder och inom

respektive land. I Sverige har hälsoutvecklingen förbättrats

under de senare åren, men skillnaderna i hälsa mellan olika

befolkningsgrupper har i vissa fall ökat under 1980-talet.

Folkhälsobegreppet har i detta sammanhang kommit att bli

centralt. I motsats till det till individen knutna

hälsobegreppet tar folkhälsobegreppet också hänsyn till hälsans

fördelning i en befolkning. En central princip för det svenska

folkhälsoarbetet är att minska skillnaderna mellan olika

befolkningsgruppers hälsa genom att hälsan bland de sämst

ställda i första hand skall förbättras.

I skrivelsen redovisas utvecklingen av några allvarliga

folkhälsoproblem. Det är hjärt-kärlsjukdomar, cancer, psykisk

ohälsa, självmord, olycksfallsskador, allergier, rörelseorganens

sjukdomar och sexuellt överförbara sjukdomar (STD).

Ur ett folkhälsoperspektiv är hälso- och sjukvården endast en

av flera förutsättningar för befolkningens hälsa. Levnadsvanor

och sociala villkor har enligt skrivelsen utan tvekan spelat

större roll för folkhälsoutvecklingen än sjukvårdens

insatser.Den viktigaste förklaringen till hälsans stadiga

förbättring i Sverige under lång tid har varit befolkningens

alltmer förbättrade ekonomiska villkor, heter det.

Statens roll i folkhälsoarbetet är enligt skrivelsen att

garantera långsiktighet genom att bedriva en strategisk

hälsopolitik som syftar till att skapa förutsättningar för en

god hälsa i hela befolkningen. Staten har också som uppgift att

bidra till kvalitetsutvecklingen med beslutsunderlag och

arbetsmetoder. I skrivelsen framhålls att genom att inrätta ett

särskilt Folkhälsoinstitut markerades betydelsen av att det

praktiska och åtgärdsinriktade folkhälsoarbetet skall ha en egen

plattform för att öka möjligheterna till sektorsövergripande

samarbete. Vidare skildes utvecklingsarbetet och genomförandet

av folkhälsoarbetet från tillsyn och lagtillämpning.

Socialstyrelsen har en tydligare markerad tillsynsroll över

huvudmännens folkhälsoarbete. Vid styrelsen finns också

Epidemiologiskt Centrum med ansvar för folkhälsorapporteringar

och drift av befolkningsbaserade sjukdoms- och

dödsorsaksregister. Styrelsen har till uppgift att utveckla och

genomföra återkommande och kontinuerlig uppföljning och

utvärdering av folkhälsoarbetet på den regionala och lokala

nivån utifrån styrelsens ansvarsområde. I skrivelsen anger den

förra regeringen att rollfördelningen mellan Socialstyrelsen och

Folkhälsoinstitutet har renodlat uppgifterna på

folkhälsoområdet.

Landstingens verksamhet utgör navet i det praktiska

folkhälsoarbetet och är dessutom en viktig förutsättning för att

sprida och utveckla det förebyggande hälsoarbetet inom andra

sektorer. Kommunala verksamheter som t.ex. barnomsorg,

äldreomsorg, skola, miljö- och hälsoskyddsarbete, kultur- och

fritidsverksamhet, socialtjänst och övergripande

samhällsplanering skapar villkor för folkhälsan. Även andra

aktörer som t.ex. folkrörelser, frivilliga organisationer och

företag kan bidra till folkhälsoutvecklingen.

Av den förra regeringen planerade åtgärder

Inledning

I skrivelsen anförs att trots att den allmänna trenden i

hälsoutvecklingen är positiv finns det kvarvarande hälsoproblem

vilka emellertid i princip kan förebyggas. En varningssignal är

att utvecklingen för vissa grupper är ogynnsam. Folkhälsoarbetet

måste ges en hög prioritet även i fortsättningen, enligt

skrivelsen. Speciellt viktigt är det att effektivisera den

påverkan som sker genom normbildning, kunskapsutveckling och

ekonomiska incitament.

Utveckling av hälsomål

I skrivelsen anges att den förra regeringen hade för avsikt

att tillsätta en kommitté i syfte att utarbeta underlag för

nationella hälsomål. Bakgrunden till behovet av hälsomål i

Sverige är enligt skrivelsen dels att målstyrning blivit ett

allt viktigare instrument för samhället att påverka olika

verksamheters inriktning och effektivitet, dels att det finns en

stark internationell men i Sverige eftersatt tradition på

området. Kommittén borde, enligt skrivelsen, ha tillgång till

den samlade svenska expertisen inom berörda myndigheter, framför

allt Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen, och forskningen.

Kommittén borde vidare beakta internationella erfarenheter samt,

med stöd av epidemiologiska och andra metoder, beskriva och

analysera den svenska utvecklingen samt skapa en dialog med

viktiga intressenter. Målen skall, enligt skrivelsen, kunna

tjäna som vägledning för såväl hälso- och sjukvården som för

andra sektorer där förebyggande insatser behövs.

Förbättrad information, kunskap och kompetens

Den förra regeringen ansåg att folkhälsovetenskap borde vara

ett prioriterat område även fortsättningsvis. I skrivelsen sägs

att Sverige i flera avseenden har mycket goda förutsättningar

för att kartlägga sjukdomsorsaker med epidemiologiska metoder.

Därför har Sverige ur globalt perspektiv ett ansvar för att

genomföra sådana studier. Den förra regeringen avsåg vidare att

uppdra åt Folkhälsoinstitutet att före utgången av maj 1995 till

regeringen inkomma med en rapport som skall visa hur arbetet

fortskrider med att utveckla metoder och modeller för att i det

hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet nå de mest

utsatta grupperna. Vidare borde Socialstyrelsen fortsätta det

påbörjade arbetet med att utveckla modeller för

kvalitetsuppföljning av folkhälsoarbetet liksom uppföljningen av

landstingens folkhälsoansvar. Uppföljningsarbetet borde omfatta

samtliga huvudmän, enligt skrivelsen.

Utveckling av metoder och modeller

Vidare anförs i skrivelsen att det befolkningsinriktade

folkhälsoarbetet behöver säkerställas i samband med en övergång

till nya organisations- och styrformer inom hälso- och

sjukvården. I skrivelsen anför den förra regeringen att

Folkhälsoinstitutet borde få i uppdrag att i samarbete med

Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet

utveckla metoder och modeller för att stödja

sjukvårdshuvudmännens folkhälsoarbete i samband med övergång

till beställare -- utförarmodeller.

Internationellt

Slutligen anförs i skrivelsen att Sveriges starka engagemang

vad gäller hälsofrågor i det internationella samarbetet bör

fortsätta.

Ny regeringsförklaring

I regeringsförklaringen den 7 oktober 1994 har den nya

regeringen anfört att det är oroande att skillnaderna i hälsa

och livsvillkor nu ökar mellan olika grupper. Folkhälsoarbetet

kommer därför att intensifieras.

Motioner

Utvärdering av vårdens styrsystem

I motion So68 av Bo Holmberg (s) hemställs att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en utvärdering av vårdens styrsystem utifrån den kommunala

demokratins grundläggande principer (yrkande 3). Motionären

anför att man i kommuner och landsting vid införande av bl.a.

köp-sälj-system och checksystem bortsett från att kommunen är

ett folkvalt demokratiskt organ. Medborgarna reduceras därmed

till köpande konsumenter i stället för aktivt deltagande

medborgare i samhällsutvecklingen.

Utvärdering av det lokala folkhälsoarbetet

I motion So67 av Eva Zetterberg m.fl. (v) hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att utvärdera det lokala

folkhälsoarbetet (yrkande 1). Motionärerna efterlyser bl.a.

en översyn av primärvårdens förebyggande arbete samt förslag

till åtgärder så att det lokala folkhälsoarbetet får en högre

prioritet.

Diabetes

I motion So68 (s) hemställs vidare att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att Folkhälsoinstitutet bör få

i uppdrag att beakta behovet av åtgärder för tidig upptäckt av

diabetes typ II (yrkande 1) samt att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av förebyggande åtgärder och informationsinsatser för

att på sikt minska förekomsten av diabetes (yrkande 2).

Motionären anknyter till skrivelsens påpekande om de sämre

villkor som gäller för särskilt äldre ur folkhälsosynpunkt.

Diabetes är enligt motionären en sjukdom som i hög grad kräver

kunskap hos de enskilda för att behandling och vård skall kunna

förhindra komplikationer för patienten. Motionären anser att en

ökad satsning på information och utbildning för förebyggande av

typ II-diabetes borde utgöra en del i det befolkningsinriktade

folkhälsoarbetet som regeringens föreslagna kommitté syftar

till.

I två motioner från den allmänna motionstiden 1994 tas också

frågor om förebyggande diabetesvård upp.

I motion 1993/94:So415 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s)

begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen

anförts om förebyggande vård för diabetiker. Motionärerna anför

att samhällsekonomiska vinster kan påvisas när det gäller att

förebygga svårläkta sår och gangrän hos diabetiker. Studier

visar att med bra förebyggande fotvård för diabetiker kan

antalet amputationer sänkas med ca 80 %. Förutom de

samhällsekonomiska vinsterna förhindrar förebyggande insatser

stora mänskliga lidanden och bidrar till en högre livskvalitet

för de människor som berörs. I motion 1993/94:So496 av Agne

Hansson och Marianne Jönsson (c) hemställs att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en decentraliserad effektiv förebyggande vård för diabetiker.

Motionärerna vill aktualisera de organisationsförändringar som

pågår beträffande den förebyggande diabetesvården. De anser att

den centralisering som pågår och innebär att fler

specialistmottagningar för diabetiker inrättas är positiv, men

den för med sig att det fysiska avståndet mellan patient och

mottagning ökar väsentligt.

Alkoholforskning

I motion So67 (v) hemställs att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

pengar till alkoholforskningen (yrkande 2). Motionärerna

vill "öronmärka" pengar för alkoholforskningen. De anför att hög

alkoholkonsumtion och alkoholmissbruk är orsaken till många

hälsoproblem, sjukdomar, sociala och psykiska problem som kostar

samhället mycket pengar. Trots detta har anslagen till

alkoholforskning från forskningsråden minskat under senare år,

enligt motionären.

Friskvårdsstrategi

I motion 1993/94:So423 av Lennart Brunander (c) hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts angående friskvårdsstrategi. Motionären

föreslår att vi i Sverige skaffar oss en friskvårdsstrategi med

utgångspunkt från de synpunkter som tas upp i motionen.

Motionären anför att det utan tvekan är lönsamt för samhället

att förebygga och att planera samhället så att människor inte

tar skada. Det är viktigt att skapa förutsättningar för

gemenskap så att människor kan känna sig hemmastadda. För att nå

sådana mål krävs det förändringar både hos människor och i

samhällets sätt att fungera.

Tidigare behandling m.m.

I betänkandet 1993/94:SoU20 i våras behandlade utskottet

senast motionsyrkanden, (s), med olika folkhälsoaspekter (s.

36). Utskottet delade den dåvarande regeringens uppfattning att

en betydelsefull förbättring av folkhälsan totalt sett kan

uppnås, om de mest utsatta gruppernas hälsa förbättras. Flera

faktorer såsom uppväxtförhållanden, social miljö, arbetsmiljö,

fysisk miljö, men även ärftliga faktorer, påverkar hälsan.

Hälsoläget har successivt förbättrats i takt med att den

allmänna levnadsstandarden har höjts. Utskottet uttalade vidare

att det fortfarande var stora skillnader i sjuklighet och

dödlighet mellan könen, mellan sociala grupper och mellan

regioner samt att utvecklingen av olika riskfaktorer för ohälsa

fordrar uppmärksamhet. Utskottet erinrade slutligen om att

Folkhälsorapporten skulle presenteras senare under våren av

Socialstyrelsen och att den dåvarande regeringen därefter skulle

redovisa sin bedömning av befolkningens hälsoläge m.m. och sina

förslag för att åstadkomma förbättringar. Motionsyrkandena

avstyrktes.

I betänkandet 1993/94:SoU7 behandlade utskottet en motion

liknande So423 samt andra under rubriken Primärvårdsfrågor m.m.

(s. 18 f.). Utskottet ansåg bl.a. att det husläkarsystem som

infördes årsskiftet 1993/94 i huvudsak tillgodosåg de syften som

framfördes i motionerna.

Inom ramen för Socialstyrelsens programområde Aktiv

uppföljning har en arbetsgrupp utfört omfattande kartläggning

(1991--1994) av diabetesvårdens organisation och kvalitet i sju

län, nämligen Norrbotten, Västerbotten, Örebro, Västmanland,

Uppsala, Gotland och Stockholm. I arbetsgruppen ingår

representanter från Svenska Diabetesförbundet, Svensk Förening

för Diabetologi, Svenska Endokrinologföreningen, Svensk förening

för Sjuksköterskor i Diabetesvård och Socialstyrelsen. I

separata rapporter har de sex första länens diabetesvård

diskuterats. Enligt uppgift från arbetsgruppen är

helhetsintrycket bra men det föreligger vissa brister. Som

exempel nämns dels att fotvården är åsidosatt i flera avseenden,

dels undersöks tidiga tecken på njurskador i otillräcklig

omfattning. Arbetsgruppens erfarenheter kommer att sammanställas

och publiceras i en läkartidningsartikel inom kort. En konferens

om diabetesvården inom Stockholms län, med hänsyn tagen till

"Stockholms-modellen" och husläkarsystemet, äger rum i slutet av

september.

Utskottets bedömning

Utskottet har inga principiella invändningar mot den

redovisning och de bedömningar som den förra regeringen gjort i

skrivelsen. I regeringsförklaringen har den nya regeringen

anfört att det är oroande att skillnaderna i hälsa och

livsvillkor nu ökar mellan olika grupper. Folkhälsoarbetet

kommer därför att intensifieras. Enligt regeringsförklaringen

skall en delegation tillsättas för att vidareutveckla politiken

för jämställdhet. Delegationen skall särskilt uppmärksamma bl.a.

frågor om kvinnors hälsa.

Regeringens skrivelse bör enligt utskottet inte föranleda

någon åtgärd från riksdagens sida.

Frågan om en utvärdering av vårdens styrsystem ligger enligt

utskottet inom ramen för Hälso- och sjukvårdsutredningens och

Prioriteringsutredningens uppdrag. Motion So68 (s) yrkande 3

avstyrks därför.

Vad gäller olika insatser mot diabetes vidhåller utskottet sin

tidigare inställning att inte ställa sig bakom motionskrav om

att satsningar bör göras på vissa sjukdomar eller att vården av

dessa bör organiseras på visst sätt. Att bedöma behovet av

resurser för olika sjukdomar är i första hand en fråga för

sjukvårdshuvudmännen. Inom ramen för sin uppföljnings- och

tillsynsverksamhet arbetar Socialstyrelsen med frågor om

diabetesvårdens organisation och kvalitet. Motionerna So68 (s)

yrkandena 1 och 2, So415 (s) och So496 (c) avstyrks därför.

Motion So423 (c) om en allmän friskvårdsstrategi anser

utskottet i huvudsak vara tillgodosedd genom det folkhälsoarbete

som aviseras i regeringsförklaringen. Motionen avstyrks.

I skrivelsen lämnas redogörelser för det lokala

folkhälsoarbetet och rollfördelningen mellan olika nivåer i

samhället. Utskottet anser inte att det finns skäl att nu göra

en utvärdering av det lokala folkhälsoarbetet. Motion So67 (v)

yrkande 1 avstyrks. Inte heller anser utskottet att riksdagen

bör ta något initiativ med anledning av yrkande 2 i samma

motion. Yrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skrivelsen

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:247 till

handlingarna,

2. beträffande utvärdering av vårdens styrsystem

att riksdagen avslår motion 1993/94:So68 yrkande 3,

3. beträffande insatser mot diabetes

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:So68 yrkandena 1 och

2, 1993/94:So415 och 1993/94:So496,

4. beträffande friskvårdsstrategi

att riksdagen avslår motion 1993/94:So423,

5. beträffande det lokala folkhälsoarbetet

att riksdagen avslår motion 1993/94:So67.

res. (v)

Stockholm den 17 november 1994

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg

(s), Jan Andersson (s), Göte Jonsson (m), Hans Karlsson (s),

Roland Larsson (c), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö

(m), Barbro Westerholm (fp), Birgitta Ahlqvist (s), Stig

Sandström (v), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Thomas

Julin (mp), Chatrine Pålsson (kds), Conny Öhman (s) och Mariann

Ytterberg (s).

Reservation

Det lokala folkhälsoarbetet (mom. 5)

Stig Sandström (v) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 8 som börjar med

"I skrivelsen lämnas" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion So67 (v) att

Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att kartlägga det lokala

folkhälsoarbetet och komma med förslag till åtgärder för att det

lokala folkhälsoarbetet skall få en högre prioritet. Utskottet

anser också att pengar bör "öronmärkas" för alkoholforskningen,

eftersom hög alkoholkonsumtion och alkoholmissbruk är orsaken

till många hälsoproblem, sjukdomar, sociala och psykiska problem

som kostar samhället mycket pengar. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning

av motion So67 (v).

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa:

5. beträffande det lokala folkhälsoarbetet

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So67

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.