Bet. 1994/95:SoU8 Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg

Beredningskedjan

riksdagens skrivelse Rskr. 1994/95:105 Riksdagsskrivelse 1994/95:105

Bet. 1994/95:SoU8
Utskottsbetänkanden · SoU

Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg

1994-12-06 · 30 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1994/95:SoU8, Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Socialutskottets betänkande

1994/95:SOU08

Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1994/95

SoU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1994/95:61 om

vårdnadsbidraget, garantidagarna och enskild barnomsorg samt sju

motioner som väckts med anledning av propositionen.

I propositionen föreslås att lagen om vårdnadsbidrag upphävs

fr.o.m. den 1 januari 1995. Förslaget medför att vissa andra

lagar bör ändras tillbaka till den lydelse de hade innan

vårdnadsbidraget infördes den 1 juli 1994. Bl.a. föreslås att

rätten till ledighet för vård av barn åter skall omfatta 18

månader och att rätten till avdrag vid beskattningen för vissa

barnomsorgskostnader avskaffas.

Vidare föreslås att rätt till föräldrapenning enligt

garantinivån för 90 dagar sammanlagt för föräldrarna återinförs.

Samtidigt föreslås nivån ändras tillbaka till tidigare nivå på

60 kronor per dag.

Bestämmelserna om kommunernas skyldighet att ge bidrag till

enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad

skolbarnsomsorg, som skulle trätt i kraft den 1 januari 1995,

föreslås upphävas. Kommunerna kan i stället efter egen bedömning

lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg. Beloppet bör då inte oskäligt avvika från

kommunens kostnader per barn i motsvarande verksamhet. Vidare

föreslås att lagstiftningen om den kommunala

tillståndsprövningen för enskilda förskolor och fritidshem samt

enskild integrerad skolbarnsomsorg, som ändrades den 1 januari

1994, återställs till sin tidigare lydelse.

Utskottet har inhämtat yttranden över propositionen och

motionerna från socialförsäkringsutskottet och

arbetsmarknadsutskottet.

I huvudsak ställer sig utskottet bakom regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker förslaget att avskaffa vårdnadsbidraget

och återinföra garantidagarna. Utskottet delar härvid

regeringens uppfattning att vårdnadsbidraget skall avräknas mot

garantidagarna, så att det inte skall gå att erhålla både

vårdnadsbidrag och ersättning för garantidagar. Däremot anser

utskottet att den möjlighet som garantidagarna ger till flexibel

ledighet för t.ex. inskolning i barnomsorg eller skola har ett

mycket stort värde för föräldrarna. Utskottet anser därför att

övergångsbestämmelserna bör ändras så att föräldrar skall kunna

ta ut garantidagar utan ersättning och därmed erhålla rätt till

ledighet i motsvarande mån.

Utskottet tillstyrker förslaget att rätten till ledighet för

vård av barn åter skall omfatta 18 månader. För att underlätta

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

planeringen för berörda familjer föreslås dock ikraftträdandet

av lagändringen flyttas fram till den 1 juli 1995.

Övriga lagändringar till följd av beslutet att avskaffa

vårdnadsbidraget tillstyrks.

Kommunen måste enligt utskottet ges möjlighet att planera

barnomsorgen inom kommunen, såväl den som bedrivs av kommunen

som den enskilda. Utskottet tillstyrker därmed att

bestämmelserna om kommunernas skyldighet att ge bidrag till

enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad

skolbarnsomsorg, som skulle trätt i kraft den 1 januari 1995,

upphävs. Också förslaget till ändring i lagen om

försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning tillstyrks.

Utskottets m-, c-, fp- och kds-ledamöter har i en reservation

yrkat avslag på hela propositionen. De har vidare i

följdreservationer yrkat avslag på upphävandet av

vårdnadsbidraget och avslag på borttagandet av den fria

etableringen inom barnomsorgen. M-, c- och kds-ledamöterna har i

en gemensam reservation begärt att ingen avräkning skall ske av

vårdnadsbidraget gentemot garantidagarna. I en reservation begär

c-, fp-, kds- och mp-ledamöterna att ingen ändring skall ske av

rätten att vara ledig för vård av barn i tre år. Slutligen har

en motivreservation avlämnats av m-ledamöterna.

Propositionen

I proposition 1994/95:61 Vårdnadsbidraget. Garantidagarna.

Enskild barnomsorg föreslår regeringen (Socialdepartementet)

att riksdagen antar förslagen till

1. lag om upphävande av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för

vård av barn, m.m.,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta,

6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

8. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

9. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till

pensionärer,

10. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

11. lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i

socialtjänstlagen (1980:620),

12. lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med

kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende

enligt socialtjänstlagen (1980:620).

Två av lagförslagen i propositionen har överlämnats till

skatteutskottet för beredning, nämligen förslaget till lag om

ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta och förslaget till lag om ändring i

uppbördslagen (1953:272).

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Övriga lagförslag fogas till betänkandet som bilaga 1.

Motioner

1994/95:So5 av Göran Hägglund m.fl. (kds, m, c, fp) vari yrkas

att riksdagen avslår proposition 1994/95:61.

1994/95:So6 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen,

för det fall att lagen om vårdnadsbidrag upphävs, beslutar att

ingen avräkning sker mot de 90 garantidagarna för dem som fått

vårdnadsbidrag.

1994/95:So7 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen,

för det fall att lagen om vårdnadsbidrag upphävs, beslutar att

ingen avräkning sker mot de 90 garantidagarna för dem som fått

vårdnadsbidrag.

1994/95:So8 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:61 i dess helhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vid avslag på yrkande 1 införa

övergångsregler för garantidagarna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vid avslag på yrkande 1 bibehålla den

utökade rätten till tjänstledighet för småbarnsföräldrar.

1994/95:So9 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om övergångsbestämmelser från ett system med vårdnadsbidrag till

ett med garantidagar.

1994/95:So10 av Thomas Östros (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

garantidagar utan ersättning.

1994/95:So11 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om övergångsregler för garantidagar

i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar om övergångsregler för ledighet i

enlighet med vad i motionen anförts.

Yttranden

Utskottet har berett socialförsäkringsutskottet och

arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över

propositionen jämte motionerna. Yttrandena fogas till

betänkandet som bilaga 3 och bilaga 4.

Vidare har ett antal skrivelser inkommit från organisationer

och enskilda med synpunkter på förslagen i propositionen.

Utskottet har också mottagit kopior på det upprop för att bevara

vårdnadsbidraget som överlämnats till socialministern.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att lagen om vårdnadsbidrag upphävs

fr.o.m. den 1 januari 1995. Förslaget medför att vissa andra

lagar bör ändras tillbaka till den lydelse de hade innan

vårdnadsbidraget infördes den 1 juli 1994. Bl.a. föreslås att

rätten till ledighet för vård av barn åter skall omfatta 18

månader och att rätten till avdrag vid beskattningen för vissa

barnomsorgskostnader avskaffas.

Vidare föreslås att rätt till föräldrapenning enligt

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

garantinivån för 90 dagar sammanlagt för föräldrarna återinförs.

Även vid flerbarnsfödslar föreslås de 90 dagarna som tidigare

ersattes på samma sätt återinföras. Garantinivån föreslås

samtidigt ändras tillbaka till tidigare nivå på 60 kr per dag.

Avräkning mot de 90 dagarna föreslås ske för tidigare uttagna

sådana dagar. För den som erhållit vårdnadsbidrag föreslås

avräkning dessutom ske med 30 dagar per månad vid fullt

vårdnadsbidrag och 20 eller 10 dagar per månad vid

vårdnadsbidrag med 1 350 kr resp. 700 kr.

En förälder föreslås kunna avstå rätt att uppbära

föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med undantag

för en tid om 30 dagar med föräldrapenning motsvarande

förälderns sjukpenning.

Slopandet av vårdnadsbidraget innebär enligt propositionen en

besparing på 2,3 miljarder kronor netto. För innevarande

budgetår beräknas besparingen till 1 650 miljoner kronor netto.

Vidare beräknas 5 miljoner kronor av engångsanslagen för

uppbyggande av de administrativa systemen kring vårdnadsbidraget

kunna sparas.

I propositionen föreslås också att bestämmelserna om

kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskilda förskolor,

enskilda fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg, som skulle

trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs. Kommunerna skall i

stället efter egen bedömning kunna lämna bidrag till enskild

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Beloppet bör då inte

oskäligt avvika från kommunens kostnader per barn i motsvarande

verksamhet. Även bestämmelserna om kommunens rätt till

ersättning för barnomsorgsplats för barn som inte är

hemmavarande i kommunen, som skulle ha trätt i kraft den 1

januari 1995, föreslås upphävas. I de fall kommunen anser sådana

placeringar berättigade eller lämpliga skall kommunerna själva

kunna komma överens om hur kostnadsfrågan skall lösas.

Slutligen föreslås att lagstiftningen om den kommunala

tillståndsprövningen för enskilda förskolor och fritidshem samt

enskild integrerad skolbarnsomsorg, som ändrades den 1 januari

1994, återställs till sin tidigare lydelse. Detta innebär att

samma regler skall gälla vid tillståndsprövningen oavsett om

prövningen görs av en kommun eller av länsstyrelsen.

Frågan om avslag på propositionen

I motion So5 av Göran Hägglund m.fl. (kds, m, c, fp) yrkas

att riksdagen avslår proposition 1994/95:61. Motionärerna anför

att riksdagens beslut under den föregående mandatperioden

förbättrat familjernas möjlighet att välja den omsorgsform som

passar de enskilda barnen och föräldrarna bäst. Det ger en

större rättvisa i fördelningen av resurser och förbättrar

möjligheterna att ge en god barnomsorg. Propositionen bör därför

avslås.

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Också i motion So8 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson

(båda kds) yrkas att riksdagen avslår propositionen i dess

helhet (yrkande 1). Motionärerna anser att propositionen

minskar familjernas bestämmanderätt och handlingsutrymme och att

det inte kan vara statens och kommunens uppgift att genom

ekonomiska regler fastslå att en viss barnomsorgsform skall

föredras framför en annan. Statens och kommunens uppgift är att

anpassa sig till familjernas önskemål, inte att styra

familjernas val. Motionärerna framhåller att vårdnadsbidraget

gör det möjligt för familjerna att ordna barnomsorgen mer

flexibelt och att det skapar större rättvisa mellan

barnfamiljerna, samt bidrar till att hålla nere kostnaderna för

kommunerna. Ett avskaffande av vårdnadsbidraget drabbar de

familjer som inrättat sig efter detta. Det drabbar också de

föräldrar som inte får den daghemsplats de efterfrågar och har

rätt till då kommunerna inte lever upp till barnomsorgslagens

krav.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att slopandet av vårdnadsbidraget och

återinförandet av garantidagarna befrämjar föräldrars möjlighet

att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete. En familjepolitik

byggd på en flexibel föräldraförsäkring, en väl utbyggd

barnomsorg av god kvalitet, barnbidrag och en bra skola för alla

främjar jämställdheten och ökar valfriheten för både kvinnor och

män. Denna familjepolitik ser både till barnens och föräldrarnas

bästa.

Kommunerna har ansvar för att tillgodose behovet av en god

barnomsorg. Utskottet delar regeringens inställning att enskild

barnomsorg kan berika barnomsorgen och bidra till en positiv

utveckling. Kommunerna måste dock tillse att barnomsorgen inte

segregeras genom att t.ex. avgiftsättningen utestänger vissa

familjer från viss typ av barnomsorg eller att barn med behov av

särskilt stöd utestängs. Här bör framhållas att detta inte

innebär att taxorna måste utformas på exakt samma sätt inom

t.ex. kooperativ barnomsorg som inom kommunens barnomsorg.

Utskottet anser det angeläget att kommunerna återfår

möjligheten att avgöra behovet av nya platser inom barnomsorgen

i kommunen.

Utskottet avstyrker motionerna So5 (kds, m, c, fp) och So8

(kds) yrkande 1.

Upphävande av lagen om vårdnadsbidrag

I propositionen föreslås att lagen om vårdnadsbidrag skall

upphöra att gälla vid utgången av 1994. Den upphävda lagen skall

dock fortsätta att gälla i fråga om ärenden om vårdnadsbidrag

som kommit in till försäkringskassan före den 1 januari 1995 och

avser tid före detta datum.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att införandet av vårdnadsbidraget var ett

steg i fel riktning, både ur jämställdhetssynpunkt och med

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

hänsyn till statsfinanserna. Redan vid införandet av

vårdnadsbidraget framhöll de socialdemokratiska ledamöterna i

utskottet i en reservation att det var ekonomiskt oansvarigt att

lägga fram förslag om reformen, som beräknades kosta 2,3

miljarder kronor netto, när budgetunderskottet var över 200

miljarder kronor.

Utskottet tillstyrker därmed förslaget att upphäva lagen om

vårdnadsbidrag.

Garantidagarna

Gällande bestämmelser

I proposition 1993/94:148 om vårdnadsbidrag föreslogs

olika övergångsregler vid införandet av vårdnadsbidraget och

avskaffandet av de 90 garantidagarna. Övergångsreglerna, som

relaterades till födelsedatumet för barnet, återfinns i lagen om

allmän försäkring.

Enligt övergångsbestämmelserna vid slopande av garantidagarna

gäller följande.

För barn som hade fyllt tre år före den 1 juli 1994, dvs. barn

födda före juli 1991, gäller äldre bestämmelser fortfarande.

Dessa barn har inte kunnat få vårdnadsbidrag. Garantidagar som

inte tagits ut före den 1 juli 1996 förverkas.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande även för barn födda

under juli och augusti 1991 men för dem sänktes antalet

garantidagar till 60 resp. 30. Det totala antalet

föräldrapenningsdagar har minskat i motsvarande mån. Även här

gäller att garantidagar som inte tagits ut före den 1 juli 1996

förverkas.

Härutöver gäller för barn födda under juli 1991--juni 1993

(således även barn födda under juli och augusti 1991) att äldre

bestämmelser tillämpas t.o.m. december 1994. Detta innebär att

de 90 garantidagarna, eller vad som återstod av dem, har kunnat

tas ut under hösten 1994, i dessa fall dock inte samtidigt med

vårdnadsbidrag.

Propositionen

I propositionen föreslås att rätten till föräldrapenning

enligt garantinivån för 90 dagar återinförs. Samtidigt föreslås

nivån sänkas till 60 kr per dag. Även de 90 garantidagarna vid

flerbarnsbörd föreslås återinföras. Vidare införs

övergångsbestämmelser som innebär att från garantidagarna skall

avräknas dels sådana dagar som tagits ut enligt äldre

lagstiftning, dels dagar för vilka vårdnadsbidrag erhållits. För

den som erhållit vårdnadsbidrag föreslås avräkning ske med 30

dagar per månad vid fullt vårdnadsbidrag och 20 eller 10 dagar

per månad vid vårdnadsbidrag på 1 350 kr resp. 700 kr.

Motionerna

I motion So6 av Gustaf von Essen (m) liksom i motion So7

av Roland Larsson (c) yrkas att riksdagen, för det fall att

lagen om vårdnadsbidrag upphävs, beslutar att ingen avräkning

sker mot de 90 garantidagarna för dem som fått vårdnadsbidrag.

Motionärerna anser att en avräkning av vårdnadsbidraget mot

garantidagarna innebär att den grupp som fått vårdnadsbidrag i

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

efterhand kraftigt missgynnas. Riksdagen bör avvisa detta

förslag.

I fyra motioner framförs olika förslag om övergångsregler för

garantidagar, t.ex. i form av garantidagar utan ersättning men

med rätt till ledighet.

I motion So11 av Margareta Israelsson m.fl. (s) hemställs

att riksdagen beslutar om övergångsregler för garantidagar

(yrkande 1). Motionärerna anför att de föräldrar som ansökte

om vårdnadsbidrag i juni 1994 inte kunde förutse att de skulle

förlora rätten till de garantidagar som eventuellt skulle

återinföras 6 månader senare. De som berörs av förändringen

känner sig lurade på den möjlighet till samvaro med sina barn

som garantidagarna innebär. Garantidagarna ger en större

flexibilitet och många använder dem vid tillfälliga ledigheter

och för inskolning. Garantidagarna innebär också ett lagstöd

gentemot arbetsgivarna för att ta ledigt. Motionärerna anser mot

bakgrund av detta att de garantidagar som avräknas mot

vårdnadsbidraget skall ges tillbaka som obetalda garantidagar.

I motion So10 av Thomas Östros (s) yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

garantidagar utan ersättning. Motionären välkomnar förslaget att

avskaffa vårdnadsbidraget och anser också att det är riktigt att

den som erhållit vårdnadsbidrag inte skall få ersättning

motsvarande garantinivån. Motionären anser dock att det inte

bara är ersättningen för garantidagarna som är viktig för

småbarnsföräldrar utan också rätten att vara ledig. Regeringen

bör därför, enligt motionären, ytterligare se över möjligheterna

att behålla garantidagarna utan rätt till garantiersättning, men

med rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen.

I motion So9 av Barbro Westerholm (fp) yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om övergångsbestämmelser från ett system med vårdnadsbidrag till

ett med garantidagar. Om riksdagen bifaller regeringens

proposition måste övergångsfasen mellan de olika systemen göras

om och utformas så att den upplevs som rättvis av föräldrarna.

Detta kan, enligt motionärens mening, ske genom att samtliga

familjer får tillbaka resterande garantidagar eller maximalt 90

dagar. Detta medför vissa merkostnader och om budgetläget inte

medger detta så kan man, enligt motionären, erbjuda dessa

föräldrar obetalda garantidagar. Alternativt kan

vårdnadsbidraget betalas tillbaka i utbyte mot motsvarande antal

betalda garantidagar.

Också i motion So8 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson

(kds) yrkas att riksdagen, vid avslag på yrkandet om avslag på

propositionen, som sin mening ger regeringen till känna vad i

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

motionen anförts om att införa övergångsregler för

garantidagarna (yrkande 2). Motionärerna anser att det om

propositionen bifalls är rimligt att komplettera förslaget med

övergångsregler när det gäller garantidagarna som innebär att

inte vissa grupper drabbas på ett oskäligt sätt. Exempelvis kan

rätt ges till garantidagar utan ersättning.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialutskottet har inhämtat socialförsäkringsutskottets

yttrande över propositionen och motionerna.

Socialförsäkringsutskottet anför att föräldraförsäkringen

enligt utskottets mening sätter barnet i centrum. Den ger båda

föräldrarna möjlighet att vara hemma hos barnen på heltid en

period och/eller minska arbetstiden. Genom försäkringens

flexibilitet kan familjer med mycket olika villkor utnyttja

tiden med barnen efter sina behov. Utskottet framhåller att

samma sak gäller garantidagarna, varför utskottet välkomnar

återinförandet av dessa.

Utskottet framhåller att införandet av vårdnadsbidraget har

påverkat planeringen av utnyttjandet av garantidagarna. När den

förra regeringen aviserade att den avsåg att ta bort

garantidagarna i samband med införandet av vårdnadsbidraget

ledde detta till att en del föräldrar skyndade sig att ta ut

garantidagarna. Också övergångsreglerna vid införandet kom att

påverka familjernas utnyttjande av garantidagarna.

Socialförsäkringsutskottet säger sig ha förståelse för att

föräldrar som under dessa omständigheter har tagit ut

garantidagar som de tänkt spara till ett senare tillfälle kan

vara missnöjda. Enligt utskottets mening är det dock omöjligt

att särskilja dessa föräldrar från dem som ändå skulle ha tagit

ut garantidagarna. När garantidagarna återinförs bör således,

enligt socialförsäkringsutskottets mening, avräkning ske för

tidigare uttagna sådana dagar. Utskottet framhåller att

utnyttjandet av garantidagarna samtidigt har inneburit faktisk

ledighet och ökad samvaro med barnet.

Vad gäller avräkning för dagar då vårdnadsbidrag uppburits

pekar socialförsäkringsutskottet på att dessa inte behöver ha

inneburit ökad samvaro med barnet. Vårdnadsbidrag har t.ex.

kunnat utgå till heltidsarbetande som inte har haft offentligt

finansierad barntillsyn. Utskottet framhåller att det i det

nuvarande hårt ansträngda statsfinansiella läget inte är möjligt

att ge föräldrar dubbel kompensation genom att garantibeloppet

utbetalas trots att vårdnadsbidrag tidigare har utgivits. Med

hänsyn till den stora betydelse garantidagarna har för

föräldrarnas flexibla möjlighet att vara tillsammans med barnet

anser utskottet det dock angeläget att föräldrarna får behålla

sin rätt till ledighet.

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

Vad gäller den tekniska lösningen av förslaget anför utskottet

följande:

Genom att låta föräldrarna, utan särskild ersättning från

försäkringskassan, kunna ta ut de garantidagar som annars

skulle ha avräknats mot vårdnadsbidraget, ges föräldrarna

samtidigt en rätt till motsvarande ledighet från sitt

förvärvsarbete. Utgångspunkten skall därvid vara att de vanliga

garantidagarna tas ut först. Det är då sannolikt att det stora

flertalet föräldrar inte kommer att vända sig till

försäkringskassan för att ta ut de garantidagar som inte ger

rätt till ersättning, eftersom de ändå kan komma överens med sin

arbetsgivare om ledighet. I de fall ledigheten inte kan ordnas

på detta sätt och ett uttag av garantidag blir aktuellt bör det

krävas att föräldern gör anmälan härom till försäkringskassan.

Därvid bör det vara tillräckligt att försäkringskassan noterar

att uttag av garantidag utan ersättning sker. Någon kontroll av

omständigheterna m.m. från försäkringskassans sida erfordras

inte.

Redan av regeringens förslag följer att försäkringskassan i

varje enskilt fall där vårdnadsbidrag uppburits för barnet måste

göra en beräkning av hur många dagar som vårdnadsbidraget

motsvarar. Någon ökad belastning på administrationen i det

inledande stadiet uppstår således inte med utskottets förslag.

Enligt vad Riksförsäkringsverket uppgivit måste, efter denna

avräkning, hanteringen av ärenden om uttag av garantidagar utan

ersättning ske manuellt. Varje enskilt ärende kommer därför

enligt Riksförsäkringsverkets mening att kräva relativt sett

stora resurser.

Även om det i dag inte går att bedöma omfattningen av antalet

ärenden som utskottets förslag skulle föranleda är det enligt

utskottets mening angeläget att de berörda barnen och

föräldrarna inte kommer i kläm. Utskottet förutsätter dessutom

att ärendehandläggningen så småningom kan ske med hjälp av

datorstöd.

Rätten till garantidag utan ersättning bör enligt utskottet

regleras i form av en övergångsbestämmelse. Utskottet vill

tillägga att en garantidag som inte leder till ersättning men

där anmälan om helt uttag gjorts skall anses som en dag med hel

föräldrapenning. Motsvarande föreslås gälla vid partiellt uttag.

Föräldern skall anses uppbära en föräldrapenningförmån, oavsett

att utbetalningen -- liksom vid en kvittning -- är 0 kr. Detta

innebär t.ex. att den som förkortar sin arbetstid till tre

fjärdedelar och tar ut en fjärdedels sådan garantidag under en

längre period har rätt att ha kvar sin sjukpenninggrundande

inkomst på samma sätt som om garantibeloppet utbetalats.

Detta synsätt innebär att föräldern under samma omständigheter

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

har rätt till ledighet enligt 4 § lagen (1978:410) om rätt till

ledighet för vård av barn, m.m. Där anges nämligen att

arbetstagaren har rätt till hel ledighet då han uppbär hel

föräldrapenningförmån, och rätt till förkortning av arbetstiden

till hälften eller till tre fjärdedelar då han uppbär halv eller

en fjärdedels förmån.

Socialförsäkringsutskottet föreslår socialutskottet att

föreslå riksdagen att med bifall till motion So11 yrkande 1 och

med anledning av motionerna So8 yrkande 2, So9 och So10 samt med

avslag på motionerna So6 och So7 anta övergångsbestämmelser i

enlighet med socialförsäkringsutskottets förslag.

Socialförsäkringsutskottet anför beträffande

övergångsbestämmelserna i övrigt att de nya bestämmelserna i 4

kap. 3 § första stycket och 6 § tredje stycket inte har

begränsats till att gälla barn under en viss ålder. Eftersom

föräldrapenning kan tas ut till dess barnet fyller åtta år eller

den senare tidpunkt då barnet slutar första skolåret kommer

föräldrapenning att kunna utges med sammalagt 450 dagar även för

barn födda före oktober 1988. Dessa barn fick inte rätt till 450

dagar med föräldrapenning när föräldraförsäkringen förlängdes

den 1 juli 1989. Någon utökning av föräldraförsäkringen har

naturligtvis inte varit avsedd för dessa barn. Utskottet

föreslår därför att de begränsningar som följer av de tidigare

övergångsbestämmelserna fortfarande skall gälla.

Socialutskottets bedömning

Socialutskottet delar helt socialförsäkringsutskottets

uppfattning om garantidagarnas betydelse och tillstyrker därmed

återinförandet av dessa. Utskottet har inget att erinra mot

förslaget att sänka ersättningen till 60 kr per dag.

Utskottet är väl medvetet om att övergångsreglerna för

garantidagarna vid införandet av vårdnadsbidraget har påverkat

föräldrars utnyttjande av garantidagarna. Föräldrar kan därvid

vara missnöjda över att inte ha kunnat disponera dessa dagar på

det sätt de önskat. Utskottet delar dock den bedömning som

socialförsäkringsutskottet gör att det inte går att särskilja

föräldrar som tidigarelagt sina garantidagar från föräldrar som

ändå skulle ha tagit ut garantidagar och att dessa ändå

inneburit tid med barnen. Utskottet anser därmed att tidigare

uttag av garantidagar bör avräknas när garantidagarna

återinförs.

Vad gäller föräldrar som uppburit vårdnadsbidrag är

situationen annorlunda. Som socialförsäkringsutskottet påpekat

är det inte säkert att utnyttjandet av vårdnadsbidrag har

inneburit någon ytterligare tid med barnet. Bidraget kan utges

även till heltidsarbetande föräldrar om de inte har haft

offentligt finansierad barnomsorg och till föräldrar som är

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

föräldralediga för annat barn. Å andra sidan är det inte heller

rimligt att dessa dubbelkompenseras genom att garantibeloppp

utbetalas till dem som uppburit vårdnadsbidrag. Utskottet delar

dock socialförsäkringsutskottets uppfattning att garantidagarna

har ett stort värde genom att föräldrarna ges flexibel möjlighet

till ledighet vid behov.

Utskottet anser därför i likhet med soicalförsäkringsutskottet

att föräldrar som uppburit vårdnadsbidrag skall ges rätt till

garantidagar, men utan ersättning från försäkringskassan. Rätten

till garantidagar utan ersättning bör regleras i form av en

övergångsbestämmelse till lagen om allmän försäkring i enlighet

med socialförsäkringsutskottets förslag.

Beträffande övergångsreglerna i övrigt konstaterar utskottet

att någon utökning av föräldraförsäkringen för barn födda före

oktober 1989 inte har avsetts med regeringens förslag. De

begränsningar som följer av de tidigare övergångsbestämmelserna

skall därför gälla.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion So11

(s) yrkande 1 och med anledning av motionerna So8 (kds) yrkande

2, So9 (fp) och So10 (s) samt med avslag på motionerna So6 (m)

och So7 (c) antar förslaget till övergångsbestämmelser till

lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring med de ändringar som framgår av bilaga 2. I

övrigt tillstyrker utskottet lagförslaget.

Ledighet för vård av barn

Propositionen

I propositionen föreslås att 3 § lagen om rätt till

ledighet för vård av barn, m.m. ändras tillbaka till sin

tidigare lydelse. Detta innebär att rätt till hel ledighet för

vård av barn begränsas till ett och ett halvt år. För en

arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett

barn i avsikt att adoptera det gäller att tiden ett och ett

halvt år skall räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått

barnet i sin vård. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1

januari 1995.

Motionerna

I motion So11 av Margareta Israelsson m.fl. (s) hemställs

att riksdagen beslutar om övergångsregler för ledighet i

enlighet med vad i motionen anförts (yrkande 2).

Återställandet av rätten till ledighet för vård av barn till 18

månader kan innebära problem för de föräldrar som planerat och

ansökt om en föräldraledighet på upp till tre år. På flera orter

kan det vara svårt att erhålla barnomsorg med så kort varsel som

upphävandet av regeln innebär. Motionärerna föreslår därför en

övergångsregel som ger föräldrar rätt till fortsatt ledighet

fram till den 1 juli 1995 för barn som inte fyllt tre år.

I motion So8 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson (båda

kds) hemställs att riksdagen vid avslag på yrkandet om avslag

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

på propositionen ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den utökade rätten till tjänstledighet för

småbarnsföräldrar bör bibehållas (yrkande 3). Regeringens

främsta argument för att avskaffa vårdnadsbidraget är, enligt

motionärerna, kostnaden. Rimligen kan inte rätten till

tjänstledighet under tre år efter barnets födelse belasta

statskassan, varför argumentet faller. Den utökade rätten till

tjänstledighet bör därför vara kvar även vid ett avskaffande av

vårdnadsbidraget.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Socialutskottet har inhämtat arbetsmarknadsutskottets yttrande

över propositionen och motionerna i de delar som propositionen

och motionerna berör arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.

Arbetsmarknadsutskottet hänvisar i sitt yttrande till det

yttrande (1993/94:AU5y) utskottet avgav till socialutskottet vid

vårens behandling av proposition 1993/94:148 om vårdnadsbidrag.

Utskottet påtalade då bristen på analys av konsekvenserna av en

förlängd föräldraledighet för såväl arbetstagare som

arbetsgivare och pekade därvid på en rad frågor som borde ha

blivit föremål för utredning.

Utskottet framhöll att möjligheten att kunna kombinera

förvärvsarbete med föräldraskap är en viktig beståndsdel i

jämställdheten mellan kvinnor och män. Utskottet såg en fara i

att långa perioder av frånvaro skulle komma att försvåra

möjligheterna att behålla kontakten med arbetslivet och

utvecklingen där. Utskottet menade också att det fanns risk att

unga kvinnor skulle få svårigheter att över huvud taget ta sig

in på arbetsmarknaden och att långa frånvaroperioder skulle

kunna tänkas skapa problem för den som anställts som vikarie.

Utskottet ansåg därmed att förslaget om förlängd

föräldraledighet borde avslås.

Arbetsmarknadsutskottet vidhåller i sitt yttrande denna

uppfattning men anför att det kan finnas skäl att ha en mjukare

återgång till den ordning som gällde före den 1 juli 1994.

Utskottet anför följande:

Utskottet konstaterar att riksdagens beslut inte kommer att

föreligga förrän i december månad. Det blir således en

förhållandevis kort tid innan lagändringen skall träda i kraft.

Det kan finnas föräldrar som beviljats tjänstledighet enligt de

nu gällande reglerna för en längre period och inrättat sig

därefter. I allmänhet torde det inte bli några problem mellan

arbetsgivaren och arbetstagaren. Den senare kan med stöd av 9 §

föräldraledighetslagen tala om för arbetsgivaren att han/hon

vill återgå i arbete. Villkoret är att arbetstagaren underrättar

arbetsgivaren en månad i förväg. Vid det omvända förhållandet,

nämligen att det skulle vara arbetsgivaren som vill ha tillbaka

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

arbetstagaren tidigare, torde frågan normalt kunna lösas på ett

för båda parter tillfredsställande sätt. Det kan dock i sådana

fall inte uteslutas att det kan uppstå problem. Personliga

dispositioner för den närmaste tiden kan lägga hinder i vägen

för en omedelbar återgång till arbetet. Som framhålls i motion

So11 (s) kan det på vissa orter vara svårt att med kort varsel

ordna barnomsorg.

De fall som utskottet pekat på kan man fånga upp genom att

senarelägga ikraftträdandet av den föreslagna ändringen i

föräldraledighetslagen, förslagsvis till den 1 juli 1995.

Utskottet förordar att så sker.

Socialutskottets bedömning

Utskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning att

rätten till ledighet för vård av barn bör ändras tillbaka till

vad som tidigare gällt, vilket innebär att rätten begränsas till

ett och ett halvt år.

Utskottet anser det dock i likhet med arbetsmarknadsutskottet

angeläget att återgången till den ordning som gällde före 1 juli

1994 sker så mjukt som möjligt för att underlätta planeringen

för berörda familjer liksom för arbetsgivarna. Utskottet

föreslår att riksdagen med bifall till motion So11 (s) yrkande 2

och med avslag på motion So8 (kds) yrkande 3 antar förslaget

till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för

vård av barn, m.m. med den ändringen att ikraftträdandet ändras

till den 1 juli 1995.

Förslag till följdändringar i annan lagstiftning med anledning

av upphävandet av vårdnadsbidraget

I propositionen läggs fram förslag till ändringar i andra

lagar till följd av förslaget att avveckla vårdnadsbidraget.

Ändringar föreslås i kommunalskattelagen (1928:370), i lagen

(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, i lagen

(1993:737) om bostadsbidrag, i lagen (1994:308) om

bostadstillägg till pensionärer samt i socialtjänstlagen

(1980:620).

Utskottet tillstyrker de föreslagna lagändringarna.

Barnomsorgen

I propositionen föreslås att bestämmelserna om kommunernas

skyldighet att ge bidrag till enskilda förskolor, enskilda

fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg, som skulle ha

trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs. Detta innebär ändring

i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).

Vidare föreslås att lagstiftningen om den kommunala

tillståndsprövningen för enskilda förskolor och fritidshem samt

enskild integrerad skolbarnsomsorg, som ändrades den 1 januari

1994, återställs till sin tidigare lydelse. I propositionen

föreslås därmed ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet

med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller

boende enligt socialtjänstlagen (1980:620).

Utskottets bedömning

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av god

kvalitet, rättvis fördelning och ökad valfrihet. Det är

kommunens ansvar att tillgodose behovet av barnomsorg. Kommunen

måste därmed ha möjlighet att planera barnomsorgen inom

kommunen, såväl den som bedrivs av kommunen som den enskilda.

Utskottet anser det självklart att kommunen vid sin bedömning av

om ekonomiskt stöd skall ges till enskild barnomsorg får väga in

behovet av ytterligare barnomsorgsplatser. Kommunen skall därvid

tillse att samma kvalitetskrav ställs på enskilda verksamheter

som på kommunens egen verksamhet. Avgifterna i den enskilda

verksamheten får inte vara oskäligt höga i jämförelse med de

avgifter som kommunen tar ut för motsvarande verksamhet. Detta

innebär inte att avgiftssystemen måste utformas på samma sätt

t.ex. inom föräldrakooperativ verksamhet som inom kommunens

barnomsorg.

Utskottet vill understryka att det är angeläget att regeringen

snarast redovisar resultatet av den av riksdagen begärda

kartläggningen av hur avgifterna inom barnomsorgen har

utvecklats.

Utskottet tillstyrker förslaget till ändring i lagen (1994:11)

om ändring i socialtjänstlagen. Utskottet tillstyrker också den

föreslagna ändringen i lagen om försöksverksamhet med kommunal

tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt

socialtjänstlagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So5 och 1994/95:So8

yrkande 1,

res. 1 (m, c, fp, kds)

2. beträffande upphävande av lagen om vårdnadsbidrag

att riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen

(1994:553) om vårdnadsbidrag,

res. 2 (m, c, fp, kds)

3. beträffande lagen om allmän försäkring

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So11 yrkande 1

och med anledning av motionerna 1994/95:So8 yrkande 2,

1994/95:So9 och 1994/95:So10 samt med avslag på motionerna

1994/95:So6 och 1994/95:So7 antar förslaget till lag om ändring

i lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring med den ändringen att övergångsbestämmelserna

erhåller i bilaga 4 som Utskottets förslag betecknade

lydelse,

res. 3 (m, c, kds)

4. beträffande ledighet för vård av barn

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So11 yrkande 2

och med avslag på motion 1994/95:So8 yrkande 3 antar förslaget

till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för

vård av barn, m.m. med den ändringen att tidpunkten för

ikraftträdandet av lagförslaget bestäms till den 1 juli 1995,

res. 4 (c, fp, kds)

res. 5 (m) - motiv.

5. beträffande följdändringar i annan lagstiftning

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen

till

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b) lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration

och kontrolluppgifter,

c) lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

d) lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till

pensionärer,

e) lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

6. beträffande barnomsorgen

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen

till

f) lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i

socialtjänstlagen (1980:620),

g) lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med

kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende

enligt socialtjänstlagen (1980:620).

res. 6 (m, c, fp, kds)

Stockholm den 6 december 1994

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg

(s), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Göte Jonsson

(m), Hans Karlsson (s), Roland Larsson (c), Christina Pettersson

(s), Liselotte Wågö (m), Barbro Westerholm (fp), Stig Sandström

(v), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Thomas Julin (mp),

Chatrine Pålsson (kds), Conny Öhman (s) och Mariann Ytterberg

(s).

Reservationer

1. Frågan om avslag på propositionen (mom. 1)

Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Roland Larsson (c),

Liselotte Wågö (m), Barbro Westerholm (fp), Leif Carlson (m) och

Chatrine Pålsson (kds) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 5 som börjar med

"Utskottet anser" och på s. 6 slutar med "yrkande 1." bort ha

följande lydelse:

I propositionen föreslås att vårdnadsbidraget avskaffas och

att garantidagarna i föräldraförsäkringen återinförs. Vidare

föreslås att bestämmelserna om kommunernas skyldighet att ge

bidrag till enskilda förskolor och integrerad skolbarnsomsorg,

som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs.

Utskottet anser att den borgerliga familjepolitiken ger större

valfrihet och flexibilitet för de enskilda familjerna än de

förslag som nu presenteras. En avveckling av vårdnadsbidraget,

avdragsrätten för styrkta barnomsorgskostnader och rätten till

ledighet i tre år kommer att drabba ca 70 % av de familjer som

har småbarn i åldern 1--3 år, så många har hittills utnyttjat

möjligheten till vårdnadsbidrag. Förändringen kommer att

försämra familjernas möjlighet att välja den barnomsorgsform som

passar de enskilda familjerna bäst. Den leder till större

orättvisor i fördelningen av resurser och försämrar

möjligheterna till att ge en god barnomsorg. Samtidigt som

valfriheten minskar för de enskilda familjerna ökar också

kostnaderna för den kommunala barnomsorgen genom en ökad

efterfrågan.

För att familjerna skall kunna välja barnomsorg krävs utöver

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

vårdnadsbidraget också valfrihet och mångfald i

barnomsorgsutbudet. Under den förra mandatperioden beslutade

riksdagen om lagändringar som säkerställde den fria etableringen

av enskilda alternativ inom barnomsorgen. Utskottet anser att

etableringsfriheten måste värnas för att trygga mångfalden inom

barnomsorgen.

Utskottet anser således att riksdagen med bifall till

motionerna So5 (kds, m, c, fp) och So8 (kds) yrkande 1 bör avslå

propositionen.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:So5

och 1994/95:So8 yrkande 1 avslår propositionen,

2. Vårdnadsbidraget (mom. 2)

Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Roland Larsson (c),

Liselotte Wågö (m), Barbro Westerholm (fp), Leif Carlson (m) och

Chatrine Pålsson (kds) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "om vårdnadsbidrag." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagens beslut om vårdnadsbidrag under

den föregående mandatperioden förbättrat familjernas möjlighet

att välja den omsorgsform som passar de enskilda barnen och

föräldrarna bäst. Det ger en större rättvisa i fördelningen av

resurser och förbättrar möjligheterna att ge en god barnomsorg.

Utskottet anser därmed att förslaget att upphäva

vårdnadsbidraget bör avslås.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande upphävande av lagen om

vårdnadsbidrag

att riksdagen avslår förslaget till lag om upphävande

av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag.

3. Lagen om allmän försäkring (mom. 3)

Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Roland Larsson (c),

Liselotte Wågö (m), Leif Carlson (m) och Chatrine Pålsson (kds)

anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 10 som börjar med

"Socialutskottet delar" och på s. 11 slutar med "utskottet

lagförslaget." bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att det vid ett återinförande av

garantidagar i lagen om allmän försäkring är angeläget att inte

missgynna den grupp som fått vårdnadsbidrag. De föräldrar som

ansökte om vårdnadsbidrag kunde inte förutse att de skulle komma

att förlora rätten till garantidagar vid ett upphävande av

vårdnadsbidraget. De som berörs av förändringen känner sig

lurade på rätten till garantidagar då de inte haft möjlighet att

välja. Utskottet anser därför att vid ett återinförande av

garantidagarna ingen avräkning av vårdnadsbidraget bör ske mot

garantidagarna. Kostnaderna för detta bör täckas inom ramen för

den totala familjepolitiken. Detta bör ges regeringen till

känna. Tidigare utnyttjade garantidagar enligt äldre

avsnitt 17 Kontrollera mot PDF

bestämmelser bör avräknas i enlighet med regeringens förslag.

Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motionerna

So6 (m) och So7 (c) bör anta förslaget till ändring i lagen

(1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

med den ändringen att övergångsbestämmelserna inte bör innehålla

någon avräkning av vårdnadsbidraget. Härigenom faller behovet av

garantidagar utan ersättning bort. Motionerna So8 (kds) yrkande

2, So9 (fp), So10 (s) och So11 (s) yrkande 1 avstyrks därmed.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande lagen om allmän försäkring

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:So6

och 1994/95:So7 och med avslag på motionerna 1994/95:So8 yrkande

2, 1994/95:So9, 1994/95:So10 och 1994/95:So11 yrkande 1

dels antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

med den ändringen att övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga

4 som Utskottets förslag betecknade lydelse, dock att i

punkt 4 de två sista meningarna utgår,

dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Ledighet för vård av barn (mom. 4)

Roland Larsson (c), Barbro Westerholm (fp) och Chatrine

Pålsson (kds) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 12 som börjar med

"Utskottet delar" och på s. 13 slutar med "1 juli 1995." bort ha

följande lydelse:

I propositionen anförs att ett viktigt skäl till att avskaffa

vårdnadsbidraget är behovet att sanera statsfinanserna. Rätten

till tjänstledighet i tre år för vård av barn innebär dock inga

kostnader för statskassan. Utskottet anser att rätten till

tjänsledighet i tre år är principiellt viktig då den ger

föräldrarna beslutanderätten över hur de vill disponera sin tid

med barnen. Utskottet anser att de familjer som vill ägna mer

tid åt sina barn bör ges den möjligheten genom att rätten till

tre års föräldraledighet kvarstår.

Utskottet tillstyrker därmed motion So8 (kds) yrkande 3 och

föreslår att riksdagen avslår förslaget till ändring av lagen om

rätt till ledighet. Med detta ställningstagande tillgodoses även

motion So11 (s) yrkande 2.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa:

4. beträffande ledighet för vård av barn

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:So8

yrkande 3 och med avslag på motion 1994/95:So11 yrkande 2 avslår

förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till

ledighet för vård av barn, m.m.

5. Ledighet för vård av barn

(motiveringen till mom. 4)

Sten Svensson, Göte Jonsson, Liselotte Wågö och Leif Carlson

(alla m) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 12 som börjar med

"Utskottet delar" och slutar med "för arbetsgivarna." bort ha

avsnitt 18 Kontrollera mot PDF

följande lydelse:

Utskottet anser att den borgerliga familjepolitiken ger större

valfrihet och flexibilitet för de enskilda familjerna än de

förslag som nu presenteras. Familjepolitiken med vårdnadsbidrag,

avdrag för barnomsorgskostnader, förlängd rätt till ledighet och

rätt till barnomsorg måste ses som en helhet. Faller vissa delar

bort bryts helheten. Avskaffas vårdnadsbidraget och

avdragsrätten för barnomsorgskostnader så ändras även motiven

för rätt till ledighet i tre år.

6. Barnomsorgen (mom. 6)

Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Roland Larsson (c),

Liselotte Wågö (m), Barbro Westerholm (fp), Leif Carlson (m) och

Chatrine Pålsson (kds) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 13 som börjar med

"Utskottet anser" och på s. 14 slutar med "socialtjänstlagen."

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av valfrihet

och mångfald. Det är därför viktigt att säkerställa den fria

etableringen av enskilda alternativ till den kommunala

barnomsorgen. Riksdagens tidigare beslut om fri etablering inom

barnomsorgen bör ligga fast. Utskottet anser således att

regeringens förslag till lagändringar i denna del bör avslås.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa:

6. beträffande barnomsorgen

att riksdagen avslår förslagen till lag om ändring i

lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) och

lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med

kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende

enligt socialtjänstlagen (1980:620).

I propositionen framlagda lagförslag

Bilaga 1

Av utskottet framlagt förslag till övergångsbestämmelser

till lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

3. I fråga om

föräldrapenning för

vård av barn som är

fött före lagens

2. I fråga om ikraftträdande gäller

föräldrapenning för fortfarande äldre

vård av barn som är föreskrifter i 4 kap. 3

fött före oktober 1988 § tredje och sjätte

gäller 4 kap. 3 § styckena samt 6 § femte

första stycket och 6 § stycket, såvitt gäller 4

tredje stycket i lagrummens kap. 6 § femte stycket dock

lydelse före den 1 juli endast intill utgången av

1989. För vård av barn år 1996. 4 kap. 3 §

som är fött under femte stycket tillämpas

augusti eller september 1988 inte i fråga om

utges dock föräldrapenning för

föräldrapenning för vård av barn som är

ytterligare 30 respektive 60 fött före lagens

dagar med belopp motsvarande ikraftträdande.

förälderns sjukpenning,

vid flerbarnsfödsel endast

för ett barn.

2. I fråga om

föräldrapenning för

vård av barn som är

avsnitt 19 Kontrollera mot PDF

fött före lagens

ikraftträdande gäller

fortfarande äldre

föreskrifter i 4 kap. 3

§ tredje, femte och

sjätte styckena samt 6 §

femte stycket, såvitt

gäller 4 kap. 6 § femte

stycket dock endast intill

utgången av år 1996.

3. Från de dagar för 4. Från de dagar för

vilka föräldrapenning vilka föräldrapenning

uteslutande kan utges enligt uteslutande kan utges enligt

garantinivån enligt 4 kap. garantinivån enligt 4 kap.

6 § tredje eller fjärde 6 § tredje eller fjärde

stycket skall avräknas stycket skall avräknas

såväl sådana dagar sådana dagar som tagits ut

som tagits ut enligt äldre enligt äldre

lagstiftning som dagar för bestämmelser. Av

vilka vårdnadsbidrag enligt återstående dagar med

lagen (1994:553) om föräldrapenning enligt

vårdnadsbidrag garantinivån betalas

erhållits. En månad med ersättningen inte ut för

fullt vårdnadsbidrag skall så många dagar med

därvid räknas som 30 föräldrapenning som

dagar med sådant bidrag. En svarar mot det antal dagar

månad med 1 350 kronor för vilka vårdnadsbidrag

eller 700 kronor i enligt lagen (1994:553) om

vårdnadsbidrag räknas vårdnadsbidrag

som 20 respektive 10 dagar med erhållits. En månad med

sådant bidrag. fullt vårdnadsbidrag skall

därvid räknas som 30

dagar med sådant bidrag. En

månad med 1 350 kronor

eller 700 kronor i

vårdnadsbidrag räknas

som 20 respektive 10 dagar med

sådant bidrag.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

1994/95:SfU5y

Bilaga 3

Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg

Till socialutskottet

Socialutskottet har den 17 november 1994 beslutat bereda bl.a.

socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig över

proposition 1994/95:61 Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild

barnomsorg och eventuella motioner, såvitt rör utskottets

beredningsområde.

Socialförsäkringsutskottet begränsar sitt yttrande till

förslaget om återinförande av garantidagar i

föräldraförsäkringen (avsnitt 5 och lagförslag 2.2) och

kostnadskonsekvenser (avsnitt 6) samt följdändringen i lagen

(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (lagförslag 2.9).

Utskottet yttrar sig också över motionerna So5, So6, So7, So8

yrkandena 1 och 2, So9, So10 och So11 yrkande 1.

Propositionens förslag i huvudsak

I propositionen föreslås att lagen (1994:553) om

vårdnadsbidrag upphävs och att vissa följdändringar görs i ett

antal andra lagar. Vidare föreslås att de 90 s.k. garantidagarna

i föräldraförsäkringen återinförs fr.o.m. den 1 januari 1995

samt att garantinivån i försäkringen sänks från 64 kr till 60

kr, dvs. den nivå som gällde före den 1 juli 1994. Förslaget

innebär att föräldrapenning med anledning av ett barns födelse

avsnitt 20 Kontrollera mot PDF

kommer att kunna utges under sammanlagt 450 dagar, varav 90

dagar med ersättning motsvarande garantinivån. Vid

flerbarnsfödsel utges sjukpenningbelopp under 90 dagar för varje

barn utöver det första. Även vid flerbarnsfödsel återinförs 90

dagar med belopp enligt garantinivån för varje ytterligare barn.

För garantidagarna föreslås övergångsvis att avräkning görs dels

för tidigare uttagna garantidagar, dels för tid då

vårdnadsbidrag uppburits. Vidare föreslås att, såvitt avser barn

födda efter år 1994, de 30 dagar som fr.o.m. den 1 januari 1995

förbehålls vardera föräldern skall avse dagar som ersätts med

sjukpenningbelopp.

Genom slopandet av vårdnadsbidraget och återinförandet av

garantidagarna räknar regeringen med att nettobesparingen för

staten blir 2 300 miljoner kronor för helt år. För innevarande

budgetår beräknas besparingen av slopat vårdnadsbidrag till

brutto 1 850 miljoner kronor och merkostnaderna för att

återinföra garantidagarna till 200 miljoner kronor. För

administrationen beräknas besparingen innevarande budgetår till

sammanlagt 5 miljoner kronor.

I två motioner yrkas avslag på propositionen, nämligen

motionerna So5 av Göran Hägglund m.fl. (kds, m, c, fp) och So8

yrkande 1 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson (kds).

Enligt utskottets mening sätter föräldraförsäkringen barnet i

centrum. Den ger båda föräldrarna möjlighet att vara hemma hos

barnen på heltid en period och/eller minska sin arbetstid.

Försäkringen är kopplad till barnens rätt att se mer av sina

föräldrar och ger genom sin flexibilitet familjer med mycket

olika villkor möjlighet att utnyttja tiden med barnen efter sina

behov. Detta synsätt ligger också bakom garantidagarna i

föräldraförsäkringen. Utskottet välkomnar därför regeringens

förslag om ett återinförande av garantidagarna och tillstyrker

propositionen i denna del. Motionerna So5 och So8 yrkande 1

avstyrks följaktligen i dessa delar. De närmare bestämmelserna

om återinförandet av garantidagarna behandlas i följande

avsnitt.

Vidare delar utskottet regeringens uppfattning att de 30

dagarna som skall förbehållas vardera föräldern bör avse dagar

som ersätts med 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Utskottet har inget att erinra mot den följdändring som

föreslås i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.

Närmare om garantidagarnas återinförande

Gällande bestämmelser

Före den 1 juli 1994 utgavs föräldrapenning med anledning av

ett barns födelse under högst 450 dagar sammanlagt för

föräldrarna. Under 360 dagar utgavs ersättning på

sjukpenningnivå och under 90 dagar ersättning på garantinivå (60

kr) för varje barn. I samband med vårdnadsbidragets införande

avsnitt 21 Kontrollera mot PDF

den 1 juli 1994 slopades de 90 garantidagarna. Fr.o.m. den 1

juli 1994 utges föräldrapenning således med högst 360 dagar och

på sjukpenningnivå.

Enligt övergångsbestämmelserna vid slopandet av garantidagarna

gäller följande.

1. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för barn som hade

fyllt tre år före den 1 juli 1994, dvs. barn födda före juli

1991. Dessa barn har inte kunnat få vårdnadsbidrag. Garantidagar

som inte tagits ut före den 1 juli 1996 förverkas.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande även för barn födda

under juli och augusti 1991 men för dem sänktes antalet

garantidagar till 60 resp. 30. Det totala antalet

föräldrapenningdagar har minskat i motsvarande mån. Även här

gäller att garantidagar som inte tagits ut före den 1 juli 1996

förverkas.

3. Härutöver gäller för barn födda under juli 1991--juni 1993

(således även barn födda under juli och augusti 1991) att äldre

bestämmelser tillämpas t.o.m. december 1994. Detta innebär att

de 90 garantidagarna, eller vad som återstod av dem, har kunnat

tas ut under hösten 1994, i dessa fall dock inte samtidigt med

vårdnadsbidrag.

Propositionen

När garantidagarna återinförs i föräldraförsäkringen skall

enligt regeringens förslag följande övergångsbestämmelser

tillämpas.

Från garantidagarna avräknas såväl dagar som tagits ut enligt

äldre lagstiftning som dagar för vilka vårdnadsbidrag erhållits.

En månad med fullt vårdnadsbidrag skall därvid räknas som 30

dagar med sådant bidrag. En månad med 1 350 kr eller 700 kr i

vårdnadsbidrag räknas som 20 resp. 10 dagar med sådant bidrag.

Motioner

I ett flertal motioner tas den övergångsvisa avräkningsregeln

upp.

I två motioner, So6 av Gustaf von Essen (m) och So7 av Roland

Larsson (c), begärs att riksdagen beslutar att avräkning från

garantidagarna inte skall ske för dem som fått vårdnadsbidrag.

I motion So11 yrkande 1 av Margareta Israelsson m.fl. (s)

begärs ändrade övergångsregler så att garantidagar som avräknas

mot vårdnadsbidraget ges tillbaka som obetalda garantidagar. Ett

tillkännagivande med samma innebörd begärs i motion So10 av

Thomas Östros (s).

Alternativa förslag till övergångsbestämmelser lämnas i motion

So9 av Barbro Westerholm (fp). Hon anser att garantidagarna i

första hand skall avräknas endast mot tidigare uttagna sådana

och således inte mot vårdnadsbidragstid. I andra hand bör

införas en rätt till obetalda garantidagar. Som sista alternativ

föreslår hon att förälder skall ha rätt att återbetala

vårdnadsbidraget. Hon begär ett tillkännagivande härom.

I motion So8 yrkande 2 av Inger Davidson och Chatrine Pålsson

(kds) begär motionärerna, vid avslag på yrkande 1, ett

avsnitt 22 Kontrollera mot PDF

tillkännagivande om övergångsregler för garantidagarna så att

inte vissa grupper drabbas oskäligt. T.ex. kan övergångsvis

införas en rätt till garantidagar utan ersättning.

Utskottets bedömning

Som utskottet ovan framhållit har även garantidagarna i

föräldraförsäkringen varit kopplade till barnens rätt att se mer

av sina föräldrar. De har också givit föräldrarna möjlighet att

utnyttja tiden med barnen efter sina behov. För

förvärvsarbetande småbarnsföräldrar fungerar garantidagarna som

en förlängning av den tid som de kan vara hemma i samband med

barnets födelse. Många familjer delar också upp

föräldraledigheten i flera delar. Det är då vanligt att

garantidagarna helt eller delvis sparas för att användas under

barnets uppväxt, inte minst i samband med inskolning i

barnomsorgen och i grundskolan.

I och med vårdnadsbidragets införande har föräldrarnas

planering av ledigheten påverkats av andra faktorer än barnets

och familjens behov. När den föregående regeringen aviserade sin

avsikt att i samband med införandet av vårdnadsbidrag föreslå

ett slopande av garantidagarna ledde detta till att en del

föräldrar skyndade sig att ta ut garantidagarna. När reformen

sedan infördes tvingade övergångsreglerna i vissa fall föräldrar

att tidigarelägga uttaget av garantidagar. Det kan inte heller

uteslutas att också det nu framlagda förslaget till

övergångsreglering vid garantidagarnas återinförande haft sådana

effekter.

Utskottet har förståelse för att föräldrar som under dessa

omständigheter har tagit ut garantidagar som de annars tänkt

spara till senare tillfällen, t.ex. i samband med skolstarten,

kan vara missnöjda. Det är emellertid, enligt utskottets

bedömning, i praktiken omöjligt att på ett rättvist sätt

särskilja dessa föräldrar från dem som ändå skulle ha tagit ut

garantidagar. När garantidagarna återinförs bör således

avräkning ske för tidigare uttagna sådana dagar. Utskottet vill

i detta sammanhang framhålla att uttaget av garantidagarna ändå

har inneburit en faktisk ledighet och ökad samvaro med barnet.

Vad gäller avräkning för dagar då vårdnadsbidrag uppburits är

situationen något annorlunda eftersom den tid för vilken en

förälder har erhållit vårdnadsbidrag inte behöver motsvaras av

någon ökad tid för förälderns umgänge med barnet. Således har

vårdnadsbidrag kunnat utges till heltidsarbetande förälder som

inte haft offentligt finansierad barnomsorg. Det kan också ha

betalats till en förälder som ändå varit hemma med ett yngre

barn och haft föräldrapenning för detta. I det nuvarande hårt

ansträngda statsfinansiella läget är det inte möjligt att ge

föräldrarna dubbel kompensation genom att garantibelopp betalas

avsnitt 23 Kontrollera mot PDF

ut trots att vårdnadsbidrag tidigare utgivits. Med hänsyn till

den stora betydelse garantidagarna har för föräldrarnas flexibla

möjlighet att vara tillsammans med barnet anser utskottet

emellertid att föräldrarna bör ha kvar sin rätt till ledighet.

Genom att låta föräldrarna, utan särskild ersättning från

försäkringskassan, kunna ta ut de garantidagar som annars

skulle ha avräknats mot vårdnadsbidraget, ges föräldrarna en

rätt till motsvarande ledighet från sitt förvärvsarbete.

Utgångspunkten skall därvid vara att garantidagar med ersättning

tas ut först. Det är då sannolikt att det stora flertalet

föräldrar inte kommer att vända sig till försäkringskassan för

att ta ut garantidagar som inte ger rätt till ersättning,

eftersom de ändå kan komma överens med sin arbetsgivare om

ledighet. I de fall ledigheten inte kan ordnas på detta sätt och

ett uttag av garantidag blir aktuellt bör det krävas att

föräldern gör anmälan härom till försäkringskassan. Därvid bör

det vara tillräckligt att försäkringskassan noterar att uttag av

garantidag utan ersättning sker. Någon kontroll av

omständigheterna m.m. från försäkringskassans sida erfordras

inte.

Redan av regeringens förslag följer att försäkringskassan i

varje enskilt fall där vårdnadsbidrag uppburits måste göra en

beräkning av hur många garantidagar som detta motsvarar. Någon

ökad belastning på administrationen i det inledande stadiet

uppstår således inte med utskottets förslag. Enligt vad

Riksförsäkringsverket uppgivit måste, efter denna avräkning,

hanteringen av ärenden om uttag av garantidagar utan ersättning

ske manuellt. Varje enskilt ärende kommer därför enligt

Riksförsäkringsverkets mening att kräva relativt sett stora

resurser.

Även om det i dag inte går att bedöma omfattningen av antalet

ärenden som utskottets förslag skulle föranleda är det enligt

utskottets mening angeläget att de berörda barnen och

föräldrarna inte kommer i kläm. Utskottet förutsätter dessutom

att ärendehandläggningen så småningom kan ske med hjälp av

datorstöd.

Rätten till garantidag utan ersättning bör enligt utskottet

regleras i form av en övergångsbestämmelse. Utskottet vill

tillägga att en garantidag som inte leder till ersättning men

där anmälan om helt uttag gjorts skall anses som en dag med hel

föräldrapenning. Motsvarande gäller vid partiellt uttag.

Föräldern skall anses uppbära en föräldrapenningförmån, oavsett

att utbetalningen -- liksom vid en kvittning -- är 0 kr. Detta

innebär t.ex. att den som förkortar sin arbetstid till tre

fjärdedelar och tar ut en fjärdedels sådan garantidag under en

längre period har rätt att ha kvar sin sjukpenninggrundande

avsnitt 24 Kontrollera mot PDF

inkomst på samma sätt som om garantibeloppet utbetalats.

Detta synsätt innebär att föräldern under samma omständigheter

har rätt till ledighet enligt 4 § lagen (1978:410) om rätt till

ledighet för vård av barn, m.m. Där anges nämligen att

arbetstagaren har rätt till hel ledighet då han uppbär hel

föräldrapenningförmån, och rätt till förkortning av arbetstiden

till hälften eller till tre fjärdedelar då han uppbär halv eller

en fjärdedels förmån.

Socialutskottet bör därför föreslå att riksdagen med bifall

till motion So11 yrkande 1 och med anledning av motionerna So8

yrkande 2, So9 och So10 samt med avslag på motionerna So6 och

So7 antar övergångsbestämmelser i enlighet med

socialförsäkringsutskottets förslag.

Beträffande övergångsbestämmelserna i övrigt konstaterar

utskottet att de nya bestämmelserna i 4 kap. 3 § första stycket

och 6 § tredje stycket inte har begränsats till att gälla barn

under en viss ålder. Eftersom föräldrapenning kan tas ut till

dess barnet fyller åtta år eller den senare tidpunkt då barnet

slutar första skolåret kommer föräldrapenning att kunna utges

med sammanlagt 450 dagar även för barn födda före oktober 1988.

Dessa barn fick inte rätt till 450 dagar med föräldrapenning när

föräldraförsäkringen förlängdes den 1 juli 1989 genom lagen

(1989:100) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Enligt övergångsbestämmelserna till denna lag kan för barn födda

under september 1988 föräldrapenning utges för högst 420 dagar,

för barn födda under augusti 1988 för högst 390 dagar och för

äldre barn för högst 360 dagar. Av det totala antalet dagar

utges i samtliga fall 90 dagar på garantinivå. Någon utökning av

föräldraförsäkringen har naturligtvis inte varit avsedd för

dessa barn, och utskottet föreslår att de begränsningar som

följer av de tidigare övergångsbestämmelserna fortfarande skall

gälla.

I propositionen föreslås i punkt 2 övergångsbestämmelserna

till förevarande lagförslag att äldre föreskrifter i 4 kap. 3 §

femte stycket i vissa fall fortfarande skall gälla. Eftersom

detta stycke införs först vid årsskiftet och inte motsvaras av

några äldre bestämmelser bör det enligt utskottets mening i

stället anges att femte stycket inte tillämpas i fråga om

föräldrapenning för vård av barn som är fött före lagens

ikraftträdande.

De ändringar i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:605)

om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring som utskottet

ovan förordat kan förslagsvis ges följande lydelse:

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. I fråga om föräldrapenning för vård av barn som är födda

före oktober 1988 gäller 4 kap. 3 § första stycket och 6 §

avsnitt 25 Kontrollera mot PDF

tredje stycket i lagrummens lydelse före den 1 juli 1989. För

vård av barn som är fött under augusti eller september 1988

utges dock föräldrapenning för ytterligare 30 respektive 60

dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, vid

flerbarnsfödsel endast för ett barn.

3. I fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött

före lagens ikraftträdande gäller fortfarande äldre föreskrifter

i 4 kap. 3 § tredje och sjätte styckena samt 6 § femte stycket,

såvitt gäller 4 kap. 6 § femte stycket dock endast intill

utgången av år 1996. 4 kap. 3 § femte stycket tillämpas inte i

fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött före

lagens ikraftträdande.

4. Från de dagar för vilka föräldrapenning uteslutande kan

utges enligt garantinivån enligt 4 kap. 6 § tredje eller fjärde

stycket skall avräknas sådana dagar som tagits ut enligt äldre

bestämmelser. Av återstående dagar med föräldrapenning enligt

garantinivån betalas ersättningen inte ut för så många dagar med

föräldrapenning som svarar mot det antal dagar för vilka

vårdnadsbidrag enligt lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag

erhållits. En månad med fullt vårdnadsbidrag skall därvid räknas

som 30 dagar med sådant bidrag. En månad med 1 350 kronor eller

700 kronor i vårdnadsbidrag räknas som 20 respektive 10 dagar

med sådant bidrag.

Stockholm den 1 december 1994

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Maj-Inger Klingvall

I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s), Gullan

Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margareta Israelsson (s), Maud

Björnemalm (s), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c), Anita

Jönsson (s), Sigge Godin (fp), Lennart Klockare (s), Ulla

Hoffmann (v), Sven-Åke Nygårds (s), Ulf Kristersson (m),

Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds), Mona Berglund

Nilsson (s) och Margareta E Nordenvall (m).

Avvikande meningar

1. Propositionens förslag i huvudsak

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c),

Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m), Rose-Marie Frebran (kds)

och Margareta E Nordenvall (m) anser att den del av utskottets

yttrande som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med

"följande avsnitt." bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att garantidagarna i

föräldraförsäkringen återinförs samtidigt som vårdnadsbidraget

avskaffas. Utskottet vill framhålla att vårdnadsbidragsreformen

har varit mycket uppskattad. Det framgår inte enbart av i vilken

omfattning föräldrar har ansökt om bidraget utan även av

synpunkter som framförts i den allmänna debatten och av olika

protestaktioner som nu äger rum. Ett avvecklande av

vårdnadsbidraget kommer att drabba ca 70 % av de familjer som

avsnitt 26 Kontrollera mot PDF

har småbarn i åldern 1--3 år. Förändringen kommer att försämra

familjernas möjlighet att välja den omsorgsform som passar de

enskilda barnen och föräldrarna bäst. Det leder till större

orättvisa i fördelningen av resurser och försämrar möjligheterna

till att ge en god barnomsorg. Kostnaderna för avvecklandet går

inte att överblicka, och utskottet vill starkt ifrågasätta den

besparing som redovisas i propositionen.

Med hänvisning till det anförda bör socialutskottet tillstyrka

bifall till motionerna So5 och So8 yrkande 1 och avstyrka bifall

till propositionen i denna del.

2. Närmare om garantidagarnas återinförande

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c),

Ulf Kristersson (m) och Margareta E Nordenvall (m) anser att de

delar av utskottets yttrande som börjar med "Som utskottet" och

slutar med "socialförsäkringsutskottets förslag." samt börjar

med "De ändringar" och slutar med "sådant bidrag." bort ha

följande lydelse:

För den händelse riksdagen beslutar om vårdnadsbidragets

avskaffande anser utskottet att föräldrar till barn för vilka

utgivits vårdnadsbidrag inte skall missgynnas. Utskottet

föreslår därför i enlighet med vad som föreslås i motionerna So6

och So7 att avräkning inte skall ske för dagar då vårdnadsbidrag

erhållits. Från de 90 garantidagarna skall således endast

avräknas tidigare uttagna dagar. Alla resterande dagar skall

ersättas med 60 kr. Denna utökning av antalet garantidagar i

förhållande till regeringens förslag skall finansieras inom

ramen för det totala familjepolitiska stödet. Det får ankomma på

socialutskottet att föreslå hur finansieringen närmare skall

ske.

De förändringar utskottet ovan förordat innebär att punkt 3 i

regeringens förslag till ändrade övergångsbestämmelser till

lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring kan utgå.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1994/95:AU2y

Bilaga 4

Ledighet för vård av barn

Till socialutskottet

Socialutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle

att yttra sig över proposition 1994/95:61 Vårdnadsbidraget.

Garantidagarna. Enskild barnomsorg jämte motioner, såvitt rör

utskottets beredningsområde.

Utskottet yttrar sig i det följande över den del av förslaget

och aktuella motioner som berör förslaget om ändring i

föräldraledighetslagen.

Propositionen

I propositionen föreslås bl.a. att lagen (1994:553) om

vårdnadsbidrag upphävs fr.o.m. den 1 januari 1995.

Som en följd härav föreslås upphävande av vissa följdändringar

som gjordes i samband med att vårdnadsbidraget infördes, bl.a.

följdändringen i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård

avsnitt 27 Kontrollera mot PDF

av barn, m.m. (föräldraledighetslagen). Lagändringen innebar att

rätten till hel ledighet för vård av barn förlängdes från ett

och ett halvt år till tre år från barnets födelse.

Det nu föreliggande förslaget innebär att rätten till hel

ledighet för vård av barn åter kommer att omfatta ett och ett

halvt år.

Motioner

Sammanlagt sju motioner har väckts med anledning av den nu

aktuella propositionen. I två motioner berörs frågan om

möjlighet till fortsatt rätt till föräldraledighet även om

vårdnadsbidraget avskaffas.

Margareta Israelsson m.fl. (s) föreslår i motion 1994/95:So11

yrkande 2 en övergångsregel som ger föräldrarna rätt till

fortsatt ledighet fram till den 1 juli 1995 för barn som inte

fyllt tre år. Skälet för en sådan övergångsregel är att det på

många orter kan vara svårt att med så kort varsel som det här är

fråga om erhålla barnomsorg, anser motionärerna.

I motion 1994/95:So8 yrkande 3 anser Inger Davidson och

Chatrine Pålsson (kds) att den utökade rätten till

tjänstledighet för småbarnsföräldrar bör vara kvar även om

vårdnadsbidraget avskaffas. Skälet till att avskaffa

vårdnadsbidraget är kostnaderna för bidraget. Rätten till

ledighet kan rimligen inte belasta statskassan, varför

huvudargumentet faller, menar motionärerna.

Utskottet

Utskottet tar inte ställning till frågan om vårdnadsbidraget

skall avskaffas eller inte utan begränsar sitt yttrande till att

behandla frågan som rör ändringen i föräldraledighetslagen.

Enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av

barn, m.m. (föräldraledighetslagen, senast ändr. 1994:858) har

en arbetstagare i egenskap av förälder rätt till ledighet från

sin anställning för vård av barn, dels i form av hel ledighet

till dess barnet uppnått tre års ålder, dels i form av

förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal

arbetstid till dess barnet uppnått åtta års ålder.

Rätten till ledighet är fristående från föräldraförsäkringens

förmånsregler. Arbetstagaren har dock alltid rätt att få ledigt

under den tid föräldrapenning utgår.

Regeringen föreslår nu som en konsekvens av att

vårdnadsbidraget avskaffas att rätten till hel ledighet för vård

av barn sänks från tre år till ett och ett halvt år från barnets

födelse.

För egen del får utskottet anföra följande.

I samband med vårens behandling av proposition 1993/94:148

Vårdnadsbidrag bereddes arbetsmarknadsutskottet tillfälle att

yttra sig över propositionen (1993/94:AU5y). Även vid detta

tillfälle inskränkte sig utskottet till att behandla frågan om

utsträckt ledighet för vård av barn.

Utskottet påtalade bristen på analys av konsekvenserna av en

förlängd föräldraledighet för såväl arbetstagaren som

avsnitt 28 Kontrollera mot PDF

arbetsgivaren och pekade därvid på en rad frågor som borde ha

blivit föremål för utredning. En avvägning mellan olika

intressen skulle kunna göras först efter en utredning och innan

ett förslag om förlängd föräldraledighet genomfördes, ansåg

utskottet.

Att kombinera förvärvsarbete med föräldraskap framhölls av

utskottet som en viktig beståndsdel i jämställdheten mellan

kvinnor och män. Utskottet såg en fara i att långa perioder av

frånvaro skulle komma att försvåra möjligheterna att hålla

kontakt med arbetslivet och utvecklingen där. För den enskilde

kunde långa avbrott komma att innebära att man till sist

utestängs från arbetsmarknaden.

För unga kvinnor fanns det risk för svårigheter att över huvud

taget ta sig in på arbetsmarknaden, menade utskottet.

Upprepade långa frånvaroperioder kunde också tänkas skapa

problem för den som anställdes som vikarie.

Under åberopande av bl.a. dessa skäl fann utskottet att

förslaget om förlängd föräldraledighet borde avslås.

Utskottet vidhåller de skäl som föranledde ställningstagandet

våren 1994. En förutsättning för att alla föräldrar som vill

förvärvsarbeta skall kunna göra det är att det går att förena

föräldraskap med förvärvsarbete, framhålls det i den

föreliggande propositionen. Som framgått av redogörelsen för

utskottets ställningstagande våren 1994 delar utskottet denna

uppfattning.

Det föreliggande förslaget ligger således väl i linje med

utskottets uppfattning. Detta principiella ställningstagande

hindrar dock inte att det nu vid en återgång till den ordning

som gällde före den 1 juli 1994 kan finnas skäl att för vissa

fall ha en något mjukare övergång.