Bet. 1994/95:TU13

Trafikutskottets betänkande

1994/95:TU13

Trafikpolitikens inriktning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

TU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet två regeringsförslag i

budgetpropositionen. Det ena avser inriktningen av besparingarna

inom Kommunikationsdepartementets område under budgetåren 1997

och 1998, medan det andra innebär att investeringsplanerna i

framtiden skall revideras vart fjärde år i stället för som nu

vart tredje år. Utskottet ställer sig bakom båda förslagen.

Vidare behandlar utskottet en rad motionsyrkanden om

trafikpolitikens inriktning, vilka samtliga avstyrks främst med

hänvisning till pågående utredningsarbete.

Utskottet behandlar också motionsyrkanden om

infrastruktursatsningar i olika delar av landet. Samtliga

motioner avstyrks av utskottet med hänvisning till gällande

arbetsfördelning för investeringsplaneringen som innebär att

riksdagen bör anvisa medel samt ange övergripande ramar och

riktlinjer för investeringsplaneringen och organisationen. Det

bör däremot normalt inte ankomma på riksdagen att ta ställning

till konkreta krav på investeringar och underhållsåtgärder i

olika delar av trafiksystemet.

Till betänkandet har m-, c-, v- och mp-ledamöterna fogat var

sin reservation om trafikpolitikens inriktning. Fp-ledamoten har

avgivit ett särskilt yttrande.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i

proposition 1994/95:100 bilaga 7 (s. 1--11) att riksdagen

godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom

Kommunikationsdepartementets område för budgetåren 1997 och 1998

som regeringen i propositionen förordar.

Vidare föreslår regeringen i avsnitt A. Infrastruktur

(s. 12--15) att riksdagen godkänner att revideringen av den

nationella väghållningsplanen, stomnätsplanen och

länstrafikanläggningsplanerna skall ske vart fjärde år med en

första revidering år 1998.

Motionerna

1994/95:T202 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättande av ett infrastrukturverk.

1994/95:T203 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

trafiksituationen i Västsverige i enlighet med de riktlinjer som

motionen anger.

1994/95:T206 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett BNP-relaterat procentmål för

kommunikationspolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utarbeta nya metoder med bl.a.

marknadsstyrning för att underlätta investeringsbeslut,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hanteringsordning för stora

infrastrukturprojekt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om harmonisering av vägtrafikbeskattning

inom EU med inriktning mot en trafikrelaterad

avgiftsfinansiering,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljöavgifter relaterade till påverkan

av miljön.

1994/95:T207 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Norrköping definieras som ett

nationellt logistiskt centrum,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om pågående arbete i Norrköping kring ett

logistiskt centrum att upptas i den parlamentariska

trafikkommitténs arbete som pilotprojekt för utveckling och

analys bl.a. för transportsystem till Baltikum och Finland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om pågående arbete i Norrköping och på

vissa platser på kontinenten kring multimodala terminaler och

Europlatform.

1994/95:T208 av Karl-Gösta Svenson och Jeppe Johnsson

(båda m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en tillväxtfrämjande utbyggnad av

infrastrukturen avseende väg, järnväg och flyg.

1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ansvaret inom regeringen för frågor om

bilism,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en bilsocial utredning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de olika transportslagens kostnader,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att anlägga en helhetssyn på

miljöområdet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om områdes- och trängselavgifter.

1994/95:T211 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om prioriteringar av anslag till

investeringar.

1994/95:T215 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att det fortsatta utredningsarbetet av

transport- och kommunikationssektorn i Sverige skall ta hänsyn

till miljökonsekvenser, global samverkan, europeiskt samarbete,

transportrisker, ekonomiska styrmedels funktion etc.

1994/95:T216 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunikationsfrågor i Värmland.

1994/95:T219 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av fortsatta satsningar på olika

kommunikationsprojekt inom Blekinge län.

1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att snarast ompröva 1992 års

trafikpolitiska beslut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att miljöskuldsberäkningen måste

medtas och redovisas i projektkalkyler om infrastrukturen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att vägtrafikens externa kostnader bör

internaliseras,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att besluta om miljöskatter för att

klara de utsläppsmål som Sverige föresatt sig.

1994/95:T222 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att Sverige inom EU

kraftfullt driver kravet på renare fordon.

1994/95:T223 av Michael Hagberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av infrastruktursatsningar i

Södermanland.

1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Sverige skall vara pådrivande i

det europeiska arbetet med miljöanpassade kommunikationer.

1994/95:T227 av Karin Olsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om infrastrukturella åtgärder i Blekinge.

1994/95:T229 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av fortsatta

infrastrukturinvesteringar i Västsverige och att detta sker

utifrån en samordnad planering.

1994/95:T232 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inriktningen av investeringar i

infrastruktur,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att sjöfart, luftfart, post och

telekommunikationer skall integreras i

investeringsplaneringen.

1994/95:T235 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kollektivtrafiken i Stockholms län.

1994/95:T237 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en ökad marknadsstyrning av

investeringar inom trafikområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att vissa vägprojekt bör kunna

genomföras med självfinansiering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett bättre samband mellan

skatter/avgifter och statens utgifter för investeringar i

underhåll av infrastrukturen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur statens

intäkter och utgifter för de olika trafikslagen bättre kan

regleras så att resp. trafikslag fullt ut finansierar den egna

infrastrukturen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den parlamentariska

trafikdelegationen bör få i uppgift att se över vilka

regleringar som verkar hämmande för konkurrensen och som därför

bör avskaffas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att med offentliga medel helt eller

delvis finansierad trafik alltid bör upphandlas i konkurrens,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om användande av ekonomiska styrmedel för

en bättre miljö,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den svenska trafikpolitiken inom EU.

1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av ett fördjupat

internationellt trafik- och miljösamarbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att aktivt inom EU medverka till en

minskning av miljökonsekvenserna av bilanvändning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att aktivt medverka till skärpt

gemensam lagstiftning med ekonomiska styrinstrument,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Kommunikationskommittén bör

utveckla samhällsekonomiska kalkyler.

1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att minska miljöbelastningen från

vägtrafiksektorn,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att senarelägga perioden 1999--2003 så

att de beslutade projekten genomförs före år 2003.

1994/95:T310 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de trafikpolitiska målen.

1994/95:T505 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av uppgifter och analyser för

att kunna underlätta beslut om framtida investeringar.

1994/95:A446 av Eva Persson Sellin och Jörgen Persson

(båda s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om satsningar på vägar, broar och

järnvägar i regioner där kommunikationerna är eftersatta.

1994/95:A466 av Patrik Norinder (m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betydelsen av kommunikationer.

1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnaden av järnvägar, flyg och

telekommunikationer i Västernorrlands län.

1994/95:Jo238 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kommunikationerna och telenätet på

landsbygden.

1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utredning av sambandet mellan

samhällsnytta och investeringar i infrastruktur,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder för att miljöanpassa

trafiken.

1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kommunikationssystemen i Skåne.

1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklingen av det infrastrukturella

samarbetet.

Utskottet

1 Inriktningen av trafikpolitiken

1.1 Motionsförslag

I motion T206 (m) framhålls att ur kompetens-, konkurrens-

och planeringssynpunkt är det viktigt att

infrastrukturinvesteringarna hålls på en långsiktigt jämn nivå.

Även om landets ekonomiska läge är ansträngt bör på sikt

kommunikationspolitiken få ett eget mål relaterat i procent av

exempelvis BNP.

I motionerna T206 (m) och T237 (m) förordas ökad

marknadsstyrning vid investeringsbeslut inom trafikområdet

liksom flerdimensionella planeringsmodeller för avvägning mellan

investeringar i olika trafikslag. Lönsamhetskravet är viktigt

vid investeringar i kommunikationssektorn. Marknadsstyrning

förordas i kombination med trafikrelaterade avgifter. Både

skatte- och avgiftsfinansiering krävs enligt motionärerna för

att styra investeringar i nya kommunikationer dit de bäst

behövs. Mot bakgrund av det besvärliga statsfinansiella läget

bör prövas om något eller några av de större väginvesteringarna

kan överlåtas till marknaden exempelvis enligt den modell som

använts vid upphandlingen av Arlandabanan. Om det finns en

kommersiell efterfrågan bör enskilda entreprenörer ges möjlighet

att bygga och ta ut avgifter för vägar. Ett enkelt och

överskådligt regelsystem för detta bör utarbetas. Motionärerna

framhåller vidare behovet av en ändrad hanteringsordning för

stora infrastrukturprojekt. Syftet är bl.a. att minska tiden

från plan till färdigställande för infrastrukturprojekt, vilket

innebär parallell ärendebehandling i myndighetsledet samt förtur

för stamvägnätsprojekt och övriga projekt över ett visst belopp.

I motion T206 (m) framhålls vidare att en del av nuvarande

skatt på fordon i vägtrafik och drivmedel bör läggas om till en

allmän vägavgift relaterad till användandet av vägarna.

Trafikskatter bör ej tas ut på ägandet av fordon. Dessa

förändringarna bör genomföras tillsammans med övriga EU-länder.

Trafiken bör belastas med miljöavgifter i förhållande till

miljöpåverkan. Nuvarande miljöavgift för dieselfordon över 3,5

ton bör avvecklas när ett annat system med miljörelaterade

avgifter införs.

Enligt motion T210 (m) behöver hanteringen på regeringsnivå

av frågor om bilismen ses över. Någon form av samordningsansvar

bör finnas inom regeringskansliet. Motionärerna anser att en

bilsocial utredning bör genomföras för att belysa effekterna av

ökade bilkostnader innan ytterligare förändringar av villkoren

för bilinnehav diskuteras. En helhetssyn bör anläggas på

miljöområdet vad avser samlade bedömningar särskilt för

vägtrafiken om miljöpåverkan, reningsteknik, skatter, avgifter

m.m. Vidare anser motionärerna att områdesavgifter inte bör

införas medan trängselavgifter kan accepteras.

I motionerna T210 (m) och T237 (m) behandlas också frågor om

trafikens kostnadsansvar, infrastruktur m.m. Nya beräkningar bör

ske avseende trafikslagens samhällsekonomiska påverkan.

Faktorerna är inte statiska. Sambandet bör bli bättre mellan

skatter/avgifter och statens utgifter för investeringar och

underhåll av infrastrukturen. Helst bör varje trafikslag betala

sina egna kostnader och inget trafikslag överbeskattas.

Långsiktigt bör trafikslagen härvid likabehandlas men vid

omställningen bör hänsyn tas till näringslivets internationella

konkurrenskraft. Motionärerna begär en översyn av förhållandet

mellan statens intäkter och utgifter för trafikslagen så att på

sikt resp. trafikslag fullt ut kan finansiera den egna

infrastrukturen. Motionärerna framhåller vidare att varje

trafikgren bör bära kostnaderna för infrastruktur och

miljöpåverkan. Ett system med miljöavgifter och

skattereduktioner skulle möjliggöra styrning mot en bättre

miljö. Miljöavgifter kan införas på miljöfarliga utsläpp och

skattesänkningar genomföras på drivmedel med låg miljöpåverkan.

Trängsel i städer bör motverkas med kringfartsleder som kan

kompletteras med avgifter på biltrafik efter utnyttjandet av

vägnätet.

I motion T237 (m) anförs att den parlamentariska

trafikdelegationen bör få i uppgift att se över vilka

regleringar som verkar hämmande för konkurrensen och därför bör

avskaffas. De regleringar som inte kan motiveras som skydd för

liv, hälsa och miljö bör avskaffas. I motionen framhålls att

trafik som helt eller delvis finansieras med offentliga medel

alltid bör upphandlas i konkurrens. Sverige bör enligt

motionärerna aktivt delta i utformningen av trafikpolitiken i

EU. Sverige bör verka för en allmän avreglering inom ramen för

samarbetet i EU. Sverige bör även framöver tillåtas använda

tunga fordon på 24 meter i nationell vägtrafik. För

rederinäringen bör Sverige i EU verka för att likvärdiga

konkurrensvillkor erhålls samt att skattemässiga fördelar och

bidrag avvecklas.

I motion Jo238 (m) framhålls att ny teknik, inte minst på

dataområdet, ger ökade möjligheter till sysselsättning på

landsbygden på grund av att telekommunikationerna ger minskat

beroende av var arbetet lokaliseras. Vidare framhålls i motionen

att bilen och kommunikationerna är nödvändiga på landsbygden.

Bilen måste dock ytterligare miljöanpassas utan att försvåra för

människor att använda den.

Enligt motion A466 (m) har goda kommunikationer en avgörande

betydelse för möjligheterna att uppnå tillväxt och regional

utveckling i hela landet. Satsningar på infrastruktur bör ske,

t.ex. är vägunderhåll och bärighetsåtgärder viktiga. Även

järnvägstrafik, luftfart och sjöfart är på olika sätt viktiga

för den regionala utvecklingen.

I motion T505 (m) framhålls svårigheterna att jämföra olika

trafikslag inför beslut bl.a. om investeringar. I motionen

begärs att regeringen ges i uppdrag att ta fram uppgifter så att

beslut om framtida investeringar underlättas. Dessutom behövs

företags- och samhällsekonomiskt sifferunderlag för jämförelser

mellan trafikslagen.

I motion T232 (c) anförs beträffande inriktningen av

investeringar i infrastruktur att utifrån en transportekonomisk

helhetssyn miljövänliga transporter bör prioriteras.

Systemlösningar bör eftersträvas både för gods- och

persontransporter och investeringar bör göras utifrån varje

regions specifika samhällsekonomiska förutsättningar.

Motionärerna framhåller att samordnade trafiklösningar är

viktiga och för långväga transporter bör järnvägs- och

sjöfartslösningar eftersträvas. Med hänvisning till riksdagens

uttalande i samband med behandlingen av betänkandet 1992/93:TU35

om investeringar i trafikens infrastruktur framhålls i motionen

att det är angeläget att sjöfart, luftfart samt post- och

telekommunikationer integreras i den fortsatta planeringen.

I motion Jo641 (c) framhålls transporternas miljöaspekter och

informationsteknologin som alternativ till transporter betonas.

Det är angeläget att vidta åtgärder för att miljöanpassa

trafiken. Miljöeffekterna och dagens krav på resurshushållning

måste alltmer vägas in vid analyser av väginvesteringarnas

betydelse för samhällsutvecklingen. Enligt motionen bör en

fördjupad analys göras av sambandet mellan samhällsnytta och

investeringar i infrastruktur. Vidare framhålls i motionen att

miljöstörande verksamhet ej bör ges ekonomiskt stöd och att

kommunerna skall kunna införa trängselavgifter.

Tjänstebilsbeskattningen bör utformas efter fordonens

miljöegenskaper. Motionärerna föreslår att fordonsskatten bör

höjas om fordonet saknar katalysatorrening av avgaserna samt att

katalysatorrening bör införas på arbetsredskap. I motionen

förordas också att sjöfarten påförs miljöavgifter och att

flygets miljöskatter utvecklas.

I motion T202 (c) framhålls att det finns ett behov av en

förbättrad sektorövergripande långsiktig strategisk planering

som grund för infrastrukturbeslut. Trafikverkens administrativa

organisation anses i motionen vara en orsak till behovet av

förbättrad samordning. I motionen föreslås därför att ett

infrastrukturverk inrättas genom sammanslagningar av flera

myndigheter och organisationer på nationell nivå vilket också

kommer att påverka systemet på lokal och regional nivå.

Enligt motion T310 (c) har regeringen nedprioriterat det

regionalpolitiska delmålet i trafikpolitiken. Motionärerna

förordar en bibehållen prioritering av det regionalpolitiska

målet för kommunikationerna i kombination med regeringens mål om

satsningar på informationsteknologin.

I motion T238 (fp) framhålls vikten av ett fördjupat

internationellt trafik- och miljösamarbete. Detta gäller bl.a.

arbetet inom EU om standardiseringsfrågor på järnvägsområdet,

flygtrafikledning och avreglering av flygtrafik. Vidare bör

sjöfartens miljöfrågor drivas inom EU. För att minska

miljökonsekvenserna av bilanvändning begärs i motionen att

regeringen inom EU aktivt verkar för skärpt gemensam

lagstiftning om ekonomiska styrinstrument och för stimulanser av

forskning och andra insatser för lägre emissioner. Motionärerna

anser vidare att Kommunikationskommittén bör utveckla

samhällsekonomiska kalkyler. Härvid framhålls att banavgifter

och vägavgifter måste avvägas utifrån ett samhällsekonomiskt

perspektiv där också miljöpåverkan åsätts ett korrekt pris.

Detta bedöms i motionen kunna förändra fördelningen av

transporter mellan trafikslagen.

Enligt motion U503 (fp) är utvecklingen av det

infrastrukturella samarbetet viktigt och därför bör förslagen

inom EU om Transeuropean Networks (TEN) vad gäller transporter

och telekommunikationer stödjas.

Enligt motion T215 (v) innebär Sveriges geografiska läge i EU

att vi måste se över våra transporter och våra möjligheter till

kommunikation inom den gemenskap som EU utgör. I detta arbete

bör vi också ta hänsyn till kommunikationerna med Östeuropa.

Enligt motionen bör regeringen i sitt fortsatta utredningsarbete

beakta en rad krav med anknytning till bl.a. miljön. Detta bör

ske i den utredning som skall utarbeta en nationell plan för

kommunikationerna i Sverige samt även i Trafik- och

klimatkommittén. Enligt motionen bör härvid betydelsen av

tidsfaktorn för transporter och dess miljökonsekvenser beaktas

samt de risker som är förenade med transport av farligt gods.

Samverkan i Europa och global samverkan för skydd av miljö och

människor betonas. Ansvarsförhållandena mellan de som utför och

de som använder transporter och kommunikationer bör klarläggas.

Vidare bör beaktas möjligheterna att använda taxor och avgifter

bl.a. som styrmedel för bättre miljö. Kraven på

kommunikationssystemen bör i allt större utsträckning ta hänsyn

till miljöpåverkan och resursutnyttjande.

I motion T224 (v) anförs att Sverige bör vara pådrivande i

det europeiska arbetet med miljöanpassade kommunikationer.

Länderna omkring Östersjön måste ha överläggningar om

snabbtågstrafik och högfartståg. En järnvägstunnel under Öresund

förordas i stället för en bro och bör ingå i ett

Nordeuropaprojekt. Enligt motionärerna bör ett

alleuropeisk-asiatiskt järnvägssystem bilda basen för

marktransporterna.

I motion T221 (mp) begärs att 1992 års trafikpolitiska beslut

omprövas i vissa delar. Det beslut som avses är riksdagens

beslut 1993 om investeringar i trafikens infrastruktur m.m.

(prop. 1992/93:176, bet. TU35, rskr. 446). Motionärerna

tillbakavisar de planerade investeringarna med hänvisning till

att beslutet anses vara undermåligt från miljösynpunkt. Särskilt

gäller detta större vägprojekt. I motionen anförs vidare att

miljöskuldsberäkningar måste medtas och redovisas i

projektkalkyler för infrastrukturprojekt. Det påpekas vidare att

vägtrafikens externa kostnader inte beaktas, vilket bör ske. I

framtiden vill motionärerna härvid att vägprojektkalkyler skall

innehålla de verkliga samhällskostnaderna bl.a. kostnader för

olyckor och miljöförstöring. För att klara de utsläppsmål som

Sverige föresatt sig framhålls i motionen att vägtrafiken

ytterligare bör minska utsläppen av giftiga ämnen och därför

förordas att en rad olika miljöskatter införs på utsläppen så

att trafiken tvingas bära sina verkliga samhällskostnader.

I motion T211 (mp) behandlas infrastrukturinvesteringar i

Västsverige med utgångspunkt från ett förslag från de fem

länsstyrelserna i S-, N-, O-, R- och P-län. Enligt motionen bör

en omfördelning av resurser ske från vägar till järnvägar och

kollektivtrafik. Motionärerna föreslår att under de närmaste

åren 28,5 miljarder kronor investeras i järnvägar och

kollektivtrafik samt 13 miljarder kronor i vägar.

I motion T239 (kds) föreslås en rad åtgärder för att minska

miljöbelastningen från trafiksektorn. För att få harmoni mellan

trafiken och vad naturen långsiktigt tål måste utsläppen av

försurande ämnen minskas radikalt. Riksdagens mål för år 2000

för utsläpp av försurande ämnen och koldioxid bör därför enligt

motionen skärpas. För transportsektorn innebär detta att, i

förhållande till år 1989, utsläppen av koldioxid bör minska med

80 %, av kväveoxid med 85 % och av svaveldioxid med 40 %.

Genom att skatteväxling införs, som innebär skattehöjningar för

miljöförstöring och energiförbrukning och skattesänkningar på

arbete, kan miljösituationen förbättras. I motionen framhålls

vidare att förnyelsebara bränslen bör främjas, t.ex.

motoralkoholer. Man bör även främja miljövänlig och energisnål

bilteknik samt återvinning. I storstäderna bör ekonomiska

styrmedel användas och satsningar på kollektivtrafik ske.

Åtgärder för ökad cykelanvändning bör vidtas för att åstadkomma

en bättre miljö.

I motion T222 (s) framhålls att Västsverige är hårt drabbat

av försurning. Enligt motionen bör Sverige därför vara

pådrivande i det europeiska arbetet med miljöanpassade

kommunikationer. Sverige bör inom EU med kraft driva kraven på

att utsläppen från fordonen bör minskas i så snabb takt som

möjligt. Enligt motionen bör EU sträva efter att införa lika

hårda bestämmelser för fordon som finns i vissa delar av USA.

I motion A446 (s) behandlas satsningar på vägar, broar och

järnvägar i regioner, särskilt skogslänen, där kommunikationerna

enligt motionärerna är eftersatta. Det framhålls att regioner

med långa avstånd och gles bebyggelse behöver goda

kommunikationer för att kunna utvecklas. Vägar, broar och

järnvägar måste förstärkas i de delar av landet där

kommunikationerna är eftersatta framhåller motionärerna.

Satsningar på järnvägstrafik, Botniabanan och förlängning av

Ostkustbanan från Sundsvall till Haparanda bör ske. Flyg, post-

och teleservicen i dessa regioner bör också främjas framhålls

det i motionen.

1.2 Utskottets ställningstagande

Enligt riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 är det

övergripande målet för trafikpolitiken att erbjuda medborgarna i

landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljövänlig

trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska

kostnader (prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU13, rskr. 159).

Riksdagsbeslutet innehåller också fem delmål för trafikpolitiken

som gäller tillgänglighet, effektivitet, säkerhet, god miljö och

regional balans.

En betydande samsyn finns mellan de politiska partierna om

de övergripande trafikpolitiska målen. Denna samsyn är enligt

utskottets mening betydelsefull.

1.2.1 Trafikpolitiken inom EU

I flera av motionerna understryks, som framgår ovan,

betydelsen av att Sverige försöker påverka trafikpolitiken inom

EU.

I motion T237 (m) framhålls sålunda att Sverige bör tillåtas

använda 24 meter långa lastbilsekipage även i framtiden i

nationell trafik. Sverige bör också enligt motionen verka för

att rederinäringen får likvärdiga konkurrensvillkor.

Även i motion T238 (fp) tas EU-frågorna upp. Bl.a.

framhålls betydelsen av ett samarbete inom EU när det gäller

standardiseringsfrågor på järnvägsområdet och utvecklingen av

ett europeiskt flygtrafikledningssystem. Sverige bör enligt

motionen aktivt inom EU verka för att trafikens miljöstörningar

minskar. Regeringen bör medverka till skärpt gemensam

lagstiftning med inriktning på ekonomiska styrinstrument och

stimulanser för forskning och andra insatser för lägre

emissioner.

Enligt motion U503 (fp) bör förslagen inom EU om

Transeuropean Networks (TEN) vad gäller transporter och

telekommunikationer stödjas.

I motion T222 (s) framhålls att Sverige aktivt inom EU bör

driva kravet på renare fordon.

I motionerna T215 (v) och T224 (v) farmhålls att Sverige

måste vara pådrivande i det europeiska arbetet med miljöanpasade

kommunikationer. Sveriges geografiska läge i EU gör att vi måste

se över våra transporter och våra möjligheter till kommunikation

inom den gemenskap som EU utgör. I detta arbete bör också

kommunikationerna med Östeuropa beaktas. Länderna omkring

Östersjön måste ha överläggningar om snabbtågstrafik och

högfartståg.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Sverige aktivt

bör delta i utformningen av EU:s trafikpolitik. Det gäller bl.a.

frågan om att Sverige även framöver bör tillåtas använda 24

meter långa fordon i nationell vägtrafik. Sverige bör vara

pådrivande i det europeiska arbetet med miljöanpassade

kommunikationer och därför inom EU med kraft bl.a. driva kraven

på att utsläppen från fordonen bör minskas så snabbt som

möjligt. Det är också enligt utskottet angeläget att

infrastrukturen i Europa byggs ut i enlighet med det förslag om

Transeuropean Networks (TEN) som utarbetas inom EU. Sverige bör

också verka för att de olika trafikgrenarna får likvärdiga

konkurrensvillkor inom EU.

Enligt utskottets mening är det väsentligt att vår

EU-politik kan utformas i så stor politisk enighet som möjligt.

När det gäller de frågor som tagits upp i motionerna och som

refererats ovan är samstämmigheten stor. Detta kommer enligt

utskottets mening att innebära att Sverige med stor kraft kan

driva dessa frågor i EU. Det är vidare självfallet så att vårt

medlemskap i EU inte får innebära att våra förbindelser med

Östeuropa försvagas. Utskottet förutsätter att regeringen kommer

att föra diskussioner med bl.a. länderna kring Östersjön om hur

infrastrukturen skall byggas ut.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att syftet

med de EU-motioner som nu behandlats blir tillgodosett. Någon

åtgärd från riksdagens sida är därför inte erforderlig.

Motionerna avstyrks därför av utskottet.

1.2.2 Övriga motionsförslag om trafikpolitikens inriktning

Övriga motioner om trafikpolitikens inriktning som behandlas

i detta avsnitt understryker framför allt betydelsen av att

trafikpolitiken ges en sådan inriktning att den kan bidra till

att skapa ekonomisk tillväxt, att den värnar om miljön och att

den tar regionalpolitiska hänsyn. I flera av motionerna betonas

vikten av att trafikpolitiken präglas av en helhetssyn, dvs. att

samtliga kommunikationsslag integreras i planeringsprocessen.

I motionerna ges också en rad förslag på trafikpolitiska

medel som kan användas för att uppnå målen. Det gäller

exempelvis skatteväxling, avregleringar, marknadsstyrning,

avgiftsstyrning och förändringar av investeringsplaneringen.

På förslag av trafikutskottet beslutade riksdagen i mars 1994

att en kommission skulle tillsättas för att utarbeta en

nationell plan för kommunikationerna i Sverige. I enlighet med

riksdagens begäran har regeringen tillsatt en parlamentarisk

kommitté som i ett helhetsperspektiv skall utreda trafik- och

informationsteknikfrågor (IT). Denna kommunikationskommitté

skall behandla bl.a. trafikeringsfrågor, miljöanpassning,

infrastrukturens utformning och investeringsplanernas

inriktning, dimensionering av trafiken, finansieringsfrågor,

regionalpolitiska effekter samt åtgärder på

informationsteknikområdet. I detta sammanhang och med hänvisning

till bl.a. riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988, anser

regeringen att det nu är tid att förbereda ett nytt samlat

kommunikationspolitiskt ställningstagande som bör utvidgas till

att omfatta informationsteknik (IT) i form av bl.a. tele- och

datakommunikationer. Regeringens avsikt är att, med bl.a. den

ovan refererade kommitténs utredning som utgångspunkt, år 1997

förelägga riksdagen ett samlat förslag om

kommunikationspolitiken. Regeringen har samtidigt i

budgetpropositionen aviserat att avsikten är att under år 1996

lägga förslag till riksdagen om ny inriktning för

infrastrukturplaneringen, bl.a. på grundval av kommitténs

delredovisning av sitt uppdrag den 15 januari 1996.

Regeringen har tillsatt flera andra utredningar som berör

kommunikationspolitikens inriktning. I november 1994 tillsattes

en utredning som skall utarbeta förslag till en långsiktig

sjöfartspolitik. Vidare har regeringen i december 1994 beslutat

om en särskild kommitté som skall utarbeta ett handlingsprogram

för ökad sjösäkerhet. Inom Kommunikationsdepartementet utarbetas

för närvarande ett informationsteknikprogram (IT-program). En

utredning om utformningen av vägtullar pågår. Trafik- och

klimatkommittén avlämnar sitt slutbetänkande den 1 juni 1995.

I stort sett samtliga de förslag som förs fram i motionerna

kommer att behandlas av de ovan refererade utredningarna.

Utskottet anser att resultatet från utredningarna och

regeringens ställningstaganden bör avvaktas. Något initiativ

från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena är därför

inte erforderligt. De avstyrks därför av utskottet.

2 Besparingar budgetåren 1997 och 1998

2.1 Regeringens överväganden

Regeringen begär i budgetpropositionen att riksdagen

godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom

Kommunikationsdepartementets område för budgetåren 1997 och 1998

som regeringen förordar.

Som motiv till förslaget anför regeringen att fortsatta

satsningar på infrastrukturen är angelägna för att dra landet

upp ur den djupa lågkonjunkturen och för att skapa strukturella

förutsättningar för att långsiktigt öka tillväxten och bibehålla

välfärden. Enligt regeringens bedömning har dock det allvarliga

statsfinansiella läget kommit att begränsa anslagsutrymmet för

dessa satsningar liksom för satsningar på andra områden.

Regeringens saneringsprogram för att komma till rätta med

budgetunderskottet i statens finanser innehåller därför förslag

till successiva minskningar av anslag inom

Kommunikationsdepartementets område.

Enligt regeringens förslag skall inom

Kommunikationsdepartementets område år 1998 en successiv

minskning av anslagen ha skett med 2,9 miljarder kronor, bl.a.

genom minskningar av vissa investeringsanslag till Vägverket och

Banverket. Därav genomförs minskningar med 1,15 miljarder kronor

budgetåret 1995/96 (beräknat på 12 månader), med drygt 1,2

miljarder kronor budgetåret 1997 och slutligen med drygt 0,5

miljarder kronor budgetåret 1998. Regeringen framhåller vidare

att genomförandet av förändringarna av investeringsanslagen

kommer att prövas varje budgetår. Således kommer en ny prövning

att ske närmast inför budgetåret 1997. Vidare kommer nuvarande

investeringsplaner för perioden 1994--2003 att revideras vilket

med regeringens tidsplan innebär att en eventuellt förändrad

inriktning för planerna skulle börja gälla år 1998.

2.2 Motionsförslag

I motion T239 (kds) förordas att de beslutade vägprojekten

enligt det program som riksdagen beslutade om år 1993 och som

gäller 1994--2003 omfördelas inom perioden. Motionärerna anser

att väginvesteringarna under perioden 1995--1998 bör förskjutas

ett år till perioden 1999--2003. Järnvägsprojekten i programmet

bör slutföras före år 2003.

2.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet vill erinra om det allvarliga statsfinansiella

läget och anser i likhet med regeringen att besparingar måste

genomföras på anslagen inom Kommunikationsdepartementets område.

Enligt regeringens bedömning kommer de aviserade besparingarna

bl.a. att innebära vissa förskjutningar av de planerade

infrastrukturinvesteringarna. Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om inriktningen av besparingsåtgärderna inom

Kommunikationsdepartementets område för budgetåren 1997 och

1998.

Utskottets ställningstagande innebär en viss senareläggning

av såväl väg- som järnvägsinvesteringarna. Enligt regeringen

kommer dock samtliga planerade järnvägsinvesteringar att kunna

genomföras under tioårsperioden. Väginvesteringarna kommer att

kunna genomföras år 2004, dvs. med ett års försening. Utskottet

avstyrker motion T239 (kds) i nu behandlad del.

3 Investeringsplaneringen

3.1 Regeringens överväganden

Riksdagen har år 1993, i samband med behandlingen av

investeringsplanerna för perioden 1994--2003 för vägar och

järnvägar, beslutat att investeringsplanerna skall revideras

vart tredje år.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att

revideringen av den nationella väghållningsplanen,

stomnätsplanen och länstrafikanläggningsplanerna skall ske vart

fjärde år med en första revidering år 1998. Bakgrunden till

förslaget är enligt regeringen att en fyraårig

revideringscykel skulle vara att föredra med anledning av att

riksdagen övergått till fyraåriga mandatperioder.

Eventuella förändringar av nu gällande investeringsplaner

kommer enligt regeringen att prövas av den kommitté med uppdrag

att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige

som riksdagen särskilt beslutat om och som regeringen tillsatt.

Regeringen avser att lägga fram förslag till riksdagen om ny

inriktning för infrastrukturplaneringen under år 1996, bl.a. på

grundval av kommitténs delredovisning av sitt uppdrag den 15

januari 1996. Reviderade investeringsplaner kan därmed föreligga

våren 1998. Detta innebär en revidering fyra år efter det att

nuvarande planer började gälla.

3.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att en fyraårig i

stället för en treårig revideringscykel är att föredra med

anledning av att riksdagen övergått till fyraåriga

mandatperioder. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag

om att revideringen av den nationella väghållningsplanen,

stomnätsplanen och länstrafikanläggningsplanerna skall ske vart

fjärde år med en första revidering år 1998.

4 Motionsyrkanden om infrastruktursatsningar

Riksdagen lade i slutet av budgetåret 1992/93 fast en

långsiktig plan för utbyggnaden av landets väg- och järnvägsnät.

Väg- och järnvägsinvesteringar för totalt 88 miljarder kronor

skall genomföras under den kommande tioårsperioden. Härtill

kommer 10 miljarder kronor för redan beslutade men då ännu ej

finansierade infrastruktursatsningar.

Höga krav måste enligt utskottets mening ställas på

planeringssystemet så att de projekt genomförs som uppvisar den

högsta samhällsekonomiska avkastningen. Utskottet har flera

gånger framhållit att det är angeläget att utveckla

planeringsprocessen för att uppnå detta syfte. Enligt utskottets

mening bör riksdagens och regeringens uppgift i denna

planeringsprocess framför allt vara att anvisa medel, ange de

övergripande ramarna och riktlinjerna för

investeringsplaneringen samt att se till att det skapas en

effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts

för investeringar i och underhåll av trafikens infrastruktur.

Utskottet vill vidare understryka att en viktig uppgift för

riksdagen är att följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas.

Med denna arbetsfördelning bör det däremot inte ankomma på

riksdagen att normalt ta ställning till konkreta krav på

investeringar och underhållsåtgärder i olika delar av

trafiksystemet. Den närmare planeringen av olika

infrastrukturprojekt och fördelningen av medel för dessa är en

uppgift som kräver ett omfattande berednings- och

samrådsförfarande på nationell, regional och lokal nivå. Den

mångfald av beslut som erfordras för denna planering till

främjande av den övergripande målinriktning som riksdagen

fastställer måste fattas av därtill kompetenta organ.

Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsyrkanden som

berör åtgärder inom flera trafikslag bl.a. förslag om

infrastruktursatsningar i olika delar av landet. Motionsyrkanden

som berör ett specifikt område som exempelvis vägar eller

järnvägar behandlas senare i vår i utskottsbetänkanden för dessa

områden.

Flera motioner tar upp frågor om standarden på bl.a. olika

Europavägar. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att

målstandarden enligt nu gällande nationell väghållningsplan för

perioden 1994--2003 ändras för vissa vägavsnitt från

motorvägsstandard till 13 meters standard. De aktuella

vägsträckorna som berörs av regeringens förslag är E 6 mellan

Uddevalla och norska gränsen, E 4 mellan Gävle och Sundsvall,

E 20 mellan Göteborg och Örebro samt E 22 mellan Malmö och

Karlskrona. Utskottet kommer senare i vår i sitt betänkande om

Vägverket att behandla dessa frågor.

Med hänvisning till vad som tidigare anförts om formerna

för riksdagens inflytande när det gäller utbyggnaden av

trafikens infrastruktur bör motionerna inte föranleda någon

åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför samtliga

de motionsyrkanden som redovisas i följande tabell. Utskottet

bedömer att syftet med en stor del av dessa motionsyrkanden kan

komma att tillgodoses i och med att det tioåriga

investeringsprogram genomförs som riksdagen beslutade om i

slutet av budgetåret 1992/93.

Motionsyrkanden som omfattar flera trafikslag

00>Motionsnr

21>Region

51>Åtgärd/yrkande

51>

00>T203 (mp)

- yrk. 3

21>Västsverige

51>Utredning om trafiksituationen som helhet bl.a. om

E 20, regional tågtrafik och överföring av gods från väg till

järnväg.

00>T207 (kds)

- yrk. 1

21>Norrköping

51>Norrköping bör definieras som nationellt logistiskt

centrum.

00>T207 (kds)

- yrk. 2

21>Norrköping

51>Pågående arbete i Norrköping om logistiskt centrum bör

upptas i den parlamentariska trafikkommitténs arbete som

pilotprojekt för utveckling och analys, bl.a. av transportsystem

till Baltikum och Finland.

00>T207 (kds)

- yrk. 3

21>Norrköping

51>Regeringen bör ges till känna om utvecklingsarbete i

Norrköping och på vissa platser på kontinenten kring

multimodala terminaler och s.k. Europlatforms.

00>Motionsnr

21>Region

51>Åtgärd/yrkande

51>

00>T208 (m)

- yrk. 1

21>Blekinge län

51>Tillväxtfrämjande utbyggnad av infrastrukturen avseende

väg, järnväg och flyg med anknytning till sydöstra Sverige och

EU.

00>T216 (s)

21>Värmland

51>Satsningar på rv 45, 61, 62, 63, 64, E 18, länsvägar

och Norge-- Vänernbanan mellan Göteborg och Karlstad samt

Kil--Charlottenberg bör prioriteras. Snabbtåg

Stockholm--Oslo via Värmlandsbanan. Kompensation för besparingar

på enskilda vägar och på bidrag till kommunala flygplatser i

skogslänen.

00>T219 (c)

21>Blekinge

51>Satsningar bör ske på Blekinge kustbana, en anknytning

Kustbanan--Södra stambanan över Olofström, järnvägen

Karlskrona-- Alvesta, E 22, rv 29 och 30 samt lv 121.

Taxibana bör byggas på Kallinge flygplats. Samhället bör

fortsätta att satsa på telekommunikationsområdet.

00>T223 (s)

21>Södermanland

51>Statsmakterna bör stödja utbyggnaden av

regionaltågstrafik i länet och Mälardalen. Utbyggnad E 4,

E 20, "Räta linjen" samt vägförbindelser med mellersta

länsdelen. Tillämpningar på telekommunikationsområdet bör

stödjas.

00>T227 (s)

21>Blekinge

51>Åtgärder för kommunikationerna med Öst- och

Centraleuropa. Investeringar i Blekinge kustbana,

Kust-till-kust-banan, anknytning Kustbanan--Södra stambanan över

Olofström, E 22, rv 29 och 30 samt tvärled västkusten till

västra Blekinge. Ny stamväg Göteborg--Karlskrona förordas.

Taxibana bör byggas på Kallinge flygplats som bör klassas som

internationell flygplats. Blekinge bör bli eget

riktnummerområde.

00>Motionsnr

21>Region

51>Åtgärd/yrkande

51>

00>T229 (c)

21>Västsverige

51>Satsningar bör ske på Västkustbanan, Norge--Vänerlänken,

Bohusbanan, Bergslagsbanan, Kust-till-kust-banan, banan

Varberg-- Borås--Herrljunga samt att planeringen av

Götalandsbanan slutförs. Satsningar bl.a. på E 6, E 20, rv 40

och 45. De fyra trafikverken bör samordna sin

infrastrukturplanering på regional nivå i Västsverige.

00>T235 (s)

21>Stockholms län

51>Utveckling av kollektivtrafiken i Stockholms län med

utgångspunkt från Dennisöverenskommelsen. Exempel på åtgärder är

användning av miljövänlig dieselolja, miljöavgifter och

lagstiftning för att begränsa utsläpp från tung trafik. Ny

teknik viktig. Ökade resurser till kollektivtrafiken från

miljöavgifter. Staten bör ta utökat ansvar för samordning av

järnvägstrafiken i Mälardalen.

00>A470 (s)

- yrk. 1

21>Västernorrlands län

51>Satsningar på bl.a. Norra stambanan, Kustbanan,

järnvägen Sundsvall--Östersund samt snabbtåg

Sundsvall--Stockholm. Bättre vägstandard och underhåll

förordas bl.a. på mindre vägar och E 4. Telekommunikationerna

och flygplatserna Midlanda, Kramfors/Sollefteå och Örnsköldsvik

bör utvecklas. Avgift på flygbiljetter till stöd för olönsam

flygtrafik och kommunala flygplatser. Affärsverkens service får

ej försämras.

00>K630 (s)

- yrk. 8

21>Skåneregionen

51>Satsningar på E 4, E 6, E 22 och rv 23 i delvis ny

sträckning, rv 11 och 21. Västkustbanan bör gå genom

Landskrona. Statsmakterna bör medverka till regionaltågstrafik

kring Öresund. Riksbangård Syd bör prioriteras. De tre skånska

flyplatserna måste utredas noga inför den kommande tågtrafiken

till Kastrup.

Hemställan

1. beträffande trafikpolitiken inom EU

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T215 i denna del,

1994/95:T222 yrkande 1, 1994/95:T224 yrkande 1, 1994/95:T237

yrkande 10, 1994/95:T238 yrkandena 1--3 och 1994/95:U503

yrkande 10,

2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T202, 1994/95:T206

yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4, 6--7 och 10,

1994/95:T211 yrkande 2, 1994/95:T215 i denna del, 1994/95:T221

yrkandena 1--3 och 28, 1994/95:T232 yrkandena 1 och 2,

1994/95:T237 yrkandena 1--6 och 8, 1994/95:T238 yrkande 4,

1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T310 yrkande 1, 1994/95:T505

yrkande 9, 1994/95:Jo238 yrkande 30, 1994/95:Jo641 yrkandena 13

och 15, 1994/95:A446 yrkande 5 och 1994/95:A466 yrkande 10,

res. 1 (m)

res. 2 (c)

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

3. beträffande besparingar budgetåren 1997 och 1998

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:T239 yrkande 6

godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom

Kommunikationsdepartementets område för budgetåren 1997 och 1998

som regeringen förordar,

4. beträffande investeringsplaneringen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

att revideringen av den nationella väghållningsplanen,

stomnätsplanen och länstrafikanläggningsplanerna skall ske vart

fjärde år med en första revidering år 1998,

5. beträffande infrastruktursatsningar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T203 yrkande 3,

1994/95:T207 yrkandena 1--3, 1994/95:T208 yrkande 1,

1994/95:T216, 1994/95:T219, 1994/95:T223, 1994/95:T227,

1994/95:T229, 1994/95:T235, 1994/95:A470 yrkande 1 och

1994/95:K630 yrkande 8.

Stockholm den 14 mars 1995

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt

(m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan

Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister

Örnfjäder (s), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik (fp), Hans Stenberg

(s), Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Birgitta Wistrand

(m), Elisa Abascal Reyes (mp) och Lena Sandlin (s).

Reservationer

1. Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)

Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta

Wistrand (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "I stort" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i fråga om inriktningen av trafikpolitiken

att ur kompetens-, konkurrens- och planeringssynpunkt är det

viktigt att infrastrukturinvesteringarna hålls på en långsiktigt

jämn nivå. Även om landets ekonomiska läge är ansträngt bör på

sikt kommunikationspolitiken få ett eget mål relaterat i procent

av exempelvis BNP.

Beroende på bristande underlag finns svårigheter att

jämföra olika trafikslag inför beslut bl.a. om investeringar.

Enligt utskottets mening bör regeringen förbättra

beslutsunderlaget så att beslut om framtida investeringar

underlättas. Flerdimensionella planeringsmodeller som belyser

behov och kostnader måste vidare tillskapas för att underlätta

en avvägning mellan olika trafikslag. Detta bör bli en viktig

uppgift för regeringens kommunikationskommitté. Det finns vidare

ett behov av en ändrad hanteringsordning för stora

infrastrukturprojekt. Syftet bör bl.a. vara att minska tiden

från plan till färdigställande av infrastrukturprojekt, vilket

innebär parallell ärendebehandling i myndighetsledet samt förtur

för stamvägnätsprojekt och övriga projekt över ett visst belopp.

Utskottet förordar ökad marknadsstyrning i kombination med

trafikrelaterade avgifter. I vissa fall krävs dock

skattefinansiering. För infrastrukturinvesteringar bör införas

ökad marknadsstyrning och även självfinansiering av vägar. Mot

bakgrund av det besvärliga statsfinansiella läget anser

utskottet därför att det bör prövas om något eller några av de

större väginvesteringarna kan överlåtas till marknaden

exempelvis enligt den modell som använts vid upphandlingen av

Arlandabanan. Om det finns en kommersiell efterfrågan bör

enskilda entreprenörer ges möjlighet att bygga och ta ut

avgifter för vägar. Ett enkelt och överskådligt regelsystem för

en sådan hanteringsordning bör utarbetas.

Utskottet anser att regeringens kommunikationskommitté bör

ges uppdrag att se över vilka regleringar som verkar hämmande

för konkurrensen och därför kan tas bort. De regleringar som

inte kan motiveras som skydd för liv, hälsa och miljö bör

avskaffas. Trafik som helt eller delvis finansieras med

offentliga medel bör alltid upphandlas i konkurrens.

I fråga om trafikens kostnadsansvar anser utskottet att nya

beräkningar om trafikslagens samhällsekonomiska påverkan bör ske

eftersom faktorerna inte är statiska. Sambandet bör bli bättre

mellan skatter/avgifter och statens utgifter för investeringar

och underhåll av infrastrukturen. Helst bör varje trafikslag

betala sina egna kostnader, bl.a. för infrastruktur och

miljöpåverkan, och inget trafikslag bör överbeskattas.

Långsiktigt bör trafikslagen härvid likabehandlas men vid

omställningen bör hänsyn tas till näringslivets internationella

konkurrenskraft. En översyn bör därför göras av förhållandet

mellan statens intäkter och utgifter för trafikslagen, så att på

sikt det ekonomiska förhållandet kan regleras och resp.

trafikslag fullt ut kan finansiera den egna infrastrukturen.

Utskottet anser att hanteringen på regeringsnivå av frågor

om bilismen bör ses över. Någon form av samordningsansvar bör

finnas inom regeringskansliet. En bilsocial utredning bör

genomföras för att belysa effekterna av ökade bilkostnader innan

ytterligare förändringar av villkoren för bilinnehav diskuteras.

Utskottet anser vidare att en del av nuvarande skatt på fordon i

vägtrafik och drivmedel bör läggas om till en allmän vägavgift

relaterad till användandet av vägarna. Trafikskatter bör ej tas

ut på ägandet av fordon. Dessa förändringar bör genomföras

tillsammans med övriga EU-länder. Utskottet anser att

områdesavgifter inte bör införas men att trängselavgifter kan

accepteras och användas för att finansiera nya vägar.

Enligt utskottets mening bör en helhetssyn anläggas på

miljöområdet vad avser vägtrafikens miljöpåverkan,

reningsteknik, skatter, avgifter m.m. Miljöarbetet inom EU är

viktigt. Trafiken bör belastas med miljöavgifter i förhållande

till miljöpåverkan. Ett system med miljöavgifter och

skattereduktioner möjliggör styrning mot en bättre miljö.

Miljöavgifter kan införas på miljöfarliga utsläpp och

skattesänkningar genomföras på drivmedel med låg miljöpåverkan.

Nuvarande miljöavgift för dieselfordon över 3,5 ton bör

avvecklas när ett nytt system med miljörelaterade avgifter

införs.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T206

(m), T210 (m), T237 (m) och T505 (m) tillstyrks i denna del, bör

av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden

avstyrks. Syftet med flera av dem torde dock bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T206

yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4, 6--7 och 10,

1994/95:T237 yrkandena 1--6 och 8 och 1994/95:T505 yrkande 9

samt med avslag på motionerna 1994/95:T202, 1994/95:T211 yrkande

2, 1994/95:T215 i denna del, 1994/95:T221 yrkandena 1--3 och 28,

1994/95:T232 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T238 yrkande 4,

1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T310 yrkande 1, 1994/95:Jo238

yrkande 30, 1994/95:Jo641 yrkandena 13 och 15, 1994/95:A446

yrkande 5 och 1994/95:A466 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)

Sivert Carlsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "I stort" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning har regeringen i

budgetpropositionen nedprioriterat det regionalpolitiska

delmålet i trafikpolitiken. Utskottet förordar en bibehållen

prioritering av det regionalpolitiska målet för

kommunikationerna i kombination med regeringens mål om

satsningar på informationsteknologin.

Utskottet anser beträffande inriktningen av investeringar i

infrastruktur att utifrån en transportekonomisk helhetssyn bör

miljövänliga transporter prioriteras. Systemlösningar bör

eftersträvas för både gods- och persontransporter, och

investeringar bör göras utifrån varje regions specifika

samhällsekonomiska förutsättningar. Samordnade trafiklösningar

är viktiga och för långväga transporter bör järnvägs- och

sjöfartslösningar eftersträvas. Med hänvisning till riksdagens

uttalande med anledning av betänkande 1992/93:TU35 om

investeringar i trafikens infrastruktur anser utskottet att det

är angeläget att sjöfart, luftfart, post- och

telekommunikationer integreras i den fortsatta planeringen.

Utskottet anser att transporternas miljöaspekter och

informationsteknologin som alternativ till transporter bör

betonas. Det är angeläget att vidta åtgärder för att

miljöanpassa trafiken. Miljöeffekterna och dagens krav på

resurshushållning måste alltmer vägas in vid analyser av

väginvesteringarnas betydelse för samhällsutvecklingen. En

fördjupad analys av sambandet mellan samhällsnytta och

investeringar i infrastruktur bör göras.

Utskottet anser vidare att miljöstörande verksamhet ej bör

ges ekonomiskt stöd och att kommunerna bör kunna få införa

trängselavgifter i tätorterna. Tjänstebilsbeskattningen bör

utformas efter fordonens miljö- och trafiksäkerhetsegenskaper.

Fordonsskatten bör höjas om fordonet saknar katalysatorrening av

avgaserna, och katalysatorrening bör införas på arbetsredskap.

Utskottet anser vidare att miljöavgifter bör införas på

sjöfarten samt att flygets miljöskatter bör utvecklas, t.ex.

genom miljörelaterade landningsavgifter och miljöklassning av

flygplan efter buller.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T232

(c) yrkandena 1 och 2, T310 (c) yrkande 1 och Jo641 (c)

yrkandena 13 och 15 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen

till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet med flera av

dem torde dock bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T232

yrkandena 1 och 2, 1994/95:T310 yrkande 1, Jo641 yrkandena 13

och 15 samt med avslag på motionerna 1994/95:T202, 1994/95:T206

yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4, 6--7 och 10,

1994/95:T211 yrkande 2, 1994/95:T215 i denna del, 1994/95:T221

yrkandena 1--3 och 28, 1994/95:T237 yrkandena 1--6 och 8,

1994/95:T238 yrkande 4, 1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T505

yrkande 9, 1994/95:Jo238 yrkande 30, 1994/95:A446 yrkande 5 och

1994/95:A466 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

3. Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "I stort" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen i sitt fortsatta

utredningsarbete bör beakta en rad krav med anknytning till

bl.a. miljön. Detta bör ske i Kommunikationskommittén samt även

i Trafik- och klimatkommittén. Härvid bör betydelsen av

tidsfaktorn för transporter och dess konsekvenser för miljö,

ekonomi m.m. beaktas. Behov av åtgärder för att minimera de

risker som är förenade med transport av farligt gods bör

kartläggas. Internationell samverkan för skydd av miljö och

människor genom att skapa gemensamma regler bör framhållas.

Ansvarsförhållandena mellan dem som utför och dem som använder

transporter och kommunikationer bör klarläggas. Vidare bör

utredningarna beakta möjligheterna att använda taxor och

avgifter som styrmedel för bättre miljö. Kraven på

kommunikationssystemen bör i allt större utsträckning ta hänsyn

till miljöpåverkan och resursutnyttjande. Särskilt bör beaktas

miljöpåverkande utsläpp och nyttjandet av de ändliga

naturtillgångar som transporter och kommunikationer kräver i

dagsläget. Utskottet anser vidare att det fortsatta

utredningsarbetet bör kompletteras med ett kunskapsinriktat

synsätt tillsammans med det traditionella handlingsinriktade

synsättet.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T215 (v)

tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till

känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet med flera av dem

torde dock bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T215 i denna del

samt med avslag på motionerna 1994/95:T202, 1994/95:T206

yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4, 6--7 och 10,

1994/95:T211 yrkande 2, 1994/95:T221 yrkandena 1--3 och 28,

1994/95:T232 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T237 yrkandena 1--6 och

8, 1994/95:T238 yrkande 4, 1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T310

yrkande 1, 1994/95:T505 yrkande 9, 1994/95:Jo238 yrkande 30,

1994/95:Jo641 yrkandena 13 och 15, 1994/95:A446 yrkande 5 samt

1994/95:A466 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

4. Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "I stort" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagens beslut år 1993 om

investeringar i trafikens infrastruktur m.m. bör omprövas i

vissa delar. Investeringarna bör ges en annan inriktning

eftersom det trafikpolitiska beslutet är undermåligt från

miljösynpunkt. Särskilt gäller detta beträffande större

vägprojekt. Eftersom miljökonsekvenserna av transportsätt som

drivs med fossila bränslen är mycket allvarliga krävs en

medveten strategi för att förändra våra kommunikationer. De

fördelar som bil och flyg erbjuder är emellertid så pass

uppskattade och etablerade att det krävs alternativ som inte

stör samhällets funktion och utveckling. Investeringar i

järnvägar och kollektivtrafik bör öka medan investeringar i

vägar bör reduceras.

Utskottet anser vidare att miljöskuldsberäkningen bör

medtas och redovisas i projektkalkyler för infrastrukturprojekt.

Det bör påpekas att vägtrafikens externa kostnader inte beaktas,

vilket bör ske. Utskottet anser att vägprojektkalkyler i

framtiden skall innehålla de verkliga samhällskostnaderna, bl.a.

kostnader för olyckor och miljöförstöring. För att klara de

utsläppsmål som Sverige föresatt sig bör vägtrafiken ytterligare

minska utsläppen av giftiga ämnen och därför anser utskottet att

en rad olika miljöskatter bör införas på utsläppen så att

trafiken tvingas bära sina verkliga samhällskostnader.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T221

(mp) yrkandena 1--3 och 28 tillstyrks, bör av riksdagen ges

regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet

med flera av dem torde dock bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T221 yrkandena

1--3 och 28 samt med avslag på motionerna 1994/95:T202,

1994/95:T206 yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4,

6--7 och 10, 1994/95:T211 yrkande 2, 1994/95:T215 i denna del,

1994/95:T232 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T237 yrkandena 1--6 och

8, 1994/95:T238 yrkande 4, 1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T310

yrkande 1, 1994/95:T505 yrkande 9, 1994/95:Jo238 yrkande 30,

1994/95:Jo641 yrkandena 13 och 15, 1994/95:A446 yrkande 5 samt

1994/95:A466 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)

Kenth Skårvik (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna står bakom majoritetsskrivningen i

betänkandet. I avvaktan på att de utredningar som tillsatts på

trafikområdet skall bli klara finner vi inga skäl till att ha en

annan syn på trafikpolitikens inriktning än den som redovisas i

majoritetens skrivning. Vi vill dock passa på att i detta

yttrande framhålla hur Folkpartiet liberalerna i stort ser på

trafikpolitiken.

Vi liberaler vill skapa ett samhälle där människor, idéer

och varor kan resa, förmedlas och transporteras snabbt och

effektivt. Kommunikationer är samhällskroppens blodomlopp och

nervsystem. Väl utbyggda kommunikationer inom Sverige är

nödvändiga för näringsliv och sysselsättning i alla delar av

landet.

En liberal trafikpolitik strävar efter att undanröja hinder

för individens fria val av kommunikation. Ett av hindren är

tillgången till olika alternativ, bil, tåg, flyg, tele och IT.

Ett annat hinder för det fria valet är differensen mellan den

kostnad som individen möter och den verkliga totalkostnaden för

de olika alternativen. Miljökostnaderna är långt ifrån klarlagda

och ofullständigt fördelade. Beskattningen innehåller klara

snedvridningseffekter. Riskerna för skador måste minimeras vid

alla typer av kommunikation.

Riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 står Folkpartiet

liberalerna bakom. Vi förutsåg i en reservation redan då att de

åtgärder för att förverkliga beslutet som föreslogs av den

dåvarande regeringen inte skulle komma att leda till målet. Det

har dessvärre visat sig vara sant.

Staten har ett övergripande ansvar för att kommunikationerna

fungerar tillfredsställande. Insatser i kommunikationssystemen

är i princip av två slag -- dels åtgärder för att undanröja

flaskhalsproblem, dels offensiva insatser för att stimulera en

önskvärd utveckling. Trafikens miljöpåverkan varierar starkt.

Ökad användning av ekonomiska styrmedel leder på sikt till lägre

total miljöbelastning. Den fria konkurrensen garanterar låga

kostnader för trafikanterna. Monopol är hindersamma och bör

undanröjas. Statens övergripande ansvar innebär inte att staten

har något försteg som trafikutövare. Tvärtom är det angeläget

att rollerna som ansvarig myndighet och operatör klart skiljs

åt. Säkerhetsarbetet måste bli effektivare.

Goda kommunikationer med utlandet är en förutsättning för

Europasamarbetet. Resor till och från arbetet, serviceställen

och fritidsaktiviteter är viktiga för ett fungerande vardagsliv,

där informationstekniken får en allt större betydelse.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen1

Förslag till riksdagsbeslut1

Motionerna2

Utskottet6

1 Inriktningen av trafikpolitiken6

1.1 Motionsförslag6

1.2 Utskottets ställningstagande11

1.2.1 Trafikpolitiken inom EU11

1.2.2 Övriga motionsförslag om trafikpolitikens

inriktning12

2 Besparingar budgetåren 1997 och 1998.13

2.1 Regeringens överväganden13

2.2 Motionsförslag14

2.3 Utskottets ställningstagande14

3 Investeringsplaneringen14

3.1 Regeringens överväganden14

3.2 Utskottets ställningstagande15

4 Motionsyrkanden om infrastruktursatsningar15

Hemställan19

Reservationer20

Särskilt yttrande25