Bet. 1994/95:TU14

Trafikutskottets betänkande

1994/95:TU14

Banverket

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

TU14

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag

under avsnittet Banverket i årets budgetproposition (prop.

1994/95:100 bil. 7). Förslagen avser Banverkets verksamhet och

anslag om totalt ca 15 miljarder kronor till järnvägens

infrastruktur under budgetåret 1995/96 vilket omfattar 18

månader. I betänkandet behandlas också 52 motioner. Dessa gäller

bl.a. Banverkets organisation, medelsanvisningar, riktlinjer för

järnvägsplaneringen, bannätets indelning, banavgifternas

utformning samt utbyggnad av olika järnvägsprojekt.

Utskottet tillstyrker samtliga regeringsförslag. Med

hänvisning till främst gällande planeringsordning och

ansvarsbestämmelser samt pågående beredningsarbete avstyrks

motionsyrkandena. Utskottet framhåller dock att syftet med flera

motionsyrkanden kan komma att tillgodoses. Det gäller exempelvis

yrkanden om Banverkets organisation, utbyggnad av olika

järnvägsprojekt och insatser för att utveckla järnvägens

infrastruktur på Nordkalotten.

Till betänkandet har åtta reservationer fogats.

Enligt m-ledamöterna bör Banverkets produktionsverksamhet

bolagiseras och konkurrensutsättas. Banverkets anslag för

administration bör reduceras med 150 miljoner kronor. Vidare bör

enligt m-ledamöterna investeringsanslaget för stomjärnvägar

reduceras med 1,2 miljarder kronor.

V-ledamoten anser att anslaget för drift och vidmakthållande

av bannätet bör höjas med 100 miljoner kronor. Anslaget till

nyinvesteringar i stomjärnvägar bör vidare höjas med 300

miljoner kronor.

Mp-ledamoten anser att anslaget för investeringar i

stomjärnvägar bör höjas med 2 miljarder kronor och att nya

planeringsförutsättningar bör anges för järnvägen som möjliggör

en kraftfull utbyggnad av järnvägstrafiken.

V- och mp-ledamöterna anser vidare att en omaxlingsstation

bör anläggas i Haparanda.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Förslag till riksdagsbeslut

Banverket

Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) i avsnitt A. Infrastruktur under

denna rubrik (s. 42--46)

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats

om Banverkets verksamhet,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts

om kostnadsansvar för och finansiering av Banverkets

tjänsteresor på tåg samt drift av växlar och signaler.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner att

Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av

1 250 000 000 kr för budgetåret 1995/96 till de ändamål som

redovisats i propositionen under rubriken Lån i

Riksgäldskontoret (s. 47).

Anslag för budgetåret 1995/96 m.m.

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 47--53)

1. att riksdagen till Banverket: Administrationskostnader

för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 445 992 000 kr

(punkt A 9),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att medel

från anslaget A 9. Banverket: Administrationskostnader får

bestrida kostnader som annars skulle belasta anslaget A 10.

Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar (punkt A 9),

3. att riksdagen till Drift och vidmakthållande av statliga

järnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

4 396 175 000 kr (punkt A 10),

4. att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 9 408 060 000 kr

(punkt A 11),

5. att riksdagen till Ersättning till Banverket för vissa

kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 648 000 000 kr (punkt A 12),

6. att riksdagen till Järnvägsinspektionen för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 335 000 kr (punkt A 13),

7. att riksdagen till Banverket: Försvarsuppgifter för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

63 486 000 kr (punkt A 14).

Motionerna

1994/95:T205 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas (delvis)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rendöden på våra vägar och järnvägar.

1994/95:T212 av Ragnhild Pohanka och Elisa Abascal Reyes

(båda mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnad av järnvägen Malung--Sälen

och Mora--Älvdalen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om elektrifiering av Västerdalsbanan.

1994/95:T213 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bättre kommunikationer när det gäller

sträckan Stockholm--Karlstad--Charlottenberg--Oslo samt sträckan

Karlstad--Kil--Göteborg.

1994/95:T214 av Patrik Norinder och Rolf Dahlberg (båda m)

vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av

kommunikationer i Gävleborgs län.

1994/95:T218 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den s.k. kust-till-kust-banan.

1994/95:T220 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 11.

Nyinvesteringar i stomjärnvägar inom Kommunikationsdepartementet

anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med

1 200 000 000 kr,

4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9. Banverket:

Administrationskostnader inom Kommunikationsdepartementet

anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med

150 000 000 kr.

1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

17. att riksdagen beslutar att omedelbart påbörja utbyggnad

av järnvägsnätet på viktigare järnvägssträckningar ute i landet

där kommunikationsstandarden är sämre än i övriga Sverige, eller

där en avlastning på järnväg från annat transportslag är akut,

18. att riksdagen beslutar om en kraftig utbyggnad av

järnvägen på sikt.

1994/95:T222 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tågtrafikens utveckling i Västsverige.

1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att den i samarbete

med våra grannländer utreder möjligheterna att bygga snabb- och

högfartståg,

3. att riksdagen till Drift av statliga järnvägar (A 10) för

budgetåret 1995/96 anvisar 150 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 4 546 175 000 kr,

4. att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar (A 11)

för budgetåret 1995/96 anvisar 300 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit eller således 9 708 060 000 kr.

1994/95:T232 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förutsättningar att erhålla medel från

EU:s infrastrukturprogram för de i motionen anförda projekten,

5. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär en plan för

drift och underhåll av vägar och järnvägar i ett långsiktigt

perspektiv.

1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om överförande av tvärbanorna till

Inlandsbanan,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om aktiv medverkan i EU för en snabbare

standardisering av järnvägsnätet.

1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om strukturförändringar inom Banverket,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Inlandsbanan.

1994/95:T501 av Olle Lindström (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att investeringen i en

omaxlingsterminal i Haparanda bör ske 1995--1996,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ytterligare medel till bandelen

Boden--Morjärv bör prioriteras under 1995--1996,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ny bandel mellan Haparanda och

Karlsborg.

1994/95:T502 av Anders Svärd (c) och Karl-Erik Persson (v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Nobelbanan bör ingå i

Banverkets nästa revidering av stomnätsplanerna.

1994/95:T504 av Eskil Erlandsson och Helena Nilsson (båda

c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Banverket

ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av

Europabanan.

1994/95:T505 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om järnvägens speciella tekniska och

ekonomiska fördelar,

2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att järnvägspolitiken bör vara

knuten till EU-politiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att vissa investeringar bör

senareläggas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att tydliggöra Banverkets olika

roller,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bolagisera och upphandla

Banverkets produktion och underhåll.

1994/95:T506 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utredning av Europabanan.

1994/95:T507 av Elving Andersson och Marianne Andersson

(båda c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om angelägenheten av att påskynda i

stället för senarelägga utbyggnaden av Nordlänken,

2. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av

möjligheterna att tidigarelägga utbyggnaden av Nordlänken mot

bakgrund av de beslut som fattats inom EU.

1994/95:T508 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av att Nobelbanan blir föremål för en

analys inför nästa trafikpolitiska beslut.

1994/95:T509 av Björn Samuelson och Gudrun Schyman (båda

v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en ny järnvägsförbindelse

Hagfors--Munkfors--Karlstad.

1994/95:T510 av Sven Bergström och Erik Arthur Egervärn

(båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av att påskynda

Atlantbaneprojektet.

1994/95:T511 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om byggandet av Götalandsbanan.

1994/95:T512 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inarbetning av sydostlänken i stomnätsplanen

1998--2007.

1994/95:T513 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ändringar i reglerna för ansvarsfördelningen

mellan Banverket och SJ.

1994/95:T514 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om järnvägstrafiken i Västernorrland.

1994/95:T517 av Dan Ericsson och Göran Hägglund (båda kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vikten av att arbetet med

förverkligandet av Götalandsbanan drivs vidare i syfte att

snarast möjligt få till stånd den nya järnvägen.

1994/95:T518 av Jörgen Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om banan mellan Östersund och Storlien.

1994/95:T519 av Margareta Sandgren m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förutsättningarna för en Europabana.

1994/95:T521 av Lena Larsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om anläggande av Riksbangård Syd inom Eslövs kommun.

1994/95:T523 av Erik Arthur Egervärn (c) och Ola Sundell

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Mittbanan i Jämtlands län.

1994/95:T524 av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c,

m, fp, v, mp, kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av utbyggnaden av Ostkustbanan

längs hela Norrlandskusten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av kopplingen till Finland och

Murmansk i Ryssland i ett nordeuropeiskt perspektiv,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att målinriktat arbeta för

att ansöka hos EU om medel till Ostkustbanan i norra Sverige.

1994/95:T526 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om järnvägsinvesteringar på Nordkalotten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortsatt upprustning av bandelen

Boden--Haparanda.

1994/95:T527 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnad av Ostkustbanan för

snabbtågstrafik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnad av Atlantbanan för

snabbtågstrafik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av bansträckorna

Uppsala--Gävle,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnad av Arlandabanan med Norra

länken och fjärrtågsförbindelser via Arlandastationen.

1994/95:T528 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Atlantbanan.

1994/95:T529 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om upprustning av Västerdalsbanan samt om

banans förlängning till Sälen.

1994/95:T531 av Lennart Klockare m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Haparandabanan.

1994/95:T533 av Arne Kjörnsberg och Alf Eriksson (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om järnvägen

Herrljunga--Borås--Varberg.

1994/95:T534 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Götalandsbanan.

1994/95:T536 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Älvsborgsbanan.

1994/95:T537 av Sven Bergström (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ingen ytterligare nedläggning av

järnväg skall ske,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om beredskapsbanor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en plan för järnvägens utveckling,

4. att riksdagen hos regeringen begär att Banverket får i

uppdrag att, tillsammans med SJ, upprätta ett handlingsprogram

för att främja regionala matarbanor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skapa en särskild frijärnväg.

1994/95:T538 av Åke Gustavsson och Catarina Rönnung (båda

s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om järnvägssträckan

Nässjö--Falköping.

1994/95:T539 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fullföljande av Stångådalsbanans

upprustning.

1994/95:T540 av Helena Nilsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Banverket.

1994/95:T542 av Göran Hägglund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Sverige i EU-sammanhang även

fortsättningsvis bör verka för att Sverige så snart som möjligt

får en höghastighetsförbindelse till den europeiska kontinenten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Banverket bör få i uppdrag att

undersöka möjligheterna att få till stånd den så kallade

Europakorridoren.

1994/95:A405 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Botniabanan och Atlantbanan.

1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att snarast påbörja projektering och

arbete med Ostkustbanan för sträckning längs Norrlandskusten

till Haparanda,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om byggande av omaxlingsstation för

järnvägstrafik i Haparanda,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om byggande av järnvägssträckan

Karlsborg--Haparanda,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om upprustning och framtida utveckling av

Inlandsbanan.

1994/95:A445 av Siv Holma (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en omaxlingsstation i Haparanda.

1994/95:A446 av Eva Persson Sellin och Jörgen Persson

(båda s) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att riktlinjerna för byggnationen av

Botniabanan fastställs.

1994/95:A447 av Ulf Björklund och Inger Davidson (båda

kds) vari yrkas

2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Botniabanan, Inlandsbanan och

Inlandsvägen.

1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

23. att riksdagen under sjätte huvudtiteln, anslaget A 11.

Nyinvesteringar i järnvägar anslår 11 408 060 000 kr för

budgetåret 1995/96, vilket innebär en ökning med

2 000 000 000 kr jämfört med regeringens förslag.

1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en miljörelatering och sänkning av

banavgiften.

1994/95:N234 av Eva Goës (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnad av järnväg och behov av

rullande materiel.

Utskottet

1 Verksamhetsfrågor

1.1 Banverkets verksamhet

Banverket har enligt sin instruktion (1978:707) som

huvuduppgift att främja järnvägens utveckling, driva och

förvalta statens spåranläggningar, ha hand om säkerhetsfrågor

för all spårtrafik i landet samt främja en miljöanpassad

järnvägstrafik.

Regeringen anger i budgetpropositionen att man delar

Banverkets bedömning om verksamhetens inriktning. Detta innebär

att verket inom givna resurser skall genomföra de åtgärder inom

järnvägsnätet som ger största möjliga samhällsekonomiska nytta.

Regeringen framhåller att Banverket har ansvar för att

järnvägens transportsystem blir effektivare och trafiksäkrare,

med hänsyn tagen till höga miljökrav och regional balans. Vidare

betonas att Banverket skall tillhandahålla en konkurrenskraftig

och kundanpassad infrastruktur. Investeringar i stom- och

länsjärnvägar skall ske i enlighet med av regeringen fastställda

planer och riksdagens beslut våren 1993. Av propositionen

framgår även att Banverket bör utveckla användandet av

miljökonsekvensbeskrivningar som en del i beslutsunderlaget. Det

anges vidare som viktigt att Banverket medverkar i arbetet med

att utforma ett miljöanpassat transportsystem.

Banverket har utvecklat de trafikpolitiska målen till sex

olika delmål om hastighet, axellast, kapacitet, driftsäkerhet,

trafiksäkerhet och miljö. Regeringen bedömer att dessa

verksamhetsmål i stort sett svarar mot omvärldens behov och krav

på järnvägssektorn. För att delmålen effektivt skall kunna styra

verksamheten framhålls dock att Banverket bör fortsätta att

utveckla och precisera målen. Vad gäller verksamhetsmålet

regional balans anges i propositionen att Banverket bör

formulera ett konkretiserat och uppföljningsbart delmål. Vidare

bör Banverket tydligare följa upp och ange hur tågtrafiken

förmår möta de nya förutsättningar som infrastrukturen

möjliggör.

Regeringen förutsätter att Banverket, med anledning av den

kritik som Riksrevisionsverket riktat mot att kostnaderna för

investeringar ofta underskattats, ser över formerna för sin

långtidsplanering samt hur osäkerheter i investeringskalkyler

redovisas. Regeringen aviserar slutligen att man avser tillsätta

en särskild utredare med uppdrag att analysera Banverkets

myndighetsuppgifter och roll samt föreslå eventuella

förändringar.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen

godkänner vad som förordats om Banverkets verksamhet.

Två motioner har väckts som behandlar Banverkets organisation.

I motion T239 (kds) framhålls att det är nödvändigt att

Banverket genomgår samma positiva förändringsprocess som skett

inom Vägverket på senare år. All produktionsverksamhet bör

därför successivt skiljas ut från Banverket och snarast läggas

under en annan huvudman. Som ett problem betecknas att mycket av

Banverkets produktion, på grund av att verksamheten sedan

urminnes tider varit monopoliserad, inte kan skötas av någon

annan aktör på marknaden. Det är därför enligt motionen

beklagligt att regeringen valt att utreda omstruktureringen som

en intern organisationsfråga för Banverket. Enligt motionen

borde i stället en fristående utredning tillsättas om Banverkets

verksamhet.

I motion T505 (m) framhålls att staten bör uppträda som

kompetent beställare och ägare av infrastrukturen. Det betyder

att Banverkets olika roller måste tydliggöras och särskiljas.

Projektering och byggande kan därmed ske i konkurrens mellan

marknadens aktörer. Enligt motionen leder bolagisering och

upphandling i konkurrens av Banverkets produktion och underhåll

till att verksamheten kan effektiviseras.

Utskottet har ingen erinran mot att Banverkets treårsplan

ligger till grund för den fortsatta verksamheten. Enligt

utskottets mening är det vidare, som anges i propositionen,

angeläget att målen för verksamheten konkretiseras ytterligare.

Först därmed möjliggörs en effektiv målstyrning och uppföljning

från riksdagens och regeringens sida. Att Banverket tydligare

skall följa upp vilka möjligheter till tågtrafik som

järnvägsnätet erbjuder ligger också i linje med vad riksdagen

tidigare uttalat om att en ökad helhetssyn skall eftersträvas

vad gäller infrastruktur och trafik.

Beträffande de motionsyrkanden som väckts kan utskottet

konstatera att Banverkets verksamhet och organisation berörs av

främst två olika utredningar, nämligen dels en intern översyn av

Banverkets verksamhet, dels en statlig utredning som nyligen

tillsatts om Banverkets myndighetsuppgifter.

Inriktningen för Banverkets interna översyn är att verkets

olika roller skall renodlas och effektiviseras. Enligt

direktiven för den interna översynen är en sådan utveckling

nödvändig för att kunna skapa jämförbara förutsättningar för

egen resp. extern verksamhet. Det gäller exempelvis vid

upphandling av produktion och vid mätningar av kostnader och

effektivitet. Syftet med översynen, som skall vara klar senast

den 30 juni 1995, är att få en ökad marknadsorientering och ett

effektivare utnyttjande av Banverkets resurser.

Av direktiven för den särskilda utredaren som regeringen

nyligen tillsatt framgår att utredaren skall föreslå utformning,

finansiering och lokalisering av förändrade myndighets- och

förvaltningsuppgifter inom järnvägssektorn, som följer av

kommande förslag till nya regler för järnvägstrafiken (dir.

1995:31). Utredaren skall vidare analysera Banverkets

myndighetsuppgifter och roll inom järnvägssektorn samt föreslå

eventuella förändringar. Förslagens inriktning skall vara att

Banverkets roll som sektorsorgan för järnvägsfrågor förstärks

och blir mer väldefinierad. Av direktiven framgår även att

utredaren skall samordna sina förslag med den interna översyn

som pågår inom Banverket samt analysera förslagens konsekvenser

för banhållningen. Uppdraget skall redovisas senast den 1

oktober 1995.

Utskottet anser att Banverkets roll som central

förvaltningsmyndighet bör tydliggöras. Det är också angeläget

att Banverkets verksamhet ses över i syfte att få en

rationellare banhållning. För detta talar inte minst rådande

statsfinansiella situation och behovet av förstärkta

underhållsinsatser för att trygga järnvägsnätets standard.

Utskottet anser att syftet med motionerna T239 (kds) och T505

(m) om att effektivisera verksamheten till väsentlig del kommer

att tillgodoses genom det utredningsarbete som nu igångsatts.

Motionsyrkandena påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens

sida och avstyrks följaktligen. Utskottet tillstyrker att

riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om

Banverkets verksamhet.

1.2 Banverkets handläggning av järnvägsinvesteringar

I motion T540 (c) anges att kritik har riktats mot Banverkets

sätt att sköta sina kontakter i samband med utbyggnad av nya

järnvägssträckor. Inom ramen för det aviserade utredningsarbetet

bör därför undersökas hur Banverket sköter sina kontakter med

berörda medborgare. Förslag bör också lämnas om åtgärder som

förbättrar samrådsförfarandet. Vidare begärs att

miljökonsekvensbeskrivningar skall tas fram inför varje nytt

järnvägsprojekt.

Utskottet kan konstatera att den kraftiga investeringsökningen

de senaste åren ställt Banverket och planeringssystemet inför

stora arbetsuppgifter. Med hänsyn till att planberedskapen

tidigare har varit begränsad har Banverket på kort tid ställt om

sin verksamhet till helt nya förutsättningar. Enligt vad

utskottet inhämtat ingår som regel miljökonsekvensbedömningar i

Banverkets banutredningar. Vidare gäller att detta material

sänds på remiss till berörda intressenter. Banverket arrangerar

också möten och tar kontakt med enskilda intressegrupper i

samband med banutbyggnader. Mot bakgrund av de erfarenheter som

vunnits från nuvarande regelverk och den kritik som riktats mot

hanteringen av markanskaffningen genom bl.a. nuvarande

expropriationsförfarande har Banverket efterlyst en s.k. banlag

med väglagen som förebild.

Utskottet anser det angeläget med ett väl fungerande samspel

mellan den nationella planeringen för trafikens infrastruktur

och bl.a. den kommunala planeringen för markanvändningen. Detta

är av betydelse bl.a. för att uppnå ett miljöanpassat

transportsystem som är långsiktigt hållbart och förenligt med en

god livsmiljö. En förutsättning för detta samspel är ett

utvecklat och brett samarbete i samhällsplaneringen där

medborgarinflytandet kan komma till uttryck.

Enligt vad utskottet erfarit bereder regeringskansliet

frågan om en förändrad banlagstiftning. Regeringen avser att

under juni månad 1995 lämna förslag till riksdagen om en ny

lagstiftning för planering och byggande av järnvägar som

tillgodoser moderna krav på en bred planeringsprocess som är

förankrad i kommunal och regional planering och bland berörd

allmänhet. Utgångspunkten för arbetet är att åstadkomma en

allsidig och smidig prövning samt eftersträva en god förankring

i länsstyrelsernas och kommunernas planering redan i ett tidigt

skede av planeringsprocessen.

Med hänvisning till vad som nu anförts torde syftet med

motionen i allt väsentligt kunna komma att tillgodoses. Motionen

avstyrks följaktligen.

1.3 Avgränsning av kostnadsansvaret

I budgetpropositionen förordas en smärre förändring av den

avgränsning av kostnadsansvaret som gjordes år 1988 mellan

Banverket och SJ. Enligt regeringen bör den grundläggande

principen vara att ansvaret ligger hos den som i störst

utsträckning kan påverka kostnaderna. Trafikoperatören bör

vidare i så stor utsträckning som möjligt betala för

utnyttjandet av infrastrukturen via banavgifter.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att kostnadsansvaret

för Banverkets tjänsteresor på tåg samt energi för drift av

växlar och signaler förs över från SJ till Banverket.

Finansieringen av Banverkets ökade kostnader föreslås ske genom

att de årliga banavgifterna höjs med 60 miljoner kronor per år.

Till skillnad från vad som gäller normalt för banavgifterna

föreslås att Banverket får tillgodogöra sig denna höjning.

Utskottet anser att det är en riktig princip att

kostnadsansvar och verksamhetsansvar åtföljs. Utskottet

tillstyrker därför regeringens förslag.

2 Lån i Riksgäldskontoret

Banverket har möjlighet att låna i Riksgäldskontoret. Lånen

får användas för att finansiera investeringar i

eldriftsanläggningar och baninvesteringar i Stockholmsområdet

enligt 1983 års överenskommelse mellan SJ, Stockholms läns

landsting och staten. Banverket har också rätt till upplåning

för anskaffning av produktions- och telenätsutrustning liksom

för att kunna täcka sitt behov av rörelsekapital och för att

finansiera sina omsättningstillgångar. Banverkets låneram hos

Riksgäldskontoret får slutligen också disponeras i samband med

vissa tidigareläggningar som är betydelsefulla av

arbetsmarknadspolitiska skäl.

Med hänsyn till det beräknade finansieringsbehovet föreslår

regeringen att Banverkets upplåningsram i Riksgäldskontoret

fastställs till 1 250 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Utskottet delar regeringens uppfattning. Detta betyder att för

nästa budgetår bör den samlade upplåningsramen för Banverket hos

Riksgäldskontoret fastställas till 1 250 miljoner kronor.

3 Anslagsfrågor

Med hänsyn till den beslutade övergången till

kalenderårsbudget från och med år 1997 omfattar budgetåret

1995/96 18 månader (juli 1995--december 1996).

3.1 Anslaget A 9. Banverket: Administrationskostnader

Anslaget finansierar Banverkets kostnader för intern

administration samt samhällsmotiverad forskning.

Regeringen föreslår ett anslag på 446 miljoner kronor. Hänsyn

har tagits till bl.a. regeringens mål för utgiftsbegränsningar

av statlig konsumtion. För att ge möjlighet till ökade

underhållsinsatser föreslås att regeringen bemyndigas att få

besluta om överföring av medel från detta anslag till anslaget

för drift och vidmakthållande av statliga järnvägar.

I motion T220 (m) framhålls att genom den sänkta

ambitionsnivån för infrastrukturinvesteringar och genom

rationaliseringar bör ytterligare besparingar kunna göras inom

Banverket. För budgetåret 1995/96 föreslås därför en minskning

av anslaget med 150 miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. Detta innebär att ett anslag på

296 miljoner kronor bör anvisas för Banverkets administration.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning. Härav följer att motion T220 (m) avstyrks i

denna del.

Utskottet anser vidare att regeringen bör få det begärda

bemyndigandet om medelsöverföring från

administrationsanslaget till förstärkta underhållsinsatser. Som

utskottet har framhållit tidigare år (bet. 1993/94:TU21 s. 6)

förutsätts att regeringen för riksdagen redovisar hur det

begärda bemyndigandet att omfördela medel utnyttjats och vilka

effekter som därvid uppnåtts. Någon sådan redovisning har dock

hittills inte lämnats.

3.2 Anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga

järnvägar

Anslaget finansierar Banverkets underhåll och reinvesteringar

av det statliga järnvägsnätet.

I budgetpropositionen anges att Banverket har fastställt en

långsiktig plan för drift och vidmakthållande. Driftplanen

redovisar för perioden 1994--2003 de åtgärder som planeras för

att upprätthålla kvaliteten i det svenska järnvägsnätet. De

årliga genomsnittliga kostnaderna för drift och vidmakthållande

av de statliga järnvägarna beräknas till ca 4 100 miljoner

kronor, varav den anslagsfinansierade delen utgör 3 900

miljoner kronor.

Regeringen anser att Banverkets förslag till anslagsnivå

inte kan rymmas inom statsbudgetens ramar. Regeringen anser

därför att Banverket bör ompröva sin strategi för drift och

vidmakthållande av bannätet. Utgångspunkten skall vara ett

effektiviserat underhåll inom oförändrade ramar. Regeringen

föreslår mot denna bakgrund för nästa budgetår en

medelsanvisning på 4 396 miljoner kronor.

I motion T224 (v) framhålls att underhållet bör vara så högt

att kvaliteten inte sjunker. Det långsiktiga målet måste vara en

höjning av anslaget med 1 miljard kronor, som Banverket

förordat, om en förnyad driftplan inte visar att kostnaderna kan

pressas eller finansieras på andra sätt. För nästa budgetår

föreslås i motionen en uppräkning av anslaget med 100 miljoner

kronor till totalt 4 546 miljoner kronor.

I motion T232 (c) framhålls att principen bör vara att

järnvägskapitalet förvaltas på sådant sätt att värdet av gjorda

investeringar inte urholkas. För att kunna upprätthålla en sådan

princip krävs en långsiktig strategi. I underlaget för en sådan

strategi bör ingå möjligheten att skapa ekonomiskt utrymme genom

att rationalisera verksamheten vid Banverket. Regeringen bör

därför enligt motionen återkomma till riksdagen med förslag till

en sådan strategi.

Utskottet kan konstatera att dagens järnvägsnät representerar

ett mycket stort värde som ytterligare höjs genom de omfattande

nyinvesteringar som nu pågår. Utskottet har tidigare i samband

med behandlingen av 1993 års beslut om investeringar i trafikens

infrastruktur framhållit att det är angeläget att en rimlig

balans uppnås mellan investeringar och underhållsinsatser så att

en effektiv kapitalanvändning främjas. Därmed kan gjorda

investeringar utnyttjas fullt ut. Utskottet framhöll även

i samma betänkande att det är väsentligt att infrastrukturen

underhålls så att ingen kapitalförstöring sker.

Utskottets uppfattning ligger fast. Genom särskilda

arbetsmarknadsinsatser under de senaste åren utöver ordinarie

anslagsmedel har också en angelägen förstärkning kunnat ske av

banunderhållet. För framtiden och med tanke på det

statsfinansiella utrymmet är det dock enligt utskottet angeläget

att underhållet kan effektiviseras inom oförändrade ekonomiska

ramar. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att

Banverket bör ompröva sin strategi för drift och vidmakthållande

av bannätet. Utskottet förutsätter att regeringen, i likhet med

vad som anges i motion T232 (c), för riksdagen redovisar hur en

sådan strategi kan utformas.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag

till medelsanvisning på 4,4 miljarder kronor för budgetåret

1995/96. Utskottet avstyrker därmed motion T224 (v) om en

förhöjd medelsanvisning. Syftet med motion T232 (c) i denna del

blir i och med utskottets ställningstagande till väsentlig del

tillgodosett. Motionen påkallar därför ingen åtgärd från

riksdagens sida varför den avstyrks i nu behandlad del.

3.3 Anslaget A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar

Anslaget finansierar Banverkets nyinvesteringar i

stomjärnvägar.

Regeringen anser att, med hänsyn till det statsfinansiella

läget, måste vissa besparingar göras på detta anslag. Regeringen

föreslår mot denna bakgrund att ett ramanslag på

9 408 miljoner kronor anvisas för investeringar i

stomjärnvägar under budgetåret 1995/96. Regeringen bedömer dock

att det år 1993 antagna investeringsprogrammet kan slutföras

till år 2003. Vidare framhålls i propositionen att regeringen

avser återkomma till riksdagen med förslag om treåriga

planeringsramar för investeringar i stomnätet i samband med 1995

års kompletteringsproposition.

I motion T220 (m) framhålls att i nuläget är det motiverat att

investeringsprogrammet omprövas. Genom prioritering av påbörjade

projekt och av järnvägssträckor med stor trafik bedöms att en

nivåsänkning, i förhållande till regeringens förslag, kan

uppnås. Mot denna bakgrund föreslås att Banverkets

investeringsanslag minskas med 1 200 miljoner kronor till

8 208 miljoner kronor.

I motion T505 (m) anges att vissa investeringar bör

senareläggas eftersom det statsfinansiella läget inte tillåter

planerad investeringstakt. I sammanhanget påtalas möjligheten

att, som prövats i andra länder med framgång, utnyttja

alternativa finansieringsmöjligheter.

I motion T224 (v) framhålls att nyinvesteringar i

stomjärnvägar måste prioriteras. Att skära ned anslaget så som

regeringsförslaget innebär bedöms inte vara tillrådligt från

vare sig miljö- eller sysselsättningssynpunkt. För nästa

budgetår bör därför anslaget enligt motionen höjas med 300

miljoner kronor till 9 708 miljoner kronor.

I motion Fi212 (mp) förordas en omfattande utbyggnad av

miljövänliga transportsystem. Investeringsanslaget för

järnvägarna bör därför höjas med 2 miljarder kronor till

11 408 miljoner kronor. Finansieringen av denna resursökning

bör enligt motionen ske genom en minskning av de medel som

avsatts för utbyggnaden av stora riksvägar.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till

medelsberäkning bygger på förutsättningen att 1993 års

riksdagsbeslut om investeringar i järnvägens infrastruktur kan

fullföljas. Samtliga planerade investeringar enligt

stomnätsplanen beräknas sålunda kunna slutföras till år 2003

såsom riksdagen beslutat. Det statsfinansiella läget innebär

dock att investeringarna under planeringsperioden bör förskjutas

och senareläggas.

Utskottet anser det rimligt att genomförandet av det

omfattande investeringsprogrammet för järnvägens infrastruktur

anpassas till rådande statsfinansiella förutsättningar.

Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till

medelsanvisning och avstyrker följaktligen motionerna T220 (m),

T224 (v), T505 (m) och Fi212 (mp) i nu behandlad del.

3.4 Anslaget A 12. Ersättning till Banverket för vissa

kapitalkostnader

Anslaget finansierar dels statens kapitalkostnader för lån

avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt 1983 års

överenskommelse mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten,

dels Banverkets avskrivningskostnader för

eldriftsanläggningar.

Regeringen föreslår att anslaget beräknas till 648 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

3.5 Anslaget A 13. Järnvägsinspektionen

Anslaget finansierar kostnaderna för Järnvägsinspektionen som

är tillsynsmyndighet för landets spårtrafik.

Mot bakgrund av att beslutet att avreglera järnvägstrafiken

skall omprövas föreslår regeringen ett oförändrat anslag till

Järnvägsinspektionen på 27,3 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

3.6 Anslaget A 14. Banverket: Försvarsuppgifter

Anslaget disponeras av Banverket för åtaganden inom den civila

delen av totalförsvaret. Medlen fördelas mellan Banverket och SJ

enligt programplanen för den civila delen av totalförsvaret.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen för

vissa försvarsuppgifter inom järnvägsområdet för budgetåret

1995/96 bör anvisas ett reservationsanslag på 63,5 miljoner

kronor.

4 Ansvars- och avgiftsfrågor m.m.

4.1 Bannätets indelning

Det statligt trafikerade järnvägsnätet uppgår till nära

11 000 km. Sedan 1988 års trafikpolitiska beslut är bannätet

-- med undantag av Inlandsbanan och Malmbanan -- indelat i två

grupper, nämligen stomjärnvägar och länsjärnvägar.

Fördelningen mellan bantyperna har betydelse för vilket

prioriteringssystem som skall tillämpas vid baninvesteringar

samt för trafikeringsrättens utformning. För länsjärnvägar

gäller att trafikhuvudmännen har trafikeringsrätt för

persontrafik samtidigt som baninvesteringar prioriteras inom det

s.k. länstrafikanslaget. På stomnätet gäller däremot att SJ --

med undantag för den av staten upphandlade trafiken -- har

ensamrätt till att utföra persontågstrafik och att

investeringarna bestäms av Banverket enligt stomnätsplanen.

Enligt gällande ordning är det regeringen som fattar beslut om

stomnätets avgränsning efter Banverkets prövning.

I motion T514 (s) behandlas järnvägsnätets klassificering i

Västernorrlands län. Enligt motionen är resandet på Ådalsbanan

(Sundsvall--Långsele) till övervägande del av interregional

karaktär. Det systemtänkande som ersatt den tidigare

objektsrelaterade planeringen gör enligt motionen att

Ådalsbanans klassificering som länsjärnväg framstår som än mer

felaktig än tidigare. Även länsjärnvägen Mellansel--Husum utgör

i och med utbyggnaden av det s.k. Husumspåret en länk i en

nationell transportkedja. Med denna motivering begärs att en

total översyn snarast möjligt görs av järnvägsnätets indelning i

Västernorrlands län.

Utskottet har tidigare år i samband med behandlingen av

liknande yrkanden förutsatt att bannätets indelning kommer att

ses över. Utskottet har därvid pekat på att med bl.a. utbyggnad

av nya länkar i järnvägssystemet och ändrat trafikmönster kan

banornas karaktär förändras över tiden, vilket kan aktualisera

omklassificeringar. Haparandabanan har under år 1994 överförts

till stomnätet för att bl.a. främja en gynnsam

godstrafikutveckling gentemot vårt nordöstra närområde.

Utskottet konstaterar att den trafikmässiga utvecklingen

även i Västernorrlands län kan komma att påkalla en omprövning

av bannätets klassificering. Genom riksdagens beslut om

investeringar i trafikens infrastruktur ingår en första etapp av

Botniabanan i stomnätsplanen för perioden 1994--2003.

Botniabanan omfattar nybyggnad av ca 20 mil järnväg på sträckan

Bollstabruk--Örnsköldsvik--Umeå samt upprustning av Ådalsbanan

på en sträcka av 12 mil mellan Sundsvall och Bollstabruk, dvs.

de bansträckningar som innefattas i motionen. I sammanhanget kan

vidare hänvisas till att en särskild statlig utredare

tillkallats för att studera Botniabanans utbyggnad (K 1994:05).

Enligt utredarens direktiv skall uppdraget redovisas senast den

15 juni 1996 (dir. 1994:47).

Utskottets förutsätter mot denna bakgrund att en omprövning

av bannätets klassificering i Västernorrlands län sker inom

ramen för normalt berednings- och uppföljningsarbete. Riksdagen

bör därför inte ta något initiativ med anledning av motionen.

Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrker utskottet

motionen.

4.2 Banavgifter

Sedan år 1988 betalar företag som driver trafik på statliga

järnvägar avgifter för att de utnyttjar infrastrukturen.

Avgifterna är uppdelade i en fast och en rörlig del.

De rörliga avgifterna skall avspegla de samhällsekonomiska

marginalkostnaderna och består av spåravgift, driftavgift,

rangeravgift samt dieselavgift. Dieselavgiften motsvarar den

beräknade miljökostnad som utsläpp av kvävedioxid och kolväten

från dieseldrivna fordon ger upphov till. Dieselavgiften utgör

31 öre per liter förbrukat bränsle. För fordon med viss

avgasrening och motortyp betalas halv dieselavgift.

De fasta avgifterna utgår som en årlig avgift för alla

järnvägsfordon som är i trafik. Avgiften beräknas efter

fordonens vikt och i princip enligt samma regler och belopp per

viktenhet som gäller vid beräkningen av fordonsskatten för tunga

vägtrafikfordon. För s.k. kombivagnar tas ingen fast avgift ut.

Avgifterna inlevereras genom Banverkets försorg till

statsverket. Regeringen fastställer avgifterna efter förslag

från Banverket. Banverket har i uppdrag att årligen lämna

förslag till rörliga banavgifter för nästkommande år. För

innevarande budgetår beräknas trafikavgifterna -- huvudsakligen

från SJ -- inbringa ca 700 miljoner kronor i intäkter till

statsbudgeten. Av de inbetalda banavgifterna svarar

dieselavgiften för ca 1 % eller ca 8,5 miljoner kronor.

I motion Jo628 (fp) anges att systemet med banavgifter bör

utvecklas så att de blir miljörelaterade. På sikt bör

banavgifterna enligt motionen sänkas. Sänkningen kan finansieras

genom ökad beskattning av tung landsvägstrafik. Regeringen bör

enligt motionen utreda en miljöanpassning av banavgiften och

återkomma till riksdagen med ett förslag härom.

Utskottet vill erinra om att i samband med att det nuvarande

avgiftssystemet infördes år 1988 framhölls att en

viktig utgångspunkt bör vara att det skapas incitament, såväl

för infrastrukturhållaren som för dem som utnyttjar

infrastrukturen, att bedriva verksamheten rationellt (prop.

1987/88:50 bil. 1, bet. TU19, rskr. 260). Avgiften skall därför

ta sikte på att stimulera till användning av heltåg, fler och

snabbare vagnomlopp, ökad beläggningsgrad i vagnarna, ökat

lokutnyttjande m.m. Vidare förutsattes att regeringen noga

följde vilka konsekvenser avgiftssättningen medförde och att

erforderliga korrigeringar vidtogs.

Sedan år 1988 har avgiftssystemet blivit föremål för

överväganden inom Banverket. Banverket har sålunda varje år

lämnat förslag till justering av banavgifterna som dels avsett

en samhällsekonomisk omräkning, dels en indexuppräkning av

gällande avgifter. Banverket har härvid framhållit att en

förändring av banavgifterna till en samhällsekonomiskt lämplig

nivå måste åtföljas av en justering av vägtrafikens avgifter.

Utskottet bedömer att ekonomiska styrmedel kan vara

verkningsfulla i arbetet mot ett mer långsiktigt bärkraftigt

transportsystem. Därmed kan också kostnadseffektiva lösningar

främjas samtidigt som en angelägen teknikutveckling stimuleras.

Utskottet kan konstatera att banavgifterna är av begränsad

omfattning både totalt sett och i relation till trafikföretagens

och statens kostnader för infrastrukturen. Utskottet anser mot

denna bakgrund att banavgifternas utformning bör övervägas

ytterligare.

Utskottet vill, utöver det uppföljningsansvar som Banverket

har, hänvisa till två statliga utredningar. Den första

utredningen är Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01) som

skall lämna ett samlat förslag till åtgärder som kan reducera

utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser från

alla trafikslag (dir. 1993:40). En utgångspunkt för uppdraget är

den långsiktiga strategi som lagts fast för hur

koldioxidutsläppen från trafiken skall reduceras (prop.

1992/93:179, bet. JoU19, rskr. 361). Utredningen avser att

redovisa sitt slutbetänkande före sommaren 1995. Den andra

utredningen är den kommunikationspolitiska kommission som

tillsatts med uppdrag att utarbeta en nationell plan för

kommunikationerna i Sverige (K 1995:01). Kommissionen skall

enligt sina direktiv bl.a. analysera hur avgifter inom

transportsektorn kan utformas för att främja ett miljöanpassat

och säkert transportsystem och öka den samhällsekonomiska

effektiviteten i sektorn (dir. 1994:140). Kommissionen skall

avge ett slutbetänkande senast den 1 december 1996.

Av det anförda får förutsättas att den frågeställning som

tas upp i motionen om en ytterligare miljörelatering av

banavgifterna blir föremål för beredning. I avvaktan på

resultatet av detta arbete bör motionen inte föranleda någon

åtgärd från riksdagens sida. Mot bakgrund härav avstyrks motion

Jo628 (fp) i nu behandlad del.

4.3 Ansvar för järnvägsstationer

I motion T513 (c) behandlas frågan om kostnadsansvaret för

uppförande av resecentrum. Enligt motionen har Alvesta kommun

tillsammans med Länstrafikhuvudmannen i länet, Banverket, SJ,

Landstinget, Länsstyrelsen och Växjö kommun gjort en

förprojektering av ett resecentrum. Investeringarna för hela

anläggningen är beräknad till minst 48 miljoner kr.

Enligt motionen har SJ och Banverket inte möjlighet att

medverka till finansieringen med mer än ett fåtal miljoner

kronor av en gångbro som behövs för en bekväm och säker

trafiklösning. Om bron skall bli verklighet måste därför Alvesta

kommun, tillsammans med eventuellt andra lokala intressenter,

finansiera bron. Visserligen kan statliga medel erhållas från

anslaget till länstrafikanläggningar. Länsstyrelsen har avsatt

12 miljoner kronor för detta ändamål. Reglerna för dessa medel

anges dock vara svårtillämpbara på resecentrumet i Alvesta. Det

är enligt motionärens uppfattning orimligt att kommunen,

eventuellt tillsammans med andra lokala intressenter, svarar för

huvuddelen av finansieringen av ett resecentrum, som i första

hand betjänar trafik som SJ och Banverket ansvarar för.

Huvuddelen av investeringarna bör i stället finansieras av

Banverket och SJ.

Utskottet kan konstatera att Banverket och SJ på regeringens

uppdrag den 28 december 1994 redovisat en gemensam utredning om

ansvarsfördelningen för plattformsförbindelser. I utredningen

föreslås att ett nytt statsbidragssystem införs för planskilda

plattformsförbindelser som exempelvis gångbroar. Bidragssystemet

skall utformas så att Banverket av anslagsmedel bidrar med 75 %

av investeringskostnaden. Enligt vad utskottet inhämtat bereds

förslaget inom regeringskansliet. I sammanhanget kan vidare

nämnas den prövning som pågår inom regeringskansliet av de

regler som styr järnvägstrafiken som t.ex. trafikeringsrättens

utformning. Regeringens avsikt är att återkomma till riksdagen

under år 1995 med ett förslag. Inom ramen för detta

beredningsarbete kan gränsdragningsfrågor mellan järnvägens

infrastruktur och trafikföretagen komma att behandlas.

Utskottet anser att i avvaktan på resultatet av detta arbete

bör den aktuella motionen inte föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida. Mot bakgrund härav avstyrks motion T513 (c) i

nu behandlad del.

4.4 Trafikdödade renar

I motion T205 (s) framhålls att åtgärder behöver vidtas

för att komma till rätta med tågpåkörningar av ren i

bl.a. Norrbottens län. Tågpåkörning av renar innebär ett

djurplågeri eftersom alla renar inte dör genast. Tågpersonalen

måste agera slaktare och även ta hand om delar från djuren, som

fastnat på tågen. Detta är en arbetsmiljöfråga som upplevs som

mycket obehaglig och påfrestande. Enligt motionären bör därför

ett flertal insatser vidtas som t.ex. uppförande av fler

renstängsel längs järnvägarna. Det är viktigt att renägarna

själva också tar ett ett ökat ansvar för att minska antalet

olyckor. Vidare bör informationen ökas bl.a. genom media.

Utskottet kan konstatera att problemet med trafikdödade renar

har förvärrats under senare tid. Olyckorna förorsakar framför

allt ett stort lidande för djuren men utgör även ett svårt

arbetsmiljöproblem. Olyckorna leder i många fall även till

trafikstörningar. Till bilden hör också den ekonomiska

belastning som olyckorna förorsakar Banverket. Ersättningen för

varje tågdödad ren uppgår till ca 1 400 kr. Härutöver

tillkommer kostnader för reparationer, tillsyn m.m.

Enligt järnvägslagstiftningen har den som ansvarar för

järnvägsdriften ett strikt skadeansvar. Det innebär att

Banverket normalt sett har ersättningsansvaret för

renolyckorna. Enligt gällande ansvarsfördelning är det vidare

Banverket som i princip svarar för bannätets inhägnad. Genom

Banverkets försorg och genom insatser med särskilda

sysselsättningsmedel har stängselskyddet successivt byggts ut.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är viktigt

att snarast minska antalet trafikdödade renar. Enligt utskottets

mening krävs en kombination av olika åtgärder som bl.a. fler

fasta och mobila stängsel samt ett närmare samarbete med

rennäringen. Utskottet vill härvid särskilt framhålla renägarnas

ansvar. I detta sammanhang bör även andra frågor bli föremål för

övervägande, som tekniska hjälpmedel och ersättningssystemets

utformning. Utskottet förutsätter att berörda myndigheter och

parter snarast vidtar mer aktiva åtgärder för att förbättra

situationen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionsyrkandet i denna del.

5 Investeringsplanering och järnvägsutbyggnad

5.1 Planeringsinriktning

I motion T505 (m) konstateras att järnvägens fördelar gör sig

bäst gällande vid snabba persontransporter med hög kapacitet och

vid transporter av stora godsvolymer på långa avstånd. Det

betyder att om järnvägen skall kunna spela en större roll på

framtidens transportmarknad måste järnvägen bli

konkurrenskraftig inom dessa båda områden. Det är därför viktigt

enligt motionen att investeringsbesluten för de trafikstarka

banorna ligger fast trots den senareläggning i

investeringstakten som det statsfinansiella läget påkallat.

I motion T224 (v) framhålls att rejäla satsningar på

järnvägen skapar många meningsfulla jobb i olika led, från

industriproduktion till servicearbeten. Vidare gäller enligt

motionen att den tekniska utvecklingen på järnvägsområdet gör

att vi i dag har ett helt nytt transportmedel med betydligt

bättre prestanda. Motionärerna finner det därför angeläget att

en utredning görs om att införa högfartståg i Sverige i

kombination med dagens befintliga järnvägssystem.

Utredningsarbetet bör ske i samarbete med våra nordiska och

baltiska grannländer.

I motion T221 (mp) framhålls behovet av förändrade

planeringsförutsättningar. Enligt motionärerna är järnvägen utan

tvekan ett av de miljövänligaste transportsätt som vi i dag

känner till. Såväl järnvägsnätet, vagnarna, lastningen som

användningssättet måste dock utvecklas betydligt för att uppnå

bästa möjliga resursanvändning och minsta möjliga påverkan på

miljön. Järnvägsnätet behöver därför byggas ut över hela landet.

Utbyggnaden skall självklart anpassas efter transportbehovet,

men ske med decentralisering i åtanke. Upprustningen av

stamjärnvägsnätet bör påbörjas omedelbart och de mest angelägna

utbyggnaderna genomföras så fort som möjligt.

I motion N234 (mp) pekas på den nya tidens behov av gröna

arbeten och grönt näringsliv. Genom utbyggnad av järnvägen ökar

behovet av rullande materiel. Detta kan i sin tur leda till en

angelägen teknikupphandling och tillverkning av järnvägsmateriel

i Sverige.

Utskottet vill när det gäller de allmänna

planeringsförutsättningarna erinra om att riksdagen genom 1993

års riksdagsbeslut lagt fast en långsiktig inriktning för

järnvägsinvesteringarna. Riktlinjerna innebär en omfattande

utbyggnad av järnvägsnätet i syfte att erhålla ett effektivt,

trafiksäkert och miljövänligt transportsystem som också bidrar

till att uppfylla målet om regional balans.

För persontrafiken sker en satsning på främst snabba

transporter mellan mer befolkningstäta områden. Betydelsen av

att förbättra de trafikmässiga förutsättningarna för Sveriges

handel inom ett integrerat Europa gör att planerna i stor

utsträckning också är inriktade på att främja långväga

godstransporter med vårt närområde. Vidare skall Banverket, i

syfte att uppnå de övergripande trafikpolitiska målen, genomföra

de åtgärder på järnvägsnätet som ger största möjliga

samhällsekonomiska nytta.

Den parlamentariska kommission som tillsatts för att

utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige skall

den 15 januari 1996 i ett delbetänkande lägga fram förslag om en

ny inriktning för infrastrukturplaneringen. I avvaktan på

regeringens ställningstagande till detta förslag är utskottet

inte, vilket begärs i motion T221 (mp), berett att föreslå någon

förändring av 1993 års riksdagsbeslut om

järnvägsinvesteringarnas inriktning. Utskottet vill också

hänvisa till det statsfinansiella läget.

Utskottet vill angående motion T224 (v) erinra om att

Banverket, inför 1993 års beslut om investeringar i trafikens

infrastruktur, redovisade en skiss till höghastighetsnät

(Banverket, Rapport 1993-01-15 Inriktningen av den långsiktiga

planeringen för järnvägsnätet). Enligt Banverkets bedömning kan

ett höghastighetsnät vara samhällsekonomiskt lönsamt. Banverket

betonade dock i sin skiss att fördjupade studier är nödvändiga

för att klarlägga såväl banlösningar som möjligheterna att

finansiera hela eller delar av bankostnaden.

Enligt vad utskottet erfarit har också vissa studier

därefter igångsatts. Banverket utreder sålunda Götalandsbanan.

Vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping pågår också

studier kring möjligheterna att införa högfartståg. Utskottet

vill vidare i sammanhanget hänvisa till den revidering som skall

ske av planerna för infrastrukturinvesteringar under perioden

1998--2007. Den tidigare nämnda parlamentariska kommissionen

skall även ge förslag till åtgärder som medför att Sveriges

kommunikationer på ett ändamålsenligt sätt kan knytas samman med

de transeuropeiska nätverken. Utskottet kan därmed konstatera

att frågan om att införa högfartståg torde komma att belysas

ytterligare.

Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna T505 (m) och

T224 (v) till väsentlig del blir tillgodosedda. Något initiativ

från riksdagen med anledning av motionen är därför inte

erforderligt. Utskottet avstyrker motionerna T221 (mp), T224

(v), T505 (m) och N234 (mp) i nu behandlade delar.

5.2 Vissa EU-frågor

I motion T505 (m) framhålls att järnvägspolitiken bör vara

knuten till EU-politiken. Detta innebär bl.a. att förbindelserna

med Europa måste prioriteras.

I motion T238 (fp) beskrivs järnvägssektorn som mycket

nationell till sin karaktär. Det gäller såväl trafikföretag som

materiel. Signalsystem, förarplatser och elsystem har t.ex.

inte någon gemensam europeisk standard. Förar- och lokbyten blir

därmed nödvändiga vid gränspassager vilket försvårar en

rationell järnvägsutveckling. Det är därför enligt motionen

angeläget att regeringen inom EU driver på en snabb utveckling

mot en standardisering så att onödiga nackdelar för

järnvägstrafiken elimineras.

I motion T232 (c) påtalas att medlemskapet i EU kommer att

innebära att Sverige får ett återflöde från EU:s strukturfonder.

Vidare finns inom EU ett program för infrastrukturinvesteringar.

För att påskynda fullföljandet av angelägna järnvägsprojekt bör

enligt motionen Sverige arbeta för att få del av dessa medel.

Medlen bör i första hand användas för utbyggnaden av Botniabanan

och Atlantbanan.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T238

(fp) att järnvägssektorns utveckling har hämmats genom en

bristande internationell harmonisering. För att stärka

järnvägens konkurrenskraft är det därför nödvändigt med ett ökat

internationellt samarbete. Detta gäller både tekniska

standardiseringsfrågor, som behandlas i motionen, och

organisations- och marknadsfrågor liksom samarbetsformer.

Enligt vad utskottet erfarit pågår ett omfattande samarbete

såväl på myndighetsnivå som på regeringsnivå för att förbättra

järnvägens förutsättningar. Medlemskapet i EU bör ge Sverige

ökade möjligheter att påverka unionens trafikpolitik och driva

på en angelägen utveckling som främjar bl.a. den internationella

järnvägstrafiken. Utskottet förutsätter mot denna bakrund att

Sverige på ett aktivt sätt i olika fora verkar för ett ökat

internationellt samarbete på järnvägsområdet.

Utskottet kan konstatera att medlemskapet i EU innebär att

Sverige får ett återflöde från EU:s strukturfonder som beräknats

uppgå till ca 2,4 miljarder kronor per år. Det kommer, som anges

i motion T232 (c), att innebära möjligheter till ytterligare

insatser inom olika politikområden som exempelvis

trafikområdet. Härtill kommer de finansieringsmöjligheter som

kan komma till stånd för utbyggnaden av det transeuropeiska

infrastrukturnätverket (Transeuropean Networks). Utskottet

förutsätter att berörda myndigheter och intressenter aktivt

söker utnyttja dessa medel och finansieringsformer för att

genomföra angelägna infrastrukturprojekt.

Utskottet vill understryka betydelsen av att Sverige aktivt

kan driva järnvägsfrågorna inom EU i så stor politisk enighet

som möjligt. Enligt utskottets mening finns det en betydande

samsyn mellan de politiska partierna i dessa frågor, vilket

kommer att förbättra våra möjligheter att i EU få gehör för våra

förslag på järnvägsområdet.

Av det anförda följer att motionerna till väsentlig del blir

tillgodosedda. De påkallar ingen åtgärd från riksdagens sida och

avstyrks därför av utskottet.

5.3 Lokala och regionala banor

I motion T537 (c) behandlas en rad åtgärder för att utveckla

tågtrafiken på främst lokala och regionala banor. Enligt

motionären kan lokala tågföretag med sin förankring, sin

obyråkratiska och flexibla organisation samt med sina direkta

kundkontakter ofta få lönsamhet på verksamhet som tidigare

bedömts som omöjlig att driva ekonomiskt. Till bilden hör vidare

att det är svårt att med någon säkerhet bedöma vilka järnvägar

som på några års sikt har möjligheter att utvecklas till

lönsamma banor. Motionären föreslår därför att banor och andra

anläggningar som inte behövs för stunden bevaras och ges en

särskild status som "beredskapsbanor". Därmed kan enligt

motionen en acceptabel handlingsberedskap skapas till låg

kostnad. Enligt motionen bör därför inga ytterligare

järnvägsnedläggningar ske utan regeringen bör i stället

skyndsamt utreda frågan om beredskapsbanor.

Motionären efterlyser vidare en plan för länsjärnvägarnas

utveckling. Denna plan bör upprättas inom Banverket så att en

rikstäckande syn erhålls på järnvägsnätets funktion. Planen bör

även behandla frågor om trafikeringsrätten, krav på olika

operatörer, banavgiftsfrågor, åtgärder för att stimulera

underhåll och byggande av industrispår, beredskapsbanor, stöd

till lokala tågåkerier, trafikledningsfrågor m.m. Motionären

förordar, för att så snabbt som möjligt få de kunskaper som

behövs för att satsa investeringsmedel rätt, att en särskild

"frijärnväg" skapas, där man kan testa flera olika idéer

samtidigt. Projektet kan lämpligen ledas av

Kommunikationsforskningsberedningen i samarbete med Banverket,

VTI, SJ, Glesbygdsverket, NUTEK, m.fl. Samtidigt bör Banverket

och SJ ges i uppdrag att snarast upprätta ett handlingsprogram

för att främja regionala matarbanor.

Utskottet vill med anledning av motionen klargöra att

nedläggningar av järnvägar regleras av förordningen (1978:1379)

om statens spåranläggningar. Enligt förordningen gäller att

Banverkets underhåll av en länsjärnväg får upphöra när

persontrafiken bedrivs med färre än fem dubbelturer per dag och

godstrafiken är av endast obetydlig omfattning. Innan Banverket

beslutar om att underhållet skall upphöra skall verket samråda

med SJ, trafikhuvudmannen och andra som har trafikeringsrätt.

Banverket får vidare besluta om att en länsjärnväg som inte

underhålls skall läggas ner. Beslut om nedläggning får fattas

först tre år efter ett beslut om att underhållet skall upphöra.

Inför upprivningsbeslut skall Banverket samråda med

Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap och övriga

berörda totalförsvarsmyndigheter. I sammanhanget kan vidare

erinras om att anläggningar som inte längre används utan

ersättning kan upplåtas med nyttjanderätt för turisttrafik till

museiförening eller någon annan som bedöms lämplig.

Utskottet delar motionärens uppfattning om angelägenheten av

forskning och utveckling för att effektivisera och främja

järnvägstrafiken. FoU-insatser kan verksamt bidra till att

vidareutveckla järnvägens starka sidor som t.ex. att den har låg

energiförbrukning, är ett miljövänligt transportmedel och att

den har hög kapacitet i förhållande till utrymmesbehovet.

Banverket har under år 1994 tillsammans med NUTEK och

Kommunikationsforskningsberedningen tagit fram en rapport om

forskning inom järnvägssektorn. Avsikten är att programmet skall

utgöra underlag för kommande forskningsprogram för

järnvägssektorn.

Utskottet anser mot denna bakgrund att motionen inte bör

föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionen

avstyrks således.

5.4 Inlandsbanan

Fyra motioner har väckts som särskilt behandlar Inlandsbanans

förutsättningar och möjligheter.

I motion A442 (mp) betraktas Inlandsbanan som en

underskattad resurs. Med en rejäl upprustning anges att banan

skulle kunna ha goda möjligheter att utvecklas till att bli en

central förbindelse mellan de norra och södra delarna av Norge

liksom för de svenska inlandskommunerna. Banan bör därför rustas

upp och diskussioner föras med norska staten och den norska

järnvägsförvaltningen om hur detta kan genomföras och

finansieras.

I motion T238 (fp) konstateras att Inlandsbanans avreglering

bl.a. har inneburit en fördubbling av godstrafiken på banan.

Samtidigt gäller att de tre tvärbanorna som förbinder

Inlandsbanan med Norra stambanan för en tynande tillvaro med

delvis nedlagd godstrafik. Enligt motionen finns det möjlighet

att skapa miljövänligare trafiklösningar om fler trafikföretag

än SJ tillåts trafikera tvärbanorna. I motionen framhålls mot

denna bakgrund att regeringen bör verka för att tvärbanorna

överförs till Inlandsbanan så att Inlandsbanan och tvärbanorna

kan utgöra ett sammanhållet system.

I motion T239 (kds) erinras om att Inlandsbanan i och med

regeringsskiftet år 1991 fick en nådatid på fem år. Den

dåvarande regeringens avsikt var enligt motionen att trafiken

efter femårsperiodens utgång skulle drivas efter strikt

kommersiella principer utan statliga bidrag. Motionärerna delar

denna uppfattning.

Enligt motion A447 (kds) bör Inlandsbanan utvecklas med stöd

från EU:s regionalpolitiska medelsarsenal. Det speciella mål

6-stödet inom EU uppges kunna utnyttjas till nya satsningar i

det svenska inlandet och i glesbygden.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:9, bet. TU3,

rskr. 113) träffades år 1993 ett avtal om ändrat huvudmannaskap

för Inlandsbanan mellan staten och Inlandsbanan Aktiebolag

(IBAB). Avtalet innebär bl.a. att nyttjanderätten och ansvaret

för drift och underhåll av banan överförts till IBAB samt att

IBAB under perioden den 1 januari 1993--den 30 juni 1998

erhåller statliga bidrag för drift, investeringar,

banupprustning och banunderhåll.

Utskottet framhöll vid sin behandling av frågan år 1992 att

det är naturligt att en uppföljning görs såväl av trafiken som

av de nya verksamhetsformer som avsågs införas för att klara

banunderhållet och baninvesteringarna. För en uppföljning talade

också enligt utskottets mening det förhållandet att Inlandsbanan

skulle komma att kvarstå som statlig egendom.

På initiativ av utskottet har Riksdagens revisorer därefter

påbörjat en granskning av Inlandsbanan. Revisorerna har i en

granskningsrapport den 22 februari 1995 framhållit att

Inlandsbanan inte är trafikmässigt motiverad. Revisorerna

utesluter dock inte att det kan finnas andra skäl för att

behålla banan, t.ex. regionalpolitiska, kulturpolitiska eller

försvarspolitiska skäl. Revisorerna har vidare efterlyst klarare

riktlinjer för trafiken på Inlandsbanan. Riksdagsbeslutet år

1992 har enligt revisorerna lett till oklarhet om ansvaret för

banhållningen. Det statliga stödet var heller inte förknippat

med några trafikvillkor. Regeringen bör därför enligt rapporten

snarast redovisa förslag till riksdagen om Inlandsbanans

framtid. Revisorernas granskningsrapport har skickats på remiss

till berörda myndigheter och organisationer. Efter

remissbehandling kommer revisorernas slutliga ställningstagande

och förslag till åtgärder att redovisas i en skrivelse till

riksdagen.

Med hänvisning till gällande avtal och den pågående

granskningen som revisorerna utför avstyrker utskottet samtliga

nu behandlade motionsyrkanden.

5.5 Nordkalotten och Barentsregionen

I motion T524 (c, m, fp, v, mp, kds), yrkande 2, anges att med

en utbyggnad av Sallabanan mellan Finland och Ryssland till

Murmanskområdet skapas nya regionalpolitiska

utvecklingsmöjligheter. I den fortsatta infrastrukturplaneringen

är det därför viktigt att beakta de nya trafikmässiga

förutsättningar som kopplingen till Finland och Murmansk och så

småningom till transibiriska järnvägen kan innebära.

I motion T526 (c), yrkande 1, påtalas behovet av

järnvägsinvesteringar på Nordkalotten. Utvecklingen i Ryssland

med omfattande satsningar i Murmanskområdet och på Kolahalvön

kan skapa nya och betydelsefulla utvecklingsmöjligheter för

näringslivet och transportsektorn. Näringslivets struktur och de

långa avstånden i regionen motiverar ett väl utbyggt och

fungerande järnvägssystem. Järnvägsnätet på Nordkalotten måste

vidare enligt motionären betraktas som en viktig del av det

europeiska infrastrukturnätet för järnvägstrafik. Det finns

därför starka motiv att utveckla järnvägstransporterna och öka

investeringarna i järnvägsnätet. Medlemskapet i EU gör det

möjligt att få hjälp till finansiering av sådana investeringar.

Enligt motionären bör den rapport som Banverket tagit fram i

frågan -- Järnvägen -- ett viktigt transportsystem i

Barentsregionens utveckling -- ligga till grund för ett

gemensamt projektarbete mellan Sverige och Finland för

utveckling av järnvägsnätet inom hela Barentsregionen. Genom

initiativ från regeringarna i Sverige och Finland samt berörda

myndigheter i de båda länderna bör de aktuella projekten

aktualiseras inom EU.

Utskottet bedömer att de förändrade politiska förhållandena på

Nordkalotten och inom Barentsregionen skapar nya förutsättningar

för järnvägstrafiken. Som uppmärksammas i de båda motionerna

pågår det studier om hur järnvägsnätet i Finland och Ryssland

kan knytas samman och integreras. Det öst-västliga handels- och

kontaktutbytet kan därmed komma att förändras väsentligt.

Järnvägen bedöms härvid ha goda utvecklingsmöjligheter. För

detta talar att transporterna i första hand torde omfatta tung

godstrafik där järnvägen ofta är bäst lämpad. Vidare gäller att

järnvägarna är och väntas förbli det viktigaste transportmedlet

i Ryssland. Enligt utskottets mening har järnvägen särskilda

förutsättningar att göra sig gällande som ett miljövänligt

transportmedel i den känsliga arktiska miljön.

Utskottet anser därför att det är angeläget att

infrastrukturplaneringen grundas på bedömningar anpassade till

den nya situation som är under utveckling. Det är också mot den

bakgrunden som Haparandabanan i fjol överfördes till stomnätet.

Enligt vad utskottet erfarit har Länsstyrelsen i Norrbottens län

utvecklat ett omfattande samarbete med sina motsvarigheter i

Norge, Finland och Ryssland. Banverket har också påbörjat en

planering för hur järnvägens infrastruktur kan framtidsanpassas.

Banverkets norra region har exempelvis till Länsstyrelsen i

Norrbottens län lagt fram ett programförslag som innebär

investeringar på drygt 1,5 miljarder kronor. Enligt Banverket

skulle en ny kustnära länk mellan Haparanda och Kalix, som

innebär en banförkortning på ca 100 km, möjliggöra rationella

transporter och minskade transportkostnader. Den nya järnvägen

skulle vara betydelsefull för massa- och pappersfabriken i

Karlsborgsverken men även råvarutransporter från nordvästra

Ryssland skulle underlättas avsevärt. Genom en sådan utbyggnad

skulle också de investeringar som redan gjorts på bansträckan

Boden--Morjärv kunna utnyttjas i större utsträckning.

Utskottet kan konstatera att de öst-västliga

transportströmmarna på Nordkalotten för närvarande är tämligen

begränsade. En sammankoppling av järnvägsnäten i Finland och

Ryssland gör dock att regionens järnvägar i större utsträckning

kan bli en del av det europeiska infrastrukturnätet, vilket kan

leda till förbättrade utvecklingsmöjligheter för järnvägen.

Utskottet bedömer i likhet med Banverket att en ny kustnära länk

mellan Kalix och Haparanda kan vara ett intressant projekt som

kommer att prövas i den fortsatta infrastrukturplaneringen.

Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter mot

denna bakgrund noggrant följer och söker främja utvecklingen av

regionens trafiksystem samt vidtar de åtgärder som kan bli

nödvändiga.

Utskottet vill vidare hänvisa till den parlamentariska

kommitté som tillkallats med uppdrag att utarbeta en nationell

plan för kommunikationerna i Sverige (K 1995:01). Kommittén

skall senast den 15 januari 1996 lämna ett förslag som redovisar

alternativa inriktningar av infrastrukturinvesteringarna under

perioden 1998--2007. Förslag skall även lämnas om hur Sveriges

kommunikationer på ett ändamålsenligt sätt kan knytas samman med

de transeuropeiska nätverken. Utskottet bedömer det som

naturligt att kommittén med denna utgångspunkt kommer att

behandla även trafikutvecklingen på Nordkalotten och i

Barentsregionen.

Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet

de båda motionsyrkandena. Syftet med dem torde dock bli

tillgodosett.

5.6 Omaxlingsstation i Haparanda

Förslag om utbyggnad av en omaxlingsstation i Haparanda har

förts fram i fyra motioner. Med en omaxlingsanläggning

möjliggörs att särskilt anpassade godsvagnar smidigt kan omföras

mellan den finsk-ryska spårvidden på 1 524 mm och den

europeiska spårvidden på 1 435 mm genom byte av axelpar.

Omlastningen sker i dag med en portalkran med lyftkapacitet på

70 ton i Torneå resp. 30 ton i Haparanda samt med truckar.

I motion A442 (mp) föreslås att en omaxlingsstation byggs i

Haparanda. En sådan skulle väsentligt underlätta

järnvägstrafiken på Nordkalotten och innebära en förbättring av

kommunikationerna mellan Sverige, Finland och Ryssland.

Godsflödet på sträckan skulle kunna öka kraftigt och

näringslivet i norra Sverige erhålla klara fördelar.

I motion A445 (v) framhålls att det finns en lång rad

angelägna infrastrukturprojekt i Norrbotten som behöver

genomföras. Till dessa hör utbyggnaden av en omaxlingsstation i

Haparanda.

I motion T501 (m) anges att en hämmande faktor för snabba

och effektiva transporter på Nordkalotten är skillnaden i

spårbredd mellan den svenska och finska järnvägen. För att

undanröja detta problem bör en omaxlingsterminal snarast byggas

i Haparanda. Godsflödena skulle därmed kunna fördubblas till

gagn för näringslivet inte minst i norra Sverige.

I motion T531 (s) föreslås att på lång sikt bör en gemensam

svensk-finsk omaxlingsstation byggas i Haparanda.

Utskottet har i föregående avsnitt förutsatt att regeringen

noggrant följer utvecklingen vad gäller utbyggnaden av

trafiksystemet på Nordkalotten samt vidtar de åtgärder som kan

bli nödvändiga. Till dessa åtgärder hör frågan om hur en

rationell hantering av godstrafiken via Haparanda kan ordnas.

Enligt vad utskottet erfarit avser Banverket studera hur

godstrafiken mellan Sverige och Finland kan lösas på ett mer

effektivt sätt än vad dagens omlastningssystem innebär. I

arbetet med att studera omlastningsproblematiken ingår bl.a. att

bedöma godsutvecklingen och vilka särskilda hanteringskrav som

olika godstyper för med sig vid en övergång mellan två

spårsystem. En omaxlingsstation kan därvid vara en tänkbar

lösning för vissa godstransporter men även andra tekniska

lösningar kan vara möjliga. Utredningsarbetet beräknas vara

avslutat under juni månad 1995.

Utskottet anser det angeläget att klargöra hur en rationell

och kostnadseffektiv hantering av godstrafik kan skapas vid

övergången mellan olika spårsystem i Haparanda och Torneå. Med

hänvisning till pågående beredningsarbete bör de aktuella

motionerna inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.

Motionerna avstyrks följaktligen i nu behandlad del.

5.7 Investeringar i enskilda järnvägsprojekt m.m.

Utskottet kan konstatera att ett stort antal motioner har

väckts om investeringar i olika järnvägar. Utskottet anser att

det stora intresset som riktats mot järnvägens infrastruktur

avspeglar den klara viljeinriktning som finns för upprustning

och investeringar i järnvägsnätet. Utskottet bedömer också för

egen del att det bland motionerna finns en rad exempel på

angelägna investeringar. De många förslag som finns om

utbyggnader ställer därför krav på ett väl utvecklat

planeringssystem som förmår peka ut de objekt som är lämpligast

och som uppvisar den högsta samhällsekonomiska nyttan.

Utskottet har flera gånger framhållit att det är angeläget

att utveckla planeringsprocessen för att uppnå detta syfte.

Riksdagen lade år 1993 också fast en långsiktig plan för

utbyggnaden av landets väg- och järnvägsnät. Väg- och

järnvägsinvesteringar för totalt 98 miljarder kronor skall

genomföras under den kommande tioårsperioden. Investeringar

skall göras i stomjärnvägar för 32 miljarder kronor. Till detta

kommer investeringar i länsjärnvägar som finansieras från

anslaget för länstrafikanläggningar. Efter beslut av riksdagen

har också regeringen som tidigare angetts tillkallat en

parlamentarisk kommission för att utarbeta en nationell plan för

kommunikationerna i Sverige. Enligt utskottets mening bör

riksdagens och regeringens uppgift framför allt vara att anvisa

medel, ange de övergripande ramarna och riktlinjerna för

investeringsplaneringen samt att se till att det skapas en

effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts

för investeringar i och underhåll av trafikens infrastruktur.

Utskottet vill vidare understryka att en viktig uppgift för

riksdagen är att följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas.

Med denna arbetsfördelning bör det däremot inte ankomma på

riksdagen att normalt ta ställning till konkreta krav på

investeringar och underhållsåtgärder i olika delar av

järnvägssystemet. Den närmare planeringen av olika

infrastrukturprojekt och fördelningen av medel för dessa är en

uppgift som kräver ett omfattande berednings- och

samrådsförfarande på nationell, regional och lokal nivå. Den

mångfald av beslut som erfordras för denna planering till

främjande av den övergripande målinriktning som riksdagen

fastställer måste fattas av därtill kompetenta organ.

Utskottet har i tidigare avsnitt behandlat motionsyrkanden

som främst gäller allmänna och principella planeringsfrågor.

Övriga motionsyrkanden med huvudsakligen detaljerade

förslag om investeringar och underhållsinsatser i järnvägsnätet

har sammanställts i följande tabell. Utskottet bedömer att

syftet med en stor del av dessa motionsyrkanden kommer att

tillgodoses i och med att det tioåriga investeringsprogram

genomförs som riksdagen beslutade om år 1993. Med den revidering

som skall ske av planerna för perioden 1998--2007 ges också

förutsättningar att bedöma nya järnvägsprojekt som t.ex.

Nobelbanan.

Med hänvisning till vad som tidigare anförts om formerna för

riksdagens inflytande när det gäller utbyggnaden av trafikens

infrastruktur bör motionerna inte föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför samtliga de

motionsyrkanden som redovisas i följande tabell.

00>Motionsnr

27>Järnvägslinje/region

61>Åtgärd/yrkande

61>

00>T501 (m)

- yrk. 2

27>Haparandabanan

61>Upprustning av bansträckan Boden--Morjärv under

1995--1996.

00>T501 (m)

- yrk. 3

27>Haparandabanan

61>Investeringar i ny bansträckning Karlsborg-- Haparanda.

00>T526 (c)

- yrk. 2

27>Haparandabanan

61>Upprustning av bansträckan Boden--Haparanda.

00>T531 (s)

- delvis

27>Haparandabanan

61>På kort sikt bör bangården i Haparanda byggas om samt en

utredning göras om dels lämpliga åtgärder för övergång mellan

olika spårvidder, dels ny bana Kalix--Haparanda. På lång sikt

föreslås bl.a. elektrifiering och banutbyggnad.

00>T524 (c,m,fp,v,

mp,kds)

- yrk. 1,3

27>Botniabanan

61>Banutbyggnad längs hela Norrlandskusten och prövning av

EU-finansiering.

00>A405 (c)

- yrk. 14 delvis

27>Botniabanan

61>Finansiering med stöd av EU.

00>A442 (mp)

- yrk. 4,7

27>Botniabanan

61>Banutbyggnad längs hela Norrlandskusten.

00>A446 (s)

- yrk. 6

27>Botniabanan

61>Riktlinjer för utbyggnad bör fastställas.

00>A447 (kds)

- yrk. 2 delvis

27>Botniabanan

61>Banutbyggnad och finansiering med stöd av EU.

00>T518 (s)

27>Mittbanan

61>Baninvesteringar Öster- sund--Storlien.

00>T523 (c,m)

27>Mittbanan

61>Baninvesteringar Öster- sund--Storlien.

00>A405 (c)

- yrk. 14 delvis

27>Atlantbanan

61>Finansiering med stöd av EU.

00>T510 (c)

27>Atlantbanan

61>Tidigareläggning av baninvesteringar.

00>T528 (s)

27>Atlantbanan

61>Betydelsen av påskyndade baninvesteringar påtalas.

00>Motionsnr

27>Järnvägslinje/region

61>Åtgärd/yrkande

61>

00>T527 (fp)

- yrk. 2

27>Atlantbanan

61>Fullfölj planerad banutbyggnad för snabbtågstrafik.

00>T527 (fp)

- yrk. 1

27>Ostkustbanan

61>Fullfölj banutbyggnad för snabbtågstrafik.

00>T527 (fp)

- yrk. 3

27>Gävleborgs län

61>Investeringar på sträckan Uppsala--Gävle krävs för att

möjliggöra Atlant- och Ostkustbanesatsningen.

00>T214 (m)

- delvis

27>Gävleborgs län

61>Investeringar på sträckan Uppsala--Gävle krävs för att

möjliggöra Atlant- och Ostkustbanesatsningen.

00>T212 (mp)

- yrk. 2

27>Norra Dalarna

61>Banupprustning Mora-- Älvdalen och förlängning av

Västerdalsbanan till Sälen.

00>T529 (kds)

27>Norra Dalarna

61>Upprustning av Västerdalsbanan och förlängning till

Sälen.

00>T212 (mp)

- yrk. 3

27>Norra Dalarna

61>Elektrifiering av Västerdalsbanan.

00>T527 (fp)

- yrk. 4

27>Arlandabanan

61>Utbyggnad av Norra länken och fjärrtågsförbindelse med

Arlanda flygplats.

00>T502 (c,v)

27>Nobelbanan

61>Banan bör ingå i nästa revidering av stomnätsplanerna.

00>T508 (s)

27>Nobelbanan

61>Banan bör bli föremål för en analys inför nästa

trafikpolitiska beslut.

00>T213 (c,m,fp)

- yrk. 2

27>Värmland

61>Investeringar på Värmlandsbanan och Norge-- Vänernlänken.

00>T509 (v)

27>Värmland

61>Utbyggnad av ny järnvägsförbindelse Hagfors--Munk

fors--Karlstad.

00>Motionsnr

27>Järnvägslinje/region

61>Åtgärd/yrkande

61>

00>T507 (c)

- yrk. 1--2

27>Nordlänken

61>Tidigareläggning och EU-finansiering.

00>T218 (s)

- yrk. 3

27>Kust-till-kustbanan

61>Baninvesteringar.

00>T512 (c)

27>Sydostlänken

61>Projektet bör inarbetas i stomnätsplanen för

1998--2007.

00>T538 (s)

27>Nässjö--Falköping

61>Banupprustning för snabbtågstrafik.

00>T539 (c)

27>Stångådalsbanan

61>Fullföljning av pågående banupprustning.

00>T222 (s)

- yrk. 2

27>Västsverige

61>Utbyggnad av Västkustbanan och Vänerbanan.

00>T533 (s)

27>Västsverige

61>Banupprustning Herrljunga--Borås--Varberg.

00>T536 (s)

27>Älvsborgsbanan

61>Banupprustning Uddevalla--Borås.

00>T511 (c)

27>Götalandsbanan

61>Beslut om projektering bör tas snarast.

00>T517 (kds)

27>Götalandsbanan

61>Arbetet med att förverkliga banan bör snarast drivas

vidare.

00>T534 (s)

27>Götalandsbanan

61>Särskilda studier bör göras i ett europeiskt perspektiv

för trafik med höghastighetståg.

00>T504 (c)

27>Europabanan

61>Banutbyggnad Stockholm-- Köpenhamn för höghastighetståg.

00>T506 (m)

27>Europabanan

61>Banutbyggnad Stockholm-- Köpenhamn för höghastighetståg

bör utredas.

00>Motionsnr

27>Järnvägslinje/region

61>Åtgärd/yrkande

61>

00>T519 (s)

27>Europabanan

61>Banutbyggnad Stockholm-- Köpenhamn för höghastighetståg

bör utredas.

00>T542 (kds)

- yrk. 12

27>Europabanan

61>Sverige bör i EU-sammanhang verka för en

höghastighetsförbindelse till den europeiska kontinenten.

Banutbyggnad Stockholm-- Köpenhamn för höghastighetståg bör

vidare utredas.

00>T521 (s)

27>Skåne

61>Lokalisering av Riksbangård Syd till Eslövs kommun.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Banverkets verksamhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:T239 yrkande 9

och 1994/95:T505 yrkandena 7 och 8 godkänner vad som anförts i

propositionen om Banverkets verksamhet,

res. 1 (m)

2. beträffande Banverkets handläggning av

järnvägsinvesteringar

att riksdagen avslår motion 1994/95:T540,

3. beträffande avgränsning av kostnadsansvaret

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om

kostnadsansvar för och finansiering av Banverkets tjänsteresor

på tåg samt drift av växlar och signaler,

4. beträffande lån i Riksgäldskontoret

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

att Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av

1 250 000 000 kr för budgetåret 1995/96 till de ändamål som

redovisats i propositionen,

5. beträffande anslaget Banverket:

Administrationskostnader

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:T220 yrkande 4 till Banverket:

Administrationskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 445 992 000 kr,

res. 2 (m)

6. beträffande bemyndigande att omföra medel

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar

regeringen att besluta att medel från anslaget A 9. Banverket:

Administrationskostnader får bestrida kostnader som annars

skulle belasta anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av

statliga järnvägar,

7. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av

statliga järnvägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:T224 yrkande 3 och 1994/95:T232

yrkande 5 i denna del till Drift och vidmakthållande av

statliga järnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 4 396 175 000 kr,

res. 3 (v)

8. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:T220 yrkande 2, 1994/95:T224

yrkande 4, 1994/95:T505 yrkande 4 och 1994/95:Fi212 yrkande 23

till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 9 408 060 000 kr,

res. 4 (m)

res. 5 (v)

res. 6 (mp)

9. beträffande anslaget Ersättning till Banverket för

vissa kapitalkostnader

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 648 000 000

kr,

10. beträffande anslaget Järnvägsinspektionen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Järnvägsinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 27 335 000 kr,

11. beträffande anslaget Banverket: Försvarsuppgifter

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 63 486 000 kr,

12. beträffande bannätets indelning

att riksdagen avslår motion 1994/95:T514,

13. beträffande banavgifter

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo628 yrkande 13,

14. beträffande ansvar för järnvägsstationer

att riksdagen avslår motion 1994/95:T513,

15. beträffande trafikdödade renar

att riksdagen avslår motion 1994/95:T205 i denna del,

16. beträffande planeringsinriktning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkandena 17 och

18, 1994/95:T224 yrkande 2, 1994/95:T505 yrkande 1 och

1994/95:N234 yrkande 8,

res. 7 (mp)

17. beträffande vissa EU-frågor

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T232 yrkande 4,

1994/95:T238 yrkande 14 och 1994/95:T505 yrkande 2 i denna del,

18. beträffande lokala och regionala banor

att riksdagen avslår motion 1994/95:T537,

19. beträffande Inlandsbanan

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T238 yrkande 13,

1994/95:T239 yrkande 10, 1994/95:A442 yrkande 9 och 1994/95:A447

yrkande 2 i denna del,

20. beträffande Nordkalotten och Barentsregionen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T524 yrkande 2 och

1994/95:T526 yrkande 1,

21. beträffande omaxlingsstation i Haparanda

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T501 yrkande 1,

1994/95:T531 i denna del, 1994/95:A442 yrkande 5 och

1994/95:A445 yrkande 3,

res. 8 (v, mp)

22. beträffande investeringar i enskilda järnvägsprojekt

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A405 yrkande 14,

1994/95:A442 yrkandena 4 och 7, 1994/95:A446 yrkande 6,

1994/95:A447 yrkande 2 i denna del, 1994/95:T212 yrkandena 2 och

3, 1994/95:T213 yrkande 2, 1994/95:T214 i denna del,

1994/95:T218 yrkande 3, 1994/95:T222 yrkande 2, 1994/95:T501

yrkandena 2 och 3, 1994/95:T502, 1994/95:T504, 1994/95:T506,

1994/95:T507, 1994/95:T508, 1994/95:T509, 1994/95:T510,

1994/95:T511, 1994/95:T512, 1994/95:T517, 1994/95:T518,

1994/95:T519, 1994/95:T521, 1994/95:T523, 1994/95:T524

yrkandena 1 och 3, 1994/95:T526 yrkande 2, 1994/95:T527,

1994/95:T528, 1994/95:T529, 1994/95:T531 i denna del,

1994/95:T533, 1994/95:T534, 1994/95:T536, 1994/95:T538,

1994/95:T539 och 1994/95:T542.

Stockholm den 14 mars 1995

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt

(m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan

Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister

Örnfjäder (s), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik (fp), Hans Stenberg

(s), Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Birgitta Wistrand

(m), Elisa Abascal Reyes (mp) och Lena Sandlin (s).

Reservationer

1. Banverkets verksamhet (mom. 1)

Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Banverkets

verksamhet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Banverkets olika roller måste definieras

tydligare och särskiljas. Projektering och byggande bör ske i

konkurrens mellan marknadens aktörer. Enligt utskottets mening

bör därför det utredningsarbete som nu igångsatts inriktas mot

att Banverkets produktions- och underhållsverksamheter

bolagiseras och konkurrensutsätts. Först därmed tryggas att

verksamheten kan dra full nytta av de möjligheter som

marknadsmässiga lösningar erbjuder.

Vad utskottet nu har anfört, vilket innebär att motion T505

(m) i nu behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges

regeringen till känna. Syftet med motion T239 (kds) blir i och

med utskottets ställningstagande till väsentlig del

tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande Banverkets verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T505 yrkandena 7

och 8, med anledning av vad regeringen anfört om Banverkets

verksamhet samt motion 1994/95:T239 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Anslaget Banverket: Administrationskostnader (mom. 5)

Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, med hänvisning till det statsfinansiella

läget och till att investeringarna i stomjärnvägsnätet skall

minska i omfattning, att Banverkets administrationsanslag kan

reduceras. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion T220

(m) att riksdagen för nästa budgetår bör anvisa 296 miljoner

kronor.

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande anslaget Banverket:

Administrationskostnader

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T220 yrkande 4

och med anledning av regeringens förslag till Banverket:

Administrationskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 295 992 000 kr,

3. Anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar

(mom. 7)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottets uppfattning" och på s. 15 slutar med

"behandlad del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att om de satsningar som nu görs på

järnvägsnätet skall ge full utdelning måste de åtföljas av

underhåll och reinvesteringar som säkrar fortsatt hög och jämn

kvalitet på spåren. De långsiktiga målet måste därför vara en

höjning av anslaget med 1 miljard kronor. I avvaktan på en

förnyad driftplan förordar utskottet att 100 miljoner kronor

anvisas utöver regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därmed

motion T224 (v) i nu behandlad del. Syftet med motion T232 (c) i

denna del blir i och med utskottets ställningstagande till

väsentlig del tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av

statliga järnvägar

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 3,

med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:T232

yrkande 5 i denna del till Drift och vidmakthållande av

statliga järnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 4 546 175 000 kr,

4. Nyinvesteringar i stomjärnvägar (mom. 8)

Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 16 slutar med

"behandlad del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det nödvändigt att genomförandet av det

omfattande investeringsprogrammet för järnvägens infrastruktur

anpassas till rådande statsfinansiella förutsättningar och att

vissa investeringar därför senareläggs. Utskottet tillstyrker

därför motionerna T220 (m) och T505 (m) i nu behandlad del.

Detta innebär att ett anslag på 8 208 miljoner kronor bör

anvisas för investeringar i stomjärnvägar för nästa budgetår och

att alternativa finansieringsmöjligheter utanför statsbudgeten

bör prövas. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna T224 (v)

och Fi212 (mp) i nu behandlad del.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T220 yrkande

2 och 1994/95:T505 yrkande 4, med anledning av regeringens

förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Fi212 yrkande 23

och 1994/95:T224 yrkande 4 dels till Nyinvesteringar i

stomjärnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

8 208 060 000 kr, dels som sin mening ge regeringen till

känna vad utskottet anfört,

5. Nyinvesteringar i stomjärnvägar (mom. 8)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 16 slutar med

"behandlad del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det nödvändigt att nyinvesteringar i

stomjärnvägar prioriteras. Utskottet tillstyrker därför motion

T224 (v) i denna del. Detta innebär att ett anslag på 9 708

miljoner kronor bör anvisas för investeringar i stomjärnvägar.

Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Fi212 (mp), T220 (m)

och T505 (m) i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 4

med anledning av regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1994/95:Fi212 yrkande 23, 1994/95:T220 yrkande 2 och

1994/95:T505 yrkande 4 till Nyinvesteringar i stomjärnvägar

för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 9 708 060 000

kr,

6. Nyinvesteringar i stomjärnvägar (mom. 8)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 16 slutar med

"behandlad del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en utveckling mot ett miljöanpassat

transportsystem kräver en väsentligt höjd investeringsram för

att möjliggöra en kraftfull utbyggnad och kvalitetshöjning av

järnvägssystemet. Utskottet tillstyrker därför motion Fi212 (mp)

i denna del. Detta innebär att ett anslag på 11 408 miljoner

kronor bör anvisas för investeringar i stomjärnvägar. Utskottet

avstyrker följaktligen motionerna T220 (m), T224 (v) och T505

(m) i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha

följande lydelse:

8. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi212 yrkande 23,

med anledning av regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1994/95:T220 yrkande 2, 1994/95:T224 yrkande 4 och

1994/95:T505 yrkande 4 till Nyinvesteringar i stomjärnvägar

för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

11 408 060 000 kr,

7. Planeringsinriktning (mom. 16)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet vill" och på s. 22 slutar med "behandlade

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att järnvägstrafiken har försummats

under många decennier. Trots de ökade investeringsanslagen de

senaste åren krävs därför ytterligare insatser om ett

miljöanpassat och långsiktigt bärkraftigt transportsystem skall

kunna utvecklas. Utskottet anser det därför nödvändigt att nya

planeringsförutsättningar anges för järnvägssystemet. Riktlinjer

som gör det möjligt att utveckla järnvägen för att skapa bästa

möjliga resursanvändning och minsta möjliga påverkan på miljön.

Järnvägsnätet måste därför byggas ut över hela landet. Genom en

sådan järnvägsutbyggnad ökar också behovet av rullande materiel,

vilket kan ligga till grund för en angelägen teknikupphandling

och tillverkning av järnvägsmateriel.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna N234

(mp) och T221 (mp) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges

regeringen till känna. Syftet med motion T224 (v) i denna del

blir i och med utskottets ställningstagande till väsentlig del

tillgodosett. Motion T505 (m) avstyrks i denna del. Utskottets

ställningstagande innebär också att flertalet av de motioner som

behandlas i avsnittet 5.7 kommer att tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under mom. 16 bort ha

följande lydelse:

16. beträffande planeringsinriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N234 yrkande

8 och 1994/95:T221 yrkandena 17 och 18, med anledning av motion

1994/95:T224 yrkande 2 samt med avslag på motion 1994/95:T505

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

8. Omaxlingsstation i Haparanda (mom. 21)

Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet har" och slutar med "behandlad del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att en omaxlingsanläggning

snarast uppförs i Haparanda. Därmed kan en rationell

godshantering skapas samtidigt som goda utvecklingsmöjligheter

erbjuds. Det bör ankomma på regeringen att ta sådana initiativ

att projektet kan genomföras.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med

motionerna 1994/95:A442 (mp), 1994/95:A445 (v), 1994/95:T501 (m)

och T531 (s) blir tillgodosett i nu behandlad del, bör av

riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 21 bort ha

följande lydelse:

21. beträffande omaxlingsstation i Haparanda

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A442 yrkande

5, 1994/95:A445 yrkande 3, 1994/95:T501 yrkande 1 och

1994/95:T531 i denna del som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Förslag till riksdagsbeslut2

Banverket2

Anslag för budgetåret 1995/96 m.m.2

Motionerna3

Utskottet9

1 Verksamhetsfrågor9

1.1 Banverkets verksamhet9

1.2 Banverkets handläggning av

järnvägsinvesteringar11

1.3 Avgränsning av kostnadsansvaret12

2 Lån i Riksgäldskontoret12

3 Anslagsfrågor13

3.1 Anslaget A 9. Banverket: Administrations-

kostnader13

3.2 Anslaget A 10. Drift och vidmakthållande

av statliga järnvägar13

3.3 Anslaget A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar15

3.4 Anslaget A 12. Ersättning till Banverket

för vissa kapitalkostnader16

3.5 Anslaget A 13. Järnvägsinspektionen16

3.6 Anslaget A 14. Banverket: Försvarsuppgifter16

4 Ansvars- och avgiftsfrågor m.m.16

4.1 Bannätets indelning16

4.2 Banavgifter17

4.3 Ansvar för järnvägsstationer19

4.4 Trafikdödade renar20

5 Investeringsplanering och järnvägsutbyggnad21

5.1 Planeringsinriktning21

5.2 Vissa EU-frågor22

5.3 Lokala och regionala banor23

5.4 Inlandsbanan25

5.5 Nordkalotten och Barentsregionen26

5.6 Omaxlingsstation i Haparanda27

5.7 Investeringar i enskilda järnvägsprojekt m.m.28

Hemställan33

Reservationer35