Bet. 1994/95:TU20

Trafikutskottets betänkande

1994/95:TU20

Luftfart

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

TU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i

budgetpropositionen om luftfarten samt motioner som väcktes

under den allmänna motionstiden i år.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om

resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser.

Luftfartsverket (LFV) utbetalar detta resultatutjämningsbidrag

och kompenseras genom en nedsättning av utdelningskravet. Vidare

tillstyrks regeringens förslag om driftbidrag till kommunala

flygplatser i skogslänen på 15,2 miljoner kronor för nästa

budgetår, vilket innebär en halvering av anslagsnivån jämfört

med nuvarande nivå.

Utskottet tillstyrker också förslagen i propositionen om

inriktning, mål och resurser för LFV:s verksamhet under perioden

1995--1997. LFV:s investeringsplan för denna period föreslås

omfatta investeringar för totalt 3,5 miljarder kronor, vilket är

en ökning med 1,3 miljarder kronor jämfört med föregående

planperiod främst beroende på tidigareläggningar av

arbetsmarknadsskäl. De största planerade investeringarna gäller

Arlandas tredje rullbana samt flygtrafikledningssystemet. Det

föreslås också att LFV får vissa utvidgade finansiella

befogenheter. Till beredskap för civil luftfart föreslås ett

anslag på 106,3 miljoner kronor för kommande budgetår.

Beträffande övriga frågor på luftfartens område avstyrker

utskottet en rad motionsförslag bl.a. med hänvisning till

pågående utredningar.

Till betänkandet har fogats 8 reservationer, nämligen

från m-ledamöterna (1) om privatisering av SILA, LFV och Arlanda

flygplats m.m., från v-ledamoten (2) och mp-ledamoten (3) om

miljöfrågor, från c-ledamoten (4) och fp-ledamoten (5) om

driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m., från

mp-ledamoten (6) om LFV:s investeringsplan samt från

m- och fp-ledamöterna (7) och v- och mp-ledamöterna (8) om

Stockholm-Bromma flygplats.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Luftfart

Luftfartsverket

Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 69--74)

1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen

om inriktning och mål för Luftfartsverkets verksamhet under

perioden 1995--1997,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts

om ekonomiska mål och ramar för Luftfartsverkets verksamhet

under perioden 1995--1997,

3. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen

om Luftfartsverkets investeringsplan under perioden 1995--1997,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa

utdelning för Luftfartsverket i enlighet med vad som anförts i

propositionen,

5. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen

om resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser.

Anslagsfrågor

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 74--76)

1. att riksdagen till Beredskap för civil luftfart för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

106 300 000 kr,

2. att riksdagen till Driftbidrag till kommunala flygplatser

i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 15 200 000 kr.

Motionerna

1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att tillstånd för att bygga en tredje

start- och landningsbana på Arlanda inte bör beviljas,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att stänga Bromma flygfält och

miljösanera området,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att alla inrikesflygplan måste ha

katalysator fr.o.m. år 1997 och att inga inrikesflygplan får

drivas med fossila bränslen fr.o.m. år 2015.

1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om flygtrafik.

1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ett samarbetsprojekt bör initieras

mellan Banverket och Luftfartsverket för att utarbeta en plan

för att till år 2005 ersätta tättrafikerade flygsträckor med

snabbtåg.

1994/95:T232 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

13. att riksdagen till Driftbidrag till kommunala

flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar

15 000 000 kr utöver regeringens förslag eller således

30 200 000 kr,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att av anslaget Driftbidrag till

kommunala flygplatser i skogslänen minst 20 000 000 kr skall

utgå till flygplatserna i Norrlands inland.

1994/95:T237 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas

7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att privatisera SILA, Arlanda,

Swebus och de delar av Posten AB och SJ som redan i dag är

konkurrensutsatta,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att flygtrafiken på Bromma skall

fortsätta.

1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd till

kommunala flygplatser i Norrlands inland i enlighet med vad som

anförts i motionen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att driva på arbetet inom EU med

avreglering inom flygsektorn.

1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om resultatutjämning mellan statliga och

kommunala flygplatser,

13. att riksdagen under anslaget Driftbidrag för kommunala

flygplatser i skogslänen (C 2) anvisar 15 000 000 kr utöver

vad regeringen anvisar eller således 30 200 000 kr.

1994/95:T630 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om ett ekonomiskt

fördelningssystem som gör det möjligt att långsiktigt

upprätthålla önskvärd regional flygtrafik som inte är

företagsekonomiskt lönsam.

1994/95:T634 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att medel för sysselsättningsskapande

åtgärder inom Kommunikationsdepartementets område bör utgå till

flygplatsen i Kristianstad.

1994/95:T635 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om gemensam upphandling av Norrlandsflyget.

1994/95:T701 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bibehållande av Bromma flygplats.

1994/95:T702 av Ann-Marie Fagerström och Håkan Juholt

(båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett initiativ till miljömål

i Eurocontrolkonventionen.

1994/95:T703 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att flygtrafiken på Bromma bör

fortsätta,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att privatisera Arlanda flygplats och

därefter undersöka möjligheterna för en bolagisering och senare

privatisering av Luftfartsverket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att privatisera SILA och göra det till

ett börsnoterat allnordiskt företag.

1994/95:T704 av Inga Berggren och Peter Weibull Bernström

(båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om bibehållande av Bromma

flygplats.

1994/95:T705 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Idre flygplats bör tillhöra de

mindre flygplatserna i Norrland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om flygplatser i skogslänen och

flygplatser ingående i det särskilda utjämningssystemet.

1994/95:T706 av Tomas Högström och Birgit Henriksson (båda

m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att de kommunala flygplatserna med

linjetrafik skall inlemmas i det system för kollektivtrafik som

utgörs av landets övriga flygplatser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Luftfartsverket bör fördela sitt

överskott till de kommunala flygplatserna i proportion till

deras verksamhet.

1994/95:T707 av Rolf Åbjörnsson m.fl. (kds) vari yrkas att

riksdagen till anslaget Driftbidrag till kommunala flygplatser i

skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit eller således 30,2 miljoner

kronor.

1994/95:T708 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om flygplatser i skogslänen.

1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

22. att riksdagen till kommunala flygplatser i skogslänen

för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit.

1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja

Arlanda.

Utskottet

1 Luftfartsmarknaden och luftfartsförsörjningen

1.1 Vissa allmänna luftfartsfrågor

SILA, Luftfartsverket och Arlanda flygplats

I motion T237 (m) framhålls att konkurrensutsatta verksamheter

eller verksamheter som utan problem kan konkurrensutsättas bör

privatiseras. Detta gäller bl.a. SILA, som genom ABA förvaltar

Sveriges ägarandelar i SAS, samt Arlanda flygplats.

Privatiseringen av dessa verksamheter behandlas också i motion

T703 (m). Vad gäller SILA finns enligt motionärerna inte längre

skäl för att staten skall kvarstå som delägare, och SILA bör

därför privatiseras. Efter diskussioner och samråd med

systerbolagen i Danmark och Norge bör statens samtliga aktier i

SILA säljas enligt motionärerna. Hänsyn måste härvid tas till

vad som är förmånligt för både företag och skattebetalare. Vid

en försäljning av aktierna i SILA bör eftersträvas att SAS i

första hand blir ett börsnoterat allnordiskt företag.

I fråga om Arlanda flygplats framhålls i motionerna T237 (m),

T703 (m) och N298 (m) att det vore naturligt att söka

marknadsmässig finansiering på riskkapitalmarknaden för kommande

stora investeringar i en tredje bana m.m. Enligt motionärerna

vore därför en privatisering av Arlanda flygplats en lämplig

åtgärd, men först krävs dock en utredning om

konkurrensförutsättningarna och klarläggande av regelverken.

I motionerna T237 (m) och T703 (m) framhålls vidare att

Luftfartsverket (LFV) alltmer övergått till att bedriva

verksamheten i bolagsliknande former. Motionärerna anser att

detta är en positiv utveckling och att en bolagisering bör

genomföras med syftet att i framtiden privatisera verksamheten.

I fråga om förslagen att SILA skall privatiseras konstaterar

utskottet att SAS-samarbetet baseras på ett skandinaviskt

luftfartssamarbete sedan början av 1950-talet som beslutats av

regering och riksdag och att SILA utgör grunden för det svenska

ägandet i SAS. Det finns ett särskilt mellanstatligt avtal som

reglerar det skandinaviska luftfartssamarbetet. Den nuvarande

ägarkonstruktionen innebär att svenska staten äger 50 % av SILA

som i sin tur äger ABA (AB Aerotransport). ABA:s ägarandel i

SAS-konsortierna är tre sjundedelar. Motsvarande danska resp.

norska moderbolag äger vardera två sjundedelar i

SAS-konsortierna. Det nuvarande SAS-samarbetet gäller till år

2005.

I december 1991 beslöt riksdagen att bemyndiga regeringen

att sälja statens aktier m.m. och delar av verksamheten inkl.

fast egendom i vissa angivna företag. Inom trafikutskottets

verksamhetsområde omfattar detta bemyndigande bl.a. ABA (numera

helägt av SILA). Vidare föreslår regeringen i

budgetpropositionen att den för vissa företag med statligt

ägande ges ett bemyndigande att, utan att höra riksdagen, bl.a.

omstrukturera ägandet samt köpa eller sälja aktier. Bl.a. SILA

omfattas av det begärda bemyndigandet som bereds av

näringsutskottet.

Utskottet vill för sin del framhålla att en privatisering av

SAS förutsätter att uttalad samstämmighet härom råder i Danmark,

Norge och Sverige och att en privatisering verkligen är till

gagn för SAS. Utskottet är inte berett att förorda att riksdagen

uttalar sig för en privatisering av SILA.

I fråga om förslagen om bolagisering och privatisering av

LFV och Arlanda flygplats konstaterar utskottet att ett arbete

sedan början av 1990-talet har pågått vid LFV och inom

Kommunikationsdepartementet som syftar till att utveckla

strategier för att uppnå en mer bolagsliknande organisation för

verksamheten inom LFV. I arbetet ingår bl.a. frågor om

effektivisering, redovisning och styrning av affärsverket.

Statsmakternas styrning av Luftfartsverket sker främst genom att

mål läggs fast för myndighetsuppgifter, avkastning, utdelning,

priser och soliditet (se avsnitt 2.1 nedan).

På förslag av regeringen beslutade riksdagen våren 1993 att

bemyndiga regeringen att besluta dels att ny verksamhet inom

LFV:s område överförs till bolagsform på de villkor som angavs i

propositionen, dels om förvärv och tecknande av aktier m.m. i

sådana bolag. Vidare godkände riksdagen riktlinjerna för

utarbetandet av en ny myndighetsstruktur inom luftfartsområdet

(prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. TU19, rskr. 245). En ny

effektiviserad organisation för Luftfartsverket trädde i kraft

den 1 juli 1993 där bl.a. den affärsdrivande verksamheten

divisionaliserats.

Vad gäller Arlanda flygplats framhålls i motionerna att det

vore naturligt att söka marknadsmässig finansiering på

riskkapitalmarknaden för kommande stora investeringar i en

tredje bana m.m. Därför vore enligt motionärerna en

privatisering av Arlanda flygplats en lämplig åtgärd. Utskottet

konstaterar att LFV bedömer att kommande investeringar kommer

att kunna finansieras inom ramen för affärsverket. Regeringen

föreslår också att LFV ges vissa utvidgade finansiella

befogenheter (se avsnitt 2.1 nedan).

Utskottet anser att det är en nationell angelägenhet att det

finns ett samordnat flygplatssystem i Sverige med anknytning

till det internationella flygnätet. Utskottet anser vidare att

grunden för LFV:s verksamhet bör vara affärsverksformen. Den ger

enligt utskottets mening bäst möjligheter att lösa

myndighetsuppgifter och samhällsåtaganden i övrigt med en

godtagbar effektivitet för verksamheten som helhet vid LFV. Av

det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna T237 (m),

T703 (m) och N298 (m) om privatisering m.m. av SILA, LFV och

Arlanda flygplats.

EU-frågor

Motion T238 (fp) behandlar arbetet inom EU med avregleringar

inom flygsektorn m.m. Enligt motionen bör regeringen vara

pådrivande i EU för att flygdirektiven fullt ut skall tillämpas

samt verka för att dessa ytterligare moderniseras och förnyas

med sikte på avreglering utan skyddande nationella lagar och

regler för operatörer. Regeringen bör vidare enligt motionen i

EU driva frågor om gemensamma regler för miljö, säkerhet,

ekonomiska garantier samt operatörers fria etablerings- och

landningsrätt. I syfte att öka säkerhet och tillgänglighet samt

utveckla flygtrafiken bör regeringen inom EU driva frågan om ett

gemensamt europeiskt flygtrafikledningssystem som ersätter

dagens 55 olika system. Det skulle bl.a. verksamt bidra till en

samordnad militär och civil flygtrafikledning, som i Sverige,

samt till en satsning på högteknologisk utveckling och

standardisering på samma sätt som när det gäller tågtrafik.

Enligt motionen får dessa trafikslag därmed en neutral

konkurrenssituation gentemot landsvägstrafiken som i mycket

ringa mån besväras av tekniska regleringar i Europa.

Utskottet har tidigare under våren i betänkandet om

trafikpolitikens inriktning (bet. 1994/95:TU13) uttalat att det

är väsentligt att vi bedriver en aktiv EU-politik som utformas i

så stor politisk enighet som möjligt. Utskottet framhöll i det

sammanhanget också att en betydande samstämmighet råder i flera

EU-frågor. Utskottet vill vidare erinra om det viktiga

internationella arbete som regeringen och LFV bedriver på

luftfartsområdet. Luftfarten är internationell till sin

karaktär, och det innebär att många stora frågor på

luftfartsområdet främst regleras genom internationella

överenskommelser och internationellt samarbete. Detta gäller

exempelvis frågor om konkurrens och marknadstillträde, säkerhet,

miljö och trafikledning. Det internationella luftfartssamarbetet

bedrivs bl.a. i EU, i den internationella

luftfartsorganisationen (ICAO) och dess europeiska motsvarighet

(ECAC), mellan de skandinaviska länderna, i Eurocontrol samt

bilateralt med enskilda länder.

EU-samarbetet gäller bl.a. frågor om konkurrens och

avreglering men också frågor om miljö och säkerhet bedöms

framöver få en ökad aktualitet på luftfartsområdet.

År 1992 antogs inom EU luftfartspaket nr 3 som Sverige och

Norge anslutit sig till. Luftfartspaket 3 innebär att

luftfarten inom EU avregleras ytterligare och

lufttrafikföretag inom EU ges rätt att fritt trafikera de linjer

de önskar mellan orter inom unionen. Vidare innehåller paketet

regler om tillståndskrav för lufttrafikföretag, prissättning,

harmonisering av tekniska krav och administrativa procedurer,

erkännande av certifikat för flygpersonal samt om fördelning av

ankomst- och avgångstider vid större flygplatser. Slutligen ger

paketet möjlighet till förstärkt kontroll av

konkurrensförhållandena inom den civila luftfarten.

Luftfartspaket nr 3 trädde i huvudsak i kraft den 1 januari

1993. Övergångsbestämmelser syftar till att rätten att genomföra

flygningar inrikes i ett annat medlemsland -- fritt cabotage --

skall införas år 1997.

SAS har dock bland skandinaviska flygföretag fortfarande en

prioriterad ställning när det gäller luftfart till områden

utanför EU- och EFTA-områdena.

Sverige deltar vidare i EU:s luftfartssamarbete vad gäller

att begränsa problemen med utflaggning och i fråga om regler för

inhyrning av flygplan och besättningar. EU arbetar också med

relationerna till tredje land bl.a. vad gäller marknadstillträde

på luftfartsområdet. Gränskontrollfrågorna kommer vidare att få

ökad aktualitet.

Utskottet förutsätter att regeringen inom EU aktivt driver

olika luftfartsfrågor och informerar riksdagen om hur detta

skall ske.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att syftet

med motion T238 (fp) i denna del blir tillgodosett. Någon åtgärd

från riksdagens sida är inte erforderlig. Motionsyrkandet

avstyrks därför av utskottet.

Miljöfrågor

Enligt motion T224 (v) är flyget det minst effektiva

transportmedlet från energisynpunkt. Det ger dessutom upphov

till svåra miljöstörningar i form av buller och

luftföroreningar. Satsningar på snabb- och högfartståg samt

elektroniska kommunikationer kan innebära att en stor del av

inrikesflyget konkurreras ut. I Syd- och Mellansverige bör

utbyggnaden av snabbtåg påskyndas. Enligt motionen bör inga nya

flygplatser byggas och utvecklingen av nya miljövänliga

flygplanstyper stödjas, t.ex. med miljödifferentierade

landningsavgifter och bränsleskatter.

I motion T221 (mp) föreslås att alla inrikesflygplan måste ha

katalysator fr.o.m. år 1997 och att inga inrikesflygplan får

drivas med fossila bränslen fr.o.m. år 2015. Motionärerna

motsätter sig en fortsatt expansion av flyget i samma takt som

skett. I motionen sägs bl.a. att flyget under de senaste åren

ökat med 400 %. Enligt motionärerna motiveras förslagen med att

det krävs begränsningar av flygtrafikens miljöfarliga utsläpp. I

fråga om koldioxidutsläpp krävs enligt motionen minskning av

utsläppen genom begränsning av luftfarten med hjälp av

ekonomiska styrmedel, bra alternativ och miljömedvetande.

Enligt motion T225 (mp) måste flygets expansion hejdas. Flyget

är i dag en nödvändighet för många på längre sträckor men det

finns möjlighet att ersätta flera inrikessträckor med andra

trafikslag. Motionärerna föreslår ett samarbetsprojekt mellan

Banverket och LFV som syftar till att dessa i samarbete med

branschorganisationerna utarbetar en plan för att till år 2005

ersätta flygsträckor med snabbtåg. På sikt skall enligt

motionärerna det naturliga färdsättet på inrikessträckor vara

tåg.

I motion T702 (s) behandlas Eurocontrolkonventionen som

riksdagen godkände år 1994. Eurocontrolorganisationen har till

uppgift att planera och utveckla trafikledningsrutiner för

luftfart i stora delar av Europa. Enligt motionen bör Sverige

som medlemsland ta initiativ till att ett miljömål skrivs in i

Eurocontrolkonventionen.

Utskottet anser att det är angeläget att regeringen, inte

minst i internationella sammanhang, aktivt verkar för att

luftfartens negativa miljöpåverkan reduceras. Utskottet vill

erinra om att regeringen i budgetpropositionen framhåller att

LFV:s arbete med att uppnå en minskning av luftfartens negativa

miljöpåverkan även fortsättningsvis skall ha hög prioritet.

Verket skall bl.a. medverka i arbetet med att utforma ett

miljöanpassat transportsystem i enlighet med vad regeringen

angett i en särskild skrivelse till riksdagen i slutet av år

1994 (skr. 1994/95:120, bet. JoU16), (se avsnitt 2.1 nedan).

Förslag till miljöförbättrande åtgärder och alternativ till

flyget föreslås i motion T224 (v). Utskottet vill i dessa frågor

hänvisa till regeringens Kommunikationskommitté (dir. 1994:140)

som behandlar frågor om ett miljöanpassat transportsystem och

utvecklingen av de olika trafikslagen i ett helhetsperspektiv.

Beträffande förslagen i motion T221 (mp) om katalysator på

inrikesflygplan och förbud mot fossila bränslen för

inrikesflygplan vill utskottet bl.a. hänvisa till LFV:s pågående

miljöarbete. I sin treårsplan lämnar LFV en redogörelse för

detta arbete. LFV verkar för en skärpning av de internationella

normerna för buller och avgasutsläpp från flygplan. I fråga om

luftmiljö framhålls att LFV kan påverka utvecklingen mot en

bättre miljö genom att bl.a. tillämpa ekonomiska styrmedel samt

genom utformningen av miljövillkoren då verksamheten på

flygplatserna prövas enligt miljöskyddslagen. I det

internationella miljöarbetet är LFV:s inriktning att

luftfartsavgifterna skall kunna differentieras med hänsyn till

flygplanens avgasutsläpp för att på så sätt skynda på flygets

miljöanpassning.

Utskottet vill vidare erinra om att luftfarten till stora

delar är internationell och att flygplanen ofta används både i

inrikes- och utrikestrafik. Den övervägande delen av

trafikflygplanen och motorerna till sådana tillverkas utomlands.

Från svensk sida måste man därför verka internationellt för att

minska olägenheter för miljön från flyget. Detta sker bl.a. i

den internationella luftfartsorganisationen (ICAO) och dess

europeiska motsvarighet (ECAC) samt inom EU.

Eurocontrol är primärt en organisation för

flygtrafikledning. EU använder sig av Eurocontrol när det gäller

att driva frågor på flygtrafikledningssidan. Sverige arbetar

redan i dag inom EU för ekonomiska styrmedel inom flyget. Enligt

utskottets mening bör Eurocontrol kunna användas för att

praktiskt genomföra kommande beslut om ekonomiska styrmedel.

I likhet med motionärerna anser utskottet att miljöfrågorna

måste ges hög prioritet inom luftfartsområdet. Mot bakgrund av

det anförda anser dock utskottet att något initiativ från

riksdagens sida nu inte är erforderligt. Motionerna avstyrks

därför i denna del.

1.2 Upphandling av olönsam regionalpolitiskt viktig flygtrafik

Enligt motion T630 (s) måste staten bära ansvaret för att

förutsättningarna för en väl fungerande flygtrafik kan

upprätthållas i hela landet till rimliga kostnader för

trafikanterna. Motionärerna anser att avregleringen av flyget

medfört stora förändringar i fråga om såväl tillgänglighet som

priser. Statsbidragen till flygplatser i skogslänen och

upphandlingen av flygtrafik är otillräckliga. Regeringen bör

därför enligt motionärerna utarbeta ett förslag om ett

ekonomiskt fördelningssystem som gör det möjligt att långsiktigt

upprätthålla önskvärd regional flygtrafik som inte är

företagsekonomiskt lönsam. Utgångspunkten bör vara

Konkurrenskommitténs förslag (SOU 1990:58) och innebär att medel

för en samlad upphandling av viktig regional flygtrafik som inte

är företagsekonomiskt lönsam skapas genom att en avgift tas ut

på varje resa i inrikes flygtrafik.

I motion T635 (s) föreslås en gemensam upphandling av

Norrlandsflyget med anknytning till regionsjukhuset i Umeå för

att åstadkomma en väl fungerande sjukvårdsregion. I motionen

anges att bakgrunden till förslaget är kraftiga prishöjningar

och minskning av antalet dubbelturer per dag både på den nu

upphandlade linjen mellan Östersund och Umeå och övriga interna

Norrlandslinjer. Det förordas därför en samordnad upphandling

med statliga medel av flygtrafik som garanterar minst tre

dubbelturer måndag--fredag på sträckorna mellan Umeå och

Östersund, Sundsvall, Luleå, Gällivare samt Kiruna.

Flygplansstandard bör vara minst motsvarande SAAB 340.

Riksdagen har godkänt att flygtrafiken mellan Östersund och

Umeå upphandlas för budgetåret 1994/95 med möjlighet att teckna

avtal för en period på högst tre år under förutsättning att

statens årliga kostnader för flygupphandlingen därmed blir

betydligt lägre (prop. 1993/94:42, bet. TU8, rskr. 114).

Regeringen godkände den 6 september 1994 förhandlarens förslag

till långsiktigt avtal om flygtrafiken mellan Östersund och Umeå

till en årlig kostnad av 5 miljoner kronor under en treårsperiod

fr.o.m. budgetåret 1994/95. Kostnaderna för upphandlingen av

denna trafik har därmed sänkts med 4,3 miljoner kronor. Enligt

budgetpropositionen kommer anslaget E 2. Köp av interregional

persontrafik på järnväg m.m. för budgetåret 1995/96 som omfattar

18 månader att belastas med 7,5 miljoner kronor för kostnaderna

i samband med upphandlingen av flygtrafiken mellan Östersund och

Umeå. Utskottet har tillstyrkt denna medelsanvisning (bet.

1994/95:TU19).

Vad gäller frågor i övrigt om trafikförsörjning i Norrlands

inland och upphandling av olönsam regionalpolitiskt viktig

flygtrafik, hänvisar utskottet till den av regeringen tillsatta

Kommunikationskommittén (dir. 1994:140) som bl.a. utreder frågor

om regional balans och trafikförsörjningen med olika trafikslag

i landets olika delar.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att någon

åtgärd från riksdagens sida inte är erforderlig. Motionerna

avstyrks därför av utskottet.

1.3 Resultatutjämning mellan statliga och kommunala

flygplatser

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts i

budgetpropositionen om resultatutjämning mellan statliga och

kommunala flygplatser. Regeringen hänvisar till att riksdagen

våren 1994 beslutat (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU15, rskr.

159) att resultatutjämningen mellan Luftfartsverket och fem

kommunala flygplatser under åren 1994--1996 successivt skall

minskas. De fem flygplatserna är Kristianstad-Everöd,

Växjö-Kronoberg, Trollhättan, Borlänge och Kramfors. För år 1994

har verket fått en total ram för sådan utjämning på högst 30

miljoner kronor varav verket kompenseras med hälften, högst 15

miljoner kronor, genom nedsatt utdelningskrav. För åren 1995 och

1996 uppgår nedsättningen av utdelningskravet till 10 miljoner

resp. 5 miljoner kronor. Det totala utjämningsbeloppet

fastställs efter årlig förhandling. Luftfartsverket har

föreslagit att verket bör medges en total ram för

resultatutjämning på 20 miljoner kronor år 1995 och 10 miljoner

kronor år 1996. Regeringen förordar en total ram för

resultatutjämning för år 1995 på 20 miljoner kronor men att

ramen för år 1996 fastställs av regeringen när större säkerhet

kunnat nås genom de årliga förhandlingarna.

I motion T706 (m) föreslås att de kommunala flygplatserna med

linjetrafik integreras i det system för kollektivtrafik som

utgörs av landets övriga flygplatser. En likabehandling i bl.a.

ekonomiskt avseende av kommunala och statliga flygplatser med

linjefart bör ske eftersom de är delar i samma

kollektivtrafiksystem. Enligt motionärerna bör LFV fördela sitt

överskott till de kommunala flygplatserna i proportion till

deras verksamhet. Fler kommunala flygplatser än nu bör få del av

resultatutjämningsmedel, bl.a. Hässlö flygplats i Västerås.

I motion T239 (kds) avstyrks regeringens förslag om

resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser.

Enligt motion T705 (s) bör systemet för resultatutjämning

mellan statliga och kommunala flygplatser bibehållas efter 1997

för de fem utpekade kommunala flygplatserna. Särskilt nämns dess

betydelse för Dala Airport/Borlänge flygplats.

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört om

resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser.

Utskottet vill hänvisa till den av regeringen tillsatta

Kommunikationskommittén (dir. 1994:140) som bl.a. utreder frågor

om regional balans och trafikförsörjningen med olika trafikslag,

däribland flyget, i landets olika delar. Av det anförda följer

att samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

1.4 Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen till

anslaget Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15,2

miljoner kronor. Förslaget innebär en halvering av anslagsnivån

jämfört med budgetåret 1994/95 då riksdagen beslutade om en

fördubbling av bidraget. Eftersom utbetalning av bidraget sker

en gång per år baserat på föregående års kostnader framhåller

regeringen att den föreslagna bidragsnivån motsvarar den nivå

som hittills utbetalats. Regeringen anser att minst 10 miljoner

kronor av anslaget bör utgå till driftbidrag till flygplatserna

i Norrlands inland, dvs. Sveg, Lycksele, Vilhelmina, Arvidsjaur,

Gunnarn och Gällivare.

Riksdagen har sedan budgetåret 1987/88 beslutat om anslag

för regionalpolitiskt stöd till huvudmännen för kommunala

flygplatser i skogslänen med linjetrafik av regionalpolitisk

betydelse m.m. Beslut om bidragets fördelning fattas av

regeringen efter förslag från LFV. Medlen användes tidigare till

investeringsbidrag och driftbidrag. Fr.o.m. budgetåret 1993/94

utgår hela anslaget som driftbidrag med tonvikt på flygplatser i

Norrlands inland varvid det statliga driftstödet skall kunna

utgå med högst 75 % av den totala driftkostnaden vid

flygplatsen. Länsstyrelserna har vidare möjlighet att prioritera

investeringar i kommunala flygplatser inom ramen för anslaget

för länstrafikanläggningar.

I motion T232 (c) begärs att riksdagen till Driftbidrag till

kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96

anvisar 15 miljoner kronor utöver regeringens förslag eller

således 30,2 miljoner kronor. Motionärerna anser att av anslaget

skall minst 20 miljoner kronor utgå till flygplatserna i

Norrlands inland dvs. till Sveg, Lycksele, Vilhelmina,

Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare.

Enligt motionerna T238 (fp) och T708 (fp) innebär regeringens

förslag om minskat anslag helt nya förutsättningar för att

upprätthålla stödet till kommunala flygplatser i Norrlands

inland. Denna neddragning drabbar enligt motionärerna särskilt

de mindre flygplatserna och skulle medföra betydande svårigheter

för flera inlandskommuner att upprätthålla den trafik man har i

dagsläget. Flygtrafikens stora regionalpolitiska betydelse

framhålls. Med hänvisning härtill anser motionärerna att

regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som bättre

tillgodoser kraven på regionalpolitisk balans inom ramen för

stödet till de kommunala flygplatserna.

I motionerna T239 (kds), T707 (kds) och Fi216 (kds) föreslås

en oförändrad anslagsnivå till driftbidrag till kommunala

flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 eller således

30,2 miljoner kronor.

Enligt motion T705 (s) bör Idre flygplats ingå i den

prioriterade bidragsgrupp för flygplatser i Norrlands inland

vilken i övrigt omfattar flygplatserna i Sveg, Lycksele,

Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare. I motionen

föreslås vidare en avgift på t.ex. 10 kr per flygbiljett för att

skapa en utjämnings- och driftfond för driftstöd till kommunala

flygplatser i skogslänen och vissa köp av regionalpolitiskt

viktig flygtrafik. Mora flygplats bör enligt motionärerna ges

bidrag från anslaget.

Utskottet tillstyrker för sin del den av regeringen föreslagna

medelsanvisningen, 15,2 miljoner kronor för nästa budgetår.

Minskningen av anslaget är enligt utskottets mening nödvändig

med hänvisning till det statsfinansiella läget.

Enligt utskottets uppfattning bör, som regeringen föreslår,

minst 10 miljoner kronor av stödet utgå till driftbidrag till

flygplatserna i Norrlands inland, dvs. Sveg, Lycksele,

Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare. Utskottet är

således inte berett såsom begärs i motion T705 (s) att förorda

att även Idre ingår i denna prioriterade grupp. Utskottet är

inte heller berett att, som begärs i motion T705 (s), föregripa

den prövning av ansökningarna om bidrag som regeringen och LFV

gör och nu förorda att Mora får bidrag från anslaget.

Utskottets ställningstagande innebär att samtliga

motionsyrkanden avstyrks.

Utskottet vill vidare hänvisa till den av regeringen tillsatta

Kommunikationskommittén (dir. 1994:140) som bl.a. utreder frågor

om regional balans och trafikförsörjningen med olika trafikslag

i landets olika delar vilket även omfattar infrastruktur i form

av flygplatser.

2 Luftfartsverket (LFV)

2.1 Inriktning, mål och resurser för Luftfartsverkets

verksamhet under perioden 1995--1997 m.m.

Regeringens förslag

LFV föreslår i treårsplanen för perioden 1995--1997 att

regeringen fastställer övergripande mål samt mål för

myndighetsarbetet.

Som övergripande mål föreslås att LFV skall främja ett

säkert, konkurrenskraftigt och miljöanpassat flyg för att

tillgodose människors resbehov och näringslivets behov av

varutransporter genom att bedriva flygplatsverksamhet,

flygtrafiktjänst, flygsäkerhetsarbete och luftfartspolitiskt

arbete.

Som mål för myndighetsarbetet föreslås att

flygsäkerhetsstandarden skall vara lägst i nivå med och att

standarden på den inre säkerheten skall vara i nivå med den som

finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer.

LFV redovisar i treårsplanen därutöver ett antal interna mål

för verksamheten som gäller kraftiga minskningar av utsläppen av

glykol och kväve vid verkets flygplatser samt interna mål om

minskade luftföroreningar och bullerstörningar.

Regeringen bedömer att det övergripande målet för LFV:s

verksamhet överensstämmer med den inriktning som fastställdes av

riksdagen för innevarande treårsperiod. Regeringen har ingen

erinran mot detta eller mot verkets angivna

verksamhetsinriktning under treårsperioden 1995--1997.

I fråga om målen för myndighetsverksamheten har enligt

regeringen flygsäkerhetsmålet nu kompletterats med mål för den

inre säkerheten (security). Regeringen har ingen erinran mot

dessa mål. Enligt regeringen pågår ett arbete inom LFV med att

till nästa treårsplan utarbeta verksamhetsmål även för

återstående delar av verkets myndighetsutövning, framför allt

den luftfartspolitiska. LFV:s myndighetsdelar, främst

Luftfartsinspektionen, kommer att ingå i den översyn av

inspektionsverksamheten inom Kommunikationsdepartementets område

som regeringen aviserat i budgetpropositionen.

Luftfartsinspektionens kontrollverksamhet har granskats av

Riksrevisionsverket (RRV) under år 1993. Luftfartsinspektionen

har analyserat RRV:s förslag och vidtar enligt regeringen mot

denna bakgrund åtgärder på ett flertal områden. Regeringen

kommer att få en rapport om dessa åtgärder.

Som ovan refererats (se avsnitt 1.1) anser regeringen att

Luftfartsverkets arbete med att uppnå en minskning av

luftfartens negativa miljöpåverkan även fortsättningsvis skall

ha hög prioritet. Verket skall bl.a. medverka i arbetet med att

utforma ett miljöanpassat transportsystem i enlighet med vad

regeringen nyligen angett i en särskild skrivelse till riksdagen

(skr. 1994/95:120).

Regeringen föreslår med utgångspunkt i LFV:s treårsplan för

perioden 1995--1997 följande ekonomiska mål och ramar för

verksamheten.

Regeringen har inte något att erinra mot LFV:s förslag om

höjning av totalproduktiviteten med 3 % per år under perioden.

Regeringen fäster stor vikt vid det rationaliseringsarbete som

pågår inom verket för att kunna möta en ökande verksamhetsvolym

utan ökande driftkostnader.

Regeringen framhåller att de ekonomiska målen för LFV bör

ligga fast. Detta innebär att målet för avkastning, mätt i

justerat eget kapital efter skattemotsvarighet, bör vara minst

13 % varje år under perioden. Utdelning till ägaren bestäms

årligen av regeringen i samband med fastställande av bokslutet.

Som mål för utdelningen föreslås 4 % på justerat eget kapital

per år under planperioden. Ett soliditetsmål på 30 % vid

utgången av år 1997 föreslås. Som restriktion för prishöjningar

under åren 1995--1997 anges att luftfartsavgifterna får öka med

högst 80 % av nettoprisindex, räknat fr.o.m. år 1993.

De långsiktiga ekonomiska målen hanteras enligt regeringen

inom ramen för en samlad ägarstrategi för affärsverksamheten

inom Kommunikationsdepartementets område. Frågor om avvägningar,

finansiering och kostnadsfördelning mellan de olika

kommunikationsslagen ingår enligt regeringen också som en del i

arbetet inom den parlamentariska kommitté som regeringen i

december 1994 tillsatt för att utarbeta en nationell plan för

kommunikationerna i Sverige.

Under våren 1995 avser regeringen att för första gången

besluta om slutlig utdelning från LFV för år 1994 enligt de nya

principer som fastslogs av riksdagen som följd av förslagen i

1994 års budgetproposition. Då kommer även att behandlas den

återstående särskilda skuld till staten på 50 miljoner kronor

som LFV i särskild skrivelse till regeringen påtalat att verket

har enligt sin årsredovisning. Skulden härrör från åren

1973--1975 då verket mot bakgrund av dåtida avkastningsregler av

regeringen medgavs att aktivera räntor på vissa investeringar.

Beloppet bör enligt regeringen betalas senast den 30 juni 1996.

I LFV:s plan föreslås, inräknat senare genomförd revidering,

sammanlagt investeringar för 3,5 miljarder kronor under åren

1995--1997, vilket är en ökning med ca 1,3 miljarder kronor

jämfört med innevarande planperiod. Ökningen förklaras bl.a. av

investeringar som har tidigarelagts av arbetsmarknadsskäl,

framför allt en ny regionflygplats i Värmland och en ny terminal

vid Sundsvall-Härnösands flygplats. De största investeringarna

som planeras är dock i en tredje rullbana på Stockholm-Arlanda

flygplats och i flygtrafikledningssystemet. I övrigt planeras

1995--1997 främst ersättningsinvesteringar och

miljöförbättrande åtgärder. Finansieringen av investeringarna

bedöms till 78 % kunna ske genom intern finansiering. Den

externa delen är till stor del finansieringsbidrag från AMS och

från lokala och regionala intressenter i projekten i Värmland

och Sundsvall. LFV föreslår att verket får vissa ytterligare

finansiella befogenheter för att effektivisera finansfunktionen.

Regeringen anser att LFV:s investeringsinriktning för åren

1995--1997 i huvudsak kan godkännas. Enligt regeringen bör

emellertid förslaget om ett civilt luft- och rymdfartsmuseum

ytterligare övervägas av verket och behandlas i särskild

ordning. Regeringen godkänner emellertid den föreslagna

omfattningen av investeringarna på 3,5 miljarder kronor för

perioden 1995--1997.

I fråga om LFV:s förslag om utvidgade finansiella

befogenheter biträds dessa av regeringen. Verket bör därmed i

likhet med övriga affärsverk ges rätt att ta upp även

långfristiga lån utanför Riksgäldskontoret (RGK) inom en

oförändrad total låneram på 3,5 miljarder kronor. Anbud måste

därvid enligt regeringen alltid infordras av RGK. Vidare bör den

nuvarande restriktionen att i genomsnitt högst 25 % av

kassamässigt överskott får placeras utanför RGK slopas och

ersättas med att anbud alltid måste infordras av RGK.

Beträffande LFV:s förslag om ändrade villkor för beslut om

vissa större investeringar delar regeringen LFV:s syn på att

nuvarande regler från år 1988 bör ändras. Enligt regeringen bör

LFV få rätt att självt besluta om investeringar i infrastruktur,

säkerhetssystem etc. på högst 100 miljoner kronor som följer den

huvudsakliga inriktningen i aktuell treårsplan. Om en

investering anmälts i treårsplanen och godkänts av regering och

riksdag, bör investeringen få påbörjas utan särskilt

igångsättningstillstånd från regeringen.

De utvidgade beslutsbefogenheterna för frågor om

finansiering och investeringar kräver enligt regeringen en

förbättrad information. LFV bör således regelbundet till

regeringen redovisa omfattningen av placeringar och lån som

gjorts utanför RGK. För investeringar på mer än 50 miljoner

kronor skall regeringen informeras om förestående beslut om

investeringen inte anmälts i treårsplan som godkänts av regering

och riksdag.

Regeringen hemställer i budgetpropositionen

1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om

inriktning och mål för Luftfartsverkets verksamhet under

perioden 1995--1997,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om

ekonomiska mål och ramar för Luftfartsverkets verksamhet under

perioden 1995--1997,

3. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om

Luftfartsverkets investeringsplan under perioden 1995--1997,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa

utdelning för Luftfartsverket i enlighet med vad som anförts i

propositionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen föreslagit

under punkterna 1, 2 och 4 ovan.

I motion T221 (mp) begärs att tillstånd för att bygga en

tredje start- och landningsbana på Arlanda inte bör beviljas.

Motionärerna anger som skäl att en tredje start- och

landningsbana inte kan tillåtas av miljöskäl.

Utskottet anser för sin del att riksdagen även bör godkänna

vad regeringen anfört om LFV:s investeringsplan under perioden

1995--1997. Härav följer att motionsyrkandet avstyrks.

Beträffande detta motionsyrkande vill utskottet erinra om

den noggranna prövning som sker av denna typ av projekt bl.a.

från miljösynpunkt. Regeringen har år 1991 lämnat godkännande

enligt naturresurslagen för anläggandet av en tredje rullbana på

Arlanda flygplats. Vidare fastställde Koncessionsnämnden för

miljöskydd i april 1993 de närmare villkoren för verksamheten

med tre rullbanor på Arlanda flygplats. Luftfartsverket har i

vissa delar överklagat det sistnämnda beslutet till regeringen.

Tillståndsprövningen är således i alla delar ännu ej avslutad.

2.2 Stockholm-Bromma flygplats

Stockholm-Bromma flygplats som från början anlades av

Stockholms stad togs i bruk för reguljär trafik år 1936. År 1947

övergick huvudmannaskapet till staten. Staten och Stockholms

kommun tecknade år 1994 ett markupplåtelseavtal om fortsatt

verksamhet på Bromma som gäller till år 2011. Den flygtrafik,

särskilt linjetrafiken, som bedrivs på Bromma är reglerad med

hänsyn till bl.a. flygplatsens miljömässiga förutsättningar.

I motionerna T237 (m), T701 (m), T703 (m) och T704 (m)

framhålls att Bromma flygplats bör bibehållas och att

flygtrafiken på Bromma bör fortsätta. Bromma bör bibehållas

eftersom det behövs mer än en flygplats i Stockholmsområdet av

säkerhets- och kommunikationsskäl. Anläggandet av en ny

flygplats som alternativ till Bromma skulle bli alltför

kostsamt. Det centrala läget i Stockholmsområdet medför att

Bromma är ett överlägset alternativ till Arlanda för trafik med

övriga Sverige enligt motionärerna. Bromma flygplats har därför

stor betydelse för flygförbindelserna mellan Stockholm och andra

delar av Sverige inte minst Skåne. Trafiken på Bromma har också

bidragit till ökad konkurrens och lägre priser på flygmarknaden.

Utvecklingen av lågbullermotorer medför förbättrad miljö för

omgivningen enligt motionärerna.

I motion T221 (mp) föreslås att Bromma flygplats skall stängas

och området miljösaneras. Motionärerna anser att flygplatsen

ligger alldeles för nära bebyggelsen och därmed är en stor

hälsorisk.

Enligt vad utskottet erfarit har kommunfullmäktige i

Stockholms kommun beslutat att man vill avveckla Bromma

flygplats. Stockholms kommun har därför begärt att få inleda

överläggningar med Kommunikationsdepartementet beträffande det

nya Brommaavtalets varaktighet och innehåll.

Utskottet vill vidare erinra om vad kommunikationsministern

anfört om Bromma flygplats i en interpellationsdebatt i

riksdagen den 31 mars 1995. Kommunikationsministern anförde

bl.a. att regeringen har visat en öppen attityd mot Stockholms

kommun till att genomföra analyser av möjligheterna till en

förtida avveckling av Bromma flygplats. Den närmare utformningen

av en sådan analys bereds för närvarande inom regeringskansliet,

anförde kommunikationsministern. Hon sade vidare att det inte

torde bli aktuellt med en avveckling av Bromma flygplats innan

den tredje banan på Arlanda är färdig år 1999.

Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet

av de överläggningar mellan regeringen och Stockholms kommun som

nu pågår, anser utskottet att någon åtgärd från riksdagens sida

inte nu är erforderlig. Samtliga motioner avstyrks därför av

utskottet i denna del.

2.3 Kristianstads flygplats

I motion T634 (c) framhålls att medel från anslaget

Sysselsättningsskapande åtgärder inom

Kommunikationsdepartementets område bör utgå till flygplatsen i

Kristianstad.

Riksdagen beslutade i december 1994 (prop. 1994/95:25, bet.

FiU1, rskr. 145) om detta anslag som totalt omfattar 2 miljarder

kronor för budgetåret 1994/95. Enligt vad utskottet erfarit

beslutade regeringen den 22 december om regleringsbrev till

bl.a. Luftfartsverket för användningen av den del på 50 miljoner

kronor av anslaget som avsatts till åtgärder inom

luftfartsektorn. Inga medel avsattes därvid till investeringar

på flygplatsen i Kristianstad.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionen.

3 Anslag till Beredskap för civil luftfart

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att till

Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1995/96 anvisas ett

reservationsanslag på 106 300 000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

Luftfartsmarknaden och luftfartsförsörjningen

1. beträffande privatisering av SILA, Luftfartsverket och

Arlanda flygplats m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T237 yrkande 7 i denna

del, 1994/95:T703 yrkandena 2 och 3 och 1994/95:N298 yrkande 4,

res. 1 (m)

2. beträffande EU-frågor

att riksdagen avslår motion 1994/95:T238 yrkande 17,

3. beträffande miljöfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkande 32,

1994/95:T224 yrkande 17, 1994/95:T225 yrkande 7 och

1994/95:T702,

res. 2 (v)

res. 3 (mp)

4. beträffande upphandling av olönsam regionalpolitiskt

viktig flygtrafik

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T630 och 1994/95:T635,

5. beträffande resultatutjämning mellan statliga och

kommunala flygplatser

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:T239 yrkande

12, 1994/95:T705 yrkande 2 i denna del och 1994/95:T706

godkänner vad regeringen anfört om resultatutjämning mellan

statliga och kommunala flygplatser,

6. beträffande driftbidrag till kommunala flygplatser i

skogslänen m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:T232 yrkandena 13 och 14,

1994/95:T238 yrkande 16, 1994/95:T239 yrkande 13, 1994/95:T705

yrkande 1 och yrkande 2 i denna del, 1994/95:T707,

1994/95:T708 och 1994/95:Fi216 yrkande 22 till Driftbidrag

till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 15 200 000 kr,

res. 4 (c)

res. 5 (fp)

Luftfartsverket

7. beträffande inriktning och mål för Luftfartsverkets

verksamhet under perioden 1995--1997

att riksdagen godkänner vad regeringen härom anfört,

8. beträffande ekonomiska mål och ramar för

Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1995--1997

att riksdagen godkänner vad regeringen härom anfört,

9. beträffande utdelning för Luftfartsverket

att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning

för Luftfartsverket i enlighet med vad som anförts i

propositionen,

10. beträffande Luftfartsverkets investeringsplan

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:T221 yrkande 30

godkänner vad regeringen anfört om Luftfartsverkets

investeringsplan under perioden 1995--1997,

res. 6 (mp)

11. beträffande Stockholm-Bromma flygplats

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkande 31,

1994/95:T237 yrkande 12, 1994/95:T701, 1994/95:T703 yrkande 1

och 1994/95:T704,

res. 7 (m, fp)

res. 8 (v, mp)

12. beträffande Kristianstads flygplats

att riksdagen avslår motion 1994/95:T634,

Anslag till Beredskap för civil luftfart

13. beträffande anslag till Beredskap för civil luftfart

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 106 300 000 kr.

Stockholm den 20 april 1995

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt

(m), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica

Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister Örnfjäder (s), Tom

Heyman (m), Kenth Skårvik (fp), Hans Stenberg (s), Karl-Erik

Persson (v), Monica Green (s), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena

Sandlin (s), Claes-Göran Brandin (s) och Ulla Löfgren (m).

Reservationer

1. Privatisering av SILA, Luftfartsverket och Arlanda

flygplats m.m. (mom. 1)

Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Ulla Löfgren

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "Arlanda flygplats"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att konkurrensutsatta verksamheter eller

verksamheter som utan problem kan konkurrensutsättas bör

privatiseras. Detta gäller bl.a. SILA, som genom ABA förvaltar

Sveriges ägarandelar i SAS, samt Arlanda flygplats. Vad gäller

SILA finns enligt utskottets mening inte längre skäl för att

staten skall kvarstå som delägare, och SILA bör därför

privatiseras. En sådan privatisering förutsätter diskussioner

och samråd med systerbolagen i Danmark och Norge. Vidare måste

hänsyn tas till vad som är förmånligt för både företag och

skattebetalare. Vid en försäljning av aktierna i SILA bör enligt

utskottets mening eftersträvas att SAS i första hand blir ett

börsnoterat allnordiskt företag.

I fråga om LFV vill utskottet understryka att verket alltmer

övergått till att bedriva verksamheten i bolagsliknande former.

Utskottet anser att detta är en positiv utveckling och därför

bör en bolagisering övervägas med syftet att därefter också

privatisera verksamheten vid LFV. Utskottet anser att första

steget i en sådan process kan vara att privatisera Arlanda

flygplats. Utskottet bedömer att det vore naturligt att söka

marknadsmässig finansiering på riskkapitalmarknaden för de

kommande stora investeringarna i en tredje bana m.m. Enligt

utskottets mening är därför en privatisering av Arlanda

flygplats en lämplig åtgärd, men först krävs dock en utredning

om konkurrensförutsättningarna och klarläggande av regelverken.

Innan en försäljning av Arlanda kan genomföras krävs någon form

av strukturåtgärder.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T237

(m) yrkande 7 i denna del, T703 (m) yrkandena 2 och 3 och N298

(m) yrkande 4 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande privatisering av SILA, Luftfartsverket och

Arlanda flygplats m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T237 yrkande

7 i denna del, 1994/95:T703 yrkandena 2 och 3 och 1994/95:N298

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Miljöfrågor (mom. 3)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet anser" och på s. 10 slutar med "denna del" bort

ha följande lydelse:

I fråga om miljö- och energifrågor anser utskottet att

flyget är det minst effektiva transportmedlet från

energisynpunkt samt att det dessutom ger upphov till svåra

miljöstörningar i form av buller och luftföroreningar. Enligt

utskottets mening kan kraftfulla satsningar på snabb- och

högfartståg och elektroniska kommunikationer innebära att en

stor del av inrikesflyget konkurreras ut. I Syd- och

Mellansverige bör därför utbyggnaden av snabbtågen påskyndas.

Utskottet anser att förbud bör införas mot byggande av nya

flygplatser. Vidare bör utvecklingen av nya miljövänliga

flygplanstyper stödjas t.ex. med miljödifferentierade

landningsavgifter och bränsleskatter.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T224 (v)

yrkande 17 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till

känna. Syftet med övriga motionsyrkanden blir till väsentlig del

tillgodosett. De påkallar ingen åtgärd från riksdagens sida,

varför de avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande miljöfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 17

samt med avslag på motionerna 1994/95:T221 yrkande 32,

1994/95:T225 yrkande 7 och 1994/95:T702 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Miljöfrågor (mom. 3)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet anser" och på s. 10 slutar med "denna del" bort

ha följande lydelse:

Flyget har under de senaste åren ökat med 400 %. Det

omfattande flygresandet kan ifrågasättas såväl från energi- som

miljösynpunkt. Utskottet anser att eftersom flygtrafiken svarar

för en mycket stor andel av avgasutsläppen bör flygets vidare

expansion bromsas. En miljömedveten politik och satsningar på

alternativ till flyget är förutsättningar för att komma till

rätta med flygets miljöproblem. Luftfarten bör belastas med sina

samhällsekonomiska och miljömässiga kostnader. Enligt utskottets

mening bör ekonomiska styrmedel användas i syfte att minska

koldioxidutsläppen från flygtrafiken. Från och med år 2015 bör

inga inrikesplan drivas med fossila bränslen.

Utskottet anser att omfattande satsningar på

järnvägstrafiken måste göras i syfte att stärka järnvägens

konkurrenskraft gentemot luftfarten. Satsningen på

järnvägssträckan Stockholm--Göteborg har lett till att järnvägen

där tagit marknadsandelar från luftfarten. På samma sätt bör

järnvägstrafiken på persontrafikområdet kunna öka sina

marknadsandelar på andra inrikessträckor. Järnvägen kan dock

inte ersätta flyget överallt. Flyget är motiverat på många

längre sträckor, där det saknas underlag för järnvägstrafik. Det

är dock möjligt att ersätta flera inrikessträckor med tåg.

Utskottet förordar att Banverket och Luftfartsverket igångsätter

ett samarbetsprojekt som syftar till att i samarbete med

branschorganisationerna utarbeta en plan för att till år 2005

ersätta tättrafikerade flygsträckor med snabbtåg. På sikt skall

det naturliga färdsättet på inrikessträckor vara med tåg.

I motion T702 (s) behandlas Eurocontrolkonventionen som

riksdagen godkände år 1994. Konventionen anger att

Eurocontrolorganisationen kommer att ha en egen budget, att dess

uppgifter kommer att vara trafikledning och utveckling inom

luftfarten samt att organisationens tjänstemän kommer att ges

diplomatisk immunitet. Med tanke på det stora inflytande

Eurocontrolorganisationen kommer att få är det viktigt att ett

miljömål blir en del i Eurocontrolkonventionen. Detta

överensstämmer väl med Agenda 21 som anger att myndigheter bör

ta del av miljötänkande. Sverige bör som medlemsland ta

initiativ till att ett miljömål skrivs in i konventionen.

Utskottet anser att detta skulle vara värdefullt för att minska

flygets miljöproblem i Europa och tillstyrker därför

motionsförslaget.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T221

(mp) yrkande 32, T225 (mp) yrkande 7 och T702 (s) tillstyrks,

bör av riksdagen ges regeringen till känna. Syftet med motion

T224 (v) yrkande 17 blir tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande miljöfrågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T221 yrkande

32, 1994/95:T225 yrkande 7 och 1994/95:T702 samt med anledning

av motion 1994/95:T224 yrkande 17 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

4. Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m.

(mom. 6)

Sivert Carlsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "av

flygplatser" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att flyget för vissa regioner i landet är

det mest realistiska alternativet. Regeringens förslag om

minskat anslag till driftbidrag till kommunala flygplatser i

skogslänen kommer att medföra försämrad flygtrafik och service

eller höjda kommunala kostnader. Utskottet föreslår därför en

oförändrad nivå i förhållande till budgetåret 1994/95 för

anslaget. Enligt utskottets mening bör därför för budgetåret

1995/96 anvisas 15 miljoner kronor utöver regeringens förslag,

vilket innebär ett anslag på 30,2 miljoner kronor till

driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen. Utskottet

anser att av anslaget minst 20 miljoner kronor skall utgå till

flygplatserna i Norrlands inland, dvs. till Sveg, Lycksele,

Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T232

(c) yrkandena 13 och 14, T239 (kds) yrkande 13, T707 (kds) och

Fi216 (kds) yrkande 22 tillstyrks, bör av riksdagen ges

regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet

med flera av dem torde dock bli tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande driftbidrag till kommunala flygplatser i

skogslänen m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T232

yrkandena 13 och 14, 1994/95:T239 yrkande 13, 1994/95:T707 och

1994/95:Fi216 yrkande 22, med anledning av regeringens förslag

samt med avslag på motionerna 1994/95:T238 yrkande 16,

1994/95:T705 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del och

1994/95:T708

dels till Driftbidrag till kommunala flygplatser i

skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 30 200 000 kr,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m.

(mom. 6)

Kenth Skårvik (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottets ställningstagande" och slutar med "av

flygplatser" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag om

minskat anslag helt nya förutsättningar för att upprätthålla

stödet till kommunala flygplatser i Norrlands inland. Denna

neddragning drabbar särskilt de mindre flygplatserna och skulle

medföra betydande svårigheter för flera inlandskommuner att

upprätthålla den trafik man har i dagsläget. Flygtrafiken har

stor regionalpolitisk betydelse. Med hänvisning härtill anser

utskottet att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som

bättre tillgodoser kraven på regionalpolitisk balans inom ramen

för stödet till de kommunala flygplatserna.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T238

(fp) yrkande 16 och T708 (fp) tillstyrks, bör av riksdagen ges

regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande driftbidrag till kommunala flygplatser i

skogslänen m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T238 yrkande 16

och 1994/95:T708, med anledning av regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1994/95:T232 yrkandena 13 och 14,

1994/95:T239 yrkande 13, 1994/95:T705 yrkande 1 och yrkande 2 i

denna del, 1994/95:T707 och 1994/95:Fi216 yrkande 22

dels till Driftbidrag till kommunala flygplatser i

skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 15 200 000 kr,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Luftfartsverkets investeringsplan (mom. 10)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "ej avslutad" bort

ha följande lydelse:

Beträffande detta motionsyrkande anser utskottet i likhet

med motionärerna att en tredje start- och landningsbana på

Arlanda flygplats inte kan tillåtas av miljöskäl. Enligt

utskottet bör därför inte tillstånd för att bygga en tredje

start- och landningsbana på Arlanda beviljas. Motionsförslaget

tillstyrks därför av utskottet. Vad regeringen i övrigt anfört

beträffande LFV:s investeringsplan under perioden 1995--1997

föranleder ingen kommentar från utskottets sida.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T221 (mp)

yrkande 30 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande Luftfartsverkets investeringsplan

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T221 yrkande 30

och med anledning av vad regeringen anfört om Luftfartsverkets

investeringsplan under perioden 1995--1997 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Stockholm-Bromma flygplats (mom. 11)

Wiggo Komstedt (m), Jan Sandberg (m), Tom Heyman (m), Kenth

Skårvik (fp) och Ulla Löfgren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Enligt vad" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Det avtal som staten och Stockholms kommun tecknade år 1994

om fortsatt verksamhet på Bromma till år 2011 kommer enligt

utskottets mening att få stor betydelse för Stockholmsområdets

och övriga landets kommunikationer. Enligt vad utskottet erfarit

har Stockholms kommun beslutat inleda överläggningar med

Kommunikationsdepartementet beträffande det nya Brommaavtalets

varaktighet och innehåll. Utskottet anser att det är olyckligt

att frågan om Bromma flygplats framtid återigen har

aktualiserats.

Utskottet anser att Bromma flygplats bör bibehållas och att

flygtrafiken på Bromma bör tillåtas fortsätta. Ett bibehållande

är angeläget eftersom det behövs mer än en flygplats i

Stockholmsområdet av säkerhets- och kommunikationsskäl. En ny

flygplats som alternativ till Bromma skulle bli alltför kostsam

att anlägga enligt utskottets bedömning. Det centrala läget i

Stockholmsområdet innebär att Bromma är ett överlägset

alternativ till Arlanda för trafik med övriga Sverige. Bromma

flygplats har stor betydelse för flygförbindelserna mellan

Stockholm och andra delar av Sverige. Trafiken på Bromma har

också bidragit till ökad konkurrens och lägre priser på

flygmarknaden. Utvecklingen av bl.a. lågbullermotorer som

används i trafiken på Bromma medför förbättrad miljö för

omgivningen.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T237

(m) yrkande 12, T701 (m), T703 (m) yrkande 1 och T704 (m)

tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Motion T221 (mp) yrkande 31 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande Stockholm-Bromma flygplats

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T237 yrkande

12, 1994/95:T701, 1994/95:T703 yrkande 1 och 1994/95:T704 samt

med avslag på motion 1994/95:T221 yrkande 31 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Stockholm-Bromma flygplats (mom. 11)

Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Enligt vad" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit har Stockholms kommun beslutat

inleda överläggningar med Kommunikationsdepartementet

beträffande det nya Brommaavtalets varaktighet och innehåll.

Utskottet anser att flygplatsen ligger alldeles för nära

bebyggelsen och därmed är en stor hälsorisk. Mot denna bakgrund

anser utskottet att Bromma flygplats bör stängas och området

miljösaneras. Regeringen bör därför i de kommande

överläggningarna med kommunen ta initiativ till att en

avveckling av Bromma snarast skall kunna ske.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T221 (mp)

yrkande 31 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till

känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande Stockholm-Bromma flygplats

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T221 yrkande 31

samt med avslag på motionerna 1994/95:T237 yrkande 12,

1994/95:T701, 1994/95:T703 yrkande 1 och 1994/95:T704 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Luftfart2

Luftfartsverket2

Anslagsfrågor2

Motionerna2

Utskottet5

1 Luftfartsmarknaden och luftfartsförsörjningen5

1.1 Vissa allmänna luftfartsfrågor5

SILA, Luftfartsverket och Arlanda flygplats5

EU-frågor7

Miljöfrågor8

1.2 Upphandling av olönsam regionalpolitiskt

viktig flygtrafik10

1.3 Resultatutjämning mellan statliga och

kommunala flygplatser11

1.4 Driftbidrag till kommunala flygplatser i

skogslänen m.m.12

2 Luftfartsverket (LFV)13

2.1 Inriktning, mål och resurser för Luftfarts-

verkets verksamhet under perioden 1995--1997 m.m.13

Regeringens förslag13

Utskottets ställningstagande16

2.2 Stockholm-Bromma flygplats17

2.3 Kristianstads flygplats18

3 Anslag till Beredskap för civil luftfart18

Hemställan18

Reservationer20