Bet. 1994/95:TU23

Trafikutskottets betänkande

1994/95:TU23

Bilregisterverksamheten

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Innehållsförteckning

1994/95

TU23

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1994/95:126 Den

framtida trafikadministrativa verksamheten samt 15

motionsyrkanden, som väckts med anledning av propositionen och

under den allmänna motionstiden i år. Vidare behandlar utskottet

förslag i årets budgetproposition om anslag m.m. till Vägverkets

kostnader för registerverksamhet.

Enligt bilregisterkungörelsen är Vägverket central

registreringsmyndighet och länsstyrelserna regionala

registreringsmyndigheter. Bilregistret förs av Vägverket genom

automatisk databehandling.

Regeringens förslag innebär i huvudsak att länsstyrelsernas

uppgifter inom bilregisterverksamheten skall föras över till

Vägverket, som därmed får ett samlat ansvar för denna

verksamhet. Ny teknik används för att effektivisera

registreringen. Handläggningen av ärendena -- liksom

telefonservicen -- koncentreras till Örebro och de

regionalpolitiskt prioriterade kommunerna Arjeplog och Visby.

Organisationsförändringen medför en besparing på 40 miljoner

kronor per år.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

samtliga motionsyrkanden. Beträffande organisationsförändringen

föreslår dock utskottet att regeringen själv bör få bestämma

tidpunkten härför, men att denna inte bör infalla senare än den

1 januari 1996.

V- och mp-ledamöterna yrkar i en gemensam reservation avslag

på regeringens förslag om bilregisterverksamheten.

Till betänkandet är också fogat särskilda yttranden, dels

av m-ledamöterna, dels av c- och fp-ledamöterna.

Propositionerna

Proposition 1994/95:126

Den framtida trafikadministrativa verksamheten

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i

proposition 1994/95:126

1. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

att överföra länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till

Vägverket,

2. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

att ärenden om återkallande av körkort skall prövas av den

länsstyrelse där körkortsinnehavaren är folkbokförd.

Proposition 1994/95:100 bilaga 7

Vägverket: Kostnader för registerverksamhet

Regeringen föreslår i budgetpropositionens bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 40--41)

1. att riksdagen till Vägverket: Kostnader för

registerverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag

på 598 513 000 kr,

2. att riksdagen godkänner att regeringen bemyndigas besluta

om att medel får överföras från anslaget A 2. Drift och

underhåll av statliga vägar till anslaget A 7. Vägverket:

Kostnader för registerverksamheten.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:126

1994/95:T18 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c, mp, kds) vari

yrkas att riksdagen beslutar avslå proposition 1994/95:126 och

behålla bilregistren hos länsstyrelserna.

1994/95:T19 av Göthe Knutson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1994/95:126

om centralisering av bilregisterverksamheten och

telefonservicen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

lämpliga rationaliseringsåtgärder inom bilregisterverksamheten

där hänsyn tas till bl.a. ekonomin, teknikens möjligheter till

decentralisering samt rättstryggheten i ett nytt

bilregistreringssystem.

1994/95:T20 av Sten Östlund och Marianne Carlström (båda s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om angelägenheten av en decentraliserad

service inom bilregisterverksamheten,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

redovisa förslag om hur bildfångsttekniken kan utnyttjas

regionalt i kombination med en fortsatt expeditions- och

telefonservice vid länsstyrelserna.

1994/95:T21 av Tanja Linderborg m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att bilregisterverksamheten även

fortsättningsvis skall hanteras av länsstyrelserna.

1994/95:T22 av Patrik Norinder (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1994/95:126,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med

ett mer detaljerat förslag i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1994/95:T23 av Göran R Hedberg (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett överflyttande av telefonservice och kundmottagning från

länsstyrelserna till Vägverket.

1994/95:T24 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att överföra

den trafikadministrativa verksamheten från länsstyrelserna till

Vägverket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppdrag till länsstyrelserna,

3. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om

den framtida trafikadministrativa verksamheten.

Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari

1995

1994/95:T906 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en fortsatt decentralisering av bilregisterverksamheten.

1994/95:T913 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bilregistren.

1994/95:Bo306 av Tanja Linderborg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att länsstyrelserna även

fortsättningsvis skall hantera bilregistreringarna.

Utskottet

1 Inledning

I proposition 1994/95:126 Den framtida trafikadministrativa

verksamheten, i det följande kallad "propositionen", behandlas

vissa statliga förvaltningsuppgifter med anknytning till

vägtrafiken. Uppgifterna fullgörs både på central och regional

nivå. På den regionala nivån prövas ärendena i samtliga fall av

länsstyrelsen.

Genom propositionen föreläggs riksdagen två förslag om de

nämnda förvaltningsuppgifterna. Det första förslaget gäller

bilregisterverksamheten i dess helhet och det andra en del av

körkortsverksamheten.

Enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) är Vägverket

central registreringsmyndighet och länsstyrelserna regionala

registreringsmyndigheter. Enligt körkortsförordningen

(1977:722) är Vägverket central förvaltningsmyndighet och

länsstyrelserna regionala förvaltningsmyndigheter. Bil-,

körkorts- och yrkestrafikregistren förs av Vägverket genom

automatisk databehandling. Verksamheten är förlagd till

Trafikregistret i Örebro.

Enligt det första förslaget i propositionen bör riksdagen

godkänna det som regeringen förordar om att överföra

länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket.

Förslagets innebörd är i huvudsak att länsstyrelsernas uppgifter

inom bilregisterverksamheten i sin helhet skall föras över till

Vägverket, som därmed får ett samlat ansvar för denna

verksamhet.

I anslutning till det nämnda förslaget behandlar utskottet

förslag i Kommunikationsdepartementets del av årets

budgetproposition om anslag m.m. till Vägverkets

registerverksamhet.

I fråga om fordonsbeskattningen är Riksskatteverket enligt

fordonsskattelagen (1988:327) central förvaltningsmyndighet och

länsstyrelserna regionala beskattningsmyndigheter.

Fordonsskatten beräknas och fastställs genom automatisk

databehandling i bilregistret.

Riksdagen har i mars i år ställt sig bakom ett förslag i

Finansdepartementets del av årets budgetproposition om anslag

till Skattemyndigheterna (prop. 1994/95:100 bil. 8, bet.

SkU22, rskr. 239). Av beslutet framgår att fordonsbeskattningen

skall föras över från länsstyrelserna till skatteförvaltningen.

För den nytillkommande uppgiften har under anslaget till

skattemyndigheterna beräknats ett resurstillskott på 9 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Det andra förslaget i propositionen avser som nämnts en del

av körkortsverksamheten. Enligt körkortslagen (1972:603) prövar

länsstyrelsen frågor om återkallelse av körkort. Av

körkortslagen och lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar framgår att länsstyrelsens beslut i sådana

frågor får överklagas till länsrätten. Enligt 35 §

körkortsförordningen gäller som huvudregel att frågor om

återkallelse av körkort prövas av länsstyrelsen i det län där

det senast gällande körkortstillståndet har meddelats.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att denna s.k.

forumregel ändras så att frågorna prövas av länsstyrelsen i det

län där körkortshavaren är folkbokförd.

2 Ärendets beredning

Av propositionen framgår att länsstyrelserna i Norrbottens,

Stockholms och Örebro län, Statskontoret och Vägverket i

februari 1994 till regeringen överlämnade rapporten Utredning om

bil- och körkortsregistreringen m.m. Myndigheterna var inte

eniga om hur den framtida bil- och körkortsverksamheten borde

organiseras. De tre länsstyrelserna förordade att det centrala

registret skulle föras över till Länsstyrelsen i Örebro län.

Statskontoret lämnade ett särskilt yttrande och Vägverket en

reservation. Vidare framgår av propositionen att Vägverket i

mars 1994 till regeringen överlämnade ett eget förslag till hur

bl.a. den framtida bil- och körkortsverksamheten borde

organiseras.

De s.k. Länsstyrelse- och Vägverksförslagen har behandlats

vid en "hearing" i Kommunikationsdepartementets regi i april

1994.

Kostnadsberäkningar, som i de olika förslagen har

presenterats av länsstyrelserna och Vägverket, har genomgåtts av

Öhrlings Reveko AB i en rapport som remissbehandlats.

Utskottet har i samband med sin beredning av ärendet mottagit

en rad synpunkter i form av uppvaktningar och skrivelser från

olika myndigheter, organisationer och enskilda personer.

3 Bilregisterverksamheten

3.1 Registreringens rättsverkningar m.m.

Av bilregisterkungörelsen framgår att vissa motordrivna fordon

inte får användas i allmän trafik utan att vara registrerade.

Denna huvudregel gäller främst personbilar, lastbilar, bussar,

motorcyklar och traktorer.

De ärenden som handläggs enligt kungörelsen avser

huvudsakligen registrering, ägarbyte, av- och påställning av

fordon samt avregistrering.

Registreringen har ett flertal rättsverkningar. Dessa avser

t.ex. skyldighet för fordonets ägare att betala

registerhållningsavgift och fordonsskatt samt att se till att

fordonet omfattas av en trafikförsäkring och att det inställs

till kontrollbesiktning. Vidare är den registrerade ägaren

exempelvis skyldig att betala felparkeringsavgift eller

kontrollavgift, om fordonet har rapporterats parkerat i strid

mot vissa parkeringsföreskrifter -- enligt vad som närmare

framgår av lagstiftning i ämnet. Alla dessa skyldigheter består

så länge som fordonet inte är avställt eller avregistrerat eller

fått en ny registrerad ägare. Om fordonet får en ny ägare och

äganderättsövergången registreras, övertas skyldigheterna av den

nye ägaren.

Som nämnts är Vägverket central registreringsmyndighet och

länsstyrelserna regionala registreringsmyndigheter. Verket för

också bilregistret genom automatisk databehandling samt svarar

för det system- och programmeringsarbete som behövs.

Fram till den 1 mars 1995 gällde som huvudregel att

länsstyrelsen prövade vissa frågor av betydelse för

registerföringen enligt bilregisterkungörelsen. Undantag från

huvudregeln, som innebär att Vägverket i stället får pröva dessa

frågor, gällde dock -- och gäller alltjämt -- med stöd av 1988

års förordning om direktregistrering i bilregistret, varom mera

nedan. Genom ändringar i kungörelsen, som trädde i kraft den

nämnda dagen, har undantagsordningen fått en vidgad omfattning.

Utskottet återkommer till frågan i ett avsnitt av detta

betänkande med rubriken Vissa nyligen ikraftträdda ändringar i

bilregisterkungörelsen.

3.2 1988 års förordning om direktregistrering i bilregistret

Enligt förordningen (1988:1108) om direktregistrering i

bilregistret bemyndigas Vägverket medge att uppgifter för

registrering i bilregistret av bl.a. ägarbyten,

avregistreringar, avställningar och upphörande av vissa

avställningar får lämnas till verket, i stället för till

länsstyrelse, på medium för automatisk databehandling eller

genom datakommunikation. Sådant medgivande får dock endast

lämnas till den som i sin yrkesmässiga verksamhet innehar fordon

och som bedöms ha förutsättningar att lämna uppgifter på ett

tillförlitligt sätt.

4 Regeringens överväganden och förslag i fråga om

bilregisterverksamheten

4.1 Förslaget i huvuddrag

Regeringen föreslår, som nämnts, att riksdagen godkänner det

som regeringen förordar om att överföra länsstyrelsens uppgifter

inom fordonsområdet till Vägverket.

Innebörden av detta förslag sammanfattas i propositionen

enligt följande: Vägverket ges ett samlat ansvar för

bilregisterverksamheten. Ny teknik används för att effektivisera

verksamheten. Telefonservicen förbättras. Handläggningen av

bilregisterärendena -- liksom telefonservicen -- koncentreras

till tre platser i landet, nämligen Örebro, Arjeplog och Visby.

4.2 Allmänna överväganden

Som bakgrund till förslaget framhåller regeringen att

bilregisterkungörelsen är över 20 år gammal och att

regelsystemet är anpassat till en arbetsfördelning mellan

centrala och regionala organ som var lämplig för 1960-talets

ADB-teknik. En rad ändringar i kungörelsen har gjorts under

årens lopp. År 1988 tillkom den nämnda förordningen om

direktregistrering i bilregistret, vilken innebär att bilfirmor

m.fl. kan direktregistrera ägarbyten samt av- och påställningar

av fordon. Till följd härav är det numera Vägverket som i

flertalet fall svarar för registreringen av fordon. Genom att

ansvaret för att föra bilregistret sålunda är splittrat på

Vägverket och länsstyrelserna har regelsystemet blivit svårt att

överblicka och begripa. Informationen till allmänheten om

gällande regler är bristfällig, och de blanketter som används är

svåra att förstå.

Vidare framhåller regeringen att bilregisterverksamheten

finansieras via flera olika anslag och avgifter. Det saknas --

betonar regeringen -- en samlad redovisning över verksamhetens

kostnader. Betydande besparingar bör kunna göras genom införande

av ny teknik och administrativ rationalisering.

Vägverket har -- framgår det av propositionen -- utvecklat

den s.k. bildfångsttekniken. Denna innebär i korthet att

handlingar avbildas i digital form och lagras på optiska media,

samtidigt som handlingarnas information tolkas och analyseras

med hjälp av en dator. Härigenom kan dels arkivering av

handlingar rationaliseras, dels handläggning av enkla

ärenden formaliseras i ett dataprogram på ett snabbt, säkert och

kostnadseffektivt sätt.

Bildfångsttekniken har -- framgår det vidare av

propositionen -- införts för registrering av

parkeringsanmärkningar och för tillverkning av körkort.

Vägverket har i en skrivelse i april 1994 till regeringen om

ändringar i bilregisterkungörelsen hemställt att nu få ta

tekniken i bruk även inom bilregisterområdet. Verket har

anskaffat utrustning för ändamålet. Kostnaden härför och för

systemutveckling har uppgått till ca 10 miljoner kronor.

Inom ramen för registerverksamheten -- framhåller regeringen

-- hanteras årligen omkring två miljoner anmälningar om

äganderättsövergångar, en halv miljon anmälningar om avställning

och en kvarts miljon avregistreringar. Fortfarande kommer många

av dessa ärenden till länsstyrelserna, där de hanteras manuellt

enligt särskilda instruktioner. Bildfångsttekniken innebär att

de flesta av ärendena i stället skulle kunna hanteras maskinellt

i Vägverkets register. De tekniska förutsättningarna för att

rationalisera bilregisterverksamheten finns således, men

besparingarna har inte kunnat genomföras. I de fall

direktregistrering inte görs, är det nämligen -- enligt

reglerna i bilregisterkungörelsen -- länsstyrelsen som skall

föra in uppgifter i bilregistret om ägarbyten samt om av- och

påställning av fordon.

Regeringen framhåller också att det föreligger stora

skillnader i kvalitets- och servicenivå mellan olika

länsstyrelser. Detta medför att bilregistret innehåller

inaktuella uppgifter, något som medför felaktiga resultat när

uppgifterna används i nästa led. Härigenom skapas i sin tur nya

ärenden och onödigt administrativt arbete, som tar ytterligare

resurser i anspråk. Om man försöker lösa resursproblemet i

registreringsarbetet, genom att dra ned på telefonservicen,

uppstår nya problem. Frågor som inte klaras av per telefon

uppenbarar sig ofta som skriftliga ärenden eller ofullständiga

anmälningar från allmänheten, vilka tar mer resurser i anspråk

än telefonservicen.

Vidare framhåller regeringen att anmälningar om ändringar i

bilregistret enligt nu gällande ordning kan sändas in till

vilken länsstyrelse som helst och att frågor om ett fordon kan

besvaras av vilken länsstyrelse som helst. En konsekvens härav

är att de länsstyrelser som har en hög servicenivå i sin

bilregisterverksamhet riskerar att få fler ärenden. Med

nuvarande finansieringssystem får man inte kompensation för

detta.

Regeringen sammanfattar skälen till sitt förslag enligt

följande: I nuvarande statsfinansiella läge måste alla

möjligheter att rationalisera statliga verksamheter tas till

vara. Digital bildfångstteknik i bilregisterverksamheten bör

därför nu införas och den nya informationstekniken även i övrigt

utnyttjas för att minska kostnaderna för verksamheten.

Regelsystemet bör förenklas och informationen till fordonsägarna

förbättras i syfte att minska antalet ärenden som behöver

utredas av registreringsmyndigheten.

4.3 Vissa uppgifter på bilregisterområdet

I propositionen ges under ett antal rubriker exempel på

uppgifter inom fordonsområdet som länsstyrelserna nu har och som

i enlighet med regeringens förslag bör föras över från

länsstyrelserna till Vägverket.

Under rubriken Registrering och tekniska utredningar

framhåller regeringen sålunda att Vägverket är mest lämpat att

utföra sådana utredningar. Verket har nämligen, till skillnad

från länsstyrelserna, tillgång till egen fordonsteknisk

kompetens.

Under rubriken Ägarutredningar och utredningar om av- och

påställning framhåller regeringen att sådant arbete bör

övertas av Vägverket och koncentreras till färre platser i

landet än för närvarande. Härigenom kan verket utveckla

erforderlig specialistkompetens och få vissa stordriftsfördelar

även vid hanteringen av mer komplicerade ärenden.

Under rubriken Telefonservice framhåller regeringen att

även då det gäller telefonförfrågningar finns det fördelar med

att arbeta i större enheter. Man kan då utveckla

specialistkunskaper. Om man har större enheter, ökar också

möjligheterna att hålla stationerna öppna under kvällar och

helger samt att ge viss tolkservice. Vidare framhåller

regeringen att i framtiden kommer sannolikt även telefonservicen

att rationaliseras. Ett stort antal fordonsfrågor kommer att

kunna besvaras genom s.k. röstvalssystem.

Under rubriken Kundmottagning erinrar regeringen om att

det för närvarande är möjligt att genom personliga besök på

länsstyrelsen göra anmälan om registrering, avregistrering,

avställning, påställning och ägarbyten. Antalet sådana besök har

dock successivt minskat. Regeringen betonar att en möjlighet

till personliga besök bör finnas kvar, även sedan Vägverket

övertagit ansvaret för bilregistreringsärendena. Detta kan ske

antingen genom att Vägverket i sin regionala organisation

inrättar en kundmottagning eller genom att verket köper dessa

tjänster av länsstyrelsen. Det bör ankomma på Vägverket att

besluta hur frågan om de direkta kundkontakterna skall lösas.

Målsättningen bör vara att kundmottagningar skall finnas på

minst lika många ställen som i dag.

4.4 Organisation och resurser

I ett avsnitt av propositionen med rubriken Organisation och

resurser framhålls att länsstyrelsernas sammanlagda kostnader

för bilregisterverksamheten för närvarande är drygt 80 miljoner

kronor. Regeringen gör den bedömningen att kostnaderna bör kunna

halveras genom att länsstyrelsernas uppgifter förs över till

Vägverket och genom att beskattningsfrågorna också ges en ny

lösning. Som framgår av vad utskottet anfört i det föregående

innebär den nya lösningen av beskattningsfrågorna att dessa förs

över från länsstyrelserna till skatteförvaltningen.

Beträffande Vägverkets organisation förordar regeringen att

utredningsverksamheten och telefonservicen bedrivs vid tre

enheter. Av dessa bör en enhet finnas i Örebro för att få en

nära koppling mellan å ena sidan utvecklingen av

bilregistersystemet och, å andra sidan, det löpande arbetet med

att hantera ärenden och besvara frågor från allmänheten. De två

andra enheterna bör förläggas till regionalpolitiskt

prioriterade orter, nämligen Arjeplog och Visby. De anställda

som i dag arbetar med bilregisterfrågor bör i första hand

erbjudas anställning i Vägverket på de nämnda orterna.

Organisatoriskt bör -- framhåller regeringen avslutningsvis

-- enheterna i Arjeplog och Visby vara knutna till

Trafikregistret i Örebro. Det nya trafikregistret bör ges en

ökad självständighet och organisatoriskt jämställas med

regionerna inom Vägverkets väg- och trafikdivision. Till

Vägverkets trafikregister bör också knytas ett rådgivande organ

med företrädare för de olika intressenter som är beroende av

uppgifter från trafikregistret.

4.5 Finansieringsfrågor

I Kommunikationsdepartementets del av årets budgetproposition

föreslår regeringen att riksdagen under anslaget A 7.

Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för nästa budgetår

anvisar ett ramanslag på 598,5 miljoner kronor. Regeringen

framhåller att den vid beräkningen av anslaget tagit särskild

hänsyn till förslagen i propositionen om den framtida

trafikadministrativa verksamheten. Härigenom tillförs Vägverket

37,5 miljoner kronor från länsstyrelseanslaget.

Vidare föreslår regeringen att den bemyndigas att föra över

medel mellan anslaget A 2. Drift och underhåll av statliga

vägar och anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för

registerverksamheten. Bemyndigandet bör gälla för det fall en

kraftig ökning av antalet nyregistreringar av fordon och

utfärdade körkort m.m. sker i en så stor omfattning att

anslagskrediten inte är tillräcklig för att möta en sådan ökande

efterfrågan på verkets tjänster.

I sitt av riksdagen den 8 mars 1995 godkända betänkande

1994/95:BoU12 tillstyrker bostadsutskottet regeringens förslag

-- i Civildepartementets del av budgetpropositionen -- om att

under anslaget Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1995/96

anvisa ett ramanslag på 2,7 miljarder kronor (prop. 1994/95:100

bil. 14, rskr. 213). Av beslutet framgår att kostnaderna för

länsstyrelsernas befattning med bilregistret uppgår till 83,5

miljoner kronor per år. Vid anslagsberäkningen har anslaget

minskats med detta belopp mot bakgrund av regeringsförslaget att

länsstyrelsernas arbete med bilregistret skall upphöra. I

sammanhanget hänvisar bostadsutskottet till den proposition som

trafikutskottet nu behandlar. Skulle riksdagen -- framhåller

bostadsutskottet -- med anledning av trafikutskottets betänkande

senare under våren komma till slutsatsen att bilregistret skall

ligga kvar hos länsstyrelserna, ämnar bostadsutskottet

aktualisera frågan om en ökning av länsstyrelseanslaget och

återkomma till riksdagen med förslag till ny anslagsberäkning.

Riksdagen har, som nämnts inledningsvis, nyligen ställt sig

bakom ett regeringsförslag -- i Finansdepartementets del av

budgetpropositionen -- att länsstyrelsernas verksamhet inom

fordonsskatteområdet skall föras över till skatteförvaltningen.

För den nytillkommande verksamheten har under anslaget till

skattemyndigheterna beräknats ett resurstillskott på 9 miljoner

kronor för budgetåret 1995/96, dvs. 6 miljoner kronor för helt

år.

Av det anförda framgår att kostnaderna för

bilregisterverksamheten enligt budgetpropositionen minskar med

40 miljoner kronor per år (83,5 --37,5 --6).

4.6 Genomförande

Regeringen framhåller att viss förberedelsetid krävs för att

överföra länsstyrelsernas bilregisterverksamhet till Vägverket

och för att bygga upp den nya verksamheten i Arjeplog och Visby.

Verksamheten i den nya organisationen bör därför bedrivas

fr.o.m. den 1 januari 1996.

5 Vissa nyligen ikraftträdda ändringar i

bilregisterkungörelsen

I propositionen, som lades på riksdagens bord den 12 januari

1995, framhålls att det är angeläget att bildfångsttekniken så

fort som möjligt tas i bruk. Regeringen har mot den bakgrunden

beslutat om vissa ändringar i bilregisterkungörelsen vilka

träder i kraft den 1 mars 1995.

Till följd av dessa ändringar gäller numera bl.a. -- i den

mån direktregistrering enligt 1988 års förordning inte kan komma

i fråga -- att anmälan om övergång av äganderätt till fordon

skall göras skriftligen på fordonets registreringsbevis och att

sådan anmälan skall göras antingen till Vägverket eller

till länsstyrelsen.

Vägverkets användning av bildfångsttekniken underlättas,

enligt vad utskottet erfarit, genom att nya registreringsbevis

-- på vilka ju anmälan om ägarbyte skall ske -- har Vägverket

som adressat för sådan anmälan. Den nya ordningen är även

tillämplig på anmälningar om avställning och om upphörande av

avställning samt om avregistrering, i vissa fall -- allt i den

mån direktregistrering inte kan komma i fråga. Om anmälningar

inte hanteras med hjälp av bildfångsttekniken, får emellertid

Vägverket överlämna dem till länsstyrelsen för ett manuellt

förfarande.

6 Motionsförslag

I motion T18 (c, mp, kds) yrkas avslag på propositionen.

I motion T19 (m) yrkas att riksdagen avslår förslaget i

propositionen om centralisering av bilregisterverksamheten och

telefonservicen. Vidare yrkas att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om lämpliga rationaliseringsåtgärder inom

bilregisterverksamheten, där hänsyn tas till bl.a. ekonomin,

teknikens möjligheter till decentralisering samt rättstryggheten

i ett nytt bilregistersystem.

I motion T20 (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten

av en decentraliserad service inom bilregisterverksamheten.

Vidare yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur

bildfångsttekniken kan utnyttjas regionalt i kombination med en

fortsatt expeditions- och telefonservice vid länsstyrelserna.

I motion T21 (v) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att

bilregisterverksamheten även fortsättningsvis skall hanteras av

länsstyrelserna.

I motion T22 (m) yrkas avslag på propositionen. Vidare yrkas

att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med ett

mer detaljerat förslag i enlighet med vad som anförs i motionen.

I motion T23 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

överflyttande av telefonservice från länsstyrelserna till

Vägverket.

I motion T24 (kds) yrkas att riksdagen avslår regeringens

förslag om att överföra den trafikadministrativa verksamheten

från länsstyrelserna till Vägverket. Vidare yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om uppdrag till länsstyrelserna. Slutligen yrkas att riksdagen

hos regeringen begär ett nytt förslag om den framtida

trafikadministrativa verksamheten.

I motion T906 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en fortsatt

decentralisering av bilregisterverksamheten.

Utskottet kan konstatera att den huvudsakliga innebörden av

samtliga motionsyrkanden är att riksdagen bör avslå regeringens

förslag om att riksdagen bör godkänna det som regeringen

förordar om att överföra länsstyrelsens uppgifter inom

fordonsområdet till Vägverket. Som en följd av dessa yrkanden

framhålls i vissa motioner att regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett nytt förslag i enlighet med motionärernas

önskemål. Till stöd för yrkandena om avslag, och yrkandena med

den innebörden, åberopas omständigheter som kan ges en samlad

redovisning enligt följande.

I praktiskt taget samtliga motioner riktas invändningar mot

den centralisering av bilregisterverksamheten som regeringen

förordar. Därvid anförs främst att centraliseringen innebär en

försämrad service till allmänheten, bilhandlare och företag som

bedriver yrkesmässig trafik m.fl. I sammanhanget betonas att ca

400 000 personer årligen besöker länsstyrelsernas

bilregisterexpeditioner.

Vidare betonas i flertalet motioner att

arbetsmarknadspolitiska överväganden talar mot regeringens

förslag. Därvid framhålls att de för närvarande ca 250 personer

som arbetar i länsstyrelsernas bilregister kommer att förlora

sina arbeten. Flertalet är kvinnor med låg eller föråldrad

grundutbildning, relativt hög medelålder och lång

tjänstgöringstid. De löper därför stor risk att slås ut från

arbetsmarknaden.

I många motioner underkänns också regeringens ekonomiska

beräkningar. Därvid åberopas bl.a. den ovan, under rubriken

Ärendets beredning, nämnda rapporten av revisionsföretaget

Öhrlings Reveko AB. Rapporten visar enligt motionärerna att de

av regeringen föreslagna förändringarna kommer att innebära en

besparing med endast 7,4 miljoner kronor, inte 40 miljoner

kronor -- som regeringen hävdar. I sammanhanget riktas också i

ett par motioner kritik mot att regeringen inte i propositionen

redovisat remissyttrandena över den nämnda rapporten. Dessa

yttranden är enligt motionärerna mycket kritiska till den av

regeringen förordade centraliseringen.

I de ekonomiska beräkningarna har regeringen inte heller --

framhålls det i en motion -- beaktat de kostnader som uppstår

på grund av förpliktelsen enligt EG-rätten för en ny

arbetsgivare att ta över befintlig personal från den förre

arbetsgivaren med oförändrade villkor under ett år. Denna regel

har införlivats med svensk rätt, säger motionärerna, genom en

ändring i MBL, dvs. lagen (1976:580) om medbestämmande i

arbetslivet. Vidare har regeringen, framhålls det i motionen,

inte räknat med kostnaderna för de utlovade regionala

mottagningarna.

I några motioner framförs också invändningar mot den s.k.

bildfångsttekniken. Därvid betonas att tekniken är oprövad i

bilregistersammanhang. Eftersom den bygger på optisk läsning,

förutsätts det att underlaget är korrekt ifyllt.

Bildfångsttekniken klarar inte heller av att läsa

namnteckningar, dvs. att rätt person skrivit under en anmälan.

Därför kritiseras denna teknik i ett par motioner också från

rättssäkerhetssynpunkt.

7 Behörig länsstyrelse i ärenden om återkallelse av körkort

Som utskottet framhållit inledningsvis föreslår regeringen att

riksdagen godkänner att regeringen ändrar den s.k. forumregel

för ärenden om återkallelse av körkort som återfinns i

körkortsförordningen. För närvarande gäller som huvudregel att

sådana frågor i första instans prövas av länsstyrelsen i det län

där det senast gällande körkortstillståndet har meddelats.

Regeringen framhåller att stadgandet avser en administrativ

fråga som den själv får besluta om. Regeringen förelägger ändå

riksdagen förslag om att riksdagen skall godkänna att stadgandet

ändras, så att frågor om återkallelse av körkort skall prövas av

länsstyrelsen i det län där körkortshavaren är folkbokförd. Till

stöd för förslaget framhålls att det regionala sambandet mellan

länsstyrelsen och körkortshavaren -- vid handläggningen av

körkortsärenden -- stärks, om förslaget genomförs. I

sammanhanget erinras om att regeringen i en tidigare proposition

gjort bedömningen att ifrågavarande bestämmelse är av

övergripande betydelse inom körkortslagstiftningen.

8 Utskottets ställningstagande

8.1 Bilregisterverksamheten

Av budgetpropositionen framgår att en överföring av

länsstyrelsernas uppgifter, dels inom

bilregisterverksamheten till Vägverket, dels inom

fordonsskatteverksamheten till skatteförvaltningen, innebär en

besparing på 40 miljoner kronor per år.

Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av att i

nuvarande statsfinansiella läge ta till vara alla möjligheter

att rationalisera den statliga verksamheten. Så sker

uppenbarligen inom bilregisterverksamheten genom tillämpning av

informationstekniken. Datakommunikation eller medier för

automatisk databehandling används i allt större utsträckning i

bilregisterverksamheten, särskilt genom s.k.

direktregistrering hos den centrala

registreringsmyndigheten. Som framgår av vad utskottet anfört

kompletteras nu denna rationella registerföring genom att

Vägverket sedan den 1 mars i år kan använda bildfångsttekniken

för annan registerföring än sådan som sker genom

direktregistreringen. Härigenom uppstår ytterligare

rationaliseringsvinster.

Av propositionen framgår att regeringens målsättning är att

kundmottagningar för bilregisterärenden skall finnas på minst

lika många ställen som i dag. Utskottet delar regeringens

uppfattning men utgår självfallet från att

rationaliseringsvinsterna tas till vara. Så synes t.ex.

kundmottagningar inte nödvändigtvis behöva lokaliseras till

Vägverkets regionkontor eller länsstyrelserna, i de fall då

alternativa lokallösningar erbjuder en ökad

kostnadseffektivitet.

Informationstekniken innebär, förutom de redan nämnda

fördelarna i form av bl.a. datakommunikation, även möjligheter

att låta kundservicen bedrivas i andra former än de

traditionella. Utskottet utgår från att dessa möjligheter

används i största möjliga utsträckning. Telefaxtjänster används

i dag i stor omfattning vid sidan av de vanliga post- och

telefonitjänsterna av sådana bilregisterkunder som inte

kommunicerar med bilregistret via dataöverföring eller medier

för automatisk databehandling.

Till följd av de nämnda kommunikationsmetoderna synes

bilregisterkunder i t.ex. större städer, som inte är

residensstäder, inte uppfatta avsaknaden av en lokal

bilregisterexpedition som besvärande. Vidare har bilregistret i

Norrbottens län utlokaliserats till Arjeplog. Inte heller

luleborna synes uppfatta situationen som besvärande.

Vad gäller de arbetsmarknadspolitiska överväganden som

motionsledes åberopats mot regeringens förslag vill utskottet

framhålla att det har erfarit att ca 125 personer avses

nyanställas i den nya organisationen. Denna kommer som nämnts

att lokaliseras till Örebro, Arjeplog och Visby. Till Örebro

lokaliseras också en enhet inom skatteförvaltningen, för

fordonsskattefrågorna. Anställningarna erbjuds i första hand de

ca 260 personer som nu arbetar med bilregister- och

fordonsskattefrågor inom länsstyrelserna.

Utskottet delar inte den i vissa motioner uttalade

uppfattningen att en tillämpning av bildfångsttekniken i samband

med bilregisterverksamheten äventyrar rättssäkerheten. Som

utskottet i det föregående framhållit gäller sedan den 1 mars i

år att anmälan om ägarbyte skall göras skriftligen på fordonets

registreringsbevis. Anmälan skall alltid göras av den nye ägaren

och, om äganderätten övergår på annan grund än arv, bodelning

eller testamente, även av den förre ägaren, inom en vecka från

den nye ägarens förvärv. Äktheten av förekommande

namnunderskrifter undersöks inte av registreringsmyndigheten --

vare sig hanteringen sker manuellt eller maskinellt -- och utgör

inte någon förutsättning för att en laglig övergång av

äganderätten skall anses föreligga. Registreringsmyndigheten

underrättar emellertid alltid den nye ägaren om det anmälda

ägarbytet. Detsamma gäller den förre ägaren, om äganderätten

till fordonet övergått på annan grund än arv, bodelning eller

testamente. Sistnämnda grunder för övergång av äganderätt måste

styrkas av den nye ägaren. Genom de nämnda rutinerna -- samt

genom det angivna kravet på formen för anmälan -- tillgodoses

rättssäkerhetsaspekterna i rimlig utsträckning, enligt

utskottets mening.

Med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen

godkänner det som regeringen förordar om att överföra

länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket.

Regeringen bör emellertid -- anser utskottet -- vara fri att

själv bestämma tidpunkten för genomförandet av

organisationsförändringen. Denna bör dock enligt utskottets

mening inte ske vid en senare tidpunkt än den regeringen

föreslår, dvs. den 1 januari 1996. Samtliga motionsyrkanden

avstyrks.

8.2 Anslagsfrågan

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

Vägverket: Kostnader för registerverksamhet för nästa budgetår

anvisar ett ramanslag på 598,5 miljoner kronor. Vidare

tilstyrker utskottet att regeringen bemyndigas besluta om att

medel får överföras från sjätte huvudtitelns anslag A 2. Drift

och underhåll av statliga vägar till anslaget A 7. Vägverket:

Kostnader för registerverksamheten, under de förutsättningar som

anges i budgetpropositionen.

8.3 Behörig länsstyrelse i ärenden om återkallelse av körkort

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen

godkänner det som regeringen förordar om att ärenden om

återkallelse av körkort skall prövas av den länsstyrelse där

körkortshavaren är folkbokförd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bilregisterverksamheten

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:T18,

1994/95:T19, 1994/95:T20, 1994/95:T21, 1994/95:T22,

1994/95:T23, 1994/95:T24, 1994/95:T906, 1994/95:T913 och

1994/95:Bo306 yrkande 1 godkänner det som regeringen förordar

i proposition 1994/95:126 om att överföra länsstyrelsens

uppgifter inom fordonsområdet till Vägverket med den ändringen

att överförandet bör ske vid en tidpunkt som regeringen

bestämmer, dock senast den 1 januari 1996,

res. (v, mp)

2. beträffande anslag till Vägverket: Kostnader för

registerverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i

proposition 1994/95:100 bilaga 7 till Vägverket: Kostnader för

registerverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 598 513 000 kr,

3. beträffande överföring av medel mellan vissa anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i den under

mom. 2 nämnda propositionen bemyndigar regeringen att besluta om

att medel får överföras från anslaget A 2. Drift och underhåll

av statliga vägar till anslaget A 7. Vägverket: Kostnader för

registerverksamhet,

4. beträffande behörig länsstyrelse i ärenden om

återkallelse av körkort

att riksdagen godkänner det som regeringen i den under mom. 1

nämnda propositionen förordar om att ärenden om återkallelse av

körkort skall prövas av den länsstyrelse där körkortshavaren är

folkbokförd.

Stockholm den 4 maj 1995

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt

(m), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica

Messing (s), Sivert Carlsson (c), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik

(fp), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Birgitta

Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s),

Claes-Göran Brandin (s), Christina Axelsson (s) och Ingemar

Josefsson (s).

Reservation

Bilregisterverksamheten (mom. 1)

Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Av budgetpropositionen" och på s. 14 slutar med

"motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:

Propositionen innehåller enligt utskottets mening inte

tillräckligt underlag för att man skall kunna göra några säkra

bedömningar av de ekonomiska konsekvenserna av regeringens

förslag, om det genomförs.

Så mycket är dock säkert att organisationsförändringen

skulle innebära en stark centralisering av

bilregisterverksamheten. Som framhålls i motion T18 (c, mp, kds)

skulle centraliseringen i sin tur innebära en avsevärt försämrad

service för alla dem som behöver bilregistrets tjänster.

Som framhålls i motion T21 (v) är flertalet av de ca 250

personer som i dag arbetar med bilregistrering kvinnor -- med

låg eller föråldrad grundutbildning, relativt hög medelålder och

lång tjänstgöringstid. Utskottet delar motionärernas uppfattning

att ett stort antal av dessa kvinnor löper risk att slås ut från

arbetsmarknaden, om regeringens förslag genomförs. En sådan

utslagning är inte bara grym mot dem den drabbar utan medför

också stora kostnader för samhället.

Utskottet har sålunda att göra en avvägning mellan, å ena

sidan, osäkra rationaliseringsvinster och, å andra sidan, en

försämrad service för bilregistrets kunder -- inte minst vissa

grupper av kunder med särskilda behov -- samt kostnader för oss

alla för att kompensera den friställda personalen.

För utskottet är denna avvägning inte svår. Vi avstyrker

regeringens förslag och tillstyrker motionsyrkandena om avslag

på propositionen samt yrkandena med den innebörden. Detta

ställningstagande innebär att syftet med samtliga övriga

motionsyrkanden torde få anses tillgodosett.

Utskottet förutsätter att regeringen -- om riksdagen avslår

dess förslag -- återkommer till riksdagen med förslag om de

anslagsmässiga konsekvenserna av riksdagens beslut.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande bilregisterverksamheten

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T18,

1994/95:T19 yrkande 1, 1994/95:T20 yrkande 1, 1994/95:T21,

1994/95:T22 yrkande 1, 1994/95:T24 yrkande 1, 1994/95:T906,

1994/95:T913 och 1994/95:Bo306 yrkande 1 samt med anledning av

motionerna 1994/95:T19 yrkande 2, 1994/95:T20 yrkande 2,

1994/95:T22 yrkande 2, 1994/95:T23 och 1994/95:T24 yrkandena 2

och 3 avslår regeringens förslag i proposition 1994/95:126 om

att överföra länsstyrelsens uppgifter inom fordonsområdet till

Vägverket,

Särskilda yttranden

1. Bilregisterverksamheten (mom. 1)

Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand

(alla m) anser

Vi har inte motsatt oss att riksdagen bifaller regeringens

förslag men vill understryka att propositionen har brister som

bör undvikas i de beslutsunderlag som regeringen överlämnar till

riksdagen.

Det brister sålunda till en början i analys av de ekonomiska

konsekvenserna av regeringens förslag. Dessa bör i sin tur

bedömas mot bakgrund av de tekniska förändringar som utgör den

grundläggande förutsättningen för förslaget.

I propositionen framhålls att bilregisterkungörelsens regler

skulle vara så utformade att endast länsstyrelsen får svara för

registerföringen i de fall direktregistrering inte görs. Om

bildfångsttekniken tillämpades, skulle -- framhåller regeringen

-- registerföringen i stället kunna ske maskinellt hos den

centrala registreringsmyndigheten, Vägverket. Framställningen är

sådan att läsaren får intrycket att riksdagen har att ta

ställning inte bara till frågan om länsstyrelsernas

bilregisterverksamhet skall föras över till Vägverket, utan

också till frågan om bildfångsttekniken över huvud taget bör

införas i bilregisterverksamheten. Uppenbarligen har även

motionärerna fått detta intryck.

Vi har därför med förvåning noterat vad regeringen säger i

den del av propositionen som avser organisationsförändringens

genomförande. Av det avsnittet framgår att Vägverket, sedan den

1 mars i år, redan tillämpar bildfångsttekniken. Därmed

undermineras inte bara grunden för den del av länsstyrelsernas

bilregisterverksamhet som alltjämt finns kvar, sedan

direktregistreringen så att säga gjort grovjobbet. Så sker också

utan att riksdagen ges tillfälle att bedöma de ekonomiska

konsekvenserna av denna genomgripande förändring. Och dessa

konsekvenser utgör ju ändå den viktigaste grunden för att

regeringen vänder sig till riksdagen med sitt förslag.

Av propositionen framgår att revisionsföretaget Öhrlings

Reveko AB har granskat de kostnadsberäkningar som presenterats

av Vägverket och länsstyrelserna. Det framgår också att

företagets rapport har remissbehandlats. Vidare framgår att man

i länsstyrelsernas utredning beräknat att bildfångsttekniken

innebär besparingar på 8 miljoner kronor per år i stället för de

40 miljoner kronor per år som regeringen anger. Vi kan

konstatera att varken rapportens eller remissvarens innehåll har

redovisats i propositionen och att regeringen inte förklarar

varför dess beräkning av organisationsförändringens

besparingseffekter förtjänar större tilltro än länsstyrelsernas.

Det är för övrigt inte helt lätt att sluta sig till hur

regeringen kommit fram till den besparingseffekt -- 40 miljoner

kronor per år -- som anges i propositionen. I ett avsnitt med

rubriken Organisation och resurser framhålls att

länsstyrelsernas sammanlagda kostnad för bilregisterverksamheten

är drygt 80 miljoner kronor. Denna kostnad bör kunna halveras --

säger regeringen -- genom organisationsförändringen och genom

att "beskattningsfrågorna också ges en ny lösning". Av ett

avsnitt med rubriken Fordonsskatt framgår att Riksskatteverket

avses få i uppdrag att föreslå en sådan lösning när bilregistret

överförts till Vägverket. Sedan Riksskatteverkets förslag

beretts "kan regeringen återkomma till riksdagen med eventuella

förslag till förändringar avseende beskattningsfunktionen". I

ett avsnitt med rubriken Finansieringsfrågor framhålls att

regeringen "redovisar de anslagsmässiga konsekvenserna av den

föreslagna omorganisationen i budgetpropositionen".

Av budgetpropositionen -- för att nu till en början övergå

till Kommunikationsdepartementets del av denna -- framgår att

Vägverkets registerverksamhet "tillförs 37,5 miljoner kronor

från länsstyrelserna".

I Civildepartementets del av budgetpropositionen framhålls

att kostnaderna för länsstyrelsernas befattning med bilregistret

uppgår till 83,5 miljoner kronor per år. Vid beräkningen av

anslaget till Länsstyrelserna har detta minskats med det angivna

beloppet mot bakgrund av regeringens förslag om

bilregisterverksamheten. Efter att ha läst budgetpropositionen

så långt, kan man alltså konstatera att besparingen uppgår till

46 miljoner kronor (83,5 --37,5). Utmärkt, säger man sig,

besparingen är ju större än vad regeringen angivit. Men hur var

det med fordonsskattefrågorna? Regeringen skulle ju återkomma

till riksdagen med dem, sedan Riksskatteverket studerat frågan.

Man måste tydligen vänta ännu någon tid, innan bilden av de

fullständiga besparingseffekterna -- enligt regeringens

bedömning -- klarnar.

Döm om vår häpnad, när regeringen visar sig återkomma till

riksdagen förr än man rimligtvis kunde ana -- nämligen samma

dag. Ty i Finansdepartementets del av budgetpropositionen står

att läsa att länsstyrelsernas verksamhet inom

fordonsskatteområdet skall föras över till skatteförvaltningen.

För den nytillkommande verksamheten beräknas ett resurstillskott

för skatteförvaltningen på 9 miljoner kronor för budgetåret

1995/96. Nu gäller det att komma ihåg att nästa budgetår

omfattar 18 månader och samtidigt ge akt på att de 37,5 miljoner

kronor, som det talas om i Kommunikationsdepartementets del av

budgetpropositionen, av allt att döma endast avser 12 månader.

Först efter de av dessa omständigheter föranledda

räkneoperationerna står bilden äntligen klar: 83,5 minus 37,5,

minus tolv artondelar -- dvs. två tredjedelar -- av nio,

summa 40.

Vi vill understryka att denna långa redogörelse inte hade

behövts om propositionen hade uppfyllt de krav på tydliga och

samordnade beslutsunderlag som vi menar att riksdagen har rätt

att ställa på regeringen. Tydligheten ökar inte av att

regeringen på flera ställen framställer sina ståndpunkter som

"förslag", ehuru de på intet sätt omfattas av regeringens

hemställan. Denna är för övrigt, i huvudfrågan, inte heller

tydlig. Riksdagen bör sålunda enligt regeringen godkänna "det

som regeringen förordar om att överföra länsstyrelsens uppgifter

inom fordonsområdet till Vägverket". Av propositionen framgår

att det angivna området bl.a. omfattar bilregisterverksamheten

och fordonsskattefrågorna. Det förslag som riksdagen, på

grundval av propositionen, har att ta ställning till gäller

emellertid endast bilregisterverksamheten.

Fordonsskattefrågorna, ja, de behandlas -- som framgår av vad vi

anfört -- på ett överraskande sätt i en helt annan proposition.

Med anledning av den andra frågan, som underställs riksdagen och

som gäller en procedurregel i ärenden om återkallelse av

körkort, undrar vi också varför regeringen förelägger riksdagen

förslag till beslut i en fråga, vilken -- enligt vad regeringen

själv uttryckligen framhåller -- avser ett administrativt

spörsmål som den själv får besluta om.

Vi motsätter oss, som nämnts, inte att riksdagen bifaller

regeringens förslag, ehuru dess ekonomiska konsekvenser är

svårbedömda. Vi förutsätter emellertid att regeringen noggrant

följer dessa konsekvenser och redovisar dem för riksdagen. Vi

utgår vidare från att regeringen i fortsättningen till riksdagen

överlämnar beslutsunderlag med högre kvalitet än vad som

kännetecknar det nu föreliggande.

2. Bilregisterverksamheten (mom. 1)

Sivert Carlsson (c) och Kenth Skårvik (fp) anför:

Vi har inte motsatt oss att riksdagen bifaller regeringens

förslag men vill understryka att det beslutsunderlag som

regeringen förelagt riksdagen har vissa brister. Som en följd

härav framstår besparingseffekterna av regeringens förslag som

osäkra. Vi kan emellertid konstatera att bildfångsttekniken

redan tagits i bruk av Vägverket som ett led i den ständigt

fortgående datoriseringen, även av statliga

förvaltningsuppgifter. Det är viktigt och riktigt att använda

modern tekniks möjligheter, men det är också angeläget att alla

de, som av olika anledningar efterfrågar personliga tjänster i

samband med sina bilregisterärenden, även i fortsättningen kan

få dessa behov tillgodosedda. Nuvarande organisation av

bilregisterverksamheten gör detta möjligt.

Vi har därför med tillfredsställelse noterat den av

regeringen angivna målsättningen att kundmottagningar skall

finnas på minst lika många ställen som i dag samt att

länsstyrelsens körkorts- och yrkestrafikinriktade verksamhet

kommer att bibehållas. Vi förutsätter mot den bakgrunden att

Vägverket, såsom antyds i propositionen, vid övertagandet av

bilregisterverksamheten också använder sig av den kompetens som

i dag finns hos länsstyrelsernas trafikadministrativt engagerade

personal. Härigenom minskas också de svårigheter för den berörda

personalen som organisationsförändringen innebär.

Kundmottagningarna synes vidare med fördel, i förekommande fall,

kunna lokaliseras till nuvarande expeditioner för

bilregisterärenden.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionerna2

Proposition 1994/95:1262

Den framtida trafikadministrativa verksamheten2

Proposition 1994/95:100 bilaga 72

Vägverket: Kostnader för registerverksamhet 2

Motionerna2

Motioner väckta med anledning av proposition

1994/95:1262

Motioner avgivna under den allmänna motionstiden i januari

19953

Utskottet4

1 Inledning4

2 Ärendets beredning5

3 Bilregisterverksamheten5

3.1 Registreringens rättsverkningar m.m.5

3.2 1988 års förordning om direktregistrering i

bilregistret6

4 Regeringens överväganden och förslag i fråga om

bilregisterverksamheten6

4.1 Förslaget i huvuddrag6

4.2 Allmänna överväganden6

4.3 Vissa uppgifter på bilregisterområdet8

4.4 Organisation och resurser9

4.5 Finansieringsfrågor9

4.6 Genomförande10

5 Vissa nyligen ikraftträdda ändringar i

bilregisterkungörelsen10

6 Motionsförslag11

7 Behörig länsstyrelse i ärenden om återkallelse av

körkort12

8 Utskottets ställningstagande13

8.1 Bilregisterverksamheten13

8.2 Anslagsfrågan14

8.3 Behörig länsstyrelse i ärenden om återkallelse av

körkort15

Hemställan15

Reservation16

Särskilda yttranden17