Bet. 1994/95:TU24

Trafikutskottets betänkande

1994/95:TU24

Kommunikationsforskning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

TU24

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens samtliga

förslag under avsnittet Kommunikationsforskning i

budgetpropositionen. Förslagen innebär att totalt 345,9 miljoner

kronor anvisas för främst forsknings- och utvecklingsarbete inom

kommunikationssektorn. Av dessa medel avser 49,4 miljoner kronor

bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

och 197,7 miljoner kronor bidrag till

Kommunikationsforskningsberedningen (KFB).

I betänkandet behandlas åtta motioner som gäller frågor om

ytterligare anslag, kommunikationsforskningens inriktning och

lokalisering samt olika utredningsfrågor. Samtliga motioner

avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats sex reservationer, nämligen från

v-ledamoten (1) om anslag till

Kommunikationsforskningsberedningen, från v-ledamoten (2) om

tyngre fordon, från mp-ledamoten (3) om miljöinriktat

trafiksystem i övrigt, från v- och mp-ledamöterna (4) om

kvinnoperspektiv i trafiksystemet, från v- och mp-ledamöterna

(5) om just-in-time-transporter samt från mp-ledamoten (6) om

snabbspårvägar.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Kommunikationsforskning

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) i avsnittet

Kommunikationsforskning (s. 97--105)

1. att riksdagen till Statens väg- och

transportforskningsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett

anslag på 1 000 kr (punkt F 1),

2. att riksdagen till Bidrag till Statens väg- och

transportforskningsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 49 356 000 kr (punkt F 2),

3. att riksdagen till Kommunikationsforskningsberedningen

för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 197 735 000 kr

(punkt F 3 yrk. 1),

4. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i

propositionen bemyndigar regeringen att besluta om den ram som

skall gälla för Kommunikationsforskningsberedningens åtaganden

vad avser fördelning av forskningsmedel under de kommande sex

åren (punkt F 3 yrk. 2),

5. att riksdagen till Bidrag till forskning om el- och

hybridfordon för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 61 000 000 kr (punkt F 4),

6. att riksdagen till Statistik och prognoser för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 34 810 000 kr (punkt F 5),

7. att riksdagen till Transportinformatik för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr (punkt

F 6).

Motionerna

1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

29. att riksdagen beviljar ett anslag på 20 000 000 kr för

att stimulera utvecklingen av nya transportlösningar, som ger

mindre energiåtgång, mindre utsläpp och effektivare transporter,

i form av en särskild riskkapitalfond för trafikprojekt,

34. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

regionala snabbspårvägar.

1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att initiera och stödja en

informationsinsats om att beskriva kvinnoperspektiv på

trafiksystem,

8. att riksdagen hos regeringen begär att den utreder de

samhällsekonomiska konsekvenserna av just-in-time-transporter,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att miljöförbättra de tyngre fordonen,

15. att riksdagen till Kommunikationsforskningsberedningen

för budgetåret 1995/96 anslår 45 000 000 kr utöver regeringens

förslag.

1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att riksdagen beslutar om att samtliga

nyproducerade bilar fr.o.m. år 1999 som drivs med fossila

bränslen även skall kunna drivas med biobränslen eller

elektricitet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att riksdagen beviljar ett anslag på

10 miljoner kronor till en trafikomvandlingsfond för kommunerna

och Vägverket för att dessa genom information, planering m.m.

skall stödja och uppmuntra efterfrågan på alternativdrivna

bilar.

1994/95:T904 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare forskning vad gäller

miljökonsekvenserna av gummidäck,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Sverige skall arbeta för att EU

eftersträvar miljövänlig produktion av gummidäck.

1994/95:T907 av Lars Bäckström (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppbyggnaden av ett regionalt centrum

för kommunikationsforskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bygga upp ett regionalt centrum

för kommunikationsforskning i Fyrstadsregionen,

3. att riksdagen till Kommunikationsforskningsberedningen

för budgetåret 1995/96 anvisar 45 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit.

1994/95:T912 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett nationellt kunskapscentrum i

Falun/Borlänge med samverkan mellan statliga verk, företag och

högskolan.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om transportforskning fokuserad på

kvinnors resemönster.

1994/95:N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (båda mp)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den med

utgångspunkt i de i motionen anförda exemplen från Frankrike och

Kalifornien finner vägar att gynna elbilen,

2. att riksdagen beslutar att införa begreppet elbil i

relevant lagtext, med innebörden "fordon som huvudsakligen

framförs medelst elektriskt driven motor",

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljöklassning av elbilar.

Bakgrund

Inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs

och initieras forskning och utveckling (FoU) med inriktning på

transporter, post och telekommunikationer, meteorologi,

hydrologi och oceanografi samt geoteknik. Från departementets

huvudtitel anvisas forskningsanslag till

Kommunikationsforskningsberedningen och Statens väg- och

transportforskningsinstitut samt medel för bl.a. statistik och

prognoser inom trafikområdet.

Enligt nuvarande ordning beslutar riksdagen på grundval av

regeringens förslag om treåriga program för forskningen.

Nuvarande riktlinjer för forskningen lades fast våren 1993 och

gäller för perioden 1993/94--1995/96 (prop. 1992/93:170, bet.

TU34, rskr. 397). Beslutet innebar bl.a. att en beställar- och

utförarmodell infördes för forskningen samt att ökade resurser

tillfördes kommunikationsforskningen.

Utskottet

1 Anslagsfrågor

1.1 Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

VTI utför kvalificerad tillämpad forskning och utveckling

(FoU) åt myndigheter och andra uppdragsgivare. VTI skall genom

detta arbete bidra till ett effektivare, tillgängligare, säkrare

och miljövänligare trafik- och transportsystem. VTI skall svara

för övergripande miljö- och energikonsekvensbeskrivningar inom

trafik- och transportområdet. VTI:s verksamhet finansieras

främst med uppdragsintäkter men också med anslag.

Enligt regeringen visar årsredovisningen att VTI:s

verksamhetsmål i allt väsentligt uppfyllts. Regeringen anser att

de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska

proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Regeringen föreslår att riksdagen till bidrag till VTI för

budgetåret 1995/96, som omfattar 1 juli 1995--31 december 1996,

anvisar ett ramanslag på ca 49,4 miljoner kronor. Anslaget

skall disponeras av VTI för myndighetsuppgifter samt för att

täcka vissa övriga kostnader för kompetensutveckling, lokaler,

särskild utrustning och administration. Med hänvisning till

kravet på besparingar i statsbudgeten och beräknad minskning av

lokalkostnaderna innebär regeringens förslag en minskning av

anslaget med ca 1,9 miljoner kronor i förhållande till

planeringsramen för innevarande budgetår. Regeringen föreslår

vidare att riksdagen för budgetåret 1995/96 anvisar ett formellt

1 000-kronorsanslag under vilket VTI:s uppdragsverksamhet

redovisas.

Utskottet vill i enlighet med vad som framhölls i samband med

det senaste forskningspolitiska beslutet, erinra om att VTI

representerar en värdefull forskningsresurs och forskningsmiljö

genom sin tvärvetenskapliga uppbyggnad och den kontinuitet som

finns i verksamheten (bet. 1992/93:TU34).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisningar för budgetåret 1995/96.

1.2 Kommunikationsforskningsberedningen (KFB)

KFB har till uppgift att planera, initiera, stödja och

samordna övergripande kommunikationspolitiskt motiverad

forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet. KFB skall

också svara för information och dokumentation inom

forskningsområdet.

KFB har fr.o.m. budgetåret 1993/94 fått ändrade uppgifter

och nya mål för verksamheten i enlighet med riksdagens

forskningspolitiska beslut år 1993.

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års

forskningspolitiska proposition bör gälla för KFB även för

budgetåret 1995/96 (1 juli 1995--31 december 1996). Regeringen

anser vidare att KFB:s inriktningsplan utgör en utmärkt grund

för beredningens fortsatta arbete.

I propositionen framhålls att Sverige som medlem i EU blir

fullt ut delaktig i de gemensamma forskningsprogram som bl.a.

omfattar transportområdet. EU-medlemskapet medför också att KFB

avlastas uppgiften att inom EES-avtalets ram finansiera Sveriges

deltagande i EU:s särprogram för transportforskning. Regeringen

föreslår därför en besparing på KFB:s anslag med 22,5 miljoner

kronor budgetåret 1995/96.

Regeringen framhåller vidare att den resursförstärkning som

beredningen fick i samband med att sektorsforskningsansvaret

övertogs från dåvarande Televerket fr.o.m. budgetåret 1993/94

uppgick till 15 miljoner kronor per år. Enligt regeringens

mening är det uppenbart att denna resursnivå är klart

otillräcklig mot bakgrund av den stora betydelse som forskningen

inom telekommunikations- och informationsteknologiområdet i dag

måste tillmätas. Det program för en förstärkt forskning inom

informationsteknologiområdet som KFB redovisat ger enligt

regeringens bedömning en god grund för att bredda

forskningsbasen inom detta område. Regeringen föreslår ett

tillskott av anslagsmedel till KFB för

informationsteknikforskning på 37,5 miljoner kronor.

Sammantaget anser regeringen att KFB bör tilldelas ett

ramanslag på 197,7 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Hänsyn har därvid också tagits till en beräknad minskning av

beredningens egna lokalkostnader.

Enligt propositionen är det angeläget att KFB kan besluta om

fördelning av medel för forskningsprojekt som löper över en

längre period. Regeringen anser därför att det även

fortsättningsvis skall vara möjligt för beredningen att fatta

sådana beslut för en sexårsperiod. Det är dock inte rimligt,

vare sig från konstitutionell eller saklig synpunkt, att

beredningen låser betydande delar av sitt anslag för engagemang

som sträcker sig bortom den planeringsperiod som gäller för

ramanslaget. Ett sådant bemyndigande har senast lämnats av

regeringen till KFB i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95

och gäller åtaganden under åren 1997/98--1999/2000 inom en total

ram av högst 160 miljoner kronor. I propositionen föreslås att

regeringen bör bemyndigas att i regleringsbrevet närmare

precisera en högsta ram för sådana åtaganden under budgetåret

1995/96 för perioden fram t.o.m. budgetåret 2001.

I motionerna T224 (v) och T907 (v) föreslås att anslaget till

KFB ökas med 45 miljoner kronor utöver regeringens förslag

budgetåret 1995/96. Medlen bör användas till att förstärka

forskningen beträffande bl.a. samordning och interaktion mellan

olika kommunikationsslag, vilka kommunikationer vi skall ha i

framtiden, vilka satsningar som är lämpliga i olika delar av

landet samt miljöfrågor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen under

anslaget Kommunikationsforskningsberedningen anvisar 197,7

miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Utskottet vill härvid

särskilt framhålla betydelsen av den föreslagna satsningen på

informationsteknikforskning. I ett skede då informationstekniken

är på stark frammarsch i samhället är det viktigt att KFB kan

leva upp till sitt sektorsforskningsansvar.

Beträffande förslagen i motionerna T224 (v) och T907 (v) om

att anslaget till KFB bör ökas med ytterligare 45 miljoner

kronor budgetåret 1995/96 för forskning om bl.a. samordning

mellan olika trafikslag och trafikmiljöfrågor vill utskottet

framhålla att forskning om de frågor som nämns i dessa

motionsförslag faller inom KFB:s sektorsforskningsansvar. KFB:s

uppgift är härvid att inom ramen för tilldelade resurser

prioritera mellan olika FoU-projekt. Utskottet vill också

hänvisa till regeringens kommunikationskommitté som kommer att

behandla vissa av de frågeställningar som tas upp i dessa

motionsförslag. Med hänvisning till det anförda och till det

statsfinansiella läget avstyrker utskottet motionsförslagen.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att regeringen

bemyndigas att besluta om ram för KFB:s åtaganden vad avser

fördelning av forskningsmedel under de kommande sex åren.

1.3 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon

Riksdagen beslutade våren 1993 att KFB skulle inleda ett

fyraårigt program för forskning, utveckling och demonstration

beträffande användningen av el- och hybridfordon. Riksdagen

beslutade våren 1994 att programmet skulle omfatta totalt 120

miljoner kronor för fyraårsperioden 1993/94--1996/97. Hittills

har riksdagen för två budgetår anvisat totalt 39 miljoner

kronor för dessa ändamål. För budgetåret 1995/96 föreslår

regeringen att 61 miljoner kronor anvisas för programmets

fortsatta genomförande.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

1.4 Statistik och prognoser

Enligt riksdagens forskningspolitiska beslut år 1993

inrättades under Kommunikationsdepartementet den 1 juli 1993

Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom

transportsektorn (DPU). Enligt direktiven har DPU ansvar för att

utarbeta prognoser för trafikutvecklingen, planeringsmetoder

samt samhällsekonomiska bedömningar av effekter av utvecklingen

av transportsystemet. I DPU:s ansvar ingår vidare att utarbeta

nulägesbeskrivningar och statistik rörande transporter och

trafik och att samordna riksomfattande resvaneundersökningar.

Medel till DPU:s verksamhet anvisas över anslaget till statistik

och prognoser.

Regeringen anser att DPU:s verksamhetsplan kan ligga till

grund för kommande verksamhet i de delar som gäller nuvarande

uppgifter. Mot bakgrund bl.a. av informationsteknikens växande

betydelse och strävandena att i ökad utsträckning tillämpa en

helhetssyn på kommunikationerna bör DPU:s analys- och

planeringsuppgifter vidgas till att omfatta hela

kommunikationssektorn med dess olika kommunikationsmedier, dvs.

förutom fysiska transporter även post- och televerksamhet m.m.

Även med hänsyn till de uppgifter DPU redan fullgör när det

gäller planeringen inom transportsektorn anser regeringen att

det ligger närmast till hands att DPU ges ansvaret även för att

ställa samman det planerings- och beslutsunderlag som

statsmakterna behöver inom övriga delar av

kommunikationssektorn. Det är därvid en fördel att DPU redan

har ett samlat statistikansvar för hela kommunikationssektorn.

För dessa tillkommande analys- och planeringsuppgifter bör

enligt propositionen DPU:s anslag ökas med 3 miljoner kronor.

DPU är fr.o.m. innevarande budgetår ansvarigt för officiell

statistik inom området transporter och kommunikationer.

Uppbyggnaden av en mer tillförlitlig och heltäckande statistik

om telekommunikationer och därtill anknuten informationsteknik

bör forceras enligt regeringen. För sistnämnda ändamål och

övriga statistikuppgifter föreslås att anslaget förstärks med 9

miljoner kronor.

Enligt regeringens uppfattning finns det starka såväl

formella som praktiska skäl för att verksamheten bör bedrivas i

myndighetsform. Mot denna bakgrund och med hänvisning till att

delegationens verksamhet föreslås utvidgas ytterligare anser

regeringen att DPU bör ombildas till myndighet. Sammantaget

föreslås att riksdagen till anslaget Statistik och prognoser

anvisar 34,8 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det finns

betydande fördelar med att ge DPU ett samlat ansvar för analys-

och planeringsuppgifter samt statistik för hela

kommunikationssektorn. Därmed skapas förbättrade möjligheter för

att beslutsunderlaget skall kunna tillgodose behovet av en

helhetssyn på området. Utskottet har ingen erinran mot förslaget

att DPU ombildas till en myndighet. Utskottet tillstyrker också

den föreslagna medelsanvisningen.

1.5 Transportinformatik

Regeringen har tillsatt en delegation som arbetar med frågor

om informationsteknikens användning i trafik- och

transportsystemet. Enligt kommittédirektiven (dir. 1994:41)

skall delegationen utreda frågor om informationsteknikens

trafikpolitiska konsekvenser och behovet av att utforma ett

regelverk kring informationsteknikens användning i trafiken samt

bereda förslag till särskilda insatser för att främja

användningen av sådan teknik i transportsektorn. Uppdraget skall

vara avslutat före utgången av år 1996. Medel för delegationens

verksamhet anvisas över anslaget Transportinformatik (anslaget

benämndes budgetåret 1994/95 Informationsteknologi). Riksdagen

har för innevarande budgetår anvisat 2 miljoner kronor på

anslaget. Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 en

medelsanvisning på 3 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

2 Kommunikationsforskningens inriktning

I det följande behandlas motionsförslag som väckts om bl.a.

FoU-verksamhetens inriktning och om olika utredningsfrågor.

2.1 Miljöinriktat trafiksystem

I motion T904 (fp) om miljövänliga gummidäck refereras

till en undersökning som varit knuten till

Kemikalieinspektionen. Denna undersökning behandlar bl.a. det

kemiska innehållet i gummidäck till bilar och miljöeffekterna av

den gummimassa som sprids utmed vägarna i samband med

däckslitaget. En del av kemikalierna från däckslitaget som

hamnar i miljön kan vara skadliga. Det gäller bl.a. s.k. HA-olja

som används som mjukgörare i däck. Enligt motionen bör

miljökonsekvenserna av gummidäck bli föremål för ytterligare

forskning. Forskning bör ske om bl.a. miljövänligare

gummisorter. Vidare bör enligt motionen Sverige arbeta för att

EU eftersträvar miljövänlig produktion av gummidäck. Bakgrunden

till detta är främst att Sverige importerar en stor del av

däcken från EU-området.

Utskottet anser att de frågor som tas upp i motionen är

viktiga. Det är som motionärerna framhåller angeläget med

ytterligare forskning om miljövänliga gummidäck inte bara med

hänsyn till tänkbara miljökonsekvenser utan också med anledning

av däckens stora betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt. Utskottet

förutsätter att sådan forskning kan komma till stånd utan något

initiativ från riksdagens sida. Utskottet förutsätter också att

regeringen, när den så finner lämpligt, kommer att arbeta för

att EU eftersträvar en miljövänlig produktion av gummidäck. Med

hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen inte

påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. Den avstyrks

följaktligen.

I motion T224 (v) framhålls att de tyngre fordonen måste

miljöförbättras. Det är viktigt att de tyngre fordonen minskar

bränsleförbrukningen och att motorer som kan köras på

biobränslen utvecklas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det är

viktigt att minska miljöproblemen från de tyngre fordonen. Stora

ansträngningar måste göras för att utveckla ny teknik vad gäller

motorer, drivsystem och drivmedel. Sådant arbete pågår bl.a.

inom ramen för KFB:s forskningsverksamhet. Något initiativ från

riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet är inte

erforderligt varför det avstyrks av utskottet.

I tre motioner från Miljöpartiet lämnas förslag som syftar

till att uppnå ett miljöinriktat trafiksystem i övrigt.

I motion T221 (mp) föreslås att 20 miljoner kronor anvisas

till en särskild riskkapitalfond för trafikprojekt för att

stimulera utvecklingen av nya transportlösningar som ger mindre

energiåtgång, mindre utsläpp och effektivare transporter. Det

gäller bl.a. forskning kring drivmedel. Det framhålls att svensk

uppfinnartradition är mycket god men att det behövs ökat stöd

för att olika idéer skall kunna prövas och utforskas.

Småföretagen utgör en stor potential i sammanhanget.

Enligt motion T225 (mp) bör riksdagen besluta att samtliga

nyproducerade bilar fr.o.m. år 1999 som drivs med fossila

bränslen även skall kunna drivas med biobränslen eller

elektricitet. I motionen föreslås också att 10 miljoner kronor

anvisas till en trafikomvandlingsfond som skall användas av

kommunerna och Vägverket för information, planering m.m. för att

stödja och uppmuntra efterfrågan på alternativdrivna bilar.

Bakgrunden är enligt motionärerna att det finns ett stort

intresse för alternativdrivna bilar men att en verklig

efterfrågan på dessa förhindras på grund av kunskaps- och

kapitalbrist.

I motion N236 (mp) framhålls att regeringen med utgångspunkt i

de i motionen anförda exemplen från Frankrike och Kalifornien

bör finna vägar att gynna elbilen. Som exempel anförs bl.a.

Kaliforniens krav på biltillverkare som säljer mer än 35 000

nya bilar per år. Minst 2 % av deras försäljning skall vara

bilar med nollutsläpp. Vidare refereras till exempel från

Frankrike om förbud mot all innerstadstrafik utom den som sker

med elbil för att minska luftföroreningarna samt om samverkan

mellan franska staten och biltillverkarna Renault och

Peugeot-Citroën för att hålla nere priset på elbilar för

konsumenterna.

I motion N236 (mp) föreslås vidare att begreppet elbil införs

i relevant lagtext med innebörden "fordon som huvudsakligen

framförs medelst elektriskt driven motor". Detta påverkar bl.a.

kommunernas möjligheter att utforma parkeringsbestämmelser om

t.ex. gratisparkering för elbilar, anser motionärerna. Även

elhybridbilar bör kunna tolkas in i bestämmelserna. Vidare

föreslås att en miljöklass 0 eller 0,5 bör införas för elbilar

eller el- och elhybridbilar.

Enligt utskottets mening råder enighet om att trafiksystemet

måste utformas så att miljökonsekvenserna hålls på en acceptabel

nivå. En intensiv forskning och andra åtgärder är nödvändiga om

ett miljöanpassat transportsystem skall kunna utvecklas.

I det arbete med ett miljöanpassat transportsystem, som

regeringen bl.a. redovisat för riksdagen i en särskild skrivelse

(skr. 1994/95:120), ingår olika åtgärder såväl på FoU-området

som på andra områden. Regeringens kommunikationskommitté har i

uppdrag att behandla trafikens miljöfrågor och lägga fram

förslag till hur ett miljöanpassat transportsystem skall kunna

åstadkommas.

Utskottet vill erinra om riksdagens forskningspolitiska

beslut i vilket miljöfrågorna angavs som ett prioriterat område.

Exempelvis är de satsningar som sker inom ramen för KFB:s

forskningsverksamhet vad gäller bl.a. biobränslen och el- och

hybridfordon viktiga delar i arbetet med att utveckla ett

miljöanpassat transportsystem. Utskottet vill härvid erinra om

att riksdagen våren 1994 beslutade om en resursnivå på

sammanlagt 120 miljoner kronor till ett fyraårigt

forskningsprogram beträffande el- och hybridfordon. I avsnitt

1.3 i detta betänkande har utskottet förordat att riksdagen

anvisar 61 miljoner kronor till KFB för nästa budgetår inom

ramen för detta forskningsprogram. Sammantaget finns enligt

utskottets mening goda förutsättningar för att forskningen skall

kunna lämna verkningsfulla bidrag till arbetet med att

miljöanpassa transportsystemet.

I fråga om motionsförslaget om att en miljöklass 0 eller 0,5

bör införas för elbilar eller el- och elhybridbilar, har

utskottet erfarit att Miljöklassutredningen i sitt

delbetänkande om ett vidareutvecklat miljöklasssystem i EU

(SOU 1995:31) föreslagit att miljöklassning av el- och

hybridbilar införs. Betänkandet har nyligen överlämnats till

regeringen.

Utskottet vill erinra om att det inte ankommer på riksdagen

och regeringen att i detalj lägga fast vilken forskning som

skall utföras med statliga bidrag. Denna uppgift har delegerats

till bl.a. myndigheter som har till uppgift att beställa och

finansiera forskning, såsom KFB på kommunikationsområdet. Inom

ramen för den inriktning som fastlades i det senaste

forskningspolitiska beslutet år 1993 ankommer det på KFB att

beställa och finansiera forskning inom kommunikationsområdet.

Utskottet är med hänvisning till det statsfinansiella läget

inte berett att förorda att riksdagen anvisar ytterligare medel

för att stimulera utvecklingen av nya transportlösningar och för

att uppmuntra efterfrågan på alternativdrivna bilar.

Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet

av bl.a. pågående forsknings- och utvecklingsarbete avstyrker

utskottet motionerna T221 (mp), T225 (mp) och N236 (mp) i nu

behandlade delar.

2.2 Kvinnoperspektiv i trafiksystemet

Enligt motion T224 (v) är frågan om en fungerande

kollektivtrafik en viktig jämställdhetsfråga. En satsning på

spårbunden trafik innebär en satsning på kvinnorna, de äldre,

barnen och ungdomarna. Dessa grupper är mer beroende av en

fungerande kollektivtrafik än andra. Mot denna bakgrund

framhålls i motionen att regeringen bör initiera och stödja en

informationsinsats för att beskriva trafiksystemet utifrån ett

kvinnligt perspektiv.

I motion A807 (c) behandlas frågor om transportforskning

fokuserad på kvinnors resemönster. Det framhålls att det är

nödvändigt att utveckla alternativa allmänna transportsystem som

anpassas till boendemiljöerna och baseras på olika kategoriers

behov bl.a. av rörlighet. Kvinnor har här en speciell roll

eftersom de koncentrerar sig mer på stadens livskvalitet än på

farten. Transportforskningen har inte varit särskilt inriktad på

kvinnors resmönster. Det är inte alldeles klarlagt i hur stor

utsträckning resebeteende reflekterar resebehov.

Transportforskningen är enligt motionen viktig för att få fram

material för att bättre kunna fokusera planeringen kring

kvinnors resebehov.

Utskottet har tidigare, senast under våren 1994 (bet.

1993/94:TU25), behandlat frågor om kvinnoperspektiv i

trafiksystemet och särskilt sådana frågeställningar som nämns i

motion T224 (v). Utskottet vill framhålla att resvanorna skiljer

sig åt mellan män och kvinnor. Utskottet vill samtidigt erinra

om att skillnader i resvanor också föreligger mellan olika

åldersgrupper och geografiska områden. Enligt den övergripande

trafikpolitiska målsättningen förutsätts att en anpassning skall

ske till medborgarnas olika trafikbehov. Det är därför angeläget

att trafiksystemets uppbyggnad sker på ett sådant sätt att olika

resenärers intressen vägs samman.

Utskottet vill också framhålla att de resvaneundersökningar

som genomförs innebär att kunskaperna om resvanorna för olika

kategorier i samhället, t.ex. för kvinnor, fördjupas och kommer

till ökad nytta i trafikplaneringen. Utskottet vill också erinra

om den forskning som bl.a. initierats av KFB om exempelvis

kollektivtrafik och övriga persontransporter. När sådan

forskning generellt behandlar t.ex. olika trafikantkategorier

kommer därvid också forskningsresultaten att gälla bl.a.

kvinnors villkor. Utskottet vill framhålla vikten av att

kommunikationsforskningen framöver kan inriktas på

frågeställningar som särskilt gäller kvinnor och

kommunikationer. Detta är en viktig jämställdhetsfråga som inte

bara gäller fysiska transporter utan även exempelvis

telekommunikationer. Vad gäller spridning av

forskningsinformation vill utskottet erinra om KFB:s ansvar för

dokumentation och information om forskningsresultaten inom

kommunikationsområdet.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att något

särskilt initiativ från riksdagens sida med anledning av

motionsförslagen inte är nödvändigt. Motionerna avstyrks därför

i nu behandlade delar.

2.3 Andra forskningsfrågor

Enligt motion T224 (v) har trafikpolitiken anpassats till den

kraftigt ökade bilismen och till företagens

just-in-time-filosofi (rullande lager). Det sistnämnda systemet

har medfört en kraftig ökning av transportbehovet, fler lätta

lastbilar och högre energiförbrukning. Denna utveckling har

enligt motionen inneburit en oplanerad överföring av kostnader

från företagen till samhället i form av ökat vägslitage, fler

trafikoffer och sämre miljö. Enligt motionen bör därför en

utredning om de samhällsekonomiska konsekvenserna av

just-in-time-transporter tillsättas.

Utskottet konstaterar att godstrafikens konsekvenser för

samhället behandlats i rapporter inom ramen för

Transportforskningsberedningens (TFB), numera

Kommunikationsforskningsberedningens (KFB), verksamhet. I en

forskningsrapport som redovisades år 1991 (TFB-rapport 1991:7,

Förändringar i transportmönster -- externa effekter) angavs att

effekterna av material-administrativa tillämpningar på

transportmönstret inte är entydiga. Allmänt sett synes dock

utvecklingen leda till en ökning av såväl trafik- som

transportarbetet. Vidare leder utvecklingen till en omfördelning

mellan transportslagen. Lastbil och flyg har tagit

marknadsandelar från tåg och sjöfart. De negativa externa

effekter som kan uppstå, såsom miljöeffekter, olyckor,

vägslitage och trängsel, bedöms i rapporten generellt sett ha

ökat till följd av utvecklingen. Av rapporten framgår dock också

att nya transportmönster går att kombinera med en positiv

utveckling som minskar transporternas externa effekter för

samhället. Utskottet konstaterar vidare att liknande

frågeställningar om material-administrativa tillämpningar m.m.

har behandlats i TFB-rapport 1992:31 benämnd Framtida

godstransporter i ett omvärldsperspektiv.

Utskottet vill också erinra om att regeringens

kommunikationskommitté har i uppdrag att lägga fram förslag till

en nationell plan för kommunikationerna, vilket innebär att

transportsystemet som helhet behöver analyseras liksom hur ett

miljöanpassat transportsystem skall kunna åstadkommas.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens

sida. Det avstyrks därför av utskottet.

I motion T221 (mp) föreslås att en utredning om regionala

snabbspårvägar tillsätts. Utredningen bör utarbeta olika

förslag om regionala snabbspårvägar samt utreda om dessa även

kan samordnas i ett nationellt snabbspårnät.

Utskottet vill i fråga om motionsförslaget beträffande

snabbspårvägar erinra om att det ankommer på KFB att beställa

forskning om bl.a. olika former av väg- och spårburen

kollektivtrafik. Vidare kan nämnas att inom ramen för den s.k.

storstadstrafiköverenskommelsen i Stockholmsregionen

(Dennisöverenskommelsen) ingår snabbspårvägsnät.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens

sida. Motionen avstyrks därför av utskottet i denna del.

3 Kommunikationsforskningens lokalisering

I motion T907 (v) föreslås att ett regionalt centrum byggs upp

för kommunikationsforskning. Det bör vara lokaliserat utanför de

etablerade högskolor som arbetar med sådan forskning. Resurser

bör ges till centrumet för viss grundforskning och för att

utveckla system och lösningar som kan anpassas till direkt

industriproduktion. Samverkan bör ske med industrin. Det kan

gälla system för kombitransporter, trafikledning, samordning

land--sjötransporter, kollektivtrafik för tätorter m.m.

Miljöaspekterna måste ges stor vikt. Enligt motionen bör KFB:s

anslag användas till grundfinansieringen. Det föreslås att det

regionala centrumet för kommunikationsforskning byggs upp i

Fyrstadsregionen. Som skäl anges de goda förutsättningarna i

området, bl.a. högskolan i Trollhättan/Uddevalla och närheten

till SAAB:s och Volvos transportmedelsindustrier.

Enligt motion T912 (s) om transporthögskola i Borlänge har de

utflyttade statliga verken fått stor betydelse för regionernas

förmåga att växla om till en mer kunskaps- och tjänsteorienterad

utveckling. Det är nu viktigt för regionerna att fortsätta

utveckla kompetens och kunskapmiljöer i berörda mellanstäder med

hjälp av högskolorna och verken. Detta bör även gynna verkens

kunskapsuppbyggnad och rekrytering. Mot denna bakgrund föreslås

i motionen att ett nationellt kunskapscentrum byggs upp i

Falun/Borlänge i samverkan mellan statliga verk, företag och

högskolan. Med deltagande av bl.a. Banverket, Vägverket, VTI och

högskolan skulle ett nationellt kunskapscentrum för utbildning

och forskning inom transportområdet kunna byggas upp i

Falun/Borlänge. Delar av VTI borde kunna ingå i detta centrum.

Utskottet vill med anledning av motionsförslagen framhålla

betydelsen av att landets forskningsresurser används på ett

effektivt och ändamålsenligt sätt. Strukturen och

rollfördelningen mellan beställare och utförare av forskning är

av strategisk betydelse. KFB:s uppgift är bl.a. att initiera och

stödja kommunikationsforskning vid olika forskningsorgan.

Forskningen kommer därvid att utföras på olika platser i landet.

Enligt 1993 års forskningspolitiska beslut innefattar statens

ansvar för kommunikationsforskningen att fungerande

forskningsmiljöer med kompetenta forskare skapas som möjliggör

en långsiktig kunskapsuppbyggnad. Utskottet anser att det främst

bör vara en uppgift för ansvariga myndigheter att pröva hur den

långsiktiga kunskapsuppbyggnaden bör utformas och bedöma vilka

forskningsmiljöer som är lämpliga att bygga upp.

Utskottet avstyrker därför de nu aktuella motionsyrkandena.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Statens väg- och

transportforskningsinstitut

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret

1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,

2. beträffande anslag till bidrag till Statens väg- och

transportforskningsinstitut

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 49 356 000 kr,

3. beträffande anslag till

Kommunikationsforskningsberedningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:T224 yrkande 15 och 1994/95:T907

yrkande 3 till Kommunikationsforskningsberedningen för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 197 735 000 kr,

res. 1 (v)

4. beträffande beslutsram för

Kommunikationsforskningsberedningen

att riksdagen i enlighet med vad som anförts i propositionen

bemyndigar regeringen att besluta om den ram som skall gälla för

Kommunikationsforskningsberedningens åtaganden vad avser

fördelning av forskningsmedel under de kommande sex åren,

5. beträffande anslag till bidrag till forskning om el-

och hybridfordon

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 61 000 000 kr,

6. beträffande anslag till statistik och prognoser

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Statistik och prognoser för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 34 810 000 kr,

7. beträffande anslag till transportinformatik

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Transportinformatik för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 3 000 000 kr,

8. beträffande miljövänliga gummidäck

att riksdagen avslår motion 1994/95:T904,

9. beträffande tyngre fordon

att riksdagen avslår motion 1994/95:T224 yrkande 11,

res. 2 (v)

10. beträffande miljöinriktat trafiksystem i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkande 29,

1994/95:T225 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:N236 yrkandena 1--3,

res. 3 (mp)

11. beträffande kvinnoperspektiv i trafiksystemet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T224 yrkande 7 och

1994/95:A807 yrkande 6,

res. 4 (v, mp)

12. beträffande just-in-time-transporter

att riksdagen avslår motion 1994/95:T224 yrkande 8,

res. 5 (v, mp)

13. beträffande snabbspårvägar

att riksdagen avslår motion 1994/95:T221 yrkande 34,

res. 6 (mp)

14. beträffande kommunikationsforskningens lokalisering

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T907 yrkandena 1 och 2

och 1994/95:T912.

Stockholm den 4 maj 1995

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt

(m), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica

Messing (s), Sivert Carlsson (c), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik

(fp), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Birgitta

Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s),

Claes-Göran Brandin (s), Christina Axelsson (s) och Ingemar

Josefsson (s).

Reservationer

1. Anslag till Kommunikationsforskningsberedningen (mom. 3)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med

"utskottet motionsförslagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet bedömer att transportforskningen är av strategisk

betydelse för både miljön och Sveriges ekonomi. Samhällets

insatser på detta område bör därför stärkas. Mot denna bakgrund

föreslår utskottet att anslaget till KFB utökas med 45 miljoner

kronor för budgetåret 1995/96 utöver regeringens förslag. Medlen

bör användas till att förstärka forskningen beträffande bl.a.

samordning och interaktion mellan olika kommunikationsslag. Det

gäller bedömningar av vilka slags transporter och

kommunikationer som behövs i framtiden, vilka satsningar som

är lämpliga i olika delar av landet, hur investeringar kan

samordnas, vilka effekter de olika kommunikationsslagen har på

varandras utveckling, regional utveckling, stadsplanering etc.

Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna T224 (v)

yrkande 15 och T907 (v) yrkande 3 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande anslag till

Kommunikationsforskningsberedningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T224 yrkande

15 och 1994/95:T907 yrkande 3 och med anledning av regeringens

förslag till Kommunikationsforskningsberedningen för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 242 735 000 kr,

2. Tyngre fordon (mom. 9)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "av utskottet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt

att de tyngre fordonens miljöproblem och bränsleförbrukning

minskar. För att komma till rätta med dessa problem bör därför

åtgärder vidtas för att bl.a. främja forskning och utveckling på

fordonsområdet samt användningen av biobränslen.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T224 (v)

tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande tyngre fordon

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Miljöinriktat trafiksystem i övrigt (mom. 10)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Enligt utskottets" och på s. 10 slutar med "behandlade

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att samhället står inför ett

viktigt val, nämligen att bygga motorvägar eller miljövänligare

vägar. För att uppnå det senare återstår dock mycket forskning.

Det krävs en omfattande forskning om bl.a. miljövänliga

transportlösningar inom Sverige och till kontinenten. Vidare

krävs forskning om drivmedel. Svensk uppfinnartradition är

mycket god men det behövs ökat stöd för att olika idéer skall

kunna prövas och utforskas. Småföretagen utgör en stor potential

i sammanhanget. Utskottet delar därför den uppfattning som

framförs i motion T221 (mp) att 20 miljoner kronor bör anvisas

till en särskild riskkapitalfond för trafikprojekt för att

stimulera utvecklingen av nya transportlösningar som ger mindre

energiåtgång, mindre utsläpp och effektivare transporter.

Det finns i dagsläget ett stort intresse för

alternativdrivna bilar men en verklig efterfrågan av dessa

förhindras på grund av kunskaps- och kapitalbrist. Särskilda

medel för främjandet av alternativa drivmedel bör anvisas.

Utskottet anser därför, som föreslås i motion T225 (mp), att 10

miljoner kronor bör anvisas till en trafikomvandlingsfond som

skall användas av kommunerna och Vägverket för information,

planering m.m. för att stödja och uppmuntra efterfrågan på

alternativdrivna bilar.

Användningen av fossila bränslen är ett mycket stort

problem, och åtgärder bör därför vidtas som underlättar

övergången till andra driftsformer. Utskottet anser därför att

samtliga nyproducerade bilar fr.o.m. år 1999 som drivs med

fossila bränslen även bör kunna drivas med biobränslen eller

elektricitet.

Vad gäller åtgärder för att underlätta introduktionen av el-

och elhybridbilar bör såsom framhålls i motion N236 (mp)

begreppet elbil införas i relevant lagtext med innebörden

"fordon som huvudsakligen framförs medelst elektriskt driven

motor". Detta påverkar bl.a. kommunernas möjligheter att utforma

parkeringsbestämmelser om t.ex. gratisparkering för elbilar.

Även elhybridbilar bör kunna tolkas in i bestämmelserna. Enligt

utskottets mening bör också en miljöklass 0 eller 0,5 införas

för elbilar eller el- och elhybridbilar.

Det finns exempel från andra länder som kan ge vägledning i

frågan om hur elbilen skall kunna gynnas. Som redovisas i motion

N236 (mp) finns det exempel från Frankrike och Kalifornien.

Kalifornien har krav på biltillverkare som säljer mer än 35 000

nya bilar per år om att minst 2 % av deras försäljning skall

vara bilar med nollutsläpp. Exemplen från Frankrike gäller

förbud mot all innerstadstrafik utom den som sker med elbil för

att minska luftföroreningarna samt om samverkan mellan franska

staten och biltillverkarna Renault och Peugeot-Citroën för att

hålla nere priset på elbilar för konsumenterna.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T221

(mp) yrkande 29, T225 (mp) yrkandena 2 och 3 samt N236 (mp)

yrkandena 1--3 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande miljöinriktat trafiksystem i övrigt

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T221 yrkande

29, 1994/95:T225 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:N236 yrkandena

1--3

dels till Riskkapitalfond för trafikprojekt för

budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 20 000 000 kr,

dels till Trafikomvandlingsfond för budgetåret 1995/96

anvisar ett anslag på 10 000 000 kr,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Kvinnoperspektiv i trafiksystemet (mom. 11)

Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet har" och slutar med "behandlade delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att det är angeläget att verka

för att vi får ett bättre kvinnoperspektiv på trafikfrågorna.

Inte minst viktigt från jämställdhetssynpunkt är det att det

finns en fungerande kollektivtrafik. Satsningar på spårbunden

trafik innebär förbättringar för kvinnorna, de äldre, barnen och

ungdomarna. Dessa grupper är mer beroende av en fungerande

kollektivtrafik än andra. Utskottet föreslår mot denna bakgrund

att regeringen får i uppdrag att initiera och stödja en

informationsinsats som syftar till att beskriva ett

kvinnoperspektiv på trafiksystemet.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T224 (v)

yrkande 7 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till

känna. Syftet med motion A807 (c) yrkande 6 blir till väsentlig

del tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande kvinnoperspektiv i trafiksystemet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 7

och med anledning av motion 1994/95:A807 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Just-in-time-transporter (mom. 12)

Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "av utskottet"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att s.k. just-in-time-transporter förorsakat

en kraftig ökning av transportbehovet. Sådana transporter har

resulterat i betydligt fler lätta lastbilar med mindre

energieffektiva motorer och minskad last per transport. Även

tyngre lastbilar har numera mindre last per transport.

Utvecklingen av de tyngre fordonen på detta område har stått

still. Sammantaget har detta inneburit en högre

energiförbrukning per ton last enligt en rapport från NUTEK år

1994. Energianvändningen för gods på väg har ökat från 11 TWh år

1970 till 19 TWh år 1990 samtidigt som energianvändningen för

övriga godstransportslag varit oförändrad.

Enligt utskottets mening har den beskrivna utvecklingen

inneburit en oplanerad överföring av kostnader från företagen

till samhället i form av ökat vägslitage, fler trafikoffer och

sämre miljö. Utskottet anser därför att en utredning om de

samhällsekonomiska konsekvenserna av just-in-time-transporter

bör tillsättas.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T224 (v)

yrkande 8 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande just-in-time-transporter

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Snabbspårvägar (mom. 13)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet vill i" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att en förutsättning för en god

infrastruktur är bra regionala förbindelser. Regionala

snabbspårvägar kan tillgodose viktiga transportbehov. Utskottet

anser därför i likhet med motionärerna att en utredning bör

tillsättas för att utarbeta olika förslag om regionala

snabbspårvägar. Kostnaderna och marknadsförutsättningarna för

olika förslag bör belysas. Utredningen bör också belysa om de

regionala snabbspårvägarna kan samordnas i ett nationellt

snabbspårnät.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T221 (mp)

yrkande 34 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande snabbspårvägar

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T221 yrkande 34

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen1

Kommunikationsforskning1

Förslag till riksdagsbeslut1

Motionerna2

Bakgrund4

Utskottet4

1 Anslagsfrågor4

1.1 Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)4

1.2 Kommunikationsforskningsberedningen (KFB)5

1.3 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon6

1.4 Statistik och prognoser7

1.5 Transportinformatik8

2 Kommunikationsforskningens inriktning8

2.1 Miljöinriktat trafiksystem8

2.2 Kvinnoperspektiv i trafiksystemet10

2.3 Andra forskningsfrågor11

3 Kommunikationsforskningens lokalisering13

Hemställan14

Reservationer15