Bet. 1994/95:TU25

Trafikutskottets betänkande

1994/95:TU25

Post- och telekommunikation

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

TU25

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens samtliga

förslag under avsnittet Post- och telekommunikation i årets

budgetproposition. Förslagen avser medelsanvisningar på

sammanlagt drygt 1,3 miljarder kronor för det förlängda

budgetåret 1995/96 med fördelning på följande ändamål:

00>Post- och telestyrelsen

90>249,0 mkr

00>Upphandling av särskilda samhällsåtaganden

90>539,6 mkr

00>Ersättning till Posten AB för rikstäckande

00>betalnings- och kassaservice

90>300,0 mkr

00>Kostnader förenade med statens ägande i SOS

00>Alarmering AB

90>210,0 mkr

00>Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

90>37,5 mkr

I betänkandet behandlas också ca 30 motionsyrkanden. De avser

bl.a. en privatisering av Posten AB och Telia AB samt

prissättning och regionalpolitisk utveckling inom post- och

telekommunikationsområdet. Med hänvisning till främst gällande

ansvarsförhållanden och pågående beredningsarbete avstyrks

samtliga motionsyrkanden. Utskottet förutsätter dock att syftet

med flera motioner kommer att tillgodoses. Det gäller exempelvis

yrkanden om en utveckling av post- och telemarknaden som främjar

en regionalpolitiskt önskvärd samhällsutveckling.

Till betänkandet har fem reservationer fogats.

M-ledamöterna anser att Posten AB och Telia AB bör

privatiseras och att anslaget till Posten AB för rikstäckande

betalnings- och kassaservice bör minskas till 150 miljoner

kronor.

Fp-ledamoten anser att en privatisering av Telia AB bör

anstå till dess att en tillfredsställande konkurrenssituation

råder på telemarknaden. Fp-ledamoten anser vidare att statlig

upphandling bör prövas av teleinvesteringar som inte är

företagsekonomiskt lönsamma men som bedöms vara

samhällsekonomiskt eller regionalpolitiskt motiverade.

Enligt c-ledamoten bör anslaget till Posten AB för

rikstäckande betalnings- och kassaservice beräknas till 375

miljoner kronor.

Till betänkandet har ett särskilt yttrande fogats av

m-ledamöterna om angelägenheten av en fortsatt avreglering av

telemarknaden.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Post- och telekommunikation

Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) under avsnittet D. Post- och

telekommunikation (s. 77--87)

1. att riksdagen till Post- och telestyrelsen för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 248 981 000 kr (punkt D 1, s.

81--83),

2. att riksdagen till Upphandling av särskilda

samhällsåtaganden för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 539 588 000 kr (punkt D 2, s. 83--84),

3. att riksdagen till Ersättning till Posten AB för

rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr (punkt D 3,

s. 84--85),

4. att riksdagen till Kostnader förenade med statens ägande

i SOS Alarmering AB för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 210 000 000 kr (punkt D 4, s. 85),

5. att riksdagen till Informationsteknik: Telekommunikation

m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

37 500 000 kr (punkt D 5, s. 86--87).

Motionerna

1994/95:T208 av Karl-Gösta Svenson och Jeppe Johnsson (båda m)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skapa likvärdiga konkurrensvillkor

avseende teletransmissionskostnader.

1994/95:T220 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att under anslaget D 3. Ersättning

till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice

inom Kommunikationsdepartementet anvisa ett i förhållande till

regeringen minskat anslag med 150 000 000 kr.

1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

36. att riksdagen hos regeringen begär att den granskar

Postens omstrukturering ur ett regionalpolitiskt perspektiv,

37. att riksdagen hos regeringen begär att den granskar

telemarknadens expansion och utarbetar ett lagförslag för att

skydda glesbygdskonsumenten och privatkonsumenter i allmänhet.

1994/95:T232 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

15. att riksdagen till Ersättning till Posten AB för

rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1995/96

anvisar 75 000 000 kr utöver regeringens förslag eller således

375 000 000 kr.

1994/95:T237 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas

7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att privatisera SILA, Arlanda,

Swebus och de delar av Posten AB och SJ som redan i dag är

konkurrensutsatta.

1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas

14. att riksdagen avvisar regeringens förslag att under ett

nytt anslag (D 5) anvisa medel (37 500 000 kr) för

Telekommunikation,

15. att riksdagen under anslaget anvisar ytterligare

37 500 000 kr för utökade forskningsinsatser inom

informationsteknologins område,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om avgiftsuttag från aktörer verksamma på

postmarknaden.

1994/95:T801 av Elving Andersson och Agne Hansson (båda c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Postens prissättning för

tidningsdistribution på landsbygden.

1994/95:T802 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att telesamtal inom ett län högst skall debiteras enligt

regiontaxa.

1994/95:T803 av Lennart Fremling m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statlig upphandling av teleinvesteringar som

inte är företagsekonomiskt lönsamma men bedöms vara

samhällsekonomiskt lönsamma eller regionalpolitiskt motiverade.

1994/95:T804 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att snarast uppta förhandlingar med EU om förläggning av den nya

telemyndigheten till Sverige.

1994/95:T805 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att upprätthålla

lagstiftningens krav om oförändrad postservice i glesbygden.

1994/95:T806 av Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (båda

s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att återinföra ett prismål för

fack- och specialtidningar.

1994/95:T807 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen till Ersättning för rikstäckande

betalnings- och kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 350 000 000 kr,

2. att riksdagen beslutar att Postverkets inlevererade

överskott skall höjas med 50 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag för budgetåret 1995/96.

1994/95:T808 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om högskoleutbildningen på distans genom

telesystemets utformning kan prioriteras för Dalsland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tillräcklig kapacitet i Dalslands

AXE-nät,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om gemensamt riktnummer för hela

landskapet Dalsland.

1994/95:A404 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att AXE-systemet på telenätet

skyndsamt byggs ut.

1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att tydligare krav skall ställas på

Postverket för att ge god service i hela landet,

14. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att

undersöka om den ökade konkurrensen för Postverket inneburit

minskade möjligheter att fullgöra allmänhetens och riksdagens

krav på god service i hela landet.

1994/95:K810 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om privatisering av Telia AB.

1994/95:K811 av Mats Odell (kds) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förtydligande av telelagen så att det

klart framgår att samtrafik även skall kunna ske på nivån

optofiber, särskilt i lands- och glesbygd, där det vore alltför

kostsamt att etablera flera parallella nät.

1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja

Posten,

8. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja

Telia.

1994/95:Ub903 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

försäljning av Telia AB i enlighet med vad som anförts i

motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär utredning om

ytterligare åtgärder för att avreglera den svenska telemarknaden

i enlighet med vad som anförts i motionen.

Inledning

I detta betänkande behandlas regeringens förslag i

budgetpropositionen under rubriken Post- och telekommunikation

samt ca 30 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden om

post- och telefrågor. I sammanhanget kan nämnas att utskottet

tidigare i vår har behandlat motionsyrkanden som omfattar

infrastruktursatsningar för flera trafikslag (Trafikpolitikens

inriktning, bet. 1994/95:TU13). Bland dessa motionsyrkanden

ingår bl.a. förslag om regionala åtgärder på teleområdet för

olika delar av landet. Vidare kan nämnas att utskottet avser att

under hösten 1995 återkomma till ämnesområdet genom att behandla

ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden om

informationsteknikens utveckling.

Utskottet

1 Bakgrund

Mot bakgrund av bl.a. den förändrade marknadssituationen på

post- och telekommunikationsområdet beslutade riksdagen år 1993

om ny lagstiftning samt om förändrade marknadsförutsättningar

för affärsverken Postverket och Televerket.

Den 8 juni 1993 fattade riksdagen beslut om en telelag och

en förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. (prop.

1992/93:200, bet. TU30, rskr. 443). Genom beslutet godkände

riksdagen den nya lagstiftningen samt ombildningen av Televerket

till ett av staten helägt aktiebolag, Telia AB. Bolagiseringen

genomfördes och telelagen (1993:597) och lagen (1993:599) om

radiokommunikation trädde i kraft den 1 juli 1993.

Den 17 december 1993 beslutade riksdagen om en postlag och

en förändrad verksamhetsform för Postverket m.m. (prop.

1993/94:38, bet. TU11, rskr. 119). Genom beslutet godkände

riksdagen den nya lagstiftningen på postområdet samt

ombildningen av Postverket till ett av staten helägt aktiebolag,

Posten AB. Bolagiseringen genomfördes och postlagen (1993:1684)

trädde i kraft den 1 mars 1994.

I samband med de båda besluten överfördes

myndighetsuppgifterna på post- och teleområdet till den

nybildade myndigheten, Post- och telestyrelsen. På postområdet

är styrelsen tillsynsmyndighet samt ansvarar för hanteringen av

obeställbara brevförsändelser. Som förvaltningsmyndighet på

telekommunikationsområdet är styrelsen funktionsansvarig för

telesystemet i Sverige, vilket innebär att myndigheten ansvarar

för att det finns ett väl fungerande allmänt

telekommunikationssystem som täcker hela landet och kan erbjudas

alla. Post- och telestyrelsen har också ansvaret för

samhällsåtaganden på post- och teleområdet gällande

totalförsvarets och funktionshindrades behov av

kommunikationstjänster.

2 Anslagsfrågor

2.1 Anslaget D 1. Post- och telestyrelsen

Från anslaget ersätts Post- och telestyrelsen för de kostnader

styrelsen har i samband med tillståndsgivning, tillsyn,

föreskrivande verksamhet och marknadsövervakning. Vidare

disponeras anslaget för arbetet med nationell och internationell

harmonisering av regler och standardisering av tekniska krav.

Styrelsen uppbär avgifter enligt post- och telelagstiftningen

och viss annan lagstiftning. Avgifterna, som inlevereras på

inkomsttitel till statsbudgeten, skall motsvara full täckning

för samtliga kostnader som uppkommer i samband med myndighetens

verksamhetsåtaganden, utom kostnader för vissa

samhällsåtaganden.

Regeringen föreslår en medelsanvisning på 248 981 000 kr för

det förlängda budgetåret 1995/96.

Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några

motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslaget.

2.2 Anslaget D 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden

Regeringen föreslår en medelsanvisning på nära 540 miljoner

kronor för det förlängda budgetåret 1995/96 enligt följande

fördelning:

Televerksamhet

00>Totalförsvarsområdet

90>349 734 000 kr

00>Handikappområdet

90>6 000 000 kr

Postområdet

00>Totalförsvarets behov av brevbefordran

90>36 000 000 kr

00>Befordran av blindskrift

90>40 500 000 kr

00>Handikappservice i samband med postservice

90>30 000 000 kr

00>Befordran av blindskriftsförsändelser

90>77 354 000 kr

90>539 588 000 kr

Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några

motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslaget.

2.3 Anslaget D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande

betalnings- och kassaservice

Från anslaget utbetalas ersättning till Posten för den

rikstäckande betalnings- och kassaservice som företaget har

förbundit sig att tillhandahålla enligt det avtal som upprättats

med staten.

Regeringen anger att inom Posten pågår en omfattande

rationalisering och strukturförändring med målet att förbättra

produktiviteten och nå ett bättre resultat. Utan att frångå

målet om en rikstäckande post- och kassaservice framhålls att en

anslagsbesparing därmed är möjlig att åstadkomma. Regeringen

föreslår mot denna bakgrund en medelsanvisning på 300 miljoner

kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Det innebär enligt

propositionen en reducering av anslaget med 50 miljoner kronor.

Tre motioner har väckts som behandlar regeringens förslag till

medelsanvisning.

I motion T220 (m) framhålls att inom Posten pågår sedan flera

år ett arbete med att höja produktiviteten. Genom ny

informations- och kommunikationsteknik bedöms att ytterligare

möjligheter finns att uppnå effektiviseringar. Vidare bör

beaktas att det ligger i Postens intresse att visa sin styrka

som ett rikstäckande företag. Mot denna bakgrund föreslås att

anslaget halveras till 150 miljoner kronor budgetåret 1995/96.

I motion T232 (c) efterlyses en konsekvensanalys av

regeringens förslag till medelsanvisning. I avvaktan på att

regeringen kan leda i bevis att den föreslagna neddragningen

inte försämrar service och tillgänglighet i glesbygd bedöms

besparingen som oacceptabel. Enligt motionen bör därför anslaget

räknas upp med 75 miljoner kronor till sammanlagt 375 miljoner

kronor för budgetåret 1995/96.

I motion T807 (kds) anges att målet att garantera en

rikstäckande betalnings- och kassaservice kan tolkas olika av

regeringen och Posten. Likaså kan pågående rationalisering

medföra påfrestningar på service och arbetstillfällen i

glesbygden. Den föreslagna neddragningen av anslaget riskerar

därför att drabba just glesbygdsservice. Enligt motionen är det

lämpligare att besparingen kommer från en allmän

rationalisering. Mot denna bakgrund föreslås en medelsanvisning

på 350 miljoner kronor och att Postens avkastningskrav samtidigt

höjs med 50 miljoner kronor.

Utskottet kan konstatera att riksdagen har slagit fast att

alla skall ha tillgång till en väl fungerande kassaservice.

Utskottet anser att detta krav bör ligga fast. För att erbjuda

ett rikstäckande kassaservicenät till rimliga kostnader är det

samtidigt nödvändigt med en fortsatt utveckling och

effektivisering av Postens betalningsförmedlingstjänster. Av

samma skäl är det även angeläget att Posten kan utveckla och

utföra ytterligare finansiella tjänster. Med hänvisning till vad

som nu anförts förutsätter utskottet att riksdagens krav om en

rikstäckande kassaservice för alla uppfylls.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag

till medelsanvisning och avstyrker följaktligen motionerna T220

(m), T232 (c) och T807 (kds) i nu behandlad del.

2.4 Anslaget D 4. Kostnader förenade med statens ägande i SOS

Alarmering AB

SOS Alarmering AB har till uppgift att samordna samhällets

alarmeringsfunktioner och möjliggöra snabba och effektiva

hjälpinsatser. Staten betalar en årlig avtalsmässig avgift till

bolaget för vissa grundkostnader.

Regeringen föreslår en medelsanvisning på 210 miljoner kronor

för det förlängda budgetåret 1995/96.

Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några

motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslaget.

2.5 Anslaget D 5. Informationsteknik:

Telekommunikation m.m.

I propositionen anges att det finns behov av förstärkta

resurser för att uppnå målet att Sverige även fortsättningsvis

skall ha en tätposition när det gäller utveckling och användning

av informationsteknik. Regeringen framhåller att man har för

avsikt att kontinuerligt följa utvecklingen på området främst

vad gäller tillgång till och kostnader för kommunikation och

nättjänster i landets alla delar.

I sammanhanget framhålls att regeringen har gett

Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att se över telelagens

effekter för att utvärdera om lagstiftarens intentioner att

skapa förutsättningar för en fungerande konkurrens uppfylls.

Dessutom kommer regeringen att ta initiativ till att studera

konkurrensförutsättningarna på hela telemarknaden och hur

tillgången till goda tele- och datakommunikationer till rimliga

priser kan främjas i landets alla delar. Enligt vad utskottet

erfarit avses vidare projekt genomföras med syfte att främja

såväl en bred användning som en ökad kunskap om

informationsteknikens möjligheter och förutsättningar. Mot denna

bakgrund föreslås att 37,5 miljoner kronor anvisas över det nya

anslaget Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

I motion T239 (kds) avvisas regeringens förslag. Enligt

motionen kan man än så länge inte peka på något som tyder på att

utvecklingen inte blir positiv även i glesbygden med ökade

investeringar och sänkta priser. Medlen föreslås i stället

överföras till Kommunikationsforskningsberedningen för utökad

forskning inom informationsteknikens område.

Enligt utskottets mening kan den nya informationstekniken

möjliggöra att vår konkurrenskraft stärks och att

levnadsstandarden och miljön förbättras. Det är därför av stor

betydelse att landets alla delar kan ta till vara de möjligheter

som teknikutvecklingen innebär. Som regeringen anger finns det

en rad olika frågor som kan behöva övervägas närmare. Det gäller

bl.a. den nya teknikens utveckling och användning samt hur en

väl fungerande konkurrenssituation skall kunna uppnås utan att

samhällsmålen hotas.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag

att riksdagen anvisar 37,5 miljoner kronor till anslaget

Informationsteknik: Telekommunikation m.m. för nästa budgetår.

Utskottet förutsätter att regeringen för riksdagen kommer att

redovisa hur medlen används. Utskottet avstyrker motion T239

(kds) i nu aktuell del.

3 Privatisering av Telia AB och Posten AB

3.1 Motionsförslag

Frågan om en utförsäljning och privatisering av Posten och

Telia behandlas i fyra motioner.

I motionerna T237, N298 och Ub903 (samtliga m) framhålls att

statliga verksamheter som redan i dag är konkurrensutsatta,

eller som utan problem kan konkurrensutsättas, skulle fungera

lika bra eller bättre som privat drivna företag. Genom en

privatisering får företagen dessutom tillgång till riskkapital

och bättre utvecklingsmöjligheter. Telia hör till de

verksamheter som i ett första steg bör privatiseras. Telia

behöver i samband med internationaliseringen en marknadsmässig

värdering samt nytt kapital för att offensivt kunna delta i den

fortsatta omstruktureringen av branschen. Som ett första steg

bör en minoritetspost i Telia bjudas ut i samband med en

nyemission. Senare bör företaget i övrigt bjudas ut på

motsvarande sätt. Vidare anges att Posten bedriver

konkurrensutsatt verksamhet som t.ex. Postbanken, vilka kan

komma i fråga för ägarbreddningar och privatisering. Regeringen

bör ges bemyndigande att sälja såväl Telia som Posten.

I motion K810 (fp) framhålls att effektiv konkurrens gynnar

konsumentintresset. Telemarknaden bör därför utvecklas mot

verklig konkurrens med så jämnstarka marknadspartners som

möjligt. Telia har dock ännu en alltför dominerande ställning på

den svenska telemarknaden, även om konkurrensen för närvarande

ökar. Enligt motionen bör man därför avvakta med en

privatisering av Telia till dess att en tillfredsställande

konkurrens uppnåtts på marknaden.

3.2 Utskottets ställningstagande

Post- och telekommunikationer utgör en väsentlig del av

landets infrastruktur. De har stor betydelse för näringslivets

konkurrenskraft och de enskilda människorna i landet. Det är

därför nödvändigt att se till att landets alla delar har

tillgång till en god post- och teleservice. Vidare krävs att

funktionshindrade erbjuds en god post- och teleservice.

När Postverket och Televerket bolagiserades uttalade

riksdagen mot denna bakgrund att statsmakternas behov av

styrning, kontroll och insyn måste tillgodoses på ett

tillfredsställande sätt. Ett av de skäl som den dåvarande

regeringen framförde var att genom ett statligt ägande skapas

garantier för att såväl serviceåtaganden som demokratiskt

inflytande kan säkerställas.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att förorda att

Posten och Telia privatiseras. Utskottet avstyrker motionerna

T237 (m), N298 (m) och Ub903 (m) och K810 (fp) i nu aktuell del.

4 Fortsatt avreglering av telemarknaden

4.1 Motionsförslag

I motion Ub903 (m) framhålls att avregleringen och

liberaliseringen av lagstiftningen på teleområdet måste drivas

vidare. Utöver en privatisering av Telia finns det enligt

motionen skäl att analysera andra åtgärder i avreglerande syfte.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag som

syftar till en fortsatt avreglering inom

informationsteknikområdet.

I motion K811 (kds) anges att kommunala fiberoptiska nät

håller på att byggas ut på flera orter i landet. Det enda sättet

att förhindra att landsbygdskommunerna halkar efter i denna

utveckling är att säkerställa att deras datanät kan kopplas ihop

med varandra och med de nät som nu byggs i storstäderna. Detta

förhindras dock av Telias prispolitik och av att bolaget vägrar

att hyra ut ledig kapacitet. Enligt motionen bör därför

telelagen förtydligas så att det framgår att samtrafik även

skall kunna ske på nivån optofiber, särskilt i lands- och

glesbygd där det vore alltför kostsamt att etablera flera

parallella nät. Telias konkurrenter kan därmed beredas möjlighet

att hyra de outnyttjade fiber som redan i dag knyter samman alla

små och medelstora tätorter i landet.

4.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är viktigt att telemarknaden fungerar

väl så att de mål som angetts av statsmakterna uppnås. För detta

krävs bl.a. en aktiv konkurrensvårdande politik samt en

kontinuerlig uppföljning av hur de telepolitiska målen uppnås.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om det uppdrag som

regeringen har gett RRV att se över telelagen för att utvärdera

om lagstiftarens intentioner att skapa förutsättningar för en

fungerande konkurrens uppfylls.

En fungerande samtrafik är enligt utskottets mening en

förutsättning för att det svenska telesystemet skall kunna

utnyttjas effektivt så att abonnenter i olika nät kan nå

varandra. Alla tillståndshavare är skyldiga att öppna sina nät

för samtrafik med andra tillståndshavare. Enligt vad utskottet

erfarit säljer Telia i enlighet med gällande reglering

nättjänster antingen via något av de kopplade näten eller via

uthyrda förbindelser. Vidare gäller enligt gängse

internationella definitioner att begreppet "samtrafik" omfattar

trafik i det kopplade nätet, och således inte "nivån optofiber"

som motion T811 (kds) synes avse. Av budgetpropositionen framgår

att regeringen avser att initiera en studie med uppgift att se

över konkurrensförutsättningarna på hela telemarknaden och hur

tillgången till goda tele- och datakommunikationer till rimliga

priser i landets alla delar kan främjas.

I avvaktan på resultatet av pågående och aviserat

utredningsarbete bör enligt utskottets mening motionerna Ub903

(m) och K811 (kds) i nu behandlad del inte bli föremål för någon

åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks

följaktligen.

5 Regionalpolitisk utveckling inom postområdet

5.1 Motionsförslag

I motion T805 (c) anges att i Västerviks kommun pågår en

översyn av lantbrevbäringen som resulterat i indragningar av

s.k. avstickare från lantbrevbärarens färdväg. Dessa

förändringar upplevs som klara försämringar och i strid med

gällande lagstiftning. Vad människorna i glesbygden kräver är

inte ytterligare service, men de vill självklart behålla den

service de redan har. Mot denna bakgrund föreslås att regeringen

utnyttjar sitt ägarinflytande i Posten i syfte att bevara

postservicen i glesbygden.

I motion T239 (kds) riktas kritik mot det i

budgetpropositionen omnämnda utredningsarbete som skulle studera

förutsättningarna för en finansiering av de regionala och

sociala kostnaderna på postområdet med avgifter från de företag

som är verksamma på marknaden. Enligt motionen riskerar sådana

avgifter att slå ut nya aktörer på marknaden. Den långsiktiga

samhälleliga kostnaden i form av lägre effektivitet skulle vida

överstiga intäkterna. Dessutom är Posten så dominerande på

marknaden att företaget ändock skulle få stå för huvuddelen av

avgifterna.

I motion T221 (mp) framhålls att med goda regionala

förbindelser menas även bra postkommunikationer. Posten har den

senaste tiden lagt ner flera av sina kontor och infört

lantbrevbäring samt "post i butik". Enligt motionen bör en

noggrann utredning göras om detta förfaringssätt leder till

försämringar för glesbygd och småsamhällen.

I motion A442 (mp) framhålls att posten behöver förbättras i

glesbygden. Nedläggningarna av allt fler postkontor och den

kraftigt försämrade servicen är oacceptabla. Riksdagen bör

därför uttala tydligare krav på Posten om att en god service

skall finnas i hela landet, oavsett bostadsort. En utredning bör

vidare tillsättas för att undersöka om den ökade konkurrensen

inom området lett till försämrade möjligheter att motsvara

allmänhetens krav på god service i hela landet. Om så är fallet

kan det enligt motionen vara rimligt att genom avgifter från

konkurrerande företag se till att dessa kostnader fördelas över

branschen i dess helhet.

5.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet delar den grundsyn som kommer till uttryck i

motionerna om att utvecklingen på postmarknaden utgör en viktig

förutsättning för den regionala utvecklingen. Utskottet vill

erinra om att riksdagen mot denna bakgrund har fastställt

sociala och regionalpolitiska mål i postlagen. Det åligger

Post- och telestyrelsen att verka för att målen uppnås. Vidare

anvisas medel över statsbudgeten för upphandling av särskilda

samhällsåtaganden till förmån för bl.a. handikappade. I

sammanhanget bör också nämnas det avtal som regeringen träffat

med Posten om bl.a. upprätthållande av post- och kassaservice i

hela landet samt om ett pristak för privatpersoners inrikes

befordran av brevförsändelser.

Utskottet vill vidare erinra om att det i sitt av riksdagen

godkända betänkande 1993/94:TU11 Postlag och en förändrad

verksamhetsform för Postverket m.m. behandlade statsmakternas

styrning, kontroll och inflytande över postmarknaden. Utskottet

framhöll att vid en övergång till en avreglerad marknad

samtidigt som verksamhetsformen förändras gäller att särskilda

krav måste ställas på uppföljning och utvärdering. Utskottet

anförde mot denna bakgrund att det fanns behov av en utförlig

redovisning som belyser bl.a. måluppfyllelse och servicegrad

inom postmarknaden.

Enligt utskottets uppfattning synes utvecklingen av

postmarknaden tillgodose statsmakternas krav på en fortsatt

rikstäckande postservice. Genom inte minst lantbrevbäringen

erbjuder Posten en unik service som når i princip alla.

Utskottets uppfattning om vikten av att utvecklingen följs upp

ligger dock fast.

I sammanhanget kan nämnas att utskottet har behandlat

uppföljningen av postmarknaden i ett yttrande till

konstitutionsutskottet tidigare i vår om regeringens behandling

av riksdagens skrivelser (yttr. 1994/95:TU3y). Utskottet

konstaterade i yttrandet att regeringen redovisat att

riksdagsskrivelsen med anledning av Postverkets bolagisering är

slutbehandlad trots att någon redovisning ännu inte har lämnats

till riksdagen om bl.a. måluppfyllelse och servicegrad inom

post- och telemarknaderna. Utskottet ansåg att det är mycket

viktigt att regeringen för riksdagen årligen redovisar hur de av

statsmakterna fastställda målen uppfylls. Med hänsyn till den

korta tidsrymd som förflutit sedan post- och telemarknaderna

avreglerats hade utskottet förståelse för att någon fullständig

redovisning ännu inte hade lämnats. Enligt utskottets mening var

det dock inte tillfredsställande att regeringen inte lämnat den

av riksdagen begärda redovisningen eller angett hur detta skall

ske. Utskottet förutsätter att den av riksdagen begärda

redovisningen av hur de av statsmakterna fastställda målen

uppfylls kommer att lämnas av regeringen.

Slutligen kan även nämnas att utskottet den 20 april 1995

beslutat att föreslå att Riksdagens revisorer granskar hur

riksdagen skall kunna följa hur de politiska målen för post- och

teleområdena uppfylls efter övergången till en avreglerad

marknadssituation.

Efter denna redovisning av statsmakternas insyn och inflytande

på postområdet och postservicens betydelse för den regionala

utvecklingen övergår utskottet till de frågor som aktualiseras i

motionerna.

Beträffande motion T805 (c) kan utskottet konstatera att det

ingår i Postens ansvar att upprätthålla lantbrevbärarservice.

Enligt vad utskottet erfarit förekommer heller inga

nedläggningar av lantbrevbäringslinjer. Däremot sker en

fortlöpande anpassning av servicen till förändringar i boendet.

Detta innebär såväl utsträckning av lantbrevbäringslinjer till

nya hushåll som indragningar om underlaget blivit för litet.

Indragningar sker enligt vad utskottet erfarit med varsamhet,

och särskild hänsyn tas till handikappade och rörelsehindrade

äldre personer. I sammanhanget kan nämnas att i dessa frågor

sker ett fortlöpande samråd mellan Posten och

tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen. Utskottet vill för

sin del understryka den betydelse som lantbrevbäringen har för

den regionala utvecklingen och förutsätter att riksdagens mål om

en väl fungerande och rikstäckande postservice uppfylls.

När det gäller motion T239 (kds) vill utskottet framhålla

vikten av att en aktiv konkurrensvårdande politik förs som

möjliggör att en rikstäckande postservice tryggas även i

framtiden. Utskottet välkomnar därför att regeringen låter

utreda möjligheterna till en solidarisk finansiering av de

regionala och sociala kostnaderna genom avgifter från samtliga

företag som är verksamma inom marknaden.

Utskottet förutsätter slutligen när det gäller motionerna

T221 och A442 (båda mp) att en granskning av Postens service ur

ett regionalpolitiskt perspektiv kommer att ske genom den

förutskickade uppföljningen av hur de politiska målen på

postområdet uppfylls. I avvaktan på resultatet av detta arbete

är utskottet inte berett att överväga en förändring av gällande

krav på Posten.

Utskottet kan beträffande serviceformen Post i butik

konstatera att en utbyggnad har påbörjats som gett övervägande

positiva erfarenheter. Utbyggnaden av denna verksamhet, som

kräver tillstånd från Finansinspektionen, har dock begränsats av

gällande regler. Enligt vad utskottet erfarit bereds för

närvarande inom regeringskansliet förslag om en förändrad

reglering. Förslag till riksdagen avses lämnas under hösten

1995. Utskottet anser att det är angeläget att denna översyn av

regelsystemet kommer till stånd.

Av det anförda följer att utskottet inte finner någon

riksdagens åtgärd erforderlig med anledning av de nu aktuella

motionsyrkandena. Dessa avstyrks följaktligen.

6 Prissättning av tidningsdistribution

6.1 Motionsförslag

I motion T801 (c) framhålls att Postens prissättning för

distribution av tidningar missgynnar landsbygdsservicen. Det

innebär att tidningsföretag kan tvingas säga nej till vissa

landsbygdsboende som abonnenter eller ta ut ett högre

prenumerationspris av dessa. Posten prissättning torde också

leda till att antalet distribuerade tidningar minskar, vilket i

sig innebär att övrig postservice på landsbygden fördyras.

Enligt motionen bör Posten sträva efter att få ned kostnaderna

för landsbygdsservicen genom ökade volymer. Tillgång till

tidningar är en viktig social rättighet som alla måste kunna ha

på någorlunda likvärdiga villkor. En

marginalkostnadsprissättning för tidningar bör vidare övervägas

i stället för det nuvarande systemet. Regeringen föreslås därför

utnyttja sitt ägarinflytande och se till att Postens

prissättning för distribution av tidningar på landsbygden blir

rättvis och likformig.

I motion T806 (s) framhålls att under de senaste åren har

stora förändringar skett när det gäller distributionen av

svenska tidningar och tidskrifter. Inte minst Postverkets

bolagisering och avregleringen av postverksamheten har inneburit

helt förändrade villkor för många tidskrifter. Upphävandet av

prismålet 1992 för postens tidningsbefordran ledde vidare till

kraftigt höjda portoavgifter samt till försämrade möjligheter

att påverka utvecklingen av portokostnaderna. För adresserade

medlemstidningar och andra fack- och specialtidningar anges att

Posten i praktiken är ensam distributör. Det finns därmed inga

möjligheter för dessa tidningar att pressa priserna på en

fungerande marknad. Posten kommer också under överskådlig

framtid att vara den enda rikstäckande distributören av

facktidningar. För de berörda tidningarna och tidskrifterna är

det av avgörande betydelse att prisutvecklingen inte är för

snabb. För att säkerställa utgivningen av den betydelsefulla

fackpressen och för att hejda de mycket kraftiga prishöjningarna

föreslås att det tidigare prismålet återinförs för fack- och

specialtidningar.

6.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att enligt gällande regler för

postmarknaden är det Posten själv som fastställer sina priser

för tidnings- och tidskriftsbefordran. Detta har setts som en

förutsättning för att Posten skall kunna ta ansvar för sin

ekonomi. I sammanhanget kan nämnas att Posten numera har

uppdragit åt sitt dotterbolag Tidningstjänst AB att svara för

uppgörelser med tidningsutgivarna rörande distributionen av

morgontidningar. Det är Postens bedömning att detta kan ge vissa

samordningsvinster som kan möjliggöra en prisutveckling som är

acceptabel.

Utskottet vill vidare erinra om att Posten inte längre har

ensamrätt till någon del av sin service. Konkurrensen är

särskilt stark när det gäller distributionen av morgontidningar,

där Posten har förlorat merparten av sin distribution såväl av

lönsamhetsskäl som på grund av svårigheten att kombinera den

omfattande lantbrevbärarservicen med morgontidig utdelning. Till

bilden hör vidare att Postens distribution av tidningar och

tidskrifter under lång tid inte burit sina egna kostnader. Genom

fortsatt rationalisering av verksamheten och prisförändringar

har dock en resultatförbättring skett.

Som avspeglas i de båda motionerna har dock Postens

förändrade prissättning inneburit konsekvenser som uppfattats

som starkt negativa. Utskottet delar den oro som kommer till

uttryck i motionerna. Det är viktigt att företag och enskilda på

landsbygden har tillgång till tidningar och tidskrifter på

rimliga villkor.

Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande inom

regeringskansliet olika frågor som gäller den framtida

utformningen av postmarknaden. Under hösten 1995 avses en

departementsutredning presenteras och remissbehandlas. Utskottet

förutsätter att frågor om distributionen av tidningar och

tidskrifter på glesbygden och behovet av ett prismål kommer att

behandlas i detta sammanhang så att tidningar och tidskrifter

skall kunna erbjudas på tillfredsställande villkor. I avvaktan

på resultatet av detta arbete avstyrks motionerna T801 (c) och

T806 (s).

7 Regionalpolitisk utveckling inom teleområdet

7.1 Motionsförslag

I motion T208 (m) anges att i Blekinge, och då framför allt i

Karlskrona och Ronneby, pågår en anmärkningsvärd uppbyggnad av

tjänsteföretag inom informationsteknikens område. Telias

prissättning anges dock hämma utvecklingen.

Transmissionskostnaden till Stockholm för de större tätorterna i

Blekinge är nämligen ca 15 % högre än vad Malmö har. Enligt

motionen måste näringslivet i Blekinge få konkurrera på lika

villkor med andra landsdelar och inte hämmas i sin utveckling på

grund av för liten trafikvolym. Regeringen bör därför snarast

möjligt vidta åtgärder för att komma till rätta med detta

problem.

I motion T221 (mp) framhålls att med goda regionala

förbindelser menas även bra telekommunikationer.

Telekommunikationer är på mobilsidan avreglerade vilket bör ha

gynnat konsumenterna. Det är dock mycket svårt att få något

grepp om konsekvenserna av den senaste tidens teleutveckling för

bl.a. konsumenterna och vilka externa kostnader som eventuellt

kan ha tillkommit. På sikt tror motionärerna att en total

avreglering av telemarknaden kan vara gynnsam så länge

glesbygdskommunikationerna kan tryggas till jämlika priser.

Regeringen bör därför se över teleutvecklingen och utarbeta ett

lagförslag som skyddar glesbygdskonsumenter och

privatkonsumenter i allmänhet.

I motion T802 (fp) anges att de nya telefontaxorna som

infördes vid årsskiftet innebär att dessa på sina håll kan öka

med 50 %. Detta missgynnar särskilt län med stora geografiska

avstånd och med gles befolkning. Alla medborgare bör rimligen

kunna ringa till sin residensstad och betala enbart regiontaxa.

Telias teletaxor är enligt motionen felkonstruerade och inte

rättvisa. Riksdagen bör därför uttala att telesamtal inom ett

län skall som högst debiteras enligt regiontaxa.

Enligt motion T803 (fp) är investeringar i ett modernt tele-

och datanät av största betydelse för glesbygden. Det ger

möjligheter att bygga upp ett rationellt näringsliv med

livskraftiga småföretag. En del miljöskadligt resande kan

dessutom ersättas av kontakter via telenätet. Det kan vara

samhällsekonomiskt lönsamt att göra större investeringar i

telenätet även om det inte är lönsamt för det teleföretag som

driver nätet. Enligt motionen bör därför en ordning införas som

möjliggör statlig upphandling av sådana teleinvesteringar som

inte är lönsamma från företagsekonomisk synpunkt, men från

samhällsekonomisk, eller som bedöms vara regionalpolitiskt

motiverade. Motionärerna hänvisar till det system som gäller för

statlig upphandling av företagsekonomiskt olönsam järnvägs- och

flygtrafik.

I motion T808 (fp) framhålls att teletekniken spelar stor roll

för möjligheterna att eliminera de geografiska avståndens

nackdelar. Som exempel anges att den särskilda yrkesinriktade

fort- och vidareutbildningen som Högskolan

Trollhättan--Uddevalla specialiserat sig på bedrivs med hjälp av

teletekniken eller IT-tekniken. Det är därför enligt motionären

viktigt att telesystemets utveckling prioriteras. I motionen

konstateras vidare att tjänstesamhällets utveckling till stor

del bygger på teleteknikens tillämpning. Om människor skall

kunna använda denna nya teknik erfordras både en väl utbyggd

infrastruktur och ett taxesystem som uppmuntrar och i vart fall

inte försvårar en angelägen utveckling. Mot denna bakgrund

framhålls behovet av att tillräcklig kapacitet säkerställs i

Dalslands AXE-nät.

I motionen framhålls även att de geografiskt små

riktnummerområdena i Dalsland har spelat ut sin roll. Med

nuvarande teknik anges att de också förhindrar en rimlig

taxekonstruktion genom att samtal som egentligen är av lokal

karaktär för en dalslänning kostnadsmässigt är att jämföra med

regionala samtal eller rikssamtal. Detta hämmar Dalslands

utveckling och motverkar möjligheten att arbeta hemma och därmed

utnyttja en god miljö för hem och familj. Telia bör därför

enligt motionen ompröva riktnummerindelningen för Dalsland och

säkerställa att taxorna kan sättas så att teletrafiken inom och

med länet gynnas. Ett riktnummer för Dalsland bör därvid

införas.

I motion A404 (c) framhålls att den svenska skärgården är en

ovärderlig del av vårt land. För att skärgårdsföretag skall

kunna etableras och fortleva är det nödvändigt att utbyggnaden

av AXE-systemet påskyndas.

7.2 Utskottets ställningstagande

7.2.1 Övergripande synpunkter

Utskottet vill med anledning av motionerna först framhålla att

väl fungerande telekommunikationer har mycket stor betydelse för

företagen och de enskilda människorna i landet. I likhet med vad

som gäller för postområdet har riksdagen mot denna bakgrund

fastställt sociala och regionalpolitiska mål på teleområdet.

Sådana mål anges i telelagen. Det åligger Post- och

telestyrelsen att verka för att målen uppfylls. Vidare anvisas

medel över statsbudgeten för upphandling av särskilda

samhällsåtaganden till förmån för bl.a. handikappade. I

sammanhanget kan också nämnas det avtal som regeringen tecknat

med Telia bl.a. om taxeutveckling för hushålls- och viss

företagstelefoni samt om olönsamma telefonautomater i glesbygd.

Utskottet vill vidare erinra om att det krav på uppföljning och

utvärdering som redovisats under avsnitt 5.2 även gäller

utvecklingen inom teleområdet.

7.2.2 Telesystemets utbyggnad

Utskottet kan konstatera att moderniseringen av Telias nät

drivs i snabb takt. I början av år 1995 var 81 % av

telefonikunderna anslutna till AXE. Genom den senaste tekniska

utvecklingen och rationaliseringar på installationssidan bedömer

Telia att det är möjligt att öka investeringstakten ytterligare.

Telia har därför beslutat att samtliga kunder skall vara

anslutna till AXE senast vid utgången av år 1997.

Utskottet bedömer att Sverige har ett kapacitetsstarkt och

högkvalitativt telenät för överföring av såväl tal och data som

bild. Sverige ligger också långt fram i utbyggnaden av

infrastrukturen jämfört såväl med länderna inom EU som med USA

och Japan. Genom de investeringar som Telia och andra operatörer

genomför och planerar förbättras vidare den elektroniska

infrastrukturen fortlöpande. Utskottet anser därmed att syftet

med motionerna T803 (fp), T808 (fp) och A404 (c) i nu aktuell

del torde bli tillgodosett utan att någon initiativ från

riksdagens sida är påkallat. Motionsyrkandena avstyrks

följaktligen.

7.2.3 Teleprisfrågor

Beträffande de frågor om telekostnader och riktnummerindelning

som aktualiseras i motionerna T208 (m), T802 (fp) och T808 (fp)

kan konstateras att Telia har frihet att själv bestämma sina

taxor inom ramen för det pristak som avtalats mellan regeringen

och Telia.

Telias nya taxesystem från årsskiftet 1993/94 innebär att

närtaxa gäller inom eget och angränsande riktnummerområden. För

samtal som passerar två riktnummerområden gäller regiontaxa, och

för samtal som passerar mer än två riktnummerområden gäller

fjärrtaxa. Enligt Telia innebär vidare taxeomläggningen vid

årsskiftet 1994/95 att hushållens telekostnader i genomsnitt

kommer att sjunka med 3,3 %. I sammanhanget kan nämnas att

Telias taxor underskrider det pristak som avtalats mellan

regeringen och Telia.

Taxeförändringen har medfört en förbättrad anpassning till

läns- och kommunindelningen. En fullständig anpassning av

taxesystemet till de administrativa gränserna har dock inte

bedömts möjlig med hänsyn till telenätets struktur. Det kan

tilläggas att den relativa förmån som teleabonnenter i de tre

storstadsområdena har, med avseende på det antal abonnenter som

kan nås för lokaltaxa, reduceras av att abonnemangsavgiften där

är högre än i landet i övrigt.

Utskottet anser det angeläget att utvecklingen mot ett

"rundare Sverige" kan fortsätta. Utskottet förutsätter att Telia

kommer att se över olika gränsdragningsfrågor för

riktnummerindelningen. Riksdagen bör dock inte besluta om Telias

taxestruktur. Enligt vad utskottet erfarit räknar Telia med att

antalet avståndsklasser kommer att minska ytterligare i

framtiden. Med AXE-systemets färdigställande år 1997 blir

taxorna därmed allt mindre avståndsberoende. Utskottet vill även

hänvisa till den möjlighet som finns att med s.k. 020-nummer

underlätta kontakter till viktiga regionala samhällsorgan när

telesystemets områdesgränser inte stämmer överens med de

administrativa gränserna.

Vad gäller motion T208 (m) kan utskottet erinra om att

priserna på uthyrda förbindelser enligt telelagen skall vara

kostnadsbaserade. Detta innebär bl.a. att förbindelser i

kostnadseffektiva trafiktäta stråk kan betinga ett lägre pris än

förbindelser i icke lika trafiktäta stråk. I sammanhanget kan

vidare nämnas den studie som enligt budgetpropositionen kommer

att utföras för att se över hur tillgången till goda tele- och

datakommunikationer till rimliga priser i landets delar kan

främjas.

Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrker

utskottet motionerna T208 (m), T802 (fp) och T808 (fp) i nu

behandlad del.

7.2.4 Översyn av teleutvecklingen

Utskottet konstaterar att det förslag som väckts i motion T221

(mp) om att se över teleutvecklingen torde tillgodoses med det

krav som riksdagen tidigare angett om att en uppföljning och

utvärdering skall ske av telemarknadens utveckling. I

sammanhanget kan även hänvisas till att regeringen har givit RRV

i uppdrag att se över telelagens effekter. I avvaktan på

resultatet av detta arbete är utskottet inte berett att överväga

någon förändring av telelagen.

Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet

motionen i nu aktuell del. Syftet med den torde dock bli helt

eller delvis tillgodosett.

8 Lokalisering av internationell telemyndighet

8.1 Motionsförslag

I motion T804 (m) anges att den europeiska telemarknaden

kommer att avregleras år 1998. EU kommer därför med stor

sannolikhet att etablera en europeisk myndighet, motsvarande

Post- och telestyrelsen, någonstans i Europa. Om denna myndighet

lokaliseras till Sverige skulle det medföra fördelar för EU

genom bl.a. de erfarenheter av avregleringen som vunnits i vårt

land. Regeringen föreslås därför snarast ta upp diskussioner med

EU om att förlägga telemyndigheten till Sverige.

8.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att EU:s ministerråd har fattat

beslut om att senast den 1 januari 1998 liberalisera såväl

teleinfrastrukturen som alla teletjänster. Förslag har i samband

därmed redovisats om att samtidigt inrätta en särskild europeisk

telemyndighet. Enligt vad utskottet erfarit är frågan

fortfarande under beredning. Diskussioner pågår såväl om behovet

av en ny federal myndighet som om en sådan organisation skall

byggas upp för länderna inom EU eller om den skall omfatta en

större krets av europeiska länder.

Utskottet delar motionärens uppfattning att Sverige intar en

internationell tätposition när det gäller den teletekniska

utvecklingen. Inom landet finns ett kapacitetsstarkt och

högkvalitativt telenät för olika IT-tjänster. Sverige har också

vunnit viktiga erfarenheter från den internationellt sett unika

avreglering som skett av telemarknaden i vårt land. Detta talar

för att miljön i Sverige skulle kunna vara särskilt gynnsam och

stimulerande för en framtida telemyndighet. Utskottet

förutsätter därför att regeringen följer frågan och verkar för

att en eventuell telemyndighet lokaliseras till Sverige.

Med hänvisning till det anförda påkallar motionen enligt

utskottets mening inte någon åtgärd från riksdagens sida varför

den avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Post- och

telestyrelsen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Post-

och telestyrelsen för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 248 981 000 kr,

2. beträffande anslag till Upphandling av särskilda

samhällsåtaganden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Upphandling av särskilda samhällsåtaganden för budgetåret

1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 539 588 000 kr,

3. beträffande anslag till Ersättning till Posten

AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:T220 yrkande 6, 1994/95:T232

yrkande 15 och 1994/95:T807 till Ersättning till Posten AB för

rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr,

res. 1 (m)

res. 2 (c)

4. beträffande anslag till Kostnader förenade med

statens ägande i SOS Alarmering AB

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kostnader förenade med statens ägande i

SOS Alarmering AB för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 210 000 000 kr,

5. beträffande anslag till Informationsteknik:

Telekommunikation m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:T239 yrkandena 14 och 15 till

Informationsteknik: Telekommunikation m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

37 500 000 kr,

6. beträffande privatisering av Telia AB och Posten AB

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T237 yrkande 7 i denna

del, 1994/95:N298 yrkandena 7 och 8, 1994/95:Ub903 yrkande 8 och

1994/95:K810 yrkande 4,

res. 3 (m)

res. 4 (fp)

7. beträffande fortsatt avreglering av telemarknaden

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub903 yrkande 9 och

1994/95:K811 yrkande 8,

8. beträffande regionalpolitisk utveckling inom

postområdet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkande 36,

1994/95:T239 yrkande 16, 1994/95:T805 och 1994/95:A442 yrkandena

13 och 14,

9. beträffande prissättning av tidningsdistribution

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T801 och 1994/95:T806,

10. beträffande telesystemets utbyggnad

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T803, 1994/95:T808

yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A404 yrkande 2,

res. 5 (fp)

11. beträffande teleprisfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T208 yrkande 4,

1994/95:T802 och 1994/95:T808 yrkande 3,

12. beträffande översyn av teleutvecklingen

att riksdagen avslår motion 1994/95:T221 yrkande 37,

13. beträffande lokalisering av internationell

telemyndighet

att riksdagen avslår motion 1994/95:T804.

Stockholm den 16 maj 1995

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt

(m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan

Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister

Örnfjäder (s), Tom Heyman (m), Hans Stenberg (s), Karl-Erik

Persson (v), Monica Green (s), Birgitta Wistrand (m), Elisa

Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s) och Torsten Gavelin (fp).

Reservationer

1. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och

kassaservice (mom. 3)

Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet kan" och på s. 8 slutar med "behandlad del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att inom Posten pågår sedan flera

år ett arbete med att höja produktiviteten. Genom ny

informations- och kommunikationsteknik har vidare Posten

möjligheter att ytterligare effektivisera sin verksamhet.

Utskottet anser dessutom att Posten har ett eget intresse av att

utgöra ett rikstäckande företag. Detta betyder att målet om en

väl fungerande och rikstäckande kassaservice kan upprätthållas

till en lägre anslagsnivå. Enligt utskottets mening bör mot

denna bakgrund anslaget beräknas till 150 miljoner kronor för

det förlängda budgetåret 1995/96.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

yrkande 6 i motion T220 (m) och avstyrker följaktligen

motionerna T232 (c) och T807 (kds) i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande anslag till Ersättning till Posten

AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T220 yrkande 6,

med anledning av regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1994/95:T232 yrkande 15 och 1994/95:T807 till

Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och

kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 150 000 000 kr,

2. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och

kassaservice (mom. 3)

Sivert Carlsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet kan" och på s. 8 slutar med "behandlad del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till

medelsanvisning innebär en betydande neddragning av anslaget.

Trots detta har regeringen inte redovisat någon konsekvensanalys

av sitt besparingsförslag. Utskottet anser att i avvaktan på att

regeringen kan visa att den föreslagna neddragningen inte

försämrar service och tillgänglighet i glesbygd bör anslaget

bibehållas oförändrat. Anslaget bör därför räknas upp med 75

miljoner kronor till sammanlagt 375 miljoner kronor för det

förlängda budgetåret 1995/96.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet

yrkande 15 i motion T232 (c) och avstyrker följaktligen

motionerna T220 (m) och T807 (kds) i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande anslag till Ersättning till Posten

AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T232 yrkande 15,

med anledning av regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1994/95:T220 yrkande 6 och 1994/95:T807 till

Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och

kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 375 000 000 kr,

3. Privatisering av Telia AB och Posten AB (mom. 6)

Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "När postverket" och slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget med en fortsatt privatisering

av konkurrensutsatt statlig verksamhet. Telia hör till de

verksamheter som i ett första steg bör privatiseras. Telia

behöver för sin utveckling en marknadsmässig värdering samt en

acceptabel kapitalförsörjning för att kunna utvecklas vidare och

delta i den fortsatta internationella omstruktureringen. Vidare

bör konkurrensutsatt verksamhet inom Posten som t.ex. Postbanken

komma i fråga för ägarbreddning och privatisering. Utskottet

anser att regeringen bör ges bemyndigande att sälja såväl Telia

som Posten.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T237,

N298 och Ub903 (samtliga m) tillstyrks i nu behandlad del, bör

av riksdagen ges regeringen till känna. Motion K810 (fp)

avstyrks i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande privatisering av Telia AB och Posten AB

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T237 yrkande

7 i denna del, 1994/95:N298 yrkandena 7 och 8 och

1994/95:Ub903 yrkande 8 samt med avslag på motion

1994/95:K810 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. Privatisering av Telia AB och Posten AB (mom. 6)

Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "När Postverket" och slutar med "aktuell del" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening krävs en effektiv konkurrens innan

statlig verksamhet kan privatiseras. Telemarknaden bör därför

utvecklas mot verklig konkurrens med så jämnstarka

marknadspartners som möjligt. Även om konkurrensen för

närvarande tenderar att öka har dock Telia ännu en alltför

dominerande ställning på den svenska telemarknaden. Utskottet

anser därför att en privatisering av Telia bör anstå tills dess

att en tillfredsställande marknadssituation uppnåtts. Utskottet

är mot denna bakgrund inte heller berett att för närvarande

förorda en privatisering av Posten.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att yrkande 4 i

motion K810 (fp) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen

till känna. Motionerna T237, N298 och Ub903 (samtliga m)

avstyrks i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande privatisering av Telia AB och Posten AB

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K810 yrkande 4

samt med avslag på motionerna 1994/95:T237 yrkande 7 i denna

del, 1994/95:N298 yrkandena 7 och 8 samt 1994/95:Ub903 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Telesystemets utbyggnad (mom. 10)

Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med ""Utskottet bedömer" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse.

Utskottet bedömer att Sverige har ett kapacitetsstarkt och

högkvalitativt telenät som kommer att förstärkas ytterligare

genom de investeringar som nu planeras. Som framhålls i motion

T803 (fp) kan det dock vara samhällsekonomiskt lönsamt att göra

teleinvesteringar även om det inte är lönsamt för det

teleföretag som driver nätet. Detta gäller även i en situation

med ett färdigutbyggt AXE-system med den fortsatta utveckling

som kan förutses inom området. Utskottet anser därför att en

prövning bör ske av möjligheten att statens trafikupphandling

utvidgas till att innefatta även telekommunikationsnätet. Det

skulle kunna betyda att teleinvesteringar som inte är lönsamma

från företagsekonomisk synpunkt men som är motiverade från

samhällsekonomisk eller regionalpolitisk synpunkt kan upphandlas

av staten.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T803 (fp)

tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Syftet

med motionerna T808 (fp) och A404 (c) i nu aktuell del torde bli

tillgodosett utan att något initiativ från riksdagens sida är

påkallat. Dessa motionsyrkanden avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande telesystemets utbyggnad

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T803 och med avslag

på motionerna 1994/95:T808 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A404

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Särskilt yttrande

Fortsatt avreglering av telemarknaden (mom. 7)

Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand

(alla m) anför:

Vi anser att avregleringen och liberaliseringen av

lagstiftningen på teleområdet måste drivas vidare kraftfullt.

Med hänsyn till pågående beredningsarbete har vi dock avstått

från att nu kräva ytterligare åtgärder. Resulterar dock inte

detta översynsarbete i konkreta förslag om hur telemarknaden kan

vidareutvecklas återkommer vi till frågan.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Post- och telekommunikation2

Motionerna2

Inledning5

Utskottet5

1 Bakgrund5

2 Anslagsfrågor6

2.1 Anslaget D 1. Post- och telestyrelsen6

2.2 Anslaget D 2. Upphandling av särskilda

samhällsåtaganden6

2.3 Anslaget D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande

betalnings- och kassaservice6

2.4 Anslaget D 4. Kostnader förenade med statens

ägande i SOS Alarmering AB8

2.5 Anslaget D 5. Informationsteknik: Telekommu-

nikation m.m.8

3 Privatisering av Telia AB och Posten AB9

3.1 Motionsförslag9

3.2 Utskottets ställningstagande10

4 Fortsatt avreglering av telemarknaden10

4.1 Motionsförslag10

4.2 Utskottets ställningstagande10

5 Regionalpolitisk utveckling inom postområdet11

5.1 Motionsförslag11

5.2 Utskottets ställningstagande12

6 Prissättning av tidningsdistribution14

6.1 Motionsförslag14

6.2 Utskottets ställningstagande14

7 Regionalpolitisk utveckling inom teleområdet15

7.1 Motionsförslag15

7.2 Utskottets ställningstagande17

7.2.1 Övergripande synpunkter17

7.2.2 Telesystemets utbyggnad17

7.2.3 Teleprisfrågor17

7.2.4 Översyn av teleutvecklingen18

8 Lokalisering av internationell telemyndighet19

8.1 Motionsförslag19

8.2 Utskottets ställningstagande19

Hemställan19

Reservationer21

Särskilt yttrande24