Bet. 1994/95:TU26

Trafikutskottets betänkande

1994/95:TU26

Statens järnvägar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

TU26

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i

budgetpropositionen om SJ samt motioner som väckts under den

allmänna motionstiden i år.

Utskottet tillstyrker samtliga regeringsförslag. Det innebär

bl.a. att SJ skall fortsätta att förbättra sin ekonomi och

koncentrera sin verksamhet till järnvägstrafiken. Med hänvisning

till främst gällande ansvarsbestämmelser och pågående

beredningsarbete avstyrks samtliga motionsyrkanden. Utskottet

framhåller dock att syftet med flera motionsyrkanden kan komma

att tillgodoses. Det gäller exempelvis yrkanden om uppbyggnad av

en samordnad tågtrafik på Arlandabanan och i Mälardalsregionen

samt om utveckling av järnvägens godstrafik.

Till betänkandet har fem reservationer fogats.

Enligt m-, c- och fp-ledamöterna bör järnvägstrafiken

avregleras.

M-ledamöterna anser att SJ bör bolagiseras och att

konkurrensutsatta delar inom SJ-koncernen skall privatiseras.

M-ledamöterna säger vidare nej till regeringens förslag att

kompensera SJ för reglering av vissa pensionskostnader.

V- och mp-ledamöterna anser att en rad åtgärder bör vidtas

för att främja en ökad godstrafik på järnväg och att

verksamheten bl.a. vid vissa godsterminaler tryggas.

Enligt mp-ledamoten bör de ekonomiska kraven på SJ

reduceras.

Till betänkandet har också två särskilda yttranden fogats av

mp-ledamoten om en partiell avreglering av järnvägstrafiken och

om SJ:s tidtabeller för persontrafiken.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Förslag till riksdagsbeslut

Statens järnvägar

Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7

(Kommunikationsdepartementet) i avsnittet E. Kollektivtrafik och

samhällsköpta tjänster m.m. under denna rubrik (s. 88--91)

1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen

om inriktning och målsättning för SJ:s verksamhet under perioden

1995--1996,

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

riktlinjer för kompensation till SJ avseende kostnader för

arbetsskadelivräntor m.m.

Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från

AB Swedcarrier

Regeringen föreslår i avsnittet E. Kollektivtrafik och

samhällsköpta tjänster m.m. under denna rubrik (s. 91) att

riksdagen till Ersättning till Statens järnvägar i samband med

utdelning från AB Swedcarrier för budgetåret 1995/96 beräknar

ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

1994/95:T206 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utförsäljning av det statliga Swebus.

1994/95:T218 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om snabbtågsintroduktionen på stambanan

mellan Stockholm och Malmö.

1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bevilja länsjärnvägsföretag och

trafikhuvudmännen tillstånd att driva verksamhet i angränsande

län,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att överenskommelsen om

trafikhuvudmännens verksamhet i angränsande län skall regleras

av landstinget, trafikhuvudmannen och staten (via Banverket),

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utfärda direktiv för statliga verk

och bolag om att samverka för att nå den miljövänligaste

transportlösningen i statlig verksamhet,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utreda vilka ekonomiska incitament

som bör införas för att trygga en stabil ökning av

godstransporter på järnväg,

25. att riksdagen ur LTA-anslaget beviljar ett anslag för

investeringar i lastplatser för kombitransporter,

26. att riksdagen beslutar om att investera i

kombitransportsystem för att möta lastbilstrafiken från EU.

1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär att den presenterar en

plan för hur prissättningen på SJ dels skall bli långsiktig,

dels konkurrenskraftig gentemot kostnaden för bilresor,

6. att riksdagen under ett nytt anslag för budgetåret

1995/96 anvisar 150 000 000 kr för sänkning av SJ:s

biljettpriser,

1994/95:T237 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas

7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att privatisera SILA, Arlanda,

Swebus och de delar av Posten AB och SJ som redan i dag är

konkurrensutsatta.

1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortsatt avreglering av

järnvägstrafiken.

1994/95:T503 av Eskil Erlandsson och Sivert Carlsson (båda c)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

transportflödena inom SJ,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

prissättningen på godstransporterna så att ingen betalar för

längre sträcka än transporterna i praktiken skulle kunna utföras

på.

1994/95:T505 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas

2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att järnvägspolitiken bör vara

knuten till EU-politiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att avregleringen av järnvägen måste

återupptas och kostnaderna för den olönsamma trafiken minskas,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vidgad konkurrens om spåren med nya

operatörer och konkurrensneutralitet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bolagisera SJ.

1994/95:T515 av Sven Bergström (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om SJ och godstrafiken.

1994/95:T520 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att bilda ett särskilt

vagnfinansieringsbolag.

1994/95:T522 av Per Lager (mp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ett ägardirektiv till Statens järnvägar för kontinuerlig

persontrafik under veckosluten.

1994/95:T525 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en avrustning av infrastrukturen i Norrland.

1994/95:T535 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en skyndsam prövning av en integration av

tågtrafiken till Arlanda i enlighet med SJ:s framlagda förslag

som alternativ till ett bibehållande avtal med Arlanda Link

Consortium.

1994/95:T541 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utvärdering av de regionala effekterna av

den nuvarande godstrafiken på järnväg.

1994/95:T543 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att SJ:s och trafikhuvudmännens

ensamrätter till trafik på det statliga bannätet avvecklas

fr.o.m. den 1 januari 1996,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en statlig förhandlingsman med uppdrag

att genomföra förhandlingar med berörda intressenter för den

framtida trafiken på Mälarbanan, Svealandsbanan och

Västkustbanan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en statlig utredning med uppdrag att

undersöka förutsättningarna för en utförsäljning av det av SJ

helägda dotterbolaget TGOJ.

1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en sänkning av avkastnings- och

soliditetskravet på SJ,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att undvika nedläggning av

godshanteringen för järnvägstrafik i Morjärv,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bangården i Ånge.

1994/95:A445 av Siv Holma (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att godsterminalerna i Morjärv och

Älvsbyn behövs för att ge näringslivet miljövänliga och

kostnadseffektiva godstransporter.

1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om

avreglering av järnvägstrafiken för miljöns skull.

1994/95:N273 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att avreglera järnvägen.

1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att sälja

SJ.

Utskottet

1 SJ:s mål och verksamhet

1.1 Bakgrund

Grunderna för statsmakternas krav och styrning av SJ lades

fast i 1988 års trafikpolitiska beslut. SJ skulle enligt detta

beslut efter en femårsperiod redovisa ett överskott som

möjliggjorde självfinansiering av rörelsen. Med hjälp av bl.a.

en finansiell rekonstruktion av balansräkningen, en ny

ansvarsfördelning för infrastrukturen genom bildandet av

Banverket samt genom avyttring av fast egendom m.m. som inte

längre behövdes för järnvägsändamål förutsågs en kraftig

resultatförbättring. Koncernstrategin skulle baseras på en

renodling av verksamheten till järnvägstrafik. SJ skulle vidare

utvecklas till ett modernt och kundorienterat företag bl.a.

genom effektiviseringar, kraftfulla investeringar, en mer aktiv

marknadsföring, bättre ekonomisk styrning och ökad

transportkvalitet.

Det senaste riksdagsbeslutet om SJ:s mål och verksamhet

fattades våren 1994 (prop. 1993/94:166, bet. TU28, rskr. 309). I

syfte att stärka SJ:s lönsamhet och konkurrenskraft beslöts om

en fortsatt omstrukturering och rationalisering samt avyttring

av verksamheter som inte hör samman med järnvägsverksamheten.

Som målsättning för SJ-koncernen angavs att år 1996 skall

avkastningen på eget kapital uppgå till lägst 7 % och

soliditeten till lägst 35 %. Enligt beslutet gäller vidare att

regeringens och riksdagens uppföljning av de mål och riktlinjer

som angetts för SJ-koncernen skall skärpas. För riksdagen skall

därför varje år redovisas hur SJ:s verksamhet utvecklas i

förhållande till uppställda mål samt hur meddelade befogenheter

har utnyttjats. Beslutet innebär vidare att SJ disponerar

överskott i sin verksamhet utan att inleverera avkastning på

verkets statskapital till statsverket.

1.2 Regeringens förslag

I propositionen redovisas SJ:s affärsplan för åren 1995--1997.

Resultatet för koncernen efter finansnetto beräknas enligt

planen förbättras från 810 miljoner kronor år 1995 till drygt 1

miljard kronor vid utgången av år 1997. Resultatnivån motsvarar

en avkastning på eget kapital efter skatt för koncernen på 8 %.

Treårsplanen bygger på fortsatta rationaliseringar, neddragning

av investeringar i förhållande till tidigare planer samt

frigörelse av kapital genom avyttring av fast egendom och

aktier. Soliditeten beräknas öka under perioden från 31 % år

1995 till 43 % år 1997.

Regeringen anger att de riktlinjer som riksdagen beslutat om

för SJ:s verksamhet under åren 1994--1996 bör ligga fast.

Regeringen anser att det är av yttersta vikt att SJ fortsätter

att koncentrera sin verksamhet till järnvägstrafiken.

Verksamheter som inte bidrar till detta skall avskiljas. SJ

skall satsa på järnvägsprodukter med långsiktig konkurrenskraft

och utveckla dessa så att de får uthållig lönsamhet.

Målsättningen är att SJ-koncernen räkenskapsåret 1996 skall

uppvisa en avkastning på eget kapital efter schablonskatt på

lägst 7 %. Soliditeten (inkl. borgensåtaganden och leasing) för

SJ-koncernen skall senast vid utgången av år 1996 uppgå till

lägst 35 %. Det anges vidare som nödvändigt att de planerade

rationaliseringsprogrammen på såväl persontrafik- som

godstransportsidan fullföljs. Enligt propositionen kommer

regeringen att systematiskt och kontinuerligt följa upp SJ:s

verksamhet.

I propositionen behandlas vidare gränsdragningen till följd av

uppdelningen år 1988 av SJ i nuvarande SJ samt Banverket.

Regeringen anger att kvarstående gränsdragningsfrågor måste

lösas en gång för alla. De grundläggande principerna bör vara

att kostnadsansvaret ligger hos dem som främst kan påverka

kostnaderna. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att SJ

kompenseras för kostnader för arbetsskadelivräntor samt

personskadeersättningar för personal som varit anställd vid SJ:s

banavdelning t.o.m. år 1988 samt för skadeståndslivräntor för

elolyckor avseende tredje man under samma period. Enligt

propositionen uppgår de upparbetade kostnaderna för livräntorna

fr.o.m. år 1988 till 120 miljoner kronor. Regeringen föreslår

att dessa kostnader täcks genom att banavgifterna för år 1995

nedsätts med motsvarande belopp.

1.3 Motionsförslag

I motion A442 (mp) framhålls att SJ:s lönsamhets- och

soliditetskrav har höjts alltför kraftigt. Detta leder till att

järnvägsförbindelser slås ut, vilket drabbar såväl

persontrafiken som godstransporterna. För att öka järnvägens

andel av transporterna i landet bör i stället SJ:s avkastnings-

och soliditetskrav nedsättas. Motionärerna föreslår därför att

avkastningskravet reduceras till 5 % och att soliditetskravet

minskas till 25 %. Nedsättningen bör gälla under en period på

10 år fr.o.m. år 1996.

1.4 Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till ekonomiska

mål för SJ överensstämmer med gällande riktlinjer.

Regeringens förslag till huvudinriktning för SJ-koncernen är

vidare likalydande med den koncernstrategi som lades fast av

riksdagen våren 1994.

Enligt utskottets mening är det viktigt att SJ:s ekonomi kan

konsolideras för att möjliggöra en angelägen utveckling av

järnvägstrafiken. Utskottet tillstyrker därför regeringens

förslag om inriktning och målsättning för SJ:s verksamhet under

perioden 1995--1996. Detta innebär att de riktlinjer som

riksdagen våren 1994 beslutat om för SJ:s verksamhet ligger fast

och att SJ skall koncentrera sin verksamhet till

järnvägstrafiken. Utskottet anser i likhet med regeringen att

det är viktigt att SJ:s verksamhet följs upp och förutsätter att

riksdagen, i enlighet med tidigare beslut, ges en årlig

redovisning av hur SJ:s verksamhet utvecklas i förhållande till

uppställda mål liksom hur meddelade beslutsbefogenheter

utnyttjats. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion A442

(mp) i nu behandlad del.

Utskottet övergår därefter till den reglering av livräntor

m.m. som föreslås i propositionen.

Utskottet anser att det är en riktig princip att

kostnadsansvar och verksamhetsansvar åtföljs. SJ bör därför

kompenseras för de angivna kostnaderna. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag.

2 Anslaget E 1. Ersättning till Statens järnvägar i samband

med utdelning från AB Swedcarrier

2.1 Bakgrund

Sedan år 1988 disponerar SJ ett särskilt anslag, Ersättning

till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB

Swedcarrier. Anslaget får belastas med högst det belopp som AB

Swedcarrier måste betala i skatt för att affärsverket SJ skall

kunna tillgodogöra sig vinst från avyttring av verksamhet inom

Swedcarrierkoncernen. Anslaget motiveras med att det inte råder

något skattemässigt koncernförhållande mellan affärsverket SJ

och AB Swedcarrier.

2.2 Regeringens förslag

Regeringen föreslår att det nuvarande 1 000-kronorsanslaget

till SJ kvarstår även under budgetåret 1995/96. Regeringen anger

i sammanhanget att överföring av vinster från avyttring av

verksamhet inom Swedcarrierkoncernen bör, om verksamheten så

tillåter, föras till affärsverket SJ det år vinsten uppstår.

2.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker att SJ även fortsättningsvis bör ges

möjligheter att ta emot ersättning i samband med utdelning från

AB Swedcarrier utan skatteavdrag. Utskottet tillstyrker därför

det föreslagna anslaget till SJ under det förlängda budgetåret

1995/96.

3 Avreglering av järnvägstrafiken

3.1 Bakgrund

De grundläggande förutsättningarna för järnvägssektorn

tillskapades genom 1988 års trafikpolitiska beslut. SJ fick

ensamrätt till godstrafik på hela järnvägsnätet och i huvudsak

även till persontrafik på stomnätet. För persontrafik på

länsjärnvägarna gavs trafikhuvudmännen trafikeringsrätten enligt

lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv

persontrafik. Trafikhuvudmännen har möjlighet att upphandla

denna trafik i konkurrens. Om det finns särskilda skäl kan

trafikhuvudmännen även få trafikeringsrätt för lokal eller

regional persontrafik på begränsade delar av stomnätet. SJ kan

på motsvarande sätt få rätt att i begränsad omfattning bedriva

persontrafik på länsjärnvägarna.

Sedan 1988 års trafikpolitiska beslut har järnvägsmarknaden

delvis öppnats för ytterligare konkurrens. Från trafikåret 1993

upphandlas statens köp av angelägen men olönsam interregional

persontrafik på stomnätet i konkurrens. Från samma år gavs även

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) trafikeringsrätten för

malmtransporterna på Malmbanan. Nyttjanderätten till

Inlandsbanan har vidare förts över från SJ till berörda kommuner

efter banan.

Riksdagen godkände under förra riksmötet att järnvägstrafiken

skulle avregleras (prop. 1993/94:166, bet. TU28, rskr. 309).

Beslutet innebar bl.a. att SJ och trafikhuvudmännens ensamrätter

till trafik på det statliga bannätet skulle avvecklas från den 1

januari 1995. I syfte att skapa rådrum för regeringen att

ompröva frågan har riksdagen därefter i december 1994 beslutat

att skjuta upp genomförandet av avregleringsbeslutet (prop.

1994/95:72, bet. TU9, rskr. 138).

3.2 Motionsförslag

Sex motioner har väckts som föreslår att järnvägstrafiken helt

eller delvis avregleras.

I motion T505 (m) framhålls att järnvägsföretagen måste bli

mer marknadsorienterade och verksamheten avregleras. Konkurrens

mellan företagen skall tillåtas och spåren öppnas för trafik av

andra än det stora nationella företaget. Det betyder vidgad

konkurrens och att konkurrensneutralitet skall råda mellan olika

operatörer -- allt i syfte att få mångfald och en

kostnadseffektiv järnvägsmarknad. Avreglering är en

förutsättning för att järnvägens betydelse på transportmarknaden

skall kunna öka. I motionen framhålls även att järnvägspolitiken

bör vara nära knuten till EU-politiken som ser avreglering och

konkurrensutsättning som viktiga trafikpolitiska medel. Mot

denna bakgrund föreslås att avregleringen av järnvägstrafiken

återupptas.

I motionerna T238, Jo628 och N273 (samtliga fp) framhålls att

en fortsatt avreglering av järnvägstrafiken medför stora

fördelar. Konkurrens gynnar kunder och på sikt sektorns

modernisering och attraktionskraft. Motionärerna hänvisar i

sammanhanget till att erfarenheterna hittills av konkurrensen

vid länstrafikhuvudmännens upphandling visar att avsevärt sänkta

kostnader kan uppnås till nytta för såväl skattebetalare som

resenärer. Nya operatörer har också kunnat etablera sig och ett

stelt monopolsystem har ersatts med flexibilitet och modernare

marknadsformer. Denna utveckling bör i högre grad komma till

uttryck på järnvägssektorn. Om fler operatörer än SJ får

möjlighet att köra tåg på spåret kommer enligt motionerna

konkurrensen att leda till bättre tågtrafik, pressade priser och

därmed en attraktivare järnvägstrafik.

I motion T543 (kds) framhålls att en öppen järnvägsmarknad

inte är ett hot mot SJ utan en förutsättning för att SJ skall

kunna stärka sin konkurrenskraft i ett europeiskt perspektiv. En

konkurrensutsatt järnvägsmarknad kan nämligen förbättra

förutsättningarna för SJ, som fortsatt dominerande operatör, och

för nya aktörer att utveckla kundanpassade och effektiva

transportlösningar. En avreglerad järnvägsmarknad som är öppen

för fler operatörer är vidare enligt motionen en förutsättning

för att järnvägen skall kunna möta konkurrensen från andra

transportslag på bästa sätt. Det finns därför inga skäl att

begränsa konkurrensen till att endast omfatta vissa mindre

delmarknader eller till att endast gälla anbudskonkurrens. I

motionen framhålls vidare nödvändigheten av att de som

investerar i infrastrukturen garanteras tillgång till spåren.

I motion T221 (mp) föreslås en partiell avreglering av

järnvägstrafiken. Enligt motionen bör länsjärnvägsföretag

tillåtas att driva verksamhet in i angränsande län från den

1 augusti 1995. Genom att mindre tågföretag därmed skulle kunna

köra fram till stomjärnvägsnätet, terminaler och

omlastningsplatser förbättras förutsättningarna för att

järnvägen skall kunna öka sin marknadsandel på godsområdet.

Enligt motionen bör överenskommelser om villkor för

trafikhuvudmännens verksamhet i angränsande län regleras av

inblandade landsting, trafikhuvudmän och staten genom Banverket.

3.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att järnvägen bör ges förutsättningar att

spela en viktig roll som ett effektivt, miljövänligt och

energisnålt transportmedel. Enligt utskottets mening är det

angeläget att arbetet med att reformera järnvägsmarknaden görs

på ett sådant sätt att allsidighet och noggrannhet kan

garanteras.

I enlighet med riksdagens beslut i december 1994 har därför

genomförandet av det tidigare avregleringsbeslutet skjutits upp.

En beredning pågår inom regeringskansliet som syftar till att se

över de regler som styr järnvägstrafiken och därmed

sammanhängande frågor. Enligt vad utskottet erfarit kommer en

departementsutredning att presenteras under maj månad 1995.

Efter remissbehandling avser regeringen att återkomma till

riksdagen med en slutlig ståndpunkt i frågan om avreglering av

järnvägsmarknaden under hösten 1995. Enligt utskottets

uppfattning är det bl.a. angeläget att goda möjligheter skapas

för att etablera smidiga och rationella trafiklösningar över

länsgränserna. Utskottet förutsätter därför att det förslag som

väckts i motion T221 (mp) om en partiell avreglering kommer att

övervägas.

I avvaktan på resultatet av pågående beredning bör

motionerna T221 (mp), T238 (fp), T505 (m), T543 (kds), Jo628

(fp) och N273 (fp) i nu behandlad del inte bli föremål för någon

åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks

följaktligen.

4 Bolagisering och privatisering

4.1 Bakgrund

SJ-koncernen består av affärsverket SJ och dotterbolag. De

flesta av dotterbolagen t.ex. AB Swebus, som bedriver

busstrafik, och TGOJ AB, som utför verkstadsverksamhet för

spårbundna fordon samt viss gods- och persontrafik på järnväg,

ingår i SJ:s förvaltningsbolag AB Swedcarrier. Affärsverket SJ,

som är indelat i divisioner för persontrafik, godstransporter,

fordonsunderhåll och fastigheter, fungerar också som moderbolag

i koncernen.

Riksdagen beslöt våren 1994, efter förslag från den dåvarande

regeringen, att SJ skulle drivas vidare inom ramen för

affärsverksformen under ytterligare en treårsperiod (prop.

1993/94:166, bet. TU28, rskr. 309). SJ bedömdes i utgångsläget

ha en alltför svag ekonomisk och finansiell ställning för att

kunna ombildas till aktiebolag. Frågan om SJ:s associationsform

förutsattes ånyo prövas före utgången av år 1996. Syftet med det

åtgärdsprogram som samtidigt lades fast var att SJ-koncernen vid

utgången av år 1996 skulle ha en så stark ekonomisk och

finansiell ställning att affärsverket kunde bolagiseras.

4.2 Motionsförslag

I motion T505 (m) framhålls att SJ under de senaste åren

genomgått en kraftig omstrukturering, förbättrat sitt resultat,

utvecklat nya transportlösningar och förnyat persontrafiken.

Nästa steg borde vara att bolagisera och därefter privatisera

SJ. Inför en bolagisering bör en översyn ske av SJ:s

finansiering och långsiktiga behov av investeringskapital.

I motionerna T206, T237 och N298 (samtliga m) föreslås att de

delar inom SJ som är konkurrensutsatta, som t.ex. AB Swebus, bör

privatiseras. På längre sikt bör även SJ i sin helhet

privatiseras. Ett sådant beslut måste dock föregås av

ytterligare överväganden om hur maximal konkurrens kan uppnås

efter genomförandet. Regeringen föreslås i motion N298 (m) även

få bemyndigande att sälja SJ.

I motion T543 (kds) anges att en framtida öppen

järnvägsmarknad bör karakteriseras av mångfald där ett flertal

operatörer verkar. Det skulle därför enligt motionen vara

intressant att studera förutsättningarna för en privatisering av

TGOJ AB. Detta bolag skulle med sina resurser och sitt kunnande

i framtiden kunna utgöra ytterligare en konkurrent till SJ. För

att undersöka förutsättningarna för en sådan strukturåtgärd

föreslås att en fristående utredning tillsätts med uppdrag att

undersöka förutsättningarna för att sälja ut TGOJ AB.

4.3 Utskottets ställningstagande

Beträffande de motionsförslag som väckts om en förändring av

SJ:s associationsform vill utskottet först hänvisa till att SJ

som affärsverk genom 1988 års trafikpolitiska beslut har fått en

rad unika beslutsbefogenheter. Inom ramen för en utvecklad

affärsverksform har SJ fått ett klart ekonomiskt ansvar och en

betydande grad av handlingsfrihet i såväl ekonomiska som

organisatoriska frågor. Utan hinder av gällande

organisationsform har också en angelägen utveckling kunnat ske

av järnvägstrafiken samtidigt som betydande strukturförändringar

skett inom SJ.

Med hänvisning till det anförda och den beredning som för

närvarande pågår om järnvägstrafikens avreglering är utskottet

inte berett att nu förorda någon förändring av SJ:s

associationsform.

Utskottet övergår därefter till de motionsyrkanden som väckts

om en utförsäljning av vissa bolag inom SJ-koncernen. Utskottet

har i avsnitt 1.4 ställt sig bakom regeringens bedömning att det

är viktigt att SJ koncentrerar sin verksamhet till

järnvägstrafiken. Verksamheter som inte bidrar till detta bör

avskiljas. Vidare gäller att en strategisk del i SJ:s

åtgärdsprogram under perioden 1995--1996 är försäljning av fast

egendom och aktier inom SJ-koncernen för att förbättra ekonomin

och möjliggöra en fortsatt utveckling av järnvägstrafiken.

Enligt gällande beslutsordning ankommer det på SJ att närmare

bedöma hur SJ-koncernen mot denna bakgrund bör utvecklas.

Motionerna T206 (m), T237 (m), T505 (m), T543 (kds) och N298

(m) påkallar med hänvisning till det anförda inte någon åtgärd

från riksdagens sida i denna del och avstyrks därför av

utskottet.

5 Persontrafikfrågor

5.1 Motionsförslag

Enligt motion T535 (s) bör trafiken på Arlandabanan så långt

det är möjligt samordnas med den övriga kollektivtrafiken i

länet och i Mälardalen. I motionen hänvisas till att SJ under

hösten 1994 har presenterat ett förslag till integrerad

trafiklösning för östra Mellansverige. Förslaget anges stämma

väl överens med de intentioner för spårtrafiken, som den

nuvarande regeringen redovisade före sitt tillträde.

Trafikförslaget är dessutom i linje med starka önskemål i

Stockholmsregionen. SJ har förklarat sig villigt att i ett

sådant läge utan extra ersättning trafikera Svealands- och

Mälarbanorna. Till bilden hör vidare enligt motionen att

förslaget har stor betydelse för sysselsättningen inom svensk

järnvägsindustri. Den lösning som SJ presenterat bör därför

skyndsamt prövas av regeringen som alternativ till den privata

särlösning för Arlandabanan som utarbetats av den förra

borgerliga regeringen.

I motion T520 (s) framhålls att baninvesteringarna i

Mälarbanan fortskrider planenligt. Ett problem som växer

dagligen är dock att inga förberedelser görs för att beställa de

tåg som skall trafikera banan. Anledningen anges vara att det är

oklart vem det

är som skall svara för trafiken eftersom denna lagts ut på

anbud. Av inte minst ekonomiska skäl är det dock nödvändigt att

trafiken kan starta vid samma tidpunkt som banan är klar. Att då

inte ha moderna tåg som kan utnyttja spårens kapacitet vad

gäller hastighet m.m. bedöms som resursslöseri. Staten bör

därför enligt motionärerna omgående medverka till bildandet av

ett vagnfinansieringsbolag, som får till uppgift att påbörja

upphandlingen. Det blir sedan det trafikbolag som lämnat det

förmånligaste anbudet som får överta fullföljandet av gjorda

beställningar.

Krav på tåguppehåll i snabbtågstrafiken har väckts i motion

T218 (s) som behandlar tågtrafiken på södra stambanan mellan

Stockholm och Malmö. Motionärerna anser det viktigt för såväl

länet som för resandet på den anknytande Kust-till-kust-banan

mellan Göteborg och Kalmar att snabbtågsuppehåll görs i Alvesta.

I motion T224 (v) anges att allvarlig kritik kan riktas mot

den utbyggnad som pågår av nya järnvägar då vanliga

inkomsttagare inte har råd att åka tåg. Om det är fler än två

som skall åka och de har en vanlig bil är det billigare att ta

bilen på många sträckor. Kritik kan också riktas mot det

förhållandet att kunderna inte kan förutsäga prissättningen på

tågresor. Det innebär svårigheter att t.ex. planera sitt boende

och val av arbetsplats. Mot denna bakgrund föreslås att ett stöd

införs för att sänka SJ:s biljettpriser. Stödet bör enligt

motionen beräknas till 150 miljoner kronor för budgetåret

1995/96.

I motion T522 (mp) riktas kritik mot att SJ ställer in många

tågförbindelser över veckosluten. Detta anges leda till att

antalet långa och tröttande bil- och flygresor ökar, vilket är

förkastligt ur miljösynpunkt. Enligt motionen skulle en

tidtabell med tågförbindelser på i huvudsak samma tider veckan

runt göra det mer intressant att välja tåget som är det mest

energisnåla och miljövänliga transportmedlet. Motionären

föreslår därför att regeringen ger SJ direktiv om att pröva en

tidtabell med turer på samma tider under veckans alla dagar.

I motion T543 (kds) anges att på uppdrag av den tidigare

regeringen har en översyn nyligen gjorts av förutsättningarna

för en utveckling av järnvägstrafiken (Tåget kommer, SOU

1994:109). Utredaren har presenterat ett förslag om hur

tågtrafik kan drivas utan löpande driftbidrag vare sig från

staten eller från kommuner och landsting. Förslaget innebär att

staten tillskjuter ett villkorslån med återbetalningskrav samt

att de aktuella kommunerna tillskjuter aktiekapital till det

bolag som skall bedriva trafiken. Enligt motionen bör detta

utredningsförslag omgående resultera i att en statlig

förhandlingsman tillsätts med uppdrag att genomföra

förhandlingar med berörda intressenter för den framtida

tågtrafiken på Mälarbanan, Svealandsbanan och Västkustbanan.

5.2 Utskottets ställningstagande

5.2.1 Arlandabanan

Utskottet vill hänvisa till att regeringen den 22 december

1994 tillkallade en förhandlingsman med uppgift att inom ramen

för avtalen om Arlandabanan, Mälarbanan och Svealandsbanan

förhandla och föreslå överenskommelser mellan Arlanda Link

Consortium, SJ och representanter för Mälardalsregionen angående

en samordnad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och i

Mälardalsregionen. Uppdraget har redovisats den 17 februari 1995

(SOU 1995:25, Samordnad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan

och i Mälardalsregionen).

Av förhandlingsmannens redovisning framgår att

avsiktsförklaringar gjorts av SJ om utveckling av SJ:s trafik på

Arlandabanan och om utvecklingen av tågtrafiken i Mälardalen, av

Tåg i Mälardalen AB angående en samordnad och integrerad

tågtrafik i Storstockholms- och Mälardalsregionen och av

Storstockholms Lokaltrafik AB om en samordnad och integrerad

tågtrafik i Storstockholmsregionen.

Vidare kan nämnas att regeringen genom beslut den 23

februari 1995 gav förhandlingsmannen i uppdrag att slutföra

arbetet och bl.a. leda förhandlingarna om en eventuell utökning

av Arlandabaneprojektet. I regeringsbeslutet konstateras att med

redovisade tillägg till Arlandabaneavtalen skapas

förutsättningar för att åstadkomma en samordnad och integrerad

trafiklösning i Mälardalsregionen och på Arlandabanan.

Med hänvisning till pågående överläggningar och den

beredning som för närvarande pågår konstaterar utskottet att

syftet med motion T535 (s) torde komma att tillgodoses utan

något initiativ från riksdagens sida. Den avstyrks följaktligen.

5.2.2 Tågtrafiken i Mälardalen och på Västkustbanan

Utskottet vill framhålla att med statens övergripande ansvar

för trafikförsörjningen finns det ett intresse av att den

samhälleliga nyttan av investeringar i trafikens infrastruktur

tas till vara. En utgångspunkt för den kommunikationspolitiska

kommission som nyligen tillsatts (K 1995:01) är att den skall

anlägga en helhetssyn på trafiksystemet, dvs. beakta både

infrastruktur och trafik.

När det gäller tågtrafiken på Mälarbanan och Svealandsbanan

vill utskottet erinra om det i föregående avsnitt nämnda

förhandlingsresultatet om en integrerad trafiklösning i

Mälarområdet. Av förhandlingsmannens redovisning framgår att SJ

har åtagit sig att i egen regi och till ordinarie järnvägstaxa

och utan särskilda subventioner bedriva trafik på Mälarbanan och

Svealandsbanan med anslutning till Arlanda samt att utveckla

trafiksystemet till att omfatta Uppsalapendeln, en pendel mellan

Linköping och Gävle samt vissa fjärrtåg på sträckan

Stockholm--Hallsberg.

För trafiken på Västkustbanan kan slutligen hänvisas till de

överläggningar som för närvarande pågår mellan SJ och berörda

trafikhuvudmän i syfte att utveckla den lokala och regionala

persontågstrafiken.

Utskottet konstaterar därmed att syftet med motionerna T520

(s) och T543 (kds) torde komma att tillgodoses utan åtgärd från

riksdagens sida. De avstyrks därför av utskottet i nu behandlad

del.

5.2.3 Biljettpriser

Utskottet vill klargöra att enligt gällande trafikpolitiska

beslut ankommer det på SJ att fastställa sina priser. Detta har

setts som en förutsättning för att SJ skall kunna ta ansvar för

sin ekonomi. Utskottet anser att denna rollfördelning bör bestå.

I sammanhanget vill utskottet vidare framhålla att

järnvägstrafikens konkurrenskraft till stor del sammanhänger med

investeringsutvecklingen samt hur avgifter, skatter och olika

regler utformas inom transportområdet. Utskottet vill mot denna

bakgrund hänvisa till den parlamentariska

kommunikationspolitiska kommission som nyligen tillsatts med

uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i

Sverige (K 1995:01). Kommissionen skall enligt sina direktiv

bl.a. analysera hur avgifter inom transportsektorn kan utformas

för att främja ett miljöanpassat och säkert transportsystem och

öka den samhällsekonomiska effektiviteten i sektorn (dir.

1994:140).

Utskottet kan därmed konstatera att en utvärdering kommer

att ske av trafikpolitiken och att järnvägstrafikens

grundläggande förutsättningar kommer att prövas. I avvaktan på

resultatet av detta arbete avstyrks motion T224 (v) i nu

behandlad del.

5.2.4 Tåguppehåll

En viktig konkurrensfördel för järnvägen gentemot flyget är

möjligheten att förstärka resandeunderlaget genom att göra

uppehåll på mellanliggande stationer. För snabbtågstrafiken

mellan Stockholm och Malmö förväntas också merparten av

resenärerna färdas till och från de mellanliggande stationerna.

Utskottet anser det viktigt att SJ med eget ansvar kan utvecklas

till ett attraktivt trafikföretag för resenärerna.

Utgångspunkten för SJ:s utveckling av snabbtågstrafiken bör vara

vad som är affärsmässigt riktigt. Denna rollfördelning innebär

enligt utskottets mening att riksdag och regering inte bör ha

synpunkter på frågor om tågstopp. I sammanhanget kan nämnas att

sedan motionen inlämnats har SJ inlett snabbtågstrafik på södra

stambanan mellan Stockholm och Malmö. Samtliga snabbtåg gör

uppehåll i Alvesta. Syftet med motion T218 (s), som avstyrks av

utskottet i denna del, är därmed tillgodosett.

5.2.5 Tidtabeller

Utskottet vill erinra om att enligt den beslutsordning som

följer av 1988 års trafikpolitiska beslut är det SJ självt som

fastställer sina tidtabeller. Utskottet anser att det är en

riktig princip att kostnadsansvar och trafikansvar åtföljs och

är därför inte berett att förorda att SJ ges ägardirektiv om hur

tågtrafiken bör utformas under veckosluten. Utskottet avstyrker

därför motion T522 (mp).

6 Godstrafikfrågor

6.1 Motionsförslag

I motion T541 (s) anges att gällande tågplan för godstrafiken

har resulterat i påtagligt negativa konsekvenser för trafiken i

norra Sverige. Detta står enligt motionen knappast i

överensstämmelse med riksdagens uttalande om kommunikationernas

betydelse för att uppnå regional balans. Motionärerna anser mot

denna bakgrund att den kommunikationspolitiska kommittén bör

utvärdera den nuvarande tågplanens effekter för godstrafiken i

norra Sverige.

I motion T525 (fp) framhålls att SJ som monopolföretag har

ansvar för att godstransporter utförs på järnvägsnätet. I detta

åtagande ingår att på affärsmässiga grunder tillhandahålla

snabba och effektiva godstransporter så att såväl storindustrin

som små och medelstora företag kan konkurrera på en marknad som

blir alltmer internationell. SJ:s nya transportsystem har dock

inneburit en rad problem för Norrland. SJ har förlorat upp till

30 % av sin kundkrets, vilket i ett längre perspektiv betyder

ökade kostnader genom mindre godsmängd och färre kunder. En

minskad transportmängd äventyrar dessutom en fortsatt utbyggnad

av det norrländska järnvägsnätet för att möjliggöra en

rationellare hantering samt snabbare och miljövänligare

transporter. Enligt motionen är situationen oacceptabel utifrån

riksdagens tidigare fattade beslut om regional balans, goda

konkurrensmöjligheter för små och medelstora företag och god

miljö. SJ bör därför förbättra godstrafiken och leva upp till

statsmakternas krav på god service i regionalpolitiskt utsatta

områden som Norrland.

I motion T515 (c) framhålls att en väsentlig förutsättning för

att näringsliv och samhälle skall kunna utvecklas i alla delar

av landet är att det finns fungerande kommunikationer och goda

transportmöjligheter. Efter några år då SJ synes ha förstått

vikten av att ta upp konkurrensen med andra trafikslag genom

förbättrad service och ett mera kundorienterat synsätt kommer nu

enligt motionen åter illavarslande signaler om SJ:s

godstrafikpolitik. Det handlar dels om prissättningen på

godstransporterna, dels om snabbheten och tillgängligheten.

Denna utveckling har fått till följd en rad negativa effekter.

Motionären framhåller att om inte SJ på egen hand förmår

upprätthålla en godtagbar servicenivå till rimliga priser i de

delar av landet som har närhet till järnvägen måste åtgärder

vidtas för att på annat sätt komma till rätta med problemen.

I motion T503 (c) anges att SJ:s nya trafikupplägg för

godstrafiken har inneburit försämringar i två avseenden.

Kunderna måste betala för hela den faktiska sträcka som godset

transporteras. Vidare har färre transporter möjlighet att nå sin

destination över en natt. Den förlängda körsträckan innebär

minskad kostnadseffektivitet för berörda företag. Stora

kostnadsökningar drabbar också godskunderna. Enligt motionen bör

mot denna bakgrund en översyn göras av SJ:s transportflöden och

prissättning.

Enligt motion A445 (v) hotas två av SJ:s godsterminaler av

nedläggning, nämligen de i Morjärv och Älvsbyn. En nedläggning

av dessa godsterminaler anges innebära ökade transportkostnader.

Dessutom tillkommer längre leveranstider då godset måste ta

omvägar, vilket försämrar inlandsföretagens

konkurrensmöjligheter. Motionären framhåller att en viktig

komponent i regionalpolitiken är bra kommunikationer, däribland

godstransporter på järnväg. Det är vidare en klar miljömässig

fördel om en så stor andel som möjligt av godstrafiken sker på

järnväg. Mot denna bakgrund föreslås att riksdagen ger

regeringen till känna att de båda godsterminalerna behövs för

att ge näringslivet miljövänliga och kostnadseffektiva

godstransporter.

I motion T221 (mp) framhålls att SJ har höjt sina godstaxor

utan att förvarna, vilket har lett till att flera företag har

tvingats att ersätta järnvägstransporter med lastbilsfrakt.

Motionärerna anser att statliga bolag och verk i så stor

utsträckning som möjligt bör samarbeta för att uppnå

miljövänliga transporter inom den statliga verksamheten. Till

exempel så bör Posten AB ges tydliga direktiv att använda

miljövänliga transportsätt. I motionen föreslås vidare att mot

bakgrund av de problem som SJ har med sin godstrafik en

utredning tillsätts om vilka ekonomiska incitament som erfordras

för att trygga en stabil ökning av godstransporterna på järnväg.

Sverige bör vidare investera i lastplatser vid hamnar och

stationer för att möjliggöra en angelägen och framtidsanpassad

ökning av kombitrafiken. Medel för detta ändamål bör kunna

disponeras från anslaget för investeringar i

länstrafikanläggningar. I motionen framhålls även vikten av att

investeringar görs i kombitransportsystem för att möta den

förutsedda utvecklingen av lastbilstrafiken från EU.

I motion A442 (mp) framhålls att SJ under den senaste tiden

har visat planer på att lägga ned godshanteringen i Morjärv och

föra över den till Haparanda. Regeringen bör ta upp diskussioner

med SJ för att förhindra en nedläggning av godshanteringen i

Morjärv. I motionen anges vidare att nedläggningen av bangården

i Ånge var ett misstag, då ett stort antal näringsidkare i

inlandet har åsamkats betydande kostnadsökningar. En omfattande

ökning av vägtransporterna har dessutom blivit följden av denna

nedläggning. Regeringen bör därför enligt motionen även uppta

överläggningar med SJ om att återuppta verksamheten vid

bangården i Ånge.

6.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att godstrafiken på järnväg under de

senaste decennierna har tappat marknadsandelar till

lastbilstrafiken. SJ:s godstrafik har vidare under många år

redovisat ekonomiska underskott. Inom SJ pågår mot denna

bakgrund ett omfattande arbete med rationaliseringar,

effektiviseringar, marknadsanpassning och satsningar på nya

godstrafiksystem. Arbetet har resulterat i en angelägen

förbättring av transportkvaliteten och det ekonomiska

resultatet. I sammanhanget kan nämnas att SJ Gods för år 1994

utnämndes till Sveriges bästa transportföretag. En ökning har

också skett av järnvägens godstransporter. Under år 1994 ökade

exempelvis järnvägens godstransportarbete med 4,3 % till den

högsta nivå som någonsin utförts på det svenska järnvägsnätet.

Som avspeglas i flera motionsyrkanden har dock omstruktureringen

även inneburit konsekvenser som uppfattats negativt av såväl

företag som kommuner.

Utskottet vill mot denna bakgrund klargöra att en positiv

utveckling av järnvägens godstransporter är av strategisk

betydelse för den fortsatta trafikutvecklingen. Den europeiska

integrationen och de ökade kraven på miljövänliga transporter,

regional balans och ett effektivt resursutnyttjande gör det allt

viktigare att järnvägen utnyttjas på ett effektivt sätt. Det

statsfinansiella läget nödvändiggör samtidigt att SJ:s

godstrafik kan utvecklas på affärsmässiga grunder.

Utskottet vill vidare erinra om att i enlighet med

riksdagens beslut pågår för närvarande en omfattande

järnvägsutbyggnad i landet. Ett huvudsyfte med denna satsning är

att järnvägen skall kunna motsvara näringslivets behov av

godstransporter. Utskottet vill därutöver hänvisa till det

omfattande arbete som utförs inom SJ för att utveckla

godstrafiken. Det gäller bl.a. investeringar i ett mer

marknadsmässigt transportsystem och uppbyggnad av en mer

kundanpassad organisation.

Enligt utskottets mening är det angeläget att SJ kan

fortsätta sitt arbete med att uppnå ett effektivt och

konkurrenskraftigt trafiksystem så att godstrafiken kan öka i

volym. För uppbyggnaden av ett effektivt transportsystem är en

rationell terminalstruktur av väsentlig betydelse. Enligt den

rollfördelning som lagts fast i stor politisk enighet i 1988 års

trafikpolitiska beslut ankommer det på SJ att träffa avtal med

olika godskunder om trafikuppläggningen.

Utskottet anser att detta är en riktig beslutsordning.

Utskottet förutsätter samtidigt att SJ:s nödvändiga

förändringsarbete görs i former som begränsar eventuella

omställningsproblem. Enligt vad utskottet erfarit försöker också

SJ utforma sitt förändringsarbete i samråd med berörda

godskunder. Som exempel kan nämnas, beträffande godshanteringen

vid terminalerna i Morjärv och Älvsbyn som behandlas i

motionerna A442 (mp) och A445 (v), att SJ har inlett

överläggningar med berörda kommuner i syfte att främja en

utveckling av järnvägens godstrafik i berörda regioner.

Utskottet förutsätter att överläggningar kommer att äga rum även

i övriga delar av landet.

I sammanhanget kan även nämnas de nya järnvägsföretag för

kortväga godstransporter som etablerats på matarlinjer från och

till större knutpunkter utmed stomnätet (s.k. Short-line). Genom

småskaliga transportlösningar i nya organisationsformer har

därmed järnvägstrafiken kunnat tryggas och utvecklas.

Vad gäller motion T221 (mp) med förslag om direktiv till

statliga verk och bolag att samverka för att uppnå miljövänliga

lösningar vill utskottet erinra om att enligt gällande

trafikpolitiska riktlinjer skall företag ha frihet att välja

mellan olika trafikmedel. Utskottet är inte berett att överge

denna grundläggande princip. I sammanhanget kan nämnas att allt

fler företag låter miljöhänsyn få en mer framträdande roll i sin

verksamhet. Detta har bl.a. inneburit att det finns företag som

väljer att utföra sina transporter med järnväg trots att detta

innebär en något högre fraktkostnad jämfört med vägtransporter.

Posten AB, som uppmärksammas i den aktuella motionen, har

fastställt en miljöpolicy som innebär att miljöhänsyn skall

beaktas i varje beslut på alla nivåer i organisationen. Enligt

denna policy skall miljöarbetet ständigt utvecklas och vara en

integrerad del i verksamheten.

Slutligen vill utskottet hänvisa till den

kommunikationspolitiska kommission som nyligen tillsatts med

uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i

Sverige (K 1995:01). Kommissionen skall enligt sina direktiv

bl.a. analysera i vilken mån de trafikpolitiska målen har

uppfyllts (dir. 1994:140). Vidare skall kommissionen analysera

hur avgifter inom transportsektorn kan utformas för att främja

ett miljöanpassat och säkert transportsystem och öka den

samhällsekonomiska effektiviteten i sektorn. Enligt direktiven

gäller även att förslag skall presenteras hur en nationell plan

för kommunikationerna kan utformas som baseras på en helhetssyn

och har en sådan inriktning att den medverkar till att uppnå ett

miljöanpassat transportsystem, samtidigt som trafiksäkerhet,

välfärd, långsiktigt hållbar tillväxt och regional balans samt

ett konkurrenskraftigt näringsliv främjas. I uppdraget ingår

vidare att utreda förutsättningarna för och behovet av

förbättrade knutpunkter och utveckling av ny teknik i

godstransportsystemet.

Med hänvisning till vad som nu anförts om bl.a. gällande

beslutsordning, SJ:s överläggningar med godskunder och pågående

utredningsarbete om kommunikationspolitiken bör de aktuella

motionerna inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.

Syftet med en stor del av dessa motionsyrkandena torde dock

komma att tillgodoses. Samtliga motioner, dvs. T221 (mp), T503

(c), T515 (c), T525 (fp), T541 (s), A442 (mp) och A445 (v),

avstyrks följaktligen i nu behandlad del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål för SJ

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:A442 yrkande 3 godkänner vad som

anförts i propositionen om inriktning och målsättning för SJ:s

verksamhet under perioden 1995--1996,

res. 1 (mp)

2. beträffande reglering av livräntor m.m.

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

riktlinjer för kompensation till SJ avseende kostnader för

arbetsskadelivräntor m.m.,

res. 2 (m)

3. beträffande anslag till ersättning till Statens

järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från

AB Swedcarrier för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr,

4. beträffande avreglering av järnvägstrafiken

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkandena 21 och

22, 1994/95:T238 yrkande 12, 1994/95:T505 yrkande 2 i denna del

samt yrkandena 3 och 5, 1994/95:T543 yrkande 1, 1994/95:N273

yrkande 2 och 1994/95:Jo628 yrkande 12,

res. 3 (m, c, fp)

5. beträffande bolagisering och privatisering

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T206 yrkande 8,

1994/95:T237 yrkande 7 i denna del, 1994/95:T505 yrkande 6,

1994/95:T543 yrkande 3 och 1994/95:N298 yrkande 6,

res. 4 (m)

6. beträffande Arlandabanan

att riksdagen avslår motion 1994/95:T535,

7. beträffande tågtrafiken i Mälardalen och på

Västkustbanan

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T520 och 1994/95:T543

yrkande 2,

8. beträffande biljettpriser

att riksdagen avslår motion 1994/95:T224 yrkandena 5 och 6,

9. beträffande tåguppehåll

att riksdagen avslår motion 1994/95:T218 yrkande 4,

10. beträffande tidtabeller

att riksdagen avslår motion 1994/95:T522,

11. beträffande godstrafikfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkandena 23--26,

1994/95:T503, 1994/95:T515, 1994/95:T525, 1994/95:T541,

1994/95:A442 yrkandena 6 och 8 samt 1994/95:A445 yrkande 4.

res. 5 (v, mp)

Stockholm den 9 maj 1995

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Bo Nilsson (s),

Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert

Carlsson (c), Krister Örnfjäder (s), Tom Heyman (m), Hans

Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Birgitta

Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s),

Claes-Göran Brandin (s), Ulla Löfgren (m) och Lennart Fremling

(fp).

Reservationer

1. Mål för SJ (mom. 1)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet konstaterar" och slutar med "behandlad del" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har järnvägstrafiken avgörande

betydelse för möjligheten att uppnå ett miljömässigt hållbart

trafiksystem. Utgångspunkten vid fastställande av ekonomiska

mål för SJ bör därför inte vara att erhålla kortsiktig

maximal ekonomisk avkastning. I stället är det som framhålls i

motion A442 (mp) angeläget att järnvägstrafiken ges ökade

utvecklingsmöjligheter. För att öka järnvägens andel av

transporterna i landet bör därför SJ:s avkastnings- och

soliditetskrav temporärt nedsättas. Avkastningskravet bör

reduceras till 5 % och soliditetskravet minskas till 25 %.

Nedsättningen bör gälla under en period på tio år fr.o.m. år

1996.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion A442

(mp) tillstyrks i behandlad del -- bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande mål för SJ

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A442 yrkande 3

och med anledning av vad regeringen anfört i propositionen om

inriktning och målsättning för SJ:s verksamhet under perioden

1995--1996 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Reglering av livräntor m.m. (mom. 2)

Jan Sandberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Ulla Löfgren

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "regeringens förslag" bort

ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att regeringens förslag innebär en

ökad statsfinansiell belastning. Enligt propositionen kommer de

redan relativt blygsamma banavgifter som SJ betalar in till

statsverket att reduceras med 120 miljoner kronor under

innevarande år. Utskottet kan för sin del inte se att det

statsfinansiella läget är så tillfredsställande att denna

budgetförsvagning kan accepteras. Någon konsekvensanalys har

heller inte presenterats som visar varför SJ oundgängligen

behöver de aktuella medlen i ett läge när SJ:s resultat visar

ett ekonomiskt överskott.

Utskottet vill vidare erinra om att den

kommunikationspolitiska kommission som nyligen tillsatts bl.a.

har i uppdrag att utvärdera gällande trafikpolitik och överväga

trafikgrenarnas kostnadsansvar. I avvaktan på resultatet av

detta arbete finns det enligt utskottets mening ingen anledning

att nu reglera historiska gränsdragningsfrågor och eventuella

ekonomiska oformligheter.

Utskottet anser slutligen att kritik kan riktas på formella

grunder mot regeringens sätt att försöka kompensera SJ.

Utskottet vill härvid erinra om att enligt riksdagens

trafikpolitiska beslut år 1988 skall banavgifterna beräknas

efter samhällsekonomiska grunder. Banavgifterna skall alltså

inte utnyttjas för att kompensera SJ. Enligt utskottet mening

skall tydlighet prägla riksdagsbeslut. Bidrag skall kallas

bidrag och inget annat.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att regeringens

förslag om reglering av livräntor m.m. avstyrks -- bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande reglering av livräntor m.m.

att riksdagen avslår vad som i propositionen förordats om

riktlinjer för kompensation till SJ avseende kostnader för

arbetsskadelivräntor m.m.,

3. Avreglering av järnvägstrafiken (mom. 4)

Jan Sandberg (m), Sivert Carlsson (c), Tom Heyman (m),

Birgitta Wistrand (m), Ulla Löfgren (m) och Lennart Fremling

(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet anser" och på s. 10 slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att fjolårets riksdagsbeslut om att

avreglera järnvägstrafiken bör träda i kraft snarast möjligt.

Detta är nödvändigt om de omfattande investeringar som nu görs i

järnvägens infrastruktur skall kunna utnyttjas för en utbyggnad

av kundanpassade och kostnadseffektiva trafiksystem. Nuvarande

reglering och den oklarhet som råder om framtida

trafikeringsvillkor utgör dessutom ett allvarligt hinder inte

minst för trafikhuvudmännens anskaffning av rullande materiel.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T238,

T505 (m), T543 (kds), N273 (fp) och Jo628 (fp) tillstyrks i nu

behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande innebär vidare att motion T221 (mp)

avstyrks i nu behandlad del.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande avreglering av järnvägstrafiken

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T238 yrkande

12, 1994/95:T505 yrkande 2 i denna del samt yrkandena 3 och 5,

1994/95:T543 yrkande 1, 1994/95:N273 yrkande 2 och

1994/95:Jo628 yrkande 12 samt med avslag på motion

1994/95:T221 yrkandena 21 och 22 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

4. Bolagisering och privatisering (mom. 5)

Jan Sandberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Ulla Löfgren

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Beträffande de" och slutar med "av utskottet" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att SJ bör bolagiseras. Bolagsformen är det

enda sättet att säkerställa marknadsmässig stringens i en

konkurrensmiljö. Inför bolagiseringen bör en översyn ske av SJ:s

finansiering och långsiktiga behov av investeringskapital. På

längre sikt bör även SJ i sin helhet privatiseras. Ett sådant

beslut måste dock föregås av ytterligare överväganden om hur

maximal konkurrens kan uppnås efter en privatisering. Regeringen

bör få bemyndigande att sälja SJ.

Utskottet anser vidare att de delar inom SJ som är

konkurrensutsatta, som t.ex. AB Swebus, snarast bör

privatiseras. Detta ligger också i linje med den

koncerninriktning som lagts fast i stor politisk enighet och som

innebär att SJ bör koncentrera sin verksamhet till

järnvägstrafiken. I samband med en utförsäljning av AB Swebus

bör även de oligopoltendenser som kan skönjas på

busstrafikmarknaden uppmärksammas. Konkurrensverket bör ges i

uppdrag att granska konkurrenssituationen på denna marknad.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T206,

T237, T505 och N298 (samtliga m) tillstyrks i nu behandlad del,

bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottets

ställningstagande innebär vidare att syftet med motion T543

(kds) torde tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha

följande lydelse:

5. beträffande bolagisering och privatisering

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T206 yrkande

8, 1994/95:T237 yrkande 7 i denna del, 1994/95:T505 yrkande 6

och 1994/95:N298 yrkande 6 samt med anledning av motion

1994/95:T543 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

5. Godstrafikfrågor (mom. 11)

Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet kan" och på s. 18 slutar med "behandlad

del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en positiv utveckling av järnvägens

godstransporter är av strategisk betydelse för den fortsatta

trafikutvecklingen. Med en europeisk integrering tillsammans med

ökade krav på miljövänliga transporter, regional balans och

önskemål om ett effektivt resursutnyttjande blir det allt

viktigare att järnvägen utnyttjas på ett effektivt sätt.

Utskottet anser mot denna bakgrund att statliga bolag och

verk i så stor utsträckning som möjligt bör samarbeta för att

uppnå miljövänliga transporter inom den statliga verksamheten.

Posten AB bör t.ex. ges tydliga direktiv om att använda

miljövänliga transportlösningar.

Utskottet anser vidare att mot bakgrund av de problem som SJ

har med sin godstrafik en utredning bör tillsättas om vilka

ekonomiska incitament som erfordras för att trygga en stabil

ökning av godstransporterna på järnväg. Sverige bör investera i

lastplatser vid hamnar och stationer för att möjliggöra en

angelägen och framtidsanpassad ökning av kombitrafiken. Medel

för detta ändamål bör kunna disponeras från anslaget för

investeringar i länstrafikanläggningar. Investeringar bör vidare

göras i kombitransportsystem för att möta den förutsedda

utvecklingen av lastbilstrafiken från EU.

Utskottet anser vidare att för att möjliggöra en uppbyggnad

av ett bra trafiksystem som främjar regional balans är en

rationell terminalstruktur av väsentlig betydelse. Som

framhålls i motion A445 (v) kan terminaler utgöra en viktig

komponent i regionalpolitiken. Någon nedläggning bör därför inte

ske av de två godsterminaler som för närvarande hotas av

nedläggning, nämligen de i Morjärv och i Älvsbyn. Utskottet

förordar därför att riksdagen bör ge regeringen till känna att

de båda godsterminalerna behövs för att ge näringslivet

miljövänliga och kostnadseffektiva godstransporter. Regeringen

bör vidare uppta överläggningar med SJ om att återuppta

verksamheten vid bangården i Ånge.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T221

(mp), A442 (mp) och A445 (v) tillstyrks i nu behandlad del, bör

av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motioner, dvs.

T503 (c), T515 (c), T525 (fp), och T541 (s), avstyrks i nu

behandlad del.

dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande godstrafikfrågor

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T221

yrkandena 23--26, 1994/95:A442 yrkandena 6 och 8 samt

1994/95:A445 yrkande 4 och med avslag på motionerna

1994/95:T503, 1994/95:T515, 1994/95:T525 och 1994/95:T541 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Avreglering av järnvägstrafiken (mom. 4)

Elisa Abascal Reyes (mp) anför:

Miljöpartiet anser att en partiell avreglering bör ske av

järnvägstrafiken. Som framhålls i vår motion T221 (mp) bör

länsjärnvägsföretag tillåtas att driva verksamhet in i

angränsande län. Genom att mindre tågföretag därmed kan köra

fram till stomjärnvägsnätet, terminaler och omlastningsplatser

förbättras förutsättningarna för att järnvägen skall kunna öka

sin marknadsandel även på godsområdet. Med hänvisning till

pågående utredningsarbete och riksdagens kommande behandling av

avregleringsfrågor i höst har jag avstått från att reservera

mig.

2. Tidtabeller (mom. 10)

Elisa Abascal Reyes (mp) anför:

Miljöpartiet anser det angeläget att järnvägstrafiken

utvecklas till att bli en viktig stomme i landets trafiksystem.

För att järnvägstrafiken skall kunna fungera som ett energisnålt

och miljövänligt transportmedel krävs bl.a. att tågtrafiken

upprätthålls med en viss regularitet över veckans olika dagar.

Tågförbindelserna skall alltså inte dras in under veckosluten.

Därmed skapas en önskvärd stabilitet i trafikmönstret som

främjar ett miljömässigt rationellt resval och ett ökat

tågresande. Som framhålls i vår motion T522 (mp) bör därför

SJ erbjuda en attraktiv persontrafik med en enkel tidtabell med

turer på i huvudsak samma tider veckan runt.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Förslag till riksdagsbeslut2

Statens järnvägar2

Ersättning till Statens järnvägar i samband med

utdelning från AB Swedcarrier2

Motionerna2

Utskottet5

1 SJ:s mål och verksamhet5

1.1 Bakgrund5

1.2 Regeringens förslag6

1.3 Motionsförslag6

1.4 Utskottets ställningstagande7

2 Anslaget E 1. Ersättning till Statens järnvägar

i samband med utdelning från AB Swedcarrier7

2.1 Bakgrund7

2.2 Regeringens förslag7

2.3 Utskottets ställningstagande8

3 Avreglering av järnvägstrafiken8

3.1 Bakgrund8

3.2 Motionsförslag 8

3.3 Utskottets ställningstagande9

4 Bolagisering och privatisering10

4.1 Bakgrund10

4.2 Motionsförslag 10

4.3 Utskottets ställningstagande11

5 Persontrafikfrågor11

5.1 Motionsförslag11

5.2 Utskottets ställningstagande13

5.2.1 Arlandabanan13

5.2.2 Tågtrafiken i Mälardalen och

på Västkustbanan13

5.2.3 Biljettpriser14

5.2.4 Tåguppehåll14

5.2.5 Tidtabeller15

6 Godstrafikfrågor15

6.1 Motionsförslag15

6.2 Utskottets ställningstagande17

Hemställan19

Reservationer20

Särskilda yttranden24