Bet. 1994/95:TU27

Trafikutskottets betänkande

1994/95:TU27

Ändringar i fartygssäkerhetslagen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga

Innehållsförteckning

1994/95

TU27

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1994/95:186 om ändringar i

fartygssäkerhetslagen och en motion, som väckts med anledning av

propositionen. Regeringen föreslår ändringar i tre olika

avseenden.

För det första bör den inom FN:s internationella

sjöfartsorganisation (IMO) antagna säkerhetsorganisationskoden

(ISM) införlivas med svensk rätt. ISM-koden syftar till att

uppnå en säker sjöfart samt skydd för människor, miljö och

egendom genom krav av organisatoriskt slag på rederierna och

deras fartyg.

För det andra bör regeringen bemyndigas att utfärda

föreskrifter om skyldighet att registrera uppgifter angående

ombordvarande på passagerarfartyg, med möjlighet för regeringen

att delegera bemyndigandet vidare till Sjöfartsverket.

Den tredje frågan gäller säkring av last. Eftersom de

nuvarande bemyndigandena i fartygssäkerhetslagen endast omfattar

lastsäkring ombord på fartyg, föreslås att regeringens

bemyndiganden att utfärda föreskrifter och utöva tillsyn

utvidgas så att de omfattar även last som avses att

transporteras på fartyg, men som ännu inte har förts ombord.

Därmed avses också lastbärare, såsom t.ex. containrar, lastbilar

och järnvägsvagnar, samt last i sådana lastbärare.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om

ändring i fartygssäkerhetslagen. Vidare tillstyrker utskottet en

smärre följdändring i lagen om åtgärder mot vattenförorening

från fartyg samt en rättelse i sjöarbetstidslagen.

I motionen, som väckts av utskottets mp-ledamot, behandlas

frågor om utsläpp av oljehaltigt vatten från fartyg, om

stickprovskontroller av lastsäkring och om vattensprinklersystem

på passagerarfartyg. Utskottet finner syftet med motionen i

huvudsak tillgodosett och avstyrker ett bifall till densamma.

Till betänkandet är fogat tre särskilda yttranden av

mp-ledamoten.

Propositionen

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i

proposition 1994/95:186 att riksdagen antar regeringens förslag

till

1. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49),

2. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot

vattenförorening från fartyg,

3. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105).

Lagförslagen har fogats som bilaga till betänkandet.

Motionen

1994/95:T26 av Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om certifiering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om stickprovskontroll vid lastsäkringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om installering av vattensprinklersystem.

Utskottet

1 Fartygssäkerhetslagen och regeringens förslag i huvuddrag

1.1 Inledning

Lagbestämmelser om säkerhet på fartyg återfinns huvudsakligen

i fartygssäkerhetslagen (1988:49). Lagen är till stora delar en

ramlag med allmänt hållna bestämmelser och bemyndiganden för

regeringen och olika myndigheter att utfärda närmare

föreskrifter. Dessa föreskrifter återspeglar regler i olika

internationella överenskommelser, varav 1974 års internationella

konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, Safety

of Life at Sea, (SOLAS) och dess protokoll från 1978 är den

viktigaste. SOLAS har utarbetats inom FN:s internationella

sjöfartsorganisation, International Maritime Organization (IMO),

där det internationella regelskapandet på sjösäkerhetsområdet i

första hand sker.

Genom propositionen föreläggs riksdagen förslag till

ändringar i fartygssäkerhetslagen i tre olika avseenden.

1.2 ISM-koden

I propositionen framhålls att man inom IMO år 1993 enades om

vissa Internationella organisationsregler för säker drift av

fartyg och för förhindrande av förorening. Bestämmelserna, som

bl.a. resulterat i ett nytt kapitel i en bilaga till SOLAS,

betecknas vanligen som ISM-koden, på engelska International

Safety Management Code, som kan översättas till Internationella

säkerhetsorganisationskoden.

Regeringen framhåller att ISM-koden syftar till att uppnå en

säker sjöfart samt skydd för människor, miljö och egendom.

Enligt koden skall ett rederi utforma en säkerhetsorganisation.

Denna skall kontrolleras av sjöfartsadministrationen, dvs. i

Sverige av Sjöfartsverket genom Sjöfartsinspektionen. Efter ett

godkännande utfärdas ett dokument angående godkänd

säkerhetsorganisation. Därefter skall säkerhetsorganisationen

ombord på rederiets fartyg kontrolleras. Om fartygets

säkerhetsorganisation överensstämmer med rederiets godkända

säkerhetsorganisation, skall ett certifikat utfärdas. Dokumentet

och certifikatet angående godkänd säkerhetsorganisation skall

finnas ombord på fartyget och uppvisas för tillsynsmyndigheter.

Flaggstatens tillsynsmyndighet skall med viss regelbundenhet

kontrollera att rederiets och fartygets godkända

säkerhetsorganisation upprätthålls.

Regeringen föreslår ändringar i fartygssäkerhetslagen för

att därigenom skapa de legala förutsättningarna att införliva

ISM-kodens bestämmelser med svensk rätt.

1.3 Registrering av ombordvarande på passagerarfartyg

Regeringen föreslår att i fartygssäkerhetslagen skall infogas

en bestämmelse om bemyndigande för regeringen eller

Sjöfartsverket att meddela föreskrifter om skyldighet att

registrera uppgifter angående ombordvarande på passagerarfartyg.

Förslaget skall ses mot bakgrund av M/S Estonias förlisning.

Syftet med de avsedda föreskrifterna är i första hand att

underlätta identifieringen av ombordvarande efter en

fartygsolycka.

1.4 Lastsäkring

Nuvarande bemyndigande enligt fartygssäkerhetslagen om rätt

att meddela föreskrifter om lastning gäller endast lastning

ombord på fartyg. Bemyndigandet bör enligt regeringen utvidgas

så att föreskrifterna även kan omfatta last som avses att

transporteras på fartyg, men som ännu inte förts ombord. Därmed

avses också lastbärare, såsom t.ex. containrar, lastbilar och

järnvägsvagnar, samt last i sådana lastbärare.

1.5 Ändringar i andra lagar än fartygssäkerhetslagen

Som en följd av förslaget till lag om ändring i

fartygssäkerhetslagen föreslår regeringen en lag om ändring i

lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg.

Förslaget innebär endast att en hänvisning görs i den sistnämnda

lagen till den förstnämnda. Vidare föreslår regeringen en

rättelse i sjöarbetstidslagen (1970:105) genom en lag om ändring

i den lagen.

2 Motionsförslag

Motion T26 (mp) innehåller tre yrkanden.

Enligt det första yrkandet bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna vad i motionen anförts om certifiering.

Motionären hänvisar till en bestämmelse, som omfattas av

regeringens förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen,

om att rederiverksamhet skall bedrivas på ett sådant sätt att

sjösäkerheten upprätthålls samt människor, miljö och egendom

skyddas. Motionären framhåller att det inte framgår av

propositionen hur kontrollen av miljökrav för fartygen skall

ske. Sverige bör enligt motionären verka internationellt för att

rederierna skall visa att utsläpp av oljehaltigt vatten endast

sker i särskilda anläggningar i hamn. I annat fall skall det

vara möjligt att inte bevilja certifikat, betonas det i

motionen.

Enligt det andra yrkandet bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna vad i motionen anförts om

stickprovskontroll vid lastsäkringen. Motionären framhåller att

hårdare krav än för närvarande måste ställas på lastsäkringen

och att kontrollen av denna bör förbättras genom stickprov.

Surrningsanordningarna måste också -- betonas det -- vara

dimensionerade för de starka krafter som kan uppstå vid

fartygets rörelser. Vidare understryker motionären att även

placeringen av last i lastbilar och containrar måste granskas.

Enligt det tredje yrkandet bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna vad i motionen anförts om installering av

vattensprinklersystem. Motionären framhåller att

brandskyddskraven måste ytterligare skärpas för såväl nya som

existerande fartyg. Installeringen av vattensprinklersystem

måste nu ske på existerande passagerarfartyg senast till år

2005, vilket är onödigt sent, betonar motionären.

3 Lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg

I motionen framhålls, som nämnts, att Sverige bör verka

internationellt för att rederierna skall visa att utsläpp av

oljehaltigt vatten endast sker i särskilda anläggningar i hamn.

I annat fall skall det enligt motionären vara möjligt att inte

utfärda sådant certifikat angående godkänd säkerhetsorganisation

som avses i regeringens förslag till lag om ändring i

fartygssäkerhetslagen.

Med anledning av detta motionsyrkande lämnar utskottet i det

följande en redogörelse för vissa i sammanhanget väsentliga

bestämmelser i lagstiftningen om åtgärder mot vattenförorening

från fartyg.

Därvid bör först framhållas att bestämmelser om förbud mot

vattenförorening från fartyg och om mottagningsanordningar för

skadliga ämnen -- däribland förorenat barlast- och

tankspolvatten -- återfinns i de s.k. MARPOL-reglerna. Dessa

regler omfattar också krav på fartygens konstruktion och

utrustning i syfte att förebygga eller begränsa

vattenföroreningar från dem. Reglerna omfattar vidare krav på

tillsyn och andra åtgärder i samma syfte. MARPOL -- MAR(itime)

POL(lution), dvs. havsförorening -- är den förkortade rubriken

på en IMO-konvention m.m. som i likhet med SOLAS har en global

tillämpning. Och liksom SOLAS ligger till grund för

fartygssäkerhetslagen, ligger MARPOL till grund för lagen om

åtgärder mot vattenförorening från fartyg.

Förutom de redan nämnda bestämmelserna om vissa förbud och

om mottagningsanordningar för skadliga ämnen finns i lagen bl.a.

regler om bemyndiganden i olika avseenden. Med stöd av dessa har

Sjöfartsverket utfärdat föreskrifter om att bl.a. oljedagböcker

skall föras ombord på fartygen. Anteckning i en oljedagbok skall

göras, när någon i bestämmelserna närmare angiven åtgärd vidtas.

Det är fråga om en lång rad åtgärder, inte bara utsläpp av

oljehaltigt vatten utan också t.ex. bortskaffande av oljerester

och -- i fråga om oljetankfartyg -- bl.a. lastning och lossning

av oljelaster samt rengöring av lasttankar, även med råolja.

Dagboken skall på begäran hållas tillgänglig för polis-, tull-

och sjöfartsmyndigheterna. Sedan maj månad förra året gäller

dessutom att befälhavaren skall se till att få ett kvitto på det

som lämnats från fartyget till mottagningsanläggningen. Om

kvittot förvaras tillsammans med oljedagboken, ökar

befälhavarens möjligheter att bevisa att fartyget inte varit

inblandat i ett ifrågasatt utsläpp.

Inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt

Östersjöområdet utanför dessa vattenområden får olja och

oljehaltiga blandningar -- enligt vad som närmare bestäms av

Sjöfartsverket -- inte släppas ut från fartyg utan skall

behållas ombord eller avlämnas till mottagningsanordningar för

olja. Anordningar för mottagning och behandling av bl.a.

oljehaltigt barlast- eller tankspolvatten skall finnas på de

platser inom Sveriges territorium där olja lastas eller

tankfartyg repareras.

Om förbuden eller bestämmelserna om förande av oljedagböcker

överträds, finns ett flertal sanktioner -- i form av

förelägganden och förbud av olika slag, liksom böter och

fängelse -- att tillgripa. Härtill kommer

vattenföroreningsavgift, som för övrigt höjdes kraftigt så pass

nyligen som den 1 januari i år (prop. 1994/95:28, bet. TU5,

rskr. 121).

4 Utskottets ställningstagande

De svåra fartygsolyckor som på senare tid inträffat i vårt

närområde har ökat allas vår medvetenhet om

sjösäkerhetsfrågornas utomordentligt stora betydelse. Allt

arbete för att öka sjösäkerheten -- och för att förhindra

vattenföroreningar från fartyg -- förutsätter självfallet att

gällande regler härom efterlevs. Som framhålls i propositionen

är det en viktig del av detta arbete att se till att rederierna

ger sjösäkerhets- och havsmiljöfrågorna vederbörligt företräde

inom ramen för sina verksamheter, på land såväl som ombord på

fartygen. Stater, som införlivar ISM-koden med sina nationella

rättsordningar, får härigenom ett i dessa grundat stöd att

ställa krav i de nämnda avseendena samt dessutom i fråga om

arbetsmiljön ombord och de anställdas kunskaper och färdigheter

i säkerhets- och miljöfrågor. Det bör understrykas att ISM-koden

inte innehåller några i materiellt avseende nya regler till gagn

för säkerheten och till skydd för miljön. Vad koden syftar till

är att genom krav av organisatoriskt slag på rederierna och

deras fartyg skapa förutsättningar för en effektiviserad

tillämpning av säkerhets- och miljöbestämmelser, som återfinns i

andra internationella överenskommelser än ISM-koden. Denna

kompletterar därmed sådana överenskommelser inom ramen för ett

övergripande system av bestämmelser i det syfte som anges i 2

kap. 4 a § i regeringens förslag till lag om ändring i

fartygssäkerhetslagen. Rederiverksamhet skall bedrivas på ett

sådant sätt att sjösäkerheten upprätthålls samt människor, miljö

och egendom skyddas.

I motionen utgår motionären från det sålunda återgivna

förslaget till lagrum och framhåller att det inte framgår av

propositionen hur kontrollen av miljökraven för fartygen skall

ske. Hon förordar, som nämnts, att Sverige internationellt skall

verka för att rederierna skall visa att utsläpp av oljehaltigt

vatten endast sker i särskilda anläggningar i hamn. I annat

fall skall det -- betonar motionären -- vara möjligt att inte

bevilja certifikat, dvs. sådant certifikat angående godkänd

säkerhetsorganisation på fartyg som avses i propositionen.

Utskottet har i det föregående redogjort för vissa huvuddrag

i lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg och i

bestämmelser som meddelats med stöd av lagen. Bestämmelserna

synes väl ägnade att tillgodose syftet med motionsyrkandet. En

förutsättning härför är dock självfallet att bestämmelserna

åtlyds. Om så inte sker, finns, som nämnts, sanktioner att

tillgripa. Korrekt förda oljedagböcker torde vidare vara en

förutsättning för bl.a. sådant certifikat som avses i ISM-koden.

Med det sagda avstyrker utskottet yrkande 1 i motionen.

I motion T26 (mp) framhålls också att hårdare krav måste

ställas på lastsäkringen och att denna måste kontrolleras bättre

än i dag, lämpligen genom stickprov. Vidare betonar motionären

att även placeringen av last i vissa lastbärare -- såsom

lastbilar och containrar -- måste granskas.

Vad först gäller stickprovskontroller vill utskottet

fästa uppmärksamheten på 10 kap. 5 § i regeringens förslag till

lag om ändring i fartygssäkerhetslagen. Av paragrafen framgår

att tillsyn i vissa avseenden enligt lagen -- bl.a. i fråga om

lastning av fartyg och säkring av last som ännu inte har förts

ombord -- utförs som besiktningar, rederikontroller eller

inspektioner. Som huvudregel gäller att besiktningar och

rederikontroller görs planmässigt. Besiktningar görs bl.a. för

att undersöka om ett fartyg är sjövärdigt. Inspektioner görs när

en tillsynsmyndighet finner det motiverat. I inspektionens natur

ligger sålunda att den sker genom stickprov.

Med last som ännu inte har förts ombord avses även

lastbärare, såsom t.ex. containrar, lastbilar och

järnvägsvagnar, samt last i sådana lastbärare. Att så är fallet

framgår av Lagrådets i propositionen redovisade yttrande i detta

lagstiftningsärende och av regeringens i avsnittet

Författningskommentar återgivna ställningstagande till Lagrådets

förslag till lydelse av bestämmelsen i fråga.

Med det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet

tillgodosett. Det bör därför inte föranleda någon riksdagens

åtgärd och avstyrks följaktligen.

Utskottet har inhämtat att det är riktigt att vissa

internationellt överenskomna regler -- i SOLAS -- gäller om att

vattensprinklersystem skall installeras på vissa

existerande passagerarfartyg senast år 2005. Någon tidigare

tidpunkt har man inte kunnat nå internationell enighet om.

Sjöfartsverket överväger emellertid att låta nationella

föreskrifter i ämnet gälla tidigare än år 2005. Med det sagda

avstyrker utskottet också det tredje yrkandet i motionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring

i fartygssäkerhetslagen och övriga lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utsläpp av oljehaltigt vatten från fartyg

att riksdagen avslår motion 1994/95:T26 yrkande 1,

2. beträffande stickprovskontroller av lastsäkring

att riksdagen avslår motion 1994/95:T26 yrkande 2,

3. beträffande vattensprinklersystem på passagerarfartyg

att riksdagen avslår motion 1994/95:T26 yrkande 3,

4. beträffande regeringens lagförslag

att riksdagen antar de genom propositionen framlagda förslagen

till

dels lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49),

dels lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot

vattenförorening från fartyg,

dels lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105).

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en

bordläggning.

Stockholm den 30 maj 1995

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt

(m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s),

Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister Örnfjäder (s),

Tom Heyman (m), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Monica

Green (s), Birgitta Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp),

Lena Sandlin (s), Ulla Löfgren (m) och Lennart Fremling (fp).

Särskilda yttranden

1. Utsläpp av oljehaltigt vatten från fartyg (mom. 1)

Elisa Abascal Reyes (mp) anför:

ISM-koden synes mig ha sin grund i den omständigheten att

gällande regler till gagn för sjösäkerheten och till skydd för

havsmiljön i alltför stor utsträckning inte åtlyds. Det sagda

gäller inte minst de förbud mot utsläpp av olja och oljehaltiga

blandningar från fartyg som återfinns i MARPOL och nationella

lagstiftningar. Vi påminns nästan dagligen om de för havsmiljön

förödande konsekvenserna av enstaka samvetslösa individers

förakt för dessa förbud.

Motionsyrkandet skall ses mot den angivna bakgrunden. Det

återstår att se om ISM-kodens regler om certifiering av

rederiers och fartygs säkerhetsorganisation kommer att medföra

en högre grad av laglydnad än nu. Jag förutsätter att regeringen

verkar för att såväl korrekt förda oljedagböcker som kvitton på

att oljehaltigt vatten lämnats till mottagningsanläggningar i

land skall utgöra en förutsättning för certifiering enligt

ISM-koden och fartygssäkerhetslagen.

2. Stickprovskontroller av lastsäkring (mom. 2)

Elisa Abascal Reyes (mp) anför:

Den polska lastfärjan Jan Heweliusz' undergång i hårt väder i

januari 1993 visade den stora betydelsen av att man effektivt

säkrar lastbärare, som transporteras på fartyg, och lasten i

sådana lastbärare.

Som framhålls i propositionen tillämpas i Sverige numera

vissa IMO-regler om säkring av last i lastbärare som avses att

transporteras på fartyg. Reglerna är emellertid inte

internationellt bindande utan utgör endast en rekommendation.

Jag förutsätter att regeringen verkar för att göra reglerna

obligatoriskt gällande på det internationella planet. Så kan ske

genom att de t.ex. utgör en del av SOLAS.

Enligt min mening har 3 kap. 9 § andra stycket i regeringens

förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen givits en

sådan lydelse att det inte klart framgår att bestämmelsen avser

även last i lastbärare, som ännu inte har förts ombord. Jag kan

emellertid av de skäl som Lagrådet anfört acceptera

bestämmelsens utformning.

Miljöpartiet har med sitt motionsyrkande om

stickprovskontroller av lastsäkring velat markera vikten av att

sådana kontroller företas i största möjliga omfattning för att

förhindra en upprepning av sjöolyckor av det slag som Jan

Heweliusz' förlisning innebar.

3. Vattensprinklersystem på passagerarfartyg (mom. 3)

Elisa Abascal Reyes (mp) anför:

Den omständigheten -- att internationell enighet inte kunnat

nås om att vattensprinklersystem skall installeras på

existerande passagerarefartyg före år 2005 -- får enligt min

mening inte tas till intäkt för att regeringen underlåter att se

till att sådana system snarast möjligt installeras på svenska

existerande passagerarfartyg, liksom på utländska existerande

passagerarfartyg som trafikerar svenska hamnar.

Propositionens lagförslag

Bilaga

1 Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen

(1988:49)

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder

mot vattenförorening från fartyg

3 Förslag till lag om ändring i sjöarbetstidslagen

(1970:105)

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Förslag till riksdagsbeslut2

Motionen2

Utskottet2

1 Fartygssäkerhetslagen och regeringens förslag i

huvuddrag2

1.1 Inledning2

1.2 ISM-koden3

1.3 Registrering av ombordvarande på passagerarfartyg3

1.4 Lastsäkring3

1.5 Ändringar i andra lagar än fartygssäkerhetslagen3

2 Motionsförslag4

3 Lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg4

4 Utskottets ställningstagande5

Hemställan7

Särskilda yttranden8

Bilaga

1 Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen

(1988:49)10

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder

mot vattenförorening från fartyg23

3 Förslag till lag om ändring i sjöarbetstidslagen

(1970:105)24