Bet. 1994/95:UbU10

Utbildningsutskottets betänkande

1994/95:UBU10

Anslag till skolväsendet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1994/95:100 bilaga 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

UbU10

Sammanfattning

Utskottet behandlar till att börja med ett stort antal

motioner med anknytning till frågor som regeringen -- utan att

framlägga förslag till riksdagen -- tagit upp i propositionen i

det inledande avsnittet om skolväsendet. Därefter behandlar

utskottet samtliga anslag i budgetpropositionen som rör

skolväsendet. Sammanlagt behandlas närmare 130 motionsyrkanden.

Regeringens förslag när det gäller medelsanvisningen

tillstyrks till alla delar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

sysselsättningsskapande åtgärder i gymnasieskolan och i komvux.

Detta innebär för nästa läsår 16 000 platser för ett tredje

gymnasieår i gymnasieskolan, 17 000 platser i komvux för

utbildningar motsvarande ett tredje gymnasieår, 24 000 platser

för övrig gymnasial komvux och 1 500 basårsplatser inom

komvux. För dessa utbildningsåtgärder har sammanlagt beräknats

1 582 200 000 kr under anslaget Bidrag till viss verksamhet

inom det kommunala skolväsendet m.m.

Härutöver behandlas i huvudsak frågor om det inre arbetet i

skolan, bl.a. frågor om elev- och föräldrainflytande och

mobbning, utvecklingen i gymnasieskolan, t.ex. kärnämnenas

omfattning på de yrkesförberedande programmen och rekryteringen

till industriprogrammet. I anslutning till en aviserad

vuxenutbildningsutredning behandlas bl.a. olika

finansieringsfrågor inom vuxenutbildning. Sist tar utskottet

upp lärarutbildning, lärarfortbildning och olika frågor kring

läraryrket, t.ex. lärarcertifikat/lärarlegitimation och

karriärmöjligheter för lärare.

Det finns fem reservationer vad avser olika delar av de

sysselsättningsskapande åtgärderna i gymnasieskolan och komvux.

Regeringens förslag avseende 24 000 platser för övrig

gymnasial komvux och 1 500 basårsplatser i komvux avstyrks av

moderaterna. Enligt moderaterna bör i stället anvisas särskilda

medel till platser för avancerad eftergymnasial

yrkesutbildning. I en annan reservation anser samma reservanter

att medel bör avsättas för fortsatt och ökat nyttjande av

systemet med utbildningscheckar. Folkpartiet anser att de

basårsplatser som är beräknade under högskolornas anslag skall

överföras till komvux och således att alla basårsplatser skall

anordnas av komvux. I en gemensam reservation framhåller

centern och miljöpartiet att medel bör avsättas till ett

ekologiskt basår. I en särskild reservation framhåller

miljöpartiet att utbildningar inriktade på miljöområdet bör

anordnas med medel avseende arbetslöshetsåtgärder.

Sammanlagt har 50 reservationer lämnats vad avser de frågor

som behandlas i betänkandet.

Proposition 1994/95:100 bilaga 9

Statens skolverk

Regeringen har under anslaget A 1 (s. 41--43) föreslagit

1. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 364 409 000 kr.

Statens institut för handikappfrågor i skolan

Regeringen har under anslaget A 2 (s. 43--45) föreslagit

2. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i

skolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

167 407 000 kr.

Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp

Regeringen har under anslaget A 3 (s. 46--47) föreslagit

3. att riksdagen till Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 30 405 000 kr.

Stöd för utveckling av skolväsendet

Regeringen har under anslaget A 4 (s. 47) föreslagit

4. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

106 235 000 kr.

Forskning inom skolväsendet

Regeringen har under anslaget A 5 (s. 48) föreslagit

5. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

40 430 000 kr.

Fortbildning m.m.

Regeringen har under anslaget A 6 (s. 48--50) föreslagit

6. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 126 571 000 kr.

Genomförande av skolreformer

Regeringen har under anslaget A 7 (s. 50--51) föreslagit

7. att riksdagen till Genomförande av skolreformer för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

156 277 000 kr.

Särskilda insatser på skolområdet

Regeringen har under anslaget A 8 (s. 51--54) föreslagit

9. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 358 003 000

kr.

Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet

m.m.

Regeringen har under anslaget A 9 (s. 54--57) föreslagit

10. att riksdagen till Bidrag till viss verksamhet inom det

kommunala skolväsendet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 1 644 605 000 kr.

Sameskolor

Regeringen har under anslaget A 10 (s. 57--59) föreslagit

11. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1995/96

anvisar ett ramanslag på 48 768 000 kr.

Specialskolor m.m.

Regeringen har under anslaget A 11 (s. 59--61) föreslagit

12. att riksdagen till Specialskolor m.m. för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 594 515 000 kr.

Statens skola för vuxna i Härnösand

Regeringen har under anslaget A 12 (s. 62--63) föreslagit

13. att riksdagen till Statens skola för vuxna i Härnösand

för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 30 380 000

kr.

Statens skola för vuxna i Norrköping

Regeringen har under anslaget A 13 (s. 63--65) föreslagit

14. att riksdagen till Statens skola för vuxna i Norrköping

för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 718 000

kr.

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

Regeringen har under anslaget A 14 (s. 65--67) föreslagit

15. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i

utlandet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag

på 125 916 000 kr.

Bidrag till driften av fristående skolor

Regeringen har under anslaget A 15 (s. 67--69) föreslagit

16. att riksdagen godkänner förslaget till ram för

budgetåret 1995/96 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid

fristående kompletterande skolor, riksinternatskolor och

internationella skolor över grundskolenivån,

17. att riksdagen bemyndigar regeringen att, enligt vad som

anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen

för årselevplatser för budgetåret 1995/96,

18. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående

skolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

274 625 000 kr.

Motionerna

1994/95:Ub302 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av stöd till naturbruksskolor med skoglig inriktning

för fortbildning och utveckling som kompetens-/kunskapscentra

inom det skogliga området.

1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolstart och tioårig grundskola,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med

vad i motionen anförts om att mobilisera föräldrars och elevers

medverkan i skolan.

1994/95:Ub305 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om högskoleutbildning vid Stenebyskolan.

1994/95:Ub306 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som gör

det möjligt för den som har en tidigare gymnasial utbildning

att komplettera denna med adekvat yrkesutbildning.

1994/95:Ub307 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att se över hur skollagens

intentioner följs när det gäller arbete mot mobbning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att se över hur skolans interna

rättssystem fungerar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortbildning om mobbning.

1994/95:Ub315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att översynen av lärarutbildningen

m.m. bör behandla även lärarnas karriärmöjligheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lektorstjänster,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om självstyrande skolor,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skolråd med beslutanderätt bör

införas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolplikt från sex års ålder och

tioårig grundskola,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder mot våld och mobbning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om flexibel studietakt och gymnasiebank

inom gymnasieskolan,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fördjupat samarbete för att finna

former för en gymnasiebank bör behandlas i den aviserade

översynen av vuxenutbildningen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärlingsutbildning,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om entreprenörsutbildning inom ramen för

gymnasieskolans individuella program,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Teknikens hus i Luleå.

1994/95:Ub318 av Agne Hansson m.fl. (c, s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättandet av ett ekologiskt basår vid

naturbruksgymnasier med inriktning mot ekologi och kretslopp.

1994/95:Ub319 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari

yrkas att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i

skolan anslår medel från anslaget A 6 för specialpedagogiska

insatser.

1994/95:Ub322 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att medel till Teknikens hus i Luleå avsätts inom ramen för

Skolverkets anslag för fortbildning av lärare.

1994/95:Ub323 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kartläggning av landets

skolbiblioteksverksamhet.

1994/95:Ub326 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i

uppdrag att utvärdera specialundervisningen i grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den specialpedagogiska utbildningen.

1994/95:Ub330 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortbildning av skolpersonal i samband med

aviserad översyn av lärarutbildningen.

1994/95:Ub331 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om alternativa gymnasiekurser.

1994/95:Ub332 av Ulf Melin och Chris Heister (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en analys av gymnasieskolans

industriprogram,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler så

att mindre och medelstora företag tillsammans kan driva

entreprenadutbildning och friskolor på gymnasienivå inom det

tekniska området.

1994/95:Ub334 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om personalutvecklingsinsatser inom det

specialpedagogiska området.

1994/95:Ub335 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om överföring av forskningsanslag till Statens

institut för handikappfrågor i skolan (SIH).

1994/95:Ub337 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Statens skola för vuxna i Härnösand som

statligt distanscentrum.

1994/95:Ub339 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en fristående utvärderingsmyndighet

och en nationell förvaltningsmyndighet på skolområdet.

1994/95:Ub340 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om olika vägar till läraryrket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skärpta antagningskrav för

läraryrket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om teknisk utbildning inom

lärarutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om höjda kunskaps- och kompetenskrav för

gymnasielärare i yrkesämnen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om jämnare könsfördelning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarfortbildning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om individuell fortbildnings- och

utvecklingsplan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fler karriärvägar,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande

lärarcertifikat i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av

åtgärder för att få fler lektorer i skolan i enlighet med vad

som anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utredning/översyn av

lärarutbildningarna.

1994/95:Ub341 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att krafttag måste vidtas för att rekrytera

elever till gymnasieskolans industriprogram.

1994/95:Ub344 av Marie Wilén och Elving Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om gymnasieskolans grund- och

påbyggnadsutbildningar för vuxna.

1994/95:Ub349 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett rikstäckande program för effektiva

åtgärder mot mobbning i skolan.

1994/95:Ub352 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Lundsbergs skola som riksinternat.

1994/95:Ub358 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den uppföljning av utvecklingen

inom gymnasieskolan som pågår särskilt följer utvecklingen av

hur eleverna på yrkesprogrammen tillgodogör sig kraven inom

kärnämnena,

2. (delvis) att riksdagen avslår regeringens förslag att

minska den minsta garanterade undervisningstiden på gymnasiet

och således till Särskilda insatser på skolområdet (A 8) för

budgetåret 1995/96 anvisar 62 miljoner kronor utöver

regeringens förslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder för att få fler ungdomar att

genomgå gymnasieutbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att industriprogrammet bör byta namn

till t.ex. teknikprogram,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen i övrigt anförts om industriprogrammet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om företagarutbildning på gymnasial

nivå.

1994/95:Ub360 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortsatt särbehandling av Teknikens Hus i

Luleå vad gäller medelstilldelning.

1994/95:Ub362 av Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rätten att välja utbildning.

1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att utvärdera den nya

kursutformade gymnasieskolans konsekvenser för segregationen,

6. att riksdagen till anslaget A 4. Stöd för utveckling av

skolväsendet, till försöksverksamhet för att utveckla

programvara enligt vad i motionen anförts, för budgetåret

1995/96 anvisar 10 000 000 kr utöver regeringens förslag

eller således 116 235 000 kr,

8. att riksdagen beslutar återinföra sektorsbidraget till

skolan.

1994/95:Ub366 av Ingegerd Sahlström (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om konsulentstöd till handikappade elever

oavsett skolform.

1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om resurstilldelningssystemet i

grundskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lagfäst rätt till inflytande för

föräldrar/vårdnadshavare i skolan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolråd och andra nya styrelseformer,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att omgående öka inslaget av

informationsteknologi i lärarutbildning och fortbildning för

lärare,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Skolverkets tillsynsfunktion,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hur formerna för elevinflytande kan

utvecklas,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om flexibel skolstart och fortsatt

nioårig skolplikt med möjlighet till ett års förlängning.

1994/95:Ub369 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inriktningen av arbetet för att

utveckla en mer kursutformad gymnasieskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att utöka elevens

rättigheter till att gälla också val av kurs,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om reglerna för lokala grenar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om översyn av antalet kärnämnen och

omfattningen i gymnasieskolan.

1994/95:Ub371 av Ann-Marie Fagerström och Monica Widnemark

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om glasutbildningen i Orrefors och

Kosta.

1994/95:Ub378 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den

parlamentariska kommissionen om skolans inre arbete får i

uppgift att hantera hur spridning av kunskaperna om läs- och

skrivsvårigheter skall systematiseras till skolornas lärare.

1994/95:Ub382 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om högskoleutbildning vid Stenebyskolan.

1994/95:Ub383 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vidareutbildning av lärare i

grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att använda utbildningsvikariat för

vidareutbildning av lärare.

1994/95:Ub384 av Carina Moberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skolstart vid 6 år och förlängd 10-årig

skolplikt.

1994/95:Ub386 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om eventuella hinder för

föräldrainflytande inom den allmänna skolan.

1994/95:Ub388 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om resursbehov vid Tomtebodaskolan och

Statens institut för handikappfrågor i skolan för stöd till

elever och utbildning av lärare inom den kommunala

vuxenutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en översyn av

finansieringen av produktionskostnader för läromedel till

synskadade i kommunal vuxenutbildning.

1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att samtliga platser på basåret skall

förläggas till komvux,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen i övrigt anförts om basårsutbildningen,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildningskonton.

1994/95:Ub693 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lämplighetsurval vid antagningen till

lärarutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av utbildning på IT-området

för blivande lärare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att praktikdelen i lärarutbildningen

utökas och genomförs kontinuerligt under utbildningstiden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bättre överensstämmelse mellan

lärarutbildningen och den verkliga skolorganisationen när det

gäller stadieindelningen på grundskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att införa lärarlegitimation,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att inrätta tjänster med pedagogiskt

ledar- och utvecklingsansvar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att innehållet i fortbildningen av

lärarna också skall inrymma rent personlighetsutvecklande

inslag vid sidan av fördjupning av ämneskunskaper och pedagogik

och av framåtriktat utvecklingsarbete.

1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

17. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med

uppdrag att utvärdera och se över lärarutbildning och

fortbildning.

1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kvalificerad eftergymnasial

utbildning i nya former,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om översyn av lärarutbildningarna,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande

lärarutbildningen för yrkeslärare i enlighet med vad som

anförts i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om översyn av kommunernas ansvar för

kommunal vuxenutbildning,

15. (delvis) att riksdagen avslår regeringens förslag om

arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser i

enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om vidgade

möjligheter att lägga ut undervisning på entreprenad i enlighet

med vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildningscheckar,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolans inre arbete,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en analys av invandrarelevernas

språkkunskaper och studieresultat,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolornas pedagogiska frihet och

ansvar,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om gymnasieskolans utveckling,

24. att riksdagen hos regeringen begär förslag för att öka

intresset för gymnasiets N- resp. I-program i enlighet med vad

som anförts i motionen,

26. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande

av basår i komvux.

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om obligatorium för program mot mobbning

vid samtliga svenska skolor,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att komma

till rätta med allvarliga brister i tillsynen av skolan enligt

gällande lagstiftning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en breddning av tillsynen av skolan

till att omfatta större delar av vad skollagen stipulerar,

t.ex. vad gäller mobbning, resurser för barn med specifika läs-

och skrivsvårigheter, elevdemokrati, otillbörlig påverkan

(indoktrinering) och skolhälsovård,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv för kommittén som

följer den pågående utvecklingen i gymnasieskolan,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inriktning och organisation av

vuxenutbildning och utbildningsinsatser med anledning av den

höga arbetslösheten.

1994/95:Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9. Bidrag

till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.

anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat

anslag med 33 000 000 kr avseende 1 500 basårsplatser i

komvux, 2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9

anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat

anslag med

528 000 000 kr avseende 24 000 extra platser för gymnasial

komvuxutbildning,

3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 15. Bidrag

till driften av fristående skolor m.m. anvisa ett i förhållande

till regeringens förslag ökat anslag med 4 000 000 kr

avseende statsbidrag till riksinternatskolor,

4. att riksdagen beslutar att under littera A. Skolväsendet

anslå 600 000 000 kr avseende platser för avancerad

eftergymnasial yrkesutbildning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om översyn av myndighetsorganisationen

på skolområdet,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheterna till ytterligare

besparingar på anslaget för genomförande av skolreformer 1998.

1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortbildning för lärare,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om våld och mobbning i skolan.

1994/95:Sf608 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning.

1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kommunernas skolplaner och

Skolverkets tillsynsverksamhet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tillsyns- och konsulentverksamheten

vid Statens institut för handikappfrågor i skolan.

1994/95:Kr230 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om arbete med kultur i skolan.

1994/95:N280 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rekrytering till gymnasieskolans

industriprogram och teoretiska program.

1994/95:A215 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny

form av eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningar i

enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

möjligheter för flexibel skolgång och utbildningskonton för

kontinuerlig kompetensutveckling i enlighet med vad som anförts

i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildningscheckar.

1994/95:A288 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den gymnasiala och den

eftergymnasiala utbildningens utformning för att förhindra

arbetslöshet bland ungdomar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en utveckling av ett

nationellt utvecklingsprogram för gymnasieskolans individuella

program.

1994/95:A415 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om riktade utbildningsprogram inom

komvux.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande till att börja med ett

stort antal motioner med anknytning till frågor som regeringen

-- utan att framlägga förslag till riksdagen -- tagit upp i

propositionen i det inledande avsnittet till littera A.

Skolväsendet. Därefter behandlas samtliga regeringens förslag

till anslag till skolväsendet.

1. Det inre arbetet i skolan m.m.

Regeringen framhåller att den svenska skolan är en skola för

alla. Det är nu tid att mer konsekvent rikta blicken mot det

inre arbetet i skolan och relatera innehåll både till skolans

uppgifter och verksamhetens former. Hur det går för elever i

skolan har bl.a. med deras sociala tillhörighet att göra. Det

är viktigt att diskussionen om skolans inre arbete inbegriper

frågor som gäller undervisningens sätt att fungera i ett

socialt perspektiv. I propositionen aviserar regeringen att en

utredning som skall följa och stimulera skolans inre arbete

kommer att tillsättas. Jämsides med denna utredning avser

regeringen att vidta åtgärder för att underlätta spridandet av

goda och intressanta exempel på hur skolans inre arbete kan

utvecklas. Några områden nämns som särskilt intressanta i denna

etablering av nätverk och exempel: klassers och skolors arbete

med kultur, med integrering av ämnen, med jämställdhet, med

miljöfrågor och med mobbning.

Regeringen informerar om att en särskild utredare inom

Utbildningsdepartementet under hösten har gjort en översyn av

elev- och föräldrainflytandet i skolan. Utredaren skall bl.a.

kartlägga existerande samverkansformer i skolan, redovisa

juridiska begränsningar för samt goda exempel på hur elev- och

föräldrainflytande har realiserats på olika håll. Utredaren har

nyligen överlämnat sin rapport (Ds 1995:5) Där man inte har

något inflytande finns inget personligt ansvar till

Utbildningsdepartementet.

Regeringen har den 9 mars 1995 fastställt direktiv för en

kommitté med uppdrag att belysa det inre arbetet i det

offentliga skolväsendet för barn och ungdom och föreslå

åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen.

Uppdraget skall vara slutfört den 1 november 1997.

I motion 1994/95:Ub901 (m) yrkandena 19 och 21 framhålls

allmänt om skolans inre arbete att skolans arbetsformer

behöver förnyas och utvecklas. Detta är i första hand en fråga

för skolorna själva och för de lärare som undervisar. Med den

decentralisering av ansvaret för skolverksamheten som skett och

det ökade utrymme som de nya läroplanerna ger är motionärerna

övertygade om att positiva förändringar kommer att ske.

Politiker skall inte bestämma hur skolornas vardagsarbete skall

utformas. Det skall som framgår av läroplanerna vara något som

lärare, elever och skolledning arbetar fram. I motionen

framhålls vidare att svensk skola måste ta intryck av modern

forskning om inlärning och ledarskap. Monotoni måste brytas och

eleverna aktiveras. Naturvetenskap och teknik måste tidigt vara

en naturlig del av undervisningen. Progressivt arbete för att

komma till rätta med inlärningsproblem, t.ex. dyslexi, måste

stimuleras. Moderna läromedel och modern informationsteknik

måste komma till användning i det dagliga arbetet i skolan.

Utskottet anser i likhet med regeringen det väsentligt att

det inre arbetet i skolan nu lyfts fram och att

utvecklingsarbetet men också problemen inom skolans område

uppmärksammas. Skolan har under de senaste åren förändrats

radikalt. Det finns inte längre något omfattande och detaljerat

regelsystem som onödigtvis begränsar den lokala friheten att

söka lösningar på problem i skolan och i undervisningen. Det är

alltid rektor, lärare och övrig personal som i samarbete med

elever och föräldrar har det yttersta ansvaret för att

verksamheten i skolorna drivs i enlighet med de nationella mål

som fastställts för verksamheten i skollag, läroplaner etc.

Av direktiven till kommittén om skolans inre arbete framgår

under avsnittet Ändrade förutsättningar följande. "Den tekniska

utvecklingen accelererar. Informationstekniken är på väg att

radikalt förändra innehållet i mångas arbete och skapar

möjligheter till kommunikation över stora avstånd. Arbetslivet

har förändrats därhän att nästan alla har behov av återkommande

förnyelse och fördjupning av sina kunskaper. Skolan måste

arbeta på ett sätt som rustar eleverna för detta."

De förevarande motionsyrkandena anger en inriktning på

utvecklingsarbetet i skolan som utskottet i stora delar kan

instämma i. Som framgår av direktiven bör man kunna utgå från

att kommittén kommer att beakta många av de synpunkter som

motionärerna anför. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

motion 1994/95:Ub901 yrkandena 19 och 21.

I motion 1994/95:Ub378 (fp) begärs att utredningen om

skolans inre arbete skall få i uppgift att hantera hur

kunskaperna om läs- och skrivsvårigheter skall systematiseras

och spridas till skolornas lärare.

Utskottet konstaterar att utredningen om skolans inre arbete

enligt sina direktiv inte har som ett av sina primära

arbetsområden att sprida kunskaper om läs- och skrivsvårigheter

till skolornas lärare. Utskottet vill i detta sammanhang erinra

om att Statens skolverk har i uppdrag att utvärdera de samlade

insatserna för att underlätta skolgången för elever med läs-

och skrivsvårigheter. Uppdraget skall redovisas senast den 1

oktober 1995. Utskottet förutsätter att de som arbetar i skolan

kommer att kunna ta del av de kunskaper och de erfarenheter som

då har erhållits. Utskottet vill framhålla att åtgärder för att

komma till rätta med läs- och skrivsvårigheter är av största

vikt för eleverna och därmed grundläggande för arbetet i

skolorna. Med det anförda avstyrker utskottet motion

1994/95:Ub378.

Specialundervisningen tas upp i motion 1994/95:Ub326 (s)

yrkande 1. Skolverket bör enligt motionären få i uppdrag att

utvärdera specialundervisningen i grundskolan.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att kommuns skyldighet

att ta hänsyn till elever med särskilda behov finns föreskriven

i 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § skollagen och i 5 kap.

grundskoleförordningen. Utskottet vill betona att situationen

för elever med behov av särskilt stöd måste uppmärksammas.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat denna

fråga, bl.a. i sitt betänkande 1993/94:UbU11 om utvecklingsplan

för skolväsendet. I betänkandet har utskottet i likhet med

regeringen framhållit att det är en viktig uppgift under den

kommande treårsperioden att uppmärksamt följa frågan huruvida

elever med behov av särskilt stöd får det i tillräcklig

omfattning. Vidare noterades med tillfredsställelse från

utskottets sida att regeringen i sammanhanget sade sig följa

utvecklingen när det gäller resursfördelningen i kommunerna.

Utskottet kan konstatera att regeringen tagit upp detta område

i verksamhetsmålen för Statens skolverk (regl.brev för

Skolväsendet 1994/95). Med det här anförda bör riksdagen avslå

motion 1994/95:Ub326 yrkande 1.

Åtgärder mot våld och mobbning i skolan föreslås i flera

motioner. I motion 1994/95:Ju809 (c) yrkandena 5 och 6

framhålls att skolan som ett led i att utveckla det lokala

brottsförebyggande arbetet bör utarbeta sitt eget program mot

mobbning och våld. Fortbildning av lärare måste innehålla

moment om konflikthantering. Även i motionerna 1994/95:Ub315

(fp) yrkande 12, 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 8 och 1994/95:Ub349

(mp) tas frågan upp om åtgärdsprogram i skolorna mot mobbning.

I den förstnämnda motionen sägs att alla skolor bör ha ett

åtgärdsprogram mot mobbning och därmed en handlingsberedskap.

Liknande tankegångar finns i motion 1994/95:Ub905, där det

talas om obligatorium för program mot mobbning vid samtliga

skolor. Enligt den sistnämnda motionen bör det finnas ett

rikstäckande program mot mobbning. Varje skola skall åläggas

att ha ett program mot mobbning, och resultaten skall redovisas

till kommunerna. Skolverket skall sammanställa

kommunrapporterna för en årlig utvärdering. Enligt motion

1994/95:Ub307 (m) yrkandena 1 och 2 finns det anledning att se

över hur skollagens intentioner följs samt hur skolans interna

rättssystem fungerar. I samma motion yrkande 3 framhålls att

det är angeläget att utbildning om mobbning erbjuds som

fortbildning.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det klart framgår

av de dokument som styr skolans verksamhet, skollag, läroplaner

och kursplaner, att skolan har ett ansvar för att främja

förståelse för andra människor och för att motverka våld,

främlingsfientlighet och rasism. Mobbning och trakasserier får

inte förekomma i skolan. Skollagens 1 kap. 2 § har nyligen

kompletterats med en föreskrift om att den som verkar inom

skolan särskilt skall bemöda sig om att hindra varje försök

från elever att utsätta andra för kränkande behandling. I de

nya läroplanerna, för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94)

och de frivilliga skolformerna (Lpf 94), slås fast att skolan

skall främja förståelse för andra människor och förmåga till

inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning.

Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.

Inom Skolverket pågår ett arbete -- projektet Att upptäcka

och åtgärda mobbning -- som syftar till att ta fram olika

modeller och metoder för att kunna hantera mobbning. Frågor om

mobbning tillhör också Barnombudsmannens prioriterade områden.

Barnombudsmannen har nyligen av regeringen tilldelats särskilda

medel för samordning och genomförande av en nationell kampanj

mot mobbning.

Utskottet vill framhålla att varje kommun har en lagstadgad

skyldighet att upprätta en skolplan med utgångspunkt i hur man

lokalt avser att arbeta för att nå de nationella mål som har

satts upp för skolan. Som utskottet inledningsvis betonat

framgår det klart av de dokument som styr skolan att skolan har

ett särskilt ansvar för att verka för att våld och mobbning

inte skall förekomma. Utskottet finner det därför naturligt att

dessa frågor behandlas i kommunernas skolplaner och förutsätter

att varje skola i sin arbetsplan har ett åtgärdsprogram mot

mobbning. Skolplanen är dock den enskilda kommunens eget

dokument och upprättas på kommunens ansvar. Staten skall

således inte föreskriva vad som skall tas upp i kommunernas

skolplaner. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

1994/95:307 yrkandena 1, 2 och 3, 1994/95:Ub315 yrkande 12,

1994/95:Ub349, 1994/95:Ub905 yrkande 8 och 1994/95:Ju809

yrkandena 5 och 6.

Elev- och föräldrainflytande i skolan behandlas i flera

motioner. I motionerna 1994/95:Ub304 (c) yrkande 3 och

1994/95:Ub315 (fp) yrkandena 9 och 10 tas frågan upp om

inrättande av skolstyrelser/skolråd. Varje skola bör kunna ha

skolstyrelse/skolråd, som kan överta vissa beslutsbefogenheter.

Detta kräver förändringar i lagstiftningen, påpekas det i

motionerna. Även i motionerna 1994/95:Ub368 (kds) yrkandena 5

och 6 samt 1994/95:Ub386 (s) yrkande 2 behandlas frågan om en

lagfäst rätt till inflytande för föräldrar i skolan. Enligt

motion 1994/95:Ub368 yrkande 11 bör det framgå av kommunens

skolplan och i arbetsplanen för respektive skola hur

elevinflytandet kan stärkas och utvecklas.

Utskottet har vid flera tillfällen markerat betydelsen av att

elev- och föräldrainflytandet ökas. Vid behandlingen av ny

läroplan för grundskolan m.m. begärde riksdagen att frågan om

att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan skulle få

en ordentlig belysning (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1,

rskr. 82). En översyn av elev- och föräldrainflytandet har

under hösten gjorts inom Utbildningsdepartementet. Utredaren

har nyligen överlämnat sin rapport, Där man inte har något

inflytande finns inget personligt ansvar (Ds 1995:5), till

departementet. Utskottet noterar med tillfredsställelse att

regeringen i direktiven till kommittén om skolans inre arbete

angett att dessa frågor skall behandlas med förtur. Kommittén

skall i den del som gäller inflytande för elever och föräldrar

redovisa sina överväganden senast den 1 november 1995 (dir.

1995:19). Utskottet utgår från att regeringen därefter

återkommer till riksdagen i denna fråga. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 3,

1994/95:Ub315 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Ub368 yrkandena 5,

6 och 11 och 1994/95:Ub386 yrkande 2.

Kulturen i skolan tas upp i motion 1994/95:Kr230 (c)

yrkande 2. Enligt motionärerna bör skolan på ett mer aktivt

sätt arbeta med kultur. Kulturen bör tas in i skolplanen där

tydliga och konkreta åtgärder skall anges för

kulturverksamheten i skolan.

Utskottet vill när det gäller kultur i skolan hänvisa till

vad utskottet anförde vid behandlingen av förslaget till ny

läroplan för grundskolan m.m. (bet. 1993/94:UbU1 s. 33).

Utskottet framhöll bl.a. att det är viktigt att eleverna får

möjlighet att ta del av skiftande kulturinslag genom att skolan

har en bred samverkan med kulturinstitutioner av olika slag.

Det är också viktigt att eleverna själva deltar i verksamheter

som stärker deras kulturintresse. Beträffande kommunernas

skolplaner vill utskottet hänvisa till vad utskottet i det

föregående anfört om detta kommunens dokument under avsnittet

om mobbning, nämligen att det ankommer på kommunen att upprätta

planen utan centrala föreskrifter om vad som skall tas upp i

den. Med det anförda bör riksdagen avslå motion 1994/95:Kr230

yrkande 2.

I motion 1994/95:Ub323 (s) begärs en kartläggning av

skolbiblioteksverksamheten.

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte med

anledning av motionsledes framförda förslag utförligt behandlat

frågan om skolbiblioteken (bet. 1994/95:UbU2). Utskottet

betonade därvid skolbibliotekens betydelse i undervisningen och

utgick från att Skolverket inom ramen för sin uppföljande

verksamhet och som tillsynsmyndighet bevakar och ger akt på

skolbibliotekens situation. Utskottet föreslog ingen riksdagens

särskilda åtgärd med anledning av de då föreliggande

motionerna. Utskottet anser att även nu förevarande yrkande bör

avstyrkas.

Invandrarelevernas kunskaper i svenska behandlas i två

motioner, 1994/95:Ub901 (m) yrkande 20 och 1994/95:Sf608 (m)

yrkande 6. Enligt motionärerna måste åtgärder vidtas så att

även elever med annat hemspråk än svenska kan tillgodogöra sig

de kunskaper som krävs för framgångsrika studier och arbete. I

den först nämnda motionen förordas en analys av

invandrarelevernas språkkunskaper och studieresultat.

Utskottet delar såväl motionärernas som regeringens

uppfattning (prop. s. 28) att det är väsentligt att kraftfulla

insatser i svenskundervisningen sätts in på ett tidigt stadium

så att språkfärdighetsnivån höjs och fortsatta studier

underlättas. En rad undersökningar visar ett tydligt samband

mellan studieresultat och språkfärdighet i svenska. Regeringen

avser enligt propositionen att söka bidra till att det

fruktbara idéutbyte mellan lärare och skolor med stor

erfarenhet av invandrarelever som har påbörjats kan utvecklas

vidare och till att goda idéer och exempel sprids.

Utskottet vill för egen del instämma i vad motionärerna anför

om att invandrarelevernas språkkunskaper och studieresultat

måste analyseras och åtgärder vidgas så att även elever med ett

annat hemspråk än svenska kan tillgodogöra sig de kunskaper som

krävs för framgångsrika studier och arbete. Utskottet vill i

det sammanhanget peka på att effekterna av svenskundervisningen

också kommer att behandlas av den av regeringen nyligen

tillsatta invandrarutredningen (dir. 1994:130). Regeringen har

denna dag, 23 mars, avlämnat proposition 1994/95:174 Vissa

betygsfrågor m.m. med bl.a. förslag om åtgärder i syfte att

stärka invandrarnas undervisning i svenska. Med hänvisning till

vad utskottet nu har anfört avstyrker utskottet bifall till

motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 20 och 1994/95:Sf608 yrkande

6.

Utskottet övergår till att behandla vissa resursfrågor.

I motion 1994/95:Ub364 (v) yrkande 8 begärs att

sektorsbidraget till skolan skall återinföras. Detta för

att kunna garantera en likvärdig och sammanhållen skola

tillgänglig för alla.

Utskottet har tidigare behandlat motionsledes framförda

förslag att återinföra sektorsbidraget till skolan (senast i

bet. 1993/94:UbU7 s. 37). Utskottet har för ett år sedan

avstyrkt förslagen. Utskottet, som hänvisar till den anförda

motiveringen, har inte funnit anledning att nu ändra sitt

tidigare ställningstagande, varför även förevarande yrkande

avstyrks.

Enligt motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 1 bör ett

resurstilldelningssystem tillämpas i grundskolan som ger

alla skolor en basresurs per elev, lika stor för alla elever,

och dessutom en tilläggsresurs, som varierar med de enskilda

elevernas särskilda behov av stöd och hjälp.

Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i

propositionen (s. 27), nämligen att resursfördelningen skall

vara behovsstyrd. Detta vill utskottet för egen del understryka

och erinra om vad som föreskrivs i detta avseende i såväl 1994

års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) som i

läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). För att

kunna ge elever en likvärdig utbildning måste

resursfördelningen ske utifrån elevernas behov. Utskottet

noterar att regeringen avser att uppdra åt Skolverket att i

utvärderingssammanhang ägna särskild uppmärksamhet åt hur

skolans resurser fördelas. Då utskottet inte är berett att i

enlighet med motionärernas förslag förorda en central reglering

av hur kommunerna fördelar sina resurser utöver vad som

föreskrivs i skollagen och läroplanerna avstyrker utskottet

bifall till yrkandet.

Utskottet övergår till att behandla skolplikten, som tas

upp i flera motioner. Enligt motionerna 1994/95:Ub304 (c)

yrkande 1, 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 11 samt 1994/95:Ub384 (s)

bör grundskolan vara tioårig med skolplikt från sex års ålder.

I motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 12 anförs att övergången

mellan förskola och skola bör vara individuellt flexibel och

ske successivt. En nioårig skolplikt förordas men med möjlighet

att förlänga ett år för elever som önskar det och som bedöms ha

behov av det.

Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har

behandlats av utredningen om förlängd skolgång. Utredningens

betänkande, Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola

(SOU 1994:45), har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 1

december 1994. Regeringen meddelar att den under år 1995 kommer

att ta ställning till de frågeställningar som betänkandet och

remissbehandlingen ger upphov till. Det finns enligt utskottet

inte anledning att från riksdagens sida föregripa den beredning

som nu pågår inom regeringskansliet. Utskottet avstyrker därför

motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 1, 1994/95:Ub315 yrkande 11,

1994/95:Ub368 yrkande 12 och 1994/95:Ub384.

2. Utvecklingen i gymnasieskolan m.m.

Regeringen framhåller i propositionen att alla ungdomar i dag

har rätt att få påbörja en treårig gymnasial utbildning och

alla ansvariga på skolans område har en skyldighet att medverka

till att ungdomarna också kan fullfölja sin utbildning. I år

fullföljs gymnasiereformen. Hösten 1995 tas alla elever in i

den nya gymnasieskolan. En parlamentarisk kommitté följer

utvecklingen i gymnasieskolan (U 1994:02). Direktiven har en

särskild tyngdpunkt på frågor som hänger samman med ambitionen

att alla ungdomar skall kunna fullfölja en treårig utbildning

med ett betydande inslag av allmänna ämnen. Enligt de

tilläggsdirektiv som regeringen utfärdade i slutet av november

1994 skall kommittén bl.a. även studera hur undervisningen i

kärnämnen utvecklas samt hur det nya betygssystemet tillämpas i

gymnasieskolan. En viktig fråga vid tillsättandet av kommittén

var behovet av parlamentarisk insyn i utvecklingen av

kursutformningen i gymnasieskolan. Kommittén skall i detta

avseende utnyttja resultatet från den arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet som har till uppgift att bidra till

utvecklingen av den kursutformade gymnasieskolan.

Den kursutformade gymnasieskolan tas upp i motion

1994/95:Ub369 (m) yrkandena 1 och 2. Vikten av att regeringen

arbetar aktivt för att avveckla regler etc. som motverkar

utvecklingen av en mer kursutformad gymnasieskola framhålls i

yrkande 1. I yrkande 2 framhålls hur viktigt det är att elevens

rättigheter utökas till att gälla också val av kurs. I samma

motion, yrkande 3, efterfrågas tydligare krav för att en

utbildning skall få kallas för lokal gren. I motion

1994/95:Ub901 (m) yrkande 22 framhålls beträffande

gymnasieskolans utveckling att utrymmet för elevernas egna val

i gymnasieskolan måste tas till vara och utvecklas samt att

samarbetet mellan gymnasieskolor, högskolor och näringslivet

måste öka.

Utskottet har ovan redovisat att en parlamentarisk kommitté,

som skall följa den pågående utvecklingen i gymnasieskolan, har

tillsatts och att kommittén nyligen fått tilläggsdirektiv (dir.

1994:128). Kommittén har bl.a. i uppdrag att följa den

kursutformade gymnasieskolan. Kommittén skall dra nytta av

underlag från den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som

har i uppgift att följa utvecklingen av kursutformningen och

att göra ytterligare analyser kring frågor som hänger samman

med kursutformningen. Arbetsgruppen har gett ut två

delrapporter. Den sista delrapporten Kursutformad

gymnasieskolan för alla? (Ds 1994:139) lämnades i december

1994. I rapporten tas en del aktuella frågeställningar upp om

den kursutformade gymnasieskolan, bl.a. rör det de

organisatoriska problem som finns inom en kursutformad

gymnasieskola, elevers rätt att genomgå kurs i en annan kommun

och lokala grenar. Rapporten remissbehandlas för närvarande.

Arbetsgruppen kommer att lämna sin slutrapport år 1995. Även

inom Svenska kommunförbundet pågår ett arbete kring den

kursutformade gymnasieskolan.

Utskottet kan konstatera att ett omfattande arbete för

närvarande är inriktat på att finna tillfredsställande

lösningar på de problem som kan uppkomma vid införandet av den

kursutformade gymnasieskolan. Enligt utskottets mening bör inte

riksdagen föregripa det pågående utvecklingsarbetet. Riksdagen

bör kunna förutsätta att de synpunkter som motionärerna för

fram beaktas i detta. Utskottet avstyrker därför motionerna

1994/95:Ub369 yrkandena 1, 2 och 3 och 1994/95:Ub901 yrkande

22.

En utvärdering av den nya kursutformade gymnasieskolans

konsekvenser för segregationen bör göras enligt motion

1994/95:Ub364 (v) yrkande 2. Det största problemet med

kursutformningen är segregationen som enligt forskningen

tenderar att öka så fort man differentierar grupper eller ger

elever valfrihet att själv välja t.ex. kurs. I amerikanska

"High Schools" har det visat sig att elever ofta i en

valsituation väljer kurser som ligger under elevens egentliga

kunskapsnivå.

Utskottet hänvisar till vad som i det föregående anförts om

uppföljning av den kursutformade gymnasieskolan. Utskottet vill

därutöver erinra om Skolverkets uppföljnings- och

utvärderingsansvar. Utskottet instämmer självfallet i syftet

med yrkandet, såsom utskottet har uppfattat det, nämligen att

motverka tendenser till segregation genom införandet av den nya

ordningen, om sådana skulle visa sig. Något uttalande av

riksdagen i ämnet finner utskottet inte påkallat, varför

utskottet avstyrker yrkandet.

I flera motioner tas frågan upp om kärnämnena inom de

yrkesförberedande programmen. I motion 1994/95:Ub369 (m)

yrkande 6 krävs en översyn av antalet kärnämnen och

omfattningen inom de yrkesförberedande programmen. I motion

1994/95:Ub358 (kds) yrkande 1 framhålls att kommittén som

följer utvecklingen i gymnasieskolan särskilt bör följa

utvecklingen av hur eleverna på yrkesprogrammen tillgodogör sig

kraven inom kärnämnena. Det kan bli nödvändigt att skapa kurser

i kärnämnen som inte ger allmän behörighet till högskolan men

som gör det möjligt att möta eleverna på rätt nivå och ställa

rimliga krav i förhållande till deras personliga

förutsättningar. I motion 1994/95:Ub331 (fp) förordas en

försöksverksamhet med alternativa kurser (lokala) i matematik,

engelska och svenska, vilka inte behöver ge allmän behörighet

för högskolestudier.

Utskottet vill även när det gäller frågan om kärnämnena på de

yrkesförberedande programmen erinra om det uppdrag som den

parlamentariska kommittén som följer utvecklingen i

gymnasieskolan har. Flera av de områden som det enligt

direktiven åligger kommittén att följa knyter an till

problematiken med kärnämnena på de yrkesförberedande

programmen. Utskottet vill erinra om att kommittén skall följa

bl.a. i vilken utsträckning målet att alla ungdomar skall få en

fullständig gymnasieutbildning nås, effekterna av den höjda

ambitionsnivån inom de yrkesförberedande utbildningarna och hur

undervisningen i kärnämnena utvecklas för att främja elevers

studieresultat. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

1994/95:Ub331, 1994/95:Ub358 yrkande 1 och 1994/95:Ub369

yrkande 6.

I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 13 framförs att

gymnasieskolan bl.a. skall ge en stark lust att lära, vördnad

inför livet och förståelse för miljöfrågornas betydelse för

livet på jorden samt en brett förankrad insikt om demokratiska

värden och rättvisa i ett internationellt perspektiv.

Kommittén som följer utvecklingen i gymnasieskolan bör

få tilläggsdirektiv för att utvärdera dessa aspekter.

Utskottet vill erinra om att kommittén som följer

utvecklingen i gymnasieskolan enligt sina direktiv i sitt

arbete bl.a. skall dra nytta av underlag från Skolverket.

Kommittén skall således inte ha funktionen av en egen

undersökande organisation i t.ex. utvärderingssammanhang.

Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till Skolverkets roll

som utvärderande myndighet. Utskottet vill även peka på vad

läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) föreskriver

i de av motionärerna aktualiserade frågorna: "Miljöperspektiv i

undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan dels

själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels

skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande

och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur

samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan

anpassas för att skapa en hållbar utveckling."

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub905

yrkande 13.

I motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 3 framhålls behovet av

åtgärder för att få fler ungdomar att genomgå

gymnasieutbildning. En metod kan vara att arbetsplatsförlägga

mer undervisning i de yrkesförberedande ämnena. I motion

1994/95:Ub315 (fp) yrkande 15 bör de positiva dragen i

lärlingssystemet tas till vara. Genom samverkan med ortens

näringsliv och organisationer bör man kunna organisera ett

lärlingsliknande, arbetsplatsförlagt lokalt program.

Utskottet vill först betona vikten av en nära samverkan

mellan skolan och arbetslivet. Det finns olika former för sådan

samverkan, där den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU)

givetvis är den viktigaste, eftersom den påverkar utbildningen

för alla elever på de yrkesförberedande programmen. Minst 15 %

av den totala undervisningstiden på dessa program skall

arbetsplatsförläggas. Endast yrkesämnen får

arbetsplatsförläggas. Skolan ombesörjer anskaffningen av

APU-platser. Om sådana inte kan anskaffas får utbildningen

förläggas till skolan. Skolan är dock skyldig att vidta

åtgärder för att utbildningen så snart som möjligt åter kan

arbetsplatsförläggas. Utskottet kan konstatera att det inte

finns någon övre gräns för hur stor del av utbildningstiden som

får arbetsplatsförläggas i de föreskrifter som finns om APU (5

kap. 9 § gymnasieförordningen). Det är därför fullt möjligt att

för vissa elever arbetsplatsförlägga en betydande del av

utbildningen i yrkesämnena på ett yrkesförberedande program.

Utskottet har erfarit att det finns problem för skolor att

skaffa APU-platser redan för den omfattning om 15 % som anges

som en lägsta gräns. Utskottet förutsätter emellertid att

näringslivet och offentliga arbetsgivare medverkar till att

platser ställs till förfogande i tillräcklig omfattning.

Utskottet avstyrker bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 3.

När det gäller motion 1994/95:Ub315 yrkande 15 om

lärlingsutbildning vill utskottet hänvisa till vad utskottet

just har anfört. Det är således fullt möjligt att inom

gymnasieskolans eller den kommunala vuxenutbildningens ram

organisera program i lärlingsliknande form, dvs. med en

omfattande del av utbildningstiden i yrkesämnena

arbetsplatsförlagd. Enligt skollagen finns också möjlighet att

anordna individuella program för elever som vill kombinera

yrkesutbildning i ett anställningsförhållande med studier i

vissa ämnen i gymnasieskolan. Denna form av lärlingsutbildning

infördes den 1 juli 1992. Enligt tilläggsdirektiven till

kommittén som följer utvecklingen i gymnasieskolan skall

kommittén bl.a. följa hur den arbetsplatsförlagda utbildningens

omfattning och kvalitet upprätthålls och hur

lärlingsutbildningen utvecklas genom samverkan mellan å ena

sidan kommuner och å andra sidan företag, organisationer och

offentliga arbetsgivare. Utskottet avstyrker med hänvisning

härtill motion 1994/95:Ub315 yrkande 15.

Enligt motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 6 bör ytterligare

ett nationellt program inrättas med speciell inriktning på

företagande, t.ex. kombinationen teknik och ekonomi.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Enligt 2 kap. 18 § gymnasieförordningen består ett

specialutformat program av kurser som kan förekomma på

nationella program. Genom den flexibilitet som finns inom ramen

för den nya gymnasieskolan är det således fullt möjligt att

kombinera kurser från olika program. Utskottet vill därutöver

erinra om att det i programmålen för flera av de nationella

programmen i gymnasieskolan, t.ex. hantverksprogrammet, finns

angivna krav på att eleverna efter utbildningen skall ha sådana

grundläggande kunskaper i företagsekonomi, marknadsföring och

lagstiftning som är relevanta för branschen. Med det anförda

avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub358 yrkande 6.

I motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 16 framhålls att man inom

ramen för gymnasieskolans individuella program bör kunna

finna flexibla kombinationer av utbildningar som stimulerar

och lär inför ett eget företagande. Enligt motion 1994/95:A288

(kds) yrkandena 4 och 5 bör de möjligheter till flexibilitet

och individuell anpassning som finns till följd av

gymnasiereformen utnyttjas. Utrymme för nya former av

projektinriktade utbildningar bör skapas. Regeringen bör driva

ett nationellt utvecklingsarbete för gymnasieskolans

individuella program.

Enligt föreskrifterna i skollagen är kommunerna skyldiga att

erbjuda gymnasieutbildning i form av individuella program eller

specialutformade program till de ungdomar som inte har tagits

in på ett nationellt program. De individuella programmen skall

utgå från den enskilde elevens behov och från lokala

förutsättningar. De individuella programmen syftar bl.a. till

att stimulera eleven att fortsätta på ett nationellt eller

specialutformat program. I skollagens 5 kap. 13 § föreskrivs

att det skall finnas en studieplan för eleverna inom de

individuella programmen. Studieplanen utformas tillsammans med

eleven och skall innehålla uppgifter om utbildningens längd och

utformning, undervisningens innehåll samt vad utbildningen

syftar till. Inom Skolverket pågår under läsåret 1994/95 en

utvärdering av de individuella programmen. Av den förstudie som

genomförts under läsåret 1993/94 framgår att det finns ett

stort utbud av individuella program, vilket motiveras med att

utbildningen i så stor utsträckning som möjligt skall svara mot

elevernas behov. Det finns således inom ramen för de

individuella programmen stora möjligheter att anordna flexibla

lösningar för de enskilda eleverna. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 16 och 1994/95:A288

yrkandena 4 och 5.

Rekryteringen till industriprogrammet behandlas i flera

motioner. I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 24 och

1994/95:N280 (s) yrkande 1 framförs att översynen av

industriprogrammet bör vidgas till att omfatta även

naturvetenskapsprogrammet. I motion 1994/95:Ub332 (m) yrkande 1

framförs att utgångspunkten för analysarbetet bör vara att ta

reda på olika avnämares krav och önskemål beträffande t.ex.

profilering, kvalitet, innehåll och samverkan med befintlig

verkstadsindustri. Enligt motion 1994/95:Ub341 (fp) bör

Skolverket få i uppdrag att i samarbete med industrins och

arbetstagarorganisationernas organisationer medverka till att

industriprogrammet får rätt inriktning för industrins behov.

Skolverket bör också medverka till att informationen om

industriprogrammet blir relevant. I motion 1994/95:Ub358 (kds)

yrkande 5 anförs beträffande industriprogrammet att

utbildningen i de yrkesförberedande ämnena i ökad utsträckning

bör ske i form av företagsförlagd utbildning eller

lärlingsutbildning.

Utskottet finner det i likhet med regeringen (prop. s. 31)

angeläget att en analys görs av orsakerna till att intresset

för industriprogrammet är så dåligt. Utskottet utgår från att

det i den översyn av industriprogrammet som kommer att ske inom

Utbildningsdepartementet görs en djupgående analys och att man

därvid väger in synpunkter som framförs i motionerna. Det är

naturligtvis viktigt att efterfråga avnämarnas krav och

önskemål på utbildningen. En lika viktig del i analysen bör

dock vara att undersöka om det dåliga intresset från

ungdomarnas sida kan ha sin orsak i hur ungdomar uppfattar

arbetsmiljö och liknande inom industrisektorn, dvs. sådana

orsaker som inte skolan kan råda över. När det gäller det

naturvetenskapliga programmet pågår redan ett omfattande och

långsiktigt arbete inom det s.k. NOT-projektet. Skolverket och

Verket för högskoleservice har ett gemensamt uppdrag att under

en femårsperiod stimulera utvecklingen av och intresset för

naturvetenskap och teknik. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1994/95:Ub332 yrkande 1, 1994/95:Ub341,

1994/95:Ub358 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 24 och

1994/95:N280 yrkande 1.

I motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 4 anförs att

industriprogrammet bör byta namn till t.ex.

teknikprogrammet.

Utskottet hänvisar till den i det föregående åberopade

översynen av industriprogrammet. Ett eventuellt byte av namn på

programmet torde kunna övervägas i det sammanhanget. Med det

anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub358 yrkande 4.

I motion 1994/95:Ub901 (m) yrkande 16 begärs förslag om

vidgade möjligheter att lägga ut undervisning på

entreprenad. Utvidgningen bör avse fler ämnen och även hela

program. Förslag till regler så att mindre och medelstora

företag tillsammans kan driva entreprenadutbildning och

fristående skolor inom det tekniska området begärs i motion

1994/95:Ub332 (m) yrkande 2.

Enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden i skolan

får kommuner och landsting sluta avtal med en enskild fysisk

eller juridisk person om att denne skall bedriva viss

undervisning i gymnasieskolan. Avtalet får endast avse

undervisning inom ämnesblocken estetiska ämnen, ekonomiska

ämnen, tekniska ämnen och yrkesämnen. Undervisning inom andra

områden än de nu nämnda får inte generellt läggas ut på

entreprenad. För sådan undervisning finns det däremot en

möjlighet för regeringen att, om det finns särskilda skäl i det

enskilda fallet, medge entreprenaddrift. Det finns enligt

utskottets mening inte skäl att ändra de föreskrifter som finns

i dag om undervisning på entreprenad inom skolområdet.

Utskottet avstyrker därför motionerna 1994/95:Ub332 yrkande 2

och 1994/95:Ub901 yrkande 16.

3. Vuxenutbildning

Riksdagen har under 1993/94 års riksmöte beslutat ge

regeringen till känna att en översyn av vuxenutbildningsområdet

är befogad (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 399). Regeringen

framhåller nu i propositionen att behovet av vuxenutbildning --

både ur arbetsmarknadssynpunkt och ur den enskildes synpunkt --

och ett livslångt lärande samt förändringarna i samhället

understryker vikten av att en översyn av

vuxenutbildningsområdet sker. Regeringen kommer i början av år

1995 att fastställa direktiv för en vuxenutbildningsutredning.

Översynen skall bl.a. ge underlag för att fastställa

vuxenutbildningens framtida inriktning och omfattning (prop. s.

32).

Finansieringsfrågor och kommunernas alltmer restriktiva

hållning till olika studieönskemål och till att betala

interkommunal ersättning tas upp i flera motioner.

I motionerna 1994/95:A215 (m) yrkande 10 och 1994/95:Ub624

(fp) yrkande 31 begärs förslag om uppbyggnad av personliga

utbildningskonton för finansiering av kompetensutveckling.

Utskottet utgår från att finansieringsfrågor kommer att ingå

i den översyn av vuxenutbildningen som regeringen aviserat.

Utskottet är inte berett att tillmötesgå önskemål från

motionärerna om förslag från regeringen om uppbyggnad av

personliga utbildningskonton. Utskottet avstyrker således

motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 31 och 1994/95:A215 yrkande

10.

I motion 1994/95:Ub901 (m) yrkande 14 framhålls

nödvändigheten av att se över reglerna för kommunernas

ansvar vad gäller att erbjuda vuxna utbildning. I motion

1994/95:Ub306 (m) begärs förslag som gör det möjligt för den

som har en tidigare gymnasial utbildning att komplettera denna

med adekvat yrkesutbildning. I motion 1994/95:Ub362 (s)

framhålls att allt fler elever får problem med sina yrkesval

när den egna kommunen inte vill bekosta utbildningar i andra

kommuner. Enligt motion 1994/95:Ub344 (c) bör skollagen

omprövas så att det klart framgår vem som har

betalningsansvaret för de utbildningar för vilka kommunen inte

är huvudman. Glasutbildningen i Orrefors och Kosta tas upp i

motion 1994/95:Ub371 (s). Det finns stora hinder för ungdomar

som sent bestämmer sig för utbildning inom ett hantverks- eller

konsthantverksyrke. Har de redan en gymnasieutbildning, är

hemkommunerna ovilliga att stå för kostnaderna för ytterligare

en sådan utbildning, heter det i motionen. Det är av stor vikt

att alla hinder för en aktiv rekrytering undanröjs då

glasutbildningen måste bedömas som en riksangelägenhet och som

en nordisk angelägenhet. Möjligheterna till att ta emot

nordiska elever är redan tillgodosedda genom statens försorg.

Det måste enligt motionärerna skapas bättre möjligheter för

svenska elever att genomgå glasutbildning efter

gymnasieutbildning.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen -- bl.a. i bet.

1993/94:UbU7 -- behandlat problemen med att rekrytera till

gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i komvux,

när hemkommunen är ovillig att betala ersättning till den

anordnande kommunen. Utskottet har därvid ansett att det är

angeläget att problemen snarast får en lösning, inte bara i de

presumtiva elevernas intresse utan också för att förhindra att

utbildningar av riksintresse försvinner av ekonomiska skäl.

Bland annat mot bakgrund härav ser utskottet med

tillfredsställelse på att regeringen nu avser att göra en

översyn av vuxenutbildningen. Utskottet vill dock åter peka på

det angelägna i att utbildningar av riksintresse, t.ex.

glasutbildningen i Orrefors och Kosta, inte försvinner av

ekonomiska skäl. Utskottet vill i detta sammanhang också peka

på att utredningen om kvalificerad eftergymnasial utbildning

(dir. 1994:36) enligt sina direktiv bl.a. skall behandla

tillträdesfrågor när det gäller påbyggnadsutbildningar inom

komvux med anledning av att antagning till en utbildning i en

annan kommun beror på om hemkommunen vill betala. Enligt vad

utskottet har erfarit beräknas denna utredning vara klar under

april 1995. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

1994/95:Ub306, 1994/95:Ub344, 1994/95:Ub362, 1994/95:Ub371 och

1994/95:Ub901 yrkande 14.

Enligt motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkandena 13 och 14 bör det

vara möjligt att avbryta gymnasiestudierna och inom ramen för

de tre åren läsa vidare vid t.ex. komvux. De tre åren i

gymnasieskolan, inte minst i de yrkesförberedande programmen,

skulle kunna utnyttjas mer flexibelt, studier och

yrkespraktik varvas och utbildningen organiseras i moduler.

Den som av olika anledningar föredrar kortare studietid i

tonåren skall kunna komma tillbaka och läsa vidare. Ett

fördjupat samarbete mellan ungdomsgymnasiet och komvux för att

finna former för en "gymnasiebank" bör behandlas i den

aviserade översynen av vuxenutbildningen.

Utskottet vill hänvisa till att den kursutformade

gymnasieskolan som nu växer fram ger stora möjligheter till

flexibla studier, när det gäller t.ex. att studera ämnen i

separata kurser (etapper) och få dessa tillgodoräknade senare.

Det finns också möjlighet att genomgå gymnasieskolan både på

kortare och längre tid än de normala tre åren. Vidare finns,

som utskottet tidigare framhållit, möjligheter att inom ramen

för individuella program anordna flexibla lösningar för

eleverna, t.ex. kombinationer av studier och yrkespraktik.

Enligt utskottets uppfattning är syftet med yrkandena i

huvudsak tillgodosett, dels genom den ordning för

gymnasieskolans organisation som nu håller på att växa fram,

dels genom den översyn av vuxenutbildningen som utskottet har

åberopat i det föregående. Något uttalande i frågan anser

utskottet sålunda inte påkallat med anledning av de förevarande

yrkandena, varför de avstyrks.

I motionerna 1994/95:A215 (m) yrkande 9 och 1994/95:Ub901 (m)

yrkande 10 begärs förslag till en ny form av eftergymnasiala

kvalificerade yrkesutbildningar, som skyndsamt bör byggas upp

till en omfattning av, i en första etapp, 20 000

utbildningsplatser. Det har blivit alltmer uppenbart att

formerna för och regelverken kring kvalificerad eftergymnasial

utbildning behöver utvecklas. En särskild utredare fick av den

förra regeringen uppdraget att utreda formerna för en sådan

utbildning. Arbetet pågår, men av propositionen att döma räknar

regeringen inte med att snabbt komma med förslag på denna

punkt. Arbetet med att åstadkomma en form av avancerad

eftergymnasial utbildning som innehåller såväl yrkesutbildning

som teoretiska vidarestudier bör slutföras, hävdar motionären.

En stor del av dessa utbildningar bör ges formen av samverkan

med företagen.

Utskottet hänvisar till vad som i det föregående anförts om

utredningen om kvalificerad eftergymnasial utbildning och att

denna beräknas vara klar under april 1995. Utskottet finner

inte anledning att genom ett riksdagsuttalande föregripa

behandlingen av utredningens förslag inom regeringskansliet.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 10

och 1994/95:A215 yrkande 9.

Enligt motion 1994/95:Ub302 (c) behövs stöd till

naturbruksskolor med skoglig inriktning. Motionärerna

föreslår bl.a. en ettårig påbyggnadsutbildning.

Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till att frågor

om påbyggnadsutbildningar utreds av den i det föregående nämnda

utredningen om kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningar.

4. Översyn av lärarutbildningen m.m.

Regeringen avser att göra en översyn av lärarutbildningen,

som bl.a. skall ta upp rekryteringen till läraryrket,

lärarutbildningens förhållande till utvecklingen i skolan,

"seminarietraditionen" kontra "universitetstraditionen" och den

didaktiska forskningen (prop. s. 30). Regeringen framhåller att

det är angeläget att se över hur lärarnas kompetens förhåller

sig till de nya kraven bl.a. med utgångspunkt i den förändrade

lärarrollen. Inflytandet över fortbildningens innehåll ligger i

dag mer än tidigare hos kommunen och skolan, som beställer

fortbildning hos en utbildningsanordnare, vanligen en högskola.

Översynen bör studera hur denna förändring har påverkat

fortbildningens innehåll, form och utbredning. Vidare bör inom

ramen för översynen överväganden om fortbildningsverksamheten

kopplas till de överväganden som gäller lärarens nya roll i

skolan. Frågor som rör yrkesverksamma lärares möjligheter att

vidareutbilda sig, att arbeta med didaktisk forskning m.m. bör

enligt regeringen också diskuteras i detta sammanhang.

I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 11 och 1994/95:Ub340

(m) yrkande 11 framhålls bl.a. att en utredning bör

tillsättas med uppgift att analysera vilka krav som bör

ställas på morgondagens lärare. Den snabba

kunskapsutvecklingen, internationaliseringen m.m. gör att

lärarrollen förändras och detta måste påverka

lärarutbildningen.

Inledningsvis har utskottet redovisat att regeringen avser

att göra en översyn av lärarutbildningen. Regeringen har i

propositionen bl.a. framhållit att det är angeläget att se över

hur lärarnas kompetens förhåller sig till de nya kraven bl.a.

med utgångspunkt i den förändrade lärarrollen. Enligt

utskottets mening torde därmed det krav på analys som framförs

av motionärerna tillgodoses. Utskottet avstyrker därmed

motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 11 och 1994/95:Ub901 yrkande

11.

Enligt motion 1994/95:Ub340 (m) yrkande 1 bör det finnas

olika vägar till läraryrket. Det är av stor vikt att skolan

kan tillföras ny kompetens genom förekomsten av olika vägar

till läraryrket, framhålls det i motionen. En lärarutbildning i

enlighet med den tidigare regeringens förslag (prop.

1991/92:75), där ämneskunskaperna kan studeras separat och

kompletteras med en praktisk-pedagogisk utbildning, är enligt

motionärerna ett utmärkt exempel. Det behövs dock fler

okonventionella lösningar.

Med hänvisning till den översyn av lärarutbildningen som

regeringen avser att göra avstyrker utskottet yrkandet.

Åtgärder för att söka nå en jämnare könsfördelning inom

läraryrket föreslås i motion 1994/95:Ub340 (m) yrkande 5.

Läraryrket och därmed lärarutbildningen måste bli attraktivt

också för manliga studenter.

Utskottet kan av den redovisning som regeringen lämnat i

propositionen konstatera att rekryteringen till

lärarutbildningen kommer att tas upp i översynen av

lärarutbildningen. Utskottet utgår från att frågan om

könsfördelningen inom lärarutbildningen kommer att belysas i

det sammanhanget. Regeringen har nyligen förelagt riksdagen

proposition 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män

inom utbildningsområdet. Regeringen ställer upp som mål en jämn

fördelning av kvinnliga och manliga studenter på alla

utbildningsområden inom den grundläggande högskoleutbildningen.

Särskilt bör jämställdhetsarbetet intensifieras vad gäller

lärarutbildningarna, heter det i propositionen.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandet.

I två motioner, 1994/95:Ub340 (m) yrkande 2 och 1994/95:Ub693

(kds) yrkande 1, framförs behovet av någon form av

lämplighetstest i samband med antagning till

lärarutbildning.

Som utskottet nämnt ovan kommer enligt propositionen

rekryteringsfrågor till lärarutbildning att tas upp i översynen

av lärarutbildningen. Utskottet utgår från att

antagningsvillkor kommer att diskuteras i det sammanhanget.

Utskottet vill erinra om att frågan om studerandes lämplighet

för planerad yrkesverksamhet och högskolornas möjligheter att

avråda eller avskilja studerande från vissa utbildningar

tidigare behandlats utförligt av utskottet (bet. 1993/94:UbU16

s. 12 f.). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 2 och 1994/95:Ub693 yrkande 1.

Teknisk utbildning och utbildning inom informationsteknik

(IT) i lärarutbildning tas upp i flera motioner. I motion

1994/95:Ub340 (m) yrkande 3 framhålls att alla lärare behöver

en god teknisk allmänbildning. I motionerna 1994/95:Ub368 (kds)

yrkandena 8 och 1994/95:Ub693 (kds) yrkande 2 framhålls behovet

av IT-utbildning för lärare. Även i motion 1994/95:Ub383 (c)

yrkandena 1 och 2 framhålls att datatekniken och

informationstekniken måste bli en naturlig del i

undervisningen. En ökad vidareutbildning av lärare krävs och i

motionen pekas på att systemet med utbildningsvikariat kan

användas för detta.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt

med en god teknisk utbildning och utbildning inom IT i

lärarutbildning och lärarfortbildning. Utskottet utgår från att

dessa frågor kommer att vara en viktig del i översynen av

lärarutbildningen. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 3, 1994/95:Ub368 yrkande 8,

1994/95:Ub383 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Ub693 yrkande 2.

Enligt motion 1994/95:Ub693 (kds) yrkandena 3 och 4 bör

praktikdelen i lärarutbildningen utökas och genomföras

kontinuerligt under utbildningstiden. Vidare bör det enligt

motionen vara bättre överensstämmelse mellan lärarutbildningen

och den verkliga skolorganisationen när det gäller

stadieindelningen på grundskolan.

Det ankommer inte på riksdagen att närmare ange hur

lärarutbildningens olika moment skall inordnas i utbildningen

eller närmare bestämma innehållet i desamma. Såväl riksdag som

regering måste kunna utgå från att ansvariga myndigheter ser

till att utbildningen svarar mot de krav och de mål för skolans

verksamhet som statsmakterna ställt upp. Utskottet avstyrker

därför motion 1994/95:Ub693 yrkandena 3 och 4.

I motion 1994/95:Ub326 (s) yrkande 2 anförs att det i

översynen av lärarutbildningen bör riktas särskild

uppmärksamhet på den specialpedagogiska utbildningen.

Utskottet vill vad avser den specialpedagogiska utbildningen

hänvisa till den aviserade översynen av lärarutbildningen.

Utskottet utgår därvid från att den aktuella frågan kommer att

belysas av utredningen. Utskottet avstyrker därför motion

1994/95:Ub326 yrkande 2.

Flera motioner tar upp frågor om lärarnas fortbildning.

Lärarnas fort- och vidareutbildning bör vara en viktig del i

översynen av lärarutbildningen enligt motion 1994/95:Ub330

(fp). En utredning med uppdrag att utvärdera och se över

lärarutbildning och fortbildning begärs i motion 1994/95:Ub706

(v) yrkande 17. I motion 1994/95:Ub340 (m) yrkandena 6 och 7

framhålls att fortbildningen skall ingå som en del av den

utvecklingsstrategi som fastställs för den enskilda skolan. En

individuell utvecklingsplan som redovisar lärarens

fortbildningsbehov skall upprättas årligen för varje lärare.

Enligt motion 1994/95:Ub693 (kds) yrkande 7 skall innehållet i

fortbildningen av lärare också inrymma rent

personlighetsutvecklande inslag.

I den aviserade översynen av lärarutbildningen kommer enligt

vad regeringen redovisat i propositionen fortbildningsfrågor

och frågor som rör yrkesverksamma lärares möjligheter att

vidareutbilda sig att tas upp. Utskottet utgår från att en rad

av de frågor som motionärerna berört därvid kommer att beaktas.

I sammanhanget vill utskottet peka på att flera av de i

motionerna aktualiserade tankegångarna tas upp bland förslagen

i betänkandet Höj Ribban! (SOU 1994:101), vilka nu bereds

vidare inom regeringskansliet. Utskottet avstyrker mot den nu

beskrivna bakgrunden motionerna 1994/95:Ub330, 1994/95:Ub340

yrkandena 6 och 7, 1994/95:Ub693 yrkande 7 och 1994/95:Ub706

yrkande 17.

I två motioner, 1994/95:Ub340 (m) yrkande 9 och 1994/95:Ub693

(kds) yrkande 5, begärs att

lärarcertifikat/lärarlegitimation införs. Enligt den först

nämnda motionen bör lärarcertifikatet tidsbegränsas,

förslagsvis till fem år, och medföra en skyldighet för skolan

att se till att läraren får fortbildning enligt den

individuella utvecklingsplan som uppgjorts. Enligt motionen

från kds bör erfarna lärare tjänstgöra som handledare åt

nyutbildade lärare under deras första tjänstgöringsår. Detta

kan sedan enligt motionärerna leda fram till lärarlegitimation.

Utskottet erinrar om att principer för lärarcertifikat

behandlades i samband med propositionen om lärarutbildning

(prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr. 282). I propositionen

redovisades huvuddragen i ett system med lärarcertifikat.

Utskottet förutsatte att riksdagen kommer att få ta ställning

till ett förslag efter det att ärendet beretts ytterligare av

regeringen. Regeringen har inte återkommit med förslag i denna

fråga. Utskottet vill även i det här sammanhanget erinra om

förslagen i betänkandet Höj Ribban!, vilka för närvarande

bereds inom regeringskansliet. Mot denna bakgrund avstyrks de

båda förevarande yrkandena.

Lärarnas karriärmöjligheter tas upp i tre motioner. I

motion 1994/95:Ub340 (m) yrkande 8 framhålls att det är

angeläget att fler karriärvägar skapas och att framstående

lärare är kvar som lärare. Duktiga lärare kan leda det

pedagogiska utvecklingsarbetet. I motion 1994/95:Ub315 (fp)

yrkande 1 begärs att översynen av lärarutbildningen även bör

behandla lärarnas karriärmöjligheter. Enligt motion

1994/95:Ub693 (kds) yrkande 6 bör det inrättas tjänster med

pedagogiskt ledar- och utvecklingsansvar.

Frågan om lärarnas karriärmöjligheter berördes i

propositionen om ny läroplan och ett nytt betygssystem för

gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux (prop.

1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93). Regeringen påpekade

i propositionen att lärarnas karriärmöjligheter inom

skolområdet är starkt begränsade. Regeringen framhöll att det

är viktigt att kommunerna erbjuder möjligheter till karriär och

kompetensutveckling. Utskottet delar denna uppfattning. Med det

anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 1,

1994/95:Ub340 yrkande 8 och 1994/95:Ub693 yrkande 6.

I motionerna 1994/95:Ub340 (m) yrkande 10 och 1994/95:Ub315

(fp) yrkande 2 tas frågan upp om fler tjänster för

forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan. Enligt den

först nämnda motionen bör regeringen i samarbete med Svenska

Kommunförbundet utreda orsakerna till att kommunerna respektive

skolorna inte agerar mer kraftfullt för att få fler

forskarutbildade lärare och redovisa resultatet av en sådan

utredning för riksdagen. Enligt den senare motionen bör en

målsättning vara att fler lektorstjänster skall kunna

nyinrättas. Lärare bör uppmuntras till vidareutbildning och

forskarstudier.

Riksdagen har vid upprepade tillfällen behandlat frågan om

fler forskarutbildade lärare, lektorer, i skolan. Det skedde

bl.a. genom ett tillkännagivande till regeringen i december

1990 (bet. 1990/91:UbU4 s. 24 f., rskr. 76), till vilket

utskottet återkom våren 1991 (bet. 1990/91:UbU16 s. 61 f.,

rskr. 356). Utskottet har vidare förutsatt att frågan om

gymnasieutbildningens forskningsanknytning ingår i den statliga

uppföljningen och utvärderingen av skolverksamheten. Våren 1992

hänvisade utskottet till sina tidigare ställningstaganden

rörande vikten av lektorstjänsterna (bet. 1991/92:UbU20 s. 35).

Riksdagen har, efter förslag från regeringen (prop.

1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93), infört ett tillägg i

skollagens 2 kap. 3 §, enligt vilket kommuner och landsting

åläggs att sträva efter att för undervisning i gymnasieskolan,

gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning använda

lärare som har forskarutbildning. Denna ändring i skollagen

trädde i kraft den 1 juli 1994. Skolverket skall enligt

föreskrifterna i regleringsbrev för innevarande år följa

effekterna av skollagens föreskrift om forskarutbildade lärare

för undervisningen. En första redovisning skall lämnas till

regeringen senast den 1 maj 1996. Utskottet utgår från att

regeringen därefter informerar riksdagen i denna fråga. Med det

anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 2

och 1994/95:Ub340 yrkande 10.

I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 12 och 1994/95:Ub340

(m) yrkande 4 begärs förslag från regeringen om höjda kunskaps-

och kompetenskrav för lärare i yrkesämnen i gymnasieskolan.

En allmän översyn av lärarutbildningarna är nödvändig. När det

gäller lärarna i yrkesämnen finns redan ett underlag som gör

det möjligt att ta ett skyndsamt initiativ, Höj ribban! (SOU

1994:101).

Regeringen har i propositionen meddelat att betänkandet Höj

Ribban! Lärarkompetens för yrkesutbildning (SOU 1994:101) har

remissbehandlats och att betänkandet för närvarande bereds i

Utbildningsdepartementet. Utskottet finner inte anledning att

föregripa den beredning som pågår inom regeringskansliet och

avstyrker med hänvisning härtill motionerna 1994/95:Ub340

yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 12.

Utskottet övergår nu till att behandla regeringens förslag

till anslag under littera A, jämte motioner.

5. Statens skolverk

Statens skolverk är central förvaltningsmyndighet för det

offentliga skolväsendet, med undantag av de statliga

specialskolorna, vilka lyder under Statens institut för

handikappfrågor i skolan. I fråga om annan utbildning under

högskolenivå har Skolverket de uppgifter som följer av

författningar eller särskilda bestämmelser.

Skolverkets uppgifter och organisation framgår av

förordningen (1991:1121) med instruktion för Statens skolverk.

Enligt denna åligger det verket att särskilt följa upp och

utvärdera skolan, lägga fram förslag till utveckling av skolan

och medverka till sådan utveckling. Skolverket skall även ha

tillsyn över skolan.

Enligt motionerna 1994/95:Ub339 (m) yrkande 10 och

1994/95:Ub906 (m) yrkande 17 bör riksdagen göra ett

tillkännagivande till regeringen om översyn av

myndighetsorganisationen på skolområdet. Det borde inom

skolområdet finnas en nationell förvaltningsmyndighet och en

fristående utvärderingsmyndighet. Skolverket borde enligt

motionärerna ta över det ansvar som i dag ligger på Statens

institut för handikappfrågor i skolan. Den nuvarande

uppdelningen på de två myndigheterna är omotiverad. En

sammanslagning skulle möjliggöra en effektivisering samtidigt

som den vore en naturlig konsekvens av den integrering av

handikappade elever som eftersträvas. Den statliga tillsynen

och utvärderingen bör frigöras från den centrala myndigheten

och samlas i en fristående utvärderingsmyndighet.

Regeringen informerar i propositionen om att en översyn för

närvarande görs inom Utbildningsdepartementet av arbete, ansvar

och kompetens mellan skolans myndigheter samt mellan dessa och

departementet (s. 43). Denna översyn görs dels med några års

erfarenhet av det nya styrsystemet och den nya

myndighetsstrukturen, dels mot bakgrund av förändrade behov och

krav i ett EU-perspektiv. Mot bakgrund av pågående

översynsarbete anser utskottet att motionerna 1994/95:Ub339

yrkande 10 och 1994/95:Ub906 yrkande 17 bör avslås.

I flera motioner tas Skolverkets roll som

tillsynsmyndighet upp. I motion 1994/95:So294 (c) yrkande 6

framhålls vikten av att kommunernas skolplaner anger tydliga

mål som går att utvärdera vad gäller funktionshindrade elevers

situation samt att en budget kopplas till de olika åtgärderna.

Ett viktigt led i det sammanhanget är att tillsynen fungerar. I

motionen framhålls att det är viktigt att regeringen aktivt

följer hur tillsynen i skolan fungerar. Enligt motion

1994/95:Ub368 (kds) yrkande 9 bör Skolverkets tillsynsfunktion

utvecklas så att mer tid kan satsas på besök från

undervisningsrådens sida även i de kommunala skolorna. I motion

1994/95:Ub905 (mp) yrkande 10 hänvisas till Riksdagens

revisorers granskning av tillsynen i skolan (1993/94:RR11).

Enligt motionärerna måste bristerna omedelbart åtgärdas och

Skolverket få ett mycket tydligt uppdrag med plikt att redovisa

resultaten av vidtagna åtgärder direkt till riksdagen. I

yrkande 11 i samma motion förordas en breddning av tillsynen i

skolan till att omfatta större delar av vad skollagen

stipulerar, t.ex. vad gäller mobbning, resurser för barn med

specifika läs- och skrivsvårigheter, elevdemokrati, otillbörlig

påverkan (indoktrinering) och skolhälsovård.

Regeringen behandlar i propositionen Skolverkets roll som

tillsynsmyndighet. Regeringen konstaterar bl.a. att Skolverket

varit föremål för två utvärderingar. Dels har RRV gjort en

effektivitetsgranskning av Skolverket, dels har Riksdagens

revisorer granskat Skolverkets tillsyn av skolan och lämnat

förslag till riksdagen med anledning av denna granskning.

Utbildningsutskottet tillstyrkte revisorernas förslag om ett

tillkännagivande om utökad och mer aktiv tillsyn av skolan

(bet. 1994/95:UbU1).

Utskottet konstaterar nu med tillfredsställelse att

Skolverkets tillsynsverksamhet under budgetåret 1993/94 ökat i

omfattning från 1,1 % till 3,2 % och att den enligt 1994/95 års

verksamhetsplan kommer att öka till 4,3 %. Utskottet kan också

konstatera att regeringen i regleringsbrev för budgetåret

1994/95 lagt fast att Skolverket skall prioritera insatser för

ökad tillsyn över det offentliga skolväsendet. Detta bör

resultera i att en större andel av Skolverkets resurser än

tidigare kommer att användas för tillsyn. Mot denna bakgrund

avstyrks motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 9, 1994/95:Ub905

yrkandena 10 och 11 och 1994/95:So294 yrkande 6.

När det gäller anslaget föreslår regeringen ett ramanslag

till Skolverket nästa budgetår på 364 409 000 kr. Utskottet

anser att riksdagen bör anvisa det begärda anslagsbeloppet.

6. Statens institut för handikappfrågor i skolan

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall ge

hjälp och stöd till kommunerna för att underlätta skolgången

för elever med funktionshinder samt ge dessa elever stöd i

skolarbetet. SIH skall ge samma hjälp och stöd till fristående

skolor som står under statlig tillsyn. Vidare skall SIH

utveckla, framställa och distribuera läromedel för synskadade,

rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklingsstörda

elever samt informera om lämpliga läromedel som finns på

marknaden. SIH är central förvaltningsmyndighet för

specialskolorna. SIH:s uppgifter och organisation framgår av

förordningen (1991:1081) med instruktion för Statens institut

för handikappfrågor i skolan.

Inom SIH finns en fältorganisation med 23 konsulentkontor för

specialpedagogisk stödverksamhet. SIH har konsulenter för

elever med rörelsehinder, barn med synskada, elever med

synskada, elever med flerhandikapp i särskolan samt dövblinda

vuxna.

I motion 1994/95:So294 (c) yrkande 7 framhålls att det inom

SIH måste skapas en ändamålsenlig organisation med en väl

fungerande konsulentverksamhet inte minst för de

flerhandikappade eleverna, så att alla elever får en lämplig

skolmiljö och en god skolundervisning. I motion 1994/95:Ub366

(s) framhålls att SIH:s konsulentorganisation i sin helhet

borde ställas till alla funktionshindrade elevers förfogande

oavsett skolform. Konsulentstödet till flerhandikappade elever

i särskolan har byggts upp av landstingen. Vid en

kommunalisering av särskolan har det enligt motionären befarats

att en uppsplittring av handikappkonsulenterna på kommunerna

kommer att innebära en uttunning av kompetensen och en

försvagning av hjälpen till eleverna. Farhågorna rörande

handikappkonsulenterna har, sägs det i motionen, redan visat

sig befogade. Tidigare statsbidrag till landstingens

handikappkonsulenter i särskolan borde överföras till SIH. I

motion 1994/95:Ub388 (c) yrkande 1 tas frågor upp om

resursbehov vid Tomtebodaskolan och SIH för stöd till elever

och utbildning av lärare inom den kommunala vuxenutbildningen.

Tomtebodaskolans resurscenter har inget ansvar för

utbildning av synskadade inom den kommunala vuxenutbildningen

eller för utbildning riktad till dess lärare. SIH:s konsulenter

har inte resurser vare sig för att ge eleverna inom den

kommunala vuxenutbildningen det stöd de ofta behöver eller för

att utbilda dess lärare, framhåller motionärerna.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågan om

konsulenter för flerhandikappade elever i särskolan. Frågan har

bl.a. tagits upp i samband med propositionen om särskolans

kommunalisering (prop. 1991/92:94, bet. UbU21 och UbU28) och

vid behandlingen av förra årets budgetproposition (prop.

1993/94:100 bil. 9, bet. UbU7). I sistnämnda betänkande

framhöll utskottet att det är mycket viktigt att de

flerhandikappade elevernas situation inte försämras i samband

med att kommunerna övertar huvudmannaskapet för särskolan.

Vidare delade utskottet den uppfattning som regeringen

uttryckte i propositionen, att SIH skall utgöra ett komplement

till och inte en ersättning för det stöd som skolhuvudmannen

skall erbjuda. En överföring av medel från det statliga

utjämningsbidraget till kommunerna till SIH:s anslag bör därför

inte ske. Vidare pekade utskottet på att de ökade medel -- 6,6

miljoner kronor -- som det budgetåret tillfördes SIH skulle

kunna ge utrymme för SIH att förstärka sina insatser bl.a. för

de flerhandikappade eleverna i särskolan.

SIH erhöll således föregående budgetår en förhållandevis

betydande ökning av sitt anslag för en förstärkning av den

specialpedagogiska stödorganisationen. Utskottet vill också

framhålla att ansvaret för att fördela resurserna mellan de

olika grupperna med behov av stöd ligger hos SIH. Det är

naturligtvis av stor betydelse att SIH använder

konsulentorganisationen flexibelt och vid behov gör nödvändiga

omprioriteringar. Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa

till den översyn som pågår inom Utbildningsdepartementet av

myndighetsorganisationen på skolområdet. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub366 och 1994/95:So294

yrkande 7.

När det gäller motionen om resursbehov vid Tomtebodaskolans

resurscenter och SIH till elever och lärare inom komvux vill

utskottet först erinra om att skolan enligt läroplanen för de

frivilliga skolformerna (Lpf 94) har ett särskilt ansvar för

elever med funktionshinder. SIH:s fältorganisation för

pedagogisk stödverksamhet avser det offentliga skolväsendet,

dvs. även det offentliga skolväsendet för vuxna.

Fältorganisationen består av konsulenter för olika

åldersgrupper och olika slag av handikapp. Såvitt avser vuxna

finns särskilda tjänster för vuxna dövblinda. Inga andra

konsulenter vid SIH är särskilt inriktade på vuxenutbildning.

De övriga konsulenternas antal är dimensionerat utifrån behovet

i grundskolan och gymnasieskolan. SIH:s fältorganisation tas

också till helt övervägande delen i anspråk för grundskolan,

gymnasieskolan och särskolan. Utskottet har erfarit att SIH:s

konsulenter i mån av efterfrågan och tid även stöder och

hjälper elever och lärare inom komvux. Även Tomtebodaskolans

resurscenter är dimensionerat utifrån barns och ungdomars

behov. Utskottet har i det föregående behandlat två motioner, i

vilka behovet av konsulentstöd till elever inom ungdomsskolan

framhållits. Utskottet är inte berett att på bekostnad av ett

minskat stöd till barn och ungdomar generellt utvidga

skyldigheterna för Tomtebodaskolans resurscenter och SIH.

Utskottet vill dock hänvisa till att regeringen avser att

tillsätta en vuxenutbildningsutredning. Utskottet utgår från

att funktionshindrade vuxnas behov av utbildning och stöd i

samband med utbildning berörs i det sammanhanget.

Mot bakgrund av de nu beskrivna förhållandena avstyrker

utskottet bifall till motion 1994/95:Ub388 yrkande 1.

Utskottet föreslår beträffande anslagsbeloppet under

förevarande anslag att riksdagen med bifall till regeringens

förslag anvisar ett ramanslag på 167 407 000 kr.

7. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp

Ur detta anslag betalas dels bidrag enligt förordningen

(1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel,

dels kostnader för utveckling och produktion av samt

information om läromedel för elever med funktionshinder. Från

anslaget bekostas vidare olika utvecklingsinsatser för elever

med funktionshinder. Anslaget disponeras av SIH.

I motion 1994/95:Ub388 (c) yrkande 2 framhålls behovet av en

översyn av finansieringen av produktionskostnader för

läromedel till synskadade i kommunal vuxenutbildning. För

synskadade är den kommunala vuxenutbildningen en mycket viktig

utbildningsform. Eftersom det bl.a. tar längre tid att

tillgodogöra sig litteratur på punktskrift eller kassett, kan

det vara svårt att hänga med i den studietakt som råder i

gymnasieskolan, anför motionären. Den kommunala

vuxenutbildningen är därför ett alternativ för att komplettera

de ämnen som inte hanns med i gymnasiet. För synskadade elever

inom grundskolan och gymnasieskolan betalar kommunen samma pris

per bok i punktskrift eller på kassett som för motsvarande bok

i vanlig skrift. Resterande kostnad står staten för. Att

producera en punktskriftsbok kostar ca 24 000 kr, uppges det i

motionen.

Utskottet hänvisar till vad som ovan anförts under avsnitt 6.

Statens institut för handikappfrågor i skolan vid behandlingen

av yrkande 1 i motionen. Utskottet utgår från att frågor om

funktionshindrade vuxnas tillgång till vuxenutbildning och stöd

i olika former i samband med genomgång av utbildning berörs i

den utredning om vuxenutbildning som regeringen avser att

tillsätta under våren 1995. Utbildningsutskottet har i yttrande

(1994/95:UbU1y) till socialutskottet nyligen behandlat

utbildningsstödet för vuxna funktionshindrade. Utskottet har

vad gäller läromedelsfrågor anfört följande: "Till skillnad

från vad som gäller för grundskolan och gymnasieskolan är

kommunen inte skyldig att hålla eleverna i komvux med

läromedel, skrivmateriel, verktyg och liknande. Kommunen kan

enligt 11 kap. 5 § skollagen (1985:1100) besluta att sådana

hjälpmedel skall bekostas av eleverna själva."

Vad gäller läromedel till synskadade anförde utskottet

följande: "SIH läromedel i Solna översätter efter beställning

från kommunerna tryckta läromedel till punktskrift eller

kassettboksform. Enheten prioriterar gravt synskadade elever i

grundskolan och gymnasieskolan. Budgetåret 1992/93 mottog

enheten beställningar på punktskriftsöversättningar för 11

elever i komvux. Budgetåret 1993/94 var motsvarande antal

högre, nämligen 14 elever, medan antalet översättningar och

därmed kostnaden var påtagligt lägre än föregående år. Enligt

uppgift från SIH är förutsättningen för att en elev i komvux

skall få all litteratur han eller hon behöver på punktskrift i

de flesta fall att han eller hon får utbildningsbidrag från

länsarbetsnämnden, vilket även finansierar framställningen av

punktskriftsböcker. Det händer att kommuner i andra fall av

ekonomiska skäl begränsar antalet läromedel som översätts till

punktskrift, vilket då sker på kommunens bekostnad. Att eleven

själv bekostar översättningen förekommer enligt SIH inte. Under

1993/94 framställde enheten också kassettböcker för 15 elever i

komvux. SIH läromedel i Solna framställer punktskriftsböcker

och kassettböcker på beställning även från folkhögskolor och

AMU-enheter."

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion

1994/95:Ub388 yrkande 2.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens beräkning av

anslaget och föreslår att riksdagen med bifall till

regeringens förslag till Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever med handikapp anvisar ett

reservationsanslag på 30 405 000 kr.

8. Stöd för utveckling av skolväsendet

Ur anslaget bekostas sådana centrala insatser för

utvecklingen av skolan, inklusive bl.a. produktionsstöd till

läromedel, som Skolverket bestämmer. Från anslaget utgår också

vissa specialdestinerade medel för bl.a. utvecklingsinsatser

för finskspråkiga elever, för insatser för skolans

internationalisering samt bidrag till vissa organisationer och

för internationella projekt.

Regeringen föreslår att riksdagen för nästa budgetår till

Stöd för utveckling av skolväsendet anvisar ett

reservationsanslag på 106 235 000 kr.

I motion 1994/95:Ub364 (v) yrkande 6 föreslås att riksdagen

till förevarande anslag anvisar 10 000 000 kr. utöver

regeringens förslag för försöksverksamhet för att utveckla

programvara. I syfte att stimulera elevernas intresse för

matematik, naturvetenskap och teknik bör enligt motionärerna

medel anslås för att utveckla läromedel i dessa ämnen med hjälp

av multi-mediatekniken.

Som utskottet redan har redovisat skall anslaget användas

till sådana centrala utvecklingsinsatser, inklusive

produktionsstöd till läromedel, som Skolverket bestämmer. Det

ankommer således på Skolverket att bedöma vilka insatser som är

strategiska ur ett nationellt perspektiv. Utskottet är inte

berett att mot bakgrund av det statsfinansiella läget föreslå

riksdagen att anslå ytterligare medel utöver regeringens

förslag. Riksdagen bör därför med avslag på motion

1994/95:Ub364 yrkande 6 och i enlighet med regeringens förslag

till anslaget Stöd för utveckling av skolväsendet anvisa

ett reservationsanslag på 106 235 000 kr.

9. Forskning inom skolväsendet

Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskolan och

vuxenutbildningen samt informationsåtgärder i samband härmed.

Skolverket ansvarar för planering, samordning, utvärdering och

spridning av information om verksamheten.

Skolverket arbetar under perioden 1993/94--1995/96 med en

treårsbudget för forskningen inom skolväsendet. Riktlinjerna

för forskningsprogrammet beslutades av riksdagen efter förslag

i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170,

bet. UbU15, rskr. 388).

Regeringen föreslår att riksdagen för nästa budgetår till

Forskning inom skolväsendet anvisar ett reservationsanslag på

40 430 000 kr.

I motion 1994/95:Ub335 (s) anförs att forskningsmedel bör

överföras till Statens institut för handikappfrågor i skolan

(SIH). Enligt motionärerna har forskningsinsatserna inom det

specialpedagogiska området under senare år blivit kraftigt

eftersatta. SIH är företrätt i Skolverkets forskningsberedning.

Skolverkets bedömningar om angelägna forskningsprojekt är dock

annorlunda än de behov som speglas hos SIH, varför SIH bör

erhålla egna forskningsmedel.

SIH har i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96

berört forskningsfrågorna. SIH framhåller bl.a. att det är

angeläget att forskning med inriktning på handikapp kommer till

stånd men saknar egna medel för att kunna stimulera den. SIH

anför följande: "De medel som finns ingår i Skolverkets anslag

för forskning inom utbildningsområdet. Enligt överenskommelse

skall minst 10 procent av dessa medel ägnas

handikappforskningen. Så har ännu inte skett. Orsaken är dock

inte att Skolverket inte vill följa överenskommelsen. Tvärtom.

Skälen är främst att det är svårt att finna projekt som håller

tillräckligt hög forskningsstandard." Vidare framgår att SIH

tillsammans med Skolverket avser att anordna ett seminarium

kring behovet av forskning och utvecklingsarbete med tyngdpunkt

i utbildning gällande barn, ungdomar och vuxna med

funktionshinder.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att en översyn

pågår inom Utbildningsdepartementet av myndighetsorganisationen

på skolområdet.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till vad som anförts

regeringens förslag beträffande anslagsbeloppet att

riksdagen till Forskning inom skolväsendet anvisar ett

reservationsanslag på 40 430 000 kr. Motion 1994/95:Ub335 bör

sålunda avslås.

10. Fortbildning m.m.

Under anslaget beräknas medel för statlig rektorsutbildning

samt för sådan fortbildning av personal inom skolan som

Skolverket beslutar om. Från anslaget lämnas vidare bidrag till

lärarstipendier och medel för produktion av utbildningsprogram

för fortbildning.

I tre motioner tas medelstilldelningen till Teknikens hus i

Luleå upp. I samtliga motioner, 1994/95:Ub315 (fp) yrkande

17, 1994/95:Ub322 (m) och 1994/95:Ub360 (s), förordas att

Teknikens hus även fortsättningsvis bör särbehandlas och

erhålla öronmärkta medel ur förevarande anslag till sin

verksamhet.

Teknikens hus i Luleå har sedan budgetåret 1991/92 fått

särskilda medel avsatta för sin fortbildningsverksamhet inom

ramen för fortbildningsanslaget. Utskottet delar regeringens

bedömning att verksamheten som bedrivs av Teknikens hus är

viktig och värdefull, men anser i likhet med regeringen att

medlen fortsättningsvis bör ingå i de medel som disponeras av

Skolverket för fortbildningsverksamhet. Utskottet avstyrker

således motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 17, 1994/95:Ub322

och 1994/95:Ub360.

Regeringen framhåller att det ankommer på Skolverket att

genom fortbildning stödja skolans utveckling i riktning mot de

nationella mål som staten lagt fast i skollag, läroplaner och

kursplaner. Ansvaret för att skolans personal får adekvat och

planerad kompetensutveckling är dock helt och hållet kommunalt.

I utvecklingsplanen för skolväsendet (regeringens skrivelse

1993/94:183) betonades att en förutsättning för statens

engagemang är att fortbildningen ses som en del i den

utvecklingsstrategi som fastställs för den enskilda skolan. Av

statsfinansiella skäl föreslås att anslaget minskas med 19,5

miljoner kronor, vilket innebär att merparten av de särskilda

medel som avsatts för ledarskapsutveckling dras in. Regeringen

föreslår att riksdagen till Fortbildning m.m. anvisar ett

reservationsanslag på 126 571 000 kr.

I två motioner, 1994/95:Ub319 (c) och 1994/95:Ub334 (s),

framförs att Statens institut för handikappfrågor i skolan

(SIH) bör tillföras egna medel från förevarande anslag för att

anordna personalutveckling för skolans personal inom det

specialpedagogiska område där SIH verkar. I den först nämnda

motionen har ifrågavarande anslagsbehov beräknats till ca 1

miljon kronor.

Utskottet anser det angeläget att de statliga medlen för

fortbildning inom skolområdet är samlade under ett anslag. Det

är viktigt med en enhetlig syn från statens sida när det gäller

prioriteringar av angelägna fortbildningsbehov. Utskottet utgår

från att de båda myndigheterna samarbetar, t.ex. när det gäller

vilka områden som skall prioriteras inom den tillgängliga ramen

för nationella fortbildningsmedel. Utskottet vill i detta

sammanhang också hänvisa till den översyn som pågår inom

Utbildningsdepartementet av myndighetsstrukturen på

skolområdet.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen i enlighet

med regeringens förslag till anslagsbelopp, med avslag på

motionerna 1994/95:Ub319 och 1994/95:Ub334, till Fortbildning

m.m. anvisar ett reservationsanslag på 126 571 000 kr.

11. Genomförande av skolreformer

Anslaget skall användas för information och fortbildning om

nya läroplaner och betygssystem för skolväsendet. Statens

skolverk disponerar medel för nationella insatser. Härutöver

finns medel till regeringens disposition. Anslaget skall vidare

användas för insatser i samband med införandet av den nya

gymnasieskolan.

Regeringen framhåller att arbetet med att informera om de nya

läroplanerna, kursplanerna och betygssystemen pågår under

innevarande budgetår och till viss del beräknas fortsätta även

nästa budgetår. Med hänsyn till det statsfinansiella läget och

till den information och fortbildning som redan skett samt till

att de nya programmen i gymnasieskolan till stor del är under

införande föreslår regeringen en viss minskning av

anslaget. Utskottet föreslår att riksdagen, som regeringen

begärt, till Genomförande av skolreformer anvisar ett

reservationsanslag på 156 277 000 kr.

I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 18 föreslås att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att ytterligare

besparingar kan göras på anslaget budgetåret 1998.

Motionärerna framhåller att arbetet med att informera om de nya

läroplanerna m.m. pågår under 1994/95. Därefter beräknas större

delen av implementeringen vara genomförd. Anslaget kan minskas

med ytterligare 10 miljoner kronor år 1998.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning för

riksdagen att föregripa den budgetberedning som

regeringskansliet kommer att göra inför år 1998. Utskottet

avstyrker därför motion 1994/95:Ub906 yrkande 18.

12. Särskilda insatser på skolområdet

Ur anslaget betalas kostnader enligt förordningen (1991:931)

om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet. Det

gäller insatser av regional art som kommunerna gör för elever

med handikapp eller andra särskilda behov i grundskolan eller

gymnasieskolan, elever med flera handikapp i särskolan och

elever i grundskolan som får särskild undervisning på sjukhus

eller motsvarande. Under anslaget beräknas också medel för

tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och

Umeå kommuner för den riksrekryterande gymnasieutbildningen för

svårt rörelsehindrade samt medel till Örebro kommun för den

riksrekryterande gymnasieutbildningen för döva och

hörselskadade. Ur anslaget bekostas också statsbidrag till

Södermanlands, Västmanlands och Örebro läns landsting för viss

riksrekryterande utbildning för utvecklingsstörda elever.

Regeringen har under detta anslag föreslagit en ändring av

bestämmelserna i skollagen om rätt till Rh-anpassad utbildning

i gymnasieskolan. Regeringen har också lagt fram förslag till

andra ändringar i skollagen i inledningen till littera A. Bl.a.

har förslag lagts fram om ändring i gymnasieskolans timplaner.

Under detta anslag har regeringen samlat samtliga förslag till

ändringar i skollagen och föreslagit att riksdagen skall anta

ett inom Utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100). Utskottet har behandlat

förslaget till skollagsändringar i sitt betänkande

1994/95:UbU9.

Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilda insatser på

skolområdet anvisar ett förslagsanslag på 358 003 000 kr.

I motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 2 delvis hemställs att

riksdagen avslår regeringens förslag att minska den minsta

garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan och till

anslaget Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret

1995/96 anvisar 62 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Utskottet har som nämnts ovan redan behandlat regeringens

förslag till skollagsändringar (bet. 1994/95:UbU9). Utskottet

har därvid delvis behandlat motion 1994/95:Ub358 yrkande 2 och

avstyrkt bifall till den. Utskottet avstyrker motionen även i

nu förevarande del. Utskottet vill därutöver framhålla att

regeringen i budgetpropositionen redovisat de förändringar som

förslagen på skolområdet medför, när det gäller den statliga

ersättningen till kommunerna under budgetperioden. En minskning

av den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan har

kostnadsberäknats till 62 miljoner kronor I propositionen har

angivits att de tekniska frågorna behandlas av

Finansdepartementet, som avser att återkomma till dessa vid

senare tillfälle. Utskottet har inhämtat att förändringarna

avseende det kommunala utjämningsbidraget kommer att behandlas

i kompletteringspropositionen.

Utskottet föreslår riksdagen att, med bifall till regeringens

förslag och med avslag på motion 1994/95:Ub358 yrkande 2

delvis, till Särskilda insatser på skolområdet anvisa

358 003 000 kr.

13. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet m.m.

Från anslaget utbetalas särskilt verksamhetsstöd till bl.a.

vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar, bidrag till

kostnader för gymnasiala utbildningar som övervägs att

överföras till annan utbildningsform samt bidrag till kostnader

för IB-utbildning, m.m.

Innevarande budgetår har från anslaget utbetalats särskilt

statsbidrag till kommuner och landsting för särskilda

utbildningsinsatser i gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen (komvux).

Regeringen konstaterar att verksamheten med

sysselsättningsskapande åtgärder i gymnasieskolan och komvux

verkar ha avsedd effekt. Den fortsatt höga arbetslösheten bland

ungdomar är särskilt allvarlig. Omvandlingen av gymnasieskolan

till att genomgående omfatta treåriga program är snart

genomförd. Innevarande läsår kommer emellertid ett antal elever

att lämna gymnasieskolan från tvååriga linjer. Det är lika

viktigt, anför regeringen, för denna årskull som för tidigare

årskullar att få den fördjupning och breddning som ett tredje

gymnasieår ger. Det finns också många något äldre ungdomar som

inte gått ett tredje gymnasieår. För deras del finns det enligt

regeringen anledning att erbjuda ett tredje år anordnat inom

komvux. Vad beträffar övrig komvuxutbildning bör enligt

regeringen som hittills språk, svenska såväl som främmande

språk, och naturvetenskapliga och tekniska ämnen prioriteras.

Den ökning av komvux som genomfördes inför vårterminen bör

också fullföljas.

För att öka andelen naturvetenskapligt/tekniskt utbildade

personer finns inom högskolan det s.k. basåret som ger

behörighet för naturvetenskapliga och tekniska studier i

högskolan. Hittillsvarande satsning inom högskolan bör

behållas, enligt regeringen, men en utvidgning av verksamheten

med basår bör förläggas till komvux, så att den geografiska

spridningen kan förbättras.

Regeringen har beräknat medel under detta anslag för dels

16 000 platser för ett tredje gymnasieår i gymnasieskolan,

dels 17 000 platser inom komvux för utbildningar motsvarande

ett tredje gymnasieår och 24 000 platser för övrig gymnasial

komvux och dels slutligen 1 500 basårsplatser inom komvux.

Sammanlagt har regeringen under anslaget beräknat

1 582 200 000 kr för dessa utbildningsåtgärder. För att

uppnå flexibilitet bör Skolverket kunna göra omfördelningar

mellan utbildningsplatserna i gymnasieskolan och inom komvux,

framhåller regeringen.

I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 15 delvis och

yrkande 26 och 1994/95:Ub906 (m) yrkandena 1 och 2 avstyrks

regeringens förslag vad avser 1 500 basårsplatser inom komvux

och 24 000 extra platser för gymnasial komvuxutbildning. I den

sist nämnda motionen har därvid beräknats ett i förhållande

till regeringens förslag minskat anslag på sammanlagt 561

miljoner kronor. I den först nämnda motionen framhålls att

komvux är ett bra utbildningsalternativ för många. Syftet med

nya platser är att de skall tillkomma utöver det ordinarie

komvuxutbudet, inte att de skall underlätta en minskning av

kommunens åtagande. Vad gäller basårsplatserna framhåller

motionärerna att det är tveksamt att lägga ansvaret för basåret

på två huvudmän. Komvux kan inte heller erbjuda den garanterade

plats vid högskolan som basåret hittills givit. Vad gäller den

geografiska spridningen framhålls att högskolorna redan kan

köpa basårsutbildning från olika håll. I motion 1994/95:Ub906

yrkande 4 föreslås att riksdagen skall besluta att under

littera A anslå 600 miljoner kronor till platser för

kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att

utbildningsåtgärder används i så stor omfattning som det är

möjligt för att bekämpa arbetslösheten. Särskilt viktigt är det

naturligtvis att i detta läge använda utbildningsåtgärder för

att ge ungdomar en möjlighet till kompetenshöjning. När det

gäller de av regeringen föreslagna 24 000 extra platserna i

komvux vill utskottet understryka det grundansvar kommunerna

har för att tillgodose behoven av vuxenutbildning. Utskottet

vill i likhet med regeringen och motionärerna markera att de

statliga bidragen skall användas för utbildningsplatser utöver

det ordinarie utbudet inom komvux.

Beträffande regeringens förslag att även förlägga s.k.

basårsplatser inom komvux delar utskottet regeringens bedömning

att utökningen av dessa platser med 1 500 bör kunna göras inom

komvux. Därigenom kan som regeringen framhåller en bättre

geografisk spridning åstadkommas. Utskottet finner det

angeläget att framhålla att basårsutbildning oberoende av om

den anordnas av högskolan eller komvux skall ges samma innehåll

och samma behörighet till naturvetenskapliga/tekniska studier.

Utskottet förutsätter att en nära samverkan mellan komvux och

universiteten och högskolorna etableras vad gäller denna

utbildning. Utskottet utgår därvid från att möjligheterna

övervägs att erbjuda eleverna som genomgår utbildningen i den

kommunala vuxenutbildningens regi garanti till en plats vid

högskoleutbildning, motsvarande den ordning som tillämpas vid

universitet och högskolor.

Utskottet vill när det gäller förslaget i motion

1994/95:Ub906 yrkande 4 att anslå 600 miljoner kronor till

kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning framhålla att

utredningen som har att se över frågan om ifrågavarande

utbildning kommer att lämna sina förslag till

Utbildningsdepartementet först under april 1995. Utskottet

finner det rimligt att regeringskansliet i sedvanlig ordning

ges möjlighet att först bereda frågan, innan riksdagen tar

ställning i frågan.

Med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen, med

avslag på motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 15 delvis och 26

samt 1994/95:Ub906 yrkandena 1, 2 och 4, anvisar det av

regeringen begärda beloppet till förslagsanslaget Bidrag till

viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. på

1 644 605 000 kr.

I motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkandena 12 och 14 anförs att

samtliga platser på basåret bör förläggas till komvux och

således att basårsplatserna vid högskolan bör flyttas till

komvux. All basårsutbildning bör genomföras inom komvux,

eftersom den är en komplettering av gymnasieutbildningen. I

motionen framhålls också att garantin att få en plats vid

tekniska högskolan för dem som genomfört basåret bör finnas

kvar.

Utskottet vill hänvisa till vad utskottet i det föregående

har anfört om basårsplatserna och nära samverkan mellan komvux

och universitet och högskolor. Enligt utskottets mening kan det

ur elevernas synvinkel vara en fördel att utbildningen erbjuds

av två olika anordnare. Tillgängligheten blir större och därmed

möjligheterna för eleverna att genomföra sådan utbildning. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub624

yrkandena 12 och 14.

I motion 1994/95:Ub318 (c, s) anförs att ett ekologiskt

basår med inriktning mot ekologi och kretslopp bör inrättas

vid naturbruksgymnasier. Ett sådant basår skall enligt

motionärerna leda till vidare studier i högskolan eller ge

yrkesutbildning. Av de i propositionen föreslagna

basårsplatserna bör 200 avsättas för ett ekologiskt basår.

Utskottet anser det väsentligt att andelen högskolestuderande

ökas inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Den

basårsutbildning som finns inom högskolan och som i

propositionen föreslås kunna anordnas även inom komvux syftar

till att ge behörighet för sådana studier. Utskottet är inte

berett att tillmötesgå motionärerna och avsätta basårsplatser

för ett ekologiskt basår. Utskottet avstyrker således motion

1994/95:Ub318.

I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 17 och 1994/95:A215

(m) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att medel bör

anslås till utbildningscheckar. Utbildningscheck kan

utnyttjas av den enskilde för köp av utbildning hos den

utbildningsanordnare denne har störst förtroende för. Flera

utbildningsanordnare får härigenom också möjlighet att

konkurrera om att erbjuda goda utbildningar.

Enligt 11 kap. 6 § skollagen kan kommuner och landsting

uppdra åt andra att anordna komvux. Utskottet konstaterar att

det redan finns möjlighet att för utbildning inom komvux lägga

ut undervisning på andra anordnare. Detta görs också i många

kommuner. Utskottet vill erinra om att medel för

utbildningscheckar är anvisade under innevarande budgetår.

Enligt vad utskottet erfarit har medlen inte utnyttjats fullt

ut. Skolverket har innevarande budgetår kunnat omfördela medel

från utbildningscheckar till komvux. Utskottet avstyrker

motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 17 och 1994/95:A215 yrkande

13.

Enligt motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 34 bör en stor del

av utbildningsinsatserna med anledning av den höga

arbetslösheten inriktas på miljöfrågor, miljöteknik,

ekologiskt jordbruk, miljöanpassad energiproduktion etc.

Utskottet delar de prioriteringar som regeringen har

redovisat i propositionen avseende utbildningsinsatser med

anledning av arbetslösheten. Utskottet är således inte berett

att tillstyrka den inriktning som förordas i motion

1994/95:Ub905 yrkande 34.

I motion 1994/95:A415 (kds) yrkande 1 framhålls att

arbetsmarknadsåtgärder skall riktas mer till utbildning -- och

då inte minst till de grupper som i dag är lågutbildade -- för

att nödvändig kompetens skall finnas när ekonomin växer.

Särskilda utbildningsprogram bör riktas till den stora

grupp som saknar gymnasiekompetens. Komvux är en viktig faktor

i detta och den verksamheten bör därför utvecklas ytterligare.

Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till den omfattande

satsning som regeringen föreslår i propositionen vad avser

extra utbildningsplatser inom komvux med anledning av

arbetslösheten. Som utskottet tidigare redovisat föreslår

regeringen 17 000 platser avseende utbildning motsvarande ett

tredje gymnasieår för vuxna och 24 000 platser för övrig

komvuxutbildning. Med det anförda avstyrker utskottet motion

1994/95:A415 yrkande 1.

14. Sameskolor

Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge

samers barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt

motsvarar utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan. Vid

sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet

samiska förekommer i samtliga årskurser. Sameskolorna leds av

en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk. Verksamheten

regleras i skollagen (1985:1100) och i sameskolförordningen

(1967:216). Från anslaget utgår även bidrag till Samernas

folkhögskola.

Regeringen beräknar under anslaget Sameskolor ett

ramanslag på 48 768 000 kr. Utskottet föreslår att det

begärda beloppet anvisas av riksdagen.

15. Specialskolor m.m.

Utbildningen vid specialskolan har som övergripande mål att

ge barn och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller

talskada en till varje elevs förutsättningar anpassad

utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning

som ges i grundskolan.

Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i

specialskolförordningen (1965:478) samt i förordningen

(1988:1384) med instruktion för Tomtebodaskolans resurscenter.

För verksamheten gäller även förordningen (SKOLFS 1991:37) om

utveckling av verksamheten vid specialskolan m.m. och

förordningen (SKOLFS 1994:16) om ersättning för elever i

specialskolan och sameskolan.

Regeringen beräknar under anslaget Specialskolor m.m. ett

ramanslag på 594 515 000 kr för nästa budgetår. Utskottet

föreslår att det begärda beloppet anvisas av riksdagen.

16. Statens skolor för vuxna

De grundläggande bestämmelserna om statens skolor för vuxna

(SSV) finns i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna och

förordningen (1992:601) om statens skolor för vuxna.

Det övergripande målet för SSV är att komplettera den

kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i

huvudsak samma slag i form av distansutbildning.

Anslagen till SSV tillförs inkomster vid uppdragsutbildning

enligt förordningen (1986:64) om uppdragsutbildning vid statens

skolor för vuxna samt avgifter för studiematerial och andra

hjälpmedel samt ansökningsavgifter enligt 6 § andra stycket och

7 § lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna.

I motion 1994/95:Ub337 (s) begärs ett tillkännagivande från

riksdagen om Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) som

statligt distanscentrum. SSVH bör, framförs det i motionen,

få utveckla distansutbildningsområdet. Man bör bygga vidare på

den kompetens som redan finns vid SSVH. SSVH bör som

distanscentrum ges förutsättningar för att ta ansvaret för de

svenska utlandsskolorna.

Regeringen har i propositionen (s. 100) meddelat sin avsikt

att tillsätta en kommitté med uppgift att finna olika metoder

för distansutbildning samt bedriva försöksverksamhet. Målet för

kommittén skall vara att finna en samlad strategi för

distansutbildning i landet inom högskoleområdet och

vuxenutbildning i övrigt. Möjligheterna bör också prövas, sägs

det i propositionen, att skapa förutsättningar för "ett öppet

svenskt folkuniversitet" med ett brett utbildningsutbud som når

många människor. Utskottet finner inte anledning att föregripa

det beredningsarbete som kommer att ske inom

distansutbildningsområdet och avstyrker således motion

1994/95:Ub337.

Beträffande det av regeringen begärda anslagsbeloppet under

anslaget till Statens skola för vuxna i Härnösand

tillstyrker utskottet att riksdagen anvisar ett ramanslag på

30 380 000 kr.

Utskottet har ej heller något att invända mot den i

propositionen redovisade medelsberäkningen under anslaget

till Statens skola för vuxna i Norrköping och föreslår

att riksdagen med bifall till regeringens förslag anvisar ett

ramanslag på 27 718 000 kr.

17. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

Från anslaget utbetalas statsbidrag enligt förordningen

(1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska

barn och ungdomar. Statsbidrag lämnas till huvudmannen för en

svensk utlandsskola, distansundervisning, kompletterande svensk

undervisning och svensk undervisning vid utländsk skola

(internationell skola).

Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt.

Överenskommelse har den 15 september 1982 träffats mellan

Finland, Norge och Sverige om samarbete på

utlandsundervisningens område (ändrad 1991-06-20).

Regeringen tar i propositionen upp Europaskolorna.

Europaskolorna är offentliga institutioner för utbildning för

barn till EU-tjänstemän. De kontrolleras gemensamt av

regeringarna i medlemsländerna. Hittills har nio sådana skolor

inrättats i olika medlemsländer. Skolornas ändamål är att barn

till EU:s tjänstemän skall utbildas tillsammans. I mån av plats

kan även andra barn tas in mot en avgift.

Skolorna har en gemensam läroplan och avslutas med The

European baccalaureate (EB-examen). Undervisningen skall ske på

något av medlemsländernas språk och kan i vissa ämnen ske i

sammansatta klasser med elever från olika länder. På orter där

det finns många EU-anställda från samma land bildar

medlemslandet en egen sektion och anställer då egna lärare.

Regeringen anser att Sverige bör utnyttja den möjlighet som

Europaskolorna erbjuder till skolgång för EU-tjänstemäns barn

och kommer inom kort att lämna in en ansökan härom. En svensk

sektion bör enligt regeringen bildas i Bryssel för primary

school (6--11 år) läsåret 1995/96. Därefter bör en successiv

uppbyggnad ske. Läsåret 1996/97 kan det även bli aktuellt med

en svensk sektion i Luxemburg.

Enligt regeringen finns för närvarande ingen uppgift om hur

många lärare som kommer att behöva anställas nästa läsår.

Dessutom kan vid uppbyggandet av en svensk sektion vissa medel

behövas för utrustning m.m. Regeringen har därför under detta

anslag beräknat 7,5 miljoner kronor för de kostnader som bl.a.

kan uppstå om svensk sektion bildas. Regeringen avser att

senare återkomma till riksdagen såvitt gäller frågan om

godkännande av 1994 års konvention om Europaskolorna

(Convention defining the Statute of the European Schools).

Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och

föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. anvisar ett

förslagsanslag på 125 916 000 kr.

18. Bidrag till driften av fristående skolor

Från anslaget lämnas statsbidrag till driften av fristående

skolor i följande fall, nämligen internationella skolor,

kompletterande skolor, fristående särskolor och

riksinternatskolor. Vidare utgår särskilt statsbidrag till

kostnader för undervisningsinsatser vid Frälsningsarméns

internatskola Sundsgården, Ekerö.

I två motioner, 1994/95:Ub305 (m) och 1994/95:Ub382 (s),

begärs ett tillkännagivande om högskoleutbildning vid

Stenebyskolan. Stenebyskolan är sedan år 1991 en fristående

kompletterande skola med utbildningar inom områdena textil,

möbel och smide. Stenebyskolans utbildningar bör enligt

motionärerna vara "översättningsbara" internationellt, och

detta förutsätter att utbildningen definieras som

högskoleutbildning. Stiftelsen Stenebyskolan vill finna någon

form av knytning till Göteborgs universitet och Högskolan för

design och konsthantverk (HDK) för skolans yrkesinriktade

utbildningar. Utbildningarna skulle klassas som

högskoleutbildningar och leda till kandidatexamen. HDK skulle

ansvara för examination.

Utskottet erinrar om att det ankommer på respektive

universitet och högskola att avgöra om förläggning av

högskoleutbildning. Det är således Göteborgs universitet som

beslutar om en eventuell förläggning av utbildning till

Stenebyskolan. Enligt förordning med instruktion för

Kanslersämbetet (1993:886) har kanslersämbetet bl.a. till

uppgift att pröva förutsättningarna för universitets och

högskolors rätt att utfärda examina på olika nivåer. Med det

anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub305 och

1994/95:Ub382.

Regeringen föreslår att totalramen för

statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående

kompletterande skolor, internationella skolor över

grundskolenivå och riksinternatskolor fastställs till 3 428

för budgetåret 1995/96. Regeringen begär samtidigt ett

bemyndigande av riksdagen att få utöka den fastställda

ramen, om det visar sig att viss utbildning inom

gymnasieskolans tidigare s.k. lilla ram i fortsättningen bör

organiseras i form av fristående kompletterande skola.

Utskottet anser att riksdagen bör godkänna förslaget om antal

bidragsgrundande årselevplatser vid angivna skolor samt lämna

begärt bemyndigande att utöka ramen.

Beträffande anslagsbeloppet föreslår regeringen att

riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor anvisar

ett förslagsanslag på 274 625 000 kr.

I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 3 hemställs att riksdagen

beslutar att under anslaget Bidrag till driften av fristående

skolor anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat

anslag med 4 000 000 kr avseende statsbidrag till

riksinternatskolor. I motionen framhålls att Lundsbergs

skola bör ges bidrag för sin internatverksamhet för 1995/96

enligt reglerna för riksinternaten. Frågan om Lundsbergs skola

tas upp även i motion 1994/95:Ub352 (s). I denna motion begärs

ett tillkännagivande till regeringen om att Lundsbergs skola i

bidragshänseende bör likställas med de övriga två

riksinternatskolorna i Gränna och Sigtuna.

En riksinternatskola är enligt skollagen (1985:1100) inte en

fristående skola utan en egen utbildningsform. På framställning

av huvudmannen kan regeringen ge en internatskola ställning som

riksinternatskola. Verksamheten vid en riksinternatskola är

starkare reglerad än vid en fristående grundskola eller

gymnasieskola, bl.a. finns bestämmelser om styrelse,

skolledning, intagning, intagningsnämnd och statsbidrag.

Regeringen anser att en översyn av reglerna för

riksinternatskolorna bör göras (prop. s. 68). Översynen skall

ha som syfte att regleringen för riksinternatskolorna skall

anpassas till vad som gäller för fristående skolor. Med hänsyn

till dels att skolorna kan behöva omställningstid för denna

förändring, dels att nuvarande förordnandeperiod för

styrelserna löper ut den 30 juni 1996 bör enligt regeringen en

förändring ske först fr.o.m. den 1 juli 1996. Regeringen avser

att återkomma till riksdagen i denna fråga.

Lundsbergs skola fick av regeringen i maj 1994 ställning som

riksinternatskola fr.o.m. den 1 juli 1994. Regeringen har för

Lundsbergs skola, med hänvisning till översynen av

riksinternatskolorna, inte beräknat något resurstillskott för

elevhemsverksamheten och bidrag för utlandssvenskars barn för

budgetåret 1995/96.

Med hänvisning till den ovan nämnda översynen avstyrker

utskottet motion 1994/95:Ub352 om ett uttalande av riksdagen

beträffande Lundsbergs skola som riksinternat.

Utskottet har erfarit att kostnaden för staten för bidrag

till Lundsbergs skola för elevhemsverksamheten och för

utlandssvenskars barn för läsåret 1995/96 skulle uppgå till ca

5 miljoner kronor. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget

och till att översynen beräknas vara slutförd till den 1 juli

1996 avstyrker utskottet motionen om ytterligare medel för

budgetåret 1995/96.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion

1994/95:Ub906 yrkande 3 anvisar det av regeringen begärda

beloppet till Bidrag till driften av fristående skolor och

anvisar ett förslagsanslag på 274 625 000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänt om det inre arbetet i skolan

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub901 yrkandena 19 och

21,

res. 1 (m)

2. beträffande kommittén om det inre arbetet i skolan

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub378,

3. beträffande utvärdering av specialundervisningen i

grundskolan

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub326 yrkande 1,

4. beträffande våld och mobbning i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub307 yrkandena 1--3,

1994/95:Ub315 yrkande 12, 1994/95:Ub349, 1994/95:Ub905 yrkande

8 och 1994/95:Ju809 yrkandena 5 och 6,

5. beträffande elev- och föräldrainflytande i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 3,

1994/95:Ub315 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Ub368 yrkandena 5, 6

och 11 samt 1994/95:Ub386 yrkande 2,

res. 2 (fp, kds)

res. 3 (c)

6. beträffande kulturverksamhet i skolan

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr230 yrkande 2,

res. 4 (c)

7. beträffande skolbiblioteken

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub323,

8. beträffande invandrarelevernas kunskaper i svenska

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 20 och

1994/95:Sf608 yrkande 6,

res. 5 (m, kds)

9. beträffande återinförande av sektorsbidraget

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub364 yrkande 8,

res. 6 (v)

10. beträffande resurstilldelningssystem för grundskolan

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub368 yrkande 1,

11. beträffande skolplikten

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 1,

1994/95:Ub315 yrkande 11, 1994/95:Ub368 yrkande 12 och

1994/95:Ub384,

res. 7 (c, fp)

res. 8 (kds)

12. beträffande kursutformad gymnasieskola, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub369 yrkandena 1--3

och 1994/95:Ub901 yrkande 22,

res. 9 (m)

13. beträffande utvärdering av en kursutformad

gymnasieskola

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub364 yrkande 2,

res. 10 (v)

14. beträffande kärnämnena

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub331, 1994/95:Ub358

yrkande 1 och 1994/95:Ub369 yrkande 6,

res. 11 (m, kds)

15. beträffande tilläggsdirektiv för

Gymnasieskolkommittén

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkande 13,

res. 12 (mp)

16. beträffande åtgärder för att förmå ungdomar att genomgå

gymnasieutbildning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub358 yrkande 3,

res. 13 (m, kds)

17. beträffande lärlingsutbildningen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub315 yrkande 15,

res. 14 (m, c, fp)

18. beträffande företagarutbildning som nationellt

program

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub358 yrkande 6,

res. 15 (c, kds)

19. beträffande gymnasieskolans individuella program

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 16 och

1994/95:A288 yrkandena 4 och 5,

20. beträffande rekryteringen till industriprogrammet,

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub332 yrkande 1,

1994/95:Ub341, 1994/95:Ub358 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande

24 och 1994/95:N280 yrkande 1,

res. 16 (m, c, fp, kds)

21. beträffande namnbyte för industriprogrammet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub358 yrkande 4,

22. beträffande undervisning på entreprenad, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub332 yrkande 2 och

1994/95:Ub901 yrkande 16,

res. 17 (m)

23. beträffande utbildningskonton

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 31 och

1994/95:A215 yrkande 10,

res. 18 (m, fp, kds)

24. beträffande kommunernas ansvar för vuxenutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub306, 1994/95:Ub344,

1994/95:Ub362, 1994/95:Ub371 och 1994/95:Ub901 yrkande 14,

res. 19 (m, fp)

25. beträffande flexibel studietakt

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub315 yrkandena 13 och

14,

res. 20 (fp, kds)

26. beträffande ny form av kvalificerad eftergymnasial

utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 10 och

1994/95:A215 yrkande 9,

res. 21 (m)

27. beträffande naturbruksskolor

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub302,

28. beträffande översyn av lärarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 11 och

1994/95:Ub901 yrkande 11,

res. 22 (m)

29. beträffande olika vägar till läraryrket

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub:340 yrkande 1,

res. 23 (m, fp)

30. beträffande jämnare könsfördelning vid

lärarutbildning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub340 yrkande 5,

res. 24 (m)

31. beträffande antagning till lärarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 2 och

1994/95:Ub693 yrkande 1,

res. 25 (m, kds)

32. beträffande teknisk utbildning och informationsteknik

inom lärarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 3,

1994/95:Ub368 yrkande 8, 1994/95:Ub383 yrkandena 1 och 2 samt

1994/95:Ub693 yrkande 2 ,

res. 26 (m, c, kds)

33. beträffande praktikdelen m.m. i lärarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub693 yrkandena 3 och 4,

res. 27 (kds)

34. beträffande den specialpedagogiska utbildningen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub326 yrkande 2,

35. beträffande lärarnas fortbildning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub330, 1994/95:Ub340

yrkandena 6 och 7, 1994/95:Ub693 yrkande 7 och 1994/95:Ub706

yrkande 17,

res. 28 (m)

res. 29 (fp)

res. 30 (v)

res. 31 (kds)

36. beträffande lärarcertifikat/lärarlegitimation

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 9 och

1994/95:Ub693 yrkande 5,

res. 32 (m)

res. 33 (kds)

37. beträffande karriärvägar för lärare

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 1,

1994/95:Ub340 yrkande 8 och 1994/95:Ub693 yrkande 6,

res. 34 (m, fp, kds)

38. beträffande forskarutbildade lärare

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 2 och

1994/95:Ub340 yrkande 10,

res. 35 (m)

39. beträffande utbildningen av lärare i yrkesämnen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 4 och

1994/95:Ub901 yrkande 12,

res. 36 (m)

40. beträffande översyn av myndighetsorganisationen på

skolområdet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 10 och

1994/95:Ub906 yrkande 17,

res. 37 (m)

41. beträffande Skolverkets roll som tillsynsmyndighet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 9,

1994/95:Ub905 yrkandena 10 och 11 samt 1994/95:So294 yrkande 6,

res. 38 (c)

42. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Statens skolverk för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 364 409 000 kr,

43. beträffande konsulentorganisationen vid Statens

institut för handikappfrågor i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub366 och

1994/95:So294 yrkande 7,

res. 39 (c)

44. beträffande Tomtebodaskolans resurscentrum m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub388 yrkande 1,

45. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för

handikappfrågor i skolan

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Statens institut för handikappfrågor i skolan för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 167 407 000 kr,

46. beträffande läromedel till synskadade i kommunal

vuxenutbildning

att riksdagen avslår motion 1994:Ub388 yrkande 2,

47. beträffande anslagsbeloppet under Skolutveckling och

produktion av läromedel för elever med handikapp

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med

handikapp för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 30 405 000 kr,

48. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling

av skolväsendet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Ub364 yrkande 6 till Stöd för

utveckling av skolväsendet för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

106 235 000 kr,

res. 40 (v)

49. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom

skolväsendet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Ub335 till Forskning inom

skolväsendet för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 40 430 000 kr,

50. beträffande Teknikens hus i Luleå

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 17,

1994/95:Ub322 och 1994/95:Ub360,

res. 41 (c, fp)

51. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Ub319 och 1994/95:Ub334 till

Fortbildning m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

126 571 000 kr,

52. beträffande anslagsbeloppet under Genomförande av

skolreformer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Genomförande av skolreformer för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

156 277 000 kr,

53. beträffande ytterligare besparingar under anslaget

Genomförande av skolreformer

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub906 yrkande 18,

res. 42 (m, fp)

54. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på

skolområdet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Ub358 yrkande 2 (delvis) till

Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

358 003 000 kr,

55. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till viss

verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 15 delvis och 26

samt 1994/95:Ub906 yrkandena 1, 2 och 4 till Bidrag till viss

verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1 644 605 000 kr,

res. 43 (m)

56. beträffande basårsplatserna

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkandena 12 och

14,

res. 44 (m) - motiv - villk. 43

res. 45 (fp)

57. beträffande ekologiskt basår

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub318,

res. 46 (c, mp)

58. beträffande utbildningscheckar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 17 och

1994/95:A215 yrkande 13,

res. 47 (m)

59. beträffande utbildningsinsatser inriktade på

miljöområdet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkande 34,

res. 48 (mp)

60. beträffande särskilda utbildningsprogram inom den

kommunala vuxenutbildningen

att riksdagen avslår motion 1994/95:A415 yrkande 1,

61. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Sameskolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 48 768 000 kr,

62. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Specialskolor m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 594 515 000 kr,

63. beträffande Statens skola för vuxna i Härnösand som

statligt centrum för distansutbildning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub337,

64. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för

vuxna i Härnösand

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Statens skolor för vuxna i Härnösand för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

30 380 000 kr,

65. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för

vuxna i Norrköping

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Statens skolor för vuxna i Norrköping för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

27 718 000 kr,

66. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till svensk

undervisning i utlandet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 125 916 000 kr,

67. beträffande Stenebyskolan

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub305 och

1994/95:Ub382,

68. beträffande totalram

att riksdagen godkänner regeringens förslag till ram för

budgetåret 1995/96 för statsbidragsgrundande årselevplatser

vid fristående kompletterande skolor, riksinternatskolor och

internationella skolor över grundskolenivån,

69. beträffande bemyndigande

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar

regeringen att, i enlighet med vad som anförts i propositionen,

i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen för

årselevplatser för budgetåret 1995/96,

70. beträffande likställighet mellan Lundsbergs skola och

övriga riksinternatskolor

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub352,

res. 49 (c, kds)

71. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften

av fristående skolor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Ub906 yrkande 3 till Bidrag till

driften av fristående skolor för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

274 625 000 kr.

res. 50 (m, fp)

Stockholm den 23 mars 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:

Jan Björkman (s),

Beatrice Ask (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Berit Löfstedt (s),

Eva Johansson (s),

Rune Rydén (m),

Ingegerd Wärnersson (s),

Agneta Lundberg (s),

Ulf Melin (m),

Torgny Danielsson (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Tomas Eneroth (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp),

Inger Davidson (kds),

Marie Wilén (c) och

Conny Sandholm (fp).

Reservationer

1. Allmänt om det inre arbetet i skolan (mom. 1)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "och 21." bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis framhålla att skolans

arbetsformer behöver förnyas och utvecklas. Utskottet vill dock

betona att detta i första hand är en fråga för skolorna själva

och de lärare som undervisar. Politiker skall inte bestämma hur

skolornas vardagsarbete skall utformas. Med den

decentralisering av ansvaret för skolverksamheten som skett och

det ökade utrymme för egna pedagogiska bedömningar som de nya

läroplanerna ger är utskottet övertygat om att positiva

förändringar kommer att ske. Utskottet vill också peka på den

snabba utvecklingen som, när det gäller nya fristående skolor,

varav många med alternativ pedagogik som profil, enligt

utskottets mening kommer att bidra till en vitalisering av det

pedagogiska förnyelsearbetet.

Utskottet vill vidare framhålla att svensk skola måste ta

intryck av modern forskning om inlärning och ledarskap.

Monotoni måste brytas och eleverna aktiveras. Naturvetenskap

och teknik måste tidigt vara en naturlig del av undervisningen.

Moderna läromedel och modern informationsteknik måste komma

till användning i det dagliga arbetet. Med det anförda

instämmer utskottet i vad motionärerna har anfört och föreslår

att riksdagen med bifall till förevarande yrkanden som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande allmänt om det inre arbetet i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub901 yrkandena

19 och 21 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

2. Elev- och föräldrainflytande i skolan (mom. 5)

Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2." bort ha

följande lydelse:

Utskottet har vid flera tillfällen markerat betydelsen av att

elev- och föräldrainflytandet ökas. En översyn av elev- och

föräldrainflytandet har under hösten gjorts inom

Utbildningsdepartementet. Utredaren har nyligen överlämnat sin

rapport, Där man inte har något inflytande finns inget

personligt ansvar (Ds 1995:5). Utskottet anser det angeläget

att föräldrar snarast får en lagfäst rätt till inflytande i

skolan. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

förslag till en sådan lagstiftning. Enligt utskottets mening

bör i det sammanhanget frågan om inrättande av

skolstyrelse/skolråd vid de enskilda skolorna övervägas. Vad

utskottet nu har anfört om elev- och föräldrainflytande bör

riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315 yrkandena 9

och 10, 1994/95:Ub368 yrkandena 5, 6 och 11 samt med anledning

av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 3 och 1994/95:Ub386 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande elev- och föräldrainflytande i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315

yrkandena 9 och 10 och 1994/95:Ub368 yrkandena 5, 6 och 11 samt

med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 3 och

1994/95:Ub386 yrkande 2, som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

3. Elev- och föräldrainflytande i skolan (mom. 5)

Marie Wilén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2." bort ha

följande lydelse:

Utskottet har vid flera tillfällen markerat betydelsen av att

elev- och föräldrainflytandet ökas. En översyn av elev- och

föräldrainflytandet har under hösten gjorts inom

Utbildningsdepartementet. Utredaren har nyligen överlämnat sin

rapport, Där man inte har något inflytande finns inget

personligt ansvar (Ds 1995:5). Utskottet anser det angeläget

att föräldrar snarast får en lagfäst rätt till inflytande i

skolan. Kommunerna skall ha en lagstadgad skyldighet att

delegera vissa beslut till skolstyrelser som inrättas vid varje

skola. I skolstyrelserna skall föräldrar och elever ha

majoritet. Utskottet anser att det bör fastställas i lag vilka

beslut kommunerna skall delegera till skolstyrelserna.

Kommunerna skall därutöver kunna besluta om en längre gående

delegation. Hur verksamheten skall organiseras skall beslutas

lokalt. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

förslag till en sådan lagstiftning. Vad utskottet nu har anfört

om elev- och föräldrainflytande bör riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Ub304 yrkande 3 och med anledning av

motionerna 1994/95:Ub315 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Ub368

yrkandena 5, 6 och 11 samt 1994/95:Ub386 yrkande 2, som sin

mening ger regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande elev- och föräldrainflytande i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub304 yrkande 3

och med anledning av motionerna 1994/95:Ub315 yrkandena 9 och

10, 1994/95:368 yrkandena 5, 6 och 11 samt 1994/95:Ub386

yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

4. Kulturverksamhet i skolan (mom. 6)

Marie Wilén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 2." bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att skolan på ett

mer aktivt sätt bör arbeta med kultur t.ex. genom

projektverksamhet, samarbete med lokala och regionala

kulturinstitutioner och genom att engagera kulturskapare i

skolans verksamhet. Kulturen bör tas in i skolplanen där

tydliga mål och konkreta åtgärder skall anges för

kulturverksamheten i skolan. Med det anförda tillstyrker

utskottet förevarande yrkande om ett uttalande av riksdagen i

frågan.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande kulturverksamhet i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr230 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

5. Invandrarelevernas kunskaper i svenska (mom. 8)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet delar" och på s. 18 slutar med "yrkande

6." bort ha följande lydelse:

Barns och ungdomars språkutveckling är en komplex fråga, och

enkla lösningar när det gäller invandrarelevernas kunskaper i

svenska är svåra att finna. Enligt utskottets mening finns det

anledning att särskilt arbeta med frågan om invandrarelevernas

kunskaper ur ett utbildningsperspektiv. Utskottet anser därför

att en särskild arbetsgrupp med representanter från

storstadsområdena med omfattande erfarenhet av problem med

invandrarelevernas kunskaper i svenska bör tillsättas med

uppgift att snabbt komma med förslag till åtgärder. Detta bör

riksdagen med bifall till de båda motionerna i motsvarande

delar som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande invandrarelevernas kunskaper i svenska

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901

yrkande 20 och 1994/95:Sf608 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Återinförande av sektorsbidraget (mom. 9)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande avstyrks."

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det viktigt att kunna garantera en likvärdig

och sammanhållen skola tillgänglig för alla.

Resurstilldelningen till skolan är därvid av grundläggande

betydelse. Enligt utskottets mening bör riksdagen därför med

anledning av yrkandet som sin mening ge regeringen till känna

att sektorsbidraget till skolan skall återinföras.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande återinförande av sektorsbidraget

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub364 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

7. Skolplikten (mom. 11)

Marie Wilén (c) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Frågor om" och på s. 19 slutar med "och

1994/95:Ub384." bort ha följande lydelse:

Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har

behandlats av utredningen om förlängd skolgång. Utredningens

betänkande, Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola

(SOU 1994:45), har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 1

december 1994. Regeringen meddelar att den under år 1995 kommer

att ta ställning till de frågeställningar som betänkandet ger

upphov till. Utskottet vill inför den fortsatta beredningen

inom regeringskansliet framhålla att genom att integrera

förskolans 6-årsgrupp i grundskolan ges möjligheter att

utveckla samarbetet mellan skola och förskola. Det är i dag

olämpligt att minska stoffet i grundskolan, vilket skulle bli

resultatet av en nioårig grundskola, där alla barn möter

ämnesinnehållet ett år tidigare än i dag. Gymnasieskolan

behöver en gedigen grund, och en sådan kan ges av en tioårig

grundskola med ett välavvägt innehåll. Vad utskottet anfört om

skolplikt från sex års ålder och tioårig grundskola bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande skolplikten

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub304

yrkande 1 och 1994/95:Ub315 yrkande 11 samt med anledning av

motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 12 och 1994/95:Ub384 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

8. Skolplikten (mom. 11)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Frågor om" och på s. 19 slutar med "och

1994/95:Ub384." bort ha följande lydelse:

Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har

behandlats av utredningen om förlängd skolgång. Utredningens

betänkande, Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola

(SOU 1994:45), har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 1

december 1994. Regeringen meddelar att den under år 1995 kommer

att ta ställning till de frågeställningar som betänkandet ger

upphov till. Utskottet vill inför den fortsatta beredningen

inom regeringskansliet framhålla att övergången mellan förskola

och skola bör vara individuellt flexibel och ske successivt.

Skolplikten bör även fortsättningsvis vara nioårig, men det

skall finnas möjlighet att förlänga skolgången med ett år för

elever som önskar det och bedöms ha behov av det. Vad utskottet

anfört om flexibel skolstart och fortsatt nioårig skolplikt med

möjlighet till ett års förlängning bör riksdagen med bifall

till motion 1994/95:Ub368 yrkande 12 och med anledning av

motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 1, 1994/95:Ub315 yrkande 11

och 1994/95:Ub384 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande skolplikten

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub368 yrkande 12

och med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 1,

1994/95:Ub315 yrkande 11 och 1994/95:Ub384 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

9. Kursutformad gymnasieskola, m.m. (mom. 12)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande 22." bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill framhålla vikten av att utrymmet för elevernas

egna val i gymnasieskolan tas till vara och utvecklas. Den

programbaserade gymnasieskolan är det första steget mot en

kursutformad gymnasieskola. Den kursutformade gymnasieskolan

har många fördelar jämfört med en organisation byggd på fasta

linjer eller program. Att utveckla gymnasieskolans

kursutformning handlar i mycket hög grad om att hitta praktiska

lösningar. Utskottet vill för sin del inte föregripa

behandlingen inom regeringskansliet av rapporten, Kursutformad

gymnasieskola för alla? (Ds 1994:139). Utskottet vill dock

markera vikten av att regeringen arbetar aktivt för att

avveckla regler etc. som motverkar den utveckling som

gymnasiereformen lagt grunden till. Detta bör riksdagen med

bifall till motionerna 1994/95:Ub369 yrkandena 1--3 och

1994/95:Ub901 yrkande 22 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande kursutformad gymnasieskola, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub369

yrkandena 1--3 och 1994/95:Ub901 yrkande 22 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

10. Utvärdering av en kursutformad gymnasieskola (mom. 13)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet hänvisar " och slutar med "avstyrker

yrkandet." bort ha följande lydelse:

Utskottet vill påpeka att det finns en risk att segregationen

ökar inom en kursutformad gymnasieskola. Enligt forskningen

tenderar segregationen att öka, om man differentierar grupper

eller ger elever valfrihet att själva välja t.ex. kurs. I

amerikanska High Schools har det visat sig att elever ofta i en

valsituation väljer kurser som ligger under elevens egentliga

kunskapsnivå. Det är enligt utskottet viktigt att bekämpa

segregation, klasskillnader och könsskillnader i

undervisningssystemet. Det finns enligt utskottet anledning att

utvärdera den kursutformade gymnasieskolans konsekvenser för

segregationen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall

till motion 1994/95:Ub364 yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande utvärdering av en kursutformad

gymnasieskola

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub364 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

11. Kärnämnena (mom. 14)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet vill" och på s. 21 slutar med "yrkande

6." bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att det från många håll framförts kritik mot

den gemensamma kärnan av ämnen inom de yrkesförberedande

programmen anser utskottet att en särskild översyn i denna del

bör göras. Effekterna av den höjda ambitionsnivån inom de

yrkesförberedande utbildningarna bör följas noga. Principen att

alla nationella program i gymnasieskolan skall vara direkt

högskoleförberedande och ge allmän behörighet till högskolan

kan därvid ifrågasättas. Det kan bli nödvändigt att skapa

kurser i kärnämnen som visserligen inte ger allmän behörighet

till högskolan, men som gör det möjligt att möta eleverna på

rätt nivå och ställa rimliga krav i förhållande till elevernas

personliga förutsättningar. Utskottet vill betona att sådana

förändringar inte behöver innebära sänkta ambitioner vad gäller

undervisningens kvalitet. Vad utskottet nu har anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub331,

1994/95:Ub358 yrkande 1 och 1994/95:Ub369 yrkande 6 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande kärnämnena

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub331,

1994/95:Ub358 yrkande 1 och 1994/95:Ub369 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

12. Tilläggsdirektiv för Gymnasieskolkommittén (mom. 15)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 13." bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla vikten av att elever som lämnar

gymnasieskolan har med sig en stark lust att lära, en vördnad

för livet och förståelse för miljöfrågornas betydelse för livet

på jorden samt en brett förankrad insikt om demokratiska värden

och rättvisa i ett internationellt perspektiv. Det är angeläget

att dessa aspekter på skolans uppgifter uppmärksammas.

Kommittén som följer utvecklingen i gymnasieskolan bör enligt

utskottets mening få i uppgift att även följa utvecklingen i

gymnasieskolan såvitt avser angivna områden. Därmed tillstyrker

utskottet yrkandet om tilläggsdirektiv.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

15. beträffande tilläggsdiektiv för Gymnasieskolkommittén

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

13. Åtgärder för att förmå ungdomar att genomgå

gymnasieutbildning (mom. 16)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet vill" och på s. 22 slutar med "yrkande

3." bort ha följande lydelse:

Den nuvarande tendensen att kommuner i alltför hög grad

endast erbjuder utbildning på de teoretiska programmen måste

brytas. Det missgynnar elever som önskar en mer yrkesinriktad

utbildning och särskilt dem som inte är så starkt

studiemotiverade. Utskottet vill i detta sammanhang betona

vikten av att kommuner där få elever fortsätter till

gymnasieskolan intensifierar ansträngningarna att få fler

ungdomar att skaffa sig gymnasieutbildning. En metod kan vara

att förlägga mer av utbildningen i yrkesförberedande ämnen till

näringslivet i form av arbetsplatsförlagd utbildning. Vad

utskottet har anfört om åtgärder i nu berört hänseende bör

riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 3 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande åtgärder för att förmå ungdomar att genomgå

gymnasieutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

14. Lärlingsutbildningen (mom. 17)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Marie Wilén (c) och Conny Sandholm

(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "När det" och slutar med "yrkande 15." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att de positiva dragen i lärlingssystemet bör

tas till vara inom den nya gymnasieskolans och komvux ram. Det

ger stora möjligheter till positiv samverkan mellan företagare

på skolorten och den kommunala gymnasieskolan. Samverkan med

ortens näringsliv och organisationer kan ske i form av

medverkan och direkt samarbete om program, utbildningar och

kurser. Utskottet vill framhålla att man på detta vis även kan

organisera ett lärlingsliknande, arbetsplatsförlagt lokalt

program. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till

känna och därjämte bifalla yrkande 15 i motion 1994/95:Ub315.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande lärlingsutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkande 15

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

15. Företagarutbildning som nationellt program (mom. 18)

Inger Davidson (kds) och Marie Wilén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 6." bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill understryka behovet av företagarutbildning på

gymnasial nivå, där eleverna kan förberedas för att verka inom

små företag och som egna förtagare. I dag finns några gymnasier

med företagarinriktning, de flesta på det samhällsvetenskapliga

programmet, men även några på yrkesförberedande utbildningar.

Trots detta finner utskottet att ytterligare ett nationellt

program bör inrättas med speciell inriktning på företagande.

Inrättande av ett nationellt företagarprogram i gymnasieskolan

skulle kunna få till effekt att företagargymnasier inrättas på

olika håll i landet, vilket enligt utskottet vore

positivt. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med

förslag till ett sådant nationellt program. Detta bör riksdagen

med bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 6 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande företagarutbildning som nationellt

program

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

16. Rekryteringen till industriprogrammet, m.m. (mom. 20)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds), Marie Wilén (c)

och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 1." bort

ha följande lydelse:

Utskottet finner det i likhet med regeringen (prop. s. 31)

angeläget att en analys görs av orsakerna till att intresset

för industriprogrammet är så dåligt. Utskottet anser dock att

arbetet bör utvidgas till att omfatta även

naturvetenskapsprogrammet. Vidare vill utskottet framhålla att

kommunerna måste uppmärksammas på möjligheterna att inom ramen

för lokala specialutformade program finna nya former för att

varva teori och praktik. Utskottet vill också framhålla vikten

av att skola och näringsliv ytterligare utvecklar samarbete,

dels för att ge gymnasieskolans utbildning för industrins behov

relevant innehåll, dels för att förbättra informationen om

utbildningen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

anledning av förevarande yrkanden som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

20. beträffande rekryteringen till industriprogrammet,

m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub332

yrkande 1, 1994/95:Ub341, 1994/95:Ub358 yrkande 5,

1994/95:Ub901 yrkande 24 och 1994/95:N280 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Undervisning på entreprenad, m.m. (mom. 22)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Enligt lagen" och slutar med "yrkande 16." bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill peka på nödvändigheten av ett ökat samarbete

mellan gymnasieskolor, högskolor och universitet samt konkret

samarbete mellan gymnasieskolor och arbetslivet. Enligt lagen

(1993:802) om entreprenadförhållanden i skolan får kommuner

sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att

denne skall bedriva viss undervisning i gymnasieskolan. Avtalet

får endast avse undervisning inom ämnesblocken estetiska ämnen,

ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och yrkesämnen. Undervisning

inom andra områden än de nu nämnda får inte generellt läggas ut

på entreprenad. Om det finns särskilda skäl i det enskilda

fallet får regeringen medge att även annan undervisning får

läggas ut på entreprenad. Utskottet anser att möjligheterna för

kommunerna att -- utan särskilt medgivande från regeringen --

lägga ut undervisning på entreprenad bör utvidgas till att

gälla fler ämnen och även hela program. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag till sådana ändringar i

den ovan nämnda lagen om entreprenadförhållanden i skolan.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Ub901 yrkande 16 och med anledning av

1994/95:Ub332 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande undervisning på entreprenad, m.m.

att riksdagen med bifall till 1994/95:Ub901 yrkande 16 och

med anledning av motion 1994/95:Ub332 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

18. Utbildningskonton (mom. 23)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny

Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "yrkande 10." bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att någon form av

personliga utbildningskonton bör inrättas. Den enskilde skall

själv ha rätt att disponerna ett sådant konto. Detta skulle ge

den enskilde en möjlighet att öka sin egen kompetens utan att

vara beroende av en arbetsgivares välvilja. En kontinuerlig

kompetensutveckling blir alltmer angelägen på framtidens

rörliga arbetsmarknad. Uppbyggnad av individuella

utbildningskonton kan ske enligt olika modeller. En modell

skulle t.ex. kunna vara enskilda avsättningar, tillsammans med

förmånliga skattevillkor. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag till hur man skall kunna inrätta en form

av individuella utbildningskonton. Med det anförda tillstyrker

utskottet motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 31 och 1994/95:A215

yrkande 10.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande utbildningskonton

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624

yrkande 31 och 1994/95:A215 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

19. Kommunernas ansvar för vuxenutbildning (mom. 24)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 14." bort ha

följande lydelse:

Den snabba utvecklingen gör att många vuxna behöver

komplettera sin utbildning för att klara arbetsmarknadens krav

eller för att skaffa sig de förkunskaper som akademiska studier

kräver. Ansvaret för komvux är kommunernas. Deras skyldigheter

att erbjuda vuxenutbildning gäller de mest grundläggande

utbildningarna, medan möjligheterna att ämneskomplettera eller

gå en gymnasial vuxenutbildning är en fråga för hemkommunens

inställning och budget. Under senare år har kommunerna tvingats

att inta en mer restriktiv hållning till olika studieönskemål

och till att betala interkommunal ersättning. Utskottet anser

inte att det är rimligt att kommunerna skall vara skyldiga att

erbjuda den som så önskar kostnadsfri vuxenutbildning. En stor

del av vuxnas behov av vidareutbildning kan ges av andra.

Enligt utskottets mening är det dock mot bakgrund av den

generella nivåhöjning som behövs när det gäller kunskaper

nödvändigt att se över reglerna för kommunernas ansvar. Detta

kan enligt utskottets mening ske inom ramen för den av

regeringen planerade översynen av vuxenutbildningen. Vad

utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion

1994/95:Ub901 yrkande 14 och med anledning av de övriga i nu

förevarande sammanhang aktuella motionerna som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24. beträffande kommunernas ansvar för vuxenutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub901 yrkande 14

och med anledning av motionerna 1994/95:Ub306, 1994/95:Ub344,

1994/95:Ub362 och 1994/95:Ub371 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört,

20. Flexibel studietakt (mom. 25)

Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "de avstyrks." bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning och vill framhålla

vikten av att de tre åren i gymnasieskolan, inte minst inom de

yrkesförberedande programmen, kan utnyttjas mer flexibelt.

Studier och yrkespraktik skall kunna varvas och utbildningen

organiseras i moduler. Den som av olika anledningar föredrar

kortare studietid i tonåren skall kunna komma tillbaka och läsa

vidare. Ett fördjupat samarbete mellan gymnasieskolan och

komvux för att finna former för en "gymnasiebank" och därmed

möjligheter för friare studietakt bör behandlas i den aviserade

översynen av vuxenutbildningen. Riksdagen bör göra ett

uttalande härom och därmed bifalla yrkandena 13 och 14 i motion

1994/95:Ub315.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

25. beträffande flexibel studietakt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkandena

13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

21. Ny form av kvalificerad eftergymnasial utbildning (mom.

26)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "yrkande 9."

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är

angeläget att en ny form av eftergymnasiala kvalificerade

yrkesutbildningar skyndsamt byggs upp. En särskild utredare

fick av den förra regeringen uppdraget att utreda formerna för

en sådan utbildning. Det är av stor vikt att arbetet med att

åstadkomma en form av avancerad eftergymnasial utbildning som

innehåller såväl yrkesutbildning som teoretiska vidarestudier

förverkligas. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till

riksdagen med förslag i denna fråga. Utskottet tillstyrker

därmed yrkandena.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

26. beträffande ny form av kvalificerad eftergymnasial

utbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901

yrkande 10 och 1994/95:A215 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Översyn av lärarutbildningen (mom. 28)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Inledningsvis har" och slutar med "yrkande 11."

bort ha följande lydelse:

Den kunskap som skolan förmedlar skall vara grunden för

Sveriges utveckling till en ledande industrination och är en

förutsättning för social och ekonomisk välfärd och hög

sysselsättning. Lärarna spelar därvid en nyckelroll. Utskottet

noterar att regeringen avser att göra en översyn av

lärarutbildningen. Enligt utskottets mening bör en särskild

utredning tillsättas med uppgift att analysera vilka krav som

bör ställas på kunskap och kompetens hos morgondagens lärare.

Områden som särskilt bör belysas är:

-- hur undervisningssituationen i skolan kan komma att

utvecklas mot bakgrund av förändringarna i omvärlden,

informationsteknologins utveckling och det ökade

kunskapsflödet,

-- vilka krav på kunskap och kompetens som kommer att

ställas på morgondagens lärare, såväl när det gäller

generell kompetens som de specifika kompetenser som

kan behövas för olika skolformer,

-- vilka åtgärder som kan vidtas för att öppna läraryrket

för flera än dem som redan i ungdomsåren valt lärarbanan.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till förevarande

motioner i motsvarande delar.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

28. beträffande översyn av lärarutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub340

yrkande 11 och 1994/95:Ub901 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

23. Olika vägar till läraryrket (mom. 29)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "utskottet

yrkandet." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning och anser det av

stor vikt att ny kompetens kan tillföras skolan genom olika

vägar till läraryrket. Skolan måste i detta hänseende bli mer

öppen. Utskottet vill i detta sammanhang peka på förslagen i

den föregående regeringens förslag om lärarutbildningen (prop.

1991/92:75), enligt vilka ämneskunskaperna studeras separat och

kompletteras med en praktisk-pedagogisk utbildning. Riksdagen

anslöt sig till förslagen (bet. 1991/92:UbU20, rskr. 282) Det

behövs dock fler okonventionella lösningar inom detta område.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet här har anfört om olika vägar till läraryrket och

därmed bifalla motion 1994/95:Ub340 yrkande 1.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

29. beträffande olika vägar till läraryrket

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

24. Jämnare könsfördelning vid lärarutbildning (mom. 30)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet kan" och på s. 28 slutar med "utskottet

yrkandet." bort ha följande lydelse:

Andelen manliga lärare minskar. Enligt Statistiska

centralbyrån (SCB) var 64 % av samtliga lärare i grund- och

gymnasieskolan kvinnor år 1993. Den könsmässiga

snedrekryteringen är ännu större i lärarutbildningen. Av dem

som antogs till lärarutbildningen för åk 1--7 utgjorde den

kvinnliga andelen 80 %. Denna utveckling får negativa

konsekvenser för både skolan och dess elever. Utskottet finner

det angeläget att framhålla vikten av att eleverna har både

kvinnliga och manliga förebilder i skolan. Läraryrket och

därmed lärarutbildningen måste bli mer attraktivt också för

manliga studenter. Utskottet kan av den redovisning som

regeringen lämnat i propositionen konstatera att rekryteringen

kommer att tas upp i översynen av lärarutbildningen. Utskottet

vill för sin del framhålla vikten av att frågan om

könsfördelningen i lärarutbildningen i det sammanhanget får en

bred belysning och tillstyrker därmed bifall till yrkandet.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

30. beträffande jämnare könsfördelning vid

lärarutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

25. Antagning till lärarutbildning (mom. 31)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Som utskottet" och slutar med "yrkande 1." bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att frågan om studerandes lämplighet

för planerad yrkesverksamhet och högskolornas möjligheter att

avråda och avskilja studerande från vissa utbildningar tidigare

behandlats utförligt av utskottet (bet. 1993/94:UbU16 s. 12

ff.). Utskottet anser dock att frågan om någon form av

antagnings-, anlags- eller lämplighetstest till

lärarutbildningarna bör belysas. Enligt utskottets mening bör

detta ske inom ramen för den översyn av lärarutbildningen som

regeringen har aviserat i propositionen. Riksdagen bör som sin

mening ge regeringen detta till känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

31. beträffande antagning till lärarutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub340

yrkande 2 och 1994/95:Ub693 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

26. Teknisk utbildning och informationsteknik inom

lärarutbildningen (mom. 32)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Marie Wilén

(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2." bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt

att med en god teknisk utbildning och utbildning inom IT i

lärarutbildning och lärarfortbildning. Alla lärare behöver ha

en teknisk allmänbildning och insikt om teknikens betydelse och

användbarhet i vardagslivet. En ökad verklighetsanknytning kan

stimulera till nya arbetssätt i undervisningen. Detta är

speciellt viktigt för lärare på grundskolans lägre stadier

eftersom man redan i tidig ålder måste väcka och kunna

vidmakthålla barnens intresse.

Utskottet vill framhålla vikten av att utbildningen inom IT i

lärarutbildningen och lärarfortbildningen intensifieras

omgående. Risken är annars stor att eleverna kommer att ha både

större kunskaper och större färdigheter än lärarna i fråga om

datorhantering. Det är enligt utskottets mening särskilt

viktigt för de elever som inte har tillgång till dator hemma

att skolan snabbt kommer i gång med datorbaserad utbildning.

Vad utskottet nu har anfört bör beaktas i den av regeringen

aviserade översynen av lärarutbildningen. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande teknisk utbildning och informationsteknik

inom lärarutbildningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub340

yrkande 3, 1994/95:Ub368 yrkande 8, 1994/95:Ub383 yrkandena 1

och 2 samt 1994/95:Ub693 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

27. Praktikdelen m.m. i lärarutbildningen (mom. 33)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Det ankommer" och på s. 29 slutar med "och 4." bort

ha följande lydelse:

Det ankommer inte på riksdagen att närmare ange hur

lärarutbildningens olika moment skall inordnas i utbildningen

eller närmare bestämma innehållet i desamma. Utskottet vill

dock framhålla vissa synpunkter på bl.a. praktikdelen i

lärarutbildningen. Lärare som undervisar på de olika

lärarutbildningarna har lämnat den skola de utbildar lärare för

och har därför ofta inte aktuell kunskap om dagens skola. Det

finns därför enligt utskottets mening anledning att framhålla

vikten av att praktikdelen i undervisningen utökas och

genomförs kontinuerligt under utbildningstiden. Dagens skola

stämmer inte med de nya grundskollärarnas ämnes- och

årskurskompetens. Bättre överensstämmelse mellan

lärarutbildningen och den verkliga skolorganisationen bör

eftersträvas. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

33. beträffande praktikdelen m.m. i lärarutbildningen

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub693 yrkandena

3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

har anfört,

28. Lärarnas fortbildning (mom. 35)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "I den" och slutar med "yrkande 17." bort ha

följande lydelse:

Kommunerna har numera det fulla arbetsgivaransvaret för

lärare och övrig skolpersonal. Det innebär bl.a. ett mer

entydigt ansvar för kommunerna att prioritera

fortbildningsinsatserna. Den statliga detaljregleringen

beträffande angelägna fortbildningsbehov har upphört. Staten

har dock fortfarande intresse av att utöva inflytande på

fortbildningen.

Enligt utskottets mening måste det väsentliga vid planering

och utvärdering vara att fortbildning relateras till resultatet

av skolarbetet och därmed leder till bättre

undervisningsresultat. Fortbildningen måste ingå som en del av

den utvecklingsstrategi som fastställs för den enskilda skolan.

Varje lärare har skilda behov av fortbildning och

kompetensutveckling för att utöva läraryrket. Årligen bör efter

utvecklingssamtal en individuell utvecklingsplan, i vilken

fortbildningsbehoven redovisas, upprättas för varje lärare. Vad

utskottet har anfört om lärarnas fortbildning bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

35. beträffande lärarnas fortbildning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkandena

6 och 7 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub330,

1994/95:Ub693 yrkande 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 17 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

29. Lärarnas fortbildning (mom. 35)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "I den" och slutar med "yrkande 17." bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att fortbildning är en nyckelfråga

för svensk utbildning. En kontinuerlig, väl strukturerad

fortbildning är en viktig del i en skolverksamhet av hög

kvalitet. Utskottet ser med tillfredsställelse på att skolans

inre arbete nu sätts i fokus på sätt som regeringen anger i

propositionen. Det måste dock innefatta lärarnas möjlighet att

genom fort- och vidareutbildning motsvara de krav som ställs.

Utskottet anser att lärarnas fort- och vidareutbildning måste

vara en viktig del i den översyn av lärarutbildningen som

regeringen aviserat i propositionen. Vad utskottet nu anfört om

lärarnas fortbildning bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

35. beträffande lärarnas fortbildning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub330 och med

anledning av motionerna 1994/95:Ub340 yrkandena 6 och 7,

1994/95:Ub693 yrkande 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 17 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

30. Lärarnas fortbildning (mom. 35)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "I den" och slutar med "yrkande 17." bort ha

följande lydelse:

Skolan har under relativt kort tid genomgått stora

organisatoriska förändringar. Personalens kreativitet och

energi måste nu inriktas mot att utveckla skolans inre arbete.

För att kunna möta dessa krav finns enligt utskottets mening

behov av att förstärka och höja kvaliteten i

lärarfortbildningen. En särskild utredning bör därför

tillsättas med uppdrag att utvärdera och se över både

lärarutbildningen och lärarfortbildningen. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706

yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

35. beträffande lärarnas fortbildning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 17

och med anledning av motionerna 1994/95:Ub330, 1994/95:Ub340

yrkandena 6 och 7 och 1994/95:Ub693 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

31. Lärarnas fortbildning (mom. 35)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "I den" och slutar med "yrkande 17." bort ha

följande lydelse:

Med tanke på förändringshastigheten i samhället och den

ständigt förändrade lärarrollen är fortbildningen mycket

viktig. Utskottet vill peka på vikten av att kommuner och

styrelser för fristående skolor avsätter tillräckliga resurser

för kontinuerlig fortbildning av lärarna. Lärarnas behov av

fortbildning, inte bara i de traditionella skolämnena utan

också i uppgiften att medverka i elevernas hela

personlighetsutveckling måste tillgodoses. Fortbildning skall

inrymma också rent personlighetsutvecklande inslag vid sidan av

fördjupning av ämneskunskaper och pedagogik och av

utvecklingsarbete. Vad utskottet anfört om lärarnas

fortbildning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

35. beträffande lärarnas fortbildning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub693 yrkande 7

och med anledning av motionerna 1994/95:Ub330, 1994/95:Ub340

yrkandena 6 och 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 17 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

32. Lärarcertifikat/lärarlegitimation (mom. 36)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 30 slutar med

"förevarande yrkandena." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en ordning med

någon form av lärarcertifikat bör införas. Ett lärarcertifikat

bör innehålla flera delar, examensbevis från föreskriven

lärarutbildning, genomgången fortbildning och eventuell

yrkespraktik. Lärarcertifikatet bör tidsbegränsas och medföra

en skyldighet för skolan att se till att läraren under perioden

får fort- och vidareutbildning enligt en individuell

utvecklingsplan som bör göras för varje lärare. Läraren skall

vara skyldig att genomgå erforderlig fortbildning. Utskottet

vill framhålla att med införande av lärarcertifikat skapas ett

system för kontinuerlig kvalitetskontroll och kompetenshöjning

samtidigt som läraryrkets status höjs. Regeringen bör utreda

frågan om lärarcertifikat närmare och återkomma till riksdagen

med förslag. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkande 9 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

36. beträffande lärarcertifikat/lärarlegitimation

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkande 9

och med anledning av motion 1994/95:Ub693 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

33. Lärarcertifikat/lärarlegitimation (mom. 36)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 30 slutar med

"förevarande yrkandena." bort ha följande lydelse:

Utskottet vill peka på att nyutbildade lärare ofta lämnas att

på egen hand klara av sitt krävande arbete. Enligt utskottets

mening bör erfarna lärare tjänstgöra som rådgivare och

handledare åt nyutbildade lärare under deras första

tjänstgöringsår. Detta skulle sedan leda fram till någon form

av lärarlegitimation, vilket sannolikt skulle höja yrkets

status. Vad utskottet nu har anfört om lärarlegitimation bör

riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub693 yrkande 5 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

36. beträffande lärarcertifikat/lärarlegitimation

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub693 yrkande 5

och med anledning av motion 1994/95:Ub340 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

34. Karriärvägar för lärare (mom. 37)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny

Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 6." bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill framhålla vikten av att kommunerna erbjuder

möjligheter till karriär och kompetensutveckling för lärarna.

En lärare som har skaffat sig högre kompetens eller visat

pedagogisk skicklighet bör ges möjlighet till avancemang utan

att behöva bli skolledare inom skolan. Skickliga pedagoger kan

leda det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan och även på

andra skolor. Utskottet vill också peka på att i den nya

gymnasieskolan behövs programansvariga lärare för att hålla

samman ett program både innehållsmässigt och ämnesövergripande

samt organisatoriskt och pedagogiskt. Till en tjänst med

pedagogiskt ledar- och utvecklingsansvar kan kopplas ett

särskilt ansvar för att stötta andra lärare i deras lärarroll.

Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

37. beträffande karriärvägar för lärare

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315

yrkande 1, 1994/95:Ub340 yrkande 8 och 1994/95:Ub693 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

35. Forskarutbildade lärare (mom. 38)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

börjar med "Riksdagen har" och på s. 31 slutar med "yrkande

10." bort ha följande lydelse:

Riksdagen har vid upprepade tillfällen behandlat frågan om

fler forskarutbildade lärare i gymnasieskolan utan att någon

markant förändring skett. Utskottet finner att det nu är hög

tid att frågan djupgående analyseras. Regeringen bör i

samarbete med Svenska kommunförbundet utreda orsakerna till att

kommunerna och skolorna inte agerar mer kraftfullt för att få

fler forskarutbildade lärare. Resultatet bör redovisas för

riksdagen. Vad utskottet har anfört om åtgärder för att få fler

forskarutbildade lärare bör riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 2 och 1994/95:Ub340 yrkande 10

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

38. beträffande forskarutbildade lärare

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315

yrkande 2 och 1994/95:Ub340 yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

36. Utbildningen av lärare i yrkesämnen (mom. 39)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Regeringen har" och slutar med "yrkande 12." bort

ha följande lydelse:

Utskottet noterar att regeringen i propositionen meddelar att

den avser att ta initiativ till en översyn av

lärarutbildningen. Utskottet vill dock peka på att det, när det

gäller lärare i yrkesämnen, redan finns ett färdigt underlag --

betänkandet Höj Ribban! Lärarkompetens för yrkesutbildning (SOU

1994:101) -- varför detta område bör kunna behandlas skyndsamt.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla följande.

Under de senaste åren har kraven på de anställdas kompetens

ökat kraftigt i arbetslivet, inte minst i fråga om den

teoretiska kompetensen. Detta beror bl.a. på den tekniska

utvecklingen. Innehållet i arbetet och en förändrad

arbetsorganisation med arbetslag kräver högre och bredare

kompetens. Av bl.a. denna anledning har yrkesutbildningen i den

reformerade gymnasieskolan betydligt större teoretiskt inslag i

yrkesämnena än tidigare. Mot denna bakgrund är det nödvändigt

att höja kraven på teoretisk kompetens för blivande lärare i

yrkesämnen. I betänkandet Höj Ribban! finns förslag om höjda

krav på teoretisk utbildning för antagning till

lärarutbildning. Mot denna bakgrund bör riksdagen med bifall

till motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 4 och 1994/95:Ub901

yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet har anfört om utbildningen av lärare i yrkesämnen.

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

39. beträffande utbildningen av lärare i yrkesämnen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub340

yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

37. Översyn av myndighetsorganisationen på skolområdet (mom.

40)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Regeringen informerar" och på s. 32 slutar med "bör

avslås." bort ha följande lydelse:

Regeringen informerar i propositionen om att en översyn för

närvarande görs inom Utbildningsdepartementet av relationerna

såvitt avser arbete, ansvar och kompetens mellan skolans

myndigheter samt mellan dessa och och departementet (s. 43).

Denna översyn görs dels med några års erfarenhet av det nya

styrsystemet och den nya myndighetsstrukturen, dels mot

bakgrund av förändrade behov och krav i ett EU-perspektiv.

Enligt utskottets mening borde en sammanslagning av de båda

myndigheterna på skolområdet möjliggöra en effektivisering,

samtidigt som den vore en naturlig konsekvens av den

integrering av handikappade elever i skolan som eftersträvas.

Riksdagens revisorer tog i sin granskningsrapport

(1993/94:RR11) bl.a. upp frågan om undervisningsrådens olika

roller. Att ett undervisningsråd vid ett tillfälle medverkar i

ett pedagogiskt projekt i kommunen och vid ett annat har den

grannlaga uppgiften att granska kommunens verksamhet eller

bereda ett akut tillsynsärende skapar risker för olyckliga

målkonflikter. Utskottet vill -- mot bakgrund av den ökade

betydelsen som tillsynsfrågorna måste få i det decentraliserade

styrsystemet och hittills gjorda erfarenheter -- framhålla att

tillsynen borde ske fristående från myndighetens övriga

uppgifter. Utskottet anser att en sådan organisatorisk

förändring skyndsamt bör utredas.

Vad utskottet har anfört om myndighetsorganisationen på

skolområdet bör riksdagen med bifall till motionerna

1994/95:Ub339 yrkande 10 och 1994/95:Ub906 yrkande 17 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

40. beträffande översyn av myndighetsorganisationen på

skolområdet

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub339

yrkande 10 och 1994/95:Ub906 yrkande 17 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

38. Skolverkets roll som tillsynsmyndighet (mom. 41)

Marie Wilén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 6."

bort ha följande lydelse:

Kommunerna har numera ansvaret för att verksamheten i skolan

bedrivs enligt de mål som staten anger i skollag, läroplaner

etc. Utskottet vill framhålla vikten av att elevernas

individuella behov sätts i centrum vid planering av utbildning

för funktionshindrade. Det är viktigt att kommunernas

skolplaner på det här området anger tydliga mål som går att

uppnå och utvärdera och att en budget kopplas till de olika

åtgärderna. En viktig förutsättning i den decentralisering och

mål- och resultatstyrning som skett inom skolan är att

tillsynen fungerar. Utskottet kan konstatera att regeringen i

regleringsbrev för budgetåret 1994/95 lagt fast att

Skolverket skall prioritera insatser för en ökad tillsyn över

det offentliga skolväsendet. Utskottet finner det emellertid

angeläget att regeringen aktivt följer hur tillsynen i skolan

fungerar. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall

till motion 1994/95:So294 yrkande 6 och med anledning av

motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 9 samt 1994/95:Ub905 yrkandena

10 och 11 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

41. beträffande Skolverkets roll som tillsynsmyndighet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So294 yrkande 6

och med anledning av motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 9 samt

1994/95:Ub905 yrkandena 10 och 11 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört,

39. Konsulentorganisationen vid Statens institut för

handikappfrågor i skolan (mom. 43)

Marie Wilén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33

börjar med "Utskottet har" och på s. 34 slutar med "yrkande 7."

bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågan om

konsulentorganisationen vid SIH bl.a. i samband med

behandlingen av förra årets budgetproposition (prop.

1993/94:100 bil. 9, bet. UbU7). SIH erhöll därvid en ökning med

6,6 miljoner kronor av sitt anslag för en förstärkning av den

specialpedagogiska stödorganisationen. Utskottet vill framhålla

vikten av att det skapas en väl fungerande konsulentverksamhet

inte minst för flerhandikappade elever, så att alla elever får

en lämplig skolmiljö och en god skolundervisning. Vad utskottet

nu anfört om konsulentorganisationen bör riksdagen med bifall

till motion 1994/95:So294 yrkande 7 och med anledning av motion

1994/95:Ub366 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

43. beträffande konsulentorganisationen vid Statens

institut för handikappfrågor i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So294 yrkande 7

och med anledning av motion 1994/95:Ub366 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

40. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet

(mom. 48)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "Som utskottet" och slutar med "på 106 235 000

kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att stimulera elevernas

intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Särskilda

medel bör anslås för att utveckla läromedel i dessa ämnen.

Eftersom stoffet ofta upplevs som mycket abstrakt skulle

elevernas inlärning väsentligt kunna förbättras genom

visualisering. Utskottet anser därför att riksdagen med bifall

till motion 1994/95:Ub364 yrkande 6 bör anslå 10 000 000 kr

till försöksverksamhet för att snabbare kunna utveckla sådan

programvara.

dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

48. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling

av skolväsendet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1994/95:Ub364 yrkande 6 till Stöd för

utveckling av skolväsendet för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

116 235 000 kr,

41. Teknikens hus i Luleå (mom. 50)

Marie Wilén (c) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37

börjar med "Teknikens hus" och på s. 38 slutar med "och

1994/95:Ub360." bort ha följande lydelse:

Teknikens hus i Luleå har sedan budgetåret 1991/92 fått

särskilda medel avsatta för sin fortbildningsverksamhet inom

ramen för fortbildningsanslaget. Utskottet anser att

verksamheten som bedrivs av Teknikens hus är mycket värdefull.

Teknikens hus har lyckats med att med genomtänkt metodik

använda vardagens teknik för att väcka nyfikenhet och tekniskt

intresse. Utskottet anser i likhet med motionärerna att

Teknikens hus även fortsättningsvis bör särbehandlas och

erhålla öronmärkta medel ur anslaget. Utskottet anser således

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkande 17

och med anledning av motionerna 1994/95:Ub322 och 1994/95:Ub360

bör ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om

medelstilldelning till Teknikens hus i Luleå.

dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

50. beträffande Teknikens hus i Luleå

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkande 17

och med anledning av motionerna 1994/95:Ub322 samt

1994/95:Ub360 ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

42. Ytterligare besparingar under anslaget Genomförande av

skolreformer (mom. 53)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 18."

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att arbetet med att informera om de nya

läroplanerna, kursplanerna och betygssystemen pågår under

innevarande år. Därefter beräknas större delen av

implementeringen vara genomförd. Enligt utskottets mening bör

därför anslaget minskas med ytterligare 10 miljoner kronor år

1998. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Ub906 yrkande 18 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

53. beträffande ytterligare besparingar under anslaget

Genomförande av skolreformer

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 18

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

43. Anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom

det kommunala skolväsendet m.m. (mom. 55)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Utskottet vill" och på s. 42 slutar med

"1 644 605 000 kr." bort ha följande lydelse:

Även utskottet vill erinra om att den förra regeringen

uppdrog åt en särskild utredare att ta fram underlag för beslut

om avancerad eftergymnasial yrkesutbildning. Utskottet delar

motionärernas uppfattning om en felaktig prioritering av

regeringen mot bakgrund av att förslag om sådan utbildning

saknas i propositionen. I stället förordas av regeringen en rad

mycket kortsiktiga utbildningsinsatser, motiverade av

arbetsmarknadspolitiska skäl. Såvitt avser nu förevarande

anslag avstyrker utskottet såväl förslaget att medel för

basårsplatser skall anvisas för att sådana skall kunna anordnas

inom den kommunala vuxenutbildningen som förslaget om medel för

24 000 extra platser inom den kommunala vuxenutbildningen. Som

motivering för sitt ställningstagande hänvisar utskottet till

motionärernas motivering för avslag på regeringens förslag.

Utskottet förordar i stället att särskilda medel anvisas

under en speciell anslagspost avseende platser inom avancerad

eftergymnasial yrkesutbildning som innehåller såväl

yrkesutbildning som teoretiska vidarestudier. I en första etapp

bör 20 000 utbildningsplatser kunna åstadkommas. För ändamålet

bör riksdagen nu anvisa 600 miljoner kronor. En stor del av nu

ifrågavarande utbildningar bör ges i samverkan med företagen. I

de fall där företag engageras bör det normalt kunna förutsättas

att dessa också tar ett ekonomiskt ansvar efter de riktlinjer

som anges i motion 1994/95:Ub901. Reglerna för utbildningen bör

vara sådana att de passar företag och utbildningsanordnare av

varierande inriktning och storlek.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att medel

inte beräknas för basårsplatser inom komvux och för extra

platser inom komvux (- 592 200 000 kr). I stället bör en

anslagspost föras upp under anslaget avseende avancerad

eftergymnasial yrkesutbildning i samverkan med företag

(+ 600 000 000 kr). Riksdagen bör sålunda med bifall till

motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 15 i denna del och 26 och

1994/95:Ub906 yrkande 4 samt med anledning av motion

1994/95:Ub906 yrkandena 1 och 2 till Bidrag till viss

verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. anvisa

1 652 405 000 kr.

dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

55. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till viss

verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901

yrkandena 15 i denna del och 26 samt 1994/95:Ub906 yrkande 4,

med anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkandena 1 och 2 och med

avslag på regeringens förslag dels till Bidrag till viss

verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 1 652 405 000 kr, dels som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om särskild

anslagspost,

44. Basårsplatserna (mom. 56, motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 43

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och 14." bort ha

följande lydelse:

Utskottet har i det föregående utvecklat sin syn på basåret

och därvid förordat en ordning som innebär att basårsplatser

endast skall anordnas inom högskolan. Utskottet avstyrker

därmed yrkandena 12 och 14 i motion 1994/95:Ub624.

45. Basårsplatserna (mom. 56)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och 14." bort ha

följande lydelse:

Utskottet finner det i likhet med motionärerna ändamålsenligt

att föra över samtliga basårsplatser till den kommunala

vuxenutbildningen. Det bör vara möjligt att genom nära

samverkan med kommunerna och högskolorna så långt som möjligt

garantera en högskoleplats åt de som genomgått basåret.

Utskottet tillstyrker sålunda bifall till yrkandena 12 och 14 i

motion 1994/95:Ub624.

dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

56. beträffande basårsplatserna

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkandena

12 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

46. Ekologiskt basår (mom. 57)

Gunnar Goude (mp) och Marie Wilén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion

1994/95:Ub318." bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget om inrättande av ett

ekologiskt basår. Det finns ett stort behov av ökad kunskap i

ekologi vid övergången in i kretsloppssamhället, en övergång

som är nödvändig och som redan har påbörjats. Utskottet finner

det olyckligt att resurser motsvarande basår motsvarande

utbildningen i den grupp av ämnen som finns representerade vid

naturbruksgymnasierna inte finns avsatta i propositionen.

Riksdagen bör bifalla motion 1994/95:Ub318 och som sin mening

ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om ekologiskt

basår.

dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

57. beträffande ekologiskt basår

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub318 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

47. Utbildningscheckar (mom. 58)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Enligt 11 kap." och på s. 43 slutar med "yrkande

13." bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att medel bör

avsättas för fortsatt och ökat nyttjande av systemet med

utbildningscheckar. Regeringen bör föranstalta om sådana

åtgärder att detta sker.

Vad utskottet har anfört om medel för utbildningscheckar bör

riksdagen med bifall till de båda förevarande motionsyrkandena

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

58. beträffande utbildningscheckar

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901

yrkande 17 och 1994/95:A215 yrkande 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

48. Utbildningsinsatser inriktade på miljöområdet (mom. 59)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 34." bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens allmänna inställning när det

gäller arbetslöshetsåtgärder i form av utbildningsinsatser.

Utskottet vill stryka under att den ökade utbildningsresursen

innebär en unik möjlighet att skapa ett kunnande i landet som

gynnar omställningen av det svenska samhällets långsiktiga

hållbarhet. En sådan utveckling skulle gynnas om regeringen

överförde en större andel av resurserna direkt till redan

befintliga utbildningsenheter. En stor del av

utbildningsinsatserna bör inriktas på miljöfrågor i enlighet

med vad motionärerna förordar. Utskottet anser att utbildningar

med denna inriktning bör prioriteras, så att Sverige står väl

rustat att möta framtidens stora problem. Riksdagen bör få

tillfälle att deltaga i planeringen av vuxenutbildningen, så

snart en utvärdering av redan vidtagna åtgärder föreligger.

Vad utskottet har anfört om utbildningsinsatser med

inriktning på miljöområdet bör riksdagen med bifall till motion

1994/95:Ub905 yrkande 34 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

59. beträffande utbildningsinsatser inriktade på

miljöområdet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkande 34

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

49. Tillkännagivande om likställighet mellan Lundsbergs skola

och övriga riksinternatskolor (mom. 70)

Inger Davidson (kds) och Marie Wilén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "som riksinternat."

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen utan hinder av den förestående

översynen av den nuvarande ordningen med riksinternatskolor bör

uttala sig för att Lundsbergs skola framdeles skall jämställas

med de två övriga riksinternatskolorna i bidragshänseende.

Utskottet tillstyrker där med bifall till motion 1994/95:Ub352.

dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

70. beträffande tillkännagivande om likställighet mellan

Lundsbergs skola och övriga riksinternatskolor

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub352 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

50. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av fristående

skolor (mom. 71)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47

börjar med "Utskottet har" och slutar med "274 625 000 kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att regeringen förra året beslutade att

ge Lundsbergs skola ställning som riksinternatskola.

Riksinternatskolorna regleras mer än fristående skolor och får

utöver ett riktat statsbidrag även bidrag till

internatverksamheten. Lundsbergs skola kunde inte räkna med

detta senare bidrag för innevarande budgetår. Utskottet anser

till skillnad från regeringen att den aviserade översynen av

ordningen med riksinternatskolor inte skall hindra att

Lundsbergs skola erhåller medel i enlighet med motionärernas

förslag. Riksdagen bör sålunda med bifall till motion

1994/95:Ub906 yrkande 3 öka anslaget i jämförelse med

regeringens förslag med 4 miljoner kronor.

dels att moment 71 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

71. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften

av fristående skolor

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 3

och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till

driften av fristående skolor för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

278 625 000 kr.

Översikt av utskottets behandling av motionerna

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Proposition 1994/95:100 bilaga 9 2

Motionerna 4

Utskottet 13

1. Det inre arbetet i skolan m.m. 13

2. Utvecklingen i gymnasieskolan m.m. 19

3. Vuxenutbildning 24

4. Översyn av lärarutbildningen m.m. 27

5. Statens skolverk 31

6. Statens institut för handikappfrågor i skolan 33

7. Skolutveckling och produktion av läromedel för

elever med handikapp 35

8. Stöd för utveckling av skolväsendet 36

9. Forskning inom skolväsendet 36

10. Fortbildning m.m. 37

11. Genomförande av skolreformer 38

12. Särskilda insatser på skolområdet 39

13. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala

skolväsendet m.m. 40

14. Sameskolor 43

15. Specialskolor m.m. 43

16. Statens skolor för vuxna 44

17. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. 45

18. Bidrag till driften av fristående skolor 45

Hemställan 47

Reservationer 53

1. Allmänt om det inre arbetet i skolan (m) 53

2. Elev- och föräldrainflytande i skolan (kds, fp) 54

3. Elev- och föräldrainflytande i skolan (c) 55

4. Kulturverksamhet i skolan (c) 55

5. Invandrarelevernas kunskaper i svenska (m, kds) 56

6. Återinförande av sektorsbidraget (v) 56

7. Skolplikten (c, fp) 57

8. Skolplikten (kds) 57

9. Kursutformad gymnasieskola, m.m. (m) 58

10. Utvärdering av en kursutformad gymnasieskola (v) 58

11. Kärnämnena (m, kds) 59

12. Tilläggsdirektiv för Gymnasieskolkommittén (mp) 59

13. Åtgärder för att förmå ungdomar att genomgå

gymnasieutbildning (m, kds) 60

14. Lärlingsutbildningen (m, c, fp) 60

15. Företagarutbildning som nationellt program

(kds, c). 61

16. Rekryteringen till industriprogrammet, m.m.

(m, kds, c, fp) 61

17. Undervisning på entreprenad, m.m. (m) 62

18. Utbildningskonton (m, kds, fp) 63

19. Kommunernas ansvar för vuxenutbildning (m, fp) 63

20. Flexibel studietakt (kds, fp) 64

21. Ny form av kvalificerad eftergymnasial utbildning

(m) 64

22. Översyn av lärarutbildningen (m) 65

23. Olika vägar till läraryrket (m, fp) 65

24. Jämnare könsfördelning vid lärarutbildning (m) 66

25. Antagning till lärarutbildning (m, kds) 67

26. Teknisk utbildning och informationsteknik inom

lärarutbildningen (m, c, kds) 67

27. Praktikdelen m.m. i lärarutbildningen (kds) 68

28. Lärarnas fortbildning (m) 68

29. Lärarnas fortbildning (fp) 69

30. Lärarnas fortbildning (v) 69

31. Lärarnas fortbildning (kds) 70

32. Lärarcertifikat/lärarlegitimation (m) 70

33. Lärarcertifikat/lärarlegitimation (kds) 71

34. Karriärvägar för lärare (m, fp, kds) 71

35. Forskarutbildade lärare (m) 72

36. Utbildningen av lärare i yrkesämnen (m) 72

37. Översyn av myndighetsorganisationen på skolområdet

(m) 73

38. Skolverkets roll som tillsynsmyndighet (c) 74

39. Konsulentorganisationen vid Statens institut för

handikappfrågor i skolan (c) 74

40. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av

skolväsendet (v) 75

41. Teknikens hus i Luleå (c, fp) 75

42. Ytterligare besparingar under anslaget Genomförande

av skolreformer (m, fp) 76

43. Anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet

inom det kommunala skolväsendet m.m. (m) 76

44. Basårsplatserna (m) 77

45. Basårsplatserna (fp) 78

46. Ekologiskt basår (c, mp) 78

47. Utbildningscheckar (m) 79

48. Utbildningsinsatser inriktade på miljöområdet

(mp) 79

49. Tillkännagivande om likställighet mellan Lunds-

bergs skola och övriga riksinternatskolor

(c, kds) 80

50. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av

fristående skolor (m, fp) 80

Bilaga

Översikt av utskottets behandling av motionerna 81