Bet. 1994/95:UbU11

Utbildningsutskottets betänkande

1994/95:UBU11

Ny högskola i Stockholms län

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1994/95:100 bilaga 9

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

UbU11

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en ny högskola,

Södertörns högskola, inrättas i södra delen av Stockholms län.

Den nya högskolan får sin huvudsakliga lokalisering i

anslutning till den akademiska infrastruktur som redan finns

etablerad runt Huddinge sjukhus. Viss utbildning bör vara

förlagd till andra Södertörnskommuner. Därutöver bör redan

tidigt lokala studiecentra ingå i högskolans verksamhetsidé.

Södertörns högskola skall, i enlighet med vad regeringen har

förordat, byggas upp successivt och från år 1999 tillföras

resurser som motsvarar ca 4 000 helårsstudenter. Verksamheten

i området kring Huddinge sjukhus kommer därmed, om man inräknar

Karolinska institutets och Hälsohögskolans utbildningar, att

omfatta totalt 8 000 helårsstudenter år 1999. En

organisationskommitté skall göra de förberedelser som krävs.

Den nya högskolan bör kunna starta verksamheten den 1 januari

1996 och de första studenterna vara på plats hösten 1996.

Utbildningsutbudet vid högskolan bör till större delen vara

inriktat på ämnen inom de humanistiska och

samhällsvetenskapliga fakultetsområdena. Forskningen vid

högskolan förutsätts finansieras huvudsakligen genom den

särskilda stiftelse vars ändamål är att stödja forskning och

forskarutbildning inom områden med anknytning till

Östersjöregionen och Östeuropa vid en ny struktur för högre

utbildning i södra Stockholmsregionen.

Reservationer i fråga om uppbyggnaden av det nya lärosätet

och dess lokalisering har avgetts av m resp. mp. Centerpartiet

reserverar sig för att högskolan skall få fasta

forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill i en reservation att även

forskare vid andra högskolor skall få del av stiftelsemedlen

för forskning.

Proposition 1994/95:100 bilaga 9

Regeringen har i inledande avsnitt under littera C

(s. 90--96) föreslagit

4. att riksdagen godkänner att en ny högskola, Södertörns

högskola, inrättas i södra delen av Stockholms län,

5. att riksdagen med ändring av tidigare riksdagsbeslut

(bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) godkänner att en

tillfällig beslutsordning för vissa lokalförsörjningsfrågor i

Stockholmsområdet inte längre skall gälla.

Motionerna

1994/95:Ub601 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om högskolestruktur i södra Stockholm.

1994/95:Ub628 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att en ny högskola, Södertörns högskola i Huddinge, för

närvarande inte bör etableras.

1994/95:Ub699 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen fattar principbeslut om ett nytt

universitet i Storstockholm i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en konkret

utbyggnadsplan för det nya universitetet i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts under avsnittet Ny högskola i södra

delen av Stockholms län.

1994/95:Ub709 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalisering av den nya Lärarhögskolan i

Stockholm inom ramen för nya högskolan på Södertörn och att

placeringen bör bli i Södertälje.

1994/95:Ub717 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Södertälje skall jämställas med Haninge

i det fortsatta uppbyggnadsarbetet av en ny högskola på

Södertörn.

1994/95:Ub726 av Andreas Carlgren och Lennart Daléus (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om universitetsstruktur och

nätverkskaraktär,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser och en

bredare ämnesinriktning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en vidare decentralisering av

högskoleutbildningen i Stockholms län.

1994/95:A411 av Inger Koch och Margareta E Nordenvall (m)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av fler högskoleplatser till

Stockholmsområdet.

1994/95:A467 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om universitetsstruktur på Södertörn.

Utskottet

1. Bakgrund

I Stockholms län finns ett universitet och elva statliga

högskolor, nämligen Stockholms universitet, Karolinska

institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Danshögskolan,

Dramatiska institutet, Idrottshögskolan i Stockholm, Konstfack,

Kungl. Konsthögskolan, Lärarhögskolan i Stockholm, Kungl.

Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och

Teaterhögskolan i Stockholm. Budgetåret 1993/94 omfattade

utbildningarna vid universitetet och högskolorna, enligt vad

utskottet inhämtat, sammanlagt ca 40 000 helårsstudenter.

Lärosätena är alla belägna i Stockholms stad eller Solna.

Dock finns i dag viss statlig högre utbildning i den södra

delen av Stockholms län. Sålunda har Stockholms universitet för

närvarande ca 400 helårsstudieplatser förlagda till olika

kommuner på Södertörn, till större delen i Botkyrka och

Huddinge. Karolinska institutet har en betydande del av sin

verksamhet förlagd till Huddinge. Kungl. Tekniska högskolan

bedriver ingenjörsutbildning i flera kommuner, bl.a. i Haninge

och Södertälje. Lärarhögskolan i Stockholm har en mindre del av

verksamheten lokaliserad till Södertälje.

Sedan ett tiotal år har riksdagen så gott som årligen

behandlat förslag, oftast framlagda i motioner, om att bygga ut

den högre utbildningen i Stockholmsområdet och därvid förlägga

sådan utbildning till den södra delen av länet. Även

omlokalisering av befintlig utbildning från Stockholms

universitet i Frescati till den södra länsdelen har

aktualiserats. Bakgrunden till förslagen har varit att länets

statliga lärosäten har sin huvudsakliga verksamhet i

Stockholmsområdets norra del, vilket skapat en inomregional

obalans. Den låga genomsnittliga utbildningsnivån hos

befolkningen i de södra länsdelarna har påtalats, liksom

behovet av tillgång på välutbildad personal för att stimulera

utvecklingen inom näringslivet i dessa områden.

Angående behandlingen av frågan om utbyggnad av den högre

utbildningen i Stockholmsområdet kan i korthet nämnas följande.

En av regeringen på riksdagens begäran (UbU 1986/87:31, rskr.

352) tillkallad utredning föreslog i sitt betänkande (Ds

1989:33) en kraftig förstärkning, i olika former, av

högskoleutbildningen på Södertörn. Huvuddelen borde enligt

utredningen förläggas till Haninge. I budgetpropositionen år

1990 anslöt sig utbildningsministern till förslaget om en

koncentration till Haninge och angav som riktpunkt för den

fortsatta planeringen att Stockholms universitets utbildning på

Södertörn, inkl. de delar som Kungl. Tekniska högskolan kunde

komma att medverka i, borde ha en viss bestämd omfattning.

Utskottet ansåg i sitt av riksdagen godkända betänkande (bet.

1989/90:UbU18) att det ankom på de berörda högskoleenheterna

att själva pröva vilken högskoleutbildning som kunde förläggas

till Södertörn. Riksdagen borde inte fatta något beslut om

omfattningen. Våren 1993 ansåg regeringen (prop. 1992/93:169)

att det i utbildningsuppdraget till Stockholms universitet för

den förestående treårsperioden skulle ingå att universitetet

anordnar utbildning motsvarande minst 275 helårsstudenter per

år i anslutning till forskningsparken Novum i Huddinge.

Utskottet (bet. 1992/93:UbU14), som noterade detta, förutsatte

att regeringen noga följer utvecklingen när det gäller

högskoleutbildning på Södertörn. I november 1993 gav

utbildningsministern i uppdrag åt en sakkunnig inom

Utbildningsdepartementet att göra en förstudie rörande

möjligheterna att samlokalisera viss högre utbildning i

Stockholm till ett nytt campus. Förstudien redovisades i mars

1994 i rapporten Campus för mångfald, vari föreslogs att ett

nytt universitet skulle inrättas eller en fristående myndighet

med uppgift att beställa utbildning. Campus borde antingen

lokaliseras till innerstaden, och då i City eller på Södermalm,

eller utformas som ett mer traditionellt campus och lokaliseras

till Kvarnholmen i Nacka kommun.

Våren 1994 lade regeringen i proposition 1993/94:177 fram

förslag om att den fortsatta expansionen av högre utbildning i

Stockholmsområdet skulle ske inom ramen för en ny

universitetsstruktur. Denna borde få en inriktning som särskilt

främjar en förstärkning av de kulturella och ekonomiska banden

mellan Sverige och Östersjöregionen i övrigt. Förbättrade

förutsättningar för utbildning och forskning inom vårdområdet

bedömdes också såsom angelägna. Den nya universitetsstrukturen

föreslogs omfatta södra Stockholmsområdet. Regeringen ansåg sig

inte på detta stadium kunna ta närmare ställning i fråga om

lokaliseringen. Riksdagen lämnade regeringen begärt

bemyndigande att vidta förberedelseåtgärder för etablering av

en ny universitetsstruktur i Stockholmsområdet (bet.

1993/94:UbU12, rskr. 399).

Den av regeringen tillsatta organisationskommittén, benämnd

1994 års Stockholmskommitté, presenterade i september 1994 sitt

betänkande Kronan Spiran Äpplet En ny universitetsstruktur i

södra Stockholmsområdet (SOU 1994:127). Kommittén föreslog att

den nya verksamheten skulle organiseras som ett

nätverksuniversitet med tre campus förlagda intill Huddinge

sjukhus (Campus Spiran), i Haninge (Campus Äpplet) resp. i

Stockholms södra innerstad (Campus Kronan). Campus Kronan borde

lokaliseras till Södra Hammarbyhamnen i Stockholms stad

alternativt på Kvarnholmen i Nacka kommun, och till detta

campus föreslog kommittén att Lärarhögskolan i Stockholm samt

de konstnärliga högskolorna skulle samlokaliseras. Varje campus

borde kännetecknas av en egen utbildnings- och

forskningsprofil. Inom och mellan campus borde modern

informationsteknik (IT) tas i anspråk för att hålla kontakt. IT

borde även användas som stöd till distansutbildning i lokala

studiecentra.

2. Inrättandet av ett nytt lärosäte

I ett inledande avsnitt i budgetpropositionen om högre

utbildning och forskning framhåller regeringen att

Stockholmsområdet jämfört med landet i övrigt har en betydligt

mindre andel högskoleplatser i förhållande till befolkningens

storlek men också i förhållande till arbetslivets krav. För att

tillgodose arbetsmarknadens behov sker nu en kontinuerlig

inflyttning av högutbildad arbetskraft från andra regioner till

Stockholmsregionen. Vidare råder i Stockholmsområdet en

inomregional obalans med stora skillnader i utbildningsbakgrund

mellan befolkningen i olika delar av regionen. Andelen

studerande som går vidare från gymnasieskolan till högre

studier är mindre i söderkommunerna än i den norra länsdelen.

Regeringen föreslår därför att den högre utbildningen skall

byggas ut i Stockholmsområdet och att detta skall ske i den

södra regiondelen genom inrättandet av en ny självständig

högskola, Södertörns högskola.

En ny högskola är enligt regeringen den organisationsform som

bäst kan ta till vara de regionala intressen som finns i södra

delen av Stockholms län vad gäller högre utbildning. På

högskolan skall ställas samma kvalitetskrav som ställs på

övriga universitet och högskolor. Regeringen har gjort den

bedömningen -- mot bakgrund av de invändningar som gjorts under

remissbehandlingen mot kommittéförslaget om en nätverksstruktur

-- att en samlad organisation och lokalisering ökar

möjligheterna att nå en tillfredsställande kvalitet. Högskolan

bör därför byggas upp med sin huvudsakliga bas och ledning på

ett ställe.

Regeringen anser att det är naturligt att den nya högskolan

på Södertörn får sin huvudsakliga lokalisering i anslutning

till den akademiska infrastruktur som redan finns etablerad

runt Huddinge sjukhus. Viss utbildning bör dock förläggas till

Haninge. Därutöver bör redan tidigt lokala studiecentra ingå i

högskolans verksamhetsidé.

Södertörns högskola skall enligt förslaget i

budgetpropositionen byggas upp successivt och från år 1999

tillföras resurser som motsvarar ca 4 000 helårsstudenter.

Däri inräknas Stockholms universitets nuvarande verksamhet i

Huddinge, Botkyrka, Haninge och Södertälje, vilken skall föras

över till den nya högskolan. När Hälsohögskolan med 2 500

studerande flyttar till Huddinge, vilket Stockholms läns

landsting enligt propositionen beslutat, kommer verksamheten i

området kring Huddinge sjukhus -- inklusive Karolinska

institutets befintliga utbildningar med 1 500 studerande --

att omfatta totalt 8 000 helårsstudenter år 1999.

För att den nya högskolan skall kunna vara uppbyggd före

sekelskiftet bör planeringsarbetet påbörjas redan under våren

1995. Regeringen avser därför att ge tilläggsdirektiv till 1994

års Stockholmskommitté. En på så sätt tillsatt

organisationskommitté bör få i uppdrag att planera verksamheten

vid Södertörns högskola och göra de förberedelser som krävs

samt starta verksamheten och därvid fungera som uppdragsgivare

när det gäller grundutbildning som anordnas av andra

universitet och högskolor. Kommittén bör i sitt arbete samverka

med bl.a. Stockholms läns landsting och berörda kommuner,

Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till

Östersjöregionen och Östeuropa samt Stockholms universitet,

Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan.

Regeringen bedömer att verksamheten vid Södertörns högskola

kan starta den 1 januari 1996. Genom organisationskommittén bör

sammanlagt 1 000 platser kunna utannonseras våren 1996 och de

första studenterna vara på plats i provisoriska lokaler hösten

1996. Kostnaderna för förberedelser och för de 500 första

studenterna har beräknats till sammanlagt 27 miljoner kronor.

Medlen har i budgetpropositionen beräknats under anslaget C 46.

Övriga utgifter inom grundutbildning. Vidare bör enligt

regeringen resurser för 500 studenter överföras från Stockholms

universitets anslag för grundutbildning under budgetåret. Som

en planeringsförutsättning bör gälla att 2 000 helårsstudenter

skall kunna erbjudas plats läsåret 1997/98 och 3 000

helårsstudenter under läsåret 1998/99. De första lokalerna med

plats för 4 000 studenter bör kunna vara inflyttningsklara

hösten 1999. Utbyggnaden bör varaktigt finansieras genom en

omfördelning av resurser.

I fråga om utbildningsutbudet vid högskolan bör detta enligt

propositionen huvudsakligen vara inriktat på ämnen inom de

humanistiska och samhällsvetenskapliga fakultetsområdena och

endast till mindre del omfatta laborativa ämnen. Regeringen

anför att det dock bör ankomma på organisationskommittén och

senare på ledningen för den nya högskolan att överväga och

fatta beslut om den närmare inriktningen. -- Högskolans

forskningsorganisation bör byggas ut i samma takt och i samma

omfattning som kommer att gälla för övriga högskolor av

motsvarande storlek. Forskningen förutsätts finansieras

huvudsakligen genom den särskilda stiftelse vars ändamål är att

finansiera forskning och forskarutbildning inom områden med

inriktning på Östeuropa och Östersjöregionen vid en ny struktur

för högre utbildning i södra Storstockholm (se nedan avsnitt

4). Även den särskilda stiftelse vars ändamål är att stödja

bl.a. forskning på vårdområdet förutsätts bidra till

finansieringen av forskningen och forskarutbildningen.

Det förslag som regeringen nu lägger fram innebär att ett

nytt lärosäte skall inrättas i Stockholms län.

Enligt motion 1994/95:Ub628 (kds) yrkande 1 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna att en ny högskola,

Södertörns högskola i Huddinge, för närvarande inte bör

etableras. Motionären hävdar att Stockholmsområdet redan är

relativt sett väl försörjt med möjligheter till högre

utbildning. En utveckling av Linköpings universitet till ett

gemensamt universitet för såväl Linköping som Norrköping skulle

definitivt vara att föredra framför en ny etablering i

Huddinge. Dessutom, anför motionären, har forskning som rör

Östersjöområdet en betydligt mer naturlig anknytning till

Norrköping än vad någonsin Huddinge kan få.

Utskottet vill uttrycka sin tillfredsställelse med att den i

många år diskuterade frågan om en utbyggnad av

högskoleutbildningen i Stockholms län nu får sin lösning.

Behovet av en förstärkning av den högre utbildningen i

Stockholmsregionen är sedan länge känt. Utskottet kan alltså

inte dela den bedömning som görs i motion 1994/95:Ub628 yrkande

1. Utskottet tillstyrker att riksdagen slutligt tar ställning

för att ett nytt lärosäte skall inrättas i Stockholms län och

med avslag på motionsyrkandet godkänner regeringens förslag i

denna del.

Utskottet övergår nu till att behandla frågor rörande

lokalisering och uppbyggnad av det nya lärosätet.

Som alternativ till etableringen i Huddinge av en högskola

med i första hand regionala uppgifter förordas i motion

1994/95:Ub699 (m) yrkande 1 att beslut nu fattas om etablering

av ett nytt universitet i Storstockholm. Enligt motionen bör

centrum för det nya universitetet förläggas till antingen

Kvarnholmen i Nacka eller Södra Hammarbyhamnen i Stockholm. Dit

bör också merparten av de konstnärliga högskolorna förläggas,

liksom Lärarhögskolan. En forskningsorganisation med Östersjö-

och Östeuropainriktning bör byggas upp med ambitionen att

tillskapa en i ett internationellt perspektiv unik

forskningsmiljö. I Haninge bör teknisk utbildning förstärkas. I

Huddinge har medicinsk utbildning och vårdutbildning goda

möjligheter till expansion, i synnerhet om Stockholms läns

landsting förlägger sin vårdutbildning till Huddinge. Den rent

geografiska lokaliseringen är, påpekar motionärerna, inte

oväsentlig för ett lärosätes attraktivitet. Kvarnholmen/Södra

Hammarbyhamnen har enligt deras mening särskilda företräden.

Enligt yrkande 2 i samma motion bör regeringen återkomma till

riksdagen med en plan för hur uppbyggnaden av det nya

universitetet skall ske i enlighet med vad som anförts i

motionen.

Tillskapandet av en gemensam högskoleenhet i södra Stockholm

bör enligt motion 1994/95:Ub601 (c) yrkande 7 inte innebära att

utbildningen koncentreras på ett enda ställe. En utbyggnad bör

i stället äga rum vid flera utbildningsorter i regiondelen.

Därför bör, anför motionärerna, den forskning och utbildning

som redan finns i Södertälje, Botkyrka, Huddinge och Haninge

vidareutvecklas. I motion 1994/95:Ub726 (c) yrkande 1 betonas

att strategin för satsningen på Södertörns högskola bör vara

att stärka och utveckla den vetenskapliga verksamhet som redan

finns vid Novum i Huddinge och komplettera denna med ett

utbyggt utbildningsuppdrag. Inriktningen bör alltså vara att

där bygga upp en framtida universitetsstruktur. Samtidigt bör

det framtida universitetets nätverkskaraktär betonas. Det

innebär att högskoleutbildningen bör förstärkas och framtida

universitetsinstitutioner planeras också i Södertälje, Botkyrka

och Haninge. -- I motion 1994/95:A467 (fp) yrkande 7 pläderas

för att den nu föreslagna högskolan på Södertörn långsiktigt

planeras som ett modernt nätverksuniversitet med tyngdpunkten

och centrum på Novum i Huddinge. Det påpekas i motionen att

Novum bl.a. har goda kommunikationer och bra tillgänglighet

inte bara från närområdet utan även från hela Mälarregionen.

Södertälje bör enligt motion 1994/95:Ub717 (mp) jämställas

med Haninge i det fortsatta uppbyggnadsarbetet av en ny

högskola på Södertörn. Det är enligt motionären förvånande att

i propositionen endast nämns att organisationskommittén,

förutom att bygga upp högskolans huvudsakliga bas i Huddinge,

särskilt bör beakta att viss utbildning skall förläggas till

Haninge. Också i Södertälje finns högre utbildning etablerad.

Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta den bedömning som

regeringen gjort i fråga om lokaliseringen och uppbyggnaden av

högskoleutbildningen i den nya Söderstrukturen. Som redovisats

i propositionen har flera remissinstanser, däribland Stockholms

universitet, ställt sig tveksamma till kommittéförslaget om en

nätverksstruktur. Det nya lärosätet i länet bör enligt

utskottets mening byggas upp i form av en ny högskola vid

Huddinge sjukhus/Novum med viss utbildning förlagd till andra

Södertörnskommuner. Utskottet vill understryka betydelsen av

att utbildning erbjuds också vid lokala studiecentra. Utskottet

föreslår således att riksdagen med avslag på motionerna

1994/95:Ub601 yrkande 7, 1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Ub717, 1994/95:Ub726 yrkande 1 samt 1994/95:A467

yrkande 7 godkänner att en ny högskola, Södertörns högskola,

inrättas i södra delen av Stockholms län.

I motion 1994/95:Ub726 (c) yrkande 2 anförs att förslagen i

budgetpropositionen om en ny högskola på Södertörn är

otillräckliga. Motionärerna vill att högskolan skall få fasta

forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning än den av

regeringen angivna. Utbildningsutbudet bör inte begränsas till

det renodlat humanistiska och samhällsvetenskapliga området

utan även ligga inom teknik, biologi och andra

naturvetenskaper, informatik, logistik och ekonomi.

Inriktningen på de nya studerandeplatserna bör vara sådan att

ökningen stärker Novum i Huddinge som universitetsområde för

högre utbildning i den södra delen av regionen.

Utskottet anser, i likhet med vad regeringen anfört i

propositionen, att det bör ankomma på styrelsen för den nya

högskolan och inledningsvis organisationskommittén att överväga

och fatta beslut om den närmare ämnesinriktningen och

utbildningsutbudet. Utskottet förutsätter att högskolan i

utbildningen kommer att samverka med de utbildningar som

bedrivs av Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan.

Utskottet vill vidare peka på att i organisationskommitténs

uppdrag, som det beskrivs i propositionen, avses ingå att dra

upp riktlinjer för och lämna förslag till

fakultetsorganisation. Med det anförda bör riksdagen enligt

utskottets mening avslå motion 1994/95:Ub726 yrkande 2.

Riksdagen bör enligt motion 1994/95:Ub709 (mp) göra ett

uttalande om att Lärarhögskolan i Stockholm inom ramen för

den nya högskolan på Södertörn bör lokaliseras till

Södertälje.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen haft att behandla

frågor rörande lokaliseringen av Lärarhögskolan i Stockholm,

senast under våren 1994 (bet. 1993/94:UbU12 s. 38). Då erinrade

utskottet om att lokalförsörjningsansvaret numera åvilar resp.

lärosäte. Det ankommer därmed på styrelsen för Lärarhögskolan i

Stockholm att ta initiativ till att lösa högskolans

lokalproblem. Riksdagen borde därför enligt utskottets mening

inte ingripa i denna fråga. Med samma motivering avstyrker

utskottet nu motion 1994/95:Ub709. Utskottet vill tillägga att

Lärarhögskolan i Stockholm inte omfattas av det nu aktuella

regeringsförslaget om Södertörns högskola.

3. Högskoleutbildning i Stockholms län i övrigt

Behovet av att decentralisera den högre utbildningen också i

övriga Stockholms län måste tillgodoses, anförs det i motion

1994/95:Ub726 (c) yrkande 3. Det bör ske genom att

högskolekurser i ökad utsträckning läggs ut från Stockholms

universitet, Kungl. Tekniska högskolan och regionens olika

fackhögskolor. Därigenom skulle ett nätverk av högskolecentra

kunna skapas med orter som Norrtälje, Märsta, Jakobsberg, Täby

och Nynäshamn. Motionärerna anser att regeringen bör uppdra åt

Länsstyrelsen i Stockholms län att i samverkan med berörda

högskolor och kommuner planera en sådan decentralisering. -- I

motion 1994/95:A411 (m) yrkande 2 anmärks att

Stockholmsregionens näringsliv, med många små kunskapsföretag,

är beroende av välutbildade medarbetare. Det finns därför ett

behov av fler högskoleplatser till Stockholmsområdet.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte ett

motsvarande yrkande om decentraliserad högskoleutbildning i

Stockholms län (bet. 1993/94:UbU12 s. 36). Bland annat framhöll

utskottet betydelsen av att det finns olika former av

decentraliserad utbildning och distansundervisning och det

ansvar som faller på universiteten och de tekniska högskolorna

i detta sammanhang. Utskottet ansåg inte att ansvaret när det

gäller Stockholmsområdet borde överflyttas på länsstyrelsen.

Frågor om lokala studiecentra är uppmärksammade i

utredningsarbetet kring det nya lärosätet i Stockholms län.

Enligt betänkandet Kronan Spiran Äpplet (SOU 1994:127 s. 63)

bör lokala studiecentra inrättas på flera orter i såväl norra

som södra länsdelen. Förslaget har följts upp i nu föreliggande

proposition, där regeringen anger att redan tidigt bör lokala

studiecentra ingå i den nya högskolans verksamhetsidé.

Utskottet utgår från att frågan kommer att fortsatt beredas i

organisationskommittén och avstyrker därmed motion

1994/95:Ub726 yrkande 3.

Syftet med yrkande 2 i motion 1994/95:A411 är enligt

utskottets mening tillgodosett med förslagen i propositionen om

det nya lärosätet och lokala studiecentra, varför också detta

motionsyrkande avstyrks.

4. Tilldelning av vissa stiftelsemedel för forskning

Efter bemyndigande av riksdagen (prop. 1993/94:177, bet.

UbU12, rskr. 399) beslutade regeringen den 23 juni 1994 att

bilda Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till

Östersjöregionen och Östeuropa samt att tillföra stiftelsen ett

kapital om 16,45 % av återstoden av de tillgångar från de

tidigare löntagarfonderna som förvaltades av Fond 92--94.

Enligt de stadgar som regeringen samtidigt antog har stiftelsen

till ändamål att stödja forskning och utbildning med denna

inriktning vid en ny struktur för högre utbildning i södra

Stockholmsregionen utan begränsningar till vissa discipliner.

I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 12 anförs kritik mot att

medel från Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning

till Östersjöregionen och Östeuropa i stiftelsens stadgar har

bundits till den nya högskolan. Motionärerna påpekar att

intresse för och kompetens inom det avsedda området finns vid

fler högskolor i Sverige. Kvalitetsaspekten skall vara det

avgörande vid tilldelning av medel, inte högskolans geografiska

belägenhet. Därför, menar motionärerna, bör regeringen i

förhandlingar med stiftelsen ta upp denna fråga för att snarast

få en förändring till stånd.

Enligt vad utskottet inhämtat har utbildningsministern i

skrivelse den 21 december 1994 till ledamöterna i Stiftelsen

för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen

och Östeuropa efterfrågat en närmare analys av stiftelsens

möjlighet att avsätta medel för att kompensera besparingar inom

de ordinarie anslagen till forskning. Analysen borde grunda sig

på att en ny struktur i södra Stockholmsregionen för högre

utbildning etableras.

I svarsskrivelse den 24 januari 1995 hänvisar styrelsen för

stiftelsen till ändamålsbestämmelsen. Åliggandet förtydligas i

3 § stadgarna med formuleringen, att stiftelsen skall "bidra

till uppbyggnad och finansiering av forskning och

forskarutbildning i södra delen av Stockholmsområdet och den

akademiska infrastrukturen i anslutning därtill". Styrelsen

anför att eftersom detta är en nytillkommande och mycket

precist angiven uppgift, föreligger inga möjligheter för

stiftelsen att kompensera besparingar inom de ordinarie

forskningsanslagen. Stiftelsen säger sig vara beredd att utan

dröjsmål delta i uppbyggnadsarbetet av Södertörns högskola. De

närmare formerna får bestämmas i samverkan med den föreslagna

organisationskommittén. Därvid måste dock beaktas att

stiftelsen inte har rätt att förbruka sitt kapital. Uppgiften

att finansiera forskning och utbildning vid den nya högskolan

gäller i princip för all framtid, och någon alternativ

destination av stiftelsens medel finns icke, sammanfattar

styrelsen.

Utskottet har i grunden samma uppfattning som uttryckts i

motionen, nämligen att vid tilldelning av medel för forskning

bör, i konkurrens på lika villkor, kvaliteten tillmätas

avgörande betydelse. Utskottet kan konstatera att kompetens för

forskning med inriktning mot Östersjöregionen och Östeuropa

genom lokala initiativ byggts upp vid flera högskoleenheter i

landet. Samarbetsrelationer har t.ex. etablerats mellan olika

svenska högskolor och högskolor i länderna runt Östersjön.

Utskottet anser det vara av stor vikt att också dessa

verksamheter tas till vara och får möjligheter att utvecklas.

Emellertid har regeringen under föregående mandatperiod med

riksdagens godkännande bildat den aktuella stiftelsen, till

vilken stiftelsekapital förts, med ändamålsbestämmelsen att

stödja forskning och utbildning vid en ny struktur för högre

utbildning i södra Stockholmsregionen med en särskild profil

mot Östersjö- och Östeuropafrågor. Under uppbyggnaden av den

nya högskolan har stiftelsen uppgiften att bidra till

kostnaderna för bl.a. akademisk infrastruktur. Skriftväxling i

fråga om användningen av avkastningen av stiftelsekapitalet har

förts mellan Utbildningsdepartementet och styrelsen för

stiftelsen.

Mot bakgrund av de redovisade förhållandena avstyrker

utskottet motion 1994/95:Ub706 yrkande 12.

5. Vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet

Riksdagen godkände våren 1994 ett regeringsförslag om en

särskild tillfällig beslutsordning för samordning av vissa

lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet (prop. 1993/94:177,

bet. UbU12, rskr. 399). Den innebär att regeringen, om det

behövs för samordningen, har möjlighet att avvika från den

annars gällande principen att varje myndighet själv beslutar om

sin lokalförsörjning.

I propositionen redovisas att den särskilda beslutsordningen

har utnyttjats i fråga om de konstnärliga högskolorna i

Stockholm -- utom Kungl. Konsthögskolan -- vilka av den

föregående regeringen ålagts att samråda med 1994 års

Stockholmskommitté före beslut i lokalförsörjningsfrågor.

Kommittén har också givits rätt att överta dessa högskolors

beslutanderätt i frågor som har betydelse för den långsiktiga

lokalförsörjningen.

Regeringen föreslår att den tillfälliga beslutsordningen inte

längre skall gälla, vilket tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av ett nytt lärosäte i Stockholms

län

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del

och med avslag på motion 1994/95:Ub628 yrkande 1 godkänner att

ett nytt lärosäte inrättas i Stockholms län,

2. beträffande lokalisering och uppbyggnad av det nya

lärosätet

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub601 yrkande

7, 1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub717,

1994/95:Ub726 yrkande 1 samt 1994/95:A467 yrkande 7 godkänner

regeringens förslag att en ny högskola, Södertörns högskola,

inrättas i södra delen av Stockholms län,

res. 1 (m)

res. 2 (mp)

3. beträffande fasta forskningsresurser och en bredare

ämnesinriktning vid det nya lärosätet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub726 yrkande 2,

res. 3 (c)

4. beträffande lokalisering av Lärarhögskolan i Stockholm

till Södertälje

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub709,

5. beträffande högskoleutbildning i Stockholms län i

övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub726 yrkande 3 och

1994/95:A411 yrkande 2,

6. beträffande tilldelning av vissa stiftelsemedel för

forskning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 12,

res. 4 (v, mp)

7. beträffande vissa lokalförsörjningsfrågor i

Stockholmsområdet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

ändring av tidigare riksdagsbeslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr.

1993/94:399) godkänner att en tillfällig beslutsordning för

vissa lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet inte längre

skall gälla.

Stockholm den 20 april 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:

Jan Björkman (s),

Beatrice Ask (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Berit Löfstedt (s),

Eva Johansson (s),

Rune Rydén (m),

Andreas Carlgren (c),

Agneta Lundberg (s),

Ulf Melin (m),

Margitta Edgren (fp),

Torgny Danielsson (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Tomas Eneroth (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp),

Inger Davidson (kds) och

Majléne Westerlund Panke (s).

Reservationer

1. Lokalisering och uppbyggnad av det nya lärosätet (mom. 2)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "Stockholms län"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det nya

lärosätet i Stockholms län bör etableras i form av ett nytt

universitet. Huvudstadsregionen är stor nog att rymma två

universitet med förutsättningar att erbjuda varandra sporrande

konkurrens. Centrum för det nya universitetet bör förläggas

till Kvarnholmen i Nacka alternativt Södra Hammarbyhamnen i

Stockholm. Dit bör också merparten av de konstnärliga

högskolorna förläggas, liksom Lärarhögskolan. Inom

universitetets ram bör teknisk utbildning i Haninge samt

medicinsk utbildning och vårdutbildning i Huddinge kunna

expandera. En forskningsorganisation med Östersjö- och

Östeuropainriktning bör byggas upp med ambitionen att tillskapa

en i ett internationellt perspektiv unik forskningsmiljö.

Utskottet vill särskilt framhålla att inriktningen mot

Östeuropa kan göra det nya universitetet till ett centrum för

sådan vetenskap i hela Östersjöregionen. -- Regeringen bör

återkomma till riksdagen med en plan för uppbyggnaden av det

nya universitetet i enlighet med det anförda.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2, med anledning av regeringens

förslag och motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 7, 1994/95:Ub726

yrkande 1 och 1994/95:A467 yrkande 7 samt med avslag på

motion 1994/95:Ub717 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om ett nytt universitet i Storstockholm.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande lokalisering och uppbyggnad av det nya

lärosätet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub699 yrkandena

1 och 2, med anledning av regeringens förslag och motionerna

1994/95:Ub601 yrkande 7, 1994/95:Ub726 yrkande 1 och

1994/95:A467 yrkande 7 samt med avslag på motion

1994/95:Ub717 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

2. Lokalisering och uppbyggnad av det nya lärosätet (mom. 2)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "Stockholms län"

bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att en ny

högskola, Södertörns högskola, inrättas i södra delen av

Stockholms län. Dock anser utskottet att organisationskommittén

vid uppbyggnaden av den nya högskolan bör jämställa Södertälje

med Haninge. Kommittén bör alltså särskilt beakta att viss

utbildning också skall förläggas till Södertälje. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub717, med anledning

av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 7,

1994/95:Ub726 yrkande 1 och 1994/95:A467 yrkande 7 samt med

avslag på motion 1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande lokalisering och uppbyggnad av det nya

lärosätet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub717, med

anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub601

yrkande 7, 1994/95:Ub726 yrkande 1 och 1994/95:A467 yrkande 7

samt med avslag på motion 1994/95:Ub699 yrkandena 1 och 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Fasta forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning

vid det nya lärosätet (mom. 3)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har samma åsikt som motionärerna att det är

angeläget att den nya högskolan på Södertörn får fasta

forskningsresurser och en bredare ämnesinriktning än vad

regeringen föreslagit. Detta är i enlighet med motionärernas

uppfattning om mindre och medelstora högskolor. Det

kunskapsintensiva och lönsamma näringslivet på Södertörn

efterfrågar inte bara grundutbildade akademiker utan i stor

utsträckning också forskarutbildade. Inriktningen på de nya

studerandeplatserna bör vara sådan att ökningen stärker Novum i

Huddinge som en punkt i en nätverksstruktur för högre

utbildning i den södra regionen. Utöver vissa

samhällsvetenskapliga ämnen bör det också finnas en inriktning

på naturvetenskap. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall

till motion 1994/95:Ub726 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande fasta forskningsresurser och en bredare

ämnesinriktning vid det nya lärosätet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub726 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

4. Tilldelning av vissa stiftelsemedel för forskning

(mom. 6)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet har" och på s. 11 slutar med "yrkande

12" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som uttryckts i motionen,

nämligen att vid tilldelning av medel för forskning bör

kvalitetsaspekter på forskningen vara avgörande och inte den

aktuella högskolans geografiska belägenhet. Det är olyckligt

att forskare vid andra högskolor än den nya Södertörns högskola

inte kan få del av medel från Stiftelsen för forskning inom

områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa.

Regeringen bör föranstalta om åtgärder i syfte att snarast få

en förändring till stånd. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Ub706 yrkande 12 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande tilldelning av vissa stiftelsemedel för

forskning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,