Bet. 1994/95:UbU13

Utbildningsutskottets betänkande

1994/95:UBU13

Studiefinansieringen för doktorander

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

UbU13

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att -- mot bakgrund

av det statsfinansiella läget -- återinföra utbildningsbidrag

som finansieringsform för doktorander. Emellertid bör, i

enlighet med vad regeringen har förordat, minst 50 % av de

medel som lärosätena totalt avsätter för studiefinansieringen

inom fakultetsanslagen avse doktorandtjänster. Mot beslutet

reserverar sig Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet i en

gemensam reservation. Kristdemokraterna föreslår i en egen

reservation ett studiestöd för doktorander innebärande

successivt förbättrade ekonomiska villkor under

forskarutbildningen.

Vänsterpartiet för i en reservation fram förslag om möjlighet

att överklaga beslut om tillsättning av bl.a.

doktorandtjänster.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 9 littera C

inledningen föreslagit

7. att riksdagen godkänner att utbildningsbidrag återinförs

som finansieringsform för doktorander.

Motionerna

1994/95:Ub321 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökade möjligheter till forskarutbildning

och forskning för lärare.

1994/95:Ub601 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förbättrade möjligheter till

forskarkarriär.

1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

19. att riksdagen avslår regeringens förslag om att

återinföra utbildningsbidrag för doktorander.

1994/95:Ub653 av Elving Andersson och Anders Svärd (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förbättrade kontakter mellan

universitet och högskolor och mindre och medelstora företag

samt om ökningen av antalet industridoktorander.

1994/95:Ub657 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om doktorandstipendier vid de konstnärliga högskolorna.

1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om andelen doktorandtjänster för den nya

grupp doktorander som regeringen föreslår,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om besvärsrätt.

1994/95:Ub710 av Tuve Skånberg och Inger Davidson (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en finansieringsform för doktorander

som i en trappa successivt övergår från de villkor som gäller

för utbildningsbidrag till de villkor som gäller för

doktorandtjänster.

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

21. (delvis) att riksdagen beslutar anslå 187 500 000 kr

för att fullfölja övergången från utbildningsbidrag till

doktorandtjänster och att utöka antalet doktorandtjänster i

forskarutbildningen.

1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av

utbildningsbidrag.

Utskottet

Genom beslut av regering och riksdag våren 1982 bemyndigades

forskningsråden att fr.o.m. den 1 juli 1982 inrätta

doktorandtjänster som ny typ av studiefinansieringsform inom

forskarutbildningen (prop. 1981/82:106, bet. UbU 1981/82:37,

rskr. 397). Samtidigt fick även universitets- och

högskolestyrelse försöksvis använda viss del av resurserna för

utbildningsbidrag för att inrätta doktorandtjänster. Riksdagen

godkände våren 1985 regeringens förslag att doktorandtjänster

vid högskoleenheterna i fortsättningen borde vara ett reguljärt

inslag i studiefinansieringen (prop. 1984/85:100 bil. 10, bet.

UbU 32, rskr. 376). Redan året därpå fann utbildningsutskottet

starka motiv för en strävan att låta doktorandtjänsterna

gradvis ta över utbildningsbidragens roll inom

studiefinansieringen och tillstyrkte ett motionsledes framfört

förslag att räkna upp fakultetsanslagen och anslaget till

temaorienterad forskning för att påskynda denna utveckling inom

samtliga fakulteter (bet. UbU 1985/86:32, rskr. 340). I syfte

att ersätta utbildningsbidragen med doktorandtjänster har

riksdagen därefter i samband med de forskningspolitiska

besluten tillstyrkt förslag från regeringen om ökning av

fakultetsanslagens medel för forskarutbildning. Vid det

forskningspolitiska beslutet våren 1993 anförde utskottet som

sin uppfattning att samtliga utbildningsbidrag borde omvandlas

till tjänster snarast möjligt och senast vid utgången av

planeringsperioden 1993/94--1995/96 (bet. 1992/93:UbU15 s. 36).

Regeringen har föreskrivit att några nya innehavare av

utbildningsbidrag inte fick utses efter den 1 juli 1993 och att

den som har beviljats utbildningsbidrag före denna tidpunkt får

beviljas ytterligare sådana bidrag fram till utgången av juni

1996 (SFS 1993:863).

I nu förevarande proposition erinrar regeringen om att

avsikten med omvandlingen av utbildningsbidragen till

doktorandtjänster har varit att denna skulle kunna ske med

bibehållande av det antal studiestödsrum som år 1987

finansierades inom ramen för fakultetsanslagens minimibelopp

för studiefinansiering. Det har hela tiden stått lärosätena

fritt att utöver dessa resurser avsätta ytterligare medel för

studiefinansiering inom ramen för de totala anslagen. Av

propositionen framgår att två tredjedelar av doktoranderna

finansierar sina studier med innehav av doktorandtjänst eller

utbildningsbidrag. Samtidigt som omvandlingen till

doktorandtjänster pågått har nya utbildningsbidrag inrättats

med fakultetsmedel eller med externa medel. Det totala antalet

forskarstuderande som får studiefinansiering är därför nu

betydligt större än år 1987. Antalet aktiva doktorander har

under perioden ökat från ca 12 000 till ca 15 000.

Efterfrågan är också större. Om inga åtgärder vidtas, kommer

många forskarstuderande att mista den finansiering de har i

dag, när utbildningsbidragen avskaffas.

I det statsfinansiella läge som råder är det enligt

regeringen inte möjligt att tillskjuta ytterligare resurser för

doktorandtjänster för att tillgodose behovet av fler

studiestödstillfällen. Regeringen avser därför att åter öppna

möjligheten att utse nya innehavare av utbildningsbidrag.

Återinförandet av utbildningsbidragen är en åtgärd på kort

sikt, framhåller regeringen, som också redovisar sin avsikt att

se över den framtida utformningen av studiefinansieringen.

Regeringen begär att riksdagen godkänner att

utbildningsbidrag återinförs som finansieringsform för

doktorander.

I motionerna 1994/95:Ub907 (c) yrkande 3 och 1994/95:Ub624

(fp) yrkande 19 yrkas uttryckligen avslag på förslaget att

återinföra utbildningsbidragen. Enligt den förra motionen är

omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster en

viktig del i arbetet på att långsiktigt skapa bättre villkor

för forskningen. I den senare anför motionärerna att beslutet

om övergång till doktorandtjänster bör fullföljas. Det är bl.a.

avgörande för att öka antalet kvinnliga doktoranders

möjligheter att genomföra sina studier. Enligt Centerpartiets

partimotion 1995/96:Ub601 bör målsättningen för omvandlingen av

utbildningsbidragen bibehållas, och det bör övervägas hur och i

vilken takt målet skall uppnås. Regeringen bör återkomma med en

plan, förordar motionärerna och föreslår att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad de anfört om förbättrade

möjligheter till forskarkarriär (yrkande 10). Även Miljöpartiet

hävdar i motion 1994/95:Ub905 att övergången från

utbildningsbidrag till doktorandtjänster bör fullföljas och

föreslår att 187,5 miljoner kronor anvisas för att öka antalet

doktorandtjänster (yrkande 21 i denna del). I motion

1994/95:Ub710 (kds) föreslås en finansieringsform för

doktorander som i en trappa successivt övergår från de villkor

som gäller för utbildningsbidrag till de villkor som gäller för

doktorandtjänster. Successivt bättre förhållanden för

doktoranderna skulle ge ett tillräckligt mått av ökande social

trygghet och ekonomisk motivation, anför motionärerna.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och

motionerna anföra följande.

Utskottet, som inledningsvis och i korthet har redovisat

statsmakternas avsikter när det gäller doktorandtjänsterna som

dominerande form för studiefinansieringen inom

forskarutbildningen, konstaterar att det har rått politisk

enighet om fördelen med tjänsterna framför utbildningsbidragen

när det gäller möjligheten att effektivt bedriva studier på

doktorandnivå. Syftet med reformen har varit att förbättra

doktorandernas ekonomiska villkor och sociala trygghet och

därigenom även öka effektiviteten i studierna. Det finns inget

i propositionen som säger att regeringen har en annan

uppfattning såvitt avser doktorandtjänsternas fördelar.

Regeringen anför själv att det av flera skäl är angeläget att

slå vakt om doktorandtjänsterna, då de ger bättre sociala

förmåner och har betydelse för jämställdheten.

Utskottet tar längre fram i detta betänkande upp frågan om

hur stor andel av medlen för studiefinansieringen som bör avse

doktorandtjänster. I ett annat betänkande (1994/95:UbU15) tar

utskottet ställning till regeringens förslag om en överföring

av resurser från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till

forskarutbildningen, varigenom ytterligare 300--500 doktorander

kan erbjudas forskarutbildning. I förevarande sammanhang

behandlas enbart frågan om återinförande av

utbildningsbidragen.

Utskottet har uppfattat regeringens förslag såsom en följd av

det svåra statsfinansiella läge som nu råder. Utskottet

ansluter sig till regeringens bedömning att det för närvarande

inte är möjligt att skjuta till de ytterligare resurser som

skulle krävas för att tillgodose behovet av studiestödsrum

enbart i form av doktorandtjänster. Utskottet noterar att

regeringen avser att återinföra möjligheten att kombinera

utbildningsbidrag med anställning som assistent. Härigenom kan

fler personer erhålla studiefinansiering inom givna belopp.

Utskottet konstaterar vidare att regeringen betraktar ett

återinförande av utbildningsbidragen som en åtgärd på kort

sikt. Regeringen avser att i nästa forskningspolitiska

proposition kunna lägga fram ett nytt och mer flexibelt system

för studiefinansieringen inom forskarutbildningen. Det bör

utformas, anför regeringen, så att det uppmuntrar doktoranderna

att avlägga examen och främjar effektiviteten i

forskarutbildningen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller

regeringens förslag att återinföra utbildningsbidrag som

finansieringsform för doktorander. Riksdagen bör därjämte avslå

motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 10, 1994/95:Ub624 yrkande 19,

1994/95:Ub710, 1994/95:Ub905 yrkande 21 delvis och

1994/95:Ub907 yrkande 3.

Frågan om hur stor andel av medlen för forskarutbildningen

som skall avse doktorandtjänster tas upp i motion

1994/95:Ub706 (v) yrkande 7. Av de medel som avsätts för

studiefinansiering inom fakultetsanslagen bör minst 50 % avse

doktorandtjänster, anser motionärerna.

Utskottet anser liksom regeringen att det av flera skäl är

angeläget att slå vakt om doktorandtjänsterna. Utskottet har

därför inget att erinra mot vad regeringen anfört om att minst

50 % av de medel som lärosätena totalt avsätter för

studiefinansieringen inom fakultetsanslagen bör avse

doktorandtjänster. Motionärernas önskemål är sålunda

tillgodosett. Yrkandet bör därför avslås.

Utskottet har i sammanhanget uppmärksammat att regeringen i

proposition 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män

inom utbildningsområdet har återkommit till frågan om

doktorandtjänsterna. Regeringen anser att jämställdhetsaspekter

bör anläggas vid fördelningen av de resurser (37 miljoner

kronor) som begärs i budgetpropositionen (s. 260) för en

särskild satsning på forskarutbildning. Den avser

studiefinansiering för ytterligare 300--500 doktorander

budgetåret 1995/96 under de tolv första månaderna. Enligt

regeringen bör 30 miljoner kronor av dessa medel avsättas för

att öka antalet doktorandtjänster som innehas av kvinnor.

Utskottet behandlar proposition 1994/95:164 i sitt betänkande

1994/95:UbU18.

Enligt motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 8 bör det vara

möjligt att hos någon av regeringen utsedd myndighet anföra

besvär över beslut om utbildningsbidrag och tillsättning av

doktorandtjänster och institutionstjänster.

Enligt bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100) får

beslut om tillsättning av annan tjänst än doktorandtjänst eller

vikariat på tjänst vid statlig högskola överklagas till

Överklagandenämnden för högskolan (13 kap. 2 §). Såväl

tillträdet till forskarutbildningen som tillsättningen av

doktorandtjänster är kringgärdade av bestämmelser i samma

förordning (10 kap. resp. 5 kap.). Utskottet nöjer sig i detta

sammanhang med att peka på följande. Grunden för urval bland

sökande till forskarutbildning är graden av förmåga att

tillgodogöra sig sådan utbildning. För behörighet till en

doktorandtjänst krävs att sökanden är antagen till

forskarutbildning vid en högskola. Vid tillsättning av

doktorandtjänst skall avseende främst fästas vid graden av

förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildning. Som redan

framgått kommer utskottet senare i vår att behandla vad

regeringen i proposition 1994/95:164 anfört om särskilda medel

för att öka antalet doktorandtjänster som innehas av kvinnor.

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget om ett

tillkännagivande av riksdagen om besvärsrätt för

doktorandtjänster.

När det gäller frågan om besvärsrätt vid beslut om

utbildningsbidrag vill utskottet erinra om att sådana beslut

enligt den nu upphävda förordningen (1976:536) om

utbildningsbidrag för doktorander inte fick överklagas utom i

det fall någon obehörigen hade uppburit utbildningsbidrag och

fråga om återkrav hade prövats av fakultets- eller

sektionsnämnden. Enligt samma förordning skulle vid beviljande

av utbildningsbidrag företräde ges åt sådana sökande som

bedömdes bäst kunna tillgodogöra sig forskarutbildningen. Om

riksdagen bifaller vad utskottet i det föregående har

tillstyrkt om återinförande av utbildningsbidrag, bör det

ankomma på regeringen att utfärda närmare bestämmelser om

bidragen. Utskottet avstyrker därmed bifall även till den del

av motionen som avser besvärsrätt vid beslut om

utbildningsbidrag.

Utskottet tar i det följande upp tre motioner som ligger

utanför ramen för ärendet till riksdagen.

Enligt motion 1994/95:Ub653 (c) bör regeringen intensifiera

arbetet med att förbättra kontakterna mellan forskarvärlden och

de mindre och medelstora företagen och snarast redovisa för

riksdagen vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet

industridoktorander. Det är av avgörande betydelse att

kontaktytorna mellan forskarsamhället och näringslivet breddas.

Utskottet gör samma bedömning som motionärerna när det gäller

betydelsen av forskningssamverkan mellan universitet/högskolor

och representanter för industri, näringsliv och samhälle. Ett

av de mest prioriterade områdena vid riksdagens beslut våren

1993 om forskningspolitiken var kunskapsutbytet mellan de

vetenskapliga institutionerna och framför allt forskningen och

utvecklingsarbetet i företagen. Utskottet strök för egen del

under de mindre och medelstora högskolornas viktiga roll i

samarbetet med näringslivet och framhöll dessa läroanstalters

stora ansvar när det gäller att genom forskningsinformation och

kontaktverksamhet bereda näringsliv, kommuner och andra, vars

utveckling kan främjas därigenom, tillgång till högskolornas

kunskaper (bet. 1992/93:UbU15 s. 27). Den nuvarande regeringen

erinrar i förevarande budgetproposition om att särskilda

resurser har avsatts för ändamålet under innevarande budgetår

(prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 103). Regeringen framhåller att

det är angeläget att dessa resurser på sikt samordnas och

integreras med forskningssystemet som helhet. Regeringen avser

att fr.o.m. ingången av nästa planeringsperiod göra dessa

resurser permanenta för forskning/forskarutbildning vid de

mindre och medelstora högskolorna. Utskottet vill även peka på

att regeringen i inledningen till budgetpropositionens avsnitt

Universitet och högskolor i mer allmänna ordalag tar upp frågan

om samverkan mellan näringsliv och högskola. Nya och bättre

vägar måste skapas för att omvandla resultat från den

grundläggande forskningen till tillämpad forskning och

utveckling, anför regeringen (s. 80 f.).

I regleringsbrevet för innevarande budgetår föreskrivs att

viss del av studiefinanseringsmedlen inom de tekniska och

matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna skall avsättas för

forskarutbildning i samverkan med näringslivet. Utskottet vill

slutligen erinra om riksdagens beslut förra året om medel till

en stiftelse med uppgift bl.a. att stödja kunskaps- och

kompetensutbyte mellan näringsliv, universitet, högskolor och

forskningsinstitut. En del av dessa medel avser bl.a.

finansiering av forskarutbildning i samverkan med företag,

bl.a. inom det teknisk-naturvetenskapliga området (prop.

1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399).

Utskottet finner att motionärernas syfte med yrkandet är

tillgodosett genom av riksdag och regering redan beslutade

åtgärder. Riksdagen bör kunna utgå från att regeringen

uppmärksamt följer utvecklingen och att regeringen i

nästkommande proposition om forskningspolitiken lägger fram de

förslag på det nu berörda området som den finner påkallade.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall

till motion 1994/95:Ub653.

Enligt motion 1994/95:Ub657 (m) är likheterna mellan de

traditionellt vetenskapliga och de konstnärliga utbildningarna

påfallande. En fördjupning och specialisering efter den

grundläggande konstnärliga utbildningen kan i mycket likna

forskarutbildningen, menar motionären, som anser att en

utredning om doktorandstudier vid de konstnärliga högskolorna

snarast bör initieras. I yrkandet begärs ett tillkännagivande

av riksdagen om vad i motionen anförts om doktorandstipendier

vid de konstnärliga högskolorna.

Utskottet konstaterar att motionären tar upp en fråga av stor

principiell räckvidd, nämligen huruvida forskarutbildning inom

fakultetsområdena och högre konstnärlig utbildning/konstnärligt

utvecklingsarbete är jämförbara och skall kunna anses motsvara

varandra såvitt avser forskning.

Utskottet har erfarit att Musikhögskolan och teaterhögskolan

i Malmö (Lunds universitet) har gjort en framställning hos

regeringen om rätt att utfärda konstnärlig doktorsexamen i

musik. Ärendet har remitterats till Kanslersämbetet för

yttrande. Ämbetet har i sin tur berett ett antal instanser med

verksamhet inom såväl konstnärliga som vetenskapliga områden

tillfälle att lämna synpunkter.

Regeringens ställningstagande i det aktuella ärendet torde

bli vägledande för beslut framdeles i den fråga som motionären

fört fram. Utskottet anser inte att riksdagen skall göra något

uttalande med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.

I motion 1994/95:Ub321 (kds) efterlyses större möjligheter

till forskarutbildning och forskning för lärare. Motionären

anför att det är viktigt att undersöka intresset för forskning

hos lärare.

Utskottet utgår från att motionären avser lärare inom

skolväsendet.

Regeringen meddelar i budgetpropositionen att den avser att

göra en översyn av lärarutbildningen, som bl.a. skall ta upp

frågor som rör yrkesverksamma lärares möjligheter att

vidareutbilda sig, att arbeta med didaktisk forskning m.m. (s.

30). Utskottet delar motionärens uppfattning om värdet av att

inom forskningen använda lärarnas erfarenheter och har

självfallet inget att erinra mot att åtgärder vidtas som gör

det möjligt för lärare att i större utsträckning än hittills

genomgå forskarutbildning. Mot bakgrund av den aviserade

översynen och då utskottet utgår från att sådana synpunkter som

anförs i motionen därvid kommer att beaktas avstyrks motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande doktorandernas studiefinansiering

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 10, 1994/95:Ub624

yrkande 19, 1994/95:Ub710, 1994/95:Ub905 yrkande 21 delvis och

1994/95:Ub907 yrkande 3 godkänner att utbildningsbidrag

återinförs som finansieringsform för doktorander,

res. 1 (c, fp, mp)

res. 2 (kds)

2. beträffande andel av medel för doktorandtjänster

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ub706 yrkande 7

godkänner vad regeringen anfört,

3. beträffande besvärsrätt

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 8,

res. 3 (v)

4. beträffande industridoktorander

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub653,

5. beträffande doktorandstipendier vid de konstnärliga

högskolorna

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub657,

6. beträffande möjligheterna för lärare till

forskarutbildning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub321.

Stockholm den 20 april 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:

Jan Björkman (s),

Beatrice Ask (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Berit Löfstedt (s),

Eva Johansson (s),

Rune Rydén (m),

Andreas Carlgren (c),

Agneta Lundberg (s),

Ulf Melin (m),

Margitta Edgren (fp),

Torgny Danielsson (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Tomas Eneroth (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp),

Inger Davidson (kds) och

Majléne Westerlund Panke (s).

Reservationer

1. Doktorandernas studiefinansiering (mom. 1)

Andreas Carlgren (c), Margitta Edgren (fp) och Gunnar Goude

(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Som framgår av det föregående har det rått enighet om

fördelarna med doktorandtjänsterna jämfört med

utbildningsbidragen. Den pågående avvecklingen av

utbildningsbidragen är en viktig del i arbetet på att

långsiktigt skapa bättre villkor för forskningen. Genom bättre

villkor för de forskarstuderande ökar möjligheterna till större

rekrytering av forskare. Den sociala trygghet som följer med

tjänsterna och de bättre ekonomiska villkoren skapar

förutsättningar för effektivt genomförda studier. En fortsatt

omvandling av studiebidragen är avgörande för att öka antalet

kvinnliga doktoranders möjligheter att genomföra sina studier.

Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens förslag

innebär en återgång till en situation med sämre sociala villkor

för de studerande. Det är dessutom en helt felaktig signal till

dem som nu ansvarar för inrättande och finansiering av

doktorandtjänster, t. ex. fakulteter, forskningsstiftelser och

forskningsråd.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall

till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 19 och 1994/95:Ub907

yrkande 3 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub601 yrkande

10 och 1994/95:Ub905 yrkande 21 (delvis) avslår regeringens

förslag att återinföra utbildningsbidrag som finansieringsform

för doktorander. Riksdagen bör därjämte avslå även motion

1994/95:Ub710.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande doktorandernas studiefinansiering

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624

yrkande 19 och 1994/95:Ub907 yrkande 3 och med anledning av

motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 10 och 1994/95:Ub905 yrkande

21 (delvis) avslår såväl regeringens förslag att återinföra

utbildningsbidrag som finansieringsform för doktorander som

motion 1994/95:Ub710,

2. Doktorandernas studiefinansiering (mom. 1)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte är

möjligt att tillskjuta ytterligare medel för doktorandtjänster.

Emellertid anser utskottet i likhet med motionärerna i motion

1994/95:Ub710 att regeringens förslag om en återgång till en

ordning med utbildningsbidrag inte är den bästa lösningen på

problemet. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag om

införande av ett system med successivt förbättrade ekonomiska

villkor för doktoranden som i princip innebär att det under de

två första åren av studierna ges ekonomiskt stöd med villkor

liknande utbildningsbidragen och under de avslutande åren av

forskarutbildningen villkor liknande en doktorandtjänst. Vad

utskottet nu har anfört om doktorandernas studiefinansiering

bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub710 som sin

mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör därjämte avslå

regeringens förslag såvitt avser återinförande av

utbildningsbidragen samt de övriga förevarande motionerna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande doktorandernas studiefinansiering

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub710 och med

avslag på regeringens förslag att återinföra utbildningsbidrag

som finansieringsform för doktorander samt motionerna

1994/95:Ub601 yrkande 10, 1994/95:Ub624 yrkande 19,

1994/95:Ub905 yrkande 21 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 3 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Besvärsrätt (mom. 3)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Enligt bestämmelserna" och på s. 6 slutar med "om

utbildningsbidrag" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör

föreligga möjlighet att överklaga beslut om doktorandtjänster,

utbildningsbidrag och institutionstjänster. Det bör ankomma på

regeringen att utfärda närmare bestämmelser om en sådan

ordning. Vad utskottet har anfört om besvärsrätt bör riksdagen

med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 8 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande besvärsrätt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,