Bet. 1994/95:UbU14

Utbildningsutskottets betänkande

1994/95:UBU14

Anslag till Sveriges lantbruksuniversitet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1994/95:100 bilaga 10

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

UbU14

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), 1,4 miljarder kronor, och

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), 230 miljoner

kronor. Detta innebär att SLU åläggs en besparing på 104

miljoner kronor och SJFR en besparing på 54 miljoner kronor. I

en gemensam reservation föreslår Moderata samlingspartiet och

Centerpartiet att anslaget till SLU räknas upp med 30 miljoner

kronor jämfört med regeringens förslag. Miljöpartiet föreslår

att närmare 1,7 miljarder kronor anvisas till SLU. När det

gäller SJFR föreslår Moderaterna att riksdagen skall anvisa 30

miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit.

Miljöpartiet vill att riksdagen skall anvisa totalt 449

miljoner kronor till SJFR.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag att det

nuvarande statliga bidraget till Stiftelsen lantbruksforskning

på 42 miljoner kronor skall avvecklas. Mot detta reserverar sig

Centerpartiet, som anser att riksdagen bör öka det berörda

anslaget (Stöd till kollektiv forskning) med 20 miljoner kronor

och att ökningen skall avse bidrag till stiftelsen.

Förutom den del av budgetpropositionen som avser utbildning

och forskning inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde

behandlar utskottet 32 motionsyrkanden. I många av dessa

föreslås uttalanden av riksdagen om större spridning av SLU:s

verksamhet i landet, främst mer lokalisering i södra Sverige.

Ett enigt utskott avstyrker samtliga sådana yrkanden med

hänvisning till att det är SLU som bestämmer hur verksamheten

vid universitetet skall organiseras.

Sammanlagt har nio reservationer fogats till betänkandet.

Proposition 1994/95:100 bilaga 10

Sveriges lantbruksuniversitet

Regeringen har under anslaget H 1 (s. 104--106) föreslagit

att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 420 657 000 kr.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

Regeringen har under anslaget H 2 (s. 106--108) föreslagit

att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag

på 229 935 000 kr.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader

Regeringen har under anslaget H 3 (s. 108) föreslagit att

riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 15 399 000 kr.

Stöd till kollektiv forskning

Regeringen har under anslaget H 4 (s. 108--110) föreslagit

att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 69 000 000 kr.

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Regeringen har under anslaget H 5 (s. 110) föreslagit att

riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 287 000

kr.

Motionerna

1994/95:Ub605 av Sivert Carlsson och Eskil Erlandsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av skoglig utbildning

och forskning i södra Sverige.

1994/95:Ub606 av Bertil Persson och Ingvar Eriksson (m) vari

yrkas att riksdagen beslutar att en större del av

Lantbruksuniversitetets resurser överförs till Alnarp.

1994/95:Ub609 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om omfördelning av forskningsresurser inom

skogsbruket.

1994/95:Ub610 av Rune Rydén och Peter Weibull Bernström (m)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Lantbruksuniversitetets rätt att

besluta om besparingarnas genomförande.

1994/95:Ub618 av Pär-Axel Sahlberg och Ingegerd Sahlström (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tvärvetenskaplig forskning för

att utreda grundorsaken till "Hallandssjukan" på gran.

1994/95:Ub631 av Birgit Henriksson och Tomas Högström (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fortsatt skoglig utbildning i

Skinnskatteberg.

1994/95:Ub632 av Jan-Olof Franzén och Ingvar Eriksson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om förläggning av ett sydsvenskt

skogligt forsknings- och utbildningscentrum till Växjö.

1994/95:Ub634 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nya forskningsuppgifter för

Lantbruksuniversitetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av konkurrenskraft gentemot

utländska universitet.

1994/95:Ub661 av Eva Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Skara som jordbruksutvecklingscentrum.

1994/95:Ub668 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om den snäva tilldelningen för Västsverige vid

den regionala fördelningen av Sveriges lantbruksuniversitets

medel.

1994/95:Ub679 av Ronny Olander (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om SLU:s verksamhet.

1994/95:Ub698 av Eva Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om det angelägna i att pågående forskningsprogram inom SFL

skall kunna genomföras.

1994/95:Ub707 av Sinikka Bohlin och Alf Eriksson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skogsforskningen.

1994/95:Ub712 av Rolf Gunnarsson och Christel Anderberg (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett centrum vid den

skogsvetenskapliga fakulteten i Garpenberg för forsknings- och

utvecklingsarbete med inriktning på småskogsbruket.

1994/95:Ub719 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att SLU bör utvecklas i riktning mot

ett internationellt naturresursuniversitet med regional

närvaro,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att SLU bör skapa en stark replipunkt

i Dalarna genom breddning av sin etablering i regionen.

1994/95:Ub721 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om högskoleutbildning inom hippologi.

1994/95:Ub730 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för

budgetåret 1995/96 anvisar 30 000 000 kr utöver vad regeringen

har föreslagit, således sammanlagt 1 450 657 000 kr,

2. att riksdagen till Stiftelsen lantbruksforskning anvisar

20 000 000 kr för budgetåret 1995/96.

1994/95:So464 av Marianne Andersson och andre vice talman

Görel Thurdin (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förutsättningar för Tungmetallcentrum

i Uppsala att fortsätta sitt arbete.

1994/95:So486 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att stöd bör ges till kunskapscentrum

på central och regional nivå, där toxikologer, tandläkare och

läkare samarbetar för att ta fram förbättrade diagnos- och

behandlingsmetoder, och att verksamheten vid Metallbiologiskt

centrum i Uppsala måste garanteras även framgent.

1994/95:Jo210 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

25. att riksdagen till konto H 1. Sveriges

lantbruksuniversitet anvisar 1 674 657 000 kr för

budgetperioden, varav 150 000 000 kr öronmärks för utbildning

och forskning rörande resurshushållande konventionellt och

ekologiskt lantbruk enligt förslag i motionen,

26. att riksdagen till konto H 2. Skogs- och jordbrukets

forskningsråd anvisar 449 000 000 kr för budgetperioden,

varav 150 000 000 kr öronmärks för utbildning och forskning

rörande resurshushållande konventionellt och ekologiskt

lantbruk enligt förslag i motionen.

1994/95:Jo238 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den besparing som nu ålagts SLU

skall avse perioden fram t.o.m. 1998,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att SLU-verksamhet vid Bispgården

inte bör prioriteras på annat sätt än verksamhet på andra

orter.

1994/95:Jo259 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

14. att riksdagen beslutar att under anslaget H 1. Sveriges

lantbruksuniversitet inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag ökat anslag med

30 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att under anslaget H 2. Skogs-

och jordbrukets forskningsråd inom Jordbruksdepartementet

anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag

med 30 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Jo260 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av bevarade resurser till

SLU:s verksamhet vid Alnarp.

1994/95:Jo263 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om öronmärkta anslag till SLU och SJFR

för utveckling av ekologiskt lantbruk.

1994/95:Jo278 av Helena Nilsson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fördelningen av medel till

livsmedelsforskningen.

Utskottet

Sveriges lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets

forskningsråd

Den regionala fördelningen av resurserna, m.m.

I ett antal motioner begärs uttalanden av riksdagen om

ändrad regional fördelning av Lantbruksuniversitetets (SLU)

resurser för forskning och utbildning. Motionerna 1994/95:Ub605

(c), 1994/95:Ub609 (c), 1994/95:Ub618 (s) och 1994/95:Ub632 (m)

tar alla sikte på ökade resurser för skogsforskning och

skoglig utbildning i södra Sverige. Motionärerna pekar på

att ifrågavarande utbildning nästan uteslutande är förlagd till

mellersta och norra Sverige och menar att det råder obalans när

det gäller fördelningen av resurser. Den sydsvenska skogen

skiljer sig i biologiskt avseende från skogen i norr, bl.a. när

det gäller produktionsförmåga och artrikedom. Mot bakgrund av

luftföroreningarna och en ny typ av allvarliga skogsskador i

södra Sverige, den s.k. Hallandsssjukan, krävs mer

koncentration av resurser till Sydsverige. Tvärvetenskaplig

forskning för att utreda grundorsaken till sjukan bör komma

till stånd. Enligt motion 1994/95:Ub632 bör ett centrum för

forskning kopplas till befintliga verksamheter i Växjö och

Alnarp.

Utskottet har vid flera tillfällen haft anledning att

behandla motionsledes framförda förslag vilka i huvudsak

överensstämmer med de nu aktuella motionerna. Senast och

tämligen utförligt togs frågan om lokalisering av

skogsforskning och skoglig utbildning i södra Sverige upp av

utskottet under föregående riksmöte (bet. 1993/94:UbU5).

Utskottet erinrade om de förslag som regeringen hade lagt fram

i den forskningspolitiska propositionen år 1993 och som

riksdagen biföll (prop. 1992/93:170, bet. UbU13, rskr. 389).

Dessa avsåg bl.a. omprioriteringar till förmån för

skogsvetenskaplig forskning och särskilda resurser för

sydsvensk skogsforskning. Utskottet konstaterade också att det,

mot bakgrund av statsmakternas beslut, gjordes medvetna

satsningar på ifrågavarande forskning.

I likhet med vad utskottet har framhållit i andra sammanhang

vill utskottet även nu stryka under det sydsvenska skogsbrukets

och den sydsvenska skogsnäringens betydelse och instämmer

därmed i motionärernas uppfattning i den delen. Det är viktigt

att FoU-insatserna på skogsområdet görs i olika delar av

landet. Emellertid ankommer det på SLU att besluta om

forskningens organisation och lokalisering. Riksdagen bör kunna

utgå från att universitetet strävar efter att åstadkomma en så

ändamålsenlig verksamhet som möjligt och att universitetet inom

ramen för sina resurser beaktar bl.a. de synpunkter som

framförs i de nu aktuella motionerna. Utskottet vill erinra om

vad utskottet tidigare (bet. 1992/93:UbU13) har framhållit,

nämligen att SLU har en unik ställning som ensamt ansvarigt

universitet i landet för högre utbildning och forskning inom en

samhällssektor och att detta innebär ett särskilt ansvar när

det gäller organisation och lokalisering av verksamheten.

Med anledning av vad i ett par av motionerna sägs om

forskning med anledning av den s.k. Hallandssjukan har

utskottet inhämtat följande.

Hallandssjukan yppar sig som onormala kådflöden på gran.

Namnet har sin grund i att de första rapporterna om sjukan kom

från Hallands län. Ett bland forskare föreslaget namn är

kådflödessjukan. Främst genom riksskogstaxeringen har den

sedermera noterats även i övriga delar av Sverige. I början av

år 1994 togs ett gemensamt initiativ av den skogsvetenskapliga

fakulteten och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) att

göra en utredning i syfte att utröna orsaken till kådflöden

samt att föreslå fortsatt forskning och lämna

skogsskötselrekommendationer för skadade bestånd. I februari

1995 sammanställdes en slutrapport. Utredningen har genomförts

med medel från SJFR och SLU.

Med det anföra avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub605,

1994/95:Ub609, 1994/95:Ub618 och 1994/95:Ub632.

Frågan om fördelning av ytterligare resurser till södra

Sverige tas upp i ytterligare några motioner, men med hänsyn

främst tagen till verksamheten i Alnarp. I motion

1994/95:Ub606 (m) utgår motionärerna från Sydsveriges betydelse

när det gäller jordbruket och skogsproduktionen och anför att

det nu är angeläget att Alnarps unika möjligheter utnyttjas.

Alnarp bör knytas samman med de betydande resurser som redan

finns vid Lunds universitet och ha en koppling till såväl

skånsk förädlingsindustri som förpackningsindustri. Ett

tillkännagivande av riksdagen med likartad innebörd begärs i

motion 1994/95:Jo278 (c) yrkande 2. Mot bakgrund av den

forskning som bedrivs på livsmedelsområdet i Alnarp, vid Lunds

universitet och tekniska högskola föreslår motionären att

Alnarp får status av ett regionalt kompetenscentrum. Det

konstateras i motion 1994/95:Jo260 (c) yrkande 3 att SLU:s

verksamhet i Alnarp har stor betydelse för det skånska

lantbrukets utveckling. Motionären föreslår att riksdagen

uttalar sig om behovet av bevarade resurser för enheten i

Alnarp. Enligt motion 1994/95:Ub634 (m) yrkande 2 är SLU:s

framtida konkurrensförmåga inom EU gentemot andra universitet

en viktig fråga. Alnarp måste räkna med konkurrens om

studenternas gunst från danska och tyska universitet. Avgörande

för studenternas val av universitet kommer att vara de olika

alternativens rykte och kvalitet.

Utskottet hänvisar inledningsvis till vad i det föregående

har anförts om betydelsen av skogsforskning i södra Sverige.

Vidare vill utskottet erinra om vad utskottet för ett år sedan

redovisade om satsningar på enheten i Alnarp och den till

enheten hörande försöksparken i Asa i Kronobergs län (bet.

1993/94:UbU5). Utskottet har sedermera erfarit att SLU har

inrättat en högskolelektorstjänst i Alnarp och att det finns

planer på att där placera en professur på det skogliga området.

Styrelsen för universitetet kommer under innevarande vår att ta

upp frågan om att bedriva forskarutbildning i Alnarp.

När det gäller samarbete mellan högskolor och näringsliv har

utskottet i olika sammanhang påpekat att ömsesidigt utbyte av

erfarenheter och forskningsresultat är angeläget för att öka

vårt lands konkurrenskraft. Inte minst framhölls detta i

samband med riksdagens senaste beslut om forskningspolitiken

(prop. 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388). I den del av

forskningspropositionen som avsåg SLU anförde regeringen att

den mer produktionsinriktade försöksverksamheten i allt högre

grad borde finansieras av näringen och på sikt finansieras av

resp. bransch. Utskottet hade inget att erinra häremot. Det

ankommer på högskolan själv, i detta fall SLU och universitetet

i Lund, att finna ändamålsenliga former för samarbete med

industrin. Utskottet avstyrker bifall till förslaget om ett

uttalande av riksdagen i frågan. Ej heller bör riksdagen uttala

sig om hur forskningsresurserna skall fördelas i landet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub606, 1994/95:Ub634

yrkande 2, 1994/95:Jo260 yrkande 3 och 1994/95:Jo278 yrkande 2.

I motionerna 1994/95:Ub661 (fp) och 1994/95:Ub668 (kds)

föreslås att riksdagen gör uttalanden om SLU:s resurser i

västra Sverige. Enligt den förra bör formerna för att stärka

FoU vid enheten i Skara utredas. Där är man långt framme,

hävdar motionären, i fråga om teknik och samlad kompetens,

vilket även gäller livsmedelsföretagen i regionen. Enligt den

senare motionen får Västsverige alltför litet resurser. Endast

3 % av SLU:s medel går till Västsverige, där en tredjedel av

jordbrukets produktion sker. Denna senare borde vara en

parameter för att stimulera och utveckla av motionärerna

exemplifierade expertfunktioner inom regionen.

Utskottet erinrar om vad utskottet i det föregående anfört om

samarbete mellan högskola och näringsliv. Det står alltså SLU

fritt att ta de initiativ som man anser lämpliga för att

tillsammans med företagen i regionen utveckla FoU vid enheten i

Skara. Utskottet ställer sig avvisande till motionärernas idé

om hur SLU:s resurser borde fördelas. Utskottet har redan haft

anledning att erinra om SLU:s särskilda ansvar som ensamt

ansvarigt för utbildning och forskning inom en samhällssektor

när det gäller organisation och lokalisering av sin verksamhet.

Mot regionala intressen bör emellertid SLU naturligtvis hävda

de särskilda inomdisciplinära krav som verksamheten ställer och

ta ansvar för att organisationen har en rimlig geografisk

täckning utan att resurserna för den skull splittras. Med det

anförda avstyrks de båda förevarande motionerna.

I motion 1994/95:Ub719 (s) yrkande 2 redovisas planer på att

skapa ett kretsloppscentrum i Vassboområdet genom samverkan

mellan landsting, kommuner och de högskolor som är verksamma i

regionen. Detta förutsätter att SLU:s verksamhet i Dalarna

breddas och att forskningskapaciteten i Garpenberg i huvudsak

bibehålls.

Utskottet har tidigare haft anledning att framhålla

Garpenbergsanläggningens betydelse som en enhet i det samarbete

som har utvecklats mellan högskolorna i Falun/Borlänge och

Gävle/Sandviken och att den är en resurs som bör kunna

utnyttjas även i fortsättningen (bet. 1992/93:UbU13). Utskottet

har självklart inget att erinra mot de planer som redovisas i

motionen, men anser inte att riksdagen bör uttala sig om utökad

verksamhet i Garpenberg eller om den framtida

forskningskapaciteten därstädes. Därför bör yrkandet avslås.

Riksdagen beslutade för ett år sedan att för innevarande

budgetår anvisa medel för högskoleutbildning inom

hästområdet (prop. 1993/94:157, bet. 1993/94:UbU9, rskr.

307). Utskottet ansåg inte att riksdagen skulle uttala sig i

frågan om lokaliseringen av den planerade utbildningen.

Ifrågavarande utbildning har sedermera startat i Flyinge. Mot

bakgrund av dessa förhållanden avstyrker utskottet bifall till

yrkandet i motion 1994/95:Ub721 (c) om ett uttalande av

riksdagen att -- som utskottet har uppfattat yrkandet --

Wångens Häst- och utbildningscentrum i Jämtlands län skall

medverka i utbildningen.

I ett par motioner anförs synpunkter på SLU:s övergripande

verksamhet. Ett uttalande av riksdagen om nya

forskningsuppgifter för SLU begärs i motion 1994/95:Ub634 (m)

yrkande 1. Från lantbruket och trädgårdsföretagen måste komma

kvalitetsprodukter, som både inhemska och utländska konsumenter

gärna köper. Många av miljöfrågorna berör landsbygden, det

gäller landskapet, tätortsmänniskornas behov av

rekreationsområden etc. Motionären anser att detta rör

forskningsområden som faller sig naturliga för SLU. Enligt

yrkande 1 i motion 1994/95:Ub719 (s) bör SLU utvecklas i

riktning mot ett internationellt naturresursuniversitet med

regional närvaro. SLU måste öppna sig mot andra sektorer och

branscher än de där man har sina traditionella kontakter, t.ex.

kommunsektorn med dess ansvar för fysisk planering, energi- och

vattenförsörjning m.m.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Riksdagen godkände våren 1993 vad regeringen hade anfört om

det övergripande målet för SLU:s verksamhet (prop. 1992/93:170,

bet. UbU13, rskr. 389). Det fastslogs bl.a. att SLU genom

forskning, utbildning och information skall öka kunskaperna och

förutsättningarna för en varaktig och effektiv biologisk

produktion och om hur denna skall bedrivas och utnyttjas.

Verksamheten bör bli alltmer inriktad på naturresursernas

användning och forskning för en bättre miljö.

Forskningsinsatserna måste styras av krav på omsorg om miljön i

vid bemärkelse. Det betonades att forskningsstrategin måste

vara tvärsektoriell för att det skall vara möjligt att lösa

olika miljöproblem. Det framtida odlingssystemet måste ge

förutsättningar för biologisk mångfald, ett öppet och varierat

landskap rikt på kulturvärden.

I nu förevarande proposition anför regeringen att det

överordnade målet för forskningen vid SLU bl.a. är att stödja

den gemensamma EU-politiken inom området och att svara för

samhällets behov av sunda livsmedel och andra bioråvaror som

producerats med minimal miljöpåverkan (s. 103).

Utskottet är inte berett att före nästa forskningspolitiska

beslut föreslå ett uttalande av riksdagen som ändrar de för två

år sedan fastlagda övergripande målen för SLU:s verksamhet.

Självklart står det universitetet fritt att inom ramen för

dessa samarbeta med organ och myndigheter i olika regioner av

landet på sådant sätt att det främjar verksamheten inom berörd

sektor.

Mot bakgrund av vad som anförs i motion 1994/95:Ub719 vill

utskottet peka på att det av årsredovisningen för SLU 1993/94

framgår att den lantbruksvetenskapliga fakulteten har satsat

resurser på bl.a. ett tema benämnt Landskapsplanering,

landskapsvård, betesdrift. Vidare framgår att fakulteten har

startat ett program om integrering av lantbruk och befintliga

bostadsområden.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna

1994/95:Ub634 yrkande 1 och 1994/95:Ub719 yrkande 1.

Metallbiologiskt Centrum i Uppsala bedriver ett

omfattande tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete

med utgångspunkt i pågående forskning inom naturvetenskap,

medicin och miljö, heter det i motion 1994/95:So646 (c). Ett av

de viktigaste forskningsområdena är att diagnostisera

tungmetallbelastning hos människor och djur samt att utveckla

mätmetoder som kan användas i den öppna vården. Det är

angeläget, anser motionärerna, att Metallbiologiskt Centrum får

förutsättningar att fortsätta detta arbete (yrkande 4). Ett

likartat yrkande framförs i motion 1994/95:So486 (mp), där

motionärerna begär ett uttalande av riksdagen om vad i motionen

anförs om att stöd bör ges till kunskapscentrum på central och

regional nivå, där toxikologer, tandläkare och läkare

samarbetar för att ta fram förbättrade diagnos- och

behandlingsmetoder (yrkande 7).

Utskottet har tidigare vid ett par tillfällen behandlat

förslag rörande Metallbiologiskt Centrum och då framhållit att

verksamheten där är viktig. Våren 1993 tillstyrkte utskottet

regeringens förslag i forskningspropositionen att särskilda

medel skulle tillföras SLU för att säkra basfinansieringen vid

centrum (prop. 1992/93:170, bet. UbU13, rskr. 389). Centrum är

ett samverkansorgan för forskning och information om hur

spårelement påverkar hälsan hos människor och djur i vilket

medverkar flera myndigheter, bl.a. Uppsala universitet.

Utskottet utgick för ett år sedan och utgår fortfarande från

att berörda myndigheter prövar möjligheterna att göra

erforderliga insatser för ifrågavarande forskning. Något

uttalande av riksdagen om vikten av fortsatt stöd anser

utskottet inte vara påkallat, varför de båda yrkandena bör

avslås.

Utskottet övergår till att behandla regeringens

anslagsberäkningar under SLU och SJFR.

Sveriges lantbruksuniversitet

Från anslaget bekostas utbildning, forskning och

försöksverksamhet samt djursjukvård vid SLU.

Regeringen anför att anslaget till SLU bör räknas ner med

104 miljoner kronor (beräknat på tolv månader) med hänsyn till

de omfattande besparingar som måste göras på statsbudgeten. Det

ankommer på SLU att självt besluta om hur besparingarna skall

genomföras. Regeringen framhåller bl.a. att det är nödvändigt

att frågan om den kortare skogsutbildningen snarast blir löst.

Besparingarna måste i vissa fall leda till regionala

koncentrationer. SLU måste i dessa frågor ta ett

regionalpolitiskt ansvar, vilket kan ske på olika sätt. I

samband med att den kortare skogliga utbildningen omformas är

det t.ex. viktigt att garantera fortsatt verksamhet av något

slag i Bispgården, heter det i propositionen.

Under anslaget har, som en del av statens

arbetsmarknadsåtgärder, 8,4 miljoner kronor beräknats för

ytterligare 150 studieplatser under kommande läsår. Regeringen

föreslår att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet

anvisar ett ramanslag på 1 420 657 000 kr.

I motion 1994/95:Jo259 (m) motsätter sig motionärerna alltför

drastiska nedskärningar. Sådana kommer snabbt att rasera

forskningsverksamheten. Enligt yrkande 14 i motionen bör

riksdagen anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med

30 miljoner kronor ökat anslag. Lika stor ökning föreslås det i

motion 1994/95:Jo730 (c) yrkande 1. Det är enligt motionärerna

av största vikt att utbildningarna inom jord- och

skogsbrukssektorn bibehåller hög standard. SLU är viktigt för

utveckling av ekologisk odling, framhåller de. I motion

1994/95:Jo210 (mp) yrkande 25 föreslås att riksdagen anvisar

1 674 657 000 kr. Av ökningen (254 miljoner kronor) jämfört

med regeringens förslag bör 150 miljoner kronor avse utbildning

och forskning rörande resurshållande konventionellt och

ekologiskt lantbruk. En övergång till ekologisk odling och

djurhållning kräver stöd till rådgivning, utbildning och

forskning. Utan en rejäl ökning av insatserna blir det omöjligt

för många jordbrukare att ställa om driften.

Utskottet delar regeringens uppfattning att kraftiga

besparingar är nödvändiga mot bakgrund av det svåra

statsfinansiella läge som Sverige befinner sig i och instämmer

i att det ankommer på SLU att avgöra hur dessa skall

genomföras. Utskottet erinrar om att även de högskolor och

universitet som lyder under Utbildningsdepartementet får

vidkännas besparingar såväl vad gäller grundutbildningen som

forskningen. Beräknat på det närmast följande budgetåret är

dessa procentuellt avsevärt mindre än de besparingar som nu

föreslås för SLU. Emellertid föreligger för

Utbildningsdepartementets område även en samlad beräkning av

besparingar fram t.o.m. budgetåret 1998.

Enligt utskottets mening skulle verksamheten vid SLU gagnas

av att regeringen redovisar en samlad syn på den högre

utbildningen och forskningen, gemensam för de båda

departementen. Utskottet erinrar om att regeringen den 23 mars

1995 har beslutat att se över strukturen för

forskningsfinansiering (dir. 1995:41) och utgår från att även

SLU och SJFR kommer att omfattas av denna översyn.

Utskottet, som i det följande behandlar motionsledes

framförda synpunkter på frågan om fortsatta besparingar och hur

besparingarna skall genomföras, föreslår att riksdagen bifaller

regeringens förslag att under förevarande anslag anvisa

1 420 657 000 kr. Därmed avstyrks motionerna 1994/95:Ub730

yrkande 1, 1994/95:Jo210 yrkande 25 och 1994/95:Jo259 yrkande

14.

Frågan om fortsatta besparingar på SLU tas upp i

motionerna 1994/95:Ub679 (s) och 1994/95:Jo238 (m) yrkande 21.

Motionärerna anser att det med hänsyn till konsekvenserna för

såväl personal som verksamhet är angeläget att den ålagda

besparingen uttryckligen anges gälla fram till och med år 1998.

Utskottet inser att den i det föregående tillstyrkta

besparingen kommer att medföra stora ingrepp i SLU:s

verksamhet. Detta framhåller även regeringen. Utskottet erinrar

om vad regeringen anfört beträffande samlad besparing fram

t.o.m. budgetåret 1998 inom grundutbildningen och

fakultetsanslagen för universitet och högskolor inom

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1994/95:100

bil. 9 s. 85). Någon motsvarande beräkning, vilket utskottet

redan har påpekat, föreligger inte för SLU. Utskottet har

uppfattat detta på sådant sätt att ytterligare sparbeting för

tiden till och med år 1998 inte avses komma i fråga.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1994/95:Ub679 och 1994/95:Jo238 yrkande 21.

Enligt motion 1994/95:Jo263 (kds) yrkande 12 bör en viss del

av anslagen till SLU och SJFR öronmärkas för utveckling av

ekologiskt lantbruk. En målsättning bör vara 10 %.

Utskottet har i det föregående erinrat om den övergripande

målsättningen för SLU:s verksamhet (s. 8 f.). Utskottet har

inhämtat att ca 20 miljoner kronor (exkl. lokalkostnader) av

den lantbruksvetenskapliga fakultetens resurser används för

verksamhet med ekologisk odling uttryckligen angivet som mål.

Därjämte förekommer en rad projekt med anknytning till samma

mål inom ämnen som växtförädling, mikrobiologi och kemi.

Anslaget för forskning vid den lantbruksvetenskapliga

fakulteten (exkl. lokalkostnader) omfattar ca 200 miljoner

kronor, vilka medel även avser trädgård och

landskapsarkitektur. Utskottet vill för egen del konstatera att

det inte är möjligt att dra en bestämd gräns mellan sådan

forskning som uttryckligen tar sikte på alternativ/ekologisk

odling och den forskning vars resultat kan främja sådan odling

utan att främst ha haft den som mål. Utskottet förutsätter att

SLU i linje med den målsättning som statsmakterna lagt fast för

verksamheten, innefattande bl.a. att forskningen skall klargöra

de grundläggande sambanden mellan produktivitet och de

biologiska systemens uthållighet och säkra miljövänlig

produktion, avsätter resurser för utveckling av ekologisk

odling i den omfattning som tillgången på medel och forskare på

området tillåter. Utskottet avstyrker med det anförda bifall

till motionärernas förslag om öronmärkning av medel för visst

utvecklingsarbete.

I några motioner anförs synpunkter på genomförandet av

besparingarna mot bakgrund av vad regeringen anför

härom i propositionen.

I motion 1994/95:Ub707 (s) framhåller motionärerna att det

ankommer på SLU att besluta om hur besparingarna skall

genomföras. Mot bakgrund av att skogsindustrin och skogsbruket

tillhör de viktigaste näringarna, anser de emellertid att

dessas betydelse bör återspeglas i andelen av SLU:s verksamhet.

Omnämnandet av Bispgården i propositionen har föranlett

förslag -- framförda i motionerna 1994/95:Ub610 (m) yrkande 2

och 1994/95:Jo238 (m) yrkande 22 -- att riksdagen skall uttala

sig för SLU:s rätt att besluta om besparingarnas genomförande.

Bispgården bör inte prioriteras på annat sätt än verksamhet på

andra orter. Även i motion 1994/95:Ub631 (m) åberopas vad

regeringen anför om Bispgården. Motionärerna anser att skoglig

utbildning i Skinnskatteberg (skogsmästarlinjen) under alla

förhållanden bör vara kvar.

Utskottet har i det föregående haft anledning att peka på vad

regeringen anfört om att det ankommer på SLU att självt besluta

om hur besparingarna skall genomföras och därvid instämt i vad

regeringen säger. Utskottet har sålunda ingen annan uppfattning

än motionärerna i detta avseende. När det gäller avveckling av

verksamheter till följd av besparingskraven kommer detta med

all säkerhet att i vissa fall leda till regionala

koncentrationer. SLU har därvid att väga in sitt särskilda

ansvar såsom enda universitet i landet med utbildning inom en

samhällssektor och som sådant beakta de regionalpolitiska

aspekterna. SLU:s unika ställning i detta avseende har det

funnits anledning att erinra om i andra sammanhang, även i det

föregående i detta betänkande (s. 6). Någon särskild åtgärd

från riksdagens sida med anledning av vad som framförts i

motionerna eller av vad regeringen anfört i den nu aktuella

frågan anser utskottet att det inte finns skäl till, varför

riksdagen bör avslå motionerna 1994/95:Ub610 yrkande 2,

1994/95:Ub631 och 1994/95:Jo238 yrkande 22.

Då utskottet anser att riksdagen med anledning av de nu

aktuella besparingskraven ej heller bör uttala sig till förmån

för viss forskning, så att den drabbas mindre än annan, bör

även motion 1994/95:Ub707 avslås.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

De övergripande målen för Skogs- och jordbrukets

forskningsråd (SJFR) är att främja och stödja i första hand

grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart

nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning

på de areella näringarna. Rådet skall verka för att

informationen om forskning och forskningsresultat sprids.

Med hänsyn till de omfattande besparingar som måste göras på

statsbudgeten föreslår regeringen att anslaget till SJFR skall

räknas ner med 54 miljoner kronor, beräknat på 12 månader. Av

anslaget finansieras 42,2 miljoner kronor med miljöavgifter på

handelsgödsel och bekämpningsmedel. Denna summa bör enligt

regeringen tillgodoräknas statskassan, resterande besparingar

får göras på SJFR:s ordinarie forskningsmedel. Regeringen begär

att 229 935 000 kr anvisas under anslaget.

Enligt Moderaterna gör regeringen en omotiverat stor

neddragning och föreslår i motion 1994/95:Jo259 yrkande 15 att

förevarande anslag ökas med 30 miljoner kronor jämfört med

förslaget i propositionen. Miljöpartiet föreslår i motion

1994/95:Jo210 yrkande 26 att riksdagen under anslaget skall

anvisa 449 miljoner kronor, en ökning med 219 065 000 kr

jämfört med regeringens förslag. Av anslaget bör 150 miljoner

kronor öronmärkas för utbildning och forskning rörande

resurshållande konventionellt och ekologiskt lantbruk i

enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller krav

på besparingar även på SJFR och har därmed inget erinra mot

regeringens medelsberäkning för nästa budgetår. Riksdagen bör

därför anvisa de av regeringen begärda medlen och därjämte

avslå motionerna 1994/95:Jo210 och 1994/95:Jo259 i nu berörda

delar.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader

Anslaget skall täcka SJFR:s förvaltningskostnader. Under

anslaget har beräknats vissa kostnader för medverkan i EU:s

forskningsprogram.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 399 000 kr

under anslaget.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Stöd till kollektiv forskning

Från anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv

jordbruksteknisk forskning samt stöd till viss skogsforskning.

Vidare anvisas medel för kollektivt forsknings- och

utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsområdena.

Under anslaget finns för innevarande budgetår uppfört

anslagsposterna jordbruksteknik (3,7 miljoner kronor),

skogsforskning (24,3 miljoner kronor), trädgårdsforskning (11

miljoner kronor), växtförädling (7 miljoner kronor) och

Stiftelsen Lantbruksforskning (42 miljoner kronor). Utom såvitt

avser den sistnämnda posten beräknar regeringen oförändrade

belopp för perioden juli 1995--juni 1996, sammanlagt 46

miljoner kronor, för hela 18-månadersperioden 69 miljoner

kronor. Mot bakgrund av de omfattande besparingar som måste

göras på statsbudgeten anser regeringen att bidraget till

Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) bör avvecklas. Bidraget har

sitt ursprung i 1990 års livsmedelspolitiska beslut och har

utgjort en kompensation för de s.k. inomramsmedlen som då

avvecklades. Då Sverige nu ävergår till EU:s gemensamma

jordbrukspolitik CAP, gäller inte längre 1990 års beslut.

I motion 1994/95:Ub730 (c) yrkande 2 föreslås att riksdagen

till SLF anvisar 20 miljoner kronor för det kommande

budgetåret. Om regeringens förslag att helt dra in anslaget

till SLF genomförs, kommer flera, som motionärerna ser det,

angelägna forskningsprojekt inte att kunna fullföljas. Liknande

uppfattning beträffande det angelägna i att pågående projekt

inom SFL skall kunna genomföras framförs i motion 1994/95:Ub698

(fp). Regeringen bör återkomma med förslag om medel, totalt

40,7 miljoner kronor, för de två närmast följande budgetåren.

Utskottet vill med anledning av motionerna och regeringens

förslag anföra följande.

Stiftelsen Lantbruksforskning är Lantbrukarnas Riksförbunds

(LRF) och lantbrukskooperationens gemensamma organ för att

finansiera forskning och utveckling. SLF:s huvudmän är RLF,

Svenska Mejeriernas Riksförening, Slakteriförbundet, Svenska

Lantmännens Riksförbund, Föreningsbanken AB, Skogsägarnas

Riksförbund och Sveriges Stärkelseproducenter. SLF utför ingen

egen forskning utan ger bidrag till FoU-projekt som främst

utförs vid universitet, högskolor och forskningsinstitut för

att få fram resultat och kunskap som stärker lantbrukets

konkurrenskraft och bidrar till att utveckla nya verksamheter.

Som redan framgått har SLF under ett antal år beviljats medel

från statsbudgeten, från budgetåret 1993/94 42 miljoner kronor

per år.

Regeringen anförde i den forskningspolitiska propositionen

våren 1993 att den mer produktionsinriktade försöksverksamheten

i allt högre grad borde finansieras av näringen, och på sikt

helt finansieras av respektive bransch (prop. 1992/93:170

avsnitt 9 Jordbruksdepartementets verksamhetsområde, s. 365).

Denna regeringens bedömning föranledde ingen erinran från

riksdagens sida. Utskottet framhöll vid behandlingen av

propositionen att det är angeläget att förändringarna sker på

sådant sätt och i sådan takt att värdefulla erfarenheter och

tillgångar tas till vara (bet. UbU13 s. 9). Utskottet har

erfarit att det sedermera och mot bakgrund av vad som sades i

det forskningspolitiska beslutet har gjorts en utredning inom

LRF och SLF (Finansiering av för lantbruksnäringen angelägen

forskning inom primärproduktionen, Lantbrukarnas Riksförbund,

Näringspolitiska sektorn 1995-02-02) där det ges förslag om hur

man inom lantbruksnäringen skall kunna finansiera för näringen

angelägen forskning. Man har därvid utgått från att statens

bidrag skulle vara kvar under de år som den nuvarande

forskningspolitiska propositionen gäller. Utredningen föreslår

bl.a. teknik och system för insamling av FoU-medel genom

frivilliga kollektiva produktavgifter.

Utskottet har ingen annan uppfattning än att det på

livsmedelsområdet är angeläget att kunskapsuppbyggnaden

fortsätter när det gäller den senare delen av livsmedelskedjan.

Mot bakgrund av det mycket ansträngda läget för statens

finanser är det samtidigt utskottets uppfattning att näringen

nu alltmer måste ta sitt ansvar beträffande Sveriges

möjligheter att hävda sina livsmedelsprodukter i en utländsk

konkurrens. Den av utskottet anförda utredningen och dess

förslag ligger, som utskottet har uppfattat det, helt i linje

därmed.

Med det anförda ansluter sig utskottet till regeringens

uppfattning att förevarande anslag bör räknas ner med 42

miljoner kronor jämfört med anslaget för innevarande budgetår

och att besparingen skall avse en avveckling av bidraget till

SLF. Utskottet avstyrker därmed bifall till motionerna

1994/95:Ub698 och 1994/95:Ub730 yrkande 2 och föreslår att

riksdagen till Stöd för kollektiv forskning anvisar 69 miljoner

kronor.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1994/95:Ub712

(m) med förslag om ett tillkännagivande till regeringen om ett

centrum vid den skogsvetenskapliga fakulteten i Garpenberg för

forsknings- och utvecklingsarbete med inriktning på

småskogsbruket. Motionärerna menar att en mindre del av stödet

till den kollektiva skogsforskningen bör omfördelas för

ändamålet.

Av propositionen framgår att SJFR har träffat avtal med

Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut om gemensam

finansiering av viss skogsforskning för tiden den 1 juli

1993--den 30 juni 1996. SJFR kommer under budgetåret 1995/96

att medverka i finansieringen genom att bidra med 24,3 miljoner

kronor, vilket motsvarar den anslagspost för skogsforskning som

utskottet i det föregående har redovisat. Motionen avstyrks

därmed.

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av

vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja

jord- och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Från

anslaget betalas kostnader för akademiens ordinarie tjänstemän,

ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m.m. samt

vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska

forskarkontakter.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett

förslagsanslag till akademien på 1 287 000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skogsforskning och skoglig utbildning i

södra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub605, 1994/95:Ub609,

1994/95:Ub618 och 1994/95:Ub632,

2. beträffande verksamheten i Alnarp

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub606, 1994/95:Ub634

yrkande 2, 1994/95:Jo260 yrkande 3 och 1994/95:Jo278 yrkande 2,

3. beträffande Lantbruksuniversitetets resurser i västra

Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub661 och

1994/95:Ub668,

4. beträffande Lantbruksuniversitetets verksamhet i

Dalarna

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub719 yrkande 2,

5. beträffande högskoleutbildningen inom hästområdet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub721,

6. beträffande Lantbruksuniversitetets övergripande

verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub634 yrkande 1 och

1994/95:Ub719 yrkande 1,

7. beträffande Metallbiologiskt Centrum

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So464 yrkande 4 och

1994/95:So486 yrkande 7,

res. 1 (mp)

8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges

lantbruksuniversitet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Ub730 yrkande 1, 1994/95:Jo210

yrkande 25 och 1994/95:Jo259 yrkande 14 till Sveriges

lantbruksuniversitet för budgetåret 1995/96 under

nionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

1 420 657 000 kr,

res. 2 (m, c)

res. 3 (mp)

9. beträffande fortsatta besparingar på

Lantbruksuniversitetet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub679 och

1994/95:Jo238 yrkande 21,

res. 4 (m, c, kds)

res. 5 (mp) - motiv. - villk. 3

10. beträffande öronmärkta anslag

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo263 yrkande 12,

res. 6 (kds)

11. beträffande genomförandet av besparingarna

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub610 yrkande 2,

1994/95:Ub631, 1994/95:Ub707 och 1994/95:Jo238 yrkande 22,

12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och

jordbrukets forskningsråd: Forskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 26 och 1994/95:Jo259

yrkande 15 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Forskning för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 229 935 000 kr,

res. 7 (m)

res. 8 (mp)

13. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och

jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 15 399 000 kr,

14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv

forskning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Ub698, 1994/95:Ub712 och

1994/95:Ub730 yrkande 2 till Stöd till kollektiv

forskning för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 69 000 000 kr,

res. 9 (c)

15. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till Skogs-

och lantbruksakademien

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret

1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

1 287 000 kr.

Stockholm den 20 april 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:

Jan Björkman (s),

Beatrice Ask (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Berit Löfstedt (s),

Eva Johansson (s),

Rune Rydén (m),

Andreas Carlgren (c),

Agneta Lundberg (s),

Ulf Melin (m),

Margitta Edgren (fp),

Torgny Danielsson (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Tomas Eneroth (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp),

Inger Davidson (kds) och

Majléne Westerlund Panke (s).

Reservationer

1. Metallbiologiskt Centrum (mom. 7)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "Utskottet har" och på s. 10 slutar med "bör

avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionärernas förslag om ett uttalande

av riksdagen som innebär att verksamheten vid Metallbiologiskt

Centrum måste garanteras även framgent. Utskottet hänvisar till

den mycket utförliga beskrivning av läget när det gäller

användningen av amalgam som tandfyllningsmaterial som ges i

motionerna. Situationen är utomordentligt allvarlig, och

utskottet finner det i dag mer påkallat än tidigare att

kraftfulla åtgärder vidtas för att lindra de miljö- och

hälsoproblem som vi kommer att leva med även efter ett stopp

för användningen av amalgam. Det ligger inte inom

utbildningsutskottets område att gå närmare in på de medicinska

problemen och Socialstyrelsens ansvar därvidlag. Utskottet

nöjer sig med att erinra om vad i motion 1994/95:So486 återges

om WHO:s uppfattning. Dentala amalgam uppges av WHO kunna

utgöra den största enskilda källan till kvicksilverexponering

för människor i allmänhet, t.o.m. större än övriga källor

sammantagna (luft, vatten, föda).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att centrala och

regionala kunskapscentra måste inrättas. Utgångspunkten skall

vara att förbättra kunskapsläget angående biverkningar av

tandvårdsmaterial. Metallbiologiskt Centrum i Uppsala är en

viktig resurs i det sammanhanget, och riksdagen bör sålunda

uttala sig för att verksamheten vid detta centrum måste

garanteras fortsatt stöd. Med det anförda tillstyrker utskottet

de båda förevarande motionerna i berörda delar.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande Metallbiologiskt Centrum

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:So464

yrkande 4 och 1994/95:So486 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet

(mom. 8)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet delar" och på s. 11 slutar med "yrkande

14" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag till besparing under

förevarande anslag är alltför drastiskt. Den vetenskapliga

verksamhet som gäller odlings- och växtförhållanden måste vara

spridd över hela landet med hänsyn till varierande

växtbetingelser. För utvecklingen av jord- och

skogsbruksforskningen är det därför mycket viktigt att SLU:s

regionala verksamhet inte äventyras genom alltför stor

resursminskning. Med hänvisning härtill bör riksdagen besluta

en ökning av anslaget till SLU med 30 miljoner kronor jämfört

med förslaget i propositionen. Utskottet tillstyrker sålunda

motionerna 1994/95:Jo259 yrkande 14 och 1994/95:Jo730 yrkande

1. Motion 1994/95:Jo210 yrkande 25 bör avslås.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges

lantbruksuniversitet

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub730

yrkande 1 och 1994/95:Jo259 yrkande 14, med anledning av

regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Jo210

yrkande 25 till Sveriges lantbruksuniversitet för

budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 1 450 657 000 kr,

3. Anslagsbeloppet under Sveriges lantbruksuniversitet

(mom. 8)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet delar" och på s. 11 slutar med "yrkande

14" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att riksdagen bör ansluta sig till

regeringens uppfattning om besparingar på SLU.

Det svenska lantbruket är i dag inte långsiktigt hållbart.

Specialisering med stora spannmålsgårdar på slätten och

animaliegårdar i skogs- och mellanbygder omöjliggör ett

lantbruk med naturliga kretslopp. Jordbruket har gjort sig

alltmer beroende av ändliga resurser såsom fossila bränslen

både för transporter, lantbruksmaskiner och tillverkning av

konstgödsel. Sverige måste få ett lantbruk som är långsiktigt

uthålligt. Hela denna fråga har utvecklats utförligt i motion

1994/95:Jo210. Svårigheterna vid en omläggning från

konventionell odling till ekologisk skall inte underskattas. De

olika brukningsmetoderna kräver helt olika tänkesätt och det

krävs kunnande. Utskottet anser att en utökad rådgivning,

utbildning och forskning rörande resurshushållande

konventionellt och ekologiskt lantbruk är nödvändigt för att

omställningen till ett hållbart lantbruk skall underlättas.

Rådgivningsverksamheten är ytterst viktig.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet sålunda

att riksdagen avslår regeringens förslag om besparing på

anslaget till SLU och bifaller yrkande 25 i motion

1994/95:Jo210 med förslag att anvisa 1 674 657 000 kr. Av

dessa medel bör 150 miljoner kronor öronmärkas för utbildning

och forskning rörande resurshushållande konventionellt och

ekologiskt lantbruk i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motionerna 1994/95:Jo259 och 1994/95:Ub730 avstyrks i

motsvarande delar.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet under Sveriges

lantbruksuniversitet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo210 yrkande 25

och med avslag på regeringens förslag och motionerna

1994/95:Ub730 yrkande 1 och 1994/95:Jo259 yrkande 14 dels

till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1995/96

under nionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

1 674 657 000 kr, dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört om särskilda medel,

4. Fortsatta besparingar på Lantbruksuniversitetet (mom. 9)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson

(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet inser" och slutar med "yrkande 21" bort

ha följande lydelse:

De av utskottet i det föregående tillstyrkta besparingarna

kommer att medföra stora ingrepp i SLU:s verksamhet. Regeringen

har inte -- till skillnad från vad som gjorts i bilaga 9 till

budgetpropositionen såvitt avser grundutbildning och

fakultetsanslagen inom Utbildningsdepartementets

verksamhetsområde -- redovisat någon samlad besparing fram

t.o.m. budgetåret 1998. Med hänsyn till konsekvenserna för

såväl personal som verksamhet och för att undanröja osäkerhet

beträffande de närmast följande budgetåren bör riksdagen med

bifall till motionerna 1994/95:Ub679 och 1994/95:Jo238 yrkande

21 som sin mening ge regeringen till känna att den nu ålagda

besparingen skall gälla t.o.m. budgetåret 1998.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande fortsatta besparingar på

Lantbruksuniversitetet

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub679 och

1994/95:Jo238 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

5. Fortsatta besparingar på Lantbruksuniversitetet (mom. 9,

motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Gunnar Goude (mp) anser att den del av utskottets yttrande

som på s. 11 börjar med "Utskottet inser" och slutar med

"yrkande 21" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående motsatt sig besparingar på

Lantbruksuniversitetet. I stället har utskottet tillstyrkt

förslaget i motion 1994/95:Jo210 om en avsevärd höjning av

anslaget och har även ställt sig bakom den av motionärerna

anförda motiveringen när det gäller betydelsen av SLU:s

verksamhet. Mot bakgrund av utskottets ställningstagande äger

frågan om fortsatt besparing på ifrågavarande anslag ingen

aktualitet. Eventuell fråga om besparingar framdeles får prövas

av riksdagen i vanlig ordning. Motionerna 1994/95:Ub679 och

1994/95:Jo238 yrkande 21 bör sålunda avslås.

6. Öronmärkta anslag (mom. 10)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet har" och på s. 12 slutar med "visst

utvecklingsarbete" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en viss del av

anslagen till SLU och SJFR bör öronmärkas för utveckling av

ekologiskt lantbruk syftande till uthållighet och biologiskt

fullvärdiga livsmedel. En målsättning bör vara 10 %. Riksdagen

bör med bifall till motion 1994/95:Jo263 yrkande 12 som sin

mening ge regeringen detta till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande öronmärkta anslag

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo263 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

7. Anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning (mom. 12)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att det bör ske

en kraftig besparing även under anslaget till SJFR. Emellertid

anser utskottet att regeringen föreslår en alltför stor

neddragning av rådets resurser. Utskottet tillstyrker förslaget

i motion 1994/95:Jo259 om ett med 30 miljoner ökat anslag

jämfört med regeringens förslag. Därmed avstyrks yrkande 26 i

motion 1994/95:Jo210.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och

jordbrukets forskningsråd: Forskning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande

15, med anledning av regeringens förslag och med avslag på

motion 1994/95:Jo210 yrkande 26 till Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning för budgetåret 1995/96 under nionde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

259 935 000 kr,

8. Anslagsbeloppet under Skogs- och jordbrukets

forskningsråd: Forskning (mom. 12)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad i motion 1994/95:Jo210 anförs om

SLU:s mycket viktiga verksamhet tillstyrker utskottet yrkande

26 i motionen om ett anslag till SJFR på sammanlagt 449

miljoner kronor. Av beloppet bör 150 miljoner kronor avse

särskilda medel för forskning rörande resurshushållande

konventionellt och ekologiskt lantbruk i enlighet med vad som

anförs i motionen. Regeringens förslag och motion 1994/95:Jo259

yrkande 15 bör avslås.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande anslagsbeloppet under Skogs- och

jordbrukets forskningsråd: Forskning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo210 yrkande 26

och med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:Jo259

yrkande 15 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Forskning för budgetåret 1995/96 under nionde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 449 000 000 kr,

9. Anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv forskning

(mom. 14)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet har" och slutar med "miljoner kronor"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet bör en besparing göras under förevarande

anslag och avse anslagsposten Stiftelsen Lantbruksforskning.

Dock avstyrker utskottet regeringens förslag att hela bidraget

till stiftelsen skall avvecklas. Utskottet anser visserligen

att jordbruksnäringen alltmer bör ta sitt ansvar beträffande

Sveriges möjligheter att hävda sina livsmedelsprodukter i en

utländsk konkurrens. Dock bör -- med tanke på att flera

pågående projekt annars riskerar att inte kunna fullföljas --

en mer begränsad neddragning av anslaget göras än den som

regeringen föreslår. Utskottet tillstyrker med hänvisning

härtill yrkande 2 i motion 1994/95:Ub730 med förslag att 20

miljoner kronor tillförs anslaget såsom bidrag till SLF för

budgetåret 1995/96. Därmed tillgodoses till en del syftet i

motion 1994/95:Ub698 om att pågående forskningsprojekt inom SFL

skall kunna genomföras.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande anslagsbeloppet under Stöd till kollektiv

forskning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub730 yrkande 2,

med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:Ub698

samt med avslag på motion 1993/94:Ub712 till Stöd till

kollektiv forskning för budgetåret 1995/96 under nionde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 89 000 000 kr,