Bet. 1994/95:UbU15

Utbildningsutskottets betänkande

1994/95:UBU15

Anslag till högre utbildning och forskning, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1994/95

UbU15

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande samtliga anslag i

budgetpropositionen som rör universitet och högskolor under

Utbildningsdepartementet samt nationella och internationella

forskningsresurser. I betänkandet behandlar utskottet också

proposition 1994/95:139 Särskilda utbildningssatsningar inom

högskolan. De delar av budgetpropositionen som gäller förslag

om en ny högskola i södra delen av Stockholms län, utvidgning

av rätten att inrätta professurer samt studiefinansieringen för

doktorander behandlas i utskottets betänkanden 1994/95:UbU11,

1994/95:UbU12 resp. 1994/95:UbU13.

I betänkandet behandlas ca 250 motionsyrkanden. Regeringens

förslag tillstyrks till alla delar, dock med tillkännagivanden

vad gäller tre punkter. Regeringens samtliga förslag om

medelsanvisning tillstyrks.

Inledningsvis behandlar utskottet ett stort antal motioner

som inte direkt avser anslagen eller regeringens förslag i

övrigt. Det gäller frågor om informationsteknik,

distansutbildning, kompetensutveckling, fortsatt satsning på

mindre och medelstora högskolor, studentinflytande etc.

Därefter behandlar utskottet regeringens förslag i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139 om särskilda

resurser och åtgärder för att öka omfattningen av den

grundläggande högskoleutbildningen och som finansieras genom

överföring av medel från arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om 9 000 platser i

naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, ettårig

språkutbildning för 1 000 studerande på heltid under en period

av två år samt utökningar inom humanistiska,

samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar, ettårig

aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med akademisk

utbildning, sommaruniversitet, tekniskt/naturvetenskapligt

basår samt studiefinansiering för ytterligare 300--500

doktorander. Regeringen föreslår att antagningen till

NT-platserna skall äga rum hösten 1995 och hösten 1996, medan

utskottet anser att det bör finnas ytterligare ett

antagningstillfälle under 1997. Utskottet anser att det är

angeläget att utbildningsanordnarna kan ta hänsyn till

sökandetrycket och vid behov ta i anspråk de planerade

utbildningsplatserna under en längre tid. Detta ger också fler

studerande möjligheter att fullfölja en behörighetsgivande

förutbildning.

Moderaterna reserverar sig mot regeringens förslag om

arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser i

naturvetenskap, teknik och språk. Centerpartiet, Folkpartiet

och Kristdemokraterna reserverar sig till förmån för en annan

dimensionering än den av regeringen föreslagna. Vad gäller de

övriga föreslagna särskilda åtgärderna finns nio reservationer.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till besparingar

inom grundutbildningen om 340 miljoner kronor för det förlängda

budgetåret 1995/96 och om ca 160 miljoner kronor inom

fakultetsanslagen. Detta innebär bl.a. att ersättningsbeloppen

för helårsstudenter och helårsprestationer reduceras med 3,2 %.

Mot de föreslagna besparingarna inom grundutbildningen

reserverar sig Moderaterna. När det gäller besparingarna på

fakultetsanslagen reserverar sig Moderaterna och

Vänsterpartiet. Folkpartiet tillstyrker den totala

besparingsramen men anser att besparingarna även bör gälla

grundutbildningen inom de konstnärliga och idrottsliga

utbildningarna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag -- med ändring av

tidigare riksdagsbeslut -- att kvalitetspremie inom

grundutbildningen och prestationsrelaterade fakultetsanslag

inte skall införas. Mot detta reserverar sig Moderaterna,

Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till besparingar

avseende resurser för forskningsråden och övrig

forskningsverksamhet om ca 238 miljoner kronor för det

förlängda budgetåret 1995/96. Utskottet tillstyrker också

regeringens förslag till inriktning av besparingsåtgärder för

budgetåren 1997 och 1998 avseende ytterligare 19 resp. 76

miljoner kronor. Mot besparingsförslagen reserverar sig

Moderaterna och Vänsterpartiet.

Sammanlagt har 61 reservationer och fem särskilda yttranden

fogats till betänkandet.

Propositionerna

Proposition 1994/95:100 bilaga 9

Inledande avsnitt (litt. C)

Regeringen har i inledande avsnitt under littera C

(s. 78--132) föreslagit

1. att riksdagen godkänner inriktningen av de

besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen

förordar,

2. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

omfattning och principer för fördelning av särskilda resurser

under flera år framåt för grundutbildningen,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att fördela

resurserna avseende Vissa särskilda åtgärder läsåret 1995/96

inom den högre utbildningen,

8. att riksdagen med ändring av tidigare riksdagsbeslut

(bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) godkänner att varje

lärosätes arbete med kvalitetsutvecklingsprogram och

Kanslersämbetets bedömning av detta arbete inte skall kopplas

till resurstilldelningssystemet för grundläggande

högskoleutbildning (avsnitt 4.6.2),

9. att riksdagen med ändring av tidigare riksdagsbeslut

(bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) godkänner att

principerna för prestationsrelaterade fakultetsanslag inte

införs fr.o.m. budgetåret 1995/96 (avsnitt 4.6.3.),

10. att riksdagen godkänner de förändringar som förordats

beträffande resurstilldelningen till grundläggande

högskoleutbildning som en konsekvens av övergången till

kalenderbudgetår (avsnitt 4.6.4),

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom varje

lärosätes anslag för grundläggande högskoleutbildning avseende

budgetåret 1995/96 fastställa storleken av ett engångsbelopp

(avsnitt 5.1),

12. att riksdagen godkänner de belopp för ersättning för

helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen ovan har

förordat för de olika utbildningsområdena under budgetåret

1995/96 (avsnitt 5.2).

Inledande avsnitt (litt. D)

Regeringen har i inledande avsnitt under littera D

(s. 268--274) föreslagit

1. att riksdagen godkänner inriktningen av de

besparingsåtgärder inom nationella och internationella

forskningsresurser för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen

förordar.

Anslag till universitet och högskolor m.m. (litt. C)

Regeringen har under anslagen C 1--C 50 och C 55--C 56

(s. 133--267) föreslagit

Uppsala universitet (C 1--C 2)

13. att riksdagen till Uppsala universitet: Grundutbildning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

1 092 632 000 kr,

14. att riksdagen till Uppsala universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 1 349 219 000 kr.

Lunds universitet (C 3--C 4)

15. att riksdagen till Lunds universitet: Grundutbildning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

1 810 729 000 kr,

16. att riksdagen till Lunds universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 1 394 255 000 kr.

Göteborgs universitet (C 5--C 6)

17. att riksdagen till Göteborgs universitet:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 1 315 255 000 kr,

18. att riksdagen till Göteborgs universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 1 078 541 000 kr.

Stockholms universitet (C 7--C 8)

19. att riksdagen till Stockholms universitet:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 903 440 000 kr,

20. att riksdagen till Stockholms universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 1 096 034 000 kr.

Umeå universitet (C 9--C 10)

21. att riksdagen till Umeå universitet: Grundutbildning för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

913 782 000 kr,

22. att riksdagen till Umeå universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 742 419 000 kr.

Linköpings universitet (C 11--C 12)

23. att riksdagen till Linköpings universitet:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 793 665 000 kr,

24. att riksdagen till Linköpings universitet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 487 320 000 kr.

Karolinska institutet (C 13--C 14)

25. att riksdagen till Karolinska institutet:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 475 139 000 kr,

26. att riksdagen till Karolinska institutet: Forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 759 358 000 kr.

Kungl. Tekniska högskolan (C 15--C 16)

27. att riksdagen till Kungl. Tekniska högskolan:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 865 903 000 kr,

28. att riksdagen till Kungl. Tekniska högskolan: Forskning

och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 732 139 000 kr.

Högskolan i Luleå (C 17--C 18)

29. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Grundutbildning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

447 371 000 kr,

30. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Forskning och

forskarutbildning m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 245 733 000 kr.

Danshögskolan (C 19)

31. att riksdagen till Danshögskolan: Grundutbildning för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

28 772 000 kr.

Dramatiska institutet (C 20)

32. att riksdagen till Dramatiska institutet:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 69 030 000 kr.

Högskolan i Borås (C 21)

33. att riksdagen till Högskolan i Borås: Grundutbildning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

149 867 000 kr.

Högskolan i Falun/Borlänge (C 22)

34. att riksdagen till Högskolan i Falun/Borlänge:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 195 708 000 kr.

Högskolan i Gävle/Sandviken (C 23)

35. att riksdagen till Högskolan i Gävle/Sandviken:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 184 156 000 kr.

Högskolan i Halmstad (C 24)

36. att riksdagen till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

101 473 000 kr.

Högskolan i Kalmar (C 25)

37. att riksdagen till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

213 480 000 kr.

Högskolan i Karlskrona/Ronneby (C 26)

38. att riksdagen till Högskolan i Karlskrona/Ronneby:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 91 239 000 kr.

Högskolan i Karlstad (C 27)

39. att riksdagen till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

316 277 000 kr.

Högskolan i Kristianstad (C 28)

40. att riksdagen till Högskolan i Kristianstad:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 146 903 000 kr.

Högskolan i Skövde (C 29)

41. att riksdagen till Högskolan i Skövde: Grundutbildning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

99 470 000 kr.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (C 30)

42. att riksdagen till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 79 887 000 kr.

Högskolan i Växjö (C 31)

43. att riksdagen till Högskolan i Växjö: Grundutbildning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

239 515 000 kr.

Högskolan i Örebro (C 32)

44. att riksdagen till Högskolan i Örebro: Grundutbildning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

292 925 000 kr.

Högskoleutbildning på Gotland (C 33)

45. att riksdagen till Högskoleutbildning på Gotland:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 26 042 000 kr.

Idrottshögskolan i Stockholm (C 34)

46. att riksdagen till Idrottshögskolan i Stockholm:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 50 534 000 kr.

Konstfack (C 35)

47. att riksdagen till Konstfack: Grundutbildning för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

139 021 000 kr.

Kungl. Konsthögskolan (C 36)

48. att riksdagen till Kungl. Konsthögskolan:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 67 054 000 kr.

Lärarhögskolan i Stockholm (C 37)

49. att riksdagen till Lärarhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 405 816 000 kr.

Mitthögskolan (C 38)

50. att riksdagen till Mitthögskolan: Grundutbildning för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

365 090 000 kr.

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (C 39)

51. att riksdagen till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 116 559 000 kr.

Mälardalens högskola (C 40)

52. att riksdagen till Mälardalens högskola: Grundutbildning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

219 484 000 kr.

Operahögskolan i Stockholm (C 41)

53. att riksdagen till Operahögskolan i Stockholm:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 19 890 000 kr.

Teaterhögskolan i Stockholm (C 42)

54. att riksdagen till Teaterhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 32 854 000 kr.

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. (C 43)

55. att riksdagen som bidrag till Enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 1 939 114 000 kr.

Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan (C 44)

56. att riksdagen till Utvecklingsverksamhet och

internationell samverkan för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 90 390 000 kr.

Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor

(C 45)

57. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom

universitet och högskolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 735 340 000 kr.

Övriga utgifter inom grundutbildning (C 46)

58. att riksdagen till Övriga utgifter inom grundutbildning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

1 449 053 000 kr.

Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning (C 47)

59. att riksdagen till Övriga utgifter inom forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 212 067 000 kr.

Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor (C 48)

60. att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete vid

vissa högskolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 18 802 000 kr.

Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor (C 49)

61. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid

mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 232 700 000 kr.

Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

(C 50)

62. att riksdagen som bidrag till Vissa ersättningar för

klinisk utbildning och forskning för budgetåret 1995/96 anvisar

ett ramanslag på 2 296 979 000 kr.

Chalmers tekniska högskola (C 55)

67. att riksdagen till Kostnader för Chalmers tekniska

högskolas avvecklingsorganisation för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Högskolan i Jönköping (C 56)

68. att riksdagen till Kostnader för Högskolans i Jönköping

avvecklingsorganisation för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

Anslag till Nationella och internationella forskningsresurser

(litt. D) och till Övriga ändamål (litt. F)

Regeringen har under anslagen D 1--D 11, D 13--D 14,

D 16--D 22 och F 2 (s. 275--299 samt 321--322) föreslagit

Forskningsrådsnämnden (D 1--D 2)

2. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 131 465 000 kr,

3. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 14 159 000 kr.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

(D 3--D 4)

4. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 341 100 000 kr,

5. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 15 351 000 kr.

Medicinska forskningsrådet (D 5--D 6)

6. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Forskning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

552 004 000 kr,

7. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet:

Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

20 302 000 kr.

Naturvetenskapliga forskningsrådet (D 7--D 8)

8. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag

på 900 017 000 kr,

9. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

27 644 000 kr.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (D 9--D 10)

10. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag

på 463 978 000 kr,

11. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

13 533 000 kr.

Rymdforskning (D 11)

12. att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1995/96

anvisar ett reservationsanslag på 65 125 000 kr.

Kungl. biblioteket (D 13)

14. att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 263 754 000 kr.

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (D 14)

15. att riksdagen till Statens psykologisk-pedagogiska

bibliotek för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

11 971 000 kr.

Institutet för rymdfysik (D 16)

17. att riksdagen till Institutet för rymdfysik för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 57 600 000 kr.

Polarforskningssekretariatet (D 17)

18. att riksdagen bemyndigar regeringen att genom

tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella

forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som

uppstår under budgetåret 1995/96 och som motsvaras av minskade

kostnader under budgetåret 1997,

19. att riksdagen till Polarforskningssekretariatet för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 31 710 000 kr.

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige

och EU (D 18)

20. att riksdagen till Rådet för forsknings- och

utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU för budgetåret

1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 901 000 kr.

Europeisk forskningssamverkan (D 19)

21. att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för

budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 642 533 000 kr.

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (D 20)

22. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 61 554 000 kr.

Vissa bidrag till forskningsverksamhet (D 21)

23. att riksdagen till Vissa bidrag till

forskningsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 78 799 000 kr.

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning (D 22)

24. att riksdagen till Medel för dyrbar vetenskaplig

utrustning för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 158 390 000 kr.

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område

(F 2)

2. att riksdagen till Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 25 231 000 kr.

Proposition 1994/95:139

Regeringen har i propositionen föreslagit

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att fördela särskilda

resurser för grundläggande högskoleutbildning enligt de

riktlinjer som förordats av regeringen i proposition

1994/95:100 bilaga 9 och i denna proposition samt godkänner av

regeringen angivna riktlinjer för fördelning av motsvarande

medel som riksdagen anvisar under åren 1997--2002.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1995

1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fortsätta IT-kommissionens

arbete.

1994/95:Ub315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en IT-satsning i skolan.

1994/95:Ub601 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utgångspunkter inför beredningen av

nästa forskningspolitiska beslut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnad av de minsta högskolorna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kapaciteten inom

utbildningssystemet skall ökas vid de mindre och medelstora

högskolorna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utveckla högskoleutbildningen på

Gotland,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett enhetligt högskolesystem,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklingen av nya universitet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskningsanknytning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utredning av ett samlat anslag för

grundutbildning och forskning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en eller två fakultetshögskolor.

1994/95:Ub602 av Leif Carlson och Nils Fredrik Aurelius (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökad frihet för högskolestyrelserna

att själva utforma sin organisation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kriterierna för utseende av ledamöter

i högskolestyrelserna.

1994/95:Ub604 av Marianne Andersson och Elving Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ökade resurser till Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla.

1994/95:Ub611 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att inom anslagets ram ställa medel till förfogande för en

vidareutveckling av det s.k. Ystadsprojektet.

1994/95:Ub612 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen anslår 5 000 000 kr till Kvinnohälsan vid

Karolinska sjukhuset enligt vad i motionen anförts om att

garantera denna verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Medicinska forskningsrådet.

1994/95:Ub613 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en skyndsam översyn av

meritvärderingen av studieomdömen från folkhögskolan vid

antagning till universitet och högskola.

1994/95:Ub614 av Bertil Persson och Nils T Svensson (m, s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett nytt skånskt universitet i

Malmö.

1994/95:Ub615 av Leif Carlson och Margareta E Nordenvall (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om minskning av intagningen till

läkarutbildning.

1994/95:Ub616 av Annika Jonsell och Gun Hellsvik (m) vari

yrkas att riksdagen beslutar avveckla kårobligatoriet i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Ub617 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stimulansåtgärder för högskoleutbildningen

i Skaraborg.

1994/95:Ub621 av Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att regeringen drar tillbaka förslaget om

att de universitet och högskolor som anordnar grundutbildning

för tandläkare måste utöka programmen med en tionde termin

redan hösten 1995.

1994/95:Ub623 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om resurstilldelning till Mälardalens

högskola,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om aspirantutbildning vid Mälardalens

högskola.

1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att 20 000 sommaruniversitetsplatser

skall inrättas sommaren 1995 resp. 1996,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare 4 000 platser inom

humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare 1 500 årsstudieplatser

inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning fr.o.m. hösten

1995,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avveckla

kvalitetspremien,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om satsningar på att utveckla

högskolelärarnas kompetenshöjning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppbyggnaden av fasta

forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om planering för ytterligare fyra

universitet till år 2010,

15. att riksdagen beslutar att per capita-besparingen också

skall gälla de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna,

16. att riksdagen beslutar att höja per capita-ersättningen

i enlighet med vad i motionen anförts,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om 300 nya doktorandtjänster,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det resultatrelaterade

fakultetsanslaget inte skall avskaffas,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av strukturen inom

universitetens forskningsorganisation,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att en utvärdering bör göras av hur

forskningsråden har tagit sitt ansvar för

forskningsinformation,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarutbildningarnas forskning,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att någon förändring av

antagningssystemet inte bör ske,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det angelägna i att pröva

distansundervisningens möjligheter mot bakgrund av ny teknik.

1994/95:Ub625 av Agne Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en omfördelning av resurser till de

små högskolorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utveckla högskoleutbildningen på

Gotland.

1994/95:Ub626 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Mitthögskolan bör ges resurser

och möjlighet att organisera egna fakulteter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Mitthögskolans behov av

biblioteksresurser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om önskemålet om ett distansinstitut i

Härnösand.

1994/95:Ub627 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utbildning av lantmäteriingenjörer vid Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla.

1994/95:Ub628 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utredning i syfte att etablera ett

miljöuniversitet i Norrköping (inom ramen för Universitetet i

Linköping),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en etablering av en Östersjöakademi i

Norrköping,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det eventuella samlade

universitetet i Östgötaregionen får namnet Universitetet i

Linköping/Norrköping.

1994/95:Ub629 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om medel för kvinnliga forskare vid Högskolan

i Halmstad.

1994/95:Ub630 av Margit Gennser (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökad farmaceutisk utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ytterligare minst en

utbildningsort för den farmaceutiska utbildningen för att

framför allt kunna vidga forskningskapaciteten inom det

farmaceutiska området,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nya tvärvetenskapliga kombinationer

inom den farmaceutiska utbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samarbete inom den farmaceutiska

utbildningen och forskningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att engelska delvis bör användas som

undervisningsspråk.

1994/95:Ub633 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om upptagande av förhandlingar mellan

staten och Göteborgs stad avseende nytt avtal från och med

1996-07-01,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om öronmärkta medel för

miljöforskningsinformation som går direkt till Botaniska

Trädgården i Göteborg.

1994/95:Ub637 av Ulla Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en omfördelning av fakultetsanslagen och en fortsatt

uppbyggnad av universiteten i Umeå och Linköping.

1994/95:Ub638 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att inrätta en modifierad variant av

yrkesteknisk högskoleutbildning vid Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla.

1994/95:Ub639 av Sven-Erik Österberg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en översyn av den framtida

finansieringen av lokala högskoleutbildningar.

1994/95:Ub641 av Anna Åkerhielm och Gun Hellsvik (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett "handikappuniversitet" vid Lunds

universitet.

1994/95:Ub642 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan.

1994/95:Ub643 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om prioriterade frågor för Mitthögskolan.

1994/95:Ub645 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att

riksdagen beslutar ge Högskolan i Borås examensrätt för

grundskoleutbildning 1--7, 140 poäng och rätt att ge riktad

grundskollärarutbildning.

1994/95:Ub646 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skapa ett idrottens forskarråd,

2. att riksdagen beslutar ge Idrottshögskolan i Stockholm

fasta forskningsresurser fr.o.m. budgetåret 1995/96,

3. att riksdagen beslutar att Idrottshögskolan i Stockholm

ges rätt att utdela akademiska examina (kandidat-, magister-

och doktorsexamina).

1994/95:Ub647 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om översyn av läkarutbildningsavtalet och om fastställande av

nya ersättningar till universitetssjukhusen för läkarutbildning

och viss forskningsverksamhet.

1994/95:Ub648 av Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kompetensutveckling efter grundexamen.

1994/95:Ub649 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen till anslag C 39. Kungl. Musikhögskolan i

Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar

10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således

126 559 000 kr.

1994/95:Ub650 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskarutbildning och examinationsrätt i

forskarutbildningar vid Högskolan i Karlstad.

1994/95:Ub658 av Gullan Lindblad m.fl. (m, c, fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Högskolan i Karlstad bör ges i uppdrag att genomföra

civilingenjörsutbildningar inom kemi/kemiteknik och datateknik

med datologisk inriktning.

1994/95:Ub659 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om etablering av ett svensk-litauiskt

utbildningscentrum vid Högskolan i Kristianstad.

1994/95:Ub660 av Marie Wilén och Ingrid Skeppstedt (c) vari

yrkas

1. att riksdagen till Mälardalens högskola för budgetåret

1995/96 anvisar 12 miljoner kronor till forskningsstödjande

åtgärder genom omfördelning av Utbildningsdepartementets anslag

C 49,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fullständig civilingenjörsutbildning

förlagd till Västerås,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om medel till Mälardalens högskola för

distansutbildning, aspirantutbildning och sommarhögskola,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om borttagande av kravet om knytning

till fakultet för fördelning av särskilda medel till

konstnärligt perspektiv.

1994/95:Ub662 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förstärkning av forskningsrådens resurser

genom en omfördelning av forskningsmedel från

sektorsforskningen.

1994/95:Ub663 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Högskolan i Gävle/Sandviken.

1994/95:Ub664 av Ulla Rudin och Börje Nilsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att mål och medel för

utbildningssystemet bör återinföras till riksdag och regering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av anslagssystemet till

högskolorna och universiteten.

1994/95:Ub665 av förste vice talman Anders Björck och Göte

Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om etablerandet av

en civilingenjörsutbildning vid Stiftelsen Högskolan i

Jönköping.

1994/95:Ub666 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att utöka lärarutbildningen vid Högskolan i

Jönköping så att den också omfattar utbildning av

grundskollärare för årskurserna 4--9.

1994/95:Ub669 av Rolf Åbjörnsson (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en fortsatt uppbyggnad av Umeå universitet

genom en förstärkning av universitetets fakultetsanslag inom

ramen för det totala anslaget.

1994/95:Ub671 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av forskningsresurser vid

Högskolan i Växjö,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Högskolan i Växjö erhåller egen

fakultetsorganisation och därmed upphöjs till universitet.

1994/95:Ub672 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om resurstilldelning för decentraliserad

högskoleutbildning.

1994/95:Ub673 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en omfördelning av statens ersättningar

till sjukvårdshuvudmännen för läkarutbildningen.

1994/95:Ub674 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Mitthögskolan.

1994/95:Ub675 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett fullskaleförsök med elektronisk

informationslagring och sökning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser för

etablering av ett skogsindustriellt kompetenscentrum vid

Mitthögskolan.

1994/95:Ub680 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att de statliga driftersättningarna bör

omfördelas.

1994/95:Ub681 av Elver Jonsson och Kenth Skårvik (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om omfördelning av medel för den högre

utbildningen så att utvecklingen av Högskolan i

Trollhättan/Udddevalla kan säkerställas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om insatser som säkerställer och

utvecklar högskolan i Fyrstadsområdet.

1994/95:Ub682 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om satsningar på distansutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förstärkning av etablerad

distansutbildning.

1994/95:Ub683 av Lars Hedfors och Monica Widnemark (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om gällande resurser för forskning och

forskningsstödjande åtgärder till högskolorna.

1994/95:Ub686 av Annika Nilsson och Thomas Östros (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kårobligatoriet.

1994/95:Ub689 av Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

förutsättningarna för att bygga ut Linköpings universitet

företrädesvis i Norrköping.

1994/95:Ub690 av Agneta Ringman m.fl. (s, v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ändring i högskoleförordningen

beträffande rektors ställning i högskolestyrelserna.

1994/95:Ub691 av Erling Bager m.fl. (fp, m, c, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att inrätta en konstnärlig fakultet

vid Göteborgs universitet.

1994/95:Ub694 av Arne Kjörnsberg och Berndt Ekholm (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om grundskollärarutbildning för

årskurserna 1--7 vid Högskolan i Borås.

1994/95:Ub696 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kvalitetspremien som planerat bör

införas i grundutbildningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att 3 000 permanenta nybörjarplatser

inom naturvetenskap och teknik bör skapas under budgetperioden,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att permanenta 3 000 platser inom de

samhällsvetenskapliga, humanistiska och juridiska områdena,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att 20 000 sommaruniversitetsplatser

bör skapas både sommaren 1995 och sommaren 1996,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kvalificerad utbildning för

invandrare,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om antagningen till högskolan,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av studenternas

rättssäkerhet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att prestationsrelaterade

fakultetsanslag bör införas som planerat,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser till fler

högskolor,

17. att högskolor med egna professurer även skall ges rätt

att examinera doktorander.

1994/95:Ub697 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fördelning av ytterligare resurser

till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla nästa budgetår,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fördelning av medel för

forskningsstödjande verksamhet vid Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla.

1994/95:Ub701 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att prövning av examensrätt för

Kungälvs Waldorfseminarium påskyndas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ett bidrag betalas ut till

Kungälvs Waldorfseminarium dock senast vid godkännande av

examensrätt.

1994/95:Ub702 av Eva Persson Sellin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en utveckling av Högskolan

i Luleå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av endera fakultetsanslag

eller medel för forskningsstödjande åtgärder för lärarna

utanför det tekniska utbildningsområdet vid Högskolan i Luleå,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ekonomiska medel till

Högskolan i Luleå.

1994/95:Ub703 av Lars G Linder m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av utveckling av Mälardalens

högskola.

1994/95:Ub704 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att inom ramen för den framtida

utvecklingen av högskole- och vuxenutbildning stimulera

utvecklingen av s.k. lärcentrum.

1994/95:Ub705 av Mona Berglund Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare satsning på

högskoleutbildning i Västsverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utveckling av ett nytt

fördelningssystem för statliga högskoleresurser.

1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en avgiftsfri utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om studentutbyte med tredje världen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökad intagning,

4. att riksdagen till anslag C 46. Övriga utgifter inom

grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 113 500 000 kr

mindre än vad regeringen föreslår, 232 500 000 kr mindre för

färre högskoleplatser under budgetåret men 119 000 000 kr mer

för sommaruniversitet/sommarhögskola eller således

1 335 553 000 kr,

5. att riksdagen till anslag C 47. Övriga utgifter inom

forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 till

studiefinansiering av 300 nya doktorandtjänster anvisar

90 000 000 kr mer än vad regeringen föreslår eller således

302 067 000 kr,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att också ämneslärare i naturvetenskap och teknik skall

omfattas av de 9 000 nya högskoleplatser i naturvetenskap och

teknik som regeringen föreslår,

10. att riksdagen till anslagen till fakulteterna för

budgetåret 1995/96 anvisar 157 000 000 kr mer än vad

regeringen föreslår,

11. att riksdagen till anslagen till forskningsråden för

budgetåret 1995/96 anvisar 88 000 000 kr mer än vad

regeringen föreslår,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kvalitetsutveckling,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om studentinflytande,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts under avsnittet livslångt lärande.

1994/95:Ub708 av Roy Ottosson och Gunnar Goude (mp) vari

yrkas att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen

beslutar att ett nytt universitet skall inrättas och

lokaliseras till Sundsvall.

1994/95:Ub711 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Skåne som en spjutspets i

IT-satsningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om/ mot generella besparingar på

lokalanslaget till högskolorna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om besked om etapp tre i planeringen av

BMC vid universitetet i Lund,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om finansiering av Konsthögskolan i

Skåne,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Högskolan i Kristianstad.

1994/95:Ub713 av Lars Bäckström (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,

2. att riksdagen till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla för

budgetåret 1995/96 anvisar 6 000 000 kr utöver regeringens

förslag eller således 85 887 000 kr.

1994/95:Ub714 av Thomas Östros m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om den sociala snedrekryteringen till högre

utbildning.

1994/95:Ub715 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att de fyra norra länens universitet och högskolor bör

tilldelas ett särskilt anslag för decentraliserad utbildning

för läsåret 1995/96.

1994/95:Ub716 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av Högskolan i

Karlskrona/Ronneby,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en analys av

resurstilldelningen till inredning och utrustning.

1994/95:Ub718 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fördelningen av nätverksmedel.

1994/95:Ub720 av Stig Bertilsson och Kent Olsson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fördelning av medel för

forskningsstödjande verksamhet vid Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla.

1994/95:Ub723 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om läkarutbildningsplatser i Umeå.

1994/95:Ub725 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s, m, fp, kds)

vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en

utredning om utbyggnad av Linköpings universitet särskilt i

Norrköping.

1994/95:Ub727 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att utöka utbildningsuppdraget inom

läkarutbildningen i Göteborg till 145 studenter per år.

1994/95:Ub728 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Högskolan i Skövde.

1994/95:Ub729 av Göran Hägglund (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utbyggnad av ingenjörsutbildningen i

Jönköping.

1994/95:Ub731 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att stimulera nyskapande

forskning.

1994/95:Ub732 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökning med 500 helårsplatser vid

Högskolan i Skövde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökning av egna medel för

forskningsstödjande åtgärder,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökning av anslaget till lokalhyror

vid Högskolan i Skövde.

1994/95:Ub733 av Ingrid Skeppstedt och Marie Wilén (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett Centrum för välfärdsforskning

inom Mälardalens högskola.

1994/95:Ub734 av Margareta Israelsson och Mariann Ytterberg

(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om barn- och ungdomspedagogisk

examen vid Mälardalens högskola.

1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den fortsatta förnyelsen av

utbildningsväsendet,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag avseende

slopande av kvalitetspremien i systemet för resurstilldelning

till universitet och högskolor,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om neddragning

av anslaget för grundutbildningsrådet,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om minskad per

capita-ersättning i grundutbildningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av långsiktighet i

forskningspolitiken,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag om besparingarna

på fakultetsanslagen och forskningsråden,

15. (delvis) att riksdagen avslår regeringens förslag om

arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser i

enlighet med vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag på insatser

för att påskynda arbetet med ny informationsteknologi i

skolväsendet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Ub903 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett

program för en bred användning av informationsteknologin i

enlighet med de rekommendationer som presenterades i "Vingar åt

människans förmåga",

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett

program för informationsteknologins användning i skolan och den

högre utbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett

system för öppen högre distansundervisning i enlighet med vad

som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av åtgärder i syfte att

främja en ökad kunskapsöverföring mellan universitet, högskolor

och företag.

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

21. (delvis) att riksdagen beslutar anslå 187 500 000 kr

för att fullfölja övergången från utbildningsbidrag till

doktorandtjänster och att utöka antalet doktorandtjänster i

forskarutbildningen,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bristande balans mellan

grundforskning och sektorsforskning med hänsyn till samhällets

behov av forskningsresurser,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förslag till överföring av medel från

sektorsforskning till statliga forskningsråd,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vidgat ansvar för

Forskningsrådsnämnden vad gäller övergripande samordning av

anslag till tvärvetenskaplig forskning från olika

forskningsråd,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklingen av verksamheten vid

Teknikvetenskapliga forskningsrådet och speciellt behovet av

ökad samverkan med forskning inom övriga forskningsråds

verksamhetsfält,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en utredning av den

samlade sektorsforskningen i landet med syftet att utarbeta

förslag till en genomgripande effektivisering och samordning.

1994/95:Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att under littera C. Universitet

och högskolor m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens

förslag ökat anslag med 340 000 000 kr avseende avvisade

besparingar inom grundutbildningen och 157 000 000 kr

avseende avvisade besparingar på fakultetsanslagen,

7. att riksdagen beslutar att införa kvalitetspremie resp.

prestationsinriktade fakultetsanslag i enlighet med tidigare

beslut,

8. att riksdagen beslutar att under anslaget C 46. Övriga

utgifter inom grundutbildning anvisa ett i förhållande till

regeringens förslag minskat anslag med 762 500 000 kr

avseende särskilda utbildningssatsningar,

9. att riksdagen beslutar att under littera D. Nationella

och internationella forskningsresurser anvisa ett i förhållande

till regeringens förslag ökat anslag med 230 000 000 kr,

avseende avvisade besparingar i anslag för forskningsråd och

övrig forskningsverksamhet.

1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen till fakultetsanslagen för budgetåret

1995/96 anvisar 100 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit,

2. att riksdagen till D. Nationella och internationella

forskningsresurser för budgetåret 1995/96 anvisar 50 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit,

4. att riksdagen till Övriga utgifter inom forskning och

forskarutbildning, C 47, för budgetåret 1995/96 anslår 50

miljoner kronor utöver regeringens förslag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nytt anslag för att stödja

utvecklingen vid de minsta högskolorna och för detta anvisar 50

miljoner kronor,

6. att riksdagen till C 49. Forskningsstödjande åtgärder vid

mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1995/96 anvisar

100 miljoner kronor utöver regeringens förslag,

7. att riksdagen till per capita-ersättningar för budgetåret

1995/96 anvisar 190 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kvalitetspremie,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om prestationsrelaterade

fakultetsanslag,

15. att riksdagen anvisar 6 000 färre utbildningsplatser

inom det naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet än

vad regeringen föreslagit,

16. att riksdagen anvisar 6 000 studieplatser inom det

humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningsområdet

utöver vad regeringen föreslagit,

19. att riksdagen till C 46. Övriga utgifter inom

grundutbildning, anslagspost 5, för budgetåret 1995/96 anvisar

95 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit i enlighet

med vad i motionen anförts,

20. att riksdagen till anslaget för Europeisk

forskningssamverkan, D 19, anvisar 50 miljoner kronor mindre

än vad regeringen föreslagit i enlighet med vad i motionen

anförts.

1994/95:K810 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildnings- och

utrustningssatsningar i skolorna.

1994/95:K811 av Mats Odell (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning och fortbildning i

informationsteknologi.

1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

14. att riksdagen till Övriga utgifter inom grundutbildning

(C 46) anvisar 140 miljoner kronor mindre än vad regeringen

föreslagit för budgetåret 1995/96.

1994/95:Sf611 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att invandrare med akademisk eller

annan yrkesutbildning skall erbjudas att få sin utbildning från

hemlandet kompletterad i Sverige.

1994/95:Sf636 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om korta individuella

kompletteringsutbildningar.

1994/95:Kr412 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utveckling av Idrottshögskolan.

1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att pröva att omvandla Centrum för

idrottsforskning till ett fristående forskningsråd,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fasta forskningsresurser knyts

till Idrottshögskolan samt om möjlighet att utdela sedvanliga

akademiska examina.

1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om idrottsforskningen.

1994/95:T236 av Martin Nilsson och Anders Ygeman (s) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om anslutning till Internet för skolor

och bibliotek,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheter till införskaffandet av

datautrustning och informationsteknologi till Sveriges

studenter och skolelever.

1994/95:A215 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär en plan för den

långsiktiga kunskaps- och kompetensutvecklingen i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1994/95:A286 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

15. att riksdagen avslår regeringens förslag om införande av

en ettårig aspirantutbildning.

1994/95:A446 av Eva Persson Sellin och Jörgen Persson (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortsatt satsning på Mitthögskolan,

Umeå universitet och Högskolan i Luleå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att forskningsresurser satsas på

högskola och universitet.

1994/95:A466 av Patrik Norinder (m) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklingen av distansutbildning.

Motioner med anledning av proposition 1994/95:139

1994/95:Ub15 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fördelning av högskoleplatser.

1994/95:Ub16 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att, inom föreslagen ram, anvisa

medel för ytterligare platser inom humaniora, samhällsvetenskap

och juridik till Högskolan i Halmstad,

2. att riksdagen beslutar att, inom föreslagen ram, anvisa

medel till platser för aspirantutbildning för invandrare med

akademisk utbildning till Högskolan i Halmstad.

1994/95:Ub17 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utbildningsplatserna kan övergå

till andra studerande än dem som uppbär vuxenstudiestöd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarutbildningarna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om flera antagningstillfällen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om positiv särbehandling av

underrepresenterat kön.

1994/95:Ub18 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att omfördela ytterligare 590 platser

inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik till Högskolan i

Halmstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att omfördela 90

aspirantutbildningsplatser till Högskolan i Halmstad.

1994/95:Ub19 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om resurstilldelning till grundläggande

högskoleutbildning,

4. att riksdagen beslutar att antalet basårsplatser skall

vara 1 500, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Ub20 av andre vice talman Görel Thurdin och Erik

Arthur Egervärn (c) vari yrkas

1. att riksdagen för Mitthögskolan beslutar fördela resurser

för 300 platser inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och

juridiska utbildningar utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen för Mitthögskolan beslutar fördela resurser

för språkplatser till Mitthögskolan i enlighet med vad i

motionen anförts.

1994/95:Ub21 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar om fördelning av resurser för 3

000 utbildningsplatser inom de naturvetenskapliga och tekniska

utbildningsområdena i enlighet med de principer som i motionen

angetts,

4. att riksdagen beslutar om fördelning av resurser för 6

000 utbildningsplatser inom de humanistiska och

samhällsvetenskapliga utbildningsområdena i enlighet med de

principer som i motionen angetts,

5. att riksdagen beslutar om fördelning av resurser för 1

000 språkplatser och fördelning av resurser för särskilda

åtgärder i enlighet med de principer som i motionen angetts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sommaruniversitet/sommarhögskola.

1994/95:Ub22 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår propositionens förslag att inrätta

9 000 platser inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare 1 500 årsstudieplatser

inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning fr.o.m. hösten

1995,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om 4 000 platser inom humanistisk,

samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning även för vt 1996

och ht 1996,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att 20 000 sommaruniversitetsplatser

skall inrättas sommaren 1995 resp. 1996,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om basårsutbildningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om aspirantutbildning och

collegeår/basår för invandrarstudenter.

1994/95:Ub23 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar att, inom föreslagen ram, tilldela

Mitthögskolan 30 platser ht 1995, 10 platser vt 1996 och 30

platser ht 1996 av språkutbildningsplatserna.

1994/95:Ub24 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att regeringens förslag om

tillfälliga utbildningssatsningar bör omvandlas till en

permanent utbyggnad av högskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sommaruniversitetsplatser.

1994/95:Ub25 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

platstilldelning till Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

1994/95:Ub26 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om NT-området vid Högskolan i Karlstad.

1994/95:Ub27 av Marie Wilén och Ingrid Skeppstedt (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar att till Mälardalens högskola

anvisa resurser för 450 platser till sommarhögskola 1995.

1994/95:Ub28 av Marianne Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en noggrann genomgång av varje

högskolas förutsättningar, behov och förmåga vid fördelning av

de nya högskoleplatserna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fler platser inom samhällsvetenskap

och humaniora till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fort- och vidareutbildningen vid

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

1994/95:Ub29 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att

riksdagen beslutar fördela de nya platserna inom humaniora,

samhällsvetenskap och juridik så att Högskolan i Borås

tilldelas 250 nya platser.

1994/95:Ub30 av Arne Kjörnsberg och Berndt Ekholm (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökat antal utbildningsplatser till

Högskolan i Borås.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande samtliga regeringens

förslag i budgetpropositionen om anslag till högre utbildning

och forskning för det förlängda budgetåret 1995/96 (perioden 1

juli 1995--31 december 1996). Regeringens förslag innefattar

bl.a. en rad särskilda åtgärder för att temporärt öka

omfattningen av den grundläggande högskoleutbildningen, vilka

finansieras genom överföring av medel för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I proposition 1994/95:139,

som förelades riksdagen i februari, återkom regeringen med mer

preciserade förslag om användningen av dessa senare medel.

Utskottet behandlar även denna proposition i betänkandet. De

delar av budgetpropositionen som gäller förslag om en ny

högskola i södra delen av Stockholms län, utvidgning av rätten

att inrätta professurer samt studiefinansieringen för

doktorander behandlas i utskottets betänkanden 1994/95:UbU11,

1994/95:UbU12 resp. 1994/95:UbU13.

I betänkandet behandlas också ett stort antal motioner som

inte direkt avser anslagen eller regeringens förslag i övrigt.

Det gäller frågor om informationsteknik, distansutbildning,

kompetensutveckling, förslag till uttalanden av riksdagen om

fortsatta satsningar på de mindre och medelstora högskolorna

etc. Dessa förslag tas upp, innan utskottet kommer in på

regeringens förslag om särskilda åtgärder och i motioner

framförda synpunkter på dessa. Därefter tar utskottet ställning

till de föreslagna besparingarna, vissa andra förslag med

anknytning till anslagen samt slutligen alla anslagen under

littera C Universitet och högskolor m.m.

I den senare delen av betänkandet behandlas regeringens

förslag under littera D Nationella och internationella

forskningsresurser samt anslaget Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område under littera F. Inledningsvis

tas regeringens förslag till besparingar inom området upp,

därefter mer allmänt hållna motioner som rör t.ex.

forskningspolitiken. Slutligen behandlas anslagen.

1. Informationsteknik och distansutbildning

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1994/95:Ub903

yrkandena 1 och 2 att riksdagen hos regeringen skall begära

förslag till dels ett program för en bred användning av

informationsteknik i enlighet med de rekommendationer som

presenterades i Vingar åt människans förmåga (SOU 1994:118),

dels ett program för informationsteknikens användning i skolan

och den högre utbildningen. Motionärerna anför att Sverige

måste ha de högsta ambitioner när det gäller att dra nytta av

den nya tekniken för varje människas och hela samhällets

utveckling. Senast år 2010 måste Sverige, enligt motionärerna,

tillhöra den globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när

det gäller varje del av utnyttjandet av informationstekniken.

För skola och högre utbildning betonar motionärerna bl.a.

vikten av att bygga ut skoldatanätet, förnya skolans

undervisningsmiljö och utveckla villkoren för

distansutbildning.

I samma motion yrkande 7 begärs att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

åtgärder i syfte att främja en ökad kunskapsöverföring mellan

universitet, högskolor och företag. Motionärerna betonar att

universitet och högskolor bör ställa sina kunskaper inom

informationsteknik till förfogande för företagen. De bör vidare

ha de högsta ambitioner i fråga om deltagande i EU-nät för

europeiska forskningsinstitutioner.

Utskottet vill med anledning av yrkandena anföra följande.

Direktiv för Kommissionen för att främja en bred användning

av informationsteknik fastställdes vid regeringssammanträde den

19 januari 1995. Dessa innebär att kommissionen skall vara

rådgivande till regeringen i övergripande och strategiska

frågor inom informationsteknikens område. Den skall vidare vara

pådrivande och kunskapsspridande i fråga om

informationsteknikens möjligheter i samhällsutvecklingen.

Kommissionen skall bl.a. lämna förslag till åtgärder som

främjar användningen av informationsteknik med särskild

inriktning på företagande och arbetsliv samt utbildning och

kompetensutveckling. Vidare har ett Ungdomens IT-råd inrättats

med uppgift att främja barns och ungdomars användning av

informationsteknik.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av

satsningar på informationsteknikens område. I direktiven till

IT-kommissionen anförs att regeringen har ett särskilt ansvar

för att utvecklingen inom informationstekniken tas till vara

som en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Regeringen avser

att ge åtgärder som främjar en bred användning av

informationsteknik hög prioritet. Till kommissionens uppgifter

hör att initiera pilotprojekt, lämna nya förslag till

användning av de medel som förvaltas av Stiftelsen för

kunskaps- och kompetensutveckling, föreslå åtgärder och

samverka med myndigheter och organisationer samt ha kontakt med

det arbete som kommer att bedrivas med att ta fram program inom

ramen för EU:s strukturfonder.

IT-kommissionen skall bl.a. presentera förslag som rör

utveckling av företagandet och företagandets villkor samt

analysera behovet av tillämpad forskning och utveckling kring

olika typer av IT-användning såsom distansarbete, industriell

design, nya samverkansformer mellan företag samt

programvaruteknik. Vidare betonas i direktiven att kommissionen

skall uppmärksamma utvecklingen inom EU.

Inte heller beträffande kunskapsöverföring mellan

universitet, högskolor och företag såvitt avser IT har

utskottet någon annan uppfattning än motionärerna. Utskottet

har i andra sammanhang gett uttryck för hur viktigt

kunskapsutbytet är mellan universitet, högskolor och företag

(bet. 1993/94:UbU12 s. 22). Det bör dock i första hand ankomma

på dessa att ta initiativ som främjar såväl universitet och

högskolor som näringslivet i detta hänseende.

Utskottet som inte har något att erinra mot syftet med

förevarande yrkanden anser inte att riksdagen nu behöver uttala

sig i frågan. Riksdagen bör med hänvisning till det anförda

sålunda avslå motion 1994/95:Ub903 yrkandena 1, 2 och 7.

I motion 1994/95:Ub711 (fp) yrkande 1 söker motionärerna

riksdagens stöd för ett program för bredare spridning och

användning av modern informationsteknik i Skåne, som har

utarbetats av båda länsstyrelserna, Lunds universitet och IDEON

center.

Utskottet välkomnar lokala och regionala initiativ i syfte

att öka användningen av IT. Utskottet hänvisar till vad ovan

anförts om betydelsen av IT-satsningar. Någon särskild åtgärd

från riksdagens sida med anledning av motionen anser utskottet

inte påkallad, varför motionen bör avslås.

Ett led i folkbildningen för IT, dvs. att skapa allmän

tillgång till informationsteknik, kan vara att installera

datorer på alla allmänna bibliotek, framhålls det i motion

1994/95:T236 (s) yrkande 2. Detta skulle ge många människor

möjlighet att komma i kontakt med och kunna hantera

informationstekniken. Senast 1998 bör, enligt motionärerna,

varje skola och bibliotek vara anslutet till Internet.

I regeringens direktiv till IT-kommissionen anförs att det är

viktigt att skapa förutsättningar för en likvärdig tillgång

till informationsteknik och att det är angeläget att

säkerställa likvärdiga villkor över hela landet när det gäller

tillgång till modern data- och telekommunikation. Vidare

framhålls att en ökad tillgänglighet till databaser och datanät

är väsentlig inom folkbiblioteken.

Med hänvisning till vad regeringen anför i direktiven

avstyrker utskottet yrkandet.

I samma motion, 1994/95:T236 (s), yrkande 4 anförs att varje

klassrum bör vara utrustat med dator och att det bör utredas om

staten via CSN kan ge möjlighet till ett lån för inköp av

datorutrustning.

Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå

åtgärder i enlighet med motionärernas förslag, varför yrkandet

bör avslås.

IT i skolan

I den moderata partimotionen 1994/95:Ub901 yrkande 23

framförs att riksdagen hos regeringen bör begära förslag om

insatser för att påskynda arbetet med ny informationsteknik i

skolväsendet. Motionärerna anför bl.a. att den borgerliga

regeringens IT-kommission föreslog en nationell aktion och en

satsning motsvarande nästan 500 miljoner kronor för att driva

på utvecklingen i det svenska skolväsendet. Även Centerpartiets

motion 1994/95:Ub304 yrkande 6 förespråkar en fortsättning av

IT-kommissionens arbete för att ge skolan förutsättningar för

att utveckla datoranvändningen.

Folkpartiet betonar i motion 1994/95:K810 yrkande 2 vikten av

utbildnings- och utrustningssatsningar i skolorna. Motionärerna

anför att Skolverket bör verka för att resurser avsätts för

lärarutbildning på alla nivåer avseende kvalificerad användning

av informationsteknik i undervisningen, att satsning på

undervisningsmedel bör genomföras och att internationella

pedagogiska erfarenheter bör samlas in. I motion 1994/95:Ub315

(fp) yrkande 3 vidareutvecklas vad en IT-satsning i skolan bör

innehålla. Den bör sikta på att alla elever skall ha tillgång

till datorer, att flickorna bör arbeta med datorer i särskilda

grupper, att lärarna bör få fortbildning och att kommunerna bör

ta upp satsningen på informationsteknik i sina skolplaner.

Behovet av fortbildning för lärarna tas också upp i motion

1994/95:K811 (kds) yrkande 1. Motionären anser att varje skola

och kommun bör upprätta en strategi för hur datorer skall

utnyttjas i undervisningen.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av

IT-satsningar inom utbildningsväsendet. Skolan spelar en

avgörande roll när det gäller att skapa förutsättningar för en

likvärdig tillgång till informationsteknik. Regeringen har i

augusti 1992 uppdragit åt Skolverket att ansvara för

utvecklingen och genomförandet av den nationella datapolitiken

på skolområdet. Det innefattar både det nationella

utvecklingsarbetet och det internationella samarbetet. I

uppdraget har regeringen uppmärksammat såväl elevernas som

lärarnas datoranvändning, dataläromedel, nordiskt samarbete

samt uppföljning och utvärdering. I april 1994 har regeringen

uppdragit åt Skolverket att svara för utveckling och drift av

det svenska skoldatanätet och att medverka i arbetet med att

utveckla det nordiska skoldatanätet, som skall vara anslutet

till Internet.

Utskottet vill också erinra om den översyn av

lärarutbildningen och fortbildningsverksamheten som regeringen

aviserar i årets budgetproposition (s. 30). Utskottet utgår

från att även IT-frågorna kommer att ägnas stor uppmärksamhet.

I sammanhanget vill utskottet även påminna om den kommitté om

det inre arbetet i skolan (dir. 1995:19) som nyligen har

startat sitt arbete. Det bör kunna förutsättas att kommittén

iakttar utvecklingen och stöttar skolans personal när det

gäller krav på skolan som följer av att somliga elever redan

tidigt har skaffat sig mer omfattande kunskaper i IT än sina

kamrater och lärare.

Med hänvisning till vad som anförts ovan föreslår utskottet

att motionsyrkandena om IT i skolan avslås, nämligen

1994/95:Ub304 yrkande 6, 1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:Ub901

yrkande 23, 1994/95:K810 yrkande 2 samt 1994/95:K811 yrkande 1.

Distansutbildning

Regeringen avser att tillsätta en kommitté med uppgift att

analysera, stödja och utvärdera förslag som föreligger inom

distansutbildningsområdet (budgetprop. s. 100). I uppdraget

skall ingå att finna olika metoder för distansutbildning samt

att bedriva försöksverksamhet. Målet för kommittén är att finna

en samlad strategi för distansutbildning i landet inom

högskoleområdet och vuxenutbildning i övrigt. Möjligheterna bör

också prövas att skapa förutsättningar för "ett öppet svenskt

folkuniversitet" med ett brett utbildningsutbud som når många

människor.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till ett system

för öppen högre distansutbildning, anser Moderaterna i sin

partimotion 1994/95:Ub903 yrkande 3. De föreslår att det öppna

universitetet skall bildas. Denna organisations uppgift skall

vara att koordinera universitetens och högskolornas

informationstekniskt baserade distansutbud.

I Folkpartiets motion 1994/95:Ub624 yrkande 32 framhåller

motionärerna det angelägna i att pröva distansundervisningens

möjligheter mot bakgrund av ny teknik. Fler kurser inom

högskolan bör ges med hjälp av informationstekniken och detta

bör följas upp av den aviserade kommittén. Likaså betonas i

motion 1994/95:A466 (m) yrkande 11 att utveckling av

distansutbildning med hjälp av informationsteknik är angelägen.

I motion 1994/95:Ub682 (s) yrkande 1 hävdar motionärerna att

det nu är tid att snabbt få i gång verksamhet inom

distansområdet och att den planerade kommitténs arbete inte får

försena genomförandet. Frågan om bildandet av ett öppet svenskt

folkuniversitet tas också upp i motionen. Motionärerna betonar

att distansutbildning hos de traditionella

utbildningsanordnarna ger högre genomströmning och bättre

kvalitet. De anser därför att man bör utnyttja befintliga

resurser i form av den erfarenhet och kompetens som finns vid

de universitet och högskolor som har arbetat med

distansutbildningsfrågor sedan 1970-talet (yrkande 2).

Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka att det

är angeläget att utveckla distansutbildningen med hjälp av

informationsteknik. Via datanätverk och andra former av

kommunikationsteknik kan geografiska, sociala och kulturella

gränser överskridas. Utskottet utgår från att den av regeringen

planerade distansutbildningskommittén inte enbart kommer att

uppmärksamma de möjligheter som finns med modern teknik utan

även ägna stor uppmärksamhet åt metodiska och pedagogiska

frågor inom distansområdet. Utskottet förutsätter vidare att

kommitténs arbete inte får medföra att angelägna satsningar

inom området försenas. Utskottet utgår även från att kommittén

kommer att beakta och värdera de erfarenheter av

distansutbildning som finns vid svenska universitet och

högskolor.

Med hänvisning till det ovan anförda och till att regeringen

kommer att tillsätta en kommitté för distansutbildning

avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 32,

1994/95:Ub682, 1994/95:Ub903 yrkande 3 och 1994/95:A466 yrkande

11.

I tre motioner behandlas frågor om stöd i olika former för

studiecentra eller lärcentra. Enligt motion 1994/95:Ub672

(fp) bör medel omfördelas till Umeå universitet, högskolan i

Luleå och Mitthögskolan för decentraliserad utbildning vid

studiecentra inom regionen. Behovet av en översyn av den

framtida finansieringen av lokala högskoleutbildningar

aktualiseras i motion 1994/95:Ub639 (s). Det är orimligt, menar

motionären, att glesbygdskommunerna får stå för kostnaderna för

lärcentra, medan högskolekommunerna inte har motsvarande

kostnader. I motion 1994/95:Ub704 (s) framhåller motionärerna

behovet av att inom ramen för den framtida utvecklingen av

högskole- och vuxenutbildning stimulera utvecklingen av s.k.

lärcentra och hänvisar till satsningar i Södermanlands och

Västmanlands län.

Utskottet har inget att erinra mot vad i motionerna anförs om

betydelsen av studiecentra eller lärcentra inom

vuxenutbildningen. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till

det som anförs i budgetpropositionen om lokala kunskapscentra

(s. 99). En viktig funktion för dem, menar regeringen, är att

stimulera rekryteringen till högre utbildning och bidra till

ökad samverkan med näringslivet och med den gemensamma sektorn

i den återkommande utbildningen. En slutrapport är under

utarbetande från en särskild arbetsgrupp med uppgift att

stimulera utvecklingen av kunskapscentra. När denna föreligger

avser regeringen att överväga behovet av åtgärder.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna

1994/95:Ub639, 1994/95:Ub672 och 1994/95:Ub704.

Regeringen bör återkomma med förslag om ett

distansinstitut i Härnösand, föreslås i motion

1994/95:Ub626 (c) yrkande 3. Bakgrunden är riksdagens beslut

våren 1991 om Härnösand som lokaliseringsort för ett eventuellt

framtida resurscentrum för distansutbildning.

Utskottet behandlade frågan om ett distansinstitut senast

under föregående riksmöte (bet. 1993/94:UbU14 s. 5 f.).

Utskottet erinrade om att en särskild utredare i betänkandet

Kunskapens krona (SOU 1993:23) föreslagit ett fristående

institut med uppgift att främja en vidgad användning av

distansmetoder inom all utbildning oberoende av

utbildningsgivare och utbildningsnivå och noterade att

regeringen inte fört fram förslaget till riksdagen. Utskottet

anförde att erfarenhetsutbyte och kompetensspridning mellan

många aktörer ger goda förutsättningar för en utveckling av

distansutbildningen.

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte (bet.

1994/95:UbU10 s. 44) med hänvisning till kommande

beredningsarbete avstyrkt en motion som gäller Statens skola

för vuxna i Härnösand som statligt distanscentrum.

Enligt utskottets mening är det nu viktigt att finna en

samlad strategi för distansutbildningen i landet både inom

högskoleområdet och inom vuxenutbildningen i övrigt. De

organisatoriska frågorna måste behandlas utifrån ett

helhetsperspektiv på distansutbildning. Med hänvisning till det

anförda och mot bakgrund av att regeringen skall tillsätta en

distansutbildningskommitté bör yrkandet avslås.

2. Utveckling av universitet och högskolor, m.m.

Kompetensutveckling, m.m.

En systematisk kunskapsuppbyggnad är viktig för Sveriges

utveckling på sikt. Det betonar Moderaterna i sin partimotion

1994/95:A215 och föreslår i yrkande 8 att riksdagen hos

regeringen skall begära en plan för den långsiktiga kunskaps-

och kompetensutvecklingen. Den förra regeringen initierade

ett brett kompetensprojekt benämnt Agenda 2000 -- kunskap och

kompetens för nästa århundrade. I den etappredovisning som

gjordes i augusti 1994 angavs långsiktiga, angelägna mål, som

krävde förstärkning inom fem områden. Det gällde längre

akademiska utbildningar, eftergymnasial utbildning av

teoretisk/praktisk karaktär, vuxenutbildning i kärnämnen,

forskarutbildning samt kontinuerlig kompetensutveckling. Som

konkreta mål angavs bl.a. att 25 % av arbetskraften senast år

2020 skall ha en utbildning motsvarande minst tre års högre

utbildning och att 25 % skall ha en kortare eftergymnasial

utbildning, att antalet doktorsexamina skall fördubblas under

1990-talet och att antalet vetenskapligt meriterade anställda i

näringslivet under samma period skall mer än fördubblas. Även i

sin partimotion 1994/95:Ub901 yrkande 1 understryker

Moderaterna att en konsekvent och långsiktig utbildnings- och

forskningspolitik krävs för den fortsatta förnyelsen av

utbildningsväsendet. Kvaliteten måste hävdas på alla nivåer.

Även utskottet vill understryka vikten av långsiktig

kunskapsuppbyggnad. I budgetpropositionen betonas behovet av en

bred medborgerlig bildning och utbildning som avgörande för

demokratin och för våra gemensamma ansträngningar att stärka

produktionsförmågan och minska arbetslösheten.

Utbildningssamhällets alla resurser måste mobiliseras för att

åstadkomma ett nödvändigt nationellt kunskapslyft. Regeringens

utbildningspolitik syftar till att öka människors möjligheter

till utbildning. För varje människa, anför regeringen, ger

utbildning ökade möjligheter att påverka den egna

livssituationen, såväl i som utanför arbetslivet. Det är en

process som frilägger nya sammanhang, ökar valfriheten och ger

nya livsperspektiv.

De flesta delarna av utbildningssystemet berörs av satsningar

i årets budgetproposition, i vissa fall med långsiktiga

effekter. Utskottet kommer i det följande att ta ställning till

en rad förslag såväl framförda motionsledes som framlagda av

regeringen, vilka tar sikte på utbyggnad av den högre

utbildningen. Motsvarande förslag avseende ungdomsskolan och

den kommunala vuxenutbildningen har utskottet behandlat i sitt

betänkande 1994/95:UbU10. Utskottet anser att syftet med

motionärernas önskemål om långsiktig kunskaps- och

kompetensutveckling blir tillgodosett genom de åtgärder som

regeringen har att vidta efter riksdagens beslut i de frågor

som i nu berört sammanhang är aktuella. Utskottet, som än en

gång vill betona vikten av allmän kompetensutveckling, anser

att riksdagen bör kunna utgå från att regeringen, när den

finner det påkallat, lägger fram förslag för riksdagen som

ytterligare främjar kompetensuppbyggnaden i vårt land. Med

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

1994/95:Ub901 yrkande 1 och 1994/95:A215 yrkande 8.

I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 16 anför motionärerna att

möjligheterna till livslångt lärande bör tillgodoses genom

att högskolorna erbjuder ett flexibelt och brett utbud av

distans-, deltids- och kvällskurser som ger den studerande

möjlighet att kombinera studier med yrkesutövning och familj.

Resurstilldelningssystemet missgynnar dock distansutbildning

och kvällskurser, påpekas i motionen. Detta, framhålls i motion

1994/95:Ub648 (v), har i sin tur minskat möjligheterna till

kvalificerad fortbildning och kompetensutveckling efter

grundexamen.

Utskottet vill för sin del också understryka behovet av

åtgärder för att möjliggöra ett livslångt lärande. Dessa kan

avse såväl innehållet och studieformerna som

resurstilldelningssystemet.

Regeringen erinrar i budgetpropositionen (s. 114) om det

speciella ansvar som varje lärosäte har för att tillgodose

behovet av återkommande utbildning, vare sig den sker på

kvällstid eller i form av distansundervisning. Utskottet vill i

sammanhanget också hänvisa till den aviserade

distansutbildningskommittén, som bl.a. skall få i uppdrag att

finna olika metoder för distansutbildning. Vidare har

regeringen i tilläggsdirektiv till utredaren som följer upp

1993 års universitets- och högskolereform angett att

konsekvenserna av resurstilldelningssystemet för vuxen- och

deltidsstuderande skall belysas.

Utskottet, som i det föregående utförligt har behandlat

frågor om distansutbildning (s. 31 f.), finner att de av

motionärerna framförda önskemålen i huvudsak tillgodoses genom

de åtgärder som regeringen har informerat riksdagen om, varför

motionerna 1994/95:Ub648 och 1994/95:Ub706 yrkande 16 avstyrks.

Vänsterpartiet framhåller i sin partimotion 1994/95:Ub706

yrkande 1 att all utbildning skall vara avgiftsfri. En

avgiftsfri högskola, betonar man, verkar i riktning mot

minskad social snedrekrytering. En samrådsgrupp bör enligt

motion 1994/95:Ub714 (s) tillsättas för att ta fram förslag

till åtgärder i hela utbildningssystemet med syfte att motverka

snedrekrytering till högre utbildning.

Utskottet vill med anledning av motionerna peka på att

regeringen med olika åtgärder avser att motverka socialt sned

rekrytering i alla delar av utbildningsväsendet (budgetprop.

s. 97). Studiestödskommittén har fått i uppdrag att utveckla

ett studiestödssystem som präglas av insatser mot social

snedrekrytering (dir. 1994:148). Fler utbildningsplatser,

geografisk spridning av den högre utbildningen samt

överskådliga och enhetliga tillträdesbestämmelser och

antagningssystem är, som regeringen anför, exempel på olika

faktorer som är av betydelse för en breddad rekrytering.

Frågan om avgifter i högskoleutbildningen har tidigare

behandlats av utskottet (bet. 1992/93:UbU3 s. 17). Utskottet

anförde att de statliga universiteten och högskolorna inte utan

bemyndigande i instruktion eller liknande författning får ta ut

avgifter för sin verksamhet. Något sådant bemyndigande för

högskolornas reguljära utbildning var inte då och är för

närvarande inte heller aktuellt. Även i budgetpropositionen

(s. 79) understryks att utbildning som anordnas eller

finansieras av staten även fortsättningsvis skall vara

avgiftsfri. Det bör enligt utskottet vara en självklarhet att

avgifter inte tas ut för undervisningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 1 och

1994/95:Ub714.

Studentutbytet med tredje världen bör få hög prioritet,

framhålls i motion 1994/95:Ub706 yrkande 2. Motionärerna

instämmer i regeringens uttalande att Europasamarbetet inte får

utvecklas på bekostnad av annan internationell utblick och

samverkan.

Även utskottet vill för egen del instämma i vad såväl

motionärerna som regeringen anfört om samverkan med länder

utanför Europa (budgetprop. s. 81 f.). Högskolan skall aktivt

främja kunskapen om utvecklingsländerna, där mer än 80 % av

mänskligheten lever. Utskottet vill också hänvisa till att den

av regeringen föreslagna nya högskolemyndigheten förutsätts hos

sig samla centrala myndighetsuppgifter som är till stöd för och

främjar universitets och högskolors internationella kontakter

samt rörlighet och utbyte för studenter, lärare och forskare

(prop. 1994/95:165 s. 24). Utskottet har erfarit att den

internationella avdelningen inom nuvarande Verket för

högskoleservice (VHS) tagit initiativ för att utveckla utbytet

med tredje världen. Det bör kunna förutsättas att detta arbete

kommer att drivas vidare i den nya myndigheten och att ett

fruktbart samarbete kan utvecklas med den nya planerade

biståndsmyndigheten (prop. 1994/95:100 bil. 4, bet. UU15, rskr.

242).

Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkande 2 i motion

1994/95:Ub706.

Fortsatt satsning på mindre och medelstora högskolor

Regeringen avser att långsiktigt ge de mindre och medelstora

högskolorna förutsättningar att utveckla sin roll inom

grundutbildning och forskning/forskarutbildning (budgetprop.

s. 102 f.). Detta bör ske genom en ökning av antalet

studenter och bättre resurser för forskning. De medel som

avsätts för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och

medelstora högskolor är avsedda att bidra till att öka

omfattningen av den forskning som finns vid högskolorna, öka

andelen forskarutbildade lärare samt andelen studerande som går

vidare till forskarutbildning. Permanenta forskningsresurser

skall successivt tillföras, säger regeringen.

Centerpartiet betonar i sin partimotion 1994/95:Ub601

yrkandena 1, 2, 3, 5, 8 och 12 en fortsatt satsning på mindre

och medelstora högskolor. Flera viktiga principgenombrott har

skett. Efter kvalitetsprövning kan högskolorna utfärda

magisterexamen. I samband med den senaste forskningspolitiska

propositionen tillfördes 100 miljoner kronor utöver tidigare

anslag och genom den regionalpolitiska propositionen engångsvis

30 miljoner kronor. I proposition 1993/94:177 Utbildning och

forskning -- kvalitet och konkurrenskraft slog den dåvarande

regeringen fast att den högre utbildningen måste fortsätta att

växa och att de nuvarande universiteten växt färdigt. Det

innebär, framhåller motionärerna, att den framtida expansionen

i stort sett helt och hållet måste ske vid de mindre och

medelstora högskolorna. Centerpartiet betonar att dessa

utgångspunkter bör vara vägledande inför nästa

forskningspolitiska beslut. Vidare måste, enligt Centerpartiets

uppfattning, de minsta högskolorna lyftas till en nivå som ger

en god grund för att också långsiktigt uppfylla

kvalitetskraven. Därför måste de allra minsta högskolorna få en

procentuellt större tilldelning av antalet platser. Vidare

måste alla högskolor ha förutsättningar att ge utbildning och

tillhandahålla kvalificerad forskning av nationell standard och

kvalitet. Högre examina bör anknyta till en aktiv

forskningsmiljö. Därför föreslås att den högskola som medges

rätten att utfärda magisterexamen också bör vara berättigad

till fasta forskningsresurser. Vidare bör de högskolor som så

önskar kunna bygga upp en egen fakultetsorganisation inom en

eller flera fakulteter. Regeringen bör återkomma med förslag

som möjliggör en eller två fakultetshögskolor. I motion

1994/95:Ub907 (c) yrkande 5 understryks satsningar på de minsta

högskolorna. Ett riksdagsuttalande om ett nytt anslag på 50

miljoner kronor föreslås för att stödja utvecklingen vid dessa.

Motion 1994/95:Ub625 (c) yrkande 1 ansluter till partimotionen

och en omfördelning av resurser till de små högskolorna

föreslås.

Folkpartiet hävdar i sin motion 1994/95:Ub624 yrkande 8 att

den fortsatta uppbyggnaden, när det gäller fasta

forskningsresurser, bör ske i sådan takt att uppsatta

kvalitetskrav uppfylls. Utgångspunkten måste vara att

forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna skall

bedrivas med samma krav på kvalitet som gäller för annan

forskning. Även i motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 16

framhålls att den fortsatta uppbyggnaden av

forskningsorganisationer med fasta resurser bör ske i en takt

som garanterar att kvaliteten upprätthålls. Kristdemokraterna

anser att regeringen inför nästa treåriga budgetperiod bör

återkomma till riksdagen med en plan som tar sikte på att ge

någon eller några högskolor fasta forskningsresurser.

En fortsatt utbyggnad av Umeå universitet och Linköpings

universitet bör prioriteras före en satsning på de mindre och

medelstora högskolorna, anges det i motion 1994/95:Ub637 (m).

En förstärkning av de mindre och medelstora högskolorna skulle

innebära en uttunning av landets kompetens i stället för den

kraftsamling av resurser som behövs, hävdar motionären.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utskottet vill inledningsvis hänvisa till regeringens

uttalanden och förslag i budgetpropositionen med syfte att

fortsatt stärka de mindre och medelstora högskolorna.

Regeringen anser att forskningen och forskarutbildningen vid de

mindre och medelstora högskolorna bör stärkas (budgetprop.

s. 84). Det främsta argumentet för detta är att

grundutbildningen skall vara likvärdig i alla delar av

högskolan och vila på vetenskaplig grund. Ett annat skäl är att

rekryteringen till forskarutbildningen bör ökas bland de

studerande vid högskolorna. Regeringen föreslår vidare att

professurer får inrättas vid de mindre och medelstora

högskolorna samt att anslaget till forskningsstödjande åtgärder

förstärks. Vad gäller den grundläggande högskoleutbildningen

påpekar regeringen att närmare hälften av de för vårterminen

1995 beslutade nya platserna förts till de mindre och

medelstora högskolorna och att ett förhållandevis stort antal

av de nya platser som föreslås i propositionen bör förläggas

till dessa högskolor.

Utskottet vill för egen del understryka vikten av att stora

satsningar sker på de mindre och medelstora högskolorna och

framhåller betydelsen av regeringens åtgärder för att stärka

den vetenskapliga kompetensen vid de mindre och medelstora

högskolorna. Samtidigt är det enligt utskottets mening

angeläget att den fortsatta utbyggnaden sker i sådan takt att

kraven på god kvalitet kan upprätthållas.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslaget att

sammankoppla rätten att utfärda magisterexamen med fasta

forskningsresurser. Frågan behandlades under föregående

riksmöte, varvid ett liknande förslag avstyrktes (bet.

1993/94:UbU12 s. 49). Utskottet anförde att en sammankoppling

av det slag som föreslagits i motionen kunde leda till att de

mindre och medelstora högskolorna tilldelades examensrätt för

magisterexamen i betydligt mindre utsträckning och med längre

tidsutdräkt än vad som hittills skett. Utskottet vill vidare

erinra om att riksdagen har anvisat medel till en rad

forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora

högskolorna, såsom medel för samarbete i nätverk mellan

universitet och högskolor, medel för forskarutbildning av icke

disputerade lärare och medel för forskningssamverkan med

industri, näringsliv och samhälle. Dessa medel är

betydelsefulla när det gäller att stärka de mindre och

medelstora högskolornas forskningsmiljöer.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet

motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1, 2, 3, 5, 8 och 12,

1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625 yrkande 1,

1994/95:Ub637, 1994/95:Ub696 yrkande 16 och 1994/95:Ub907

yrkande 5.

I motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 17 föreslås att

högskolor med egna professurer även skall ges rätt att

examinera doktorer. I motion 1994/95:Ub650 (s) anförs att

högskolan i Karlstad i framtida forskarutbildningar bör få

examinationsrätt för att därigenom kunna skapa långsiktigt

förbättrade förutsättningar för såväl forskning som

grundutbildning.

Med hänvisning till den långsiktiga uppbyggnad av

forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna som

regeringen förespråkar och som utskottet inte har något att

erinra mot anser utskottet att det nu saknas förutsättningar

att ge examinationsrätt i forskarutbildning till de mindre och

medelstora högskolorna. Motionerna 1994/95:Ub650 och

1994/95:Ub696 yrkande 17 bör därför avslås.

I motion 1994/95:Ub660 (c) yrkande 4 förespråkar motionärerna

att mindre och medelstora högskolor, t.ex. Mälardalens

högskola, bör få del av de särskilda medel som regeringen

föreslår skall kunna utgå till kulturarbetare för konstnärlig

verksamhet vid företrädesvis naturvetenskaplig, teknisk och

medicinsk fakultet. Motionärerna föreslår därför att kravet på

knytning till fakultet skall tas bort.

Utskottet har uppfattat vad regeringen anfört i frågan på

sådant sätt att den planerade verksamheten inom de av

regeringen angivna vetenskapsområdena (fakulteterna) inte bara

skall avse lärosäte till vilket fakultet är knuten utan även

andra högskolor inom berörd fakultets verksamhetsområde. De

mindre och medelstora högskolorna förutsätts alltså av

utskottet kunna få del av de föreslagna medlen för konstnärlig

verksamhet. Med detta klarläggande av regeringens avsikt med

medlen avstyrks yrkandet.

Nya universitet

I Centerpartiets motion 1994/95:Ub601 yrkande 6 anförs att

Sverige långsiktigt måste höja nivån när det gäller andelen

högskole- och universitetsutbildade. Målet måste därför vara

att utveckla de f.d. universitetsfilialerna, dvs. högskolorna i

Växjö, Karlstad och Örebro samt Mitthögskolan till nya

universitet. Det är nu rimligt, anser motionärerna, att bygga

ut minst en högskola och ge denna status av universitet.

Folkpartiet uttrycker liknande tankegångar i motion

1994/95:Ub624 yrkande 9. Motionärerna föreslår att en utredning

tillsätts för att analysera frågorna kring den framtida

utvecklingen av högre utbildning och forskning till år 2010 med

inriktning mot fler nya specialiserade universitet. De anser

att målet skall vara att stimulera en successiv utveckling av

några av de medelstora högskolorna, vilket skulle kunna

innebära att vi om 15 år har ytterligare fyra

forskningsanknutna högskolor med fast fakultetsorganisation

inom ett eller flera områden. Man borde vidare vidga

perspektivet och bygga vidare på tankar om en mer

internationell rekrytering av lärare och en utbildning med fler

virtuella inslag (IT). Studenter kommer inom en inte alltför

avlägsen framtid att kunna följa seminarier som äger rum på

universitet runt om i världen från sina egna datorer.

I tre motioner förs konkreta yrkanden fram om inrättande av

universitet. I motion 1994/95:Ub671 (c) yrkandena 1 och 2

betonas behovet av fasta forskningsresurser vid högskolan i

Växjö. Motionären föreslår att högskolan skall få egen

fakultetsorganisation och upphöjas till universitet. Ett nytt

skånskt universitet i Malmö föreslås i motion 1994/95:Ub614 (m,

s). I motion 1994/95:Ub708 (mp) slutligen föreslår motionärerna

att ett nytt universitet skall inrättas och lokaliseras till

Sundsvall. Detta universitet skulle med fördel kunna ges en

profil med inriktning på miljö och information.

Utskottet vill erinra om de förslag till förbättrade

förutsättningar för forskning som regeringen för fram i årets

budgetproposition. Förutom en förstärkning av medel för

forskningsstödjande åtgärder nästa budgetår aviserar regeringen

att permanenta forskningsresurser successivt skall tillföras.

Regeringen föreslår vidare att högskolorna skall få möjlighet

att hos central myndighet inom högskoleområdet ansöka om rätten

att inrätta professurer. Detta förslag har utskottet helt

nyligen tillstyrkt (bet. 1994/95:UbU12). Dessutom avser

regeringen att se över förutsättningarna för fördelning av den

s.k. rörliga resursen, dvs. fakultetsmedel för lektorers

forskning i tjänsten.

De planerade förstärkningarna i syfte att främja forskningen

vid de mindre och medelstora högskolorna tillmötesgår delvis

syftet med de förevarande yrkandena. Något ytterligare steg i

riktning mot att inrätta nya universitet är utskottet inte

berett att ta. Motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 6,

1994/95:Ub614, 1994/95:Ub624 yrkande 9, 1994/95:Ub671 och

1994/95:Ub708 bör därför avslås.

Vissa andra satsningar

I två motioner framförs synpunkter på vissa regionala

högskolesatsningar. I motion 1994/95:A446 (s) yrkandena 1 och

2 betonas att satsningarna på nya högskoleutbildningar och

forskningsresurser måste styras till eftersatta regioner.

Motionärerna anför att den regionalpolitiska satsning som gett

bäst resultat för Norrbotten är högskolan i Luleå och för

Västerbotten Umeå universitet. Alla regioner bör ges likvärdiga

förutsättningar, framhålls det i motion 1994/95:Ub705 (s)

yrkande 1. Motionärerna anser att en ytterligare satsning på

högskoleutbildning bör ske i Västsverige.

Utskottet vill erinra om de stora satsningar på de mindre och

medelstora högskolorna som föreslås i budgetpropositionen och i

proposition 1994/95:139 Särskilda utbildningssatsningar inom

högskolan och som gäller både flera utbildningsplatser och

ökade resurser för forskning. Mot denna bakgrund avstyrks

motionerna 1994/95:Ub705 yrkande 1 och 1994/95:A446 yrkandena 1

och 2.

Lärarutbildning och forskning aktualiseras i motion

1994/95:Ub624 (fp) yrkande 26. Motionärerna anser att

regeringen i forskningspropositionen skall ange vägar att öka

lärarutbildningarnas eget ansvar för forskning och utveckling.

De pekar på att Skolverket har haft resurser för pedagogisk

forskning för att öka kunskaperna om svenskt

utbildningsväsendes förutsättningar och resultat, men att

lärarutbildningarna inte haft eget forskningsansvar.

Utskottet vill med anledning av motionen peka på att frågan

om lärarutbildning och forskning kommer att behandlas i den

översyn av lärarutbildningen som regeringen aviserar i

budgetpropositionen (s. 30). En arbetsgrupp skall göra en

inventering av aktuella frågeställningar rörande lärarnas

utbildning. Den kommer att behandla grundutbildning,

fortbildning och vidareutbildning samt forskning och

forskarutbildning på området. Utskottet finner inte anledning

att föregripa det utredningsarbete som skall ske på området och

avstyrker därför motionen.

Högskolestyrelserna

I 2 kap. högskolelagen anges vilka som skall ingå i

styrelsen för en högskola. Där anges att rektor skall ingå.

Regeringen utser flertalet av styrelsens övriga ledamöter.

Därvid bör regeringen välja personer med bakgrund i sådan

verksamhet som är av betydelse för högskolans utbildnings-

eller forskningsuppdrag. Regeringen anger i propositionen att

den anser att politiska företrädare för nationella, regionala

eller lokala intressen bör ingå i styrelserna (s. 81).

Regeringen har därför för avsikt att komplettera styrelserna

med denna typ av allmänföreträdare.

I motion 1994/95:Ub602 (m) yrkandena 1 och 2 anförs att

styrelsernas möjligheter att besluta inom den egna

organisationen bör ytterligare stärkas, att det förhållandet

att en person är politisk företrädare inte är tillräckligt skäl

för styrelseuppdrag och att det bör ankomma på varje styrelse

att avgöra om rektor skall vara ordförande. En ändring av

högskoleförordningen beträffande rektors ställning i

högskolestyrelserna föreslås i motion 1994/95:Ub690 (s, v).

Motionärerna anser att rektor varken skall vara ordförande

eller ingå i styrelsen.

Utskottet konstaterar att regeringen inte har framlagt något

förslag om ändring av högskolelagen såvitt avser

högskolestyrelsernas sammansättning. Då det ankommer på

regeringen att tillämpa gällande lagstiftning bör varken

förevarande motionsyrkanden eller vad regeringen har anfört i

frågan föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna

1994/95:Ub602 och 1994/95:Ub690 bör avslås.

Antagningen

När det gäller tillträde till högre utbildning anför

regeringen (budgetprop. s. 98) att den har givit den särskilde

utredaren som har att följa upp 1993 års universitets- och

högskolereform (RUT 93) tilläggsdirektiv att komma med förslag

till en nationell ordning som är överblickbar och garanterar

rättssäkerhet i antagningsprocessen (dir. 1994:126). RUT 93

kommer att redovisa sitt uppdrag om tillträdesfrågorna i en

rapport sommaren 1995. Fyra delområden kommer att behandlas:

reglerna för behörighet, urvalsregler och urvalsmetoder,

antagningsprocessen som system samt informationen om

antagningen.

I Folkpartiets motion 1994/95:Ub624 yrkande 28 betonas att

någon förändring av högskolans antagningssystem inte bör

ske. Högskolorna måste själva få en chans att utveckla

antagningssystemen på ett för studenterna tydligt och

rättssäkert sätt, innan friheten i antagningssystemet döms ut

generellt. Motionärerna är övertygade om att det går att

kombinera ett system som ger rättssäkerhet åt studenterna och

samtidigt ger utrymme för enskilda högskolor att profilera sig

genom antagningssystemet.

I motion 1994/95:Ub613 (v) föreslås en skyndsam översyn av

meritvärderingen av studieomdömen från folkhögskolan vid

antagning till universitet och högskola. Kristdemokraterna

understryker i sin motion 1994/95:Ub696 yrkande 9 att staten

bör följa konsekvenserna av det lokala antagningssystemet och

utvärdera resultatet. Motionärerna ser med oro på de signaler

regeringen givit om att den önskar återinföra regleringar.

Utskottet vill understryka vikten av att högskolans

antagningssystem är överblickbart och garanterar de sökandes

rättssäkerhet. Enligt utskottets mening har den nuvarande

ordningen för tillträde till den högre utbildningen givit

sådana erfarenheter att det fanns skäl för regeringen att ge

ifrågavarande uppdrag till den särskilde högskoleutredaren.

Såvitt avser önskemål om översyn och utvärdering av

antagningssystemet anser utskottet att motionerna i dessa delar

är tillgodosedda. Med hänvisning till det anförda avstyrks

motionerna 1994/95:Ub613, 1994/95:Ub624 yrkande 28 och

1994/95:Ub696 yrkande 9.

Studentinflytande

Det är viktigt, anför regeringen (budgetprop. s. 101), att

stärka studenternas möjligheter till inflytande genom

representation i beslutande organ. Regeringen avser att ändra

högskoleförordningen så att studenterna garanteras minst två

representanter i universitetens och högskolornas styrelser och

i alla övriga organ som behandlar utbildningsfrågor.

Studenterna bör också involveras i förändrings- och

utvecklingsarbete.

I Vänsterpartiets motion 1994/95Ub:706 yrkande 14 understryks

vikten av studentinflytande. Motionärerna menar att studenterna

måste ges möjlighet att aktivt delta i

kvalitetsutvecklingsarbetet och att deras erfarenheter bättre

måste tillvaratas vid planering, genomförande och utvärdering.

Vidare bör frågan om studentinflytande även inom EU

uppmärksammas.

Utskottet vill peka på att regeringen i budgetpropositionen

uppehåller sig utförligt vid frågan om studenternas betydelse

för utbildningens förnyelse. Regeringen framhåller att varje

enskild student bör uppmuntras att delta i förändrings- och

utvecklingsarbetet. Vad regeringen anför ligger -- som

utskottet ser det -- helt i linje med vad motionärerna för

fram. Det bör kunna förutsättas att högskolorna själva finner

ändamålsenliga former för studentinflytandet på nivåer som inte

berörs av centralt fastlagda regler.

Beträffande samarbete på utbildningsområdet inom EU bör det

ankomma på regeringen att ta de initiativ som den finner

påkallade. Regering och riksdag bör emellertid kunna utgå från

att även studenternas egna organisationer samarbetar över

nationsgränserna för att finna former för ökat

studentinflytande.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1994/95:Ub706

yrkande 14.

En översyn av studenternas rättssäkerhet föreslås i

motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 12. Motionärerna anser att

rättssäkerheten behöver stärkas inom flera områden till exempel

när det gäller antagningsfrågor, examinationsfrågor, rätten att

tentera och förekomsten av olika avgifter inom högskolan.

Utskottet konstaterar att regeringen på flera ställen i

budgetpropositionen kommer in på frågan om studenternas

inflytande på olika nivåer. Av det föregående har det framgått

att regeringen avser att ändra högskoleförordningen i syfte att

stärka studenternas ställning inom högskolans beslutande organ.

Regeringen framhåller (budgetprop. s. 80) att det statliga

ansvaret över högskolan handlar om att garantera god kvalitet i

undervisning, upprätthålla rättssäkerhet samt främja inflytande

och insyn.

Utskottet har i det föregående haft anledning att behandla

frågor om antagning och avgifter. I det nu aktuella

sammanhanget vill utskottet tillägga att strävandena efter

öppenhet och insyn enligt utskottets uppfattning medverkar till

att stärka studenternas rättssäkerhet. Insyn i högskolans

verksamhet minskar riskerna för rättsövergrepp. Utskottet

förutsätter att frågor om studenternas rättssäkerhet kommer att

uppmärksammas i den uppföljning av högskolereformen som nu

sker.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande

12 i motion 1994/95:Ub696.

Två motioner 1994/95:Ub616 (m) och 1994/95:Ub686 (s)

behandlar frågan om kårobligatoriet. I den förra motionen

föreslås att riksdagen skall avveckla kårobligatoriet med

hänvisning till att studentkårsverksamheten måste bygga på

enskilda människors engagemang och intresse. I den senare

motionen framförs att det är fel att tvinga någon till

medlemskap i någon organisation. Som en förberedelse för en

avveckling bör en sammanställning göras av det arbete som skett

i studentkårerna.

Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte beslutat

att kårobligatoriet skall bibehållas (prop. 1994/95:96, bet.

1994/95:UbU5, rskr. 1994/95:135). Utskottet finner inte skäl

för riksdagen att ändra sitt beslut, varför motionerna bör

avslås.

Vissa utbildningar

I motion 1994/95:Ub630 (m) föreslås en utökning av den

farmaceutiska utbildningen. Motionären anser att ytterligare

minst en utbildningsort behövs, framför allt för att vidga

forskningskapaciteten inom det farmaceutiska området. I

sammanhanget nämns både Göteborg och Lund och samarbete med

Köpenhamn. Motionären betonar vikten av nya tvärvetenskapliga

kombinationer och nya former för samarbete inom farmaceutisk

utbildning och forskning och föreslår att engelska delvis bör

användas som undervisningsspråk.

Farmaceutisk utbildning och forskning finns för närvarande

endast vid Uppsala universitet. Utskottet anser att frågor om

utökad utbildnings- och forskningskapacitet i första hand bör

prövas av regeringen inför nästkommande planeringsperiod.

Utskottet avstyrker motionen.

I motion 1994/95:Ub621 (v) föreslås att regeringen skall dra

tillbaka förslaget om att de universitet och högskolor som

anordnar grundutbildning för tandläkare måste utöka programmen

med en tionde termin redan hösten 1995. Bakgrunden är den

förändring som 1994 beslutades om tandläkarutbildningen.

Beslutet innebar en förlängning från nio till tio terminer med

samtidig avveckling av den ettåriga allmäntjänstgöringen.

Motionären anser att landstingen bör erbjuda AT-platser till de

studenter som påbörjat en tandläkarutbildning till vilken

AT-tjänstgöring var knuten.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om vad

regeringen anfört i frågan (budgetprop. s. 121).

Regeringens utgångspunkt vid förlängningen av

tandläkarutbildningen var att reformen skulle omfatta de

studenter som antogs till utbildningen fr.o.m. höstterminen

1994 och att de studenter som antagits enligt äldre

studieordning skulle ha rätt att fullfölja sin utbildning med

allmäntjänstgöring. Landstingsförbundet har i skrivelse den 22

september 1994 informerat regeringen om att förbundet avser att

rekommendera sina medlemmar att till februari 1995 ställa

tillräckligt antal AT-platser till förfogande för dem som då

examineras från de odontologiska fakulteterna. Därefter upphör

förbundets centrala rekommendation. Detta innebär, anför

regeringen, att de universitet och högskolor som anordnar

tandläkarutbildning redan under hösten 1995 måste anordna en

tionde termin för de studerande som annars skulle ha avlagt

tandläkarexamen enligt den gamla studieordningen. Detta

förutsätts ske inom ramen för det befintliga

utbildningsuppdraget.

Utskottet ansluter sig till den lösning som regeringen

förordar och avstyrker motionen.

Ett "handikappuniversitet" vid Lunds universitet föreslås

i motion 1994/95:Ub641 (m). Ett sådant universitet skulle vara

en utveckling av dagens centrumbildning för handikappteknik vid

Lunds tekniska högskola, där tekniska och sociala discipliner

samt vårddiscipliner samverkar. Motionärerna påpekar att

kopplingen till modern dator- och informationsteknik är viktig.

Ett handikappuniversitet skulle innebära en koncentration av

resurser som redan finns spridda i Skåne men också göra det

möjligt för handikappade i hela landet att få tillgång till

högre utbildning genom modern teknik.

Utskottet vill med anledning av motionen understryka

betydelsen av forskning, utveckling och utbildning på

handikappområdet. Något särskilt uttalande av riksdagen om

särskilda åtgärder i Lund är utskottet inte berett att föreslå.

Det bör i första hand ankomma på lärosätena själva att

föranstalta om centrumbildningar för att ta till vara kunskaper

på berörda områden och utnyttja tillgängliga resurser så

effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Med hänvisning till

det anförda avstyrker utskottet motionen.

3. Särskilda resurser samt vissa särskilda åtgärder, m.m.

Regeringen föreslår att medel skall föras över från

arbetsmarknadspolitiska åtgärder till universitet och högskolor

för att erbjuda fler studerande plats. Satsningen innebär

möjligheter till utbildning för redan yrkesverksamma med minst

fem års arbetslivserfarenhet. Regeringen hänvisar till bristen

på naturvetare och tekniker i näringslivet, särskilt i

exportindustrin. De nya platserna skall i första hand gälla

utbildningar inom naturvetenskap och teknik. I

storleksordningen ytterligare 9 000 studerande skall kunna

erbjudas plats i sådana utbildningar under det förlängda

budgetåret. Vidare föreslås en satsning på ettårig

språkutbildning för 1 000 studerande på heltid under två år.

Med hänvisning till bl.a. sysselsättningsläget föreslår

regeringen ytterligare särskilda åtgärder under läsåret

1995/96. Dessa avser utökningar inom humanistiska,

samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar, ettårig

aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med akademisk

utbildning, sommaruniversitet, tekniskt/naturvetenskapligt

basår samt studiefinansiering för ytterligare 300--500

doktorander. (Det senare förslaget behandlar utskottet under

anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och

forskarutbildning.)

I proposition 1994/95:139 redovisar regeringen sitt förslag

till fördelning av de nya platserna på universitet och

högskolor.

Nya platser i naturvetenskap, teknik och språk

Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen

avser nya platser i naturvetenskap, teknik och språk.

Regeringen anger att de 9 000 platserna i naturvetenskap och

teknik skall avse minst treårig utbildning. Antagning bör ske

hösten 1995 och hösten 1996. Med ändring av vad regeringen

förordade i budgetpropositionen har regeringen i proposition

1994/95:139 föreslagit att platserna skall avse studerande med

särskilt vuxenstudiestöd. Medel för ändamålet har förts upp

under ett nytt anslag, E 9. Särskilt vuxenstudiestöd till

studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska

utbildningar. Studerande som saknar den särskilda behörigheten

skall ges möjlighet att genomgå en behörighetsgivande

förutbildning på högst ett år. De föreslagna resurserna för

språkutbildning avser 1 000 studerande på heltid varje år i

två år. Resurserna bör fördelas så att 500 kan påbörja

utbildning hösten 1995 och ytterligare 500 våren 1996

respektive hösten 1996.

I Moderaternas partimotion 1994/95:Ub901 yrkande 15 (delvis)

föreslås riksdagen avslå regeringens förslag om

arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser. I motion

1994/95:Ub19 (m) yrkande 2 (delvis) vidareutvecklas

Moderaternas uppfattning. Motionärerna betonar att de

utmaningar Sverige står inför kräver en konsekvent och

långsiktig utbildnings- och forskningspolitik. Svårigheterna

att utnyttja högskolor och universitet för kortsiktigt inriktad

arbetsmarknadspolitik skall inte underskattas. Det gäller i

synnerhet naturvetenskaplig och teknisk utbildning som har

speciella krav, inte bara avseende utbildade lärare, utan också

vad gäller utrustning, lokaler m.m. Det finns en risk, påpekar

motionärerna, att politiska projekt av denna kortsiktiga

karaktär leder till att universitetetens och högskolornas

långsiktiga uppgifter åsidosätts. Såväl de 9 000 extra

NT-platserna som de nya platserna i språk avstyrks.

I Centerns motioner 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 samt

1994/95:Ub21 yrkandena 3, 4 och 5 anförs att en långsiktig

ökning av antalet studerande inom naturvetenskaplig och teknisk

utbildning är angelägen. Det är inte realistiskt att med

bibehållen kvalitet skapa så många nya platser på så kort tid

som regeringen föreslår. I stället föreslår motionärerna att

riksdagen beslutar om fördelning av resurser för 3 000

utbildningsplatser inom naturvetenskap och teknik och

ytterligare 6 000 platser inom det humanistiska och

samhällsvetenskapliga området. Platserna skall huvudsakligen gå

till mindre och medelstora högskolor. Behovet att utöka antalet

platser vid de minsta högskolorna skall särskilt beaktas. Samma

principer bör gälla även vid fördelningen av de föreslagna nya

platserna i språk.

Även Folkpartiet argumenterar för en successiv utbyggnad av

antalet platser inom naturvetenskap och teknik, dels från

rekryteringssynpunkt, dels för att skapa rimliga

förutsättningar vid universitet och högskolor. I motionerna

1994/95:Ub624 yrkande 3 och 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2

föreslås att regeringens förslag om 9 000 NT-platser skall

avslås och att i stället ytterligare 1 500 permanenta

årsstudieplatser inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning

skall inrättas fr.o.m. hösten 1995.

Vänsterpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub706 yrkande 3

(delvis) att 3 000 platser av de föreslagna NT-platserna skall

permanentas; detta som ett led i en långsiktig strategi för

utbyggnad av den högre utbildningen. Om de nya platserna inte

kan fyllas med studenter som är berättigade till studiestöd bör

de kunna övergå till andra studerande föreslås det i motion

1994/95:Ub17 (v) yrkande 3. Även Kristdemokraterna förespråkar

en permanent utbyggnad av högskolan framför tillfälliga

utbildningssatsningar. I motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 5 och

1994/95:Ub24 yrkande 3 (delvis) föreslås 3 000 permanenta

nybörjarplatser inom naturvetenskap och teknik.

Utskottet, som i det följande återkommer till frågan om

målgrupper och antagningstillfällen, delar regeringens

bedömning att det behövs särskilda insatser för att öka antalet

naturvetenskapligt och tekniskt utbildade. Det är nödvändigt

inte minst för att långsiktigt öka tillväxtförmågan, särskilt

bland de små och medelstora företagen. Likaså är en förstärkt

språkutbildning angelägen. Som regeringen framhåller behöver

många kvalificerade språkkunskaper i det dagliga arbetslivet.

Regeringens förslag om förstärkningar inom den högre

utbildningen innebär att behovet av resurser för reguljära

arbetsmarknadsinsatser minskar i motsvarande mån. När det

gäller fördelningen av resurser anför regeringen att särskild

hänsyn bör tas till de mindre och medelstora högskolornas

önskemål om dimensioneringsökning för att stärka deras

utbildningsutbud. Regeringen förutsätter att denna kraftiga

ökning av studerandeantalet skall motivera näringsliv och

gemensam sektor att ge de anställda ledighet och anställa

vikarier i stället så att de kan utnyttja det ökade

utbildningsutbudet redan hösten 1995. Utskottet återkommer i

det följande till regeringens förslag om fördelningen av

platserna mellan högskolorna.

Beträffande frågan om tillfälliga eller permanenta

utbildningsplatser vill utskottet peka på att den treåriga

NT-utbildningen innebär en flerårig satsning och att resurser

beräknats för åren 1997--2002. I övrigt bör, enligt utskottets

mening, frågor om förändrad reguljär dimensionering prövas

inför nästa treårsperiod, dvs. fr.o.m. 1997.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

förevarande motioner i nu berörda delar.

När det gäller målgrupper såvitt avser de särskilda

resurserna för utbildning i naturvetenskap och teknik anser

Vänsterpartiet i motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 6 och

1994/95:Ub17 yrkande 4 att möjligheterna bör gälla även

studerande inom grundskollärarutbildning med inriktning mot

årskurserna 4--9 i ämnena matematik och naturorienterande ämnen

samt gymnasielärarutbildning i ämnena teknik och

naturvetenskap.

Utskottet konstaterar att regeringen i proposition

1994/95:139 förtydligat målgrupperna. Regeringen anser att

resurserna skall avse även utbildning som leder fram till en

grundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna 4--9 och

med ämneskunskaper i matematiska och naturorienterande ämnen.

Utskottet utgår från att NT-platserna också kan gälla

ämnesstudierna för dem som väljer att först läsa ett

naturvetenskapligt utbildningsprogram med viss ämneskombination

och därefter praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng för att

bli gymnasielärare. Som utskottet har uppfattat yrkandena är de

tillgodosedda med vad regeringen har förordat och det som

utskottet anfört, varför de avstyrks.

Vänsterpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub17 yrkande 5

fler antagningstillfällen för de extra platserna i

naturvetenskap och teknik. Antagningen föreslås vara 3 500

ht 1995, 3 500 ht 1996 och 2 000 ht 1997. En lugnare

expansion ökar förutsättningarna för att inte kvaliteten skall

bli lidande, menar motionärerna.

Utskottet noterar att regeringen har ändrat tidpunkten för de

båda antagningstillfällena från hösten 1995 och våren 1996 i

budgetpropositionen till hösten 1995 respektive hösten 1996

enligt proposition 1994/95:139. Utskottet har inget att erinra

mot förändringen. Härigenom möjliggörs en lugnare takt i

expansionen. Utskottet vill emellertid ta ytterligare ett steg

i den riktningen och anser att det bör finnas ytterligare ett

antagningstillfälle under år 1997. Det är angeläget att

utbildningsanordnarna kan ta hänsyn till sökandetrycket och vid

behov ta i anspråk de planerade utbildningsplatserna under en

längre tid. Detta ger också fler studerande möjligheter att

fullfölja en behörighetsgivande förutbildning. Inte minst med

tanke på vikten av att intressera fler kvinnor för

naturvetenskaplig och teknisk utbildning anser utskottet detta

angeläget. Den av regeringen föreslagna omfattningen, 9 000

platser, bör vara riktmärke för den sammanlagda antagningen

till utbildningen.

Med anledning av motionen föreslår utskottet att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om antagningstillfällen för de extra platserna i naturvetenskap

och teknik.

Vänsterpartiet föreslår vidare i motion 1994/95:Ub17 yrkande

7 att underrepresenterat kön skall positivt särbehandlas i

urvalet vid antagning till de extra platserna i naturvetenskap

och teknik. Det är angeläget att ansträngningar görs för att

rekrytera kvinnor till de föreslagna utbildningsplatserna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Regeringen

framhåller i proposition 1994/95:139 att det är särskilt

angeläget att rekrytera kvinnor till ifrågavarande

utbildningsplatser, eftersom andelen kvinnor i här aktuella

arbetslivssektorer är alltför liten. I propositionen om

jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet

(prop. 1994/95:164) understryks att de nya NT-platserna och det

därmed förknippade förmånliga studiestödet innebär möjligheter

för kvinnor.

Utskottet erinrar om vad i högskoleförordningen (1993:100)

anförs om urvalsgrunder. Där föreskrivs att vid i övrigt

likvärdiga meriter får urval också ske med hänsyn till kön i

syfte att förbättra rekryteringen av studenter från kraftigt

underrepresenterat kön (8 kap. 8 § i lydelse 1994:37).

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till yrkande 7 i

motion 1994/95:Ub17 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om underrepresenterat kön vid urval bland

sökande.

I motion 1994/95:Ub17 (v) yrkande 6 understryks behovet av

uppföljning och utvärdering av regeringens satsning på

naturvetenskap, teknik och språk. Att regeringen tilldelar

universiteten och högskolorna resurser för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder i denna omfattning är unikt,

anför motionärerna. Det är därför betydelsefullt med

kontinuerlig uppföljning och utvärdering.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att

regeringens förslag om överföring av resurser för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder -- vilket utskottet i det

föregående har tillstyrkt -- är ovanligt omfattande. För

högskolan sker en stor expansion under en begränsad tidsperiod.

Som regeringen påpekar kommer situationen under de närmaste

åren att innebära påfrestningar för universitet och högskolor.

Samtidigt är det, menar regeringen, än mer angeläget att

vidareutveckla det goda kvalitetsarbete som nu påbörjats inom

högskolan.

Mot denna bakgrund anser även utskottet att det är av

betydelse att de nu aktuella åtgärderna följs upp och

utvärderas. Betydande medel ställs till förfogande för

satsningen. Det är enligt utskottet av intresse att veta t.ex.

hur högskolan klarar expansionen, i vilken omfattning kvinnor

rekryteras till NT-utbildningen och i vilken utsträckning

näringslivet och den gemensamma sektorn ger de anställda

ledighet för studier och anställer vikarier i stället.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om uppföljning och utvärdering av satsningen

på utbildning i naturvetenskap, teknik och språk.

Resurser för humanistiska, samhällsvetenskapliga och

juridiska utbildningar

Bland de särskilda åtgärder som regeringen med hänvisning

till bl.a. sysselsättningsläget föreslår ingår en utökning av

antalet utbildningsplatser inom humanistiska,

samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar. Riksdagen

har i december med anledning av propositionen Vissa

ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop. 1994/95:25, bet.

1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145) beslutat anvisa resurser

motsvarande ca 4 000 studenter som studerar på heltid under

våren 1995. Regeringen föreslår nu att motsvarande antal

studenter bereds plats även under hösten 1995. Härutöver

föreslås resurser motsvarande 3 500 studenter som studerar på

heltid under hösten 1995 och våren 1996.

Moderaterna avstyrker i motion 1994/95:Ub19 yrkande 2

(delvis) de tillkommande 3 500 platserna inom humanistiska,

samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar, men anser att

de 4 000 tillfälliga platserna under våren 1995 bör finnas

kvar under läsåret 1995/96. Folkpartiet anför i motionerna

1994/95:Ub624 yrkande 2 och 1994/95:Ub22 yrkande 4 att de 4 000

studenter som påbörjar sina studier våren 1995 bör kunna

fortsätta sina studier inte bara hösten 1995 utan även våren

och hösten 1996 i syfte att nå en högskoleexamen.

I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 3 (delvis) föreslås att av

de föreslagna platserna inom humanistiska,

samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar skall 2 000

platser permanentas. Kristdemokraterna förespråkar en varaktig

utbyggnad framför tillfälliga utbildningssatsningar och

föreslår i motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 6 och 1994/95:Ub24

yrkande 3 (delvis) att 3 000 platser skall permanentas av dem

som riksdagen beslutade om i höstas.

Utskottet finner inte anledning att ändra det förslag till

dimensionering av de i förevarande sammanhang aktuella

utbildningsplatserna inom humanistiska, samhällsvetenskapliga

och juridiska utbildningar som regeringen lagt fram. Frågan om

permanent utbyggnad av utbildningarna bör prövas i vanlig

ordning inför nästa planeringsperiod. Utskottet avstyrker

därför de förevarande motionerna.

Aspirantutbildning

Regeringen föreslår en ettårig aspirantutbildning --

utbildning varvad med praktik i näringsliv eller i gemensam

sektor -- för arbetslösa akademiker, i första hand arbetslösa

invandrare med akademisk utbildning. Utbildningen (40 poäng)

bör vara inriktad på att ge fördjupade kunskaper i ämnen som är

av värde för de arbetsplatser som respektive högskola

förutsätts samarbeta med. Regeringen föreslår resurser för ca

1 500 studerande på heltid under hösten 1995 och våren 1996.

Åtgärden syftar till att underlätta arbetslösa akademikers

inträde på arbetsmarknaden samtidigt som deras kompetens tas

till vara.

Enligt motion 1994/95:A286 (fp) yrkande 15 bör regeringens

förslag om aspirantutbildning avslås. Motionärerna anser

åtgärden vara en kostsam och onödig hantering. Att behålla

akademikerpraktiken är enklare och billigare och den kan

användas i hela landet. Ett collegeår/basår för invandrare som

alternativ föreslås i motion 1994/95:Ub22 (fp) yrkande 7.

Förslaget om aspirantutbildning som skall ge högskolepoäng

trots att den knappast ligger på akademisk nivå tillbakavisas.

Ett collegeår i modulsystem med bland annat utbildning i

svenska, engelska och kulturkunskap bör prövas.

Den föreslagna aspirantutbildningen bör utvärderas efter ett

år med syfte att avgöra om den i någon form kan göras permanent

föreslås i motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 8. I motion

1994/95:Sf611 (kds) yrkande 20 anförs att invandrare med

akademisk eller annan yrkesutbildning snarast efter ankomsten

till Sverige bör få sin utbildning jämförd med motsvarande

svensk. Därefter skall invandraren erbjudas kompletterande

utbildning. I motion 1994/95:Sf636 (mp) yrkande 7 påpekas att

det är orimligt att invandrare som har utländsk utbildning

ibland tvingas göra om hela utbildningen. Korta, individuella,

anpassade kompletteringsutbildningar är ett bra sätt att

tillvarata invandrarnas utbildning, yrkeserfarenhet och

språkkunskaper, menar motionärerna.

Utskottet finner det motiverat att en satsning görs på

utbildning varvad med praktik i första hand för arbetslösa

invandrare i enlighet med regeringens förslag. Utskottet utgår

från att utbildningen utformas flexibelt och med möjligheter

att ta till vara deltagarnas kunskaper och erfarenheter. Inte

heller när det gäller den föreslagna omfattningen av

utbildningen har utskottet något att erinra mot vad regeringen

anfört. Utskottet utgår vidare från att uppföljning och

utvärdering av verksamheten kommer till stånd. Syftet med

motionärernas förslag i denna del är i huvudsak därmed

tillgodosett.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet

förevarande motioner.

Sommaruniversitet

Regeringen anser att universitet och högskolor bör utnyttja

befintliga resurser bättre genom att erbjuda utbildning under

större del av året. Erfarenheterna av

sommaruniversitet/sommarhögskola, en verksamhet som

introducerades föregående år, har genomgående varit goda.

Regeringen föreslår resurser för 25 000 studerande att tas i

anspråk somrarna 1995 och 1996.

Folkpartiet anser i motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 1 och

1994/95:Ub22 yrkande 5 att verksamheten bör permanentas och att

20 000 sommaruniversitetsplatser skall inrättas sommaren 1995

resp. 1996. Kristdemokraterna har likalydande önskemål i

motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 7 och 1994/95:Ub24 yrkande 4.

Medel bör omfördelas, skriver motionärerna, så att resurser kan

reserveras för 20 000 sommaruniversitetsplatser per år.

Vänsterpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub706 yrkande 4

(delvis) 25 000 platser både 1995 och 1996. I motion

1994/95:Ub21 (c) yrkande 6 anförs att regeringen bör återkomma

med redovisning av hur platser för

sommaruniversitet/sommarhögskola skall säkerställas även för

sommaren 1996.

Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller

omfattningen av verksamheten med

sommaruniversitet/sommarhögskola. Utifrån det första årets

erfarenheter kan universitet och högskolor inom den resursram

som regeringen nu föreslagit planera för kurser under två

somrar. Det framgår av proposition 1994/95:139 att regeringen

under hand har inhämtat uppgifter från universitet och

högskolor om vad de själva bedömer möjligt och realistiskt

avseende omfattningen. Utskottet förutsätter att regeringen

senare återkommer beträffande dimensioneringen framdeles av

fortsatt verksamhet. Utskottet avstyrker motionerna.

Basår

Basåret syftar till att ge ungdomar med

samhällsvetenskaplig eller ekonomisk gymnasieutbildning

möjlighet att skaffa sig behörighet till tekniska och

naturvetenskapliga utbildningar vid universitet och högskolor.

Regeringen föreslår i proposition 1994/95:139 att 1 200

studerande bereds möjlighet att genomgå basår i högskolan

läsåret 1995/96. Regeringen föreslår dessutom att 1 500

basårsplatser inrättas inom den kommunala vuxenutbildningen.

(Det senare förslaget behandlar utskottet i betänkande

1994/95:UbU10.)

I motion 1994/95:Ub19 (m) yrkande 4 föreslås att antalet

basårsplatser skall vara 1 500, samma antal som regeringen

föreslog i budgetpropositionen. I motion 1994/95:Ub22 (fp)

yrkande 6 hänvisar motionärerna till Folkpartiets partimotion

(1994/95:Ub624 yrkande 12) där det föreslogs att alla

basårsplatser skulle ligga inom den kommunala

vuxenutbildningen.

Som framgår av motion 1994/95:Ub19 föreslog regeringen i

budgetpropositionen att totalt 1 500 studerande skulle beredas

möjlighet att genomgå basår i högskolan läsåret 1995/96.

Regeringen har sedermera reducerat antalet i sitt förslag, nu

grundat på universitetens och högskolornas egna bedömningar.

Riksdagen har tidigare i vår, med avslag på Folkpartiets

förslag att alla basårsplatser skall ligga i komvux, godkänt

regeringens förslag om basårsplatser inom såväl komvux som

högskolan (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU10, rskr. 256).

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna

1994/95:Ub19 yrkande 4 och 1994/95:Ub22 yrkande 6.

Fördelning av platser på universitet och högskolor, m.m.

Regeringen begär i proposition 1994/95:139 riksdagens

bemyndigande att -- inom ramen för de särskilda resurserna

under flera år framåt -- fördela 9 000 platser i

naturvetenskap och teknik samt 1 000 språkplatser på

universitet och högskolor. Vidare redovisar regeringen i

propositionen hur den avser att fördela platserna för de

särskilda åtgärderna nästa budgetår i form av platser inom

humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar

samt platser för basår, sommaruniversitet/sommarhögskola och

aspirantutbildning.

I ett stort antal motioner förs yrkanden fram beträffande

ändrat antal platser vid flera högskolor jämfört med

regeringens förslag.

Högskolan i Borås föreslås i motionerna 1994/95:Ub29 (c) och

1994/95:Ub30 (s) få 250 nya platser i humaniora,

samhällsvetenskap och juridik. Likaså föreslås högskolan i

Halmstad i motion 1994/95:Ub18 (fp) yrkande 1 få 500 platser

inom samma utbildningsområden. I motion 1994/95:Ub16 (s)

yrkande 1 föreslås också fler platser inom dessa områden.

Högskolan i Halmstad bör dessutom få platser för

aspirantutbildning avsedd i första hand för invandrare enligt

motion 1994/95:Ub18 (fp) yrkande 2 och 1994/95:Ub16 (s) yrkande

2.

Högskolan i Karlskrona/Ronneby bör tilldelas 300 av de nya

platserna föreslås det i motion 1994/95:Ub716 (s) yrkande 1.

För högskolan i Karlstad är det angeläget enligt motion

1994/95:Ub26 (c) att NT-platser placeras på

grundskollärarutbildningen med inriktning mot åk 1--7 inom

naturorienterande ämnen. Högskolan i Kristianstad bör få

platser inom teknik och naturvetenskap, humaniora och

samhällsvetenskap samt aspirantutbildning både 1995 och 1996

föreslås det i motion 1994/95:Ub15 (c).

I motionerna 1994/95:Ub732 (c) yrkande 1 och 1994/95:Ub728

(s) (delvis) föreslås att högskolan i Skövde får 500

helårsplatser. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla uppmärksammas

i motionerna 1994/95:Ub28 (c) yrkandena 1, 2 och 3 samt

1994/95:Ub697 (s) yrkande 2. Det framförs yrkanden om 300

platser och resurser för fortbildning och vidareutbildning.

Motionerna 1994/95:Ub20 (c) yrkandena 1 och 2 samt

1994/95:Ub23 (s) handlar om Mitthögskolan. Motionärerna

föreslår 300 platser utöver regeringens förslag inom

humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar

samt språkplatser under tre terminer. I motion 1994/95:Ub623

(m) yrkandena 2 och 3 föreslås att Mälardalens högskola skall

få en betydande del av föreslagna nya utbildningsplatser. I

motionerna 1994/95:Ub660 (c) yrkande 3 och 1994/95:Ub27 (c)

anförs att högskolan bör få medel för bland annat

aspirantutbildning och sommarhögskola.

I motion 1994/95:Ub25 (m) påpekas att Stiftelsen högskolan i

Jönköping på grund av missförstånd inte fått NT-platser hösten

1996 och att högskolan har god beredskap att ta emot studenter

inom flera utbildningsområden.

Utskottet har inget att erinra mot den angivna fördelningen

mellan universitet och högskolor och tillstyrker att platserna

fördelas mellan lärosätena i huvudsaklig överensstämmelse med

den. Beträffande de 9 000 platserna inom naturvetenskaplig och

teknisk utbildning har utskottet i det föregående (s. 47)

förordat tre antagningstillfällen. Detta föranleder på den

punkten ändringar av sammanställningen på s. 9 i proposition

1994/95:139. Det bör ankomma på regeringen att göra sådana

justeringar. Utskottet föreslår således riksdagen att bemyndiga

regeringen att med beaktande av vad utskottet har anfört

fördela särskilda resurser för grundläggande högskoleutbildning

och att godkänna angivna riktlinjer för fördelning av medel.

Utskottet avstyrker med det anförda samtliga förevarande

motioner.

I det här sammanhanget behandlar utskottet motion

1994/95:Ub615 (m) i vilken frågan tas upp om läkarutbildningens

dimensionering. Motionärerna anför att farhågorna om ett

väsentligt läkaröverskott har besannats, varför det är

angeläget att under en period minska antagningen till

läkarutbildningen påtagligt. En halvering av antalet

utbildningsplatser genom att antagning sker endast en gång per

år bör göras snarast, anser motionärerna. Medel bör omfördelas

från anslagen för grundutbildning till

forskning/forskarutbildning och fortbildning.

Utskottet erinrar om att utbildningen av läkare behandlades i

den senaste kompletteringspropositionen (prop. 1993/94:150).

Riksdagen beslutade om en nedskärning av resurser motsvarande

120 nybörjarplatser (bet. 1993/94:FiU20 s. 97, rskr.

453--458). Utskottet avstyrker förslaget i motionen om

ytterligare minskning av läkarutbildningen.

4. Övergripande anslagsfrågor

Besparingsåtgärder

Mot bakgrund av det svåra statsfinansiella läge som Sverige

befinner sig i föreslår regeringen besparingar inom

högskolan, liksom på andra statligt finansierade områden. För

den grundläggande högskoleutbildningen innebär dessa att

ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer

reduceras med 3,2 %. Sammanlagt uppgår besparingarna inom

grundutbildningen till 340 miljoner kronor för budgetåret

1995/96. Per capita-ersättningarna minskas inom alla områden

utom de konstnärliga och idrottsliga. Regeringens föreslagna

justeringar av per capita-ersättningarna framgår av

sammanställningen på s. 125 i budgetpropositionen.

Moderaterna avvisar i sin partimotion 1994/95:Ub901 yrkande 6

regeringens förslag om minskad per capita-ersättning i

grundutbildningen. Motionärerna betonar att de förändringar som

har genomförts i resurstilldelningssystemet bland annat har

syftat till att ge läroanstalterna goda

planeringsförutsättningar, samtidigt som de stimulerar till god

hushållning med resurser. En konsekvens av att det nya systemet

är prestationsinriktat har blivit en kraftig

rationaliseringseffekt. Att ovanpå denna åtstramning lägga en

nedskärning, vilket regeringen förordar, innebär ett slag mot

kvaliteten i utbildningen. I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 6

(delvis) föreslås att riksdagen anvisar 340 miljoner kronor för

att täcka de av regeringen föreslagna besparingarna inom

grundutbildningen.

Centern anser att regeringens nedskärning av per

capita-ersättningen är för stor. I motion 1994/95:Ub907 (c)

yrkande 7 föreslås att riksdagen anvisar 190 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit.

Folkpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och

16 att per capita-besparingen inom grundutbildningen även skall

gälla de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna. Den

totala besparingen bör dock inte öka varför motsvarande höjning

av per capita-ersättningen inom övriga områden bör göras.

Utskottet delar regeringens uppfattning att även högskolan

bör ta del i de besparingar som är nödvändiga för staten och

tillstyrker därmed budgetpropositionen i nu berörd del. De

samlade anslagen till grundutbildningen kommer emellertid inte

att minska, eftersom universitetens och högskolornas uppdrag

samtidigt utökas genom de särskilda åtgärder som utskottet i

det föregående har tillstyrkt och för vilka medel har beräknats

genom överföring av resurser från arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Utskottet återkommer i det följande till

medelsberäkningarna.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till

regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624

yrkandena 15 och 16, 1994/95:Ub901 yrkande 6 delvis,

1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 7

delvis, godkänner de av regeringen förordade beloppen för

ersättning till helårsstudenter och helårsprestationer under

budgetåret 1995/96.

De föreslagna besparingarna på fakultetsanslagen uppgår

till ca 2 % eller ca 160 miljoner kronor. Minskningar sker på

alla fakultetsanslag.

Moderaterna yrkar i motion 1994/95:Ub901 yrkande 9 (delvis)

att riksdagen skall avslå regeringens förslag om besparingar på

fakultetsanslagen. Motionärerna anför att de förstärkningar som

riksdagen beslutade om för forskningens del åren 1993 och 1994,

främst genom tillkomsten av forskningsstiftelserna, förutsätter

att den basorganisation som fakulteterna utgör kan fungera väl.

Fakultetsanslagen finansierar främst grundforskning och

forskarutbildning, vilket är det fundament som krävs för

strategisk och sektoriell forskning samt industriell forskning

och utveckling. I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 6 (delvis)

föreslås att riksdagen skall anvisa 157 miljoner kronor för att

täcka de av regeringen föreslagna besparingarna på

fakultetsanslagen.

Centern föreslår i motion 1994/95:Ub907 yrkande 1 att 100

miljoner kronor skall anvisas utöver vad regeringen föreslagit,

medan Vänsterpartiet i motion 1994/95:Ub706 yrkande 10 föreslår

en utökning med 157 miljoner kronor. Vänsterpartiet påpekar

risken med en förskjutning av balansen bort från grundforskning

och kan därför inte acceptera en nedskärning av

fakultetsanslagen. Forskningen, anför motionärerna, är en

strategiskt viktig resurs som utgör en förutsättning för såväl

samhällsutvecklingen i stort som industriell förnyelse och

tillväxt.

Med hänvisning till det statsfinansiella läget föreslår

utskottet med bifall till regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10, 1994/95:Ub901 yrkande 9,

1994/95:Ub906 yrkande 6 och 1994/95:Ub907 yrkande 1, samtliga

yrkanden delvis, att riksdagen godkänner av regeringen

föreslagna besparingar på fakultetsanslagen.

Beträffande fortsatta besparingsåtgärder beräknar

regeringen den samlade besparingen t.o.m. budgetåret 1998 till

640 miljoner kronor vad gäller grundutbildningen och ca 200

miljoner kronor vad gäller fakultetsanslagen. Vidare anser

regeringen att en besparing om 35 miljoner kronor bör göras

budgetåret 1998 på den verksamhet som bedrivs av Rådet för

grundläggande högskoleutbildning.

I sin partimotion 1994/95:Ub901 yrkande 5 motsätter sig

moderaterna neddragningen avseende den verksamhet som bedrivs

av Rådet för grundläggande högskoleutbildning.

Grundutbildningsrådets verksamhet fyller en utomordentligt

viktig roll i arbetet för att utveckla grundutbildningen och

höja dess kvalitet. Det har lämnat viktiga bidrag för att höja

grundutbildningens status, betonar motionärerna.

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört

om nödvändiga besparingar inom högskolan föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10,

1994/95:Ub901 yrkandena 6 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6 och

1994/95:Ub907 yrkandena 1 och 7, samtliga yrkanden delvis, samt

motion 1994/95:Ub901 yrkande 5 godkänner inriktningen av de

besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen

förordar.

Kvalitetspremie

Regeringen föreslår att den s.k. kvalitetspremien inte

skall införas i resurstilldelningssystemet för den

grundläggande högskoleutbildningen och att riksdagen således

skall ändra sitt tidigare beslut i frågan (bet. 1993/94:UbU12,

rskr. 1993/94:399). Kvalitetspremien skulle omfatta 5 % av de

totala resurserna för grundutbildning och utbetalas i efterhand

till lärosätena i relation till Kanslersämbetets bedömning av

deras arbete med kvalitetsutveckling.

Enligt regeringens mening främjas det interna

kvalitetsarbetet bäst om det sker utan koppling till

resurstilldelningssystemet. Däremot är det enligt regeringens

mening självklart att de bedömningar av programmen för

kvalitetsutveckling som görs av Kanslersämbetet -- eller

motsvarande funktion -- inom ramen för den nationella

utvärderingen kommer att ingå i det underlag som statsmakterna

har att utgå från, när beslut skall fattas om nya

utbildningsuppdrag inför en ny treårsperiod.

I flera motioner föreslås att kvalitetspremien skall införas

i enlighet med tidigare beslut. I Moderaternas motioner

1994/95:Ub901 yrkande 4 och 1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis)

anförs att regeringen nonchalerar kvaliteten genom förslaget

att avveckla kvalitetspremien. Centern framhåller i motion

1994/95:Ub907 yrkande 8 att kvalitetspremien är viktig för att

främja ett medvetet och långsiktigt arbete med

utbildningskvalitet. Folkpartiet menar i motion 1994/95:Ub624

yrkande 5 att premien är ett bra sätt att stimulera universitet

och högskolor att själva ta ansvar för att utveckla kvaliteten

på utbildningen, medan Kristdemokraterna i motion 1994/95:Ub696

yrkande 4 betonar att resurstilldelningssystemet bidrar till

kvalitetsutveckling och att premien bör utgöra en del av detta

system.

Utskottet vill understryka vikten av ett systematiskt arbete

med kvalitetsfrågorna inom den grundläggande

högskoleutbildningen. Inte bara när det gäller att utforma

särskilda program utan också i vardagsarbetet vid varje

lärosäte måste omsorgen om verksamhetens kvalitet beaktas.

Utskottet anser inte att denna verksamhet skulle främjas genom

en ordning där kvalitetsarbete bedöms och belönas i anslutning

till det nationella resurstilldelningssystemet. Utskottet

tillstyrker alltså regeringens förslag. Utskottet vill i

sammanhanget hänvisa till tilläggsdirektiven till utredningen

om uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform

(dir. 1995:28) där utredaren bland annat fått i uppdrag att

analysera hur resurstilldelningssystemet påverkar kvaliteten i

utbildningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna

1994/95:Ub624 yrkande 5, 1994/95:Ub696 yrkande 4, 1994/95:Ub901

yrkande 4, 1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis) och 1994/95:Ub907

yrkande 8. Riksdagen bör godkänna att varje lärosätes arbete

med kvalitetsutvecklingsprogram och Kanslersämbetets bedömning

av detta arbete inte skall kopplas till

resurstilldelningssystemet för grundutbildningen.

I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 13 anförs att en noggrann

uppföljning av kvalitetsarbetet på central nivå är

nödvändig.

Utskottet har redan i det föregående haft anledning att

erinra om den uppföljning som görs av 1993 års universitets-

och högskolereform (dir. 1993:143, 1994:126 och 1995:28). I

uppdraget ingår bland annat att granska hur målen för reformen

har förverkligats vid universitet och högskolor under den

första treårsperioden. Utskottet vill med anledning av motionen

även hänvisa till det förslag om inrättande av ett högskoleverk

som regeringen nyligen har lagt fram för riksdagen (prop.

1994/95:165) och som utskottet kommer att behandla i annat

sammanhang (bet. 1994/95:UbU17). Det nuvarande Kanslersämbetets

uppgifter kommer enligt förslaget att tas över av den nya

myndigheten. Regeringen redovisar i propositionen utförligt det

planerade högskoleverkets åligganden när det gäller att främja

förnyelse och utvecklingsarbete inom högskolan i syfte att

åstadkomma en ständig kvalitets- och effektivitetshöjning.

Verket skall svara för kvalitetsbedömning av utbildningar och

stödja utvecklingen med avseende på kvalitet och pedagogik. Som

utskottet ser det är yrkandet tillgodosett med vad utskottet nu

har redovisat i ärendet, varför det avstyrks.

Prestationsrelaterade fakultetsanslag

De principer för prestationsrelaterade fakultetsanslag

som riksdagen tidigare har godkänt (bet. 1993/94:UbU12, rskr.

1993/94:399) innebär att 5 % av fakultetsanslagen skall

omfördelas mellan berörda lärosäten i förhållande till antalet

avlagda forskarexamina. Regeringen anser att de beslutade

principerna kommer att få negativa effekter på flera av de

fakulteter som tillkommit på senare år och föreslår därför att

de inte införs.

I flera motioner yrkas att de prestationsrelaterade

fakultetsanslagen skall införas som planerat. I motion

1994/95:Ub906 (m) yrkande 7 (delvis) anförs att regeringens

förslag att riva upp beslutet innebär att en viktig stimulans

för god kvalitet och fler forskarexamina går förlorad. I motion

1994/95:Ub907 (c) yrkande 9 betonas att de gällande

spelreglerna ger goda drivkrafter för att höja effektiviteten i

forskarutbildningen och i avhandlingsarbetet. Detta understryks

även i motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 21. I motionen

framhålls också det incitament för att främja rekryteringen av

underrepresenterat kön som ligger i principerna. I motion

1994/95:Ub696 (kds) yrkande 15 påpekas de effekter på

förbättrad handledning och kortare tid för avhandlingsarbete

som ligger i en ordning med prestationsrelaterade

fakultetsanslag.

Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller

de befarade effekterna av prestationsrelaterade fakultetsanslag

enligt riksdagens tidigare beslut. Utskottet hänvisar vidare

till regeringens avsikt att noga överväga alternativa

möjligheter att tilldela resurser för forskning och

forskarutbildning på ett sådant sätt att det bidrar till den

önskvärda ökningen av antalet avlagda forskarexamina

(budgetprop. s. 114).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 21, 1994/95:Ub696 yrkande 15,

1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis) och 1994/95:Ub907 yrkande 9.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att principerna för

prestationsrelaterade fakultetsanslag inte införs fr.o.m.

budgetåret 1995/96.

Översyn m.m. samt vissa budgettekniska frågor

Centerpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub601 yrkande 9 en

utredning om ett samlat anslag för grundutbildning och

forskning. Motionärerna förespråkar ett enhetligt anslag där

forskningsanslagen differentieras beroende på vilka

examensrättigheter högskolan har.

Utskottet hänvisar till regeringens uttalande i

budgetpropositionen (s. 115) om att frågan om en mer gemensam

anslagsform för grundutbildning och forskning/forskarutbildning

bör aktualiseras i samband med överväganden om tilldelning av

resurser för forskning/forskarutbildning på ett sådant sätt att

det bidrar till ökat antal avlagda forskarexamina. I uppdraget

till den särskilde utredaren för uppföljning av 1993 års

universitets- och högskolereform ingår bland annat att

analysera formerna för resurstilldelning till forskning och

forskarutbildning och dess relation till den grundläggande

högre utbildningen (dir. 1995:28).

Med hänvisning till pågående översyn och till vad regeringen

har anfört avstyrks yrkandet.

I motion 1994/95:Ub664 (s) yrkandena 1 och 2 föreslås en

översyn av anslagssystemet till universitet och högskolor.

Motionärerna påpekar bland annat att hänsyn inte togs till

tidigare stödåtgärder i form av regionalpolitiskt stöd, när det

nya resurstilldelningssystemet infördes. Mål och medel för

utbildningssystemet bör återföras till riksdagen, anser

motionärerna. I motion 1994/95:Ub705 (s) yrkande 2 framförs att

ett nytt fördelningssystem för statliga högskoleresurser bör

utvecklas. Motionärerna hänvisar till ett nyligen avgivet

betänkande från Beredningen för statsbidrag och utjämning i

kommunsektorn (SOU 1994:144). Beredningen föreslår ett system

som avser att ge kommuner och landsting ekonomiska

förutsättningar att bedriva sin verksamhet på likvärdiga

villkor. Det är nödvändigt, framhåller motionärerna, att

statliga fördelningssystem bygger på likställighetsprincipen.

De anser att ett nytt fördelningssystem på sikt bör utvecklas

som bygger på samma standardkostnadsresonemang som nu föreslås

för den kommunala sektorn.

Ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande

högskoleutbildning infördes fr.o.m. budgetåret 1993/94 efter

ett omfattande beredningsarbete (prop. 1992/93:169, bet. UbU14,

rskr. 363). Effekterna av det nya systemet skall analyseras av

Utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och

högskolereform. I tilläggsdirektiv (1995:28) anges bland annat

att utredaren skall analysera hur det förändrade

resurstilldelningssystemet påverkat universitet och högskolor.

Vidare skall formerna för resurstilldelning till forskning och

forskarutbildning och dess relation till grundläggande högre

utbildning analyseras.

Med hänvisning till det pågående arbetet med uppföljning och

analys av resurstilldelningssystemet avstyrker utskottet

motionerna 1994/95:Ub664 och 1994/95:Ub705 yrkande 2.

Ersättning för lokalhyror ingår fr.o.m. budgetåret

1994/95 i anslagen till grundutbildning resp. forskning och

forskarutbildning. Inför nästa budgetår har anslagen justerats

med hänsyn till att de allmänna hyresnivåerna förväntas sjunka

fr.o.m. den 1 januari 1996. Investeringar i inredning och

utrustning lånefinansieras sedan budgetåret 1994/95. Riksdagen

har bemyndigat regeringen (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet.

1993/94:UbU8, rskr. 1993/94:287) att i regleringsbrevet

budgetåret 1994/95 göra tekniska justeringar av anslagen och

ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer. Som

kompensation för amorteringar och räntor har nära 400 miljoner

kronor lagts in i anslagsbaserna.

I motion 1994/95:Ub711 (fp) yrkande 2 gör motionärerna

invändningar mot regeringens förslag om generella besparingar

på lokalanslaget till universitet och högskolor. De betonar att

besparingar på lokaler måste genomföras utifrån befintlig

standard på varje enskild högskola. I motion 1994/95:Ub716 (s)

yrkande 2 föreslås att den schablonmodell som används för

tilldelning av medel till inredning och utrustning skall

analyseras så att inte högskolor med stora investeringar bakom

sig under uppbyggnadsåren missgynnas.

Som utskottet anförde i betänkande 1993/94:UbU8 (s. 24)

innebär det nya systemet för ersättning för lokalhyror i

princip att det vid anslagsberäkningen inte längre tas hänsyn

till om en högskola har stora eller små lokaler eller om de är

dyra eller billiga. Högskolorna har själva ansvaret att hålla

sig med lämpliga och tillräckliga lokaler för den verksamhet

som de beslutar att bedriva, att sluta avtal om hyran och att

avväga kostnaderna för lokaler mot andra kostnader för

verksamheten, allt inom de ekonomiska ramar som anslagen till

grundutbildning och forskning och forskarutbildning ger. Vissa

övergångsregler tillämpas under budgetåren 1994/95 och 1995/96.

När det gäller kostnader för anläggningstillgångar, dvs.

inredning och utrustning, har vissa universitet och högskolor

till följd av övergången till lånefinansiering under några år

fått extremt höga kostnader. Regeringen har i vissa fall

anvisat särskilda medel som ingår i anslagsbeloppen till

berörda universitet och högskolor.

När det gäller motionsyrkandena om generella besparingar på

lokalanslag respektive hänsyn till nya högskolor med stora

investeringar bakom sig hänvisar utskottet till de principer

som riksdagen nyligen fastställt och som redovisats ovan.

Grundprincipen har varit att utforma generella

beräkningsmodeller i kombination med särskilda medel under en

övergångsperiod.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet riksdagen

att avslå motionerna 1994/95:Ub711 yrkande 2 och 1994/95:Ub716

yrkande 2.

Inför övergången till kalenderbudgetår föreslår

regeringen en övergångslösning som sammanfattningsvis innebär

att varje lärosätes anslagsbelopp för grundutbildning består

dels av ett takbelopp för perioden den 1 juli 1995--30 juni

1996 (och eventuell särskild ersättning för särskilda

åtaganden), dels av ett takbelopp för de studenter och

prestationer som kan hänföras till det andra kalenderhalvåret

1996 samt ett engångsbelopp. Tillsammans motsvarar de två

sistnämnda beloppen halva det takbelopp som skulle ha gällt för

hela budgetåret 1996/97, om nuvarande budgetårsindelning hade

behållits. Engångsbeloppet hänför sig till att högskolornas

intäktsgrundande prestationer inte är jämnt fördelade över

året. Speciellt uttalad är snedfördelningen vad gäller hösten,

vars sluttentamina inte infaller förrän efter

kalenderårsskiftet. De helårsprestationer och helårsstudenter

som tillhör 1996 års hösttermins januaridel kommer att räknas

av mot anslaget för kalenderbudgetåret 1997.

Utskottet föreslår riksdagen att godkänna de förändringar som

förordats av regeringen beträffande resurstilldelningen till

grundläggande högskoleutbildning som en konsekvens av

övergången till kalenderbudgetår.

Som framgått innebär den anslagstekniska lösning som

regeringen förordar fastställande av ett engångsbelopp inom

varje lärosätes grundutbildningsanslag inom det förlängda

budgetåret för 1995/96. Utskottet föreslår riksdagen att

bemyndiga regeringen att fastställa dessa belopp.

5. Anslag till universitet och högskolor, m.m.

Utskottet behandlar i det följande regeringens förslag till

anslag till universitet och högskolor. Anslagsberäkningarna

utgår från den beslutade planeringen för treårsperioden

1993/94--1995/96. För de konstnärliga och idrottsliga

högskoleutbildningarna tillämpas fr.o.m. budgetåret 1995/96

samma principer som för övrig grundläggande högskoleutbildning.

Ersättning för lokalhyror ingår fr.o.m. budgetåret 1994/95 i

anslagen till grundutbildning resp. forskning och

forskarutbildning. Särskilda övergångsregler tillämpas. Med

anledning av de ändrade formerna för ersättning för lokalhyror

föreslår regeringen för flera universitet och högskolor en

tillfällig anslagsökning 1995/96. Medel för lokalkostnader som

överförts från vissa lärosätens anslag till Medicinska

forskningsrådet i 1994 års budgetarbete har på rådets initiativ

återförts till berörda universitet och högskolor. Inredning och

utrustning lånefinansieras sedan budgetåret 1994/95. Högskolor

med nyligen anskaffade anläggningstillgångar får under några år

extremt höga kostnader. Särskilda medel kan därvid anvisas och

ingår också i anslagsbeloppen.

I ett stort antal motioner förs en rad önskemål fram av

främst lokal karaktär, vilka tar sikte på utbyggnad av enstaka

universitet och högskolor. De avser förändring och utveckling

inom grundutbildningen, satsning på centrumbildningar och

förstärkning inom forskningsorganisationen vid respektive

universitet/högskola. Utskottet behandlar först dessa frågor.

Därefter tar utskottet ställning till regeringens förslag om

anslag till universiteten och högskolorna.

I motioner framförda förslag om utbyggnad av vissa

universitet och högskolor m.m.

Ett flertal motioner rör utbyggnad av universitet och

högskolor. I motion 1994/95:Ub711 (fp) yrkandena 3 och 4 tar

motionärerna upp två frågor som rör Lunds universitet. Det

påpekas dels att besked saknas om hur staten ser på sista

etappen i planeringen för nya lokaler för Biomedicinskt

centrum, dels att staten bör ta ansvar för den nya

konsthögskolan i Malmö.

I två motioner, 1994/95:Ub725 (s, m, fp, kds) och

1994/95:Ub689 (v) förespråkas en utbyggnad av Linköpings

universitet särskilt i Norrköping. I den förra motionen

understryks att en mycket stor andel av Sveriges högre

utbildning och forskning ligger i Stockholm/Uppsala-regionen. I

den senare motionen hänvisas till universitetets resurser när

det gäller aktuell forskning med inriktning mot Östeuropa och

Östersjön, utbyggnad av teknisk och naturvetenskaplig

grundutbildning och planer på ett "öppet svenskt

folkuniversitet". I motion 1994/95:Ub628 (kds) yrkande 4

föreslås att ett eventuellt samlat universitet i

östgötaregionen byter namn till universitetet i

Linköping/Norrköping.

Behovet av utveckling vid högskolan i Luleå tas upp i motion

1994/95:Ub702 (s) yrkande 1. Motionärerna framhåller att

högskolan har stor betydelse inte bara för teknikutvecklingen

inom industrin och vidareutbildning av arbetskraften utan också

för länets ungdomar. Befolkningstillväxten i Gävleregionen kan

till betydande del tillskrivas expansionen vid högskolan i

Gävle/Sandviken, och goda resultat vid högskolan framhålls i

motion 1994/95:Ub663 (s). Motionärerna anser att lokalanslaget

inte bör nedjusteras och att forskningsanslaget bör höjas

parallellt med den expansion som sker av grundutbildningen.

Tre motioner behandlar högskolan i Skövde. I motionerna

1994/95:Ub732 (c) yrkande 3 och 1994/95:Ub728 (s) (delvis)

föreslås en tillfällig ökning av anslaget för lokalhyror även

efter 1 juli 1996. I motion 1994/95:Ub617 (kds) förespråkas

olika stimulansåtgärder för högskoleutbildningen i Skaraborg.

Genom samverkan skulle de olika högskolorna ytterligare kunna

växa och bidra till länets utveckling.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla uppmärksammas i flera

motioner. Ökade resurser, fortsatt utbyggnad och omfördelning

av medel för att säkerställa utvecklingen vid högskolan

föreslås i motionerna 1994/95:Ub604 (c), 1994/95:Ub681 (fp),

1994/95:Ub697 (s) yrkande 1, 1994/95:Ub713 (v) yrkande 1 och

1994/95:Ub720 (m) yrkande 1. Motionärerna betonar att

utbildning och kompetensutveckling är bland de mest angelägna

åtgärderna i det arbete som sker i Fyrstadsregionen för att

skapa ny sysselsättning. Högskolan är en av de viktigaste

resurserna för att ge regionen utvecklingskraft.

Högskoleutbildningen på Gotland bör utvecklas anförs det i

motionerna 1994/95:Ub601 (c) yrkande 4 och 1994/95:Ub625 (c)

yrkande 2. Motionärerna betonar att utbildningen bör

vidareutvecklas med resurser som ger möjlighet att bredda

utbildningsutbudet och i riktning mot en mer självständig

högskoleorganisation.

Mitthögskolan bör få ökade resurser för utbildning, bibliotek

och forskningsinsatser anges i motionerna 1994/95:Ub626 (c)

yrkande 2, 1994/95:Ub643 (s), 1994/95:Ub674 (c) och

1994/95:Ub675 (fp) yrkande 1. Extra resurser för

distansutbildning är också angelägna.

I motion 1994/95:Ub703 (s) understryks behovet av utveckling

vid Mälardalens högskola. Regeringen bör aktivt stödja det

lokala och regionala arbetet för att utveckla högskolan, anför

motionärerna.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utskottet erinrar om de särskilda utbildningssatsningar inom

högskolan som regeringen föreslagit i budgetpropositionen och i

proposition 1994/95:139 och som utskottet i det föregående

behandlat. De utökningar inom flera utbildningsområden som där

föreslås kommer framför allt att stärka de mindre och

medelstora högskolornas utbildningsutbud. När det gäller

högskolans roll för att stimulera sysselsättningen och

utvecklingen i en region är dessa satsningar också viktiga. Den

särskilda satsningen på NT-platser är nödvändig för att öka

antalet naturvetenskapligt och tekniskt utbildade och därmed

långsiktigt öka tillväxtförmågan särskilt bland de små och

medelstora företagen. En annan central fråga i sammanhanget,

som också uppmärksammas av regeringen, är forskningen och

samverkansmöjligheter mellan forskare och företag. När det

gäller förslag om tillkännagivanden om ändrade anslag hänvisar

utskottet till den fördjupade anslagsprövningen inför nästa

planeringsperiod och de utbildningsuppdrag som skall

fastställas för tiden fr.o.m. den 1 januari 1997. Beträffande

högskoleutbildning på Gotland vill utskottet peka på att

regeringen kommer att överväga frågan om utbildningens

organisatoriska tillhörighet (budgetprop. s. 223).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga

nu behandlade motioner i berörda delar.

I motioner framförda förslag om utbildningsprogram vid vissa

universitet och högskolor

Högskolan i Karlstad, Mitthögskolan och Mälardalens högskola

bör ges i uppdrag att genomföra civilingenjörsutbildning

föreslås i tre motioner. I Karlstad bör

civilingenjörsutbildning anordnas i kemi/kemiteknik och i

datateknik med datologisk inriktning enligt motion

1994/95:Ub658 (m, c, fp). Högskolan ger i dag, i samarbete med

Chalmers tekniska högskola, utbildning under de tre första åren

inom kemi--teknikprogrammet. Vid Mitthögskolan finns möjlighet

att läsa de två första åren på farkost-, kemi- och

maskinteknikutbildningarna i samarbete med KTH, och högskolan

föreslås i motion 1994/95:Ub642 (s) få fullständig

civilingenjörsutbildning. Även Mälardalens högskola bör få

fullständiga civilingenjörsprogram enligt motion 1994/95:Ub660

(c) yrkande 2. Studenterna kan i dag läsa de två första åren av

civilingenjörsprogrammen i elektronik och i maskinteknik i

Västerås. Utbildningen ges i samarbete med KTH.

Vid högskolan i Trollhättan/Uddevalla bör en modifierad

variant av yrkesteknisk högskoleutbildning inrättas, föreslås

det i motion 1994/95:Ub638 (c, m, fp). Motionärerna föreslår en

YTH-utbildning för små och medelstora företag i form av

fristående kurser på halvfart. I motion 1994/95:Ub627 (m) läggs

fram förslag om en treårig lantmäteriingenjörsutbildning vid

samma högskola, en specialutbildning med tyngdpunkt på

fastighetsrätt.

En utökning av läkarutbildningen föreslås i två motioner.

Enligt motion 1994/95:Ub727 (s) bör utbildningsuppdraget inom

läkarutbildningen i Göteborg utökas med 40 platser till 145

studenter per år. Det är viktigt, påpekar motionärerna, att den

medicinska fakulteten får tillräckliga resurser för

grundutbildningen både med tanke på sjukvårdens kvalitet och

utvecklingsmöjligheter och forsknings- och utvecklingsarbetet

inom den biomedicinska industrin. Även vid Umeå universitet bör

enligt motion 1994/95:Ub723 (s) antalet läkarutbildningsplatser

ökas för att motsvara 130 utexaminerade läkare per år i början

av 2000-talet. Motionärerna pekar på bristen på läkare i

Norrlandslänen och inlandskommunerna.

I motionerna 1994/95:Ub645 (c) och 1994/95:Ub694 (s) föreslås

att grundskollärarutbildning för årskurserna 1--7 skall

inrättas vid högskolan i Borås. Motionärerna hänvisar bl.a.

till behovet i Västsverige av lärare för grundskolan och att

det finns god tillgång på praktikplatser. I motion

1994/95:Ub734 (s) påpekas att Mälardalens högskola har stor

efterfrågan på fortbildning inom pedagogik och barn- och

ungdomsvetenskap. Högskolan bör därför få utfärda barn- och

ungdomspedagogisk examen även om förskollärar- och

fritidspedagogutbildningarna lagts ned.

Utskottet utgår från att sådana förslag som förts fram i de

ovan redovisade motionerna beaktas av regeringen vid

beredningen av förslag om nya utbildningsuppdrag från den 1

januari 1997. Utskottet avstyrker därmed uttalanden av

riksdagen om ändrade utbildningsuppdrag i nu förevarande

sammanhang. Beträffande läkarutbildning vill utskottet erinra

om den omprövning av läkarutbildningens dimensionering som

gjordes våren 1994 i samband med kompletteringspropositionen

(prop. 1993/94:150) och riksdagens beslut om nedskärning

motsvarande 120 nybörjarplatser. Utskottet föreslår att

samtliga förevarande motionsyrkanden avslås.

I motioner framförda förslag om centrumbildningar vid vissa

universitet och högskolor

Flera motioner innehåller förslag om satsningar på

centrumbildningar för angelägna utbildnings- och

forskningsområden. I motion 1994/95:Ub628 (kds) yrkandena 2 och

3 föreslås en utredning med syfte att etablera ett

miljöuniversitet i Norrköping inom ramen för Linköpings

universitet. Dessutom aktualiseras etablering av en

Östersjöakademi i Norrköping, kopplad till Linköpings

universitet, med syfte att effektivisera användningen av

ekonomiska resurser för forskning, utveckling och utbildning på

Östersjöområdet.

Ett svensk-litauiskt utbildningscentrum vid Högskolan i

Kristianstad föreslås i motion 1994/95:Ub659 (c). Det finns

specifik kompetens för sådan verksamhet vid högskolan. Vidare

anförs i motion 1994/95:Ub711 (fp) yrkande 8 beträffande samma

högskola att en särskild satsning bör göras inom jordbruks- och

livsmedelssektorn samt på plast- och kemikalieindustrisidan för

att skärpa den skånska näringslivsprofilen. I motion

1994/95:Ub611 (kds) förespråkas medel inom anslagets ram för en

vidareutveckling av det s.k. Ystadsprojektet, där ett

omfattande forskningsarbete om det medeltida samhället i södra

Skåne genomförts.

Fasta forskningsresurser krävs för etablering av ett

skogsindustriellt kompetenscentrum vid Mitthögskolan enligt

motion 1994/95:Ub675 (fp) yrkande 2. En modell för

forskningssamverkan mellan högskola och företag inom det

skogsindustriella området har tillämpats under en dryg

fyraårsperiod i Sundsvall--Timrå-regionen. Verksamheten saknar

långsiktig finansiering.

Centrum för välfärdsforskning bör knytas till Mälardalens

högskola enligt förslag i motion 1994/95:Ub733 (c). Uppgifterna

för detta centrum är att i ett lokalt och regionalt perspektiv

främja utveckling och spridning av kunskap på området.

Utskottet noterar med intresse motionärernas förslag om

satsningar som innebär samverkan över traditionella

disciplingränser och nätverkssamarbete mellan universitet,

högskolor och andra organ i samhället. Utskottet erinrar om att

det står universiteten fritt att själva organisera sin

verksamhet och därvid besluta om inrättande av centrum. Något

uttalande av riksdagen finner utskottet inte vara påkallat.

Frågan om fasta forskningsresurser till mindre och medelstora

högskolor avser regeringen att återkomma till inför nästa

planeringsperiod (budgetprop. s. 103). Med det anförda

avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

I motioner framförda förslag om forskningsförstärkning vid

vissa universitet och högskolor

I motion 1994/95:Ub691 (fp, m, c, kds) föreslås att en

konstnärlig fakultet inrättas vid Göteborgs universitet.

Motionärerna redovisar att en organisation för konstnärlig

kunskapsutveckling byggts upp inom den humanistiska fakulteten.

Umeå universitet bör få en förstärkning av fakultetsanslaget

inom ramen för det totala anslaget, föreslås det i motion

1994/95:Ub669 (kds). Högskolan i Luleå bör få

samhällsvetenskapligt fakultetsanslag enligt motion

1994/95:Ub702 (s) yrkande 3. Högskolans avsikt, anför

motionärerna, är inte att etablera en traditionell

samhällsvetenskaplig fakultet utan snarare en

forskningsverksamhet uppbyggd främst kring tema och inte

discipliner. Mitthögskolan bör ges resurser och möjlighet att

organisera egna fakulteter enligt förslag i motion

1994/95:Ub626 (c) yrkande 1. Motionären pekar på att grunden

har lagts till ett nätverksuniversitet genom samarbete med

bl.a. Umeå universitet och KTH i Stockholm.

Idrottshögskolan i Stockholm uppmärksammas i flera motioner.

Högskolan skall få fasta forskningsresurser och rätt att

utfärda akademiska examina, dvs. kandidat-, magister- och

doktorsexamina, föreslås det i motionerna 1994/95:Ub646 (c)

yrkandena 2 och 3, 1994/95:Kr412 (c) yrkande 5, 1994/95:Kr413

(kds) yrkande 10 och 1994/95:Kr414 (m) yrkande 3. Det är

viktigt att högskolan blir ett nationellt centrum för

idrottslig kunskapsutveckling, understryker motionärerna.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utskottet behandlade frågan om konstnärlig fakultet vid

Göteborgs universitet i sitt betänkande 1993/94:UbU16.

Utskottet fann då inte anledning att föreslå en ändring i

organisationen för det konstnärliga utvecklingsarbetet. I

forskningspropositionen våren 1993 konstaterade regeringen att

fakultetsnämnderna har det vetenskapliga ansvaret för all

forskarutbildning inom sina respektive områden. De konstnärliga

utbildningarna saknar visserligen egna fakulteter, men en

fakultetsnämnd kan i samarbete med en konstnärlig högskola

eller utbildning ansvara för planering och genomförande av

forskning och forskarutbildning inom eller i anslutning till

ett konstnärligt område.

Frågan om förstärkning och utbyggnad av

fakultetsorganisationen och fasta forskningsresurser vid mindre

och medelstora högskolor kommer att beredas inför nästa

forskningsproposition (budgetprop. s. 103). Utskottet utgår

från att även Idrottshögskolans ställning i nu berört avseende

behandlas i det sammanhanget. Frågan om vilka examina som får

avläggas vid skilda universitet och högskolor regleras i

högskoleförordningen (1993:100). Regeringen har nyligen fattat

beslut om en översyn av forskningsfinansieringens struktur

(dir. 1995:41).

Motionerna avstyrks med hänvisning till vad utskottet nu har

anfört.

Uppsala universitet

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Uppsala

universitet: Grundutbildning ett belopp på

1 092 632 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer

medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 återkommer

till förslaget om särskilda medel för nästa budgetår,

tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det

föreslagna beloppet.

Anslagsbeloppet under Uppsala universitet: Forskning och

forskarutbildning har i propositionen beräknats med

utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för

treårsperioden och med hänsyn till följande förändringar. För

ökade hyreskostnader under perioden juli--december 1996 har ett

tillskott om 5,1 miljoner kronor beräknats. Av medel för

lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska

forskningsrådet från universitetet har 1 747 000 kr

återförts. Vidare förordar regeringen att Kollegiet för

samhällsforskning, SCASS, ges status som nationell inrättning

samt knyts till HSFR i stället för att som tidigare beslutats

(prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388)

överföras till Uppsala universitet. Regeringen föreslår ett

reservationsanslag på 1 349 219 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna

beloppet.

Lunds universitet

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Lunds

universitet: Grundutbildning ett belopp på

1 810 729 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer

medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 återkommer

till förslaget om särskilda medel för nästa budgetår,

tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det

föreslagna beloppet.

Anslagsbeloppet under Lunds universitet: Forskning och

forskarutbildning har i propositionen beräknats med

utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för

treårsperioden och med hänsyn till följande förändringar. I

ersättning för lokalhyror har tillskott om sammanlagt 11,7

miljoner kronor beräknats för tiden juli 1995--december 1996.

Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska

forskningsrådet har 2 494 000 kr återförts till

universitetet. För nya lokaler för Biomedicinskt centrum har

9,7 miljoner kronor beräknats för det förlängda budgetåret.

Regeringen föreslår ett reservationsanslag på

1 394 255 000 kr.

Utskottet tillstyrker att regeringen anvisar det föreslagna

beloppet.

Göteborgs universitet

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Göteborgs

universitet: Grundutbildning ett belopp på

1 315 255 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer

medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 återkommer

till förslaget om särskilda medel för nästa budgetår,

tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.

Botaniska trädgården i Göteborg får statliga anslag som

endast motsvarar en fjärdedel av driftbudgeten, medan övriga

universitetsträdgårdar i Sverige bekostas helt av staten,

påpekas det i motion 1994/95:Ub633 (fp). Innan nuvarande avtal

går ut den 30 juni 1996 bör förhandlingar tas upp om en mer

rättvis fördelning av statsbidragen, anser motionärerna. De

föreslår också att de medel för miljöforskningsinformation som

går via Göteborgs universitet skall vara öronmärkta och utdelas

direkt till Botaniska trädgården.

Utskottet har behandlat frågan vid ett flertal tillfällen. I

betänkande 1993/94:UbU8 påpekade utskottet att Göteborgs

kommun, som är huvudman för trädgården, i förhandlingarna inför

en eventuell ny avtalsperiod kan ta upp frågan om statens

bidrag till finansieringen. Utskottet har inte ändrat

uppfattning i ärendet och föreslår att motionen avslås.

Anslagsbeloppet under Göteborgs universitet: Forskning och

forskarutbildning har i propositionen beräknats med

utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för

treårsperioden och med hänsyn till följande förändringar. I

ersättning för lokalhyror utgör sammanlagt 29,8 miljoner kronor

ett tillskott för ökade hyreskostnader. Av medel för lokalhyror

som tidigare överförts till Medicinska forskningsrådet har

2 510 000 kr återförts till universitetet. Regeringen

föreslår ett reservationsanslag på 1 078 541 000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar föreslaget belopp.

Stockholms universitet

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Stockholms

universitet: Grundutbildning ett belopp på 903 440 000 kr

för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda

åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i

proposition 1994/95:139. I anslutning till sitt förslag om en

ny högskola i södra delen av Stockholms län anför regeringen

att resurser för 500 studenter (motsvarande 250

helårsstudenter) bör överföras från Stockholms universitets

anslag för grundutbildning (budgetprop. s. 96).

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på angivet belopp.

Förslaget om ny högskola behandlas i utskottets betänkande

1994/95:UbU11.

Anslagsbeloppet under Stockholms universitet: Forskning och

forskarutbildning har i propositionen beräknats med

utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för

treårsperioden och med hänsyn till följande förändringar. För

verksamheten vid Manne Siegbahninstitutet har överförts

8 097 000 kr från matematisk-naturvetenskaplig fakultet till

Naturvetenskapliga forskningsrådet avseende en period om 18

månader. Av beloppet som beräknats för

matematisk-naturvetenskaplig fakultet utgör 909 000 kr medel

som överförs från Miljödepartementet för finansiering av

anläggningstillgångar för förvaltningsändamål vid Institutet

för tillämpad miljöforskning. En teknisk justering av anslaget

för matematisk-naturvetenskaplig fakultet har genomförts. I

ersättning för lokalhyror ingår 25 miljoner kronor som ett

tillskott för ökade hyreskostnader. Regeringen föreslår ett

reservationsanslag på 1 096 034 000 kr.

Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och

föreslår att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av

regeringen föreslagna beloppet.

Umeå universitet

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden utgör

bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden.

Regeringen aviserar att den kommer att tillmötesgå

universitetets begäran om höjning av antalet

ersättningsberättigande helårsprestationer inom

utbildningsområdet Övrigt. Regeringen föreslår under anslaget

Umeå universitet: Grundutbildning ett reservationsanslag på

913 782 000 kr. Därtill kommer medel för de särskilda

åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i

proposition 1994/95:139.

De fyra norra länens universitet och högskolor bör få ett

särskilt anslag för decentraliserad utbildning för läsåret

1995/96 enligt förslag i motion 1994/95:Ub715 (c). Detta

regionala stöd bör tilldelas Umeå universitet att fördelas i

samråd med Högskolan i Luleå och Mitthögskolan för att

balansera resurstilldelningssystemets effekter på den

decentraliserade utbildningen i Norrland. De utlokaliserade

kurserna har ofta små studerandegrupper vilket gör att

ersättningen blir lägre än kostnaderna, påpekas det i motionen.

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om

resurstilldelningssystemets inverkan på utbudet av

decentraliserad utbildning, senast i betänkande 1993/94:UbU8.

Utskottet vill mot bakgrund av vad som sägs i motionen hänvisa

till uppföljningen av 1993 års universitets- och

högskolereform. Det anges i direktiven (dir. 1995:28) att

utredaren bl.a. skall belysa konsekvenserna av det förändrade

resurstilldelningssystemet framför allt med avseende på de

vuxen- och deltidsstuderandes möjligheter att studera vid

universitet och högskolor. Med hänvisning till denna

uppföljning avstyrks motionen.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslaget

till grundutbildning vid Umeå universitet för budgetåret

1995/96.

Anslagsbeloppet under Umeå universitet: Forskning och

forskarutbildning har i propositionen beräknats med

utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för

treårsperioden. Regeringen föreslår ett reservationsanslag på

742 419 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det av regeringen begärda beloppet.

Linköpings universitet

Mot bakgrund av det utbildningsuppdrag för den pågående

treårsperioden som regeringen fastställt föreslår regeringen

till Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 ett anslagsbelopp på 793 665 000 kr. Till detta

kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår

i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet.

Anslagsbeloppet under Linköpings universitet: Forskning och

forskarutbildning har beräknats med utgångspunkt i de

riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden och med

hänsyn till följande förändringar. Som tillskott för ökade

hyreskostnader beräknas sammanlagt 55,4 miljoner kronor. Av

medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska

forskningsrådet har 827 000 kr återförts till universitetet.

Regeringen föreslår ett reservationsanslag på

487 320 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna

beloppet.

Karolinska institutet

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Karolinska

institutet: Grundutbildning ett reservationsanslag på

475 139 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Anslagsbeloppet under Karolinska institutet: Forskning och

forskarutbildning har beräknats med utgångspunkt i de

riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden och med

hänsyn till följande förändringar. Som tillskott för ökade

hyreskostnader har 21,3 miljoner kronor beräknats. Av medel för

lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska

forskningsrådet har 4 998 000 kr återförts till KI.

Regeringen föreslår ett reservationsanslag på

759 358 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det av regeringen begärda beloppet.

Centrum för idrottsforskning bör omvandlas till ett

fristående Idrottens forskningsråd, föreslås i motionerna

1994/95:Ub646 (c) yrkande 1 och 1994/95:Kr413 (kds) yrkande 9.

Med hänvisning till önskemål inom idrottsrörelsen föreslår

motionärerna att centrum skall frigöras från Karolinska

institutets huvudmannaskap och omvandlas till ett

forskningsråd.

Utskottet noterar att Centrum för idrottsforskning nyligen

har omstrukturerats genom att Karolinska institutet övertagit

huvudmannaskapet, i nära samarbete med Idrottshögskolan. Enligt

Förordning om Centrum för idrottsforskning (SFS 1993:921, ändr.

1994:1172) ingår i styrelsen företrädare för universiteten,

Lärarhögskolan och Idrottshögskolan i Stockholm. Karolinska

institutet utser tre ledamöter varav två på förslag från

Riksidrottsförbundet. Till styrelsen finns knutet ett

vetenskapligt råd, där två ledamöter utses av Medicinska

forskningsrådet, en av Forskningsrådsnämnden och en av

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Utskottet konstaterar att idrottsrörelsen är representerad i

styrelsen. Frågan om ändrad organisation för Centrum för

idrottsforskning bör kunna tas upp i anslutning till den

översyn av forskningsfinansieringens struktur som regeringen

nyligen har beslutat (dir. 1995:41). Med det anförda avstyrks

motionerna.

Kungl. Tekniska högskolan

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Kungl.

Tekniska högskolan: Grundutbildning ett belopp på

865 903 000 kr. Därtill kommer medel för de särskilda

åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i

proposition 1994/95:139.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det begärda

beloppet.

Anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska högskolan: Forskning

och forskarutbildning har i propositionen beräknats med

utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för

treårsperioden och med följande förändring. Som tillskott för

ökade hyreskostnader har beräknats 22 miljoner kronor.

Regeringen föreslår ett reservationsanslag på

732 139 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda

anslaget.

Högskolan i Luleå

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i

Luleå: Grundutbildning ett reservationsanslag på

447 371 000 kr. Därtill kommer medel för de särskilda

åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i

proposition 1994/95:139.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda åtaganden för nästa budgetår,

tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda anslaget.

Anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå: Forskning och

forskarutbildning har beräknats med utgångspunkt i de

riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden.

Regeringen föreslår ett reservationsanslag på

245 733 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda

anslaget.

Danshögskolan

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget

Danshögskolan: Grundutbildning ett reservationsanslag på

28 772 000 kr för budgetåret 1995/96.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Dramatiska institutet

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Dramatiska

institutet: Grundutbildning ett reservationsanslag på

69 030 000 kr för budgetåret 1995/96.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Högskolan i Borås

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i

Borås: Grundutbildning ett reservationsanslag på

149 867 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel

för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med

anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör

4 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig

ökning för perioden juli 1995--juni 1996.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.

Högskolan i Falun/Borlänge

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i

Falun/Borlänge: Grundutbildning ett reservationsanslag på

195 708 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel

för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med

anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör

1 miljon kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning

för perioden juli 1995--juni 1996. Av anslaget utgör 2,9

miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade

former för finansiering av anläggningstillgångar för

förvaltningsändamål.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet.

Högskolan i Gävle/Sandviken

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i

Gävle/Sandviken: Grundutbildning ett reservationsanslag på

184 156 000 kr för budgetåret 1995/96. Regeringen aviserar

att man i utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret

kommer att tillmötesgå högskolans begäran om höjning av antalet

ersättningsberättigande helårsprestationer inom

undervisningsområdet, i första hand för att möjliggöra den

intressanta utbildningen av förskollärare med teknisk

inriktning. Till detta kommer medel för de särskilda åtaganden

som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition

1994/95:139.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.

Högskolan i Halmstad

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i

Halmstad: Grundutbildning ett reservationsanslag på

101 473 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel

för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Av det

beräknade anslaget utgör 1,5 miljoner kronor en tillfällig

ökning med anledning av ändrade former för finansiering av

anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

regeringens förslag.

Högskolan i Kalmar

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i

Kalmar: Grundutbildning ett reservationsanslag på

213 480 000 kr för budgetåret 1995/96. Regeringen avser att

i utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret tillmötesgå

högskolans begäran om höjning av antalet

ersättningsberättigande helårsprestationer inom

undervisningsområdet för att möjliggöra grundskollärar-

(årskurserna 4--9) och gymnasielärarutbildning. Till detta

kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår

i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.

Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror

är det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden juli

1995--juni 1996 lägre än vad en tillämpning av angivna

ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer

skulle ge. Av det beräknade anslaget utgör 0,2 miljoner kronor

en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för

finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av

regeringen föreslagna beloppet.

Högskolan i Karlskrona/Ronneby

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i

Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning ett reservationsanslag på

91 239 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel

för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Av det

beräknade anslaget utgör 4,8 miljoner kronor en tillfällig

ökning med anledning av ändrade former för finansiering av

anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

regeringens förslag.

Högskolan i Karlstad

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i

Karlstad: Grundutbildning ett reservationsanslag på

316 277 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel

för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med

anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror är

det beräknade anslaget för perioden juli 1995--juni 1996

reducerat med 6 miljoner kronor jämfört med vad en tillämpning

av angivna belopp för helårsstudenter och helårsprestationer

skulle ge.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna

beloppet.

Högskolan i Kristianstad

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i

Kristianstad: Grundutbildning ett reservationsanslag på

146 903 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel

för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

regeringens förslag.

Högskolan i Skövde

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i

Skövde: Grundutbildning ett reservationsanslag på

99 470 000 kr för budgetåret 1995/96. I utbildningsuppdraget

för det förlängda budgetåret kommer bl.a. justering av högsta

antalet helårsprestationer att göras. Till detta kommer medel

för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med

anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör

4 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig

ökning för perioden juli 1995--juni 1996. Av det beräknade

anslaget utgör 1,9 miljoner kronor en tillfällig ökning med

anledning av ändrade former för finansiering av

anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna

beloppet.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning ett reservationsanslag

på 79 887 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer

medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med

anledning av ändrade former för finansiering av kostnader för

anläggningstillgångar för förvaltningsändamål utgör 0,5

miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning.

I motion 1994/95:Ub713 (v) yrkande 2 föreslås riksdagen

anvisa 6 000 000 kr utöver regeringens förslag för 200 fasta

utbildningsplatser.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, avstyrker

motionen och tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

Högskolan i Växjö

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i

Växjö: Grundutbildning ett reservationsanslag på

239 515 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel

för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med

anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror är

det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden juli

1995--juni 1996 0,5 miljoner kronor lägre än vad en tillämpning

av angivna belopp för helårsstudenter och helårsprestationer

skulle ge. Av det beräknade anslaget utgör 2,6 miljoner kronor

en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för

finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna

beloppet.

Högskolan i Örebro

Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden utgör

bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden.

Regeringen kommer i utbildningsuppdraget för det förlängda

budgetåret 1995/96 att tillmötesgå högskolans begäran om

höjning av antalet ersättningsberättigande helårsprestationer

inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Regeringen

föreslår under anslaget Högskolan i Örebro: Grundutbildning

ett reservationsanslag på 292 925 000 kr. Till detta kommer

medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

regeringens förslag.

Högskoleutbildning på Gotland

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget

Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning ett

reservationsanslag på 26 042 000 kr för budgetåret 1995/96.

Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen

föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.

Av det beräknade anslaget utgör 350 000 kr en tillfällig

ökning med anledning av ändrade former för finansiering av

anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

regeringens förslag.

Idrottshögskolan i Stockholm

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget

Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett

reservationsanslag på 50 534 000 kr för budgetåret 1995/96.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Konstfack

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Konstfack:

Grundutbildning ett reservationsanslag på 139 021 000 kr

för budgetåret 1995/96.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Kungl. Konsthögskolan

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Kungl.

Konsthögskolan: Grundutbildning ett reservationsanslag på

67 054 000 kr för budgetåret 1995/96. I anslaget har 8,3

miljoner kronor beräknats för ökade hyreskostnader.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Lärarhögskolan i Stockholm

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget

Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett

reservationsanslag på 405 816 000 kr för budgetåret 1995/96.

Regeringen aviserar att utbildningsuppdraget kommer att ändras

så att ett större antal ersättningsgrundande prestationer inom

utbildningsområdet Övrigt medges. Till detta kommer medel för

de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med

anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör

22,3 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig

ökning. Regeringen har beräknat en ersättning om 1,8 miljoner

kronor för att fullfölja den pågående försöksverksamheten med

grundskollärarutbildning för döva och hörselskadade samt

utvecklingsarbete för denna utbildning och utbildning för

teckenspråk.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet.

Mitthögskolan

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget

Mitthögskolan: Grundutbildning ett reservationsanslag på

365 090 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel

för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i

budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Av det

beräknade anslaget utgör 4,1 miljoner kronor en tillfällig

ökning med anledning av ändrade former för finansiering av

anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna

beloppet.

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Kungl.

Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett

reservationsanslag på 116 559 000 kr för budgetåret 1995/96.

Ytterligare 10 miljoner kronor föreslås till Musikhögskolan i

Stockholm i motion 1994/95:Ub649 (v). Motionärerna påpekar att

musikutbildning är betydligt dyrare än nästan all annan

utbildning på grund av den höga graden av individualisering och

kontinuerlig handledning, vilket medför höga lärar- och

lokalkostnader. Trots detta får utbildningen enligt regeringens

förslag den lägsta per capita-tilldelningen av de konstnärliga

högskolorna. Musikhögskolan bör anvisas 126 559 000 kr.

Utskottet erinrar om att samma principer gäller för de

konstnärliga och idrottsliga utbildningarna som för övrig

grundläggande högskoleutbildning fr.o.m. budgetåret 1995/96.

Utskottet har tillstyrkt principerna för resurstilldelning

(bet. 1993/94:UbU12 s. 58) och i det föregående tillstyrkt de

av regeringen föreslagna per capita-ersättningarna för de

konstnärliga utbildningarna. Dessa senare har undantagits från

besparingar. Utskottet finner inte anledning att föreslå någon

särskild ordning för Musikhögskolan i Stockholm.

Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker att riksdagen

anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

Mälardalens högskola

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Mälardalens

högskola: Grundutbildning ett reservationsanslag på

219 484 000 kr för budgetåret 1995/96. Regeringen kommer

inte att tillmötesgå högskolans begäran att utvidga

utbildningsuppdraget genom att medge ersättning inom det

konstnärliga området. Dock tillkommer medel för de särskilda

åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i

proposition 1994/95:139.

Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror

är det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden juli

1995--juni 1996 5 miljoner kronor lägre än vad en tillämpning

av angivna belopp för helårsstudenter och helårsprestationer

skulle ge.

Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar

förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker

att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna

beloppet.

Operahögskolan i Stockholm

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget

Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett

reservationsanslag på 19 890 000 kr för budgetåret 1995/96.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Teaterhögskolan i Stockholm

Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för

treårsperioden föreslår regeringen under anslaget

Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett

reservationsanslag på 32 854 000 kr för budgetåret 1995/96.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.

Under anslaget (C 43) beräknas medel för bidrag till enskilda

utbildningsanordnare, bl.a. med anledning av avtal om villkor

för statsbidrag som staten ingått med de flesta av

utbildningsanordnarna. Med specificerade anslagsposter

redovisas Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i

Stockholm, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Teologiska

Högskolan i Stockholm, Örebromissionen/Örebro Missionsskola,

Evangeliska Fosterlands Stiftelsen/Johannelunds Teologiska

Institut, Stiftelsen Edsbergs musikinstitut, Stockholms

Musikpedagogiska Institut, Ericastiftelsen samt Stiftelsen

Stora Sköndal.

Från anslaget utgår vidare statsbidrag till kommuner och

landsting för grundläggande högskoleutbildning.

Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen som bidrag till

Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. för budgetåret

1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 939 114 000 kr.

Frågan om examensrätt och bidrag till Kungälvs

Waldorfseminarium tas upp i motion 1994/95:Ub701 (mp).

Motionärerna påpekar att waldorflärarutbildning krävs för att

få undervisa utifrån waldorfpedagogisk metodik. Denna

utbildning finns inte att tillgå inom den statliga

lärarutbildningen, hävdar de, utan måste sökas via de

fristående waldorfseminarierna inom eller utom landet.

Seminariet i Kungälv ansökte i maj 1993 hos regeringen om

examensrätt. Ansökan är ännu ej prövad, varför motionärerna

begär ett uttalande om att prövningen skall påskyndas (yrkande

1). Innan ett positivt beslut om examensrätt föreligger, har

seminariet ingen möjlighet att få en ansökan om statsbidrag

prövad. Eftersom handläggningen dragit ut på tiden behöver

skolan för innevarande läsår ett bidrag på 600 000 kr så att

befintlig lärarutbildning kan fullföljas (yrkande 2).

Utskottet har inhämtat att Kanslersämbetet den 22 februari

1995 och således efter det att motionen väcktes överlämnat

rapporten Prövning av lärarutbildningar vid Waldorfseminariet i

Kungälv till Utbildningsdepartementet. I rapporten avstyrks att

Waldorfseminariet ges examensrätt enligt högskoleförordningen

för de prövade utbildningarna. Samtidigt görs den bedömningen

att waldorflärarutbildningen med inriktning mot årskurserna

1--7 och eurytmilärarutbildningen vid seminariet bör lämpa sig

för att inordnas i den sektor för kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning som för närvarande utreds inom

Utbildningsdepartementet. -- Utredningen om kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning har den 3 april 1995 avgett sitt

betänkande Yrkeshögskolan -- kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning (SOU 1995:38).

Utskottet har även inhämtat att det hos Kanslersämbetet pågår

ytterligare prövningar av waldorfutbildningar, bl.a. vissa

utbildningar vid Rudolf Steinerhögskolan i Järna.

Enligt de upplysningar som lämnats till utskottet är

omfattningen av waldorflärarutbildning vid statliga

lärarhögskolor för närvarande liten. I Stockholm har

Lärarhögskolan nu en kurs på 1--2 poäng med alternativ

pedagogik. Hösten 1996 planeras vid samma högskola ett

fördjupningsalternativ på 5 poäng i waldorfpedagogik.

Utskottet har erfarit att Waldorfseminariet i Kungälv

tidigare, i oktober 1991, av regeringen beviljats ett

engångsbelopp, ett s.k. överlevnadsbidrag, på 500 000 kr.

Sedermera har införts en ordning som innebär att det för

statsbidrag krävs examensrätt (jfr proposition 1992/93:1).

Utskottet anser inte att riksdagen skall ifrågasätta den

bedömning som Kanslersämbetet gjort av Waldorfseminariets

lärarutbildningar, nämligen att de inte uppfyller

kvalitetskraven för erhållande av examensrätt.

Mot bakgrund av de redovisade förhållandena avstyrker

utskottet motion 1994/95:Ub701 yrkandena 1 och 2.

Utskottet har inte något att invända mot regeringens

medelsberäkning under förevarande anslag utan föreslår att

riksdagen för nästa budgetår anvisar begärt reservationsanslag

på 1 939 114 000 kr som bidrag till enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m.

Förslag rörande utbildningar vid Stiftelsen Högskolan i

Jönköping lämnas i några motioner. Sålunda förordas i motion

1994/95:Ub665 (m) att en civilingenjörsutbildning etableras vid

stiftelsehögskolan, i samverkan med teknisk högskola eller

universitet, för att säkerställa näringslivets i länet tillgång

till välutbildade tekniker. Enligt motion 1994/95:Ub729 (kds)

bör en utbyggnad av ingenjörsutbildningen i Jönköping planeras

inför nästa treåriga budgetperiod. Lärarutbildningen vid

Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping bör

enligt motion 1994/95:Ub666 (fp) utökas till att även omfatta

utbildning av grundskollärare med inriktning mot årskurserna

4--9.

Utskottet konstaterar att enligt förordningen (1993:956) om

tillstånd att utfärda vissa examina har Stiftelsen Högskolan i

Jönköping -- för Internationella Handelshögskolan i Jönköping

AB, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping

AB och Ingenjörshögskolan i Jönköping AB -- examensrätt för

magisterexamen i företagsekonomi och pedagogik, kandidatexamen,

högskoleexamen, barn- och ungdomspedagogisk examen,

grundskollärarexamen 1--7, ingenjörsexamen och yrkesteknisk

examen.

Vidare erinrar utskottet om att frågor rörande examensrätt

avgörs av regeringen efter ansökan från utbildningsanordnaren

och prövning genom Kanslersämbetet. Stiftelsehögskolan har

ansökt om och Kanslersämbetet tillstyrkt att examensrätt ges

för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i

årskurserna 4--9. Regeringen har i regeringsbeslut den 6 april

1995 ändrat den nämnda förordningen (1993:956) i enlighet

härmed.

Utskottet anser med det anförda att riksdagen bör avslå

motionerna 1994/95:Ub665, 1994/95:Ub666 och 1994/95:Ub729.

Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan

Medel beräknas under detta anslag (C 44) för

utvecklingsverksamhet och internationell samverkan med

anledning av Sveriges inträde i den europeiska unionen m.m. En

redovisning lämnas i propositionen för Sveriges deltagande i

utbildningsprogrammen Tempus, Sokrates och Leonardo och för hur

deltagandet skall finansieras. Enligt regeringen finns det

vidare behov av vissa resurser till en programorganisation med

uppgift bl.a. att svara för information till målgrupperna för

EU:s utbildningsprogram.

Utskottet föreslår att riksdagen, i enlighet med regeringens

begäran, under anslaget för nästa budgetår anvisar ett

reservationsanslag på 90 390 000 kr.

Utskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten på att

regeringen i proposition 1994/95:164 -- om jämställdhet mellan

kvinnor och män inom utbildningsområdet -- av medlen under

detta anslag för budgetåret 1995/96 beräknat dels 21 miljoner

kronor till post-doktorala stipendier för svenska kvinnliga

forskares vistelser vid utländska forskningsinstitutioner, dels

11,25 miljoner kronor till forskningsråden för gästprofessurer

för kvinnliga forskare. Utskottet kommer att behandla nämnda

proposition i sitt betänkande 1994/95:UbU18.

Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. avser enligt propositionen verksamhet inom

högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till

förfogande under annat anslag. Anslaget innefattar även bidrag

till Stiftelsen Svenska institutet och Svenska studenthemmet i

Paris.

Regeringen begär ett reservationsanslag på 735 340 000 kr

för budgetåret 1995/96 att fördelas mellan anslagsposterna

Stiftelsen Svenska institutet (6 685 000 kr), Svenska

studenthemmet i Paris (1 178 000 kr), Kompetenshöjning av

högskolans lärare (138 386 000 kr, varav beräknas

118 552 000 kr för perioden juli 1995--juni 1996),

Finansiering av lånekostnader m.m. (309 762 000 kr) samt Till

regeringens disposition (279 329 000 kr).

I ett par inledande avsnitt i budgetpropositionen (s. 89 och

106) redogör regeringen för den särskilda satsning som bör

göras på forskarutbildningen. I syfte att erbjuda ytterligare

300--500 doktorander studiefinansiering föreslås resurser under

anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och

forskarutbildning för de tolv första månaderna av budgetåret

1995/96 (se nedan). Fr.o.m. den 1 juli 1996 bör verksamheten

enligt regeringen kunna finansieras genom utnyttjande av de

särskilda medel som för närvarande används för

forskarutbildning av obehöriga lärare, dvs. medlen för

kompetenshöjning av högskolans lärare under förevarande

anslag. Medlen bör tillföras universitet och högskolor med

fakultetsorganisation.

Invändningar mot förslaget att använda ifrågavarande medel

till studiefinansiering för doktorander anförs i motion

1994/95:Ub624 (fp) yrkande 6. Medlen är enligt motionärerna

särskilt viktiga för att höja den vetenskapliga kompetensen hos

icke disputerade lärare vid de nya högskolor som saknar

fakultetsanslag. Riksdagen bör därför uttala sig för att denna

form av satsning på kompetenshöjning av högskolans lärare måste

fullföljas.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att de

särskilda resurser som ställts till förfogande för att under en

övergångsperiod göra det möjligt för icke disputerade

högskolelärare att avlägga doktorsexamen fortsättningsvis skall

användas till studiefinansiering för doktorander. Här kan

nämnas att utskottet i det följande kommer att behandla ett

förslag i propositionen om förstärkning av anslaget för

forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor (C 49), bl.a. för att öka andelen forskarutbildade

lärare vid dessa högskolor. Med det anförda avstyrker utskottet

motion 1994/95:Ub624 yrkande 6.

Utskottet föreslår att riksdagen till Vissa särskilda

utgifter inom universitet och högskolor m.m. anvisar ett

reservationsanslag på 735 340 000 kr för nästa budgetår i

enlighet med regeringens förslag.

Övriga utgifter inom grundutbildning

Anslaget (C 46) avser övrig grundläggande högskoleutbildning

som inte ingår i resp. universitets eller högskolas anslag för

grundutbildning.

I propositionen föreslås att riksdagen för nästa budgetår

anvisar ett reservationsanslag på 1 449 053 000 kr, fördelat

på fem anslagsposter. Sålunda beräknas till distansutbildning

69 655 000 kr och till behörighetsgivande förutbildning, s.k.

basår, 58 898 000 kr.

Vidare beräknas under anslagsposten Vissa särskilda åtgärder

435 500 000 kr (för 12 månader). Enligt de förslag till vissa

särskilda åtgärder läsåret 1995/96 inom den högre utbildningen

som regeringen lagt fram i ett inledande avsnitt av

propositionen, skall medlen bl.a. användas till en ettårig

aspirantutbildning för i första hand invandrare med akademisk

utbildning. De skall också utnyttjas för verksamhet med

sommaruniversitet/sommarhögskola för totalt 25 000 studerande

sommaren 1995. Enligt proposition 1994/95:139 bör resurserna

kunna tas i anspråk även under sommaren 1996.

För Särskilda utbildningssatsningar finns upptagen en

anslagspost på 762 500 000 kr. Dessa medel avses finansiera

de 10 000 nya högskoleplatser som skall tilldelas redan

yrkesverksamma inom i första hand de naturvetenskapliga och

tekniska utbildningarna, i enlighet med regeringens förslag

tidigare i budgetpropositionen.

Slutligen har till regeringens disposition avsatts

122 500 000 kr. Det anges i propositionen att i detta belopp

ingår medel för bl.a. en ny högskola på Södertörn.

I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 15 i denna del och

1994/95:Ub906 (m) yrkande 8 ställer sig motionärerna avvisande

till regeringens förslag om arbetsmarknadspolitiskt motiverade

högskoleplatser, såsom de 10 000 platserna för utbildning i

naturvetenskap/teknik och språk för äldre studerande. Det nu

aktuella anslaget bör därför, enligt den senare motionen,

minskas med 762 500 000 kr, dvs. med hela anslagsposten för

Särskilda utbildningssatsningar.

Anslaget bör enligt motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 19

minskas med 95 miljoner kronor. Motionärerna avslår förslaget

om medel till regeringens disposition, förutom de medel som är

beräknade för en ny högskola på Södertörn.

Enligt motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 4 i denna del bör

riksdagen under förevarande anslag anvisa 1 335 553 000 kr

för budgetåret 1995/96. Detta anslagsbelopp är 113 500 000 kr

lägre än vad regeringen föreslår. Motionärerna har därvid

beräknat 232 500 000 kr mindre för färre högskoleplatser

under budgetåret, eftersom de anser att antagningen till de nya

platserna skall ske successivt, samt 119 miljoner kronor mer

för verksamhet vid sommaruniversitet/sommarhögskola även

sommaren 1996.

I motion 1994/95:Fi216 (kds) yrkande 14 föreslås att

riksdagen anvisar 140 miljoner kronor mindre än vad regeringen

har föreslagit under anslaget för nästa budgetår. Motionärernas

förslag är en följd av deras yrkanden om permanentning av

3 000 nya högskoleplatser inom naturvetenskap och teknik,

vilket innebär färre högskoleplatser under budgetåret, och om

platser vid sommaruniversitet/sommarhögskola ett år till.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att riksdagen

godkänner vad regeringen förordat om omfattning och fördelning

av resurser för särskilda utbildningssatsningar inom

grundutbildningen. Likaledes har utskottet tillstyrkt att

regeringen bemyndigas fördela resurser avseende Vissa särskilda

åtgärder läsåret 1995/96 inom den högre utbildningen.

Inrättandet av Södertörns högskola har utskottet tillstyrkt i

sitt betänkande 1994/95:UbU11. När det gäller övriga medel till

regeringens disposition är det enligt utskottet rimligt att

vissa medel finns beräknade för oförutsedda utgifter,

korrigeringar av felräkningar etc. med hänsyn till att det

totala anslaget till grundutbildning vid landets universitet

och högskolor uppgår till 13,4 miljarder kronor för budgetåret

1995/96.

Med hänvisning till utskottets redovisade ställningstaganden

anser utskottet att riksdagen med bifall till regeringens

förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 4 i

denna del, 1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ub906

yrkande 8, 1994/95:Ub907 yrkande 19 och 1994/95:Fi216 yrkande

14 bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet på

1 449 053 000 kr till Övriga utgifter inom grundutbildning

för budgetåret 1995/96.

Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning

Under detta anslag (C 47) har medel beräknats för forskning

och forskarutbildning som inte ingår i resp. universitets eller

högskolas anslag för forskning och forskarutbildning.

Sammantaget begär regeringen ett reservationsanslag på

212 067 000 kr för budgetåret 1995/96. Därav har

175 067 000 kr beräknats för bilateralt forskningssamarbete,

Fora för kvinnliga forskare, kontaktsekretariat,

kontaktforskare, forskningsinformation, internationalisering,

jämställdhet, m.m.

Resterande 37 miljoner kronor avser studiefinansiering under

ett år (juli 1995--juni 1996) för 300--500 doktorander.

Regeringen har i ett inledande avsnitt av budgetpropositionen

begärt bemyndigande att fördela dessa resurser.

I motion 1994/95:Ub629 (s) framhålls kvinnoforskningen vid

Högskolan i Halmstad. Motionärerna begär ett uttalande av

riksdagen om att denna forskning bör förstärkas och att

högskolan bör få del av de medel som under anslaget avsatts för

fora för kvinnliga forskare.

Utskottet hänvisar till att medlen som anvisats till fora för

kvinnliga forskare för innevarande budgetår fördelats av

regeringen i regleringsbrevet till de olika universiteten samt

till högskolorna i Luleå och Örebro. Utskottet anser att det är

angeläget att verksamheten vid fora för kvinnliga forskare

utvecklas. Förslag om ytterligare medel till denna verksamhet

bör dock bedömas i samband med behandlingen av nästa

forskningsproposition. Motionen bör sålunda avslås av

riksdagen.

Ökade resurser till studiefinansiering för doktorander

föreslås i flera motioner. Enligt motion 1994/95:Ub907 (c)

yrkande 4 bör anslaget ökas med 50 miljoner kronor för att den

pågående omvandlingen av utbildningsbidrag till

doktorandtjänster skall kunna fortsätta och fler

doktorandtjänster inrättas. I motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande

20 begärs ett tillkännagivande om att resurser för ytterligare

300 doktorandtjänster bör anslås. För studiefinansiering av 300

nya doktorandtjänster utöver de 300--500 som regeringen

föreslagit bör riksdagen enligt motion 1994/95:Ub706 (v)

yrkande 5 öka anslaget med 90 miljoner kronor och således

anvisa 302 067 000 kr. I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 21

i denna del föreslås att riksdagen i syfte att fullfölja

övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänster och

utöka antalet doktorandtjänster i forskarutbildningen skall

anslå 187 500 000 kr utöver regeringens förslag.

Utskottet har tidigare i sitt betänkande 1994/95:UbU13

tillstyrkt regeringens förslag när det gäller utbildningsbidrag

och doktorandtjänster. I konsekvens härmed tillstyrker

utskottet nu regeringens förslag om medelsanvisning och

avstyrker motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub706

yrkande 5, 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del och

1994/95:Ub907 yrkande 4. Riksdagen bör således till Övriga

utgifter inom forskning och forskarutbildning anvisa ett

reservationsanslag på 212 067 000 kr för nästa budgetår.

Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

Under anslaget (C 48) beräknas medel för konstnärligt

utvecklingsarbete vid Danshögskolan, Dramatiska institutet,

Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i

Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i

Stockholm.

Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs som en konstnärlig

motsvarighet till forskningen vid fakulteterna. I propositionen

anges att de riktlinjer för verksamheten och resurserna som

riksdagen beslutade med anledning av forskningspropositionen

våren 1993 för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör ligga fast.

Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under

anslagen till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå

universitet samt Högskolan i Luleå.

Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens

beräkning av anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen till

Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

18 802 000 kr.

Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor

För Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor (C 49) föreslås i propositionen ett

reservationsanslag på 232 700 000 kr för budgetåret 1995/96.

I anslagsbeloppet ingår en anslagspost på 132 572 000 kr till

regeringens disposition; i övrigt är anslaget fördelat till 15

mindre och medelstora högskolor.

Av anslagsposten Till regeringens disposition utgörs

huvudparten av medel som regeringen fördelar dels för forskning

i nätverk med universitet och högskolor med fasta

forskningsresurser, dels för forskningssamverkan med

näringslivet, enligt riksdagens forskningspolitiska beslut

våren 1993 (proposition 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388).

Därutöver har anslaget i nu föreliggande budgetproposition

förstärkts med 10 miljoner kronor för att bidra till att öka

omfattningen av den forskning som finns vid de mindre och

medelstora högskolorna, öka andelen forskarutbildade lärare vid

dessa högskolor samt öka andelen studerande som går vidare till

forskarutbildning. Regeringen anför att det är viktigt att

resurserna för forskningsstödjande åtgärder successivt ökas.

I flera motioner pläderas för en ökad tilldelning av medel

till viss högskola för forskningsstödjande åtgärder. Sålunda

anförs i motion 1994/95:Ub732 (c) yrkande 2 att Högskolan i

Skövde bör få ökade medel. Enligt motionerna 1994/95:Ub720 (m)

yrkande 2 och 1994/95:Ub697 (s) yrkande 3 bör 1 miljon kronor

av den förstärkning om 10 miljoner kronor som regeringen

beräknat under anslaget tillföras Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla. I motion 1994/95:Ub683 (s) hävdas att ca

52 miljoner kronor ur posten Till regeringens disposition

skulle kunna fördelas till mindre och medelstora högskolor av

Högskolans i Växjö storlek. Mälardalens högskola bör enligt

motion 1994/95:Ub660 (c) yrkande 1 tilldelas 12 miljoner kronor

till forskningsstödjande åtgärder i stället för föreslagna 4,9

miljoner kronor. Motionärerna anser att tillskottet kan tas

från anslagsposten Till regeringens disposition.

Enligt vad utskottet inhämtat finns de extra medlen om 10

miljoner kronor ofördelade under anslagsposten Till regeringens

disposition. Övriga medel under denna post är som ovan

redovisats uppbundna genom tidigare riksdagsbeslut. Utskottet

anser inte att riksdagen skall föregripa regeringens beslut om

fördelning av de extra medlen genom att uttala sig till förmån

för en viss högskola. Utskottet avstyrker därför motionerna

1994/95:Ub660 yrkande 1, 1994/95:Ub683, 1994/95:Ub697 yrkande

3, 1994/95:Ub720 yrkande 2 och 1994/95:Ub732 yrkande 2.

Högskolan i Luleå bör också tilldelas medel för

forskningsstödjande åtgärder, anförs det i motion

1994/95:Ub702 (s) yrkande 2. Lärarna inom högskolans

utbildningar utanför det tekniska utbildningsområdet är de enda

i landet som inte endera har fakultetsanslag eller omfattas av

anslaget för forskningsstödjande åtgärder. Medlen som bör

tilldelas högskolan för budgetåret 1995/96 kan enligt

motionärerna belasta anslagsposten Till regeringens

disposition.

Utskottet konstaterar att Högskolan i Luleå, som har en

teknisk fakultet, inte räknas till de mindre och medelstora

högskolorna. Dock har utskottet i yttrande i maj 1994

(1993/94:UbU4y s. 5) till arbetsmarknadsutskottet ansett att

det finns anledning att se över hur även de icke tekniska

utbildningarna vid Högskolan i Luleå skall kunna få del av

forskningsstödjande resurser, i likhet med vad som gäller för

högskolor utan fasta forskningsresurser. Frågan bör dock

bedömas i ett bredare perspektiv i 1996 års forskningspolitiska

proposition. Med hänvisning härtill avstyrks motion

1994/95:Ub702 yrkande 2.

Frågan om fördelningen av nätverksmedel till mindre och

medelstora högskolor tas upp i motion 1994/95:Ub718 (s). Dessa

medel bör -- om de permanentas vid ingången

i nästa treårsperiod -- fördelas profilerat och inte efter

matematiska likhetsprinciper.

Utskottet noterar, vilket motionären åberopat, att regeringen

i propositionen säger sig ha för avsikt att fr.o.m. ingången av

nästa treåriga planeringsperiod göra nuvarande resurser för

forskning i nätverk och forskningssamverkan med näringslivet

permanenta för forskning och forskarutbildning vid de mindre

och medelstora högskolorna. Utskottet anser att regeringens

förslag i nästa forskningspolitiska proposition bör avvaktas,

varför motionen avstyrks.

Regeringen har, som nämnts, under förevarande anslag begärt

ett anslagsbelopp på 232 700 000 kr.

Enligt motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 6 bör riksdagen

förstärka anslaget och anvisa 100 miljoner kronor utöver

regeringens förslag som ett steg i arbetet på att nå målet att

de mindre och medelstora högskolorna får fasta

forskningsresurser.

Utskottet ställer sig bakom regeringens medelsberäkning med

en viss förstärkning av anslaget till forskningsstödjande

åtgärder. Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet

hänvisa till att regeringen i budgetpropositionen förutskickar

att permanenta forskningsresurser successivt skall tillföras de

mindre och medelstora högskolorna. Enligt utskottets mening bör

riksdagen nu anvisa begärt belopp på 232 700 000 kr och avslå

motion 1994/95:Ub907 yrkande 6.

Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner

enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.

samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker att riksdagen

till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på

2 296 979 000 kr.

En översyn av läkarutbildningsavtalet i syfte att

fastställa nya ersättningar till universitetssjukhusen för

läkarutbildning och viss forskningsverksamhet förordas i

motionerna 1994/95:Ub647 (c), 1994/95:Ub673 (fp) och

1994/95:Ub680 (v). En obalans i tilldelningen av statlig

driftersättning har successivt uppstått, framhåller

motionärerna. Därför bör en omfördelning göras så att

ersättningen till resp. sjukvårdshuvudman utgår i proportion

till storleken på fakultetsanslaget och till volymen på

grundutbildningen av läkare.

Utskottet har erfarit att de av motionärerna påtalade

problemen är uppmärksammade inom Utbildningsdepartementet.

Läkarutbildningsavtalet från år 1989 är resultatet av

förhandlingar som hade pågått under lång tid. Frågan är

komplicerad och kan inte lösas utan nya förhandlingar. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna.

Kostnader för Chalmers tekniska högskolas

avvecklingsorganisation

På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för den

statliga myndigheten Chalmers tekniska högskola som den 1 juli

1994 övergått i stiftelseform. Eventuell behållning på

räntekontot från myndigheten efter avvecklingen förs över till

Chalmers tekniska högskola AB. Likaledes amorterar bolaget

eventuellt underskott på räntekontot.

Anslaget disponeras av den särskilde utredare som utsetts för

uppgiften att avveckla myndigheten. Utredaren skall

slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 1995.

Utskottet anser att riksdagen, som regeringen föreslagit,

till kostnader för avvecklingsorganisationen bör anvisa ett

förslagsanslag för nästa budgetår på 1 000 kr.

Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation

På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för den

statliga myndigheten Högskolan i Jönköping som den 1 juli 1994

övergått i stiftelseform. Eventuell behållning på räntekontot

från myndigheten efter avvecklingen förs över till Stiftelsen

Högskolan i Jönköping. Likaledes amorterar stiftelsen

eventuellt underskott på räntekontot.

Anslaget disponeras av den särskilde utredare som utsetts för

uppgiften att avveckla myndigheten. Utredaren skall

slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 1995.

Utskottet anser att riksdagen, som regeringen föreslagit,

till kostnader för avvecklingsorganisationen bör anvisa ett

förslagsanslag för nästa budgetår på 1 000 kr.

6. Nationella och internationella forskningsresurser

Vissa allmänna frågor

I ett inledande avsnitt till littera D. Nationella och

internationella forskningsresurser framhåller regeringen att

forskningsfrågorna skall ges hög prioritet i regeringens

arbete. Det stora budgetunderskottet gör det dock omöjligt att

upprätthålla en oförändrad nivå på forskningsresurserna.

Samtliga samhällssektorer måste medverka i saneringen av

statsfinanserna, framhåller regeringen. Regeringen lägger fram

förslag som innebär begränsningar av resurserna för

forskningsråden och övrig forskningsverksamhet under denna

littera om ca 238 miljoner kronor varav ca 160 miljoner kronor

avser budgetårets första tolv månader. Detta innebär en

besparing med ca 6,1 % för budgetåret 1995/96. För budgetåren

1997 och 1998 avser regeringen att spara ytterligare 19 resp.

76 miljoner kronor på samma områden. Regeringen hemställer att

riksdagen godkänner inriktningen av besparingsåtgärderna för

budgetåren 1997 och 1998.

Utgångspunkten för regeringens förslag till fördelning av

resurserna till forskningen är att forskningssystemet skall

utsättas för minsta möjliga påfrestningar och att

utgiftsminskningarna inte drastiskt skall förändra

möjligheterna att bedriva forskning av hög kvalitet. I

nuvarande statsfinansiella läge anser regeringen det vara

omöjligt att ett samhällsområde tillförs resurser av den

storleksordning som medlen till forskningsstiftelserna innebär

utan att justeringar av de ordinarie forskningsanslagen

genomförs. Regeringen aviserar att ytterligare besparingar

därför kommer att ske främst under budgetåren 1997 och 1998

(budgetpropositionen s. 273). Regeringen framhåller att det är

angeläget att de skilda finansiärerna av den svenska

forskningen inleder ett nära samarbete, så att balansen i det

svenska forskningssystemet kan upprätthållas i största möjliga

utsträckning trots de ofrånkomliga besparingarna och så att

Sveriges samlade resurser för forskning och utveckling används

effektivt. Regeringen redovisar att den inlett diskussioner med

stiftelserna bl.a. vad gäller stiftelsernas samverkan med

övriga forskningsfinansierande organ. Regeringen avser att

redovisa de budgetmässiga konsekvenserna för ordinarie

forskningsanslag för riksdagen i april 1995.

Regeringen meddelar också sin avsikt att se över den totala

forskningsfinansieringsstrukturen. Regeringen har genom beslut

den 23 mars 1995 givit en särskild utredare i uppdrag att

genomföra en översyn av strukturen för forskningsfinansieringen

(dir. 1995:41).

Regeringens förslag till besparingar på nu ifrågavarande

område tas upp i flera motioner. I motion 1994/95:Ub901 (m)

yrkandena 8 och 9 (delvis) framhålls behovet av långsiktighet i

forskningspolitiken och att staten måste ge stabila ekonomiska

och organisatoriska ramvillkor. De nödvändiga besparingarna

måste genomföras på ett strukturellt riktigt sätt. Regeringens

förslag bör avslås. Motionärerna förordar i stället att en

ytterligare besparing -- utöver regeringens förslag -- görs

inom området för arbetsmiljö och arbetslivsforskning. Enligt

motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 9 bör riksdagen besluta att

under littera D. Nationella och internationella

forskningsresurser anvisa ett i förhållande till regeringens

förslag ökat anslag med 230 miljoner kronor för forskningsråd

och övrig forskningsverksamhet. I motion 1994/95:Ub907 (c)

yrkande 2 begärs att riksdagen anvisar 50 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit. Enligt motion 1994/95:Ub706

(v) yrkande 11 bör riksdagen till forskningsråden anvisa 88

miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Motionärerna

anser att det är olämpligt att nu initiera ett omfattande

besparingsprogram, eftersom regeringen aviserar att under våren

ta initiativ till en översyn av den totala

forskningsfinansieringen.

Utskottet anser att det statsfinansiella läget gör det

nödvändigt att besparingar görs även inom den statliga

forskningsverksamheten och har därmed ingen annan uppfattning

än regeringen i frågan. Utskottet tillstyrker således

regeringens förslag avseende utgiftsbegränsningar för

forskningsråden och övrig forskningsverksamhet under littera D.

Nationella och internationella forskningsresurser för

budgetåret 1996/97. Utskottet gör samma bedömning som

regeringen, nämligen att det stora budgetunderskottet gör det

omöjligt att upprätthålla en oförändrad nivå på

forskningsresurserna. Utskottet återkommer i det följande till

regeringens beräkning av nu berörda anslag. Motionerna

1994/95:Ub706 yrkande 11, 1995/96:Ub901 yrkandena 8 och 9

(delvis), 1995/96:Ub906 yrkande 9 och 1995/96:Ub907 yrkande 2

bör enligt utskottets mening avslås i den del de avser

resurserna för budgetåret 1995/96.

Utskottet har inte heller anledning att inta någon annan

ståndpunkt än regeringen vad avser inriktningen av

besparingsåtgärderna för budgetåren 1997 och 1998.

Utskottet avstyrker således även de ovan redovisade

motionsyrkandena i de delar de avser resurserna för budgetåren

1997 och 1998. Riksdagen bör godkänna regeringens förslag till

inriktning av besparingsåtgärderna för dessa budgetår.

Enligt motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 23 bör det i samband

med översynen av forskningsfinansieringen göras en översyn av

den befintliga strukturen inom universitetens

forskningsorganisation. Dagens forskning är ofta

gränsöverskridande, inte bara över disciplingränserna utan även

över fakultetsgränserna. De goda erfarenheter som man har haft

vid Linköpings universitet när det gäller temaorganisation har,

framhåller motionärerna, inte influerat till förändringar på

övriga universitet.

Utskottet anser i likhet med regeringen det angeläget att en

översyn görs av strukturen för forskningsfinansieringen. Som

redan framhållits har regeringen beslutat om direktiv för en

sådan översyn (dir. 1995:41). Enligt direktiven skall en

särskild utredare genomföra en översyn av det svenska systemet

för tilldelning av resurser till forskning, balansen mellan

medel från olika forskningsfinansiärer och relationerna mellan

forskningsfinansiärer å den ena sidan och universitet och

högskolor å den andra. Uppdraget skall slutredovisas senast den

1 mars 1996.

När det gäller motionärernas yrkande om en översyn av den

befintliga strukturen inom universitetens

forskningsorganisation vill utskottet hänvisa till att

utredaren enligt sina direktiv bl.a. skall redovisa de

eventuella problem som finns i det nuvarande svenska

forskningsfinansieringssystemet och hur detta system för

resurstilldelning påverkar utförandenivån, särskilt universitet

och högskolor. En övergripande fråga som utredaren därvid skall

belysa är hur finansieringssystemet i sin nuvarande utformning

kan bidra till en fortlöpande profilering och förnyelse av

forskningen och dess inriktning. Enligt utskottet är syftet med

yrkandet i huvudsak tillgodosett med vad utskottet redovisat,

varför det avstyrks.

I motion 1994/95:Ub731 (s) framhålls att det är viktigt att

eventuella besparingar i det statliga systemet för

forskningsfinansiering ej tillåts drabba den fria, innovativa

inomvetenskapligt motiverade forskningen. Om en indragning ändå

måste göras bör enligt motionärerna tre åtgärder vidtas för att

stimulera nyskapande forskning. Indragningarna bör i första

hand drabba sektorsorganen. Stiftelserna bör erbjudas att

överta finansieringsansvaret för vissa projekt från bl.a.

forskningsråden. De statliga sektorsorganen bör få direktiv att

även stödja fri, innovativ inomvetenskapligt motiverad

forskning eller medel överförda från dessa organ till

forskningsråden. Enligt motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 29

bör en utredning och en utvärdering av hela

sektorsforskningen göras och förslag tas fram för en

genomgripande effektivisering av forskningen inom olika

områden. I samma motion yrkande 25 anförs att det är en

bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning med

hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser. Enligt

yrkande 26 samma motion och i motion 1994/95:Ub662 (mp) bör en

översyn göras av landets samlade resurser för

sektorsforskningen med målet att föra över 10 % av dessa medel

till forskningsråden.

Avvägningen mellan å ena sidan anslag till grundforskning vid

främst universitet och högskolor och annan inomvetenskapligt

motiverad forskning och å andra sidan resurserna från olika

statliga forskningsfinansiärer är en principiellt viktig

forskningspolitisk fråga. Den bör i första hand övervägas och

beredas inför regeringens regelbundet återkommande

forskningspolitiska propositioner.

Utskottet har ovan redovisat att regeringen nyligen beslutat

om direktiv till en översyn av strukturen för

forskningsfinansiering och att översynen bl.a. avser balansen

mellan medel från olika forskningsfinansiärer. Av direktiven

framgår att utredaren översiktligt skall beskriva hur

resurserna för forskning för olika syften och på olika

kunskapsområden har utvecklats över den senaste

tjugoårsperioden. Utredaren skall vidare belysa fördelningen av

medel mellan olika forskningsfinansiärer samt

fakultetsanslagen. Eventuella balansförskjutningar mellan

inomvetenskapligt motiverad och målinriktad forskning, liksom

orsakerna härtill, skall belysas.

Mot bakgrund av det nu påbörjade beredningsarbetet, som skall

vara avslutat senast den 1 mars 1996, bör riksdagen kunna utgå

från att de av motionärerna anförda synpunkterna kommer att

beaktas av regeringen i nästa forskningspolitiska proposition.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna

1994/95:Ub662, 1994/95:Ub731 och 1994/95:Ub905 yrkandena 25, 26

och 29.

I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkandena 27 och 28 behandlas

forskningsrådens ansvar för gränsöverskridande

tvärvetenskaplig forskning. Forskningsrådsnämnden (FRN) bör

ta ett betydligt större ansvar för samordning och finansiering

av tvärvetenskapliga projekt. FRN bör få ett ökat ansvar för

samordning av forskning inom olika sektorsorgan och inom

näringslivet. Möjligheterna att knyta Teknikvetenskapliga

forskningsrådets (TFR) projekt till övriga projekt är av

speciell betydelse, enligt motionärerna. Teknikutveckling i

nära anslutning till framsteg inom andra forskningsdiscipliner

kan väsentligt underlättas genom TFR.

Utskottet vill peka på att det ligger ett särskilt ansvar på

forskningsråden att ge stöd till gränsöverskridande forskning

vare sig det gäller samverkan mellan discipliner inom ett råds

ansvarsområde eller samverkan över rådsgränserna. FRN har ett

särskilt ansvar för gränsöverskridande forskning inom områden

som är angelägna från samhällets synpunkt. Utskottet anser i

likhet med regeringen det angeläget att ett tvärvetenskapligt

synsätt gynnas inom svensk forskning (budgetpropositionen s.

270). Särskilt den spontana samverkan bör underlättas,

framhåller regeringen. Forskningsråden bör lägga särskild vikt

vid att inom sina verksamhetsfält skapa strukturer som i det

normala prioriteringsarbetet kan bedöma den inomvetenskapliga

kvaliteten i projekten men även den extra dimension som ett

tvärvetenskapligt arbete kan tillföra. Forskningsråden och FRN

bör tillsammans arbeta för att forskningsråden i det ordinarie

arbetet skall stödja forskning som spänner över olika

forskningsråds områden. Särskild tonvikt bör enligt regeringen

läggas vid att underlätta möten mellan forskning inom

humaniora-samhällskunskap och teknik-naturvetenskap. Regeringen

informerar i propositionen om att den avser att ge ett särskilt

uppdrag till forskningsråden och FRN att gemensamt föreslå

lämpliga åtgärder för nämnda ändamål.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen har anfört

i frågan och förutsätter att eventuella förslag om ändrad

rådsorganisation eller förändringar i principiellt avseende när

det gäller rådens arbete kommer att föreläggas riksdagen i

nästa forskningspolitiska proposition. Med det anförda

avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub905 yrkandena 27 och 28.

Enligt motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 25 bör en

utvärdering göras av hur forskningsråden har tagit sitt

ansvar för forskningsinformationen. Universitet

och högskolor har ett grundläggande ansvar för att sprida

information om den forskning som bedrivs på respektive

högskola. FRN har ansvar för nationella informationsinsatser.

Dessutom har varje forskningsråd ansvar för att informera om de

forskningsresultat som genom rådets anslag kommer fram. Enligt

motionärerna finns i dag vissa problem när det gäller vem som

egentligen har ansvar för vad, varför en utvärdering bör göras.

Den bör ingå i nästa forskningsproposition.

Utskottet vill med anledning av motionen fästa uppmärksamhet

på vad regeringen anför i frågan.

Regeringen framhåller (budgetpropositionen s. 270) att den

vill främja forskningsinformationen. Såväl universitet som

högskolor har som en av sina huvuduppgifter att sprida

information om forskning. FRN har ett särskilt ansvar för dessa

frågor. Regeringen framhåller att dialogen mellan forskarna och

andra medborgargrupper är av stort demokratiskt värde.

Regeringen betonar att denna dialog måste bygga på ömsesidig

respekt och engagemang och att forskningens roll bör diskuteras

i ett vidare kulturellt perspektiv. I det perspektivet spelar

också media en viktig roll. Enligt regeringen bör FRN genom en

särskild arbetsgrupp medverka till att skapa broar mellan

kultur och vetenskap och bidra till ett brett samhälleligt

engagemang och förståelse för forskningens villkor och

resultat.

Enligt vad utskottet erfarit har en sådan arbetsgrupp nu

tillsatts av FRN. Utskottet vill i detta sammanhang också

erinra om att FRN, forskningsråden och Rymdstyrelsen som mål

för verksamheten bl.a. har att förbättra informationen om

forskning och forskningsresultat (jfr regleringsbrev för

budgetåret 1994/95). Utskottet har tidigare, bl.a. i samband

med den senaste forskningspolitiska propositionen (proposition

1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388), behandlat frågor om

forskningsinformationen. Utskottet utgår från att regeringen

noga följer hur såväl universitet och högskolor som FRN och

forskningsråden uppfyller sitt ansvar för

forskningsinformationen. Utskottet förutsätter att regeringen

återkommer till riksdagen i denna fråga i nästa

forskningspolitiska proposition. Med det anförda avstyrker

utskottet motion 1994/95:Ub624 yrkande 25.

Forskningsrådsnämnden

De övergripande målet för Forskningsrådsnämnden (FRN) är att

initiera och stödja forskning inom områden som är angelägna

från samhällets synpunkt med särskilt beaktande av tvär- och

mångvetenskaplig forskning. Vidare skall FRN verka för att

information sprids, främja samordning och samarbete mellan

övriga forskningsråd samt medverka med andra myndigheter och

organ inom forskningens område. FRN har bl.a. ett särskilt

ansvar för kvinno- och jämställdhetsforskning.

Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS), som har byggts upp

i samarbete mellan FRN och Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet (HSFR), föreslås få ställning som nationell

inrättning. Medel från detta anslag har förts över till

anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning.

Regeringen har till Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation beräknat ett reservationsanslag på

131 465 000 kr för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

Till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning föreslås ett

ramanslag på 14 159 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

De övergripande målen för Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet (HSFR) är att inom det kulturvetenskapliga

forskningsområdet främja och stödja vetenskapligt betydelsefull

forskning samt verka för att information om forskning och

forskningsresultat sprids. Rådet skall samverka med andra

myndigheter och organ inom forskningens område.

Regeringen redovisar att ytterligare medel har beräknats

under detta anslag för kriminalvetenskaplig forskning. Medlen

har överförts från Justitiedepartementets huvudtitel. Som

utskottet tidigare redovisat har regeringen förordat att

Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) ges status som

nationell inrättning samt knyts till HSFR. Regeringen

framhåller vidare att HSFR som en del i sin verksamhet skall

fördela medel till laboratoriet för keramisk forskning och

laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds

universitet samt miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå

universitet.

Regeringen har beräknat ett reservationsanslag på

341 100 000 kr till Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning för nästa budgetår.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen och

tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

Utskottet tillstyrker även det av regeringen begärda beloppet

till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning innebärande ett ramanslag på 15 351 000 kr.

Medicinska forskningsrådet

De övergripande målen för Medicinska forskningsrådet (MFR) är

att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt

betydelsefull forskning, verka för att information om forskning

sprids samt samverka med andra myndigheter och organ inom

forskningens område.

Regeringen har föreslagit att riksdagen till Medicinska

forskningsrådet: Forskning anvisar ett reservationsanslag på

552 004 000 kr.

I motion 1994/95:Ub612 yrkandena 1 och 2 behandlas frågor om

forskning vad gäller kvinnors hälsa. I yrkande 2 framhålls

att kvinnors hälsa inte är ett eget prioriteringsområde inom

MFR utan hamnar under prioriteringsområdet kirurgi. I andra

länder har man uppmärksammat obalansen inom den medicinska

forskningen och gjort strukturförändringar. Kvinnors hälsa bör

bli ett eget prioriteringsområde, och särskilda medel för

projekt rörande kvinnors hälsa bör öronmärkas. Enligt yrkande 1

bör riksdagen anslå 5 miljoner kronor till Kvinnohälsan vid

Karolinska sjukhuset för att verksamheten skall kunna breddas

och garanteras.

Utskottet vill inledningsvis peka på att regeringen den 26

januari 1995 har tillkallat en särskild utredare (dir. 1995:8)

för att föreslå åtgärder som främjar kvinno- och

jämställdhetsforskning (genusforskning). Utredaren skall

särskilt undersöka hur uppgifterna att utreda, skapa opinion

och dela ut bidrag för att främja kvinno- och

jämställdhetsforskning bäst kan utformas. Utredaren skall

förutsättningslöst pröva om syftet kan uppnås genom att redan

befintliga myndigheter ges uppdrag eller om det på nationell

nivå bör inrättas ett särskilt forskningsstödjande organ med

ett sådant ansvar.

Regeringen har i propositionen om jämställdhet mellan kvinnor

och män (proposition 1994/95:164) bl.a. betonat

forskningsrådens och FRN:s ansvar för jämställdheten.

Regeringen avser att i instruktionerna för FRN och

forskningsråden inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde

införa att dessa inom sina respektive verksamhetsområden

särskilt skall främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Propositionen kommer att senare i vår behandlas av utskottet.

Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att omfattande

åtgärder föreslås för att främja kvinno- och

jämställdhetsforskning. Utskottet utgår från att den av

motionärerna aktualiserade frågan tas upp av den i det

föregående nämnda utredningen. Vidare anser utskottet att det

bör ankomma på MFR att inom ramen för tillgängliga medel göra

de prioriteringar som rådet bedömer som angelägna. Utskottet är

inte berett att i detta sammanhang tillstyrka ett

tillkännagivande av riksdagen i frågan. Utskottet avstyrker

även förslaget i motionen om att tillföra MFR ytterligare

medel. Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör

riksdagen avslå motion 1994/95:Ub612 yrkandena 1 och 2 och

anvisa det av regeringen begärda beloppet.

Till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning föreslås i

propositionen ett ramanslag på 20 302 000 kr, vilket

utskottet tillstyrker.

Naturvetenskapliga forskningsrådet

De övergripande målen för Naturvetenskapliga forskningsrådet

(NFR) är att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja

vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att

information om forskning sprids samt samverka med andra

myndigheter och organ inom forskningens område.

NFR har givits ansvaret för de nationella

forskningsanläggningarna The Svedberg-laboratoriet i Uppsala,

MAX-laboratoriet i Lund och Onsala rymdobservatorium

(proposition 1992/93:170 och proposition 1993/94:100, bil. 9).

I enlighet med förslag i nämnda propositioner bör nu även Manne

Siegbahn-laboratoriet vid Stockholms universitet och Kungl.

Tekniska högskolan ges status av nationell anläggning,

framhåller regeringen. Medel överförs från anslagen för

Stockholms universitet och Kungl. Tekniska högskolan till detta

anslag. Anslaget har också förstärkts med 1 miljon kronor för

detta ändamål. Vissa anslagsjusteringar föreslås beträffande de

nationella anläggningarnas finansiering. Vidare har NFR under

två år i särskild ordning erhållit medel för åtgärder som

främjar den svenska industriella och teknologiska fördelen av

svensk medverkan i internationella forskningsanläggningar,

främst CERN. Regeringen förordar att NFR anvisas 1,5 miljoner

kronor för att utveckla denna verksamhet.

Regeringen föreslår att riksdagen till Naturvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning anvisar ett reservationsanslag på

900 017 000 kr för nästa budgetår.

Utskottet har inget att erinra mot beräkningen av anslaget

och föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

Utskottet tillstyker även regeringens förslag till

medelsberäkning av ett ramanslag på 27 644 000 kr till

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet

De övergripande målen för Teknikvetenskapliga forskningsrådet

(TFR) är att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja

vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att

information om forskning sprids samt samverka med andra

myndigheter och organ inom forskningens område.

Medel för Rådet för högpresterande datorsystem (HPD-rådet)

anvisas inom detta anslag. TFR ansvarar för HPD-rådets

administration.

Regeringen föreslår en konsolidering av resurserna för den

beräkningsintensiva forskningen. Avancerad forskning inom flera

områden, t.ex. läkemedelsdesign, klimatsimuleringar,

strömningsmekanik, nya material och molekylärbiologi, kräver

tillgång till högpresterande datorer. Regeringen framhåller att

behoven under lång tid har varit eftersatta och investeringarna

i högpresterande datorer har varit otillräckliga. Regeringen

föreslår att ett årligt belopp om 45 miljoner kronor avsätts

för att konsolidera försörjningen av högpresterande datorsystem

för forskning. Sammanlagt har för HPD-rådets verksamhet

beräknats 65 625 000 kr under anslaget.

Regeringen föreslår att riksdagen till Teknikvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning anvisar ett reservationsanslag på

463 978 000 kr.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen och

föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

Utskottet tillstyrker även medelsberäkningen av ramanslaget

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning på

13 533 000 kr.

Rymdforskning

Från anslaget betalas kostnader för forskning inom

Rymdstyrelsens verksamhetsområde. Rymdstyrelsen är central

förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd-

och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och

utveckling.

Regeringen föreslår att till Rymdforskning för nästa

budgetår anvisas ett reservationsanslag på 65 125 000 kr.

Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och

tillstyrker således att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

Kungl. biblioteket

De övergripande målen för Kungl. biblioteket (KB) är att

som nationalbibliotek främja svensk informationsförsörjning

genom att samla, bevara, beskriva och tillhandahålla det

svenska trycket och förvärva utländsk litteratur, framställa

nationalbibliografiska produkter samt stödja svenskt

biblioteksväsen med centrala insatser.

Regeringen föreslår att KB tillförs 15 miljoner kronor som en

särskild resurs för subventionering av expeditionskostnader i

samband med nettoutlåning av fjärrlån mellan

forskningsbibliotek. Regeringen informerar om att KB kommer att

ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för utbetalningen av

medlen.

Regeringen föreslår att Kungl. biblioteket anvisas ett

ramanslag på 263 754 000 kr för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker medelsberäkningen och föreslår att

riksdagen anvisar det begärda beloppet.

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) har ett

nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom

ämnesområdena psykologi och pedagogik.

Regeringen föreslår att riksdagen till SPPB för nästa

budgetår anvisar ett ramanslag på 11 971 000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med

regeringens förslag.

Institutet för rymdfysik

Från anslaget betalas kostnader för att skapa förutsättningar

för och bedriva forskning inom området rymdfysik. Det

övergripande målet för Institutet för rymdfysik (IRF) är att

inom sitt verksamhetsområde bedriva effektiv verksamhet på hög

internationell nivå.

I propositionen föreslås att IRF anvisas ett ramanslag på

57 600 000 kr för budgetåret 1995/96.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

Polarforskningssekretariatet

De övergripande målen för Polarforskningssekretariatet (PFS)

är att främja och samordna svensk polarforskning på en hög

internationell nivå. Från anslaget betalas kostnader för

planering, genomförande och främjande av svensk polarforskning

i Antarktis och Arktis. Verksamheten präglas av en mycket ojämn

kostnadsfördelning över tiden till följd av stor belastning vid

genomförandet av expeditioner.

Regeringen föreslår att riksdagen till

Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 31 710 000 kr. Regeringen begär samtidigt

riksdagens bemyndigande att genom tillfälliga

omdispositioner av nationella och internationella

forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som

uppstår under budgetåret 1995/96 och som motsvaras av minskade

kostnader under budgetåret 1997.

Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslagna medel och

lämna begärt bemyndigande.

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige

och EU

Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Rådet

för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU

(EU/FoU-rådet) bedriver. EU/FoU-rådet har till uppgift att

svara för samordning inom landet av det samarbete mellan

Sverige och Europeiska unionen, EU, som avser forskning och

teknisk utveckling. Rådet skall vara nationellt kontaktorgan

för samarbetet. Rådet inrättades år 1992 som ett samarbetsorgan

för berörda forskningsfinansierande myndigheter och

forskningsråd, och finansieringen delas fr.o.m. budgetåret

1994/95 mellan Näringsdepartementets och

Utbildningsdepartementets huvudtitlar.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på

11 901 000 kr för nästa budgetår.

Riksdagen bör enligt utskottet anvisa det begärda beloppet.

Europeisk forskningssamverkan

Anslaget skall täcka kostnader för svenskt deltagande i sådan

europeisk forskningssamverkan som regleras genom

regeringsavtal. Inom anslaget har inte, så som för innevarande

budgetår, medel beräknats för programavgifter för EU:s

forskningsprogram inklusive kostnader för Joint Research

Centre. Dessa kostnader täcks i stället genom Sveriges

medlemsavgift till EU.

Regeringen har genom beslut den 16 juni 1994 utsett bl.a.

NFR, MFR, HSFR och FRN till huvudansvariga myndigheter för

angivna särprogram inom EU:s FoU-samarbete. Samtidigt angavs

myndigheternas uppgifter angående bl.a. stöd och service till

forskare som deltar i eller förbereder deltagande i samarbetet.

Regeringen redovisar att medel har beräknats under detta anslag

för sådan verksamhet.

Regeringen har beräknat ett ramanslag på 642 533 000 kr

till Europeisk forskningssamverkan för nästa budgetår. I

detta belopp ingår särskilda medel till regeringens disposition

på 182 133 000 kr.

I motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 20 föreslås att riksdagen

till anslaget Europeisk forskningssamverkan anvisar 50 miljoner

kronor mindre än vad regeringen föreslagit. I motionen

framhålls att regeringen föreslår att drygt 240 miljoner kronor

skall anslås till regeringens disposition för europeisk

forskningssamverkan, utan närmare precisering av hur dessa

medel skall fördelas. Enligt motionärerna döljer sig här bl.a.

medel till fusionsforskning som Centerpartiet tidigare motsatt

sig. Regeringen bör ge en redovisning av hur medlen kommer att

fördelas, innan riksdagen anvisar dessa.

Som redan har framgått har under detta anslag beräknats

särskilda medel till regeringens disposition på drygt 182

miljoner kronor och således inte 240 miljoner kronor som uppges

i motionen. Utskottet har inhämtat att dessa medel har

beräknats bl.a. med hänsyn till att det är oklart i vilken

utsträckning det kommer att krävas inhemsk kompletterande

finansiering av deltagande i EU-projekten. Vidare ingår i

beloppet en kostnadsnivåuppräkning för rymdsamarbetet, medel

för att stimulera deltagande i EU-samarbetet, medel för att

kompensera att bidrag till internationella organisationer

blivit dyrare än beräknat och vissa medel för utrednings- och

analysarbete. Några medel för fusionsforskning har inte

beräknats i beloppet till regeringens disposition. Mot bakgrund

av det nu redovisade beräkningsunderlaget avstyrker utskottet

motion 1994/95:Ub907 yrkande 20. Riksdagen bör sålunda med

avslag på motionen anvisa det av regeringen begärda beloppet.

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Från anslaget betalas kostnader för forskarstipendier och

bilateralt forskningssamarbete. Vidare betalas vissa kostnader

för infrastrukturella åtgärder, särskilda undersökningar inom

FoU-området samt lokalkostnader för Nordiska institutet för

samhällsplanering. Innevarande budgetår betalades från detta

anslag verksamheten för Rådet för högpresterande datorsystem

(HPDR). Kostnaden för HPDR:s verksamhet har för budgetåret

1995/96 beräknats inom Teknikvetenskapliga forskningsrådets

anslag vilket utskottet har behandlat i det föregående.

I propositionen föreslås att riksdagen till Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 61 554 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

Vissa bidrag till forskningsverksamhet

Under detta anslag upptas specificerat bidragen till

Vetenskapsakademien, Svenska institutet i Rom, Svenska

institutet i Athen, Svenska forskningsinstitutet i Istanbul,

Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte samt Institutet

för framtidsstudier.

Regeringen redovisar bl.a. att medel har överförts från

Utrikesdepartementets huvudtitel till detta anslag avseende

Svenska forskningsinstitutets lokaler i Istanbul. Regeringen

föreslår att riksdagen till Vissa bidrag för

forskningsändamål anvisar ett reservationsanslag på

78 799 000 kr.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda

beloppet.

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning

Medlen under detta anslag disponeras och fördelas av

Forskningsrådsnämnden (FRN) för dyrbar vetenskaplig utrustning.

FRN skall i samverkan med andra forskningsfinansiärer fördela

medel för vetenskaplig utrustning som kostar mer än 2 miljoner

kronor.

Utskottet föreslår att riksdagen, i enlighet med regeringens

förslag, till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

158 390 000 kr.

7. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område

Under anslaget F 2. Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område beräknas medel till

tillfälliga förstärkningar för myndigheternas arbete med

utvecklings- och rationaliseringsfrågor.

Regeringen föreslår ett anslagsbelopp på 25 231 000 kr för

budgetåret 1995/96.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett

reservationsanslag på det föreslagna beloppet.

Hemställan

Utskottet hemställer

Informationsteknik och distansutbildning

1. beträffande program för bred användning av

informationsteknik

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub903 yrkandena 1, 2 och

7,

res. 1 (m)

2. beträffande användning av informationsteknik i Skåne

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub711 yrkande 1,

3. beträffande allmän tillgång till informationsteknik

att riksdagen avslår motion 1994/95:T236 yrkande 2,

4. beträffande inköp av datorutrustning

att riksdagen avslår motion 1994/95:T236 yrkande 4,

5. beträffande informationsteknik i skolväsendet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 6,

1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:Ub901 yrkande 23,

1994/95:K810 yrkande 2 och 1994/95:K811 yrkande 1,

res. 2 (m)

res. 3 (c, fp, kds)

6. beträffande distansutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 32,

1994/95:Ub682, 1994/95:Ub903 yrkande 3 och 1994/95:A466 yrkande

11,

7. beträffande studiecentra/lärcentra

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub639, 1994/95:Ub672

och 1994/95:Ub704,

8. beträffande distansinstitut

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub626 yrkande 3,

Utveckling av universitet och högskolor, m.m.

9. beträffande plan för långsiktig kunskaps- och

kompetensutveckling

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 1 och

1994/95:A215 yrkande 8,

res. 4 (m)

10. beträffande livslångt lärande

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub648 och

1994/95:Ub706 yrkande 16,

11. beträffande åtgärder mot social snedrekrytering

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 1 och

1994/95:Ub714,

12. beträffande studentutbyte med tredje världen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 2,

13. beträffande satsning på de mindre och medelstora

högskolorna

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3,

5, 8 och 12, 1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625 yrkande 1,

1994/95:Ub637, 1994/95:Ub696 yrkande 16 och 1994/95:Ub907

yrkande 5,

res. 5 (m, fp)

res. 6 (c)

res. 7 (kds)

14. beträffande rätt för mindre och medelstora högskolor

att examinera doktorer

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub650 och

1994/95:Ub696 yrkande 17,

res. 8 (kds)

15. beträffande konstnärlig verksamhet vid vissa högskolor

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub660 yrkande 4,

16. beträffande nya universitet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 6,

1994/95:Ub614, 1994/95:Ub624 yrkande 9, 1994/95:Ub671 och

1994/95:Ub708,

res. 9 (c)

res. 10 (fp)

17. beträffande vissa regionala högskolesatsningar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub705 yrkande 1 och

1994/95:A446 yrkandena 1 och 2,

18. beträffande lärarutbildning och forskning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkande 26,

res. 11 (fp)

19. beträffande högskolestyrelserna

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub602 och

1994/95:Ub690,

20. beträffande högskolans antagningssystem

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub613, 1994/95:Ub624

yrkande 28 och 1994/95:Ub696 yrkande 9,

res. 12 (m, fp, kds)

res. 13 (v)

21. beträffande studenternas inflytande

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 14,

res. 14 (v)

22. beträffande studenternas rättssäkerhet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub696 yrkande 12,

res. 15 (kds)

23. beträffande kårobligatoriet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub616 och

1994/95:Ub686,

24. beträffande den farmaceutiska utbildningen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub630,

25. beträffande tandläkarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub621,

26. beträffande centrum för handikappteknik

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub641,

Särskilda resurser samt vissa särskilda åtgärder m.m.

27. beträffande särskilda resurser under flera år för

grundutbildningen

att riksdagen -- utom såvitt avser målgrupper och

antagningstillfällen för utbildning i naturvetenskap och teknik

-- med bifall till propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139

i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub17

yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21

yrkandena 3, 4 och 5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2,

1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3,

1994/95:Ub696 yrkande 5, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis,

1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15

och 16 godkänner det som regeringen förordar om omfattning och

principer,

res. 16 (m)

res. 17 (c)

res. 18 (fp)

res. 19 (v)

res. 20 (kds)

28. beträffande målgrupper såvitt avser de särskilda

resurserna för utbildning i naturvetenskap och teknik

att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och

1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna

1994/95:Ub17 yrkande 4 och 1994/95:Ub706 yrkande 6 godkänner

regeringens förslag,

res. 21 (v)

29. beträffande antagningstillfällen för de extra platserna

i naturvetenskap och teknik

att riksdagen med anledning av propositionerna 1994/95:100

och 1994/95:139 samt motion 1994/95:Ub17 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

30. beträffande särbehandling av underrepresenterat kön vid

antagning till de extra platserna i naturvetenskap och teknik

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub17 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

31. beträffande uppföljning och utvärdering

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub17 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser

resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk

utbildning

att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och

1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna

1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub22 yrkande 4,

1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 2,

1994/95:Ub696 yrkande 6 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 (delvis)

godkänner regeringens förslag,

res. 22 (m)

res. 23 (fp)

res. 24 (v)

res. 25 (kds)

33. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser

resurser för aspirantutbildning

att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och

1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna

1994/95:Ub22 yrkande 7, 1994/95:Ub696 yrkande 8,

1994/95:Sf611 yrkande 20, 1994/95:Sf636 yrkande 7 och

1994/95:A286 yrkande 15 godkänner regeringens förslag,

res. 26 (mp, kds)

res. 27 (fp)

34. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser

resurser för sommaruniversitet

att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och

1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna

1994/95:Ub21 yrkande 6, 1994/95:Ub22 yrkande 5, 1994/95:Ub24

yrkande 4, 1994/95:Ub624 yrkande 1, 1994/95:Ub696 yrkande 7 och

1994/95:Ub706 yrkande 4 (delvis) godkänner regeringens förslag,

res. 28 (c, fp, v, kds)

35. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser

resurser för basår

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:139 och med

anledning av proposition 1994/95:100 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 4 och 1994/95:Ub22 yrkande 6

godkänner regeringens förslag,

res. 29 (m)

res. 30 (fp, mp)

36. beträffande fördelning av platser mellan högskolorna

och fördelning av motsvarande medel framdeles

att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och

1994/95:139 i motsvarande delar bemyndigar regeringen att, med

den ändring som föranleds av bifall till utskottets förslag vid

moment 29 om antagningstillfällen, fördela särskilda resurser

för grundläggande högskoleutbildning i enlighet med regeringens

förslag samt godkänner av regeringen angivna riktlinjer för

fördelning av motsvarande medel som riksdagen anvisar under

1997--2002 och därjämte avslår motionerna 1994/95:Ub15,

1994/95:Ub16, 1994/95:Ub18, 1994/95:Ub20, 1994/95:Ub23,

1994/95:Ub25, 1994/95:Ub26, 1994/95:Ub27, 1994/95:Ub28,

1994/95:Ub29, 1994/95:Ub30, 1994/95:Ub623 yrkandena 2 och 3,

1994/95:Ub660 yrkande 3, 1994/95:Ub697 yrkande 2,

1994/95:Ub716 yrkande 1, 1994/95:Ub728 delvis och

1994/95:Ub732 yrkande 1,

37. beträffande minskad antagning till läkarutbildning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub615,

Övergripande anslagsfrågor

38. beträffande besparingsåtgärder inom grundutbildningen

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med

avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och 16,

1994/95:Ub901 yrkande 6 delvis, 1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis

och 1994/95:Ub907 yrkande 7 (delvis) godkänner de belopp för

ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som

regeringen har förordat för de olika utbildningsområdena under

budgetåret 1995/96,

res. 31 (m)

res. 32 (fp)

39. beträffande besparingar på fakultetsanslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med

avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10, 1994/95:Ub901

yrkande 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6 och 1994/95:Ub907 yrkande 1,

samtliga yrkanden delvis, godkänner vad utskottet har anfört,

res. 33 (m, v)

40. beträffande fortsatta besparingsåtgärder

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med

avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10, 1994/95:Ub901

yrkandena 6 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6 och 1994/95:Ub907

yrkandena 1 och 7, samtliga yrkanden delvis, samt motion

1994/95:Ub901 yrkande 5 godkänner inriktningen av de

besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen

förordar,

res. 34 (m) - villk. 31, 33

res. 35 (v) - villk. 33

41. beträffande kvalitetspremien

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100, med

ändring av sitt tidigare beslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 399)

och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 5,

1994/95:Ub696 yrkande 4, 1994/95:Ub901 yrkande 4, 1994/95:Ub906

yrkande 7 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 8 godkänner att

varje lärosätes arbete med kvalitetsutvecklingsprogram och

Kanslersämbetets bedömning av detta arbete inte skall kopplas

till resurstilldelningssystemet för grundläggande

högskoleutbildning,

res. 36 (m, c, fp, kds)

42. beträffande uppföljning av kvalitetsutvecklingen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 13,

43. beträffande prestationsrelaterade fakultetsanslag

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100, med

ändring av sitt tidigare beslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 399)

och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 21,

1994/95:Ub696 yrkande 15, 1994/95:Ub906 yrkande 7 delvis och

1994/95:Ub907 yrkande 9 godkänner att principerna för

prestationsrelaterade fakultetsanslag inte införs fr.o.m.

budgetåret 1995/96,

res. 37 (m, c, fp, kds)

44. beträffande gemensamma anslag för grundutbildning och

forskning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub601 yrkande 9,

res. 38 (c)

45. beträffande översyn av anslagssystemet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub664 och

1994/95:Ub705 yrkande 2,

46. beträffande ersättningen för lokalhyror, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub711 yrkande 2 och

1994/95:Ub716 yrkande 2,

res. 39 (fp)

47. beträffande övergången till kalenderbudgetår

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100

godkänner de förändringar som förordats av regeringen

beträffande resurstilldelningen till grundläggande

högskoleutbildning som en konsekvens av övergången till

kalenderbudgetår,

48. beträffande engångsbelopp

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100

bemyndigar regeringen att inom varje lärosätes anslag för

grundläggande högskoleutbildning avseende budgetåret 1995/96

fastställa storleken av ett engångsbelopp,

49. beträffande förslag om utbyggnad av vissa universitet

och högskolor

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 4,

1994/95:Ub604, 1994/95:Ub617, 1994/95:Ub625 yrkande 2,

1994/95:Ub626 yrkande 2, 1994/95:Ub628 yrkande 4,

1994/95:Ub643, 1994/95:Ub663, 1994/95:Ub674, 1994/95:Ub675

yrkande 1, 1994/95:Ub681, 1994/95:Ub689, 1994/95:Ub697 yrkande

1, 1994/95:Ub702 yrkande 1, 1994/95:Ub703, 1994/95:Ub711

yrkandena 3 och 4, 1994/95:Ub713 yrkande 1, 1994/95:Ub720

yrkande 1, 1994/95:Ub725, 1994/95:Ub728 delvis och

1994/95:Ub732 yrkande 3,

50. beträffande förslag om utbildningsprogram m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub627, 1994/95:Ub638,

1994/95:Ub642, 1994/95:Ub645, 1994/95:Ub658, 1994/95:Ub660

yrkande 2, 1994/95:Ub694, 1994/95:Ub723, 1994/95:Ub727 och

1994/95:Ub734,

51. beträffande förslag om centrumbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub611, 1994/95:Ub628

yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub659, 1994/95:Ub675 yrkande 2,

1994/95:Ub711 yrkande 8 och 1994/95:Ub733,

52. beträffande förslag om ökad forskning vid vissa

lärosäten, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub626 yrkande 1,

1994/95:Ub646 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub669, 1994/95:Ub691,

1994/95:Ub702 yrkande 3, 1994/95:Kr412 yrkande 5, 1994/95:Kr413

yrkande 10 och 1994/95:Kr414 yrkande 3,

Anslag till universitet och högskolor med

fakultetsorganisation (C 1--C 18)

53. beträffande anslagsbeloppet under Uppsala universitet:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Uppsala universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

1 092 632 000 kr,

54. beträffande anslagsbeloppet under Uppsala universitet:

Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 1 349 219 000 kr,

55. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Lunds universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

1 810 729 000 kr,

56. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet:

Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 1 394 255 000 kr,

57. beträffande anslagsbeloppet under Göteborgs

universitet: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Göteborgs universitet: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 1 315 255 000 kr,

58. beträffande Botaniska trädgården i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub633,

59. beträffande anslagsbeloppet under Göteborgs

universitet: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 1 078 541 000 kr,

60. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms

universitet: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 903 440 000 kr,

61. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms

universitet: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 1 096 034 000 kr,

62. beträffande medel för decentraliserad utbildning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub715,

63. beträffande anslagsbeloppet under Umeå universitet:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Umeå universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

913 782 000 kr,

64. beträffande anslagsbeloppet under Umeå universitet:

Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 742 419 000 kr,

65. beträffande anslagsbeloppet under Linköpings

universitet: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 793 665 000 kr,

66. beträffande anslagsbeloppet under Linköpings

universitet: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 487 320 000 kr,

67. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska

institutet: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 475 139 000 kr,

68. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska

institutet: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 759 358 000 kr,

69. beträffande Centrum för idrottsforskning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub646 yrkande 1 och

1994/95:Kr413 yrkande 9,

70. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska

högskolan: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 865 903 000 kr,

71. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska

högskolan: Forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning

för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 732 139 000 kr,

72. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

447 371 000 kr,

73. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:

Forskning och forskarutbildning m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning m.m. för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 245 733 000 kr,

Anslag till övriga högskolor (C 19--C 42)

74. beträffande anslagsbeloppet under Danshögskolan:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

28 772 000 kr,

75. beträffande anslagsbeloppet under Dramatiska

institutet: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 69 030 000 kr,

76. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Borås:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

149 867 000 kr,

77. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i

Falun/Borlänge: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 195 708 000 kr,

78. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i

Gävle/Sandviken: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 184 156 000 kr,

79. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Halmstad:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 101 473 000 kr,

80. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Kalmar:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

213 480 000 kr,

81. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i

Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 91 239 000 kr,

82. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Karlstad:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Högskolan i Karlstad: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 316 277 000 kr,

83. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i

Kristianstad: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 146 903 000 kr,

84. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Skövde:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

99 470 000 kr,

85. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med

avslag på motion 1994/95:Ub713 yrkande 2 till Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

79 887 000 kr,

86. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Växjö:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Högskolan i Växjö: Grundutbildning för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

239 515 000 kr,

87. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Örebro:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

292 925 000 kr,

88. beträffande anslagsbeloppet under Högskoleutbildning på

Gotland: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 26 042 000 kr,

89. beträffande anslagsbeloppet under Idrottshögskolan i

Stockholm: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 50 534 000 kr,

90. beträffande anslagsbeloppet under Konstfack:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Konstfack: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

139 021 000 kr,

91. beträffande anslagsbeloppet under Kungl.

Konsthögskolan: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 67 054 000 kr,

92. beträffande anslagsbeloppet under Lärarhögskolan i

Stockholm: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 405 816 000 kr,

93. beträffande anslagsbeloppet under Mitthögskolan:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

365 090 000 kr,

94. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Musikhögskolan

i Stockholm: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med

avslag på motion 1994/95:Ub649 till Kungl. Musikhögskolan i

Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

116 559 000 kr,

res. 40 (v)

95. beträffande anslagsbeloppet under Mälardalens högskola:

Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 219 484 000 kr,

96. beträffande anslagsbeloppet under Operahögskolan i

Stockholm: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 19 890 000 kr,

97. beträffande anslagsbeloppet under Teaterhögskolan i

Stockholm: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 32 854 000 kr,

Övriga anslag under littera C (C 43--C 50, C 55--C 56)

98. beträffande bidrag m.m. till Kungälvs

Waldorfseminarium

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub701 yrkandena 1 och 2,

res. 41 (c, mp, kds)

99. beträffande anslagsbeloppet under Enskilda och

kommunala högskoleutbildningar m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 som

bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbildningar

m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 1 939 114 000 kr,

100. beträffande vissa utbildningar vid Stiftelsen

Högskolan i Jönköping

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub665, 1994/95:Ub666

och 1994/95:Ub729,

101. beträffande anslagsbeloppet under

Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 90 390 000 kr,

102. beträffande medel för kompetenshöjning av högskolans

lärare

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkande 6,

res. 42 (fp)

103. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda

utgifter inom universitet och högskolor m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor

m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 735 340 000 kr,

104. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom

grundutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med

avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 4 i denna del,

1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ub906 yrkande 8,

1994/95:Ub907 yrkande 19 och 1994/95:Fi216 yrkande 14 till

Övriga utgifter inom grundutbildning för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

1 449 053 000 kr,

res. 43 (m) - villk. 16

res. 44 (c)

res. 45 (v) - villk. 19

res. 46 (kds) - villk. 20

105. beträffande medel för kvinnliga forskare vid Högskolan

i Halmstad

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub629,

106. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom

forskning och forskarutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med

avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub706

yrkande 5, 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del och

1994/95:Ub907 yrkande 4 till Övriga utgifter inom forskning

och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 212 067 000 kr,

res. 47 (c)

res. 48 (fp)

res. 49 (v)

res. 50 (mp)

107. beträffande anslagsbeloppet under Konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 18 802 000 kr,

108. beträffande fördelningen av medel för

forskningsstödjande åtgärder till vissa högskolor

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub660 yrkande 1,

1994/95:Ub683, 1994/95:Ub697 yrkande 3, 1994/95:Ub720 yrkande 2

och 1994/95:Ub732 yrkande 2,

109. beträffande medel för forskningsstödjande åtgärder

m.m. till Högskolan i Luleå

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub702 yrkande 2,

110. beträffande fördelningen av nätverksmedel

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub718,

111. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande

åtgärder vid mindre och medelstora högskolor

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med

avslag på motion 1994/95:Ub907 yrkande 6 till

Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora

högskolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 232 700 000 kr,

res. 51 (c)

112. beträffande anslagsbeloppet under Vissa ersättningar

för klinisk utbildning och forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 som

bidrag till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och

forskning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 2 296 979 000 kr,

113. beträffande översyn av läkarutbildningsavtalet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub647, 1994/95:Ub673

och 1994/95:Ub680,

res. 52 (c)

114. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för

Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Kostnader för Chalmers tekniska högskolas

avvecklingsorganisation för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

115. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för

Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Kostnader för Högskolans i Jönköping

avvecklingsorganisation för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

Anslag till Nationella och internationella forskningsresurser

(D 1--D 11, D 13--D 14, D 16--D 22) och till Övriga ändamål

(F 2)

116. beträffande besparingar inom nationella och

internationella forskningsresurser för budgetåret 1995/96

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande

11, 1994/95:Ub901 yrkandena 8 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 9

och 1994/95:Ub907 yrkande 2, samtliga yrkanden delvis,

godkänner vad utskottet har anfört,

res. 53 (m)

res. 54 (v)

117. beträffande fortsatta besparingsåtgärder

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande

11, 1994/95:Ub901 yrkandena 8 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 9

och 1994/95:Ub907 yrkande 2, samtliga yrkanden delvis,

godkänner vad regeringen förordat i proposition 1994/95:100 om

inriktningen av besparingsåtgärder inom nationella och

internationella forskningsresurser för budgetåren 1997 och

1998,

res. 55 (m) - villk. 53

res. 56 (v) - villk. 54

118. beträffande översyn av strukturen inom universitetens

forskningsorganisation

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkande 23,

res. 57 (fp)

119. beträffande sektorsforskningen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub662, 1994/95:Ub731

och 1994/95:Ub905 yrkandena 25, 26 och 29,

res. 58 (v, mp)

120. beträffande tvärvetenskaplig forskning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkandena 27 och

28,

res. 59 (mp)

121. beträffande forskningsrådens ansvar för

forskningsinformationen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkande 25,

res. 60 (m, fp)

122. beträffande anslagsbeloppet under

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation

för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 131 465 000 kr,

123. beträffande anslagsbeloppet under

Forskningsrådsnämnden: Förvaltning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 14 159 000

kr,

124. beträffande anslagsbeloppet under

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning

för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 341 100 000 kr,

125. beträffande anslagsbeloppet under

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Förvaltning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 15 351 000 kr,

126. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska

forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med

avslag på motion 1994/95:Ub612 yrkandena 1 och 2 till

Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 552 004 000 kr,

res. 61 (v)

127. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska

forskningsrådet: Förvaltning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

20 302 000 kr,

128. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 900 017 000 kr,

129. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga

forskningsrådet: Förvaltning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 27 644 000 kr,

130. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 463 978 000 kr,

131. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga

forskningsrådet: Förvaltning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 13 533 000 kr,

132. beträffande anslagsbeloppet under Rymdforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Rymdforskning för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 65 125 000 kr,

133. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. biblioteket

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Kungl. biblioteket för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 263 754 000 kr,

134. beträffande anslagsbeloppet under Statens

psykologisk-pedagogiska bibliotek

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

11 971 000 kr,

135. beträffande anslagsbeloppet under Institutet för

rymdfysik

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Institutet för rymdfysik för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 57 600 000 kr,

136. beträffande anslagsbeloppet under

Polarforskningssekretariatet

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 31 710 000 kr,

137. beträffande bemyndigande i fråga om polarforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100

bemyndigar regeringen att genom tillfälliga omdispositioner av

nationella och internationella forskningsresurser täcka de

eventuellt ökade kostnader som uppstår under budgetåret 1995/96

och som motsvaras av minskade kostnader under budgetåret 1997,

138. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för

forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige

och EU för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 11 901 000 kr,

139. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk

forskningssamverkan

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med

avslag på motion 1994/95:Ub907 yrkande 20 till Europeisk

forskningssamverkan för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 642 533 000 kr,

140. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 61 554 000 kr,

141. beträffande anslagsbeloppet under Vissa bidrag till

forskningsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 78 799 000 kr,

142. beträffande anslagsbeloppet under Medel för dyrbar

vetenskaplig utrustning

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 158 390 000 kr,

143. beträffande anslagsbeloppet under Utvecklingsarbete

inom Utbildningsdepartementets område

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till

Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 25 231 000 kr.

Stockholm den 4 maj 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:

Jan Björkman (s),

Beatrice Ask (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Eva Johansson (s),

Rune Rydén (m),

Ingegerd Wärnersson (s),

Andreas Carlgren (c),

Agneta Lundberg (s),

Ulf Melin (m),

Torgny Danielsson (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Tomas Eneroth (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp),

Inger Davidson (kds),

Majléne Westerlund Panke (s) och

Conny Sandholm (fp).

Reservationer

1. Program för bred användning av informationsteknik

(mom. 1)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Direktiv för" och slutar med "och 7" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att riksdagen hos

regeringen bör begära förslag till dels ett program för en bred

användning av informationsteknik i enlighet med de

rekommendationer som den förra regeringens IT-kommitté

presenterade i Vingar åt människans förmåga (SOU 1994:118),

dels ett program för informationsteknikens användning i skolan

och den högre utbildningen. Sverige måste ha de högsta

ambitioner när det gäller att dra nytta av den nya tekniken för

varje människas och hela samhällets utveckling. Senast år 2010

bör Sverige tillhöra IT-utvecklingens absoluta världsledning

när det gäller varje del av utnyttjandet av

informationstekniken. För skola och högre utbildning är det

enligt utskottets mening viktigt att bl.a. bygga ut

skoldatanätet, förnya skolans undervisningsmiljö och utveckla

villkoren för distansutbildning.

Utskottet instämmer även i motionärernas uppfattning om

vikten av åtgärder i syfte att främja en ökad

överföring av kunskap och informationsteknik mellan

universitet, högskolor och företag. Av största vikt är också

att revidera datalagstiftningen, så att den inte hindrar en

sund utveckling av informationstekniken. Man bör också ha de

högsta ambitioner i fråga om deltagande i EU-nät för europeiska

forskningsinstitutioner.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall

till förevarande yrkanden som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört om program för bred användning

av informationsteknik.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande program för bred användning av

informationsteknik

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub903 yrkandena

1, 2 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

2. Informationsteknik i skolväsendet (mom. 5)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av

IT-satsningar inom utbildningsväsendet. Att eleverna i skolan

redan från början får en god grund och vana vid den nya

tekniken är centralt, liksom att skolorna utnyttjar de

pedagogiska möjligheter och fördelar som den nya tekniken ger.

Det är viktigt att datorer kommer till användning som verktyg i

skolarbetet på i princip samma sätt som de används i

arbetslivet och i samhällslivet i övrigt.

Utskottet vill också -- (=utskottet) -- kamrater och lärare.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1994/95:Ub901 yrkande 23 och med anledning av motionerna

1994/95:Ub304 yrkande 6, 1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:K810

yrkande 2 och 1994/95:K811 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört om

informationsteknik i skolväsendet,

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande informationsteknik i skolväsendet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub901 yrkande 23

och med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 6,

1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:K810 yrkande 2 och

1994/95:K811 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

3. Informationsteknik i skolväsendet (mom. 5)

Andreas Carlgren (c), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm

(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av

IT-satsningar inom utbildningsväsendet. Att eleverna i skolan

redan från början får en god grund och vana vid den nya

tekniken är centralt, liksom att skolorna utnyttjar de

pedagogiska möjligheter och fördelar som den nya tekniken ger.

Det är viktigt att datorer kommer till användning som verktyg i

skolarbetet, på i princip samma sätt som de används i

arbetslivet och i samhällslivet i övrigt. Skolverket bör verka

för att resurser avsätts för lärarutbildning på alla nivåer

avseende kvalificerad användning av informationsteknik i

undervisningen, att satsning på undervisningsmaterial genomförs

och att internationella pedagogiska erfarenheter samlas in. Det

är enligt utskottets mening angeläget att alla elever får

tillgång till datorer och att flickor får möjlighet att arbeta

med datorer. Utskottet anser det rimligt att varje skola och

kommun upprättar en strategi för hur datorer skall utnyttjas i

undervisningen.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1994/95:Ub304 yrkande 6, 1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:K810

yrkande 2 och 1994/95:K811 yrkande 1 samt med anledning av

motion 1994/95:Ub901 yrkande 23 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört om informationsteknik i

skolväsendet.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande informationsteknik i skolväsendet

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub304

yrkande 6, 1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:K810 yrkande 2 och

1994/95:K811 yrkande 1 samt med anledning av motion

1994/95:Ub901 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

4. Plan för långsiktig kunskaps- och kompetensutveckling

(mom. 9)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Även utskottet" och slutar med "yrkande 8" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att en systematisk kunskapsuppbyggnad är

viktig för Sveriges utveckling på sikt. Den kan, rätt utformad,

också bli en del av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Riksdagen

bör hos regeringen begära en plan för den långsiktiga kunskaps-

och kompetensutvecklingen. Utskottet delar de bedömningar som

redovisades av kompetensprojektet Agenda 2000 -- kunskap och

kompetens för nästa århundrade i augusti 1994 beträffande

långsiktiga angelägna mål. Det krävs förstärkning inom fem

områden. Det gäller längre akademiska utbildningar,

eftergymnasial utbildning av teoretisk/praktisk karaktär,

vuxenutbildning i kärnämnen, forskarutbildning och kontinuerlig

kompetensutveckling. Det är angeläget att arbetskraftens

utbildningsnivå höjs och att antalet doktorsexamina ökar liksom

antalet vetenskapligt meriterade anställda i näringslivet.

Utskottet vill även understryka att en konsekvent och

långsiktig utbildnings- och forskningspolitik krävs för den

fortsatta förnyelsen av utbildningsväsendet. Kvaliteten måste

hävdas på alla nivåer.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1994/95:Ub901 yrkande 1 och 1994/95:A215 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om plan

för långsiktig kunskaps- och kompetensutveckling.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande plan för långsiktig kunskaps- och

kompetensutveckling

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901

yrkande 1 och 1994/95:A215 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

5. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna

(mom. 13)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37

börjar med "Utskottet vill" och på s. 38 slutar med "yrkande 5"

bort ha följande lydelse:

Den forskning som bedrivs vid de mindre och medelstora

högskolorna är enligt utskottets mening av betydelse för att

stödja grundutbildningen. Den föreslagna förstärkningen av

forskningsstödjande åtgärder vid dessa högskolor är därför

angelägen. Riksdagen har tidigare anvisat dels medel för

samarbete i nätverk mellan universitet och högskolor (40

miljoner kronor per år under budgetåren 1993/94--1995/96 har

anvisats för detta), dels medel för forskningssamverkan mellan

universitet/högskolor, industri, näringsliv och samhälle. De

positiva erfarenheterna från detta samarbete bör naturligtvis

tas till vara inför en fortsatt uppbyggnad av fasta

forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna.

Enligt utskottets mening är det emellertid mycket angeläget att

denna uppbyggnad sker i sådan takt att uppsatta kvalitetskrav

uppfylls. Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna

skall bedrivas med samma krav på kvalitet som gäller för annan

forskning. Regeringens förslag framdeles om fortsatt satsning

på dessa högskolor måste utgå från detta.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1994/95:Ub624 yrkande 8 och med avslag på motionerna

1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8 och 12, 1994/95:Ub625

yrkande 1, 1994/95:Ub637, 1994/95:Ub696 yrkande 16 och

1994/95:Ub907 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört om krav vid fortsatt satsning på

de mindre och medelstora högskolorna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande satsning på de mindre och medelstora

högskolorna

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 8

och med avslag på motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8

och 12, 1994/95:Ub625 yrkande 1, 1994/95:Ub637, 1994/95:Ub696

yrkande 16 och 1994/95:Ub907 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna

(mom. 13)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37

börjar med "Utskottet vill" och på s. 38 slutar med "yrkande 5"

bort ha följande lydelse:

En fortsatt satsning på de mindre och medelstora högskolorna

är enligt utskottets mening angelägen. Man bör kunna utgå från

att de mindre och medelstora högskolorna får del av de medel

som förts över av löntagarfondsmedel till en stiftelse med

ändamålet att stödja forskning i samarbete med näringslivet.

Den framtida expansionen inom den högre utbildningen måste i

stort sett ske vid de mindre och medelstora högskolorna. Dessa

utgångspunkter bör vara vägledande inför nästa

forskningspolitiska beslut.

Vid den fortsatta utbyggnaden av den högre utbildningen bör

alla högskolor och universitet ha både ett nationellt ansvar

och ett ansvar för den regionala utvecklingen. Med

forskningssatsningar på de mindre och medelstora högskolorna

kommer deras betydelse för det regionala näringslivet att öka

ytterligare. De minsta och senast tillkomna högskolorna bör

lyftas till en nivå som ger en god grund för att också

långsiktigt uppfylla kvalitetskraven. Därför måste de allra

minsta högskolorna få en procentuellt större tilldelning av

antalet platser för grundläggande högskoleutbildning. Utskottet

anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna

vad utskottet nu anfört om att stödja utvecklingen vid de

minsta högskolorna. Ett nytt anslag benämnt Stöd till de minsta

högskolorna bör föras upp på statsbudgeten och 50 miljoner

kronor anvisas för ändamålet.

Alla högskolor måste ha förutsättningar att ge utbildning och

tillhandahålla forskning av nationell standard och kvalitet.

Bevarandet av ett nationellt högskolesystem är en förutsättning

för kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning i hela landet.

Högre examina bör anknyta till en aktiv forskningsmiljö. Därför

bör den högskola som medges rätten att utfärda magisterexamen

också vara berättigad till forskningsresurser. Vidare bör de

högskolor som så önskar kunna bygga upp en egen

fakultetsorganisation inom en eller flera fakulteter.

Regeringen bör därför återkomma med förslag som möjliggör en

eller två fakultetshögskolor.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8 och 12 och 1994/95:Ub907

yrkande 5 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 8,

1994/95:Ub625 yrkande 1, 1994/95:Ub637 och 1994/95:Ub696

yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört om satsning på mindre och medelstora

högskolor samt anvisar 50 miljoner kronor i enlighet med vad

utskottet har förordat.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande satsning på de mindre och medelstora

högskolorna

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub601

yrkandena 1--3, 5, 8 och 12 och 1994/95:Ub907 yrkande 5 och med

avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625

yrkande 1, 1994/95:Ub637 och 1994/95:Ub696 yrkande 16 dels som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

dels under ett nytt anslag till Stöd till de minsta

högskolorna för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln

anvisar 50 000 000 kr,

7. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna

(mom. 13)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37

börjar med "Utskottet vill" och på s. 38 slutar med "yrkande 5"

bort ha följande lydelse:

Den högre utbildningen genomgår nu en kraftig kvantitativ

expansion. För att upprätthålla kvaliteten och stärka

forskningsanknytningen anser utskottet att det behövs fler

knutpunkter i universitets- och högskolenätverket som har fasta

forskningsresurser. Utskottet anser att någon eller några av de

medelstora högskolorna bör erhålla sådana fasta

forskningsresurser. Uppbyggnaden av forskningsorganisationer

med fasta resurser bör ske i en takt som garanterar att

kvaliteten upprätthålls. Utskottet anser därför att regeringen

inför nästa treåriga budgetperiod bör återkomma till riksdagen

med en plan som tar sikte på att ge någon eller några högskolor

fasta forskningsresurser. Utskottet föreslår med bifall till

motion 1994/95:Ub696 yrkande 16 att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om satsning

på mindre och medelstora högskolor. Samtidigt avstyrks

motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8 och 12,

1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625 yrkande 1, 1994/95:Ub637

och 1994/95:Ub907 yrkande 5.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande satsning på de mindre och medelstora

högskolorna

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696 yrkande 16

och med avslag på motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8

och 12, 1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625 yrkande 1,

1994/95:Ub637 och 1994/95:Ub907 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

8. Rätt för mindre och medelstora högskolor att examinera

doktorer (mom. 14)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "därför avslås" bort

ha följande lydelse:

Mot bakgrund av regeringens förslag att ge mindre och

medelstora högskolor rätt att inrätta professurer efter

prövning hos Kanslersämbetet/den av regeringen föreslagna nya

myndigheten på högskoleområdet anser utskottet det naturligt

att dessa högskolor även ges rätt att utfärda doktorsexamen.

Förslaget att högskolan i Karlstad skall få examinationsrätt i

forskarutbildning tillgodoses härigenom. Utskottet föreslår

sålunda att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696

yrkande 17 och med anledning av motion 1994/95:Ub650 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om

rätt att examinera doktorer.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande rätt för mindre och medelstora högskolor

att examinera doktorer

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696 yrkande 17

och med anledning av motion 1994/95:Ub650 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

9. Nya universitet (mom. 16)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "därför avslås" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att Sverige långsiktigt måste höja nivån när

det gäller andelen universitets- och högskoleutbildade. Som ett

led i denna strävan bör de tidigare universitetsfilialerna,

dvs. högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro samt

Mitthögskolan byggas ut till nya universitet. Utskottet anser

det rimligt att nu ge minst en högskola denna status av

universitet. Detta kan ske i samarbete med angränsande

högskolor eller som nätverksuniversitet. Utskottet föreslår att

riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub601 yrkande 6 och

med anledning av motionerna 1994/95:Ub614, 1994/95:Ub624

yrkande 9, 1994/95:Ub671 och 1994/95:Ub708 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört om nya

universitet.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande nya universitet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub601 yrkande 6

och med anledning av motionerna 1994/95:Ub614, 1994/95:Ub624

yrkande 9, 1994/95:Ub671 och 1994/95:Ub708 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

10. Nya universitet (mom. 16)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avslås" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottet måste utbyggnaden av den högre utbildningen

ske inom ramen för en kvalificerad vetenskaplig miljö.

Utskottet anser att en utredning bör tillsättas för att

analysera frågorna kring den framtida utvecklingen av högre

utbildning och forskning till år 2010 med inriktning mot fler

nya specialiserade universitet. Målet bör vara att stimulera en

successiv utveckling av några av de medelstora högskolorna,

vilket skulle kunna innebära att det om femton år finns

ytterligare fyra forskningsanknutna högskolor med fast

fakultetsorganisation inom ett eller flera områden.

Möjligheterna till en mer internationell rekrytering av lärare

bör prövas liksom förutsättningarna att i större utsträckning

använda den nya informationstekniken inom utbildningen.

Studenter kommer inom en inte alltför avlägsen framtid att

kunna följa seminarier som äger rum på universitet runt om i

världen från sina egna datorer. Utskottet föreslår att

riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 9 och

med anledning av motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 6,

1994/95:Ub614, 1994/95:Ub671 och 1994/95:Ub708 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om nya

universitet.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande nya universitet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 9

och med anledning av motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 6,

1994/95:Ub614, 1994/95:Ub671 och 1994/95:Ub708 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11. Lärarutbildning och forskning (mom. 18)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "därför motionen"

bort ha följande lydelse:

Frågan om lärarutbildning och forskning kommer visserligen

att behandlas i den översyn av lärarutbildningen som regeringen

aviserar i budgetpropositionen (s. 30). Utskottet vill

emellertid understryka vikten av att dessa frågor också

behandlas i beredningsarbetet inför nästa

forskningsproposition. Utskottet anser det angeläget att vägar

därvid anvisas för att öka lärarutbildningarnas eget ansvar för

forskning och utveckling. Utskottet tillstyrker med hänvisning

härtill motion 1994/95:Ub624 yrkande 26 och föreslår att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört om forskning och lärarutbildning.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande lärarutbildning och forskning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 26

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

12. Högskolans antagningssystem (mom. 20)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny

Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 9" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser det vara högskolornas uppgift att utveckla

antagningssystemet på ett för studenterna tydligt och

rättssäkert sätt, samtidigt som utrymme ges för högskolorna att

profilera sig genom antagningssystemet. Regeringen bör följa

utvecklingen av den lokala antagningen och utvärdera

resultatet. Riksdagen bör tillbakavisa regeringens signaler om

centrala regleringar. Sådana bör undvikas. Utskottet föreslår

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande

28 och 1994/95:Ub696 yrkande 9 och med avslag på motion

1994/95:Ub613 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört om högskolans antagningssystem.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

20. beträffande högskolans antagningssystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624

yrkande 28 och 1994/95:Ub696 yrkande 9 och med avslag på motion

1994/95:Ub613 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

13. Högskolans antagningssystem (mom. 20)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 9" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

antagningsreglerna måste vara överblickbara och väl kända för

alla sökande. Det är angeläget med en översyn av

meritvärderingen av studieomdömen från folkhögskolan inom ramen

för det uppdrag som givits till utredningen RUT 93 att följa

upp tillträdesfrågorna. Syftet med denna översyn av

antagningsreglerna bör vara att åstadkomma större rättvisa och

bättre samordning. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall

till motion 1994/95:Ub613 och med avslag på motionerna

1994/95:Ub624 yrkande 28 och 1994/95:Ub696 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om

högskolans antagningssystem.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

20. beträffande högskolans antagningssystem

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub613 och med

avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 28 och 1994/95:Ub696

yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

14. Studenternas inflytande (mom. 21)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 14" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av

studentinflytande. Regeringens förslag att ändra

högskoleförordningen så att studeranderepresentation garanteras

i styrelser och organ som behandlar utbildningsfrågor ligger i

linje med vad motionärerna för fram. Utskottet anser för egen

del dessutom att studenterna måste ges möjlighet att aktivt

delta i kvalitetsutvecklingsarbetet och att deras erfarenheter

måste bättre tas till vara vid planering, genomförande och

utvärdering. Möjligheterna till studentinflytande inom EU bör

också uppmärksammas. Det är angeläget att regeringen tar

initiativ som främjar studenternas möjligheter att delta i

sådana sammanhang. Utskottet föreslår med hänvisning till det

anförda att riksdagen med bifall till motionen som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om

studenternas inflytande.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande studenternas inflytande

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

15. Studenternas rättssäkerhet (mom. 22)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion

1994/95:Ub696" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående haft anledning att behandla

frågor om antagning och avgifter. När det gäller rättssäkerhet

generellt är det angeläget att studenter har möjlighet att få

sin sak prövad. Det finns möjlighet att hos Överklagandenämnden

för högskolan överklaga lokala beslut som gäller behörighet för

att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning,

tillgodoräknande av kurs samt begäran att få ut examensbevis

eller utbildningsbevis. Dessa bestämmelser innebär en

begränsning jämfört med tidigare gällande ordning. Utredningen

om en samvetsklausul i högskoleutbildningen (SOU 1994:84)

menade att studenter bör ges rätt att hos Överklagandenämnden

för högskolan särskilt överklaga beslut om deltagande i

obligatoriska utbildningsmoment. Utskottet anser att en översyn

av frågor som rör studenternas rättssäkerhet är angelägen och

föreslår att riksdagen med bifall till motionen ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört i ämnet.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande studenternas rättssäkerhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

16. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen

(mom. 27)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort

ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag

om arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser i

naturvetenskap, teknik och språk. De utmaningar som Sverige

står inför kräver en konsekvent och långsiktig utbildnings- och

forskningspolitik. När regeringen föreslår att också

universiteten och högskolorna skall bli en del av

arbetsmarknadspolitiska satsningar och när medvetna

kvalitetssänkande överinskrivningar föreslås, strider detta mot

långsiktiga kunskapsintressen. Svårigheterna att utnyttja

högskolor och universitet för kortsiktigt inriktad

arbetsmarknadspolitik skall inte underskattas. Detta gäller i

synnerhet naturvetenskaplig och teknisk utbildning som har

speciella krav, inte bara avseende utbildade lärare, utan också

vad gäller utrustning, lokaler m.m. Det finns en risk att

projekt av denna kortsiktiga karaktär leder till att

universitetens och högskolornas långsiktiga uppgifter

åsidosätts.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis och 1994/95:Ub901 yrkande 15

delvis och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och

1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17

yrkande 3, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5, 1994/95:Ub22 yrkandena

1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande

3, 1994/95:Ub696 yrkande 5, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis och

1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört om särskilda resurser för

grundutbildningen.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande särskilda resurser under flera år för

grundutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub19 yrkande

2 delvis och 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och med avslag på

propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar

samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub21 yrkandena

3--5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3

delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696 yrkande 5,

1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15

och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

har anfört,

17. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen

(mom. 27)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs

särskilda insatser för att öka antalet naturvetenskapligt och

tekniskt utbildade. En långsiktig ökning av antalet studerande

inom dessa utbildningsområden är angelägen. Utskottet anser

emellertid att det inte är realistiskt att med bibehållen

kvalitet skapa så många nya platser på så kort tid som

regeringen föreslår. I stället bör riksdagen besluta om

fördelning av resurser för 3 000 utbildningsplatser inom

naturvetenskap och teknik och ytterligare 6 000 platser inom

det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. Platserna

skall huvudsakligen gå till de mindre och medelstora

högskolorna. Ett större uppdrag inom grundutbildningen

tillsammans med ett ökat ansvar för den kontinuerliga

kompetensutvecklingen i landet skulle ge de mindre och

medelstora högskolorna en allt viktigare roll. Särskilt bör

behovet att utöka antalet platser vid de minsta högskolorna

beaktas. De ovan redovisade principerna bör gälla även vid

fördelningen av de föreslagna nya platserna i språk.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1994/95:Ub21 yrkandena 3--5 och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och

16 och med anledning av propositionerna 1994/95:100 och

1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17

yrkande 3, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande

3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696 yrkande 5 och

1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis samt med avslag på motionerna

1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis och 1994/95:Ub901 yrkande 15 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört om särskilda resurser för

grundutbildningen.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande särskilda resurser under flera år för

grundutbildningen

att riksdagen -- utom såvitt avser målgrupper och

antagningstillfällen för utbildning i naturvetenskap och teknik

-- med bifall till motionerna 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5 och

1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 och med anledning av

propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar

samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub22 yrkandena

1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande

3, 1994/95:Ub696 yrkande 5 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis

samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis

och 1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

18. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen

(mom. 27)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs

särskilda insatser för att öka antalet naturvetenskapligt och

tekniskt utbildade. Det är av stor vikt att andelen

utexaminerade ingenjörer i Sverige kan ökas. Tillflödet av

tekniker och naturvetare är fortfarande alltför lågt i landet

jämfört med de flesta andra OECD-länder. För att främja en god

rekrytering bör antalet platser emellertid ökas successivt.

Utskottet avstyrker därför regeringens förslag om en satsning

på 9 000 NT-platser och förordar i stället att 1 500

permanenta sådana utbildningsplatser inrättas fr.o.m. hösten

1995. Detta skapar en rimlig möjlighet till utbyggnad av

ifrågavarande utbildningar och ger högskolorna möjlighet att

behålla kvaliteten på utbildningarna, framför allt med avseende

på tillgång till kvalificerade lärare, storlek på

föreläsningsgrupper och tillgång och möjlighet till

laborationsövningar.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Ub624

yrkande 3 och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och

1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17

yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21

yrkandena 3--5, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub696

yrkande 5, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub901

yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om

särskilda resurser för grundutbildningen.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande särskilda resurser under flera år för

grundutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub22

yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Ub624 yrkande 3 och med avslag på

propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar

samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2

delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5, 1994/95:Ub24 yrkande 3

delvis, 1994/95:Ub696 yrkande 5, 1994/95:Ub706 yrkande 3

delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907

yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet har anfört,

19. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen

(mom. 27)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att en långsiktig strategi för utbyggnad av

den högre utbildningen är angelägen. Satsningen bör särskilt

riktas mot de små och medelstora högskolorna. Därigenom vidgas

basen för kunskapssamhället. Utskottet anser att 3 000 av de

föreslagna NT-platserna skall permanentas.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, med anledning av

propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar

och med avslag på motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3,

1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5,

1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis,

1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696 yrkande 5,

1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15

och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

har anfört om särskilda resurser för grundutbildningen.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande särskilda resurser under flera år för

grundutbildningen

att riksdagen -- utom såvitt avser målgrupper och

antagningstillfällen för utbildning i naturvetenskap och teknik

-- med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, med

anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i

motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub17

yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21

yrkandena 3--5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24

yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696

yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907

yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet har anfört,

20. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen

(mom. 27)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs

särskilda insatser för att öka antalet naturvetenskapligt och

tekniskt utbildade. En permanent utbyggnad bör dock ersätta den

tillfälliga utbildningssatsning som regeringen föreslår.

Utskottet föreslår därför att 3 000 permanenta nybörjarplatser

inom naturvetenskap och teknik inrättas fr.o.m. hösten 1995.

Detta utgör en mer ansvarsfull och långsikig inriktning som är

nödvändig för att upprätthålla hög kvalitet inom den högre

utbildningen. Det leder dessutom till ett bättre

resursutnyttjande.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis och 1994/95:Ub696 yrkande 5, med

avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i

motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3,

1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5,

1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub624 yrkande 3,

1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis

och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört om särskilda

resurser för grundutbildningen.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande särskilda resurser under flera år för

grundutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub24 yrkande

3 delvis och 1994/95:Ub696 yrkande 5, med avslag på

propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar

samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2

delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1

och 2, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis,

1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15

och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

har anfört,

21. Målgrupper såvitt avser de särskilda resurserna för

utbildning i naturvetenskap och teknik (mom. 28)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 47 slutar med "de

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringen i proposition

1994/95:139 förtydligat målgrupperna. Regeringen anser att

resurserna skall avse även utbildning som leder fram till en

grundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna 4--9 och

med ämneskunskaper i matematiska och naturorienterande ämnen.

Utskottet anser det angeläget att NT-platserna också kan gälla

den sammanhållna utbildning som leder till gymnasielärarexamen

med inriktning på teknik och naturvetenskapliga ämnen.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1994/95:Ub17 yrkande 4 och 1994/95:Ub706 yrkande 6 och med

anledning av regeringens förslag i propositionerna 1994/95:100

och 1994/95:139 i motsvarande delar som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört om målgrupper

för de särskilda resurserna för utbildning i naturvetenskap och

teknik.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

28. beträffande målgrupper såvitt avser de särskilda

resurserna för utbildning i naturvetenskap och teknik

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub17 yrkande

4 och 1994/95:Ub706 yrkande 6 och med anledning av

propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

22. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för

humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning

(mom. 32)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande

motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de 4 000 tillfälliga platserna våren 1995

inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska

utbildningar bör finnas kvar under läsåret 1995/96. Däremot

finns det enligt utskottets mening inte anledning att

ytterligare utöka platsantalet med de av regeringen föreslagna

3 500 platserna.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis och med avslag på propositionerna

1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna

1994/95:Ub22 yrkande 4, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis,

1994/95:Ub624 yrkande 2, 1994/95:Ub696 yrkande 6 och

1994/95:Ub706 yrkande 3 (delvis) som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört om resurser för

humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser

resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk

utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub19 yrkande 2

delvis och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och

1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub22

yrkande 4, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande

2, 1994/95:Ub696 yrkande 6 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

23. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för

humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning

(mom. 32)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande

motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de 4 000 tillfälliga platserna våren 1995

inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska

utbildningar bör finnas kvar under det förlängda budgetåret

1995/96 så att de studenter som påbörjar sina studier våren

1995 kan fortsätta studierna t.o.m. hösten 1996 i syfte att nå

en högskoleexamen.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1994/95:Ub22 yrkande 4 och 1994/95:Ub624 yrkande 2 och med

anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i

motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub19

yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub696

yrkande 6 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 (delvis) som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om resurser

för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser

resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk

utbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub22 yrkande

4 och 1994/95:Ub624 yrkande 2, med anledning av propositionerna

1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag

på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub24

yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub696 yrkande 6 och 1994/95:Ub706

yrkande 3 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

24. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för

humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning

(mom. 32)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande

motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en långsiktig strategi för utbyggnad av

den högre utbildningen är angelägen. Satsningen bör särskilt

riktas mot de små och medelstora högskolorna. Därigenom vidgas

basen för kunskapssamhället. Utskottet anser att av de

föreslagna tillfälliga utbildningsplatserna inom humanistisk,

samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning bör 2 000 platser

permanentas. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis och med anledning av

propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar

samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis,

1994/95:Ub22 yrkande 4, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis,

1994/95:Ub624 yrkande 2 och 1994/95:Ub696 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om

resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk

utbildning.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser

resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk

utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 3

delvis och med anledning av propositionerna 1994/95:100 och

1994/95:139 i motsvarande delar samt med avslag på motionerna

1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub22 yrkande 4,

1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 2 och

1994/95:Ub696 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

25. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för

humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning

(mom. 32)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande

motionerna" bort ha följande lydelse:

Humanistiska ämnen är fundamentala som kulturbärare i

samhället. Utskottet anser det angeläget att uppvärdera och

stärka humanioras villkor i den svenska högskolan. Regeringens

förslag om utbildningssatsningar inom humaniora och

samhällsvetenskap är av alltför kortsiktig natur. Utskottet

anser att resurser för 3 000 utbildningsplatser bör anvisas för

en permanent utbyggnad. Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motionerna 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis och

1994/95:Ub696 yrkande 6 och med avslag på propositionerna

1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna

1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub22 yrkande 4,

1994/95:Ub624 yrkande 2 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 (delvis)

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört om resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och

juridisk utbildning.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser

resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk

utbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub24 yrkande

3 delvis och 1994/95:Ub696 yrkande 6 och med avslag på

propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar

samt motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub22

yrkande 4, 1994/95:Ub624 yrkande 2 och 1994/95:Ub706 yrkande 3

(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

har anfört,

26. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för

aspirantutbildning (mom. 33)

Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande

motioner" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att invandrare som har en akademisk

utbildning eller annan form av yrkesutbildning snarast efter

ankomsten till Sverige skall erbjudas att få sin utbildning

jämförd med motsvarande svenska utbildning. Därefter skall

hon/han erbjudas att delta i kompletterande utbildning. Korta,

individuella, anpassade kompletteringsutbildningar är ett bra

sätt att ta till vara invandrarnas utbildning, yrkeserfarenhet

och språkkunskaper. Det är angeläget att den föreslagna

aspirantutbildningen utvärderas efter ett år så att det finns

underlag för att avgöra om den bör bli permanent. Utskottet

föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub696

yrkande 8, 1994/95:Sf611 yrkande 20 och 1994/95:Sf636 yrkande

7, med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139

i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub22

yrkande 7 och 1994/95:A286 yrkande 15 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört om

aspirantutbildning.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

33. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser

resurser för aspirantutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub696

yrkande 8, 1994/95:Sf611 yrkande 20 och 1994/95:Sf636 yrkande

7, med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139

i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub22

yrkande 7 och 1994/95:A286 yrkande 15 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

27. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för

aspirantutbildning (mom. 33)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande

motioner" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag om aspirantutbildning

bör avslås. Den skulle bli en kostsam och onödig hantering för

de högskolor som skall ansvara för utbildningen. Dessutom är

det enligt utskottets mening tveksamt om den föreslagna

aspirantutbildningen i alla delar ligger på högskolenivå. Att

behålla akademikerpraktiken är enklare och billigare och den

har den fördelen att den kan användas i hela landet. Utskottet

anser att de förslag som förts fram om collegeår/basår för

invandrare är ett intressant alternativ. Ett collegeår uppbyggt

i modulsystem och med bl.a. utbildning i svenska, engelska och

kulturkunskap bör prövas.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1994/95:Ub22 yrkande 7 och 1994/95:A286 yrkande 15 och med

avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i

motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 8,

1994/95:Sf611 yrkande 20 och 1994/95:Sf636 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om

aspirantutbildning.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

33. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser

resurser för aspirantutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub22 yrkande

7 och 1994/95:A286 yrkande 15 och med avslag på propositionerna

1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna

1994/95:Ub696 yrkande 8, 1994/95:Sf611 yrkande 20 och

1994/95:Sf636 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

28. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för

sommaruniversitet (mom. 34)

Andreas Carlgren (c), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrker

motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning om de goda

erfarenheterna av verksamheten med

sommaruniversitet/sommarhögskola. Verksamheten bör därför

permanentas och resurser motsvarande 20 000 platser anvisas

både sommaren 1995 och sommaren 1996. Utskottet föreslår att

riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub21 yrkande 6,

1994/95:Ub22 yrkande 5, 1994/95:Ub24 yrkande 4, 1994/95:Ub624

yrkande 1, 1994/95:Ub696 yrkande 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 4

delvis och med anledning av propositionerna 1994/95:100 och

1994/95:139 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört om sommaruniversitet.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

34. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser

resurser för sommaruniversitet

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub21 yrkande

6, 1994/95:Ub22 yrkande 5, 1994/95:Ub24 yrkande 4,

1994/95:Ub624 yrkande 1, 1994/95:Ub696 yrkande 7 och

1994/95:Ub706 yrkande 4 delvis och med anledning av

propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

29. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för basår

(mom. 35)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51

börjar med "Som framgår" och slutar med "yrkande 6" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att antalet basårsplatser bör vara 1 500 i

enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

proposition 1994/95:100 i motsvarande del och motion

1994/95:Ub19 yrkande 4, med anledning av proposition

1994/95:139 i motsvarande del och med avslag på motion

1994/95:Ub22 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet har anfört om basår.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

35. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser

resurser för basår

att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 i

motsvarande del och motion 1994/95:Ub19 yrkande 4, med

anledning av proposition 1994/95:139 i motsvarande del och med

avslag på motion 1994/95:Ub22 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

30. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för basår

(mom. 35)

Gunnar Goude (mp) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51

börjar med "Som framgår" och slutar med "yrkande 6" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att alla basårsplatser bör ligga inom den

kommunala vuxenutbildningen, eftersom basårsutbildningen utgör

en komplettering till utbildningen i gymnasieskolan. Utskottet

föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub22

yrkande 6 och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och

1994/95:139 i motsvarande delar samt motion 1994/95:Ub19

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört om basår.

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

35. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser

resurser för basår

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub22 yrkande 6

och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i

motsvarande delar samt motion 1994/95:Ub19 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

31. Besparingsåtgärder inom grundutbildningen (mom. 38)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "budgetåret

1995/96" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker regeringens förslag om minskad per

capita-ersättning i grundutbildningen och instämmer i de

motiveringar för avslag som anförs i Moderaternas båda

motioner. De förändringar som har genomförts i

resurstilldelningssystemet har bl.a. syftat till att ge

läroanstalterna goda planeringsförutsättningar, samtidigt som

de stimulerar till god hushållning med resurser. En konsekvens

av att det nya systemet är prestationsinriktat har blivit en

kraftig rationaliseringseffekt. Att utöver denna åtstramning

förorda en nedskärning av ersättningen, vilket regeringen gör,

innebär ett slag mot kvaliteten i utbildningen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen anvisar 340 miljoner kronor för att täcka de av

regeringen föreslagna besparingarna inom grundutbildningen.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande

6 delvis och 1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och med avslag på

proposition 1994/95:100 i motsvarande del samt motionerna

1994/95:Ub624 yrkandena 15 och 16 och 1994/95:Ub907 yrkande 7

(delvis) föra upp ett nytt anslag på statsbudgeten benämnt

Förstärkning av per capita-ersättningen och under anslaget

anvisa 340 miljoner kronor.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

38. beträffande besparingsåtgärder inom grundutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901

yrkande 6 delvis och 1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och med

avslag på proposition 1994/95:100 i motsvarande del samt

motionerna 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och 16 och 1994/95:Ub907

yrkande 7 (delvis) under ett nytt anslag till Förstärkning av

per capita-ersättningen för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar 340 000 000 kr,

32. Besparingsåtgärder inom grundutbildningen (mom. 38)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "budgetåret

1995/96" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning om besparingar inom

den högre utbildningen. Utskottet anser dock att samma

besparing på per capita-ersättningen bör gälla inom all

grundläggande högskoleutbildning. Utskottet tillstyrker den

totala besparingsramen men anser att besparingarna även bör

gälla de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna. Därmed

kan besparingarna på övrig grundutbildning göras något mindre.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och

16 och med avslag på proposition 1994/95:100 i motsvarande del

samt motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 6 delvis, 1994/95:Ub906

yrkande 6 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 7 i motsvarande del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört om besparingsåtgärder inom grundutbildningen.

dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

38. beträffande besparingsåtgärder inom grundutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkandena

15 och 16 och med avslag på proposition 1994/95:100 i

motsvarande del samt motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 6 delvis,

1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 7 i

motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

33. Besparingar på fakultetsanslagen (mom. 39)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Britt-Marie

Danestig-Olofsson (v) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "på

fakultetsanslagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag

om besparingar på fakultetsanslagen. Utskottet vill framhålla

risken för en förskjutning av balansen bort från grundforskning

och kan därför inte acceptera en nedskärning av

fakultetsanslagen. Dessa finansierar främst grundforskning och

forskarutbildning, vilket är det fundament som krävs för

strategisk och sektoriell forskning samt industriell forskning

och utveckling. Riksdagen bör sålunda i enlighet med vad

Moderaterna och Vänsterpartiet förordar i sina motioner anvisa

157 miljoner kronor för att täcka de av regeringen föreslagna

besparingarna på fakultetsanslagen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10

delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 9 delvis och 1994/95:Ub906

yrkande 6 delvis och med avslag på proposition 1994/95:100

delvis samt motion 1994/95:Ub907 yrkande 1 (delvis) under ett

nytt anslag på statsbudgeten anvisar 157 miljoner kronor till

Förstärkning av fakultetsanslagen.

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

39. beträffande besparingar på fakultetsanslagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub706

yrkande 10 delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 9 delvis och

1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och med avslag på proposition

1994/95:100 samt motion 1994/95:Ub907 yrkande 1 (delvis) under

ett nytt anslag till Förstärkning av fakultetsanslagen för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar

157 000 000 kr,

34. Fortsatta besparingsåtgärder (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 31 och 33

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "regeringen

förordar" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag

till besparingar inom grundutbildningen och på

fakultetsanslagen. Utskottet avstyrker även den av regeringen

föreslagna neddragningen på den verksamhet som bedrivs av Rådet

för grundläggande högskoleutbildning. Utskottet har föreslagit

att särskilda medel anvisas för att kompensera besparingarna.

Detta ger en annan bas för regeringens beräkningar av anslagen

de närmast följande åren. Detta bör riksdagen med avslag på

regeringens förslag om inriktningen på fortsatta

besparingsåtgärder och med bifall till motionerna 1994/95:Ub901

yrkandena 6 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6, samtliga yrkanden

delvis, och motion 1994/95:Ub901 yrkande 5 som sin mening ge

regeringen till känna. Övriga förevarande motionsyrkanden

avstyrks.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

40. beträffande fortsatta besparingsåtgärder

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901

yrkandena 6 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6, samtliga yrkanden

delvis, och motion 1994/95:Ub901 yrkande 5, med anledning av

motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10 och 1994/95:Ub907 yrkandena

1 och 7, samtliga yrkanden delvis, samt med avslag på

proposition 1994/95:100 i motsvarande del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört om inriktningen

av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998,

35. Fortsatta besparingsåtgärder (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservation 33

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "regeringen

förordar" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag

om besparing på fakultetsanslagen och anslutit sig till

Vänsterpartiets förslag om särskilda medel för att kompensera

denna besparing nästa budgetår. Detta ger en annan utgångspunkt

för regeringens beräkningar av fakultetsanslagen de närmast

följande budgetåren. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1994/95:Ub706 yrkande 10 i denna del, med anledning av

proposition 1994/95:100 i denna del och med avslag på

motionerna 1994/95:Ub906 yrkande 6, 1994/95:Ub901 yrkandena 6

och 9 i motsvarande delar och 1994/95:Ub907 yrkandena 1 och 7,

samtliga yrkanden i motsvarande delar, samt motion

1994/95:Ub901 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

40. beträffande fortsatta besparingsåtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande

10 i denna del, med anledning av proposition 1994/95:100 i

denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 5

samt yrkandena 6 och 9 i motsvarande delar, 1994/95:Ub906

yrkande 6 och 1994/95:Ub907 yrkandena 1 och 7 i motsvarande

delar, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren

1997 och 1998,

36. Kvalitetspremien (mom. 41)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)

och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "för

grundutbildningen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att

kvalitetspremien skall införas i enlighet med riksdagens

tidigare beslut. Regeringens förslag ger intryck av att man

nonchalerar kvaliteten. Enligt utskottets bedömning är

kvalitetspremien viktig för att främja ett medvetet och

långsiktigt arbete med utbildningens kvalitet. Med hänvisning

härtill bör riksdagen avslå regeringens förslag att inte koppla

lärosätenas arbete med kvalitetsutvecklingsprogram och

bedömningen av detta till resurstilldelningssystemet. Detta

bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande

5, 1994/95:Ub696 yrkande 4, 1994/95:Ub901 yrkande 4 och

1994/95:Ub907 yrkande 8 samt med anledning av motion

1994/95:Ub906 yrkande 7 i denna del som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

41. beträffande kvalitetspremien

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624

yrkande 5, 1994/95:Ub696 yrkande 4, 1994/95:Ub901 yrkande 4 och

1994/95:Ub907 yrkande 8, med anledning av motion 1994/95:Ub906

yrkande 7 i denna del och med avslag på proposition 1994/95:100

i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

37. Prestationsrelaterade fakultetsanslag (mom. 43)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)

och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56

börjar med "Utskottet gör" och på s. 57 slutar med "budgetåret

1995/96" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att förslaget att

riva upp riksdagens beslut om prestationsrelaterade

fakultetsanslag innebär att en viktig stimulans för god

kvalitet och ökat antal forskarexamina försvinner. De införda

reglerna är en god drivkraft för att höja effektiviteten i

forskarutbildningen. I den nya ordningen ligger också, vilket

utskottet vill lyfta fram, ett incitament för att främja

rekryteringen av underrepresenterat kön till

forskarutbildningen och därmed -- i de allra flesta fall --

ökade möjligheter för kvinnor till akademisk karriär.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 21,

1994/95:Ub696 yrkande 15 och 1994/95:Ub907 yrkande 9 samt med

anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis) avslår

förevarande förslag av regeringen.

dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

43. beträffande prestationsrelaterade fakultetsanslag

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624

yrkande 21, 1994/95:Ub696 yrkande 15 och 1994/95:Ub907 yrkande

9 samt med anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis)

avslår proposition 1994/95:100 i motsvarande del,

38. Gemensamma anslag för grundutbildning och forskning

(mom. 44)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "avstyrks

yrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill liksom motionärerna förespråka ett enhetligt

anslag för grundläggande utbildning och forskning. Medlen för

forskning bör differentieras beroende på vilka

examensrättigheter högskolan har. Utskottet ansluter sig till

Centerpartiets modell, där de högskolor som erhåller

examensrätt för magisterexamen ges fasta forskningsresurser och

varigenom det borde vara självklart att de även får rätt att

inrätta professurer i enlighet med regeringens förslag, vilket

kan ses som ett första steg mot införande av modellen. Ett

system med samlat anslag för grundutbildning och forskning bör

utredas skyndsamt och med den inriktning som anges i motionen,

anser utskottet. Detta bör riksdagen med bifall till motionen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

44. beträffande gemensamma anslag för grundutbildning och

forskning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub601 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

39. Ersättningen för lokalhyror, m.m. (mom. 46)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58

börjar med "Som utskottet" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1994/95:Ub711 om ett

uttalande av riksdagen om vad motionärerna anfört om generella

besparingar på lokalanslaget till högskolorna. Besparingar

måste enligt utskottet genomföras utifrån den befintliga

standarden på varje enskild högskola. Regeringen bör återkomma

med en analys av vad den nya ordningen innebär för lärosätena

och ett klarläggande av konsekvenserna för ersättningen till

högskoleenheterna för lokalhyror. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub711 yrkande 2 och

med anledning av motion 1994/95:Ub716 yrkande 2 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

46. beträffande ersättningen för lokalhyror, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub711 yrkande 2

och med anledning av motion 1994/95:Ub716 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

40. Anslagsbeloppet under Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:

Grundutbildning (mom. 94)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "föreslagna

beloppet" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad i motionen anförs om att

musikutbildningen är dyrare än nästan all annan utbildning

tillstyrker utskottet motionen och föreslår att riksdagen under

förevarande anslag anvisar ett jämfört med regeringens förslag

med 10 miljoner kronor höjt anslag.

dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

94. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Musikhögskolan

i Stockholm: Grundutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub649 och med

anledning av proposition 1994/95:100 till Kungl.

Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 126 559 000 kr,

41. Bidrag m.m. till Kungälvs Waldorfseminarium (mom. 98)

Andreas Carlgren (c), Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson

(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77

börjar med "Utskottet har erfarit" och slutar med "yrkandena 1

och 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att kvalitetskraven för

examensrätt upprätthålls och att utbildningar bedrivs utifrån

en hållbar ekonomisk plan. Utskottet vill dock framhålla att

det är angeläget att Waldorfseminariet i Kungälv får ekonomiska

möjligheter att fullfölja de utbildningar som pågår innevarande

läsår. Regeringen bör därför föranstalta om att ett bidrag på

600 000 kr utanordnas för seminariet, under förutsättning att

seminariet presenterar en godtagbar plan för att uppnå

Kanslersämbetets kvalitetskrav för examensrätt. Vad utskottet

nu anfört bör riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub701

yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

98. beträffande bidrag m.m. till Kungälvs

Waldorfseminarium

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub701 yrkandena

1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

har anfört,

42. Medel för kompetenshöjning av högskolans lärare

(mom. 102)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79

börjar med "Utskottet ställer sig" och slutar med "yrkande 6"

bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte acceptera att de resurser som finns

anvisade för kompetenshöjning av högskolans lärare fr.o.m. den

1 juli 1996 skall användas till studiefinansiering för

doktorander och föras över till universitet och högskolor med

fakultetsorganisation. Medlen är, som motionärerna påpekar,

särskilt viktiga för att höja den vetenskapliga kompetensen hos

icke disputerade lärare vid de nya högskolor som saknar

fakultetsanslag. Utskottet anser att riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Ub624 yrkande 6 bör göra ett uttalande om att

satsningen på kompetenshöjning av högskolans lärare skall

fortsätta.

dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

102. beträffande medel för kompetenshöjning av högskolans

lärare

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

43. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom

grundutbildning (mom. 104)

Under förutsättning av bifall till reservation 16

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans