Bet. 1994/95:UbU16

Utbildningsutskottets betänkande

1994/95:UBU16

Bidragsbestämmelserna för fristående skolor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1994/95

UbU16

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändring i

bidragsbestämmelserna för fristående skolor godkända för vanlig

skolplikt. I avvaktan på resultatet av den översyn av reglerna

för bidragsgivning som regeringen har beslutat skall kommunerna

vid tilldelningen av bidrag få göra ett avdrag som uppgår till

högst 25 % av den framräknade genomsnittskostnaden (för

närvarande är avdraget 15 %). Mot denna ändring reserverar sig

m, fp, mp och kds.

I enlighet med en överenskommelse mellan Socialdemokraterna

och Centerpartiet tillstyrker utskottet en centermotion med

förslag att riksdagen nu beslutar att införa en bestämmelse i

skollagen som innebär att kommunerna, när de bestämmer

avdragets storlek, skall beakta bland annat om den fristående

skolan har särskilda kostnader på grund av att den drivs i

enskild regi (moms, arbetsgivaravgifter, pensionskostnader

etc.). Vidare skall kommunen ta hänsyn till de kostnader som

hänför sig till att det i den fristående skolan går elever med

behov av särskilda stödinsatser, m.m. Mot ett sådant beslut

reserverar sig m, fp och kds, som menar att det nuvarande

schablonbidraget bör vara kvar och att kommunerna dessutom

skall kunna ta hänsyn till den fristående skolans särskilda

kostnader utan ändring av nuvarande bestämmelser. I en egen

reservation reserverar sig även Vänsterpartiet mot beslutet att

införa bestämmelser om ersättning för särskilda kostnader.

För att en nystartad fristående skola skall ha rätt till

bidrag skall skolan ha ansökt om att bli godkänd före den 1

april kalenderåret innan bidragsåret börjar (för närvarande är

tidpunkten 1 augusti). Moderaterna motsätter sig den ändringen.

Med hänvisning till den pågående utredningen avstyrker

utskottet en rad motioner med synpunkter på kommunernas

inflytande vid godkännandet av fristående skolor, tillsyn,

avgifter etc.

Tolv reservationer finns fogade till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:157 Ändring av

bidragsbestämmelserna för fristående skolor godkända för vanlig

skolplikt m.m. föreslagit

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen (1985:1100).

Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta

betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1994/95:Ub31 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår propositionens förslag om ändring i

bidragsbestämmelserna för fristående skolor godkända för vanlig

skolplikt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den medborgerliga rättigheten att

starta och driva fristående skola,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fristående skolor i princip skall

vara avgiftsfria,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inriktningen av den parlamentariska

utredningens arbete och om kommunernas sätt att göra

beräkningar av kostnaderna för den kommunala skolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om stöd till barn med särskilda behov.

1994/95:Ub32 av Inga Berggren och Anna Åkerhielm (m) vari

yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen.

1994/95:Ub33 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av

skollagen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om arbetsgivaravgifterna för friskolor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sista ansökningsdag för bidrag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om direktiven till utredningen om

fristående skolor på grundskolenivå.

1994/95:Ub34 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att

kommunen vid fastställande av avdragets storlek skall beakta de

särskilda kostnader den fristående skolan har till följd av att

den drivs i enskild regi och inte av kommunen,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att

kommunerna vid bidragsgivningen till fristående skolor skall

beakta skolans åtagande för elever med särskilda behov,

invandrarundervisning och skolhälsovård.

1994/95:Ub35 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår den i propositionen föreslagna

ändringen i 4 kap. 8 a § skollagen vad gäller den del som berör

storleken av hemkommunens avdrag från den beräknade

genomsnittskostnaden,

2. att riksdagen avslår den i propositionen föreslagna

ändringen i 9 kap. 6 § skollagen vad gäller den del som berör

storleken av kommunens avdrag vid bidrag till fristående skolor

från den framräknade genomsnittskostnaden.

1994/95:Ub36 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1994/95:157.

Motioner från allmänna motionstiden 1995

1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ersättning till de fristående

skolorna.

1994/95:Ub314 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett ökat inflytande för kommunerna vad

gäller godkännande av fristånde skolor.

1994/95:Ub315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om godkännande av fristående skolor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ersättningen till fristående skolor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fristående skolor i princip skall

vara avgiftsfria,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kommunal tillsyn av alla skolor inom

kommunen.

1994/95:Ub327 av Jeppe Johnsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att Skolverket, även i fortsättningen, skall vara den myndighet

som ger tillstånd till friskolor och som granskar deras

verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bidrag till elever med särskilda

behov, behov av hemspråk och svenska 2-undervisning.

1994/95:Ub333 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utgångspunkterna för bidragen till

fristående skolor.

1994/95:Ub339 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om underlag för bedömning av värdet av

det fria skolvalet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Skolverket bör ges tillsynsansvar

vad avser undervisning i skolmässig form inom ramen för 10 kap.

4 § skollagen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skydd av elevers integritet i samband

med Skolverkets tillsyn av fristående skolor.

1994/95:Ub346 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bidrag till fristående skolor på

grundskolenivå med politisk och religiös profil.

1994/95:Ub355 av Birthe Sörestedt och Marianne Jönsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bidrag, tillstånd och tillsyn

vad gäller fristående skolor.

1994/95:Ub359 av Arne Kjörnsberg (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förändring av det nuvarande offentliga bidraget till

fristående skolor.

1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om elevavgifter,

5. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag

om rättvisa förutsättningar mellan privata och offentliga

skolor enligt vad i motionen anförts.

1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bidragssystemets utformning när det

gäller fristående skolor.

1994/95:Ub379 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kommunala bidrag till fristående skolor.

1994/95:Ub380 av Widar Andersson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om statsmaktens framtida förhållande till fristående skolor.

1994/95:Ub386 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kommunernas inflytande över

tillståndsgivningen för de fristående skolorna.

1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en särskild parlamentarisk beredning

angående de fristående skolorna.

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fristående skolors status och

finansiering.

1994/95:Sf621 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rätten att starta fristående skolor

på språklig och kulturell basis.

1994/95:So209 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rätten att välja skola,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ersättningen till godkända friskolor.

Utskottet

Utskottet behandlar först regeringens förslag till ändring i

9 kap. skollagen (1985:1100) såvitt avser kommunernas bidrag

till fristående skolor och ansökningsdatum för sådant bidrag

jämte de motioner som har avseende på bidragsbestämmelserna.

Efter behandlingen av lagförslaget i sin helhet kommer

utskottet in på ett stort antal motionsyrkanden -- av vilka

flera är väckta under den allmänna motionstiden -- med

övergripande synpunkter på de fristående skolorna och i de

flesta fall föranledda av den i budgetpropositionen aviserade

och sedermera av regeringen beslutade parlamentariska

kommittén, som skall utreda frågor om fristående skolor på

grundskolenivå (dir. 1995:16).

Bidragsnivån

Enligt nu gällande bestämmelser (9 kap. 6 § skollagen)

skall en fristående skola, som är godkänd för elever som har

vanlig skolplikt, tilldelas bidrag för verksamheten av

elevernas hemkommuner. För varje elev skall lämnas ett belopp

som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i

hemkommunens grundskola det pågående kalenderåret på det

stadium som eleven tillhör. Vid tilldelningen får kommunen göra

ett avdrag som uppgår till högst 15 % av den framräknade

genomsnittskostnaden. Bestämmelsen har sin grund i riksdagens

beslut våren 1992 om åläggande i lag för kommunerna att använda

en del av sina medel till bidrag till fristående skolor (prop.

1991/92:95, bet. UbU22, rskr. 346).

I avvaktan på resultatet av den parlamentariska kommitténs

arbete, vars förslag enligt direktiven skall gå ut på att

resurser skall fördelas med hänsyn tagen till skolornas och

elevernas skilda behov, föreslår regeringen i nu föreliggande

proposition att en ändring görs i bestämmelserna för nuvarande

resurssystem. Ändringen innebär att kommunen vid tilldelningen

av bidrag får göra ett avdrag som uppgår till högst 25 % av

den framräknade genomsnittskostnaden. Regeringen föreslår

sålunda att bestämmelsen i 9 kap. 6 § om bidragsnivån

ändras i enlighet härmed.

Som en konsekvens av ändringen av bestämmelsen om bidrag till

fristående skolor bör motsvarande bestämmelse i 4 kap. 8 a §

skollagen om ersättning som avser kommuns mottagande av elever

i andra hand från annan kommun också ändras. Regeringen

föreslår att kommunen vid beräkningen av den genomsnittliga

kostnaden per elev även i dessa fall får göra ett avdrag som

uppgår till högst 25 %.

I samband med att den nya läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet (Lpo 94) införs med början läsåret 1995/96,

upphör den nationella regleringen av stadieindelningen i

grundskolan. Regeringen föreslår därför att -- med motsvarande

ändring i de båda nu förevarande lagrummen -- den

genomsnittliga kostnaden i stället skall beräknas på årskurs.

I motionerna 1994/95:Ub31 (fp) yrkande 1, 1994/95:Ub32 (m),

1994/95:Ub33 (m) yrkande 1, 1994/95:Ub35 (mp) och 1994/95:Ub36

(kds) yrkas avslag på förslaget om sänkt bidragsnivå. Bidraget

bör ligga kvar på oförändrade 85 %. Många motionärer anser att

det saknas grund för en sänkt bidragsnivå och att ingen ändring

bör göras förrän utredningens resultat föreligger. I motion

1994/95:Ub33 åberopar motionärerna de olika skattereglerna för

offentlig respektive privat verksamhet.

Under den allmänna motionstiden tidigare under innevarande

riksmöte väcktes motion 1994/95:Ub364 (v) -- således innan

propositionen lades fram -- i vilken det begärs att regeringen

skall återkomma med förslag om rättvisa förutsättningar mellan

privata och offentliga skolor. Motionärerna anser att 85 % är

en alltför högt satt ersättningsnivå och hänvisar till att

fristående skolor inte har samma ansvar när det gäller

skolhälsovård, hemspråksundervisning eller skolskjuts.

Utskottet noterar att den nu föreslagna ändringen av

bidragsbestämmelserna sker i avvaktan på att den i det

föregående nämnda utredningen slutfört sitt arbete. Regeringens

avsikt, enligt propositionen, är att nya regler för

bidragsgivning skall införas fr.o.m. den 1 juli 1996. Syftet

med dessa är, vilket redan har framgått, att resurser skall

fördelas med hänsyn tagen till skolornas och elevernas skilda

behov.

Utskottet vill i likhet med regeringen (prop. s. 7) erinra

om att den förra socialdemokratiska regeringen tillkallade en

särskild utredare med uppgift bl.a. att bedöma effekterna av

det nya bidragssystemet på grundskolans resurstilldelning (dir.

1991:85). I betänkandet Fristående skolor. Bidrag och

elevavgifter (SOU 1992:38) gjordes den bedömningen att en

generell lägsta bidragsnivå inte borde överstiga 75 % av

kommunens genomsnittskostnad, om konkurrensen mellan fristående

skolor och kommunala skolor skulle ske på lika villkor.

Betänkandet behandlades i den borgerliga regeringens

proposition Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230) våren 1993.

Med anledning av propositionen väcktes i kammaren motioner med

förslag om en annan utformning av bidragssystemet med

hänvisning bl.a. till att det hade framförts stark kritik mot

den överkompensation för fristående skolor som det nya

statsbidragssystemet hade medfört. Vid sin beredning av

propositionen konstaterade utskottet, i likhet med vad

regeringen hade anfört i propositionen, att det nya

bidragssystemet för fristående skolor ännu inte hade verkat ett

år (bet. 1992/93:UbU17 s. 13). De då förevarande motionerna

avstyrktes.

Den nuvarande bidragsnivån har snart gällt i tre år och

utskottet kan konstatera att kritik från många håll har

framförts mot bidragets storlek, inte minst mot bakgrund av att

kommunernas ekonomi allmänt har blivit sämre och att de har

tvingats till neddragningar av sin verksamhet. Härvid har även

den kommunala skolverksamheten utsatts för besparingar.

Regeringen konstaterar i sina direktiv till utredningen om

fristående skolor på grundskolenivå att fristående skolor i

vissa fall har blivit överkompenserade i förhållande till de

kommunala skolorna (dir. 1995:16 s. 4). Utskottet har inte

funnit anledning att betvivla att så har varit fallet.

Utskottet behandlar i det följande ett antal motionsyrkanden

med förslag om särskild ersättning till fristående skolor för

extra kostnader. I nu förevarande sammanhang föreslår utskottet

med hänvisning till det ovan anförda att riksdagen godkänner

vad utskottet anfört om möjlighet enligt 9 kap. 6 § att vid

tilldelningen av kommunalt bidrag till fristående skolor göra

ett avdrag som uppgår till högst 25 % av den framräknade

genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till motsvarande

ändring i 4 kap. 8 a §.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1994/95:Ub31,

1994/95:Ub32, 1994/94:Ub33, 1994/95:Ub35, 1994/95:Ub36 och

1994/95:Ub364 i nu berörda delar.

Utskottet har inget att erinra mot att orden "det stadium" i

de nu ifrågavarande lagrummen byts ut mot "den årskurs".

Särskild ersättning

Med hänvisning till den frihet som skall gälla för alla att

välja mellan olika kommunala skolor och skolor med annan

huvudman än kommunen måste enligt motion 1994/95:Ub34 (c) de

fristående skolorna ges ekonomiska förutsättningar att verka

utan att ta ut höga avgifter. De fristående skolorna har bl.a.

andra skatteregler, högre kostnader för pensioner, andra

villkor för lokalkostnader m.m. än kommunala skolor. I

praktiken innebär detta att många fristående skolor erhåller

ett stöd som är väsentligt mindre än vad som varit syftet.

Ersättningen till de fristående skolorna måste vidare enligt

motionärernas uppfattning bättre anpassas efter skolornas

skilda åtaganden. Enligt de nuvarande bestämmelserna behöver

inte kommunerna kompensera de fristående skolorna för kostnader

som gäller sådant som skolhälsovård, undervisning för elever

med särskilda behov, hemspråk och skolskjutsar. Det nuvarande

systemet för bidrag till fristående skolor har visat sig vara

för stelt för att motsvara elevernas skilda behov och skolornas

varierande åtaganden. Motionärerna föreslår att riksdagen

beslutar om sådan ändring i skollagen att kommunen vid

fastställande av avdragets storlek skall beakta de särskilda

kostnader den fristående skolan har till följd av att den drivs

i enskild regi och inte av kommunen (yrkande 1). Vidare

föreslås en sådan ändring i skollagen att kommunerna vid

bidragsgivningen skall beakta skolans åtagande för elever med

särskilda behov, invandrarundervisning och skolhälsovård

(yrkande 2). Ett liknande förslag återfinns i Centerpartiets

partimotion från allmänna motionstiden under innevarande

riksmöte 1994/95:Ub304 yrkande 4, där det begärs ett uttalande

av riksdagen om vad i motionen anförts om ersättning till de

fristående skolorna. Dessa har bl.a. andra skatteregler, högre

pensionskostnader och andra villkor för lokalkostnader.

Ersättningen skall också utgå i förhållande till vilket

åtagande skolan har tagit på sig, anser motionärerna.

Moderaterna begär i motion 1994/95:Ub33 yrkande 2 ett uttalande

av riksdagen såvitt avser arbetsgivaravgifterna för fristående

skolor. Motionärerna pekar på att de kommunala skolorna får

kompensation för höjda arbetsgivaravgifter, men inte de

fristående skolorna. I partimotion 1994/95:So209 framhåller

Moderaterna att de fristående skolorna inte har någon

mervärdesskattereduktion och att de inte får del av den

kompensation som regeringen nu ger till kommunala skolor för de

höjda arbetsgivaravgifterna. Om bidragsnivån sänks, kan skolan

tvingas ta ut elevavgifter. Detta minskar valfriheten. Vad i

motionen anförts om ersättningen till godkända fristående

skolor bör enligt motionärerna riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna (yrkande 7). Frågan om extra resurser

till fristående skolor som tar emot elever med särskilda behov,

t.ex. dyslektiker, tas upp i motion 1994/95:Ub31 (fp) yrkande

5. I sin partimotion från allmänna motionstiden 1994/95:Ub315

anför Folkpartiet att extra resurser bör utgå till fristående

skolor med elever i behov av särskilt stöd (yrkande 5). Vidare

bör i den kommunala jämförelsekostnaden ingå momseffekter,

utlovad kommunal kompensation för höjda arbetsgivaravgifter

samt pensionskostnader. Motionärerna utgår från att

ersättningen även i fortsättningen skall vara minst 85 %. I

motion 1994/95:Ub327 (m) yrkande 2 slutligen anförs att en

fristående skola efter förhandlingar med kommunen bör få

ersättning för faktiska merkostnader. Bidrag bör utgå till

elever med särskilda behov och behov av undervisning i hemspråk

och svenska som andraspråk.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Enligt utskottets uppfattning är reglerna för bidrag till

fristående skolor alltför schabloniserade, och utskottet delar

därmed den uppfattning som uttrycks främst i de båda motionerna

från Centerpartiet. Även enligt utskottets bedömning har det

nuvarande systemet för bidrag visat sig alltför stelt för att

kunna motsvara de fristående skolornas olika behov och deras

varierande åtaganden när det gäller elever med behov av

särskilt stöd. Bestämmelsen om ett bidrag på minst 85 % av den

genomsnittliga kostnaden i kommunen har ibland kommit att

betraktas som ett "tak", vilket inneburit att fristående skolor

i vissa fall inte torde ha kompenserats i förhållande till

kommunala skolor. Utskottet har också förståelse för

motionärernas synpunkter beträffande de olika förutsättningarna

för de fristående skolornas verksamhet jämfört med de kommunala

skolorna när det gäller t.ex. momsskyldigheter,

pensionsåtaganden och arbetsgivaravgift. Utskottet vill inte

utesluta att nackdelen med det nuvarande schabloniserade

bidragssystemet kommer att accentueras än mer genom riksdagens

bifall till regeringens förslag om sänkt bidragsnivå, vilket

utskottet i det föregående har tillstyrkt. Utskottet anser

därför att riksdagen utan hinder av den helt nyligen påbörjade

utredningen av bl.a. frågor som rör det offentliga bidraget

till fristående skolor nu bör besluta om sådan ändring av

bidragssystemet att kommunerna åläggs att vid bidragsgivningen

väga in sådana särskilda kostnader hos de fristående skolorna

som utskottet har pekat på.

Utgångspunkten för utskottets förslag i det följande är att

de fristående skolorna av olika skäl inte har samma kostnader

som kommunen har för sina skolor. Kommunen har ett övergripande

ansvar för skolväsendet, både i fråga om planering och i fråga

om skyldigheten att i sina skolor ta emot samtliga skolpliktiga

elever. En fristående skola har å andra sidan kostnader som

inte kommunen har, t.ex. när det gäller momsskyldigheter,

pensionsåtaganden och arbetsgivaravgift. Dessa skillnader bör

kommunen beakta, när avdragets storlek fastställs. Utskottet

föreslår sålunda att det i 9 kap. 6 § första stycket skollagen

införs en bestämmelse att kommunen vid bestämmandet av

avdragets storlek bland annat skall beakta om den fristående

skolan har särskilda kostnader på grund av att skolan drivs av

en enskild fysisk eller juridisk person och inte av kommunen.

Vidare anser utskottet att det bör beaktas om en fristående

skola har tagit emot elever med behov av särskilt stöd. Det kan

t.ex. vara fråga om elever med funktionshinder, elever som

behöver stödundervisning, undervisning i hemspråk eller

undervisning i svenska som andraspråk. Om skolan erbjuder

skolhälsovård bör det också beaktas. Bestämmelser härom bör

också föras in i nämnda paragraf genom en föreskrift om att

kommunen vid bidragsgivningen bl.a. skall beakta om den

fristående skolan har särskilda kostnader på grund av att

skolans åtagande omfattar elever med behov av särskilda

stödinsatser och att skolan erbjuder skolhälsovård.

Den situationen kan inträffa att en fristående skola även med

beaktande av sådana kostnader som har nämnts i det föregående

har lägre kostnader än de som avses kunna bli täckta genom

schablonbidraget (75 % av kommunens framräknade

genomsnittskostnad). Utskottet anser att kommunen vid

prövningen av bidrag skall kunna ta hänsyn till om de särskilda

kostnader som utskottet har behandlat i det föregående ryms

inom schablonbidraget. Någon särskild föreskrift i lag om

sådant hänsynstagande anser utskottet inte vara nödvändig.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion

1994/95:Ub34.

Som framgått av utskottets redovisning i det föregående av de

förevarande yrkandena i de övriga motionerna går dessa

sammanfattningsvis ut på att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna vad i motionerna har anförts om att de

fristående skolorna skall ersättas för dels de merkostnader

jämfört med de kommunala skolorna som följer av att skolorna

drivs med enskild huvudman, dels sådana kostnader som hänför

sig till åtaganden i vad avser elever med behov av särskilt

stöd. Som utskottet ser det är syftet med samtliga motioner i

nu berörda delar tillgodosett med vad utskottet har förordat.

Utskottets ställningstagande innebär sålunda att riksdagen

med bifall till motion 1994/95:Ub34 och med anledning av

motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 5, 1994/95:Ub33 yrkande 2,

1994/95:Ub304 yrkande 4 och 1994/95:Ub315 yrkande 5,

1994/95:Ub327 yrkande 2 och 1994/95:So209 yrkande 7 bör anta

den i bilaga 2 såsom utskottets förslag betecknade lydelsen av

9 kap. 6 § första stycket skollagen.

Lagförslaget i övrigt

Enligt nuvarande bestämmelser skall en ny fristående skola ha

ansökt om att bli godkänd före den 1 augusti året innan

bidragsåret börjar för att ha rätt till bidrag (9 kap. 6 §

andra stycket skollagen). I syfte att ge kommunerna ytterligare

planeringstid anser regeringen att ansökningstiden bör

tidigareläggas och föreslår därför att tidpunkten ändras till

den 1 april kalenderåret innan bidragsåret börjar. Denna

förändring bör även omfatta fristående särskolor samt sådana

fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor som enligt

9 kap. 8 och 8 a §§ skollagen kan förklaras berättigade till

bidrag. Detta medför en motsvarande ändring såvitt avser

ansökningstid i 9 kap. 6 a och 9 §§.

Enligt motion 1994/95:Ub33 (m) yrkande 3 innebär förslaget

ytterligare ett onödigt hinder i möjligheten att starta

fristående skolor. Motionärerna begär ett tillkännagivande till

regeringen om vad i motionen anförts om oförändrad

ansökningstid för bidrag.

Utskottet noterar att den nya tidpunkten enligt de föreslagna

ikraftträdandebestämmelserna skall tillämpas första gången på

ansökningar som avser bidragsåret 1997/98. För att en nystartad

skola skall vara bidragsberättigad fr.o.m. den 1 juli 1997

skall skolan således ha ansökt om att bli godkänd före den 1

april 1996.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning vad gäller

kommunernas planering och tillstyrker därmed bifall till

förslaget om ändrad ansökningstid. Förevarande motionsyrkande

bör avslås.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens lagförslag i

övrigt och föreslår att riksdagen antar det i den mån det inte

har behandlats av utskottet i det föregående.

Frågor i övrigt om fristående skolor på grundskolenivå

Utskottet behandlar i det följande ett antal motioner från

allmänna motionstiden jämte några motioner som väckts med

anledning av den nu föreliggande propositionen, vilka alla tar

sikte på mer övergripande eller principiella frågor om

fristående skolor. Många är föranledda av den kommitté med

uppgift att utreda frågor som rör godkännande, tillsyn, bidrag

och avgifter avseende fristående skolor på grundskolenivå som

regeringen aviserade i budgetpropositionen och som sedermera

har tillsatts (dir. 1995:16). Utredningen skall redovisa sitt

uppdrag senast den 1 november 1995.

I följande motioner yrkas uttalanden av riksdagen om rätten

att starta och välja fristående skolor. Enligt motion

1994/95:So209 (m) är fristående skolor en viktig del i de ökade

möjligheterna för den enskilde individen att råda över

utbildningen. Riksdagen bör, anför motionärerna, som sin mening

ge regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att

välja skola (yrkande 6). I motion 1994/95:Sf621 (c) yrkande 5

begärs ett tillkännagivande av riksdagen om rätten att starta

fristående skolor på språklig och kulturell basis. Motionärerna

anser det värdefullt med fler etniska skolor både för elever

med flerkulturell bakgrund och som mötesplatser för olika

kulturer. -- Möjligheten att starta och på rättvisa villkor

driva en fristående skola är en medborgerlig rättighet, heter

det i motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 4. Förutsättningen

skall vara att skolan ger motsvarande kunskaper och färdigheter

och även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans mål. För

godkännande bör krävas ett elevunderlag om minst 10--15 elever

i en årskurs. Ett likartat yrkande med i huvudsak samma

motivering framförs i motion 1994/95:Ub31 (fp) yrkande 2.

Utskottet finner med anledning av motionerna skäl att först

erinra om att det redan i FN:s allmänna förklaring om de

mänskliga rättigheterna anges att rätten att välja den

undervisning som skall ges åt barnen tillkommer i främsta

rummet barnens föräldrar (art. 26 mom. 3). Det bör vidare

konstateras att föräldrars rätt att välja en icke offentlig

skola för sina barn följer av internationella konventioner som

Sverige har tillträtt. Utskottet inskränker sig i detta

sammanhang till att påminna om artikel 13 moment 3 i FN:s

internationella konvention om ekonomiska, sociala och

kulturella rättigheter, enligt vilken konventionsstaterna

förpliktar sig att respektera föräldrars frihet att dels för

sina barn välja andra skolor än dem som inrättats av offentlig

myndighet, såvida läroplanerna täcker vad som från det

offentligas sida må ha föreskrivits eller godkänts som

minimistandard, dels tillförsäkra sina barn den religiösa och

moraliska fostran som står i överensstämmelse med föräldrarnas

övertygelse. Enligt moment 4 får inget i artikeln tolkas såsom

medförande inskränkning i den enskildes eller organisationers

rätt att grunda och driva undervisningsanstalter, under

förutsättning att vissa i artikeln uppställda principer iakttas

(om överensstämmelse med art. 26 i den allmänna förklaringen om

de mänskliga rättigheterna) och att undervisningen står i

överensstämmelse med vad som från det offentligas sida angetts

som minimistandard.

Enligt gällande bestämmelser i skollagen kan det vid sidan av

de skolformer som anordnas av det allmänna finnas skolor som

anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer (1 kap.

3 §). Enligt 9 kap. 1 § får skolplikten fullgöras i en

fristående skola, om skolan är godkänd för ändamålet.

Godkännande för vanlig skolplikt skall meddelas, om skolans

utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå

väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som

grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen

svarar mot grundskolans allmänna mål (9 kap. 2 §).

Utskottet vill i likhet med vad regeringen gör i sina

direktiv för den nu påbörjade utredningen om fristående skolor

erinra om att den lagfästa rätten att välja skola i kommunen

infördes våren 1991 (prop. 1990/91:115, bet. UbU17, rskr. 357).

Mot bakgrund av vad motionärerna anför om medborgerlig

rättighet att starta och driva en fristående skola vill

utskottet erinra om den allmänna principen att näringsfrihet

råder i den mån stadganden om förbud eller tillstånd saknas.

Rätten att bedriva näring i form av undervisningsverksamhet

måste självfallet utövas inom ramen för allmänna rättsregler

och de regler som gäller för näringsverksamhet i allmänhet

eller speciellt för undervisningsverksamhet.

Utskottet instämmer i vad somliga motionärer anför om krav på

visst antal elever för godkännande av en fristående skola. Dock

är utskottet inte berett att i detta sammanhang ange ett

bestämt antal. Det bör ankomma på den myndighet som har att

meddela godkännande att pröva huruvida verksamheten bedrivs

under skolliknande former. Det förefaller utskottet naturligt

att utredningen överväger frågan närmare. Något uttalande härom

anser utskottet inte vara påkallat.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att de nu

förevarande yrkandena är tillgodosedda med nu gällande ordning

såvitt avser rätt att välja skola och möjlighet att starta och

driva en fristående skola. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 2, 1994/95:Ub315

yrkande 4 i denna del, 1994/95:Sf621 yrkande 5 och

1994/95:So209 yrkande 6.

I motion 1994/95:Ub901 (m) yrkande 3 -- väckt under den

allmänna motionstiden -- reses invändningar mot att en

utredning tillsätts. Motionärerna finner den onödig. Ett

tillkännagivande till regeringen om underlag för bedömning av

värdet av det fria skolvalet begärs i motion 1994/95:Ub339 (m)

yrkande 7 -- även den väckt under den allmänna motionstiden. I

motionen anförs att Skolverket avser att belysa

elevrekryteringen till fristående skolor m.m. och i vilken

utsträckning valfriheten bidrar till förändringar. Projektet

som avslutas i december 1996 måste rimligen, anser

motionärerna, påverka den beredning om fristående skolor som

regeringen avser att tillsätta. Samma motionärer återkommer i

motion 1994/95:Ub33 (m) yrkande 4 med synpunkter på direktiven

till utredningen. Att kommittén skall överväga hur kommunernas

inflytande vid tillståndsgivningen kan stärkas respektive lämna

förslag till ett delat tillsynsansvar mellan Skolverket och

kommuner är enligt motionärerna styrande direktiv och bör utgå.

Enligt vad utskottet har erfarit har utredningen nyligen

påbörjat sitt arbete. Av det föregående har framgått att det nu

föreligger några års erfarenheter av gällande regelsystem för

fristående skolor. Utskottet är med hänvisning härtill överens

med regeringen om att det finns skäl att genomföra den aktuella

utredningen. Utskottet avstyrker därmed motionerna

1994/95:Ub901 och 1994/95:Ub339 i nu berörda delar. Då det

ankommer på regeringen att besluta om direktiv för sina

utredningar, bör riksdagen avslå även yrkandet i motion

1994/95:Ub33 att viss del av direktiven skall utgå.

Utskottet behandlar i det följande ett antal motioner med

förslag om allmänna utgångspunkter för utredningens arbete.

Enligt motion 1994/95:Ub31 (fp) yrkande 4 bör utredningen ha

inriktningen att fristående skolor skall få finnas och att det

gäller att hitta ett långsiktigt hållbart finansieringssystem.

Motionärerna anser att utgångspunkten för ett sådant system

borde vara en reell kostnadsneutralitet mellan de

kommunala och de fristående skolorna och att jämförelsen av

skolorna bör omfatta alla relevanta delar av de totala

kostnaderna. Motionärerna anför att de fristående skolorna,

trots att lagstiftningen sökt garantera dem rimliga resurser,

utsatts för ett betydande kommunalt godtycke genom att

kommunerna har stora möjligheter att redovisa sina kostnader så

att bidragen till de fristående skolorna minimeras. Liknande

tankegångar återkommer i flera motioner från den allmänna

motionstiden. Det är enligt motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande

12 viktigt att de fristående skolorna får samma ekonomiska

möjligheter som kommunala skolor. De fristående skolorna bör

garanteras medel enligt samma resursfördelningsprinciper som

gäller för skolor i kommunens egen regi. Motionärerna hänvisar

till att den fristående skolans verksamhet utgör ett viktigt

bidrag till det pedagogiska arbetet inom kommunen. De

fristående skolornas mål och verksamhet bör därför tas med i

den kommunala skolplanen. Även i motion 1994/95:Ub368 (kds)

yrkande 15 hävdas att resurstilldelningen till de fristående

skolorna i princip bör ha samma utformning som för den

offentliga skolan, en basresurs och en tilläggsresurs utifrån

elevernas behov. Hänsyn bör tas till om det finns kostnader för

t.ex. skolhälsovård, pensioner, skatter och lokaler. Om

resurstilldelningen inte är likvärdig, leder det till att

fristående skolor tvingas ta ut avgifter eller läggas ned.

I motion 1994/95:Ub333 (s) föreslås att fördelningen av

resurserna skall ske efter elevernas behov. Det skall finnas

möjlighet för kommunerna att planera sin ekonomi. Om det ges

offentliga bidrag, skall inga elevavgifter tas ut. Den

fristående skolan skall vara öppen för alla, och den skall

delta i kommunens utvärderingar av skolorna. Enligt motion

1994/95:Ub355 (s) måste bidrag grundas på behov, efter en lokal

bedömning av den enskilda skolans utbildningsåtagande jämfört

med kommunens egna skolor. Kommunernas ansvar för fördelningen

måste öka. Kommunerna bör få rätt och skyldighet att inspektera

fristående skola. Rätten att ta ut avgifter måste upphävas, och

motionärerna ställer krav på en allsidig och saklig

undervisning.

Utvärdering, kontroll, finansiering och det allmänna

regelverket bör utformas så att godkända skolor kan arbeta

efter helt lika villkor och möjligheter oavsett huvudman för

skolan, hävdas det i motion 1994/95:Ub380 (s). Religiösa

respektive politiska skolor bör enligt motion 1994/95:Ub346 (s)

inte få skattefinansierade bidrag för grundskoleundervisning.

Motionärerna tvivlar på att sådana skolor klarar att uppfylla

ett av målen för grundskolan, en gemensam kunskapsbas. I motion

1994/95:Ub359 (s) slutligen hävdas att "skolpengen" måste

slopas nu, den leder till en medveten uppdelning av barnen och

en urvalsskola.

Mot bakgrund av vad som anförs i motionerna vill utskottet

anlägga följande principiella synpunkter på frågan om stödet

till fristående skolor. Dessa utgör enligt utskottet ett

viktigt inslag i den öppenhet och den valfrihet som skall

känneteckna skolväsendet. Den mångfald som följer härav måste

få utvecklas inom ett sammanhållet skolväsende, med likvärdiga

villkor och utan inslag av segregation.

Som framgått av det föregående har det nuvarande

bidragssystemet visat sig alltför osmidigt. Utskottet anser

därför att det bör förändras. Utgångspunkten bör vara att

elever får rätt till likvärdiga förutsättningar för sin

utbildning, oavsett om de har valt att gå i en kommunal eller i

en fristående skola. Utskottet finner regeringens initiativ

till en utredning om villkoren för de fristående skolorna

motiverat. Enligt utskottet vore det av värde såväl för den

kommunala skolverksamheten som för de fristående skolorna, om

beslut om långsiktiga och stabila spelregler kan fattas i stor

politisk enighet.

Utskottet, som inte anser det påkallat att riksdagen uttalar

sig särskilt i frågan, menar att stödet till de fristående

skolorna skall skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för

kommunala och fristående skolor och därmed göra avgifter

onödiga. Detta är en förutsättning för att alla föräldrar och

elever skall ha valfrihet, inte bara ekonomiskt starka grupper.

Utskottet räknar med att det kommer att utgå ersättning till de

fristående skolorna i förhållande till elevernas behov och

skolornas åtagande. De fristående skolorna måste få möjlighet

att arbeta efter stabila och förutsägbara villkor, varför det

är nödvändigt att kommunernas skyldigheter regleras i lag.

Beträffande de av regeringen beslutade direktiven för

kommittén vill utskottet peka på att denna skall lämna förslag

till regler för bidragsgivning. Ett mål för denna skall vara

att resurserna fördelas med hänsyn tagen till skolornas och

elevernas skilda behov och skolornas varierande åtaganden.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt ett motionsledes

framlagt förslag om komplettering av regeringens förslag till

lagändring vad avser bidragsnivån för fristående skolor. Vid

riksdagens bifall härtill kommer redan från den 1 juli i år

kommunerna att åläggas att beakta fristående skolors behov av

särskild ersättning för extra kostnader jämte schablonbidraget,

om sådana föreligger. Detta innebär att fördelningen av

resurser för de fristående skolorna då kommer att ske i

huvudsaklig överensstämmelse med de fördelningsprinciper som

bör gälla kommunens egna skolor, nämligen att resurserna

fördelas efter behov. Utskottet anser att motionärernas

önskemål såvitt avser hänsynstagande till särskilda

kostnader för den fristående skolan därmed och med vad

utskottet för egen del har anfört om sin principiella syn på

stödet framdeles till skolorna i huvudsak är tillgodosedda.

Regeringen har i direktiven uppmärksammat bidragssystemets

återverkan på kommunernas ekonomi. Kommunernas roll vid

godkännande av fristående skolor bör enligt regeringen stärkas.

Vidare anförs i direktiven att kommittén skall överväga om

kriterierna för godkännande av fristående skolor kan behöva

ändras. Bakgrunden till sådana överväganden är bl.a., anför

regeringen, att det beträffande ett fåtal av de konfessionella

skolorna har ifrågasatts om de verkligen uppfyller skollagens

och läroplanens krav på allsidighet och saklighet i

undervisningen.

Enligt utskottet finns det anledning att utgå från att

samtliga de synpunkter som motionärerna har framfört i de nu

förevarande motionerna samt vad utskottet ovan i det här

sammanhanget har anfört som sin syn på stödet till fristående

skolor kommer att beaktas av utredningen. Något uttalande av

riksdagen med anledning av motionerna anser utskottet inte vara

påkallat, varför dessa i nu berörda delar bör avslås.

I några motioner, samtliga från den allmänna motionstiden,

berörs frågan om tillståndsgivningen. Skolverket bör enligt

motionerna 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 4 i denna del och

1994/95:Ub327 (m) yrkande 1 även i fortsättningen vara den

myndighet som ger tillstånd till fristående skolor. Enligt

motionerna 1994/95:Ub314 (s), 1994/95:Ub386 (s) yrkande 1 och

1994/95:Ub379 (s) bör kommunernas inflytande vid etablering av

fristående skolor bli större. Bedömningar av de lokala

förhållandena bör tillföras vid prövningen av ett godkännande.

Enligt den sist nämnda motionen bör etablering ske endast efter

medgivande av berörd kommun.

Som redan framgått anför regeringen i direktiven till

kommittén att kommunernas roll vid godkännande av fristående

skolor bör stärkas. Kommittén skall dock utgå från att

Skolverket är den myndighet som avgör om en skola uppfyller

kriterierna för fullgörande av skolplikt.

Då motionernas yrkanden i huvudsak är tillgodosedda med vad

regeringen anfört i direktiven till kommittén avstyrker

utskottet desamma.

I motionerna 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 6 och 1994/95:Ub31

(fp) yrkande 3 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att

fristående skolor i princip skall vara avgiftsfria. Ett

likartat yrkande framförs i motion 1994/95:Ub364 (v) i vilken

motionärerna förordar att skolor som tar ut terminsavgift inte

skall vara berättigade till statliga eller kommunala bidrag

(yrkande 4).

Utskottet vill än en gång erinra om vad som står i direktiven

till kommittén. Enligt regeringen kan fristående skolors rätt

att ta ut elevavgifter riskera att öka segregationen i

skolorna. Kommittén skall överväga om fristående skolor, som

erhåller med kommunala skolor likvärdiga bidrag, även

fortsättningsvis skall ha rätt att ta ut elevavgifter.

Emellertid menar regeringen att sådana obetydliga kostnader som

enligt skollagen eleverna själva får bestrida i kommunala

skolor också bör få förekomma i fristående skolor.

Utskottet anser med hänvisning till vad som framgår av

direktiven att riksdagen genom ett uttalande i frågan inte bör

föregripa utredningens arbete. De förevarande motionerna bör

därför avslås.

Frågan om tillsyn tas upp i ett par motioner. Det skall

finnas kommunal tillsyn av alla skolor inom kommunen, anser

motionärerna i motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 7. Samma

regelverk skall gälla för både kommunala och fristående skolor.

Skolverket bör ha den övergripande tillsynen över båda

skolformerna, menar motionärerna.

Enligt motion 1994/95:Ub339 (m) har vid några tillfällen

verksamheten vid fristående skola blandats ihop med sådan

verksamhet som avses i 10 kap. 4 § skollagen enligt vilken

bestämmelse ett skolpliktigt barn kan medges att fullgöra

skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen i övrigt.

Motionärerna anför att det på flera håll förekommer att den

senare verksamheten organiseras i skolmässig form. Det är inte

möjligt att bedöma i vilken utsträckning kommunerna aktivt tar

sitt ansvar för tillsynen i dessa fall. Skolverket bör ges

uppgiften att utöva tillsyn över sådan verksamhet (yrkande 8).

I samma motion föreslås också ett uttalande av riksdagen om

skydd för elevers integritet i samband med Skolverkets tillsyn

av fristående skolor. Dessa elever har inte samma skydd som

eleverna i den kommunala skolan, när uppgifter från en

fristående skola förs över till Skolverket i samband med

tillsyn. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag om hur

detta missförhållande skall kunna rättas till (yrkande 9).

Beträffande de båda först nämnda yrkandena vill utskottet

anföra följande.

Enligt gällande bestämmelser står de fristående skolorna

under tillsyn av Skolverket (9 kap. 11 § skollagen).

Regeringen erinrar i direktiven till kommittén om att det

tidigare fanns bestämmelser om kommunens tillsynsansvar.

Regeringen anser det viktigt att också kommunen har ett ansvar

för tillsynen av de fristående skolorna. Kommittén skall lämna

förslag till hur ett delat tillsynsansvar mellan Skolverket och

kommunen skall se ut, heter det i direktiven.

När det gäller den av motionärerna åberopade särskilda

utbildningsformen enligt 10 kap. 4 § skollagen utgår

utskottet från att kommittén överväger förslag till sådana

åtgärder att skollagens bestämmelser om fristående skolor

(9 kap.) inte kringgås genom att verksamhet i skolliknande

former bedrivs i kraft av ifrågavarande lagrum. Utskottet

erinrar om att det är kommunen som skall se till att

skolpliktiga elever som är bosatta i kommunen får föreskriven

utbildning. Frågor om skolpliktens fullgörande enligt 10 kap.

4 § skollagen skall prövas av styrelsen för den skola där

barnet annars skulle ha fullgjort sin skolplikt (5 § samma

kapitel).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

1994/95:Ub315 yrkande 7 och 1994/95:Ub339 yrkande 8.

När det slutligen gäller yrkande 9 i sistnämnda motion vill

utskottet fästa uppmärksamheten på att frågan om sekretess i nu

berört avseende har tagits upp av Skolverket i

anslagsframställningen för budgetåret 1995/96. Skolverket

föreslår att regeringen tar initiativ till exempelvis ett

tillägg till 7 kap. 9 § sekretesslagen, så att

integritetskänsliga uppgifter rörande enskilda elever kan

hemlighållas hos verket. Utskottet har inhämtat att det inom

regeringskansliet pågår beredning av ärendet. Vidare har

utskottet erfarit att det har inkommit en skrivelse om

sekretess vid fristående skolor till regeringen från

Waldorfskolefederationen. Utskottet anser mot bakgrund av de nu

redovisade förhållandena att förevarande yrkande inte påkallar

någon riksdagens särskilda åtgärd, varför detsamma avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bidragsnivån

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del

och med avslag på motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 1,

1994/95:Ub32, 1994/95:Ub33 yrkande 1, 1994/95:Ub35,

1994/95:Ub36 delvis och 1994/95:Ub364 yrkande 5 dels

godkänner vad utskottet har anfört, dels antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt

avser 4 kap. 8 a §,

res. 1 (m, fp, mp, kds)

2. beträffande ersättning för särskilda kostnader, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub34, med

anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub31

yrkande 5, 1994/95:Ub33 yrkande 2, 1994/95:Ub304 yrkande 4,

1994/95:Ub315 yrkande 5, 1994/95:Ub327 yrkande 2 och

1994/95:So209 yrkande 7 samt med avslag på motion 1994/95:Ub36

(delvis) antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen såvitt avser 9 kap. 6 § första stycket med den

ändringen att stycket erhåller i bilaga 2 som Utskottets

förslag betecknade lydelse,

res. 2 (m, fp, mp, kds) - villk. 1

res. 3 (v)

3. beträffande ansökningstiden

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub33 yrkande 3

och 1994/95:Ub36 (delvis) antar 9 kap. 6 § andra stycket,

6 a och 9 §§ i regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen,

res. 4 (m)

4. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet

hemställt under momenten 1--3,

res. 5 (m) - villk. 4

5. beträffande rätten att välja och att starta fristående

skolor

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 2,

1994/95:Ub315 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Sf621 yrkande 5

och 1994/95:So209 yrkande 6,

res. 6 (m)

res. 7 (fp)

6. beträffande invändningar mot utredningen, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub33 yrkande 4,

1994/95:Ub339 yrkande 7 och 1994/95:Ub901 yrkande 3,

res. 8 (m)

7. beträffande allmänna utgångspunkter för

utredningsarbetet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 4,

1994/95:Ub333, 1994/95:Ub346, 1994/95:Ub355, 1994/95:Ub359,

1994/95:Ub368 yrkande 15, 1994/95:Ub380 och 1994/95:Ub905

yrkande 12,

8. beträffande tillståndsgivningen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub314, 1994/95:Ub315

yrkande 4 i denna del, 1994/95:Ub327 yrkande 1, 1994/95:Ub379

och 1994/95:Ub386 yrkande 1,

res. 9 (m)

9. beträffande avgifter

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 3,

1994/95:Ub315 yrkande 6 och 1994/95:Ub364 yrkande 4,

res. 10 (fp, v)

10. beträffande tillsyn

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 7 och

1994/95:Ub339 yrkande 8,

res. 11 (m, kds)

res. 12 (fp)

11. beträffande sekretess

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub339 yrkande 9.

Stockholm den 11 maj 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:

Jan Björkman (s),

Beatrice Ask (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Berit Löfstedt (s),

Eva Johansson (s),

Rune Rydén (m),

Ingegerd Wärnersson (s),

Andreas Carlgren (c),

Agneta Lundberg (s),

Ulf Melin (m),

Torgny Danielsson (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Tomas Eneroth (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp),

Inger Davidson (kds) och

Conny Sandholm (fp).

Reservationer

1. Bidragsnivån (mom. 1)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson

(kds) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen skall avslå regeringens förslag

om sådan ändring i skollagen att kommunen vid tilldelningen av

bidrag till fristående skolor skall kunna göra ett avdrag som

uppgår till 25 %. Utskottet finner det liksom motionärerna

anmärkningsvärt att regeringen samtidigt som den beslutar om en

utredning av bl.a. bidragssystemet för fristående skolor

förelägger riksdagen förslag om en sänkning av bidragsnivån

från 85 % till 75 %. Regeringen har varken redovisat någon

aktuell översikt av de fristående skolornas ekonomi eller

redovisat något underlag för nedskärningen. Mot bakgrund av

bristerna i beslutsunderlaget och med vetskap om att ett

utredningsförslag är att förvänta redan i slutet av innevarande

år borde regeringen naturligtvis ha väntat med förslag om gräns

för lägsta bidrag. Med sitt agerande föregriper regeringen

utredningens resultat.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet vid sin

behandling av motionsledes framförda förslag våren 1993 om

ändrat bidragssystem för fristående skolor åberopade de

särskilda direktiven för Statens skolverks fördjupade

anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97, där det

hade angivits att det är nödvändigt att kostnadsutvecklingen

redan från början av det nya bidragssystemet ägnas skärpt

uppmärksamhet. De ekonomiska konsekvenserna av ökad valfrihet

för kommunen och fristående skolor på grundskolenivå, liksom

skolornas avgiftsuttag och effekterna av det beslutade systemet

för resurstilldelningen skulle följas (bet. 1992/93:UbU17 s.

13). När frågan genom förslag i motioner återkom till utskottet

våren 1994, konstaterade utskottet att det enligt Skolverket

ännu inte hade varit möjligt att utläsa några tydliga effekter

av reformen för kommunernas del annat än det ökade antalet

fristående skolor (bet. 1993/94:UbU6 s. 5 f.). Enligt

utskottets uppfattning var det för tidigt att dra säkra

slutsatser av den nuvarande bidragsnivån när det gäller

kommunens skolorganisation, de fristående skolornas ekonomi

etc. Utskottet fann det viktigt att regeringen följde

utvecklingen med stor uppmärksamhet.

De viktigaste förutsättningarna när det gäller att driva en

verksamhet är att spelreglerna är rättvisa, lätt överblickbara

och långsiktiga. Utskottet tvingas nu att konstatera att dessa

förutsättningar inte gäller för fristående skolor i Sverige.

Utan att presentera något underlag för sitt förslag föreslår

regeringen en sänkning av bidragsnivån med tio procentenheter

att gälla redan för tiden från den 1 juli 1995. Konsekvenserna

av detta snabbt framarbetade förslag kan bli katastrofala

framför allt för många nystartade fristående skolor.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

regeringens förslag såvitt avser kommunernas möjlighet till

avdrag vid beräkningen av bidraget till de fristående skolorna.

Utskottet avstyrker även motsvarande bestämmelse om bidragsnivå

i 4 kap. 8 a § skollagen.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 1, 1994/95:Ub32, 1994/95:Ub33

yrkande 1, 1994/95:Ub35 och 1994/95:Ub36 i denna del avslår

regeringens förslag i nu berörda delar samt motion

1994/95:Ub364 yrkande 5.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande bidragsnivån

att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag

beslutar att orden "det stadium" i 4 kap. 8 a § och 9 kap.

6 § första stycket skollagen (1985:1100) skall ersättas med

"den årskurs", dels med bifall till motionerna 1994/95:Ub31

yrkande 1, 1994/95:Ub32, 1994/95:Ub33 yrkande 1, 1994/95:Ub35

och 1994/95:Ub36 i denna del i övrigt avslår regeringens

förslag till ändring i 4 kap. 8 a § och 9 kap. 6 § första

stycket skollagen (1985:1100) samt motion 1994/95:Ub364 yrkande

5,

2. Ersättning för särskilda kostnader, m.m. (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson

(kds) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Enligt utskottets" och på s. 10 slutar med

"stycket skollagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag

om sänkt nivå för kommunernas bidrag till de fristående

skolorna. Det finns enligt utskottet anledning att stryka under

att den i skollagen föreskrivna möjligheten för kommunerna att

vid beräkningen av bidraget göra ett avdrag som uppgår till

högst 15 % anger den lägsta nivå som bör komma i fråga för

bidrag till den fristående skolan. Lagen föreskriver som

generell regel att det för varje elev skall lämnas ett belopp

som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i

hemkommunens grundskola. Tyvärr, tillåter sig utskottet att

konstatera, har bestämmelsen om ett bidrag på 85 % av den

genomsnittliga kostnaden i kommunen kommit att betraktas som

ett "tak".

Utskottet delar flera av motionärernas uppfattning att

kommunen vid bidragsgivningen bör ta hänsyn till de kostnader

som hänför sig till att den fristående skolan tagit emot elever

som har behov av särskilt stöd och vars kostnader för detta

inte kan täckas med hjälp av schablonbidraget på 85 %. Det kan

t.ex. gälla elever som är dyslektiker, elever med behov av

särskilt stöd och elever som behöver undervisning i hemspråk.

Vidare bör kommunen -- också i enlighet med vad som anförs i

motionerna -- kompensera fristående skolor för de

arbetsgivaravgifter som de kommunala skolorna erhåller

kompensation för. Detsamma bör gälla de fristående skolornas

kostnader för moms. Utskottet är inte berett att nu föreslå

sådan lagstiftning att kommunerna utöver bidraget på 85 % av

genomsnittskostnaden åläggs att beakta de nu ifrågavarande

kostnaderna. Utskottet förutsätter att kommunerna och de

fristående skolorna kommer överens om sådana bidrag. Emellertid

är det angeläget att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen

på området och återkommer till riksdagen med förslag om

lagstiftning om det visar sig nödvändigt. Vad utskottet har

anfört om särskild ersättning för extra kostnader bör riksdagen

med bifall till motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 5, 1994/95:Ub33

yrkande 2, 1994/95:Ub304 yrkande 4, 1994/95:Ub315 yrkande 5,

1994/95:Ub327 yrkande 2 och 1994/95:So209 yrkande 7 och med

avslag på motion 1994/95:Ub34 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande särskild ersättning för extra kostnader,

m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub31 yrkande

5, 1994/95:Ub33 yrkande 2, 1994/95:Ub304 yrkande 4,

1994/95:Ub315 yrkande 5, 1994/95:Ub327 yrkande 2 och

1994/95:So209 yrkande 7 och med avslag på motion 1994/95:Ub34

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

3. Ersättning för särskilda kostnader (mom. 2)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Enligt utskottets" och på s. 10 slutar med

"stycket skollagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag

om sådan ändring i bestämmelserna om bidrag till de fristående

skolorna att kommunerna får möjlighet att vid tilldelningen av

bidrag göra ett avdrag som uppgår till högst 25 % av den

framräknade genomsnittskostnaden. Utskottet anser inte att

riksdagen genom ett omedelbart beslut i enlighet med förslaget

i motion 1994/95:Ub34 skall lagfästa en skyldighet för

kommunerna att beakta bl.a. de särskilda kostnader som kan

förekomma vid fristående skolor och som åberopas såväl i den

motionen som i de övriga motionerna. Utskottet finner ett

sådant beslut onödigt. Det skulle också -- som utskottet ser

det -- innebära att riksdagen binder upp den inledningsvis

omnämnda kommitténs arbete. Det bör ankomma på den att

förutsättningslöst pröva frågan om det framtida

bidragssystemets utformning.

Utskottet har inget att erinra mot syftet med motionerna.

Emellertid är det utskottets uppfattning att kommunerna inom

ramen för gällande bestämmelser själva bör avgöra huruvida

bidrag skall utgå utöver de 75 % som vid riksdagens bifall

till regeringens förslag normalt blir den nedre gränsen för

kommunalt bidrag. Utskottet förutsätter att kommunen och den

fristående skolan kommer överens om ett större bidrag i de fall

det befinns motiverat.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 5, 1994/95:Ub33 yrkande 2,

1994/95:Ub34, 1994/95:Ub36, 1994/95:Ub304 yrkande 4,

1994/95:Ub315 yrkande 5, 1994/95:Ub327 yrkande 2 och

1994/95:So209 yrkande 7.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande ersättning för särskilda kostnader

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub31 yrkande

5, 1994/95:Ub33 yrkande 2, 1994/95:Ub34, 1994/95:Ub36,

1994/95:Ub304 yrkande 4, 1994/95:Ub315 yrkande 5, 1994/95:Ub327

yrkande 2 och 1994/95:So209 yrkande 7 antar 9 kap. 6 § första

stycket i regeringens förslag till lag om ändring i skollagen,

4. Ansökningstiden (mom. 3)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "bör avslås" bort

ha följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med motionärerna att det finns

anledning att ifrågasätta förändringen av reglerna beträffande

ansökningstid i 9 kap. 6 § andra stycket, 6 a § första

stycket och 9 § tredje stycket. Utskottet uppfattar

regeringens förslag som ytterligare ett onödigt hinder i vägen

för att starta en fristående skola. Utskottet föreslår därför

att riksdagen med anledning av förevarande motion avslår

regeringens förslag i nu berörda delar.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande ansökningstiden

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub36 delvis och

med anledning av motion 1994/95:Ub33 yrkande 3 avslår

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 9 kap. 6 § andra stycket, 6 a och 9 §§,

5. Lagförslaget i övrigt (mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och

4

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet har" och slutar med "det föregående" bort

ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag i

övrigt i den mån det inte har berörts av utskottets

ställningstagande i det föregående samt beslutar om de

ändringar av ingressen och ikraftträdandebestämmelserna som

föranleds av vad utskottet har föreslagit i det föregående.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen i den mån det inte har berörts under momenten 1 och 3

samt beslutar om sådan ändring i ingressen och

ikraftträdandebestämmelserna som föranleds av vad utskottet har

föreslagit under dessa moment,

6. Rätten att välja och att starta fristående skolor

(mom. 5)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 6" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det finns skäl för riksdagen att -- i

enlighet med vad som föreslås i motion 1994/95:So209 -- uttala

sig för rätten att välja skola. Utskottet hänvisar till den

utförliga motiveringen för ett sådant uttalande som återfinns i

motionen. Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad i

motionen anförs om att rätten att välja skola gäller såväl

valet mellan kommunala skolor med olika karaktär och inriktning

som valet mellan kommunala skolor och fristående skolor. Det

fria valet mellan många olika skolor skapar utveckling och

dynamik. De fristående skolorna är enligt utskottets

uppfattning en viktig del i de ökade möjligheterna för den

enskilde att råda över utbildningen. Genom den borgerliga

regeringens reform när det gäller de fristående skolorna har

alla givits rätt och möjlighet att välja skola. Reformen

innebär också att lärare nu kan välja mellan olika arbetsgivare

eller att själva starta en fristående skola. Utskottet befarar

hos den nuvarande regeringen ett synsätt som inte visar tilltro

till eller respekt för vanliga människors förmåga och rätt att

själva bestämma över sina egna liv.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen med bifall till motion 1994/95:So209 yrkande 6 och

med anledning av motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 2,

1994/95:Ub315 yrkande 4 och 1994/95:Sf621 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om

rätten att välja skola.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande rätten att välja och att starta fristående

skolor,

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So209 yrkande 6

och med anledning av motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 2,

1994/95:Ub315 yrkande 4 delvis och 1994/95:Sf621 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört

om rätten att välja skola,

7. Rätten att välja och att starta fristående skolor

(mom. 5)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 6" bort ha

följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med vad som anförs i motionerna

från Folkpartiet att de fristående skolorna berikar den svenska

skolan genom att de medverkar till ökad valfrihet och mångfald.

Att tillåta människor att starta fristående skolor är inte

detsamma som att nedvärdera den kommunala skolan. I stället bör

det enligt utskottet vara så att de fristående skolornas

verksamhet blir en stimulans för den kommunala skolans

organisatoriska utveckling och pedagogiska förnyelse. Utskottet

vill i likhet med motionärerna uttrycka oro med anledning av

kritiska uttalanden om skolpengen och stödet till de fristående

skolorna som har gjorts av talesmän från regeringspartiet.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet förslagen i

motionerna 1994/95:Ub31 och 1994/95:Ub315 att riksdagen skall

göra ett uttalande om att möjligheten att starta och på

rättvisa villkor driva en fristående skola är en medborgerlig

rättighet. Förutsättningen skall naturligtvis vara att skolans

utbildning svarar mot de kunskaper och färdigheter som

grundskolan förmedlar och att skolan även i övrigt väsentligen

svarar mot grundskolans mål. Med ett sådant uttalande

tillgodoses i stor utsträckning yrkandena i de övriga nu

aktuella motionerna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande rätten att välja och att starta fristående

skolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub31 yrkande

2 och 1994/95:Ub315 yrkande 4 i denna del samt med anledning av

motionerna 1994/95:Sf621 yrkande 5 och 1994/95:So209 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

8. Invändningar mot utredningen, m.m. (mom. 6)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Enligt vad" och på s. 13 slutar med "skall utgå"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i de båda nu

förevarande motionerna från den allmänna motionstiden att det

finns skäl att ifrågasätta nödvändigheten av att tillsätta en

parlamentarisk utredning om de fristående skolorna. Utskottet

kan inte befria sig från intrycket av att regeringen har tagit

initiativet i syfte att klara ut interna bekymmer när det

gäller synen på de fristående skolorna. Vidare vill utskottet

-- vilket även motionärerna gör -- peka på att Skolverket avser

att belysa elevrekryteringen till fristående skolor,

möjligheterna att nyttja valfriheten, vilka variationer som

finns och varför och i vilken utsträckning valfriheten bidrar

till förändringar. Projektet kommer att avslutas i december

1996. Utskottet anser att detta underlag behövs som

komplettering till uppgifter om olika skolors studieresultat,

innan några slutsatser om större förändringar vad gäller

reglerna kring rätten att välja skola kan dras. Detta måste

rimligen påverka den nu aktuella beredningen av frågor rörande

fristående skolor.

Nu föreligger direktiven till utredningen. Utskottet

konstaterar att kommittén skall överväga hur kommunernas

inflytande vid tillståndsgivningen kan stärkas samt lämna

förslag till ett delat tillsynsansvar mellan Skolverket och

kommunen. Sådana direktiv är styrande och bör enligt utskottet

utgå.

Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med bifall

till motion 1994/95:Ub33 yrkande 4 och med anledning av

motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 7 och 1994/95:Ub901 yrkande 3

som sin mening skall ge regeringen till känna vad utskottet har

anfört om tveksamhet till den nu aktuella utredningen och vad

utskottet anfört om styrande direktiv.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande invändningar mot utredningen, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub33 yrkande 4

och med anledning av motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 7 och

1994/95:Ub901 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

9. Tillståndsgivningen (mom. 8)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Som redan" och slutar med "utskottet desamma" bort

ha följande lydelse:

Utskottet är av den uppfattningen att Skolverket -- inte

minst av rättssäkerhetsskäl -- bör besluta om godkännande av

fristående skolor. Även fortsättningsvis bör ett sådant

godkännande vara enda förutsättningen för fristående skolors

rätt till bidrag. Med det anförda ansluter sig utskottet till

vad i motionerna 1994/95:Ub315 och 1994/95:Ub327 anförs om att

Skolverket bör vara den enda tillståndsmyndigheten för

fristående skolor. Detta bör riksdagen med avslag på motionerna

1994/95:Ub314, 1994/95:Ub379 och 1994/95:Ub386 yrkande 1 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande tillståndsgivningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315

yrkande 4 i denna del och 1994/95:Ub327 yrkande 1 samt med

avslag på motionerna 1994/95:Ub314, 1994/95:Ub379 och

1994/95:Ub386 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

10. Avgifter (mom. 9)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Conny Sandholm (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "därför avslås" bort

ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslagen i de förevarande motionerna

att riksdagen skall uttala sig för att fristående skolor i

princip skall vara avgiftsfria. Skolor som tar ut

terminsavgifter skall sålunda inte vara berättigade till

offentliga bidrag. Med en sådan ordning åstadkoms en reell

möjlighet till val för alla föräldrar och barn mellan en

kommunal skola och en fristående skola.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande avgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub31 yrkande

3, 1994/95:Ub315 yrkande 6 och 1994/95:Ub364 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11. Tillsyn (mom. 10)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Enligt gällande" och slutar med "yrkande 8" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det inte bör göras någon förändring i vad

avser Skolverkets ansvar för tillsynen av de fristående

skolorna. Mot bakgrund av vad som anförs i motion 1994/95:Ub339

beträffande verksamhet enligt 10 kap. 4 § skollagen bör

riksdagen med bifall till förevarande yrkande i motionen som

sin mening ge regeringen till känna att Skolverket bör ges

tillsynsansvar över sådan verksamhet som i realiteten sker i

skolmässiga former. Yrkande 7 i motion 1994/95:Ub315 bör

avslås.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande tillsyn

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 8

och med avslag på motion 1994/95:Ub315 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

12. Tillsyn (mom. 10)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Enligt gällande" och slutar med "yrkande 8" bort ha

följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget om ett uttalande av riksdagen

om att samma regelverk vad gäller tillsynen bör gälla både för

kommunala skolor och fristående skolor. Det nuvarande

tillsynsansvaret hos Skolverket bör alltså föras över till

kommunerna. Skolverket skall ha den övergripande tillsynen över

båda skolformerna. Motion 1994/95:Ub339 yrkande 8 avstyrks

därmed.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande tillsyn

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkande 7

och med avslag på motion 1994/95:Ub339 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

Regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga 1

Utskottets förslag till lydelse av 9 kap. 6 § första

stycket skollagen (1985:1100)

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

9 kap.

6 §3

En fristående skola, som En fristående skola, som

är godkänd för elever är godkänd för elever

som har vanlig skolplikt, som har vanlig skolplikt,

skall tilldelas bidrag för skall tilldelas bidrag för

verksamheten av elevernas verksamheten av elevernas

hemkommuner. För varje elev hemkommuner. För varje elev

skall lämnas ett belopp som skall lämnas ett belopp som

motsvarar den genomsnittliga motsvarar den genomsnittliga

kostnaden per elev i kostnaden per elev i

hemkommunens grundskola det hemkommunens grundskola det

pågående kalenderåret pågående kalenderåret

på den årskurs som på den årskurs som

eleven tillhör. Vid eleven tillhör. Vid

tilldelningen får kommunen tilldelningen får kommunen

göra ett avdrag som göra ett avdrag som

uppgår till högst 25 uppgår till högst 25

procent av den framräknade procent av den framräknade

genomsnittskostnaden. genomsnittskostnaden. När

kommunen bestämmer

avdragets storlek skall den

beakta bland annat om den

fristående skolan har

Regeringen eller den myndighet särskilda kostnader på

regeringen bestämmer får grund av

medge ett större avdrag, om

det finns särskilda 1. att skolan drivs av en

skäl. enskild fysisk eller juridisk

person och inte av kommunen,

2. att skolans åtagande

omfattar elever med behov av

särskilda stödinsatser,

3. att skolan erbjuder

skolhälsovård.

Regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer får

medge ett större avdrag

än 25 procent, om det finns

särskilda skäl.

3 Senaste lydelse 1993:800.