Bet. 1994/95:UbU17

Utbildningsutskottets betänkande

1994/95:UBU17

Ett högskoleverk

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1994/95

UbU17

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ny central

myndighetsstruktur inom högskoleområdet. Det innebär att

Högskoleverket inrättas den 1 juli 1995 och att Kanslersämbetet

och Rådet för grundläggande högskoleutbildning läggs ned. De

uppgifter som dessa myndigheter har i dag förs över till

Högskoleverket tillsammans med de myndighetsuppgifter som

åvilar Verket för högskoleservice (VHS). Samtidigt inleds

arbetet med att föra över de serviceuppgifter gentemot

högskolorna som handhas av VHS till ett statligt helägt

servicebolag. Överklagandenämnden för högskolan och Högskolans

avskiljandenämnd behålls som egna myndigheter. Centrala

studiestödsnämndens (CSN) uppgifter när det gäller

kvalitetsbedömning av utländska utbildningar i samband med

beviljande av studiemedel för studier utomlands förs över till

Högskoleverket.

Utskottet understryker i likhet med regeringen betydelsen av

en nationell förvaltningsnivå inom universitets- och

högskoleområdet. Universitet och högskolor kommer emellertid

även i fortsättningen att lämna sina anslagsframställningar och

årsredovisningar direkt till regeringen.

Moderaterna föreslår avslag på propositionen. Mot beslutet

att lägga ned Rådet för grundläggande högskoleutbildning

reserverar sig m, c, fp och kds. Mot beslutet att föra över

vissa uppgifter från CSN till Högskoleverket reserverar sig c,

fp och kds. Till betänkandet har sju reservationer fogats.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:165 Ett högskoleverk

föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i högskolelagen (1992:1434),

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa

examina,

3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100),

4. att riksdagen godkänner att ett högskoleverk inrättas den

1 juli 1995,

5. att riksdagen godkänner att ett statligt helägt

servicebolag med högskolorna som företrädare för staten bildas

enligt senare beslut av regeringen,

6. att riksdagen godkänner att Verket för högskoleservice

ombildas till en uppdragsmyndighet den 1 juli 1995,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

nedläggning av Verket för högskoleservice,

8. att riksdagen godkänner att Kanslersämbetet och Rådet för

grundläggande högskoleutbildning läggs ned med utgången av juni

1995,

9. att riksdagen till Högskoleverket för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

240 000 000 kr,

10. att riksdagen till Verket för högskoleservice,

uppdragsverksamhet, för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,

11. att riksdagen till Rådet för forskning om universitet

och högskolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 12 149 000 kr.

Lagförslagen återfinns som bilaga 1, 2 resp. 3 till detta

betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1994/95:165

1994/95:Ub46 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Högskoleverket inte får bli en

nivå mellan regeringen och de enskilda universiteten och

högskolorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den verksamhetsform som

utvecklats inom Kanslersämbetet måste rymmas och utvecklas även

inom det nya högskoleverket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om studiemedel för utlandsstudier,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Rådet för grundläggande

högskoleutbildning skall finnas kvar som självständig

myndighet,

5. att riksdagen till Högskoleverket för budgetåret 1995/96

anvisar 60 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit

eller således 180 000 000 kr,

6. att riksdagen till Rådet för grundläggande

högskoleutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 60 000 000

kr.

1994/95:Ub47 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:165,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

myndighetsorganisation på högskoleområdet i enlighet med vad

som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att Rådet för grundläggande högskoleutbildning skall vara kvar

i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Ub48 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag vad avser Rådet

för grundläggande högskoleutbildning i enlighet med vad i

motionen anförts,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om beviljande av

studiemedel för utlandsstudier i enlighet med vad i motionen

anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om överföring av uppgifter från CSN till

Högskoleverket.

1994/95:Ub49 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Rådet för grundläggande

högskoleutbildning skall vara kvar och att öronmärkta medel

även fortsättningsvis skall anslås,

2. att riksdagen avslår propositionen i den del som rör

överföringen av ansvaret för kvalitetsbedömningen av utländska

utbildningar på eftergymnasial nivå, i samband med beviljande

av studiemedel, från CSN till det nya högskoleverket,

3. att riksdagen avslår propositionen i den del som rör

förändringen av kvalitetsbedömningen av utländska utbildningar

på eftergymnasial nivå i samband med beviljande av studiemedel,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ekvivalering av utländska examina.

1994/95:Ub50 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om decentralisering av ansvar till

enskilda universitet och högskolor (eller deras samarbetsorgan)

vad avser utveckling och genomförande av olika verksamheter

inom utbildning och forskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tillsättande av en kommitté för

rationalisering av högre utbildning och forskning i Sverige.

1994/95:Ub51 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Högskoleverket och dess ansvarsfördelning.

Motioner från allmänna motionstiden 1995

1994/95:Ub607 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalisering av ett eventuellt nytt

högskoleverk till Skaraborg.

1994/95:Ub610 av Rune Rydén och Peter Weibull Bernström (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det departementala ansvaret för

Sveriges lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets

forskningsråd.

1994/95:Ub620 av Rune Backlund och Ingbritt Irhammar (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättandet av ett fristående

institut för värdering av svenska och utländska utbildningar.

1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Rådet för grundläggande

högskoleutbildning bör få fortsätta sin verksamhet,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskningsråds och SLU:s

departementstillhörighet,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om myndighetsstrukturen inom högskolan.

1994/95:Ub696 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att inte lägga ner Rådet för

grundläggande högskoleutbildning.

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppdrag till det nya Kanslersämbetet

att sammanställa en bruksanvisning för universitets- och

högskoleutbildningar lämpad för studenter vid studieval och för

arbetsmarknaden som vägledning vid planering av personalbehov.

1994/95:Sf636 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att satsa på att vidareutveckla

instrumenten för att jämföra svenska utbildningar med

utländska.

Utskottet

1. Förändrad central myndighetsstruktur inom högskoleområdet

Regeringen föreslår att ett högskoleverk inrättas den 1 juli

1995. Högskoleverket föreslås överta de uppgifter som

Kanslersämbetet och Rådet för grundläggande högskoleutbildning

har i dag. Enligt förslaget läggs dessa myndigheter ned vid

utgången av juni 1995. Vidare föreslås verket överta de

myndighetsuppgifter som åvilar Verket för högskoleservice

(VHS). Samtidigt inleds arbetet med att föra över de

serviceuppgifter gentemot högskolorna som handhas av VHS till

ett statligt helägt servicebolag.

Överklagandenämnden för högskolan och Högskolans

avskiljandenämnd behålls som egna myndigheter. Högskoleverket

skall emellertid svara för nämndernas kansliresurser. Rådet för

forskning om universitet och högskolor behålls t.o.m. år 1997,

varefter den verksamhet som finansieras av rådet, i enlighet

med regeringens förslag i årets budgetproposition, skall

tillgodoses genom stöd från forskningsorgan som finansierar

forskning av liknande slag (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 268).

2. Bakgrund

Den nuvarande centrala myndighetsstrukturen infördes i

samband med 1993 års universitets- och högskolereform. Genom

reformen gavs universitet och högskolor stor frihet bl.a. när

det gäller studieorganisation, utbildningsutbud, antagning av

studenter och disposition av resurser. Högskolorna blev direkt

underställda regeringen. Med hänvisning till de krav som en

från staten mer fristående högskola ställer presenterade den

dåvarande regeringen under hösten 1991 förslag till riksdagen

om förändringar av myndighetsstrukturen (prop. 1991/92:76).

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och Utrustningsnämnden

för universitet och högskolor (UUH) lades ned med utgången av

juni 1992. Två nya myndigheter bildades den 1 juli 1992, Verket

för högskoleservice (VHS) och ett utvärderingssekretariat som

senare fick namnet Kanslersämbetet.

VHS har till huvudsaklig uppgift att svara för information i

samhället om verksamheten vid universitet och högskolor,

stimulera intresset för högre utbildning och forskning, svara

för administrativ utveckling samt biträda universitet och

högskolor med juridisk rådgivning och service. VHS skall vidare

följa den internationella utvecklingen inom högskoleområdet och

främja det internationella utbytet. Kanslersämbetet har till

uppgift att granska och främja kvaliteten i verksamheten vid

universitet och högskolor. Ämbetets verksamhet omfattar dels

universitet och högskolor med offentlig huvudman, dels sådana

utbildningar med enskild huvudman som regeringen erkänt som

högskolemässiga och vilkas huvudman enligt författning eller

avtal skall medverka i uppföljningar och utvärderingar av

utbildningen.

Den 1 juli 1992 inrättades även Rådet för forskning om

universitet och högskolor och Rådet för grundläggande

högskoleutbildning. Det förstnämnda rådet har till uppgift att

främja och stödja forskning och utvecklingsarbete rörande

universitet och högskolor. Det sistnämnda rådet har till

uppgift att främja och stödja insatser för att utveckla den

grundläggande högskoleutbildningens kvalitet och pedagogiska

förnyelse.

Vidare ombildades dåvarande Besvärsnämnden för

högskoleutbildning till Överklagandenämnden för högskolan med

uppgift att svara för samtliga besvärsärenden inom högskolan.

Sedan tidigare fanns Högskolans avskiljandenämnd, som prövar

frågan om avskiljande av studerande från utbildning.

Av nu föreliggande proposition framgår att Verket för

högskoleservice bl.a. i sin fördjupade anslagsframställning för

budgetåren 1994/95 och 1995/96 har påtalat problem med verkets

dubbla roll att ha uppgifter för regering och riksdag å ena

sidan (myndighetsuppgifter) och uppdrag från universitet och

högskolor å den andra (serviceuppgifter). Mot denna bakgrund

uppdrog regeringen åt VHS den 2 juni 1994 att i samverkan med

Svenska Akademiska Rektorskonferensen och De Nya Högskolornas

Rektorskonvent göra en förstudie rörande förutsättningarna för

förändrade styrformer m.m. av VHS service till universitet och

högskolor. I en rapport till regeringen i september 1994

föreslogs en ny organisation för VHS serviceuppgifter. Genom

tilläggsdirektiv till den i december 1993 tillkallade särskilde

utredaren, som har till uppgift att göra en uppföljning av 1993

års universitets- och högskolereform, uppdrog i oktober 1994

(dir. 1994:126) den då nytillträdda regeringen åt utredaren

(RUT 93) att analysera myndighetsstrukturen inom universitets-

och högskolesektorn. I uppdraget ingick bl.a. att pröva om

ytterligare uppgifter kan delegeras från regeringen till

myndighetsnivå och över huvud taget vilka uppgifter som bör

fullgöras av en central myndighet. Utredningen överlämnade den

13 januari 1995 betänkandet (SOU 1994:153) Ett nytt

högskoleverk. Betänkandet har remissbehandlats.

3. En ny myndighet

Regeringen föreslår att en ny myndighet, Högskoleverket,

inrättas den 1 juli 1995. Uppgiften för den nya myndigheten

(prop. s. 11) skall vara att svara för vad som -- utifrån

gällande principer för styrning av högskolesystemet -- är

nationella intressen. Uppgifterna skall svara mot behov eller

intressen hos statsmakterna eller centrala myndigheter och

organ. Högskoleverket skall genom utvärdering, uppföljning och

analys ta fram underlag för statsmakternas bedömningar och

beslut, på uppdrag av regeringen medverka i förverkligandet av

statsmakternas beslut, främja rättssäkerheten genom att utöva

tillsyn, svara för samhällskontakter samt på uppdrag av

regeringen i särskilda fall fatta beslut eller utfärda

föreskrifter. Verket skall vidare svara för kvalitetsbedömning

av utbildningar, besluta om offentliga högskolors rätt att

utfärda examina och stödja utvecklingen med avseende på

kvalitet och pedagogik, främja förnyelse och utvecklingsarbete

inom högskolan, vara informations- och serviceorgan vad gäller

internationella kontakter samt betjäna allmänheten och enskilda

individer inom områden som förutsätter nationell överblick

eller samordning.

Det är enligt regeringens mening viktigt att undanröja

splittringen i den nuvarande organisationen (prop. s. 14). Ett

tydligt exempel på splittring, anför regeringen, är att

Kanslersämbetet har ansvar för utvärdering, medan allmän

uppföljning åvilar VHS. Det är också en nackdel att huvuddelen

av det centrala stödet till kvalitetsutveckling och pedagogisk

utveckling inte kan utformas i anslutning till arbetet med

utvärdering och uppföljning. Inom Högskoleverket skapas bättre

förutsättningar för en allsidig behandling av frågan. Den

centrala organisationen bör göras mer effektiv genom att å ena

sidan myndighetsuppgifter och å andra sidan uppgifter som till

största delen utgör service till högskolorna inte hanteras inom

samma organ.

Utskottet behandlar till att börja med motion 1994/95:Ub47

(m) yrkandena 1 och 2, vari yrkas avslag på propositionen i

dess helhet (yrkande 1). Motionärerna avstyrker regeringens

förslag till ett nytt centralt högskoleverk med hänvisning till

att ett sådant inte står i överensstämmelse med den fortsatta

frigörelse av universitet och högskolor som motionärerna vill

verka för. I stället bör en myndighetsorganisation etableras

efter följande principer. Kanslersämbetet skall med sin

fokusering på kvalitetsfrågor svara för statens huvudåtagande

på myndighetsområdet. Ämbetet skall svara för en kontinuerlig

uppföljning och kvalitetsvärdering av universitetens och

högskolornas utbildningsutbud. Vidare bör universiteten och

högskolorna individuellt eller tillsammans ha ansvaret för alla

andra myndighetsuppgifter. I två avseenden understryks i

motionen vikten av ändamålsenliga lösningar, dels när det

gäller information till dem som söker till högre utbildning,

dels beträffande universitetens och högskolornas kontinuerliga

relationer med skola, företag och övrig arbetsmarknad. Med en

myndighetsstruktur enligt dessa principer anser motionärerna

att VHS gradvis kan avvecklas.

Utskottet, som i det följande behandlar de olika delarna i

propositionen, anser att riksdagen bör ta ställning till

samtliga förslag var för sig som regeringen förelagt riksdagen

genom propositionen jämte de motioner som utskottet tar upp i

anslutning till propositionen. Utskottet föreslår därför att

motion 1994/95:47 avslås i nu berörda delar.

Utskottet tar först upp frågan om inrättande av en ny

myndighet. Utskottet har inledningsvis redogjort för den

huvudsakliga innebörden av förslaget. I anslutning härtill

behandlas två yrkanden från den allmänna motionstiden, som

alltså väckts innan propositionen lades fram.

I Folkpartiets motion 1994/95:Ub624 yrkande 27 framförs

beträffande inrättande av en ny myndighet att den nyligen

etablerade myndighetsstrukturen borde fått chansen att komma

till rätta med "barnsjukdomarna" innan den ifrågasätts och döms

ut. För att undvika att strukturer som kan fungera slås sönder

eller läggs ihop alltför lättvindigt borde utredarna fått

längre tid på sig att analysera frågan. I motion 1994/95:Ub607

(kds) anförs att den snabba utvecklingen inom IT-teknik gör att

Högskoleverket kan ligga decentraliserat. En lokalisering till

Skövde skulle innebära en stimulans för Skaraborgs län och

Västsverige.

Som utskottet ovan redovisat har problem påtalats med den

nuvarande myndighetsstrukturen inom universitets- och

högskolevärlden. Regeringen framhöll i tilläggsdirektiven till

utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och

högskolereform (dir. 1994:126) att förändringarna inom

högskoleområdet medfört en rad problem både för de studerande

och för universiteten och högskolorna.

Utskottet vill i likhet med regeringen understryka vikten av

en nationell förvaltningsnivå inom universitets- och

högskoleområdet. Regeringen framhåller i propositionen

betydelsen av att det finns resurser på verksnivån för att få

genomarbetade och allsidigt belysta och hållbara

beslutsunderlag. Behovet av utvärderingar, uppföljning och

analyser som underlag för statsmakternas beslut är enligt

regeringen mycket stort. Utskottet instämmer häri. Det

erfordras en samlad och långsiktig kompetensuppbyggnad även på

den centrala nivån. Utvärderingar, uppföljningar och analyser

spelar dessutom en viktig roll för arbetet med kvalitet och

förnyelse inom den högre utbildningen och forskningen. När det

gäller att bevaka och främja allmänhetens och enskilda

individers intressen behövs en tydligare funktion på den

nationella nivån. Det kan t.ex. gälla informations- och

upplysningsverksamhet, men också rättssäkerheten.

Regeringen konstaterar att Riksdagens revisorer i ett förslag

till riksdagen (förs. 1994/95:RR9) har utvecklat sin syn på

skilda tillsynsfrågor och därvid påpekat att avreglering,

decentralisering och delegering fordrar ökad kontroll från

statsmakternas sida. I en förstudie (1994/95:5) har revisorerna

efter att ha tagit del av RUT 93:s förslag vidare förutsatt att

den nya myndigheten kommer att ha ett tillsynsansvar.

Regeringen betonar att den ökade frihet som högskolorna fått

att organisera och genomföra sin verksamhet löper risk att på

sikt ifrågasättas om inte samhällets och enskildas intressen

kan tillgodoses. Att skapa en ändamålsenlig tillsynsfunktion

måste vara ett huvudsyfte med reformeringen av den centrala

myndighetsstrukturen.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört och de

ytterligare motiveringar som regeringen anför föreslås

riksdagen godkänna att ett högskoleverk inrättas den 1 juli

1995. Vidare bör riksdagen, utan att uttala sig särskilt i

frågan, kunna utgå från att myndigheten lokaliseras till

Stockholm. Med det ovan anförda avstyrks motionerna

1994/95:Ub607 och 1994/95:Ub624 yrkande 27.

När det gäller den nya myndighetens ställning betonar

Kristdemokraterna i sin motion 1994/95:Ub46 yrkande 1 att

Högskoleverket inte får bli en nivå mellan regeringen och de

enskilda universiteten och högskolorna. Exempelvis bör all

budgetdialog ske direkt mellan högskolorna och departementet,

påpekar motionärerna. Högskolans resurser bör i så stor

utsträckning som möjligt kanaliseras via respektive högskolas

anslag i statsbudgeten.

Enligt regeringens förslag kommer högskolorna även i

fortsättningen att lämna sina anslagsframställningar och

årsredovisningar direkt till regeringen, som efter beslut av

riksdagen anvisar medel till varje enskild högskola. Som

regeringen påpekar ändrar inte regeringens nu framlagda förslag

grunderna för de genomförda reformerna såvitt avser den sedan

år 1993 gällande planerings- och ansvarsordningen. Utskottet

vill för egen del och med anledning av motionen stryka under

detta. Yrkandet bör avslås.

4. Rådet för grundläggande högskoleutbildning

Regeringen föreslår att Rådet för grundläggande

högskoleutbildning och Kanslersämbetet läggs ned med utgången

av juni 1995. De uppgifter som Kanslersämbetet och Rådet för

grundläggande högskoleutbildning har i dag förs över till

Högskoleverket.

Som utskottet tidigare har påpekat anför regeringen i

propositionen att det är viktigt att undanröja splittringen i

den nuvarande organisationen (s. 14). Det är en nackdel att

huvuddelen av det centrala stödet till kvalitetsutveckling och

pedagogisk utveckling inte kan utformas i anslutning till

arbetet med utvärdering och uppföljning. Det bör vara möjligt

för verksamheter, som har ett starkt samband, att samverka med

och stödja varandra. Inom Högskoleverket skapas bättre

förutsättningar för en allsidig behandling av frågorna.

Regeringen har i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil.

9 s. 83) erinrat om att den ökade självständighet som

universitet och högskolor fått medför ett ansvar också för

kvaliteten i verksamheten. Kvalitetsarbetet måste genomsyra

hela verksamheten. Eftersom arbetet med att stödja utvecklingen

i kvalitativt och pedagogiskt avseende är en självklar del av

högskolans egen verksamhet, är en omprövning av de centrala

insatserna för att stödja en sådan verksamhet nu motiverad,

anser regeringen. Genom Kanslersämbetets och Rådets för

grundläggande högskoleutbildning insatser har den ifrågavarande

verksamheten blivit etablerad. Regeringen anser dock att den

kvalitativa och pedagogiska utvecklingen är av så central

betydelse för den grundläggande högskoleutbildningen i sig och

för dess ställning inom högskolan som helhet att ett centralt

stöd behövs även fortsättningsvis. Detta bör ankomma på

Högskoleverket.

I motioner från de tidigare fyra regeringspartierna föreslås

att Rådet för grundläggande högskoleutbildning skall vara kvar.

I motion 1994/95:Ub47 (m) yrkande 3 understryks att rådet

fyller en viktig funktion i den pedagogiska förnyelsen.

Centern delar enligt motion 1994/95:Ub48 yrkande 1 inte

regeringens uppfattning att ifrågavarande insatser på central

nivå inte längre är nödvändiga. Rådets arbete har utvecklat och

förnyat det pedagogiska arbetet inom högskolan. -- Rådet bör få

fortsätta sin verksamhet och öronmärkta medel bör anslås,

enligt motionerna 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 7 och 1994/95:Ub49

(fp) yrkande 1. Det är viktigt, anför motionärerna, att den

självständiga verksamhet som rådet bedriver kan behållas. De

grundläggande högskoleutbildningarna bör ha ett självständigt

forskningsråd för utveckling av pedagogik och metodik. I

motionerna 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 10 och 1994/95:Ub46

(kds) yrkande 4 framhålls också att rådet har stimulerat den

pedagogiska förnyelsen och medverkat till att höja

grundutbildningens status bl.a. genom att duktiga lärare genom

rådet kan attrahera resurser till institutionen. Rådet bidrar

till att ge undervisningen samma erkännande som forskningen får

genom forskningsråden, hävdar motionärerna.

Utskottet delar den uppfattning om vikten av att främja den

grundläggande utbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse

som motionärerna framför och som regeringen understryker både i

budgetpropositionen och i förevarande proposition. En av de

uppgifter som föreslås åvila Högskoleverket -- vilket framgår

av vad utskottet har redovisat -- är att främja förnyelse och

utvecklingsarbete inom högskolan i syfte att åstadkomma en

ständig kvalitets- och effektivitetshöjning.

Regeringen betonar vikten av att arbetet med kvalitet och

pedagogisk utveckling utformas i anslutning till arbetet med

utvärdering och uppföljning. Utskottet finner det

ändamålsenligt att de uppgifter som i dag ligger på Rådet för

grundläggande högskoleutbildning förs över till Högskoleverket.

Utskottet vill peka på vikten av studentmedverkan när det

gäller frågor om utbildningens kvalitet och pedagogisk

förnyelse. Detta bör kunna tillgodoses genom studentmedverkan i

styrelsen för Högskoleverket (prop. s. 27).

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag att

lägga ned Rådet för grundläggande högskoleutbildning med

utgången av juni 1995. Motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 4,

1994/95:Ub47 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkande 1, 1994/95:Ub49

yrkande 1, 1994/95:Ub624 yrkande 7 och 1994/95:Ub696 yrkande 10

avstyrks.

5. Kanslersämbetet

Regeringen föreslår att Högskoleverket skall överta de

uppgifter som i dag åvilar Kanslersämbetet och att

Kanslersämbetet läggs ned med utgången av juni 1995.

Den verksamhetsform som har utvecklats inom Kanslersämbetet

bör rymmas och utvecklas vidare inom det nya högskoleverket,

enligt motion 1994/95:Ub46 (kds) yrkande 2. Det är viktigt att

slå vakt om den ambition Kanslersämbetet har haft när det

gäller att arbeta tillsammans med intressenterna och stimulera

deras kvalitetsarbete.

Utskottet har i det föregående haft anledning att peka på

behovet av resurser på nationell nivå för bl.a.

kvalitetsutveckling, rättssäkerhet och tillsyn. Utskottet delar

regeringens bedömning att det är väsentligt att utbildningens

och forskningens kvalitet granskas och bedöms i ett

internationellt perspektiv. Detta har legat till grund för

Kanslersämbetets utvärderingsinsatser. Utskottet instämmer

också med regeringen i att det är av stor betydelse att

utvärderingen även avser hur högskolan samverkar med samhälle

och arbetsliv. För utvärderingen bör den centrala myndigheten

förfoga över viss basorganisation, som har en sådan bredd och

ett sådant djup i sin kompetens att myndigheten kan hålla

samman detta arbete inom alla de huvudområden som blir

aktuella. Detta framhålls av regeringen. Utskottet fäster stort

avseende vid att de verksamhetsformer som utvecklats inom

Kanslersämbetet får sin fortsättning inom Högskoleverket i

samband med att ämbetets uppgifter förs över till verket.

Utskottet vill till sist stryka under -- vilket regeringen har

fäst uppmärksamheten på -- att högskolornas arbete med

kvalitetsutveckling samt Högskoleverkets kommande bedömning av

detta kommer att spela en viktig roll för statsmakternas beslut

rörande högre utbildning.

Som utskottet ser det är yrkandet i motion 1994/95:Ub46

yrkande 2 tillgodosett med vad utskottet har anfört. Yrkandet

bör således avstyrkas. Utskottet, som ovan framhållit vikten av

en sammanhållen central organisation, tillstyrker regeringens

förslag att lägga ned Kanslersämbetet.

6. Uppgifter för den nya myndigheten

Regeringen föreslår i propositionen bl.a. att

kvalitetsbedömningen av utländska utbildningar på

eftergymnasial nivå i samband med beviljande av studiemedel bör

göras av Högskoleverket. Detta innebär en överföring av

uppgifter från Centrala studiestödsnämnden (CSN) till den nya

myndigheten. Enligt 4 kap. 16 a § studiestödsförordningen

(1973:418) får studiemedel beviljas för studier på gymnasial

och eftergymnasial nivå i annat land än de nordiska länderna,

om utbildningen kan anses ha en godtagbar standard. Det är för

närvarande CSN:s uppgift att fatta beslut i frågorna. Sedan

reglerna för studiestöd ändrades år 1989 har antalet svenska

studenter som läser utomlands ökat kraftigt. Läsåret 1993/94

var det inte mindre än 14 000 svenska studenter som fick

studiemedel för utlandsstudier. Den fortgående kraftiga

ökningen av internationella studier, som ett alternativ till

studier i Sverige, tillsammans med de höga kraven på

kvalitetsgranskning i Sverige motiverar enligt regeringens

uppfattning en översyn av beslutsordningarna. Detta har

även påpekats av RUT 93.

I flera motioner avstyrks regeringens förslag om överföring

av uppgifter från CSN till Högskoleverket. Enligt motionerna

1994/95:Ub48 (c) yrkande 3, 1994/95:Ub49 (fp) yrkande 2 och

1994/95:Ub51 (s) bör kvalitetsbedömningen av utländska

utbildningar i samband med beviljande av studiemedel ligga kvar

på CSN. Vidare framförs i motionerna 1994/95:Ub48 (c) yrkande

2, 1994/95:Ub49 (fp) yrkande 3 och 1994/95:Ub46 (kds) yrkande 3

invändningar mot de begränsningar av svenska studenters

möjligheter att få studiemedel för studier utomlands som

motionärerna befarar.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och

motionerna anföra följande.

Utskottet anser det önskvärt, i likhet med regeringen, att

kvalitetsbedömningen av icke-nordiska eftergymnasiala

utbildningar sker sammanhållet och på ett sätt som är

likvärdigt med de bedömningar som görs för motsvarande

utbildningar i Sverige. Sakbedömningen bör då göras av en och

samma myndighet. Högskoleverkets ställning som kompetenscentrum

både nationellt och internationellt gör det naturligt att till

verket samla de beslutsbefogenheter som avser

kvalitetsbedömning av utbildningar.

Utskottet har inhämtat att sådana övergångsregler planeras

som garanterar de studerande rätt att fullfölja sina

utlandsstudier på de premisser som meddelats av CSN. En

särskild utredare skall överväga hur överföringen av uppgifter

från CSN till Högskoleverket skall genomföras och lägga fram de

förslag som kan föranledas därav. Som framgått ovan har antalet

svenska studenter som läser utomlands ökat kraftigt. Utskottet

har erfarit att prövningen av ifrågavarande utländska

utbildningar periodvis innebär ett mycket omfattande arbete för

CSN. Utskottet utgår från att den kompetens på området som nu

finns hos CSN utnyttjas av den nya myndigheten under ett

uppbyggnadsskede. Det bör ankomma på de båda myndigheterna att

komma överens om formerna för sådant samarbete.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet

motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkandena 2 och

3, 1994/95:Ub49 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:Ub51 och

tillstyrker regeringens förslag beträffande överföring av

uppgifter från CSN till den nya myndigheten.

Regeringen anser det önskvärt att till Högskoleverket samla

centrala myndighetsuppgifter som är till stöd för och främjar

universitets och högskolors internationella kontakter samt

rörlighet och utbyte för studenter, lärare och forskare. Sedan

år 1984 pågår en verksamhet med ekvivalering av utländska

högskoleutbildningar. VHS fungerar också som svensk

kontaktpunkt för vissa utbildningsprogram inom EU. Dessa

uppgifter bör övertas av Högskoleverket. Regeringen föreslår

också att Högskoleverket skall ansvara för informationen till

utlandet om svensk högre utbildning samt ha huvudansvaret för

informationen till svenska studenter om studier i utlandet. För

den senare uppgiften förutsätts Högskoleverket och CSN få ett

gemensamt informationsuppdrag.

I motion 1994/95:Ub620 (c), som väcktes under den allmänna

motionstiden och således innan propositionen lades fram,

föreslås inrättande av ett fristående institut för värdering

av svenska och utländska utbildningar. Det behövs ett

fristående institut som snabbt kan värdera både svenska och

utländska utbildningar, anser motionärerna. Institutet skall

också genom en faktabank kunna ge service åt olika

utbildningsanordnare.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag

att överföra uppgifter när det gäller godkännande av vissa

utländska utbildningar från CSN till Högskoleverket. Av

propositionen framgår att den nya myndighetens uppgift även

kommer att avse vad motionärerna förordar om uppgifter för ett

fristående institut. Enligt utskottet fyller nuvarande

ekvivaleringsverksamhet ett stort behov, främst för invandrare

som kommer till Sverige med en avslutad universitetsutbildning

och som har svårigheter på arbetsmarknaden på grund av att

arbetsgivare inte kan bedöma värdet av den aktuella

utbildningen. Utskottet erinrar om de ovan redovisade uppdragen

till Högskoleverket att svara för information till utlandet om

svensk högre utbildning och för information till svenska

studenter om studier i utlandet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Beträffande uppgifter i övrigt för den nya myndigheten

påtalas i motion 1994/95:Ub49 (fp) yrkande 4 att ekvivalering

av utländska examina bör vara en högt prioriterad uppgift för

det nya högskoleverket så att de problem som ibland uppstått

med långa väntetider kan elimineras. Vidare anförs i motion

1994/95:Sf636 (mp) yrkande 8 att instrumenten för att jämföra

svenska utbildningar med utländska bör vidareutvecklas. Det är

viktigt för att kunna tillvarata invandrarnas utländska

utbildningar. Motionärerna anser det orimligt att invandrare

som har utländsk utbildning ibland tvingas göra om hela

utbildningen. -- Det nya kanslersämbetet bör få i uppdrag att

sammanställa en bruksanvisning för universitets- och

högskoleutbildningar, enligt motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande

19. Ett sådant informationsmaterial skulle kunna användas av

studenter inför studie- och yrkesval och av arbetsmarknaden som

vägledning vid planering av personalbehov.

Utskottet erinrar om vad som ovan anförts om att verksamheten

med ekvivalering av utländska utbildningar fyller ett stort

behov främst för invandrare som kommer till Sverige med en

avslutad universitetsutbildning. Utskottet vill också erinra om

regeringens förslag om aspirantutbildning för arbetslösa

akademiker, i första hand arbetslösa invandrare med akademisk

utbildning, vilket utskottet har tillstyrkt i sitt betänkande

1994/95:UbU15. Utskottet utgick från att utbildningen utformas

flexibelt och med möjligheter att ta till vara deltagarnas

kunskaper och erfarenheter.

Vad gäller information till studenter och arbetsmarknad

kommer, enligt regeringens förslag, dessa uppgifter att ligga

på Högskoleverket. Det blir alltså en uppgift för

Högskoleverket att svara för information om högskolornas

samlade utbildningsutbud till ledning för presumtiva studerande

(prop. s. 25). Vidare föreslår regeringen att det

informationsuppdrag som VHS nu har och som innebär att svara

för allmän information i samhället om högskolan och dess

verksamhet förs över till Högskoleverket.

Med vad som anförts är enligt utskottets mening motionärernas

förslag i huvudsak tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför

motionerna 1994/95:Ub49 yrkande 4, 1994/95:Ub905 yrkande 19 och

1994/95:Sf636 yrkande 8.

7. Genomförande av en ny organisation

Regeringen föreslår riksdagen godkänna att ett statligt

helägt servicebolag med högskolorna som företrädare för

staten bildas enligt senare beslut av regeringen. I en

skrivelse till regeringen har Svenska Akademiska

Rektorskonferensen och Nya Högskolornas Rektorskonvent

hemställt att regeringen medger att serviceuppgifter för

högskolorna avseende samordnad antagning, upphandling, juridisk

service samt service i fråga om ADB och administrativ

utveckling får bedrivas i form av ett statligt helägt

servicebolag (aktiebolag). Regeringen anser att en särskild

utredare bör få i uppdrag att lägga fram de förslag som behövs

för slutligt ställningstagande till det av

rektorsorganisationerna föreslagna servicebolaget.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om statligt

servicebolag.

I avvaktan på att ett statligt servicebolag bildas bör,

enligt regeringens förslag, Verket för högskoleservice vara en

uppdragsmyndighet för medverkan vid antagning av studenter,

upphandling, juridisk rådgivning samt administrativ

utveckling/ADB.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Verket för

högskoleservice ombildas till en uppdragsmyndighet.

Regeringen begär bemyndigande av riksdagen att lägga ned

Verket för högskoleservice så snart en överföring av

verksamheterna till ett servicebolag kan ske.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att

besluta om nedläggning av Verket för högskoleservice.

När det gäller decentralisering och rationalisering av

högre utbildning och forskning förs förslag fram i motion

1994/95:Ub50 (mp) yrkandena 1 och 2. Motionärerna anser att

decentraliseringen bör fullföljas. SUNET (det för högskolor och

universitet gemensamma kommunikationsnätet), pedagogiskt

utvecklingsarbete, fortbildning av lärare etc. bör få handhas

av högskolorna själva eller av för dem gemensamma organ. Det är

viktigt, anför motionärerna, att det nya servicebolaget hålls

öppet för insyn och att styrelsen sammansätts så att även små

högskolors och mindre högskoletäta regioners intressen beaktas.

Enligt motionärerna bör en kommitté för rationalisering av

högre utbildning och forskning i Sverige tillsättas. Kommittén

bör finna bättre former för kanalisering av forskningsmedel,

rationalisering av universitetens tjänstestruktur,

modernisering av fakultetsorganisationen etc.

Utskottet vill understryka att de uppgifter som åvilar

Högskoleverket skall vara sådana som -- utifrån gällande

principer för styrning av högskolesystemet -- är av nationellt

intresse. När det gäller uppgifter som utgör service till

högskolorna påpekar regeringen att möjligheterna till en

rationellare hantering förbättras, om högskolorna själva tar

ett större ansvar för en gemensam serviceorganisation (prop. s.

14). Det är med denna avsikt som verksamheten inom det

planerade servicebolaget kommer att bedrivas.

SUNET är en nationell angelägenhet. Utskottet gör samma

bedömning som regeringen, nämligen att den nuvarande ordningen

med en administrativ funktion vid en central myndighet bör

bibehållas till dess att formerna för en fastare

högskolesamverkan blivit klarlagda i sin helhet. Mot bakgrund

av vad motionärerna anför om kanalisering av forskningsmedel

och modernisering av fakultetsorganisationen vill utskottet

erinra om den nu beslutade översynen av strukturen för

forskningsfinansieringen (dir. 1995:41).

Med det ovan anförda avstyrker utskottet motionen.

Departementstillhörigheten för Sveriges

lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd

uppmärksammas i två motioner. I motionerna 1994/95:Ub610 (m)

yrkande 1 och 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 24 föreslås riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna vad i motionerna

anförts om departementstillhörighet för Sveriges

lantbruksuniversitet (SLU) och Skogs- och jordbrukets

forskningsråd (SJFR). I den förra motionen betonas att det

skulle vara till stor fördel för Lantbruksuniversitetet att

tillhöra Utbildningsdepartementets ansvarsområde; ytterligare

samordning av resurserna vid SLU:s anläggningar och berörda

universitet bör ske. I den senare motionen framförs att Skogs-

och jordbrukets forskningsråd är en viktig faktor för att öka

vårt vetande inom all miljöforskning och att detta kan vara ett

skäl som talar för att det skall ingå i samma departement som

andra forskningsråd.

I utredningen om ett nytt högskoleverk (SOU 1994:153)

påpekades (s. 31 f.) att Lantbruksuniversitetet i dag omfattas

av Kanslersämbetets kvalitetsarbete och av delar av det arbete

som VHS gör på uppdrag av statsmakterna. Lärare vid

universitetet kan få stöd från Rådet för grundläggande

högskoleutbildning. Lantbruksuniversitetet köper tjänster av

VHS på samma sätt som andra högskolor, och vissa av dess beslut

kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan.

Universitetets medelsbehov behandlas i riksdagens

utbildningsutskott. Lantbruksuniversitetets direkta anknytning

till jord- och skogsnäringarna har de senaste åren försvagats,

och det har utvecklats till ett "miljö- och

naturresursuniversitet" med kontaktytor åt åtskilliga håll,

framhöll utredningen.

Utskottet har i sitt betänkande 1994/95:UbU14 om anslag till

Sveriges lantbruksuniversitet anfört att verksamheten vid SLU,

enligt utskottets mening, skulle gagnas av att regeringen

redovisar en samlad syn på den högre utbildningen och

forskningen gemensam för de båda departementen.

Då det ankommer på regeringen att besluta om

regeringskansliets organisation, avstyrker utskottet

motionärernas förslag om uttalande av riksdagen i frågan.

8. Anslag

Regeringen föreslår att riksdagen till Högskoleverket anvisar

ett ramanslag på 240 000 000 kr för budgetåret 1995/96.

I motion 1994/95:Ub46 (kds) yrkandena 5 och 6 föreslås att

riksdagen till Högskoleverket skall anvisa 60 000 000 kr

mindre än vad regeringen föreslagit och i stället anvisa

60 000 000 kr till Rådet för grundläggande

högskoleutbildning för budgetåret 1995/96. Motionärerna har i

samma motion fört fram förslag om att Rådet för grundläggande

högskoleutbildning skall finnas kvar som självständig

myndighet.

Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt regeringens

förslag till en förändrad central myndighetsstruktur på

högskoleområdet, föreslår att riksdagen anvisar det av

regeringen begärda anslagsbeloppet till Högskoleverket och

avstyrker därmed motion 1994/95:Ub46 yrkandena 5 och 6.

Regeringen föreslår att riksdagen till Verket för

högskoleservice, uppdragsverksamhet, anvisar ett anslag på

1 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Regeringen föreslår att riksdagen till Rådet för forskning om

universitet och högskolor anvisar ett reservationsanslag på

12 149 000 kr budgetåret 1995/96.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

9. Lagförslagen

Som en följd av sina förslag om uppgifter för det nyinrättade

Högskoleverket föreslår regeringen vissa ändringar i

högskolelagen (1992:1434), i lagen (1993:792) om tillstånd att

utfärda vissa examina samt i skollagen (1985:1100).

Enligt nuvarande lydelse i högskolelagen föreskriver

regeringen vilka examina som får avläggas vid högskolorna. I

examensordningen, som är en bilaga till högskoleförordningen,

anges vilka examina som högskolorna får utfärda. För varje

examen anges vilka krav som skall uppfyllas för respektive

examen samt vilka högskolor som har rätt att utfärda respektive

examen. Om universitet och högskolor vill införa ytterligare

examina får de göra en framställning till regeringen.

Regeringen beslutar efter att ha hört Kanslersämbetet, som

prövar de kvalitetsmässiga förutsättningarna. Regeringen tar

även hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna samt det

nationella behovet av en utökad examensrätt.

Regeringen föreslår att ärenden om tillämpningen av

examensordningen, dvs. om rätt för en offentlig högskola att

utfärda en viss examen, skall avgöras av Högskoleverket i

anslutning till dess ansvar för utvärdering och

kvalitetsbedömning i allmänhet. I de fall en utvidgad

examensrätt har resursmässiga konsekvenser eller på annat sätt

påverkar de av regeringen fastställda utbildningsuppdragen

skall högskolan anmäla frågan hos regeringen inom ramen för

budgetprocessen. Högskolan bör i god tid dessförinnan

underställa Högskoleverket frågan för den kvalitetsmässiga

prövningen. Beslut om återkallelse av examensrätt kan bli

aktuellt som ett resultat av uppföljnings- och

utvärderingsverksamheten. Beslut skall då fattas av

Högskoleverket.

Regeringen anför vidare att beslut om vilka examina som får

avläggas vid Sveriges lantbruksuniversitet även i

fortsättningen skall fattas av regeringen. Beslut om att föra

in nya examina i examensordningen bör också som hittills fattas

av regeringen.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna ändringen

i 1 kap. 11 § högskolelagen innebärande att Högskoleverket

beslutar om vid vilka högskolor -- utom såvitt avser SLU --

examina får avläggas.

Prövning av enskilda utbildningsanordnares rätt att utfärda

examen skall även fortsättningsvis underställas regeringen i

enlighet med lagen om tillstånd att utfärda vissa examina.

Beslut i dessa ärenden får nämligen ekonomiska konsekvenser som

avser studenternas rätt till studiemedel. Den beredning som nu

utförs av Kanslersämbetet bör enligt regeringens förslag föras

över till Högskoleverket. Detta fordrar ändringar i 6 och 7 §§

i nämnda lag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Som ovan nämnts föreslår regeringen att Högskoleverket skall

svara för verksamheten med ekvivalering av utländska

högskoleutbildningar. Enligt skollagen är VHS den myndighet som

värderar utländska lärares kompetens. Ett överförande av denna

uppgift till Högskoleverket kräver ändringar i 2 kap. 4 och 4 a

§§ skollagen. I övrigt föreslås ett par ändringar av

redaktionell art.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring av

skollagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub47 yrkandena 1 och 2,

res. 1 (m)

2. beträffande inrättande av en ny myndighet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del

och med avslag på motionerna 1994/95:Ub607 och 1994/95:Ub624

yrkande 27 godkänner att ett högskoleverk inrättas den 1 juli

1995,

3. beträffande den nya myndighetens ställning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub46 yrkande 1,

4. beträffande Rådet för grundläggande högskoleutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del

och med avslag på motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 4,

1994/95:Ub47 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkande 1, 1994/95:Ub49

yrkande 1, 1994/95:Ub624 yrkande 7 och 1994/95:Ub696 yrkande 10

godkänner att Rådet för grundläggande högskoleutbildning läggs

ned med utgången av juni 1995,

res. 2 (m, c, fp, kds)

5. beträffande Kanslersämbetet och dess verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:46 yrkande 2 godkänner att

Kanslersämbetet läggs ned med utgången av juni 1995,

res. 3 (kds)

6. beträffande överföring av uppgifter från Centrala

studiestödsnämnden till den nya myndigheten

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub46 yrkande

3, 1994/95:Ub 48 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub49 yrkandena 2

och 3 samt 1994/95:Ub51 godkänner vad regeringen har anfört,

res. 4 (c, fp, kds)

7. beträffande institut för värdering av svenska och

utländska utbildningar

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub620,

8. beträffande uppgifter i övrigt för den nya myndigheten

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub49 yrkande

4, 1994/95:Ub905 yrkande 19 och 1994/95:Sf636 yrkande 8

godkänner vad regeringen har anfört,

9. beträffande servicebolag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

att ett statligt helägt servicebolag med högskolorna som

företrädare för staten bildas enligt senare beslut av

regeringen,

10. beträffande uppdragsmyndighet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

att Verket för högskoleservice ombildas till en

uppdragsmyndighet,

11. beträffande bemyndigande

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar

regeringen att besluta om nedläggning av Verket för

högskoleservice,

12. beträffande decentralisering och rationalisering av

högre utbildning och forskning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub50,

res. 5 (mp)

13. beträffande departementstillhörighet för Sveriges

lantbruksuniversitet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub610 yrkande 1 och

1994/95:Ub624 yrkande 24,

res. 6 (m, fp) - motiv.

14. beträffande anslagsbeloppet under Högskoleverket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:Ub46 yrkandena 5 och 6 till

Högskoleverket för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 240 000 000 kr,

res. 7 (m, c, fp, kds) - villk. 2

15. beträffande anslagsbeloppet under Verket för

högskoleservice, uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Verket för högskoleservice, uppdragsverksamhet för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag

på 1 000 kr,

16. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för forskning

om universitet och högskolor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Rådet för forskning om universitet och högskolor för

budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 12 149 000 kr,

17. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag dels

antar förslaget till lag om ändring i högskolelagen

(1992:1434), dels antar förslaget till lag om ändring i

lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina,

dels antar förslaget till lag om ändring i skollagen

(1985:1100).

Stockholm den 11 maj 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:

Jan Björkman (s),

Beatrice Ask (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Berit Löfstedt (s),

Rune Rydén (m),

Ingegerd Wärnersson (s),

Andreas Carlgren (c),

Agneta Lundberg (s),

Ulf Melin (m),

Torgny Danielsson (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Tomas Eneroth (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp),

Inger Davidson (kds),

Majléne Westerlund Panke (s) och

Conny Sandholm (fp).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Utskottet som" och slutar med "berörda delar" bort

ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker regeringens förslag till ett nytt

centralt högskoleverk. Ett sådant står inte i överensstämmelse

med den fortsatta frigörelse av universitet och högskolor som

enligt utskottets mening bör vara vägledande för

myndighetsorganisationen inom universitets- och

högskoleområdet.

I stället bör regeringen återkomma med ett nytt förslag. I

detta bör Kanslersämbetet med sin fokusering på kvalitetsfrågor

svara för statens huvudåtagande på myndighetsområdet. Ämbetet

skall svara för en kontinuerlig uppföljning och

kvalitetsvärdering av universitetens och högskolornas

utbildningsutbud. Alla andra myndighetsuppgifter bör

universiteten och högskolorna individuellt eller tillsammans ha

ansvaret för. VHS kan gradvis avvecklas.

Någon ändring beträffande Rådet för grundläggande utbildning

bör enligt utskottet inte heller komma i fråga.

Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen bör avslå

propositionen. Riksdagen bör därjämte som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet har anfört om ett nytt

förslag till myndighetsorganisation på högskoleområdet.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att

riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub47 yrkandena 1 och 2

samt med avslag på propositionen dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört om ett nytt

förslag till myndighetsorganisation på högskoleområdet, dels

anvisar ett reservationsanslag på 40 212 000 kr till

Kanslersämbetet, ett ramanslag på 111 247 000 kr till Verket

för högskoleservice, ett ramanslag på 4 956 000 kr till

Överklagandenämnden för högskolan, ett reservationsanslag på

64 730 000 kr till Rådet för grundläggande

högskoleutbildning samt ett reservationsanslag på

12 149 000 kr till Rådet för forskning om universitet och

högskolor.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub47 yrkandena 1

och 2 samt med avslag på propositionen dels som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om förslag

till ny myndighetsorganisation på högskoleområdet, dels

till Kanslersämbetet för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 40 212 000 kr,

dels till Verket för högskoleservice för budgetåret

1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

111 247 000 kr, dels till Överklagandenämnden för

högskolan för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 4 956 000 kr, dels till Rådet

för grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

64 730 000 kr, dels till Rådet för forskning om

universitet och högskolor för budgetåret 1995/96 under

åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

12 149 000 kr,

2. Rådet för grundläggande högskoleutbildning (mom. 4)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)

och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "Utskottet delar" och på s. 10 slutar med "yrkande

10 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning om vikten av att främja den

grundläggande utbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse

som motionärerna framför. Rådet för grundläggande

högskoleutbildning har utvecklat och förnyat det pedagogiska

arbetet inom högskolan. Det har stimulerat den pedagogiska

förnyelsen och medverkat till att höja grundutbildningens

status bl.a. genom att duktiga lärare genom rådet kan attrahera

resurser till institutionerna. Det är därför viktigt, anser

utskottet, att den självständiga verksamhet som rådet bedriver

kan behållas. Den grundläggande högskoleutbildningen bör ha ett

självständigt forskningsråd för utveckling av pedagogik och

metodik. Rådet bidrar till att ge undervisningen samma

erkännande som forskningen får genom forskningsråden. Rådet bör

därför få fortsätta sin verksamhet och särskilda medel bör

anslås.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 4,

1994/95:Ub47 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkande 1, 1994/95:Ub49

yrkande 1, 1994/95:Ub624 yrkande 7 och 1994/95:Ub696 yrkande 10

och med avslag på regeringens förslag i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om

Rådet för grundläggande högskoleutbildning.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande Rådet för grundläggande högskoleutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub46 yrkande

4, 1994/95:Ub47 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkande 1, 1994/95:Ub49

yrkande 1, 1994/95:Ub624 yrkande 7 och 1994/95:Ub696 yrkande 10

och med avslag på regeringens förslag i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Kanslersämbetet och dess verksamhet (mom. 5)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet har" och slutar med "ned Kanslersämbetet"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående haft anledning att peka på

behovet av resurser på nationell nivå för bl.a.

kvalitetsutveckling, rättssäkerhet och tillsyn. Utskottet

fäster stort avseende vid att de verksamhetsformer som

utvecklats inom Kanslersämbetet får sin fortsättning i den nya

myndighetsorganisationen. Den verksamhet som Kanslersämbetet

bedriver är främst en utvärderings- och utvecklingsverksamhet,

som ställer andra krav på arbetssätt, organisation och

personella resurser än verksamhet vid en traditionell

myndighet. Arbetet har i huvudsak bedrivits i program och

projekt med kvalificerade medarbetare från universitet,

högskolor och externa miljöer engagerade i en

nätverksorganisation. Denna verksamhetsform bör rymmas och

utvecklas vidare inom det nya Högskoleverket.

Utskottet föreslår att riksdagen dels godkänner att

Kanslersämbetet läggs ned, dels med bifall till motion

1994/95:Ub46 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört om att det nuvarande Kanslersämbetets verksamhet skall

få fortsätta under i huvudsak bibehållna verksamhetsformer inom

den nya myndigheten.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande Kanslersämbetet och dess verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub46 yrkande 2

och med anledning av regeringens förslag dels godkänner att

Kanslersämbetet läggs ned med utgången av juni 1995, dels

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört om den nuvarande verksamheten vid Kanslersämbetet,

4. Överföring av uppgifter från Centrala studiestödsnämnden

till den nya myndigheten (mom. 6)

Andreas Carlgren (c), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm

(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet anser" och på s. 12 slutar med "nya

myndigheten" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kvalitetsbedömningen av utländska

utbildningar i samband med beviljande av studiemedel skall

ligga kvar på CSN. Som framgått ovan har antalet svenska

studenter som läser utomlands ökat kraftigt under senare år.

Utskottet har erfarit att prövningen av dessa utländska

utbildningar periodvis innebär ett mycket omfattande arbete och

att CSN byggt upp en bred kompetens på området.

Enligt utskottets bedömning kan regeringens förslag komma att

begränsa möjligheterna för svenska studenter att få studiemedel

för utlandsstudier. Det är inte nödvändigt att utländsk

utbildning alltid skall kunna ekvivaleras med svensk

utbildning. Tvärtom anser utskottet det vara angeläget att

främja internationaliseringsprocessen genom att underlätta

svenska studenters möjligheter till utlandsstudier.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall

till motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkandena

2 och 3, 1994/95:Ub49 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:Ub51 och

med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört om bibehållna uppgifter för

Centrala studiestödsnämnden.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande överföring av uppgifter från Centrala

studiestödsnämnden till den nya myndigheten

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub46 yrkande

3, 1994/95:Ub48 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub49 yrkandena 2 och

3 samt 1994/95:Ub51 och med avslag på regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

5. Decentralisering och rationalisering av högre utbildning

och forskning (mom. 12)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet motionen"

bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag till myndighetsorganisation innebär

ytterligare ett steg i riktning mot decentraliserat ansvar för

högre utbildning och forskning vid universitet och högskolor.

Utskottet anser att decentraliseringen bör föras vidare genom

att flera angelägenheter handhas av högskolorna själva eller av

för dem gemensamma organ. Exempel på sådana funktioner är SUNET

(det för universitet och högskolor gemensamma

kommunikationsnätet), pedagogiskt utvecklingsarbete,

fortbildning av lärare etc. Utskottet föreslår att en kommitté

tillsätts som får i uppdrag att utarbeta förslag till en

effektivisering av högre utbildning och forskning. Kommittén

bör finna bättre former för kanalisering av forskningsmedel,

rationalisering av universitetens tjänstestruktur,

modernisering av fakultetsorganisationen, mer ändamålsenliga

placeringar av olika yrkesutbildningar etc. Kommittén skall ha

den dubbla funktionen att dels stimulera och underlätta för

universitet och högskolor i deras rationaliseringsarbete, dels

arbeta fram underlag för de beslut som kan krävas från regering

och riksdag för att bistå universiteten och högskolorna i deras

strävan.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1994/95:Ub50 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört om decentralisering och rationalisering av

högre utbildning och forskning.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande decentralisering och rationalisering av

högre utbildning och forskning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub50 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Departementstillhörighet för Sveriges lantbruksuniversitet

m.m. (mom. 13, motiveringen)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser att den

del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Då det" och

slutar med "i frågan" bort ha följande lydelse:

Med det anförda och med instämmande i vad som har anförts i

frågan av motionärerna anser utskottet att övervägande skäl

talar för att Sveriges lantbruksuniversitet och Skogs- och

jordbrukets forskningsråd skall tillhöra

Utbildningsdepartementets ansvarsområde. Då det ankommer på

regeringen att organisera regeringskansliet föreslår utskottet

emellertid inget uttalande av riksdagen i frågan, varför

motionerna bör avslås.

7. Anslagsbeloppet under Högskoleverket (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)

och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkandena 5 och 6"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag

till nedläggning av Rådet för grundläggande högskoleutbildning.

Som en följd av detta bör riksdagen anvisa 60 miljoner kronor

till Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budgetåret

1995/96 och göra en motsvarande neddragning av anslaget till

Högskoleverket. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall

till motion 1994/95:Ub46 yrkandena 5 och 6 och med avslag på

regeringens förslag till Rådet för grundläggande

högskoleutbildning anvisar 60 miljoner kronor och till

Högskoleverket anvisar 180 miljoner kronor.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande anslagsbeloppet under Högskoleverket

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub46 yrkandena 5

och 6 och med avslag på regeringens förslag dels till

Högskoleverket för budgetåret 1995/96 under åttonde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 180 000 000 kr,

dels till Rådet för grundläggande högskoleutbildning

för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 60 000 000 kr,

Regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Bilaga 1

Regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda

vissa examina

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga 3