Bet. 1994/95:UbU18

Utbildningsutskottets betänkande

1994/95:UBU18

Jämställdhet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1994/95

UbU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag och

bedömningar i propositionen om jämställdhet mellan kvinnor och

män inom utbildningsområdet, jämte motioner.

Utskottet betonar att skolan har ett ansvar för att aktivt

och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter

och för att motverka traditionella könsmönster. Detta ansvar är

så viktigt att det tydligare än i dag bör framgå av skollagen.

Utskottet tillstyrker därför att i lagen föreskrivs att den som

verkar inom skolan särskilt skall främja jämställdhet mellan

könen. Utskottet delar regeringens bedömning att jämställdhet

bör lyftas fram som en pedagogisk fråga i skolan.

På högskolans område föreslår utskottet att riksdagen skall

anvisa den resursförstärkning på 37,5 miljoner kronor som

regeringen begärt för inrättande av nya professurer och

forskarassistenttjänster. Vid engångssatsningen på ca 30 nya

professurer bör, i syfte att öka antalet kvinnliga professorer,

s.k. positiv särbehandling kunna tillämpas till förmån för

underrepresenterat kön, dvs. för kvinnor. Utskottet

understryker att detta inte innebär att personer utan

tillräcklig kompetens skall kunna tillsättas på grund av att de

tillhör ett visst kön.

Utskottet delar regeringens bedömning att mål för rekrytering

av professorer bör införas för att på sikt nå en jämnare

könsfördelning. Sådana rekryteringsmål avseende

könsfördelningen bör enligt utskottet ställas upp också för

andra tjänster som lärare och forskare inom högskolan än

professorer. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett

tillkännagivande till regeringen om detta.

Vidare anser utskottet att riksdagen hos regeringen bör

begära en översyn av meritvärderingen vid tillsättning av

forskartjänster med särskilt beaktande av kvinnors villkor.

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömningar i övrigt,

bl.a. vad gäller doktorandtjänster för kvinnor, post-doktorala

stipendier för kvinnliga forskare, kvinno- och

jämställdhetsforskning och skydd mot sexuella trakasserier.

Till betänkandet har fogats 24 reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:164 Jämställdhet mellan

kvinnor och män inom utbildningsområdet föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen under åttonde huvudtitelns

reservationsanslag Övriga utgifter inom forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 37,5 miljoner

kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen (prop.

1994/95:100, bil. 9 s. 260).

Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta

betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1994/95:164

1994/95:Ub38 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen beslutar om ändring i skollagen i enlighet med vad i

motionen anförts.

1994/95:Ub39 av Conny Sandholm m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en IT-satsning i skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om IT som kunskapsområde på

lärarutbildningarna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarutbildningarnas forskning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om målbeskrivningen i

högskoleförordningens examensordning för lärarexamina,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om FRN och forskningsrådens ansvar för

och utbildning i jämställdhetsfrågor,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om en

resursförstärkning med 14,4 miljoner kronor för kvinnliga

professorstjänster och i stället omfördelar dem genom att

a) avsätta ytterligare 10,4 miljoner kronor för att i

enlighet med motionen skapa förutsättningar för nya professurer

och/eller forskartjänster inom kvinno- och

jämställdhetsforskning,

b) tilldela FRN ytterligare 3 miljoner kronor för att

utveckla och stödja genusforskningen samt

c) tilldela Fora/centra för kvinnliga forskare ytterligare 1

miljon kronor,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en studie av hur kvinnors och mäns

forskningsansökningar bedöms av prioriteringskommittéerna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om genusperspektivet i ansökningar om

medel för forskning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Fora/centra för kvinnliga forskare,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att beslutet att omvandla

utbildningsbidragen till doktorandtjänster skall fullföljas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare 39 miljoner kronor genom

en omfördelning inom anslagen för utbildning för att inrätta

totalt 300 nya doktorandtjänster,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att studiefinansieringstiden för

forskarstudier borde göras mer flexibel när familjesituationen

så kräver,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fördelningen av medel för kvinnliga

doktorandtjänster,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det resultatrelaterade

forskningsanslaget bör införas som tidigare planerat,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskarstipendierna för kvinnor,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rekryteringsmål för alla

anställningskategorier inom den akademiska världen,

17. att riksdagen avvisar förslaget om 30 professorstjänster

för kvinnor,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nominering till forskningsråden.

1994/95:Ub40 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om praktisk arbetslivsorientering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om studie- och yrkesvägledning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om invandrarkvinnor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskning och forskarutbildning inom

undervisnings- och vårdsektorn,

5. att riksdagen hos regeringen begär en konsekvensanalys i

enlighet med vad i motionen anförts om doktorandtjänster,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om positiv

särbehandling vid tillsättning av professurer,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder

för inrättande av fler kvinnliga professurer i enlighet med vad

i motionen anförts.

1994/95:Ub41 av Christel Anderberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kvotering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om jämställdhet i skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om s.k. positiv resp. negativ

särbehandling,

4. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

professorstillsättningar och tjänstetillsättningsnämndernas

arbetsmetoder i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:Ub42 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om positiv särbehandling.

1994/95:Ub43 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om jämställdhetspolitiken på

utbildningsområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skolstarten skall vara flexibel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att undervisningen i

informationsteknik inom lärarutbildningen och

lärarfortbildningen måste intensifieras omgående,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Skolverket bör få i uppdrag att

stimulera tillkomsten av nya läromedel som uppfyller

läroplanens krav på jämställdhet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att lämplig myndighet bör ges i

uppdrag att starta projekt som syftar till att öka pojkars

intresse att söka till kvinnodominerade yrken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att jämställdhetsplanerna bör omfatta

hela högskolans verksamhet, dvs. både anställda och studenter,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att rekryteringsmål bör ställas upp

för fler tjänstekategorier inom högskolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det är viktigt att båda könen är

representerade bland de sakkunniga i tjänsteförslagsnämnderna,

9. att riksdagen avslår regeringens modell för särbehandling

vid professorstillsättning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att de postdoktorala stipendierna för

kvinnliga forskare bör omvandlas till anställning för att

berättiga till social trygghet.

1994/95:Ub44 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om krav på tillsyn och uppföljning av de

skyldigheter i jämställdhetsarbetet som den föreslagna

ändringen i skollagen medför,

2. att riksdagen avslår regeringens begäran om 37,5 miljoner

kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen,

3. att riksdagen beslutar anslå 187,5 miljoner kronor för

slutförande av övergången från utbildningsbidrag till

doktorandtjänster samt inrättande av ytterligare

doktorandtjänster,

4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av

tjänstestrukturen vid universitet och högskolor i syfte att få

en förändring som ökar rörligheten inom den högre utbildningen

och forskningen enligt de riktlinjer som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för ökad

jämställdhet vad gäller studerandes tillgång till handledning i

grundutbildning och forskarutbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ändring av meritvärderingen vid

tillsättning av tjänster så att kvinnor ej missgynnas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökade möjligheter för unga forskare

att få forskningsbidrag,

8. att riksdagen beslutar att en särskild

jämställdhetsansvarig alltid skall delta i

tjänstetillsättningsberedningen i samband med tillsättningen av

tjänster vid universitet och högskolor,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om positiv särbehandling av kvinnor vid

tillsättning av tjänster vid universitet och högskolor,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om speciella tillvägagångssätt vid

inrättande och tillsättning av nya professurer med anledning av

den sneda könsfördelningen bland nuvarande professorer.

1994/95:Ub45 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om genusforskning och det biologiska

perspektivet inom forskningen på skolans område,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om jämställdhet i skolan som en

förutsättning och en grund för att planera skolans hela

verksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarrekrytering,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om översyn av lärarutbildningarna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kompetens och fortbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om val av sakkunniga och tillsättande av

tjänsteförslagsnämnder,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om positiv

särbehandling,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökad andel kvinnliga forskare och

professurer inom vissa områden,

9. att riksdagen avslår regeringens förlag att öronmärka

pengar för postdoktorala stipendier för kvinnliga forskare i

enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kvinnliga doktorandtjänster,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag om mål för

rekrytering av professorer och anslagsberäkning i enlighet med

vad som i motionen anförts,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förutsättning för kvinnor att göra

akademisk karriär,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sexuella trakasserier,

14. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen

avslår regeringens förslag om att i högskoleförordningen införa

en bestämmelse mot sexuella trakasserier,

15. att riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare

anslag utöver budgetpropositionen under åttonde huvudtitelns

reservationsanslag Övriga utgifter inom forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1995/96 med 37,5 miljoner

kronor i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden 1995

1994/95:Ub348 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betydelsen av ökad jämställdhet i

förskola och skola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om jämställdhet som eget kunskapsområde

i lärarutbildningarna.

1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder för att öka jämställdheten i

skolan.

1994/95:Ub377 av Marianne Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om teknikundervisning på alla nivåer i

skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att teknik skall ingå i all

lärarutbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Skolverkets ansvar vad gäller skolans

attityd till flickor och teknik,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur

Teknikstugemodellen skall få en större spridning för att

stimulera flickors intresse för teknik.

1994/95:Ub601 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om främjande av ökad jämställdhet inom

högskolan.

1994/95:Ub603 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om könskvotering till lärarutbildning.

1994/95:Ub622 av Barbro Westerholm och Margitta Edgren (fp)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utnämning av kvinnliga professorer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om representation av såväl män som

kvinnor i sakkunniggrupper,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om minst 40 % av vardera könet i

universitets och högskolors tjänsteförslagsnämnder.

1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att minst 40 % av vardera könet skall

vara representerat i högskolans interna beslutsorgan,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder

för att främja jämställdheten inom högskolan.

1994/95:Ub635 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp,

kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utredning av

genusforskning vid Linköpings universitets temainstitution.

1994/95:Ub651 av Lisbeth Staaf-Igelström och Kristina

Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om tillskapande av

ett kvinnoforskningsinstitut och att detta lokaliseras till

Karlstad.

1994/95:Ub654 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om "Big science" for "Big boys",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om helhetsanalyser med större hänsyn

till teknikens skadeverkningar, människans begränsningar när

det gäller att hantera tekniken och till mäns och kvinnors

behov av mjuka dimensioner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om konsekvenserna av ett alltför

ensidigt synsätt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ofri forskning i samverkan med

näringsliv,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hur projektansökningar avslås med

hänvisning till brist på vetenskaplig grund, utifrån den

definition av vetenskap man valt att använda,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om politikernas sak att göra den

övergripande avvägningen också vad gäller de etiska eller

"mjuka" problem som behöver lösas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om feministiskt perspektiv,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett nytänkande inom utbildnings- och

forskarvärlden,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om konflikt mellan den tertiära och den

primära kvaliteten,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att solidariteten med kommande

generationer och naturens värden skall väga tungt vid

anslagsgivning till forskning.

1994/95:Ub655 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett kvinnouniversitet i Sverige,

2. att riksdagen beslutar att från Civil-, Arbetsmarknads-

och Utbildningsdepartementen överföra minst en miljon kronor

till en kvinnofond i enlighet med vad i motionen anförts.

1994/95:Ub678 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med

nuvarande underrepresentation av kvinnor i högre utbildning och

forskning.

1994/95:Ub684 av Inger Lundberg och Kristina Svensson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av en arbetsgrupp om

universitetens sociala organisation m.m.

1994/95:Ub692 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att alla forskaranslag måste

inbegripa minst 40 % av vardera könet för att få statliga

anslag beviljade,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att läkarutbildningen och alla

vårdutbildningar åläggs att ha ett könsperspektiv i

undervisningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att en grupp bör tillsättas med

uppdrag att se över de forskningsanslag som ges och se om de

tillvaratar könsperspektivet enligt ovan.

1994/95:Ub695 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning som föreskriver att universitetens och

högskolornas jämställdhetsplaner skall omfatta hela

verksamheten, det vill säga även studenterna,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

lagstiftning till skydd för studenter mot sexuella

trakasserier.

1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att pröva frågan om att könskvotera

platserna vid antagning till forskarutbildningen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts under avsnittet jämställdhet.

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av tydliga direktiv till

universitet och högskolor att vidta åtgärder för att åstadkomma

likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och män, med

speciell uppmärksamhet på skillnader i förutsättningar för

meritering till forskarutbildning,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av finansiering av yngre

forskares vetenskapliga verksamhet,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att erbjuda

likvärdiga villkor för kvinnor och män i forskarutbildning vid

universitet och högskolor.

1994/95:A802 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om jämställdhetsinsatser vid högskolor

och universitet,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kunskapen om jämställdhet måste

integreras i lärarutbildning och fortbildning för lärare.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om flickor och teknik,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om högre utbildning och kvinnoforskning,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppföljning av medel till

sektorsövergripande forskning.

1994/95:A812 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att i 11 kap. högskoleförordningen bör inbegripas sexuella

trakasserier såsom störande beteende.

1994/95:A816 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de krav som måste ställas på ett

modernt jämställdhetsarbete i skolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att stimulera flickor att

arbeta med informationsteknologi,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om jämställdhet i skolan som en

pedagogisk fråga,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vidgad försöksverksamhet med enkönade

klasser.

1994/95:A820 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att lärare och lärarkandidater måste

få fortbildning/utbildning om skillnaden mellan pojkars och

flickors agerande i undervisningssituationen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att olika metoder bör utarbetas och

projekt startas för att främja pojkars och flickors möjlighet

att utvecklas på lika villkor,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att både flickor och pojkar i samma

utsträckning skall få stifta bekantskap med den nya

informationstekniken,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att en jämn könsfördelning bör

eftersträvas vid rekryteringen till lärarutbildningen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att studie- och yrkesorientering bör

inriktas på att varje elev oberoende av kön får stöd att välja

studier eller yrke efter intresse och förmåga.

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition

1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom

utbildningsområdet jämte de motioner som har väckts med

anledning av den samt motioner på området från den allmänna

motionstiden under innevarande riksmöte.

I propositionen redovisar regeringen sina förslag och

bedömningar som rör jämställdhetsfrågor inom skolan, den högre

utbildningen och forskningen. Regeringen anser att utvecklingen

mot jämställdhet mellan kvinnor och män har gått alldeles för

långsamt inom utbildningsområdet. I propositionen föreslås

därför åtgärder för att påskynda utvecklingen på såväl kort som

lång sikt. Regeringen framhåller att ansvaret för att

jämställdhet uppnås ligger hos kommunerna, universiteten och

högskolorna och att åtgärderna sätts in för att förstärka de

jämställdhetsinsatser som görs av dessa. Förslagen innebär att

skollagen ändras och resurser anvisas för bl.a.

doktorandtjänster, forskarassistenttjänster och professurer.

Regeringen framhåller vidare att utbildning hör till de

faktorer som har en avgörande betydelse för livskvalitet och

chanser på arbetsmarknaden. Det är därför en central uppgift

att säkerställa att flickor och pojkar, kvinnor och män, får

utveckla alla sina möjligheter och får en lika kvalificerad

utbildning. Härigenom får båda könen samma utbildningsmässiga

förutsättningar att möta arbetsmarknadens framtida efterfrågan

och att få trygga och välavlönade arbeten.

Den bristande jämställdheten orsakar kvalitets- och

kunskapsförluster i verksamheten vid universitet och högskolor.

Regeringen pekar på att viktiga perspektiv i undervisning och

forskning på grund av kvinnornas underrepresentation på många

områden får för liten uppmärksamhet och de slutsatser som dras

av forskningsresultat blir alltför snäva. Regeringen framhåller

också att jämställdhet mellan könen även är en demokratifråga

och en maktfråga. Det är pojkarna som dominerar i skolans

klassrum och det är männen som har de högsta, mest

inflytelserika och mest välavlönade posterna.

Regeringen har haft följande rapporter som underlag för sina

ställningstaganden och förslag.

-- Rapporten Vi är alla olika (Ds 1994:98) från

arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan. Rapporten har

remissbehandlats.

-- Kartläggning och utvärdering av jämställdhetsprojekt vid

universitet och högskolor (Ds 1994:130).

-- Rapport med åtgärdsförslag av Arbetsgruppen för

jämställdhet inom högre utbildning och forskning (JÄST-gruppen,

rapporten lämnad i november 1994).

Det offentliga skolväsendet

Ändring i skollagen

Enligt 1 kap. 2 § första stycket skollagen (1985:1100) skall

alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk hemvist

samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till

utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.

Detta innebär att ingen huvudman får utforma sitt skolväsende

så att inte alla barn och ungdomar har lika tillgång till

utbildningen. Principen om lika tillgång till utbildning

kompletteras i andra och tredje styckena i nämnda paragraf med

vissa grundläggande föreskrifter om mål och riktlinjer för

skolan. En av skolans viktiga värdegrunder är aktningen för

varje människas egenvärde. En uttrycklig bestämmelse om detta

finns i tredje stycket, där det föreskrivs att var och en som

verkar inom skolan skall främja bl.a. aktning för varje

människas egenvärde. En motsvarande föreskrift för det

offentliga skolväsendet för vuxna finns i 1 kap. 9 § andra

stycket.

Av läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet och de

frivilliga skolformerna, Lpo 94 och Lpf 94, framgår att skolan

har ett särskilt ansvar för att aktivt och medvetet främja

kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och likaså ansvar

för att motverka traditionella könsmönster. Regeringen anser

att detta ansvar är så viktigt att det, tydligare än vad som är

fallet i dag, bör framgå redan av skollagen. Regeringen

föreslår därför en ändring av skollagen, så att det klart

framgår att ett viktigt mål för skolan skall vara att främja

jämställdhet mellan könen.

Regeringen konstaterar att den särskilda föreskriften i 1

kap. 2 § tredje stycket sista meningen om mobbning är att

betrakta som ett förtydligande av det övergripande målet att

främja varje människas egenvärde. Regeringen föreslår att det i

början av samma mening föreskrivs att den som verkar inom

skolan särskilt skall främja jämställdhet mellan könen. Vidare

föreslår regeringen att ett motsvarande tillägg görs i 1 kap. 9

§ andra stycket när det gäller det offentliga skolväsendet för

vuxna.

I motion 1994/95:Ub38 (v) framhålls att det klart skall

framgå av skollagen att skolan skall främja jämställdhet mellan

könen. Enligt motionärerna kan den föreslagna lydelsen i

skollagen misstolkas. Det måste klart framgå att "försök från

elever att utsätta andra för kränkande behandling", dvs. sista

delen av den mening som föreslås ändrad, inte enbart kopplas

till förhållandet mellan könen, utan gäller alla kränkningar.

Utskottet vill inledningsvis slå fast att på skolan läggs ett

stort ansvar för hur vårt framtida samhälle kommer att

utformas. Den utbildar morgondagens kvinnor och män. En god

förberedelse inför framtiden för flickor och pojkar är att de i

skolan får möjlighet att skaffa sig goda baskunskaper. De måste

tränas till självständighet, utveckla sin kreativa förmåga,

kunna arbeta tillsammans, kunna lära av varandra, analysera och

lösa problem, våga och vilja ta initiativ samt motiveras att

lära mera.

I allt detta har skolan en viktig uppgift i att verka för

jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhet finns

föreskriven som mål i samtliga styrdokument som gäller för

skolan, dvs. i skollagen, i läroplanerna och i kursplanerna.

I skollagens första kapitel (2 §) slås fast att eleverna

skall ha lika tillgång till utbildning -- oberoende av kön.

Läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och

de frivilliga skolformerna (Lpf 94) bygger på skollagen. I

läroplanerna finns den värdegrund formulerad som gäller för

skolan. Ett av de gemensamma värden som skolan skall gestalta

och förmedla är jämställdhet mellan kvinnor och män. Skolans

ansvar för att aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns

lika rätt och möjligheter och för att motverka traditionella

könsmönster är således redan i dag fastslaget i styrdokumenten

för skolan.

Utskottet delar regeringens uppfattning att detta ansvar är

så viktigt att det tydligare än vad som är fallet i dag bör

framgå redan av skollagen. När det gäller utformningen av och

placeringen av en sådan bestämmelse konstaterar utskottet i

likhet med regeringen att den särskilda föreskriften om

mobbning i 1 kap. 2 § tredje stycket resp. 1 kap. 9 § andra

stycket är att betrakta som ett förtydligande av det

övergripande målet att främja varje människas egenvärde. Mot

den bakgrunden bör det, i enlighet med regeringens förslag, i

samma mening föreskrivas att den som verkar inom skolan

särskilt skall främja jämställdhet mellan könen. Utskottet

anser dock att en mindre redaktionell ändring bör göras i den

föreslagna lagtexten med anledning av motionen.

Utskottet föreslår således att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring av skollagen med den ändring som

utskottet har förordat med anledning av motionen (bilaga 2).

I motion 1994/95:Ub44 yrkande 1 (mp) framhålls att det är bra

med den förstärkning som ändringen i skollagen innebär.

Motionärerna anser dock att frågan om tillsynen av skolans

jämställdhetsarbete borde ha tagits upp i propositionen. Hur

skolorna uppfyller den nya bestämmelsens krav på

jämställdhetsarbetet bör särskilt uppmärksammas i

tillsynsarbetet. Vidare bör det ställas krav på en samlad

utvärdering av kommunernas jämställdhetsarbete. Tydliga

anvisningar bör tas fram för en rullande uppföljning av hur

kommunernas jämställdhetsarbete framskrider.

Utskottet erinrar om att Statens skolverk enligt sin

instruktion bl.a. skall följa upp, utvärdera och ha tillsyn

över skolan. Uppföljning, utvärdering och tillsyn utgör därvid

olika delar av den statliga kontrollen av skolan.

Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat frågor

om tillsynen av skolan. I utskottets betänkande 1994/95:UbU1

behandlades Riksdagens revisorers förslag om tillsyn av skolan.

Utskottet tillstyrkte därvid revisorernas förslag om utökad och

mer aktiv tillsyn av skolan. Även i sitt betänkande

1994/95:UbU10 har utskottet behandlat Skolverkets roll som

tillsynsmyndighet och därvid bl.a. konstaterat att regeringen i

regleringsbrev för budgetåret 1994/95 lagt fast att Skolverket

skall prioritera insatser för utökad tillsyn. I det först

nämnda betänkandet har utskottet bl.a. betonat tillsynen från

Skolverkets sida i frågor som rör hur skolhuvudmannen tar

ansvar för sin egenkontroll av skolverksamheten. Utskottet

noterade också att Skolverket under verksamhetsåret 1994/95

avser att genomföra ett projekt om tillsyn av kommunernas

egenkontroll. Syftet med detta projekt är att dels utveckla

metoder för tillsyn av kommunerna vad gäller deras skyldigheter

inom målutveckling, planering, uppföljning, utvärdering och

egentillsyn dels genomföra tillsyn över egenkontrollen i ett

antal kommuner. Inom projektets ram skall vidare utarbetas ett

stödmaterial som skall kunna användas för verkets fortsatta

tillsyn av kommunernas egenkontroll samt ett externt

informationsmaterial. Det är kommunen själv som beslutar om hur

den egna uppföljningen, utvärderingen och tillsynen skall

organiseras.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett nationellt mål för

skolan. I alla kommuner skall det finnas en av

kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens

skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall

särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser att vidta för

att uppnå de nationella målen. Kommunaliseringen av skolan

innebär att regering och riksdag inte längre detaljstyr

verksamheten. Däremot har statsmakterna möjlighet att följa upp

vilka resultat som nåtts, exempelvis beträffande jämställdhet.

Som utskottet inledningsvis påpekat åligger det Skolverket att

utöva den statliga kontrollen av verksamheten i skolan, dvs.

även skolornas jämställdhetsarbete. Med hänvisning till vad

utskottet har anfört finner utskottet inte att ett särskilt

uttalande i frågan är påkallat med anledning av motionen,

varför yrkandet avstyrks.

Jämställdhet som en pedagogisk fråga

Regeringen anser att jämställdhet mellan könen bör lyftas

fram som en pedagogisk fråga, som förutsätter grundläggande

kunskaper om rådande könsmönster. Ett sådant synsätt måste få

konsekvenser för en rad områden: lärarutbildning och

lärarfortbildning, forsknings- och utvecklingsarbete,

uppföljning och utvärdering, men framför allt för det dagliga

arbetet i skolan, framhåller regeringen. Rektor bör som

pedagogisk ledare i skolan ges ett särskilt ansvar för att

undervisningen planeras och läggs upp på ett sådant sätt att

eleverna oavsett kön får likvärdiga möjligheter till utveckling

och lärande.

I motion 1994/95:A816 (m) yrkandena 4 och 6 framhålls att

skolan inte skall förneka eller utplåna de könsskillnader som

kan finnas mellan flickor och pojkar vid olika åldrar, utan i

stället ta hänsyn till dem för att därigenom ge varje individ

möjlighet att utveckla sin fulla potential. I stället för att

se olikheter mellan flickor och pojkar som ett problem bör man

se olikheterna som en resurs. Jämställdhetsarbetet måste

grundas på kunskap och bli en pedagogisk fråga snarare än en

moral- eller attitydfråga, framhåller motionärerna. Enligt

motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 2 är kunskap om jämställdhet i

skolan en betydelsefull förutsättning och en grund för att

planera skolans hela verksamhet. Enligt motion 1994/95:Ub348

(fp) yrkande 1 krävs ett aktivt och målmedvetet arbete i

förskolan och skolan för att förändra attityder och

värderingar. Där läggs grunden till hur barnen, när de blir

vuxna, ser på likheter och skillnader mellan könen. I motion

1994/95:Ub43 (kds) yrkande 1 (delvis) framhålls att

utbildningsväsendet har en viktig uppgift i arbetet att skapa

ett jämställt samhälle. Skola och utbildning spelar en

avgörande roll för spridandet av kunskaper om hur ett samhälle

kan förändras. Enligt motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 7 är

medvetenheten om hur situationen ser ut och hur den aktivt kan

påverkas en viktig uppgift bl.a. i skolplaner och i

jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna.

Utskottet vill inledningsvis notera att flera av motionerna

har väckts innan propositionen lades fram för riksdagen. I

likhet med flera motionärer vill utskottet understryka att

utbildningsväsendet har en mycket viktig uppgift i att skapa

ett jämställt samhälle. Utskottet delar också motionärernas

uppfattning att det krävs ett aktivt och målmedvetet arbete i

förskolan och skolan för att förändra attityder och

värderingar.

Utskottet delar såväl regeringens uppfattning (prop. s. 12)

som den uppfattning som uttryckts i flera motioner, nämligen

att jämställdhet i skolan bör innebära att skolan skall ge

flickor och pojkar likvärdiga villkor och förutsättningar att

upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential. Detta

förutsätter kunskaper om rådande könsmönster och om

könstillhörighetens betydelse för lärandet.

Utskottet vill peka på vikten av att flickor och pojkar i

undervisningen ges utrymme att utveckla sina individuella

förutsättningar utan att begränsas av könstillhörighet. Flickor

och pojkar utgör inte några enhetliga grupper. Det finns stora

skillnader mellan individer av olika kön. Olikheterna mellan

könen bör ses som en resurs i undervisningen. Alla sidor av

flickors och pojkars personlighet måste få utvecklas utan

begränsningar av vad som av tradition anses som kvinnliga och

manliga egenskaper och domäner. Undervisningen i skolan måste

alltid utgå från elevernas egna förutsättningar och

erfarenheter, men den skall också kunna tillföra det som

flickor respektive pojkar specifikt behöver och den skall

kompensera för eventuella brister.

Utskottet delar regeringens bedömning att jämställdhet bör

lyftas fram som en pedagogisk fråga. Det är rektor och lärare

som i samarbete med eleverna skall ge skolarbetet struktur och

innehåll. Ansvaret för att utveckla och förbättra

undervisningen ligger på de enskilda skolorna.

Med vad utskottet nu har anfört och med vad regeringen anför

under avsnittet om jämställdhet som en pedagogisk fråga är

enligt utskottets mening syftet med motionsyrkandena

tillgodosett. Utskottet avstyrker därför motionerna

1994/95:Ub43 yrkande 1 (delvis), 1994/95:Ub45 yrkande 2,

1994/95:Ub348 yrkande 1, 1994/95:Ub368 yrkande 7 och

1994/95:A816 yrkandena 4 och 6.

Regeringen berör också frågan om sär- och samundervisning

och pekar på att det förekommer försöksverksamhet med enkönade

grupper och klasser. Regeringen framhåller att det finns en

mycket klar utbildningspolitisk strävan att skolan skall vara

en sammanhållen skola för alla. Mot den bakgrunden är det inte

önskvärt att gå tillbaka till någon form av flick- och

pojkskolor, eller flick- och pojkklasser. Däremot bör

försöksverksamhet med olika former av enkönade grupper i

speciella sammanhang fortsätta, heter det i propositionen.

I två motioner från den allmänna motionstiden -- och således

väckta innan propositionen lades fram -- har frågor tagits upp

om sär- och samundervisning. I motion 1994/95:A816 (m) yrkande

7 framhålls att man bör utnyttja den möjlighet som finns att

bedriva undervisning i enkönade klasser där så är lämpligt.

Enligt motion 1994/95:A820 (kds) yrkande 12 bör det utarbetas

olika metoder och projekt startas för att främja pojkars och

flickors möjlighet att utvecklas på lika villkor. Vissa

undervisningsmoment inom klassens ram bör t.ex. organiseras i

särskilda flick- och pojkgrupper.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte är

önskvärt att gå tillbaka till någon form av flick- och

pojkskolor, eller enkönade klasser. Däremot bör

försöksverksamhet med olika former av enkönade grupper i

speciella sammanhang kunna fortsätta. Sådan försöksverksamhet

kan bidra till att öka kunskaperna om och erfarenheterna av hur

undervisningen bör utformas för att motsvara både flickors och

pojkars förutsättningar och intressen. Det finns i dag mycket

lite kunskap och forskning om effekterna av könsindelade

grupper och om sam- och särundervisning ur ett könsperspektiv.

Utskottet vill med anledning av den senare motionen peka på att

det är skolorna själva som beslutar om undervisningens

uppläggning. Det är således fullt möjligt att, om det finns

pedagogiska skäl för en sådan anordning, ge vissa

undervisningsmoment i särskilda flick- och pojkgrupper.

Motionärernas önskemål bör således kunna tillgodoses utan att

riksdagen uttalar sig i frågan. Därför avstyrker utskottet

yrkande 12 i motion 1994/95:A820.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om enkönade klasser

bör motion 1994/95:A816 yrkande 7 avslås.

Regeringen behandlar i propositionen (s. 16) undervisningen i

naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Regeringen pekar på att

forskningen visar att det brister i kvaliteten på

undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena, särskilt i

grundskolans lägre årskurser. Undervisningen i

naturvetenskapliga ämnen på alla stadier måste förändras, om

man långsiktigt skall kunna öka flickornas intresse och

motivation för dessa ämnen. Regeringen pekar också på att olika

åtgärder har vidtagits för att öka intresset för naturvetenskap

och teknik bland flickorna, bl.a. har riksdagen sedan år 1985

anvisat särskilda medel till kommunerna för att anordna

sommarkurser för flickor i teknik. Regeringen betonar dock att

speciella projekt aldrig får ersätta åtgärder i den ordinarie

undervisningen. Skolverket och Verket för högskoleservice (VHS)

fick sommaren 1993 i uppdrag att, under en femårsperiod,

gemensamt ansvara för att initiera åtgärder inom skolans och

den högre utbildningens område som syftar till att öka

ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap (det s.k.

NOT-projektet). Regeringen understryker att skolan i de stora

satsningarna på ny teknik, bl.a. Internet, måste lägga sig vinn

om att ge alla elever likvärdiga möjligheter att ta till sig

den nya tekniken.

Frågor om naturvetenskap, teknik och informationsteknik

(IT) har tagits upp i flera motioner. I motion 1994/95:A816

(m) yrkande 5 framhålls behovet av att stimulera flickor att

arbeta med informationsteknik. Det är viktigt att föräldrar och

skolan är observanta så att flickorna också får del av

utvecklingen inom informationstekniken. Enligt motion

1994/95:Ub377 (c) yrkande 1 måste tekniken få större inslag i

hela utbildningsväsendet. För att öka flickors intresse är det

lätt att genomföra kampanjer i förhoppningen att få snabba

resultat, men för att nå varaktighet måste man arbeta mer

systematiskt, heter det i motionen. Enligt yrkande 3 i samma

motion bör Skolverket formulera tydligare krav på utformningen

av teknikämnet utifrån flickors perspektiv. I yrkande 4 begär

motionärerna förslag om hur Teknikstugemodellen skall få större

spridning för att stimulera flickors intresse för teknik.

Stimulansmedel bör anvisas till kommuner som startar verksamhet

enligt Teknikstugemodellen. I motion 1994/95:A807 (c) yrkande

26 framhålls att skolans undervisning i teknik och

naturvetenskap måste ändras, så att den stämmer bättre överens

med flickornas intresse.

Enligt motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 1 måste ett

IT-program i skolan förverkligas. Detta är viktigt inte minst

av jämställdhetsskäl. Risken är annars att flickorna kommer på

undantag vid användningen av datorer. Skolan måste aktivt

förebygga detta, t.ex. genom att flickorna får arbeta med

datorer i särskilda grupper. I motion 1994/95:A820 (kds)

yrkande 13 framförs att både flickor och pojkar i samma

utsträckning bör få stifta bekantskap med den nya

informationstekniken. Dataprogram, dataspel etc. bör utvecklas

som inspirerar både pojkar och flickor att utnyttja datorn och

IT för områden som traditionellt uppfattas som kvinnliga eller

mjuka.

Utskottet delar regeringens uppfattning och den uppfattning

som har framförts i flera motioner, nämligen vikten av att

skolorna i de stora satsningarna på ny teknik, bl.a. Internet,

lägger sig vinn om att alla flickor och pojkar ges likvärdiga

möjligheter att ta till sig den nya tekniken. Det är viktigt

att särskild uppmärksamhet i detta sammanhang ägnas åt

flickorna så att de inte riskerar att komma efter pojkarna i

kunskaper om och användningen av t.ex. IT. Ett sätt kan vara

att ge flickorna möjlighet att i egen undervisningsgrupp

bekanta sig med den nya tekniken. Som utskottet i det

föregående har anfört är det skolorna själva, rektor

tillsammans med lärare och elever, som bestämmer hur

undervisningen skall läggas upp. Enligt utskottet finns det

skäl att i detta sammanhang framhålla att informationsteknikens

utveckling främst erbjuder nya förutsättningar för utbildning

och nya metoder i undervisningen. Informationstekniken är ett

verktyg och kan, om den används rätt, leda till en effektivare

och mer spännande undervisning som också måste komma flickorna

till del.

Utskottet vill erinra om att regeringen i januari 1995 har

tillsatt dels en kommission för att främja en bred användning

av informationsteknik (dir. 1995:1), dels Junior IT-rådet (dir.

1995:2). Kommissionen skall bl.a. lämna förslag till konkreta

insatser i skolväsendet, i vuxenutbildningen och i den högre

utbildningen samt i den utbildning som erbjuds dem som står

utanför arbetsmarknaden. Den bör enligt sina direktiv föreslå

åtgärder som motverkar att den nya tekniken leder till ökande

klyftor i samhället till följd av att vissa grupper inte är

delaktiga i utvecklingen inom informationsteknikens område.

Särskild uppmärksamhet bör riktas mot tendenser till stora

könsskillnader när det gäller IT-användning. Kommissionen skall

lämna en första rapport senast den 1 juni 1995. Uppdraget

gäller till utgången av år 1996. Beträffande rådet för att

främja barns och ungdomars användning av informationsteknik --

Junior IT-rådet -- skall det samla och förmedla kunskap om hur

barn och ungdomar kan utnyttja modern informationsteknik i

skolan och på fritiden. Rådet skall därvid bl.a. belysa hur

skolarbetet kan förändras genom en ökad användning av

informationsteknik. Rådet skall lämna förslag till åtgärder

som, på lika villkor, ger barn och ungdomar kunskap om tekniken

och dess användningsmöjligheter. Rådet skall särskilt lämna

förslag till åtgärder som främjar flickors intresse för och

kunskaper om den nya tekniken. Rådet skall slutredovisa sitt

arbete i december 1995.

Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på

undervisningen i matematikämnet. Matematik är ett ämne som

eleverna tidigt kommer i kontakt med i skolan. Mot bakgrund av

vad regeringen påpekar om brister i den naturvetenskapliga

undervisningen särskilt i grundskolans lägre årskurser, finns

det enligt utskottet anledning att uppmärksamma undervisningen

i ämnet matematik som är ett nyckelämne för att få fler flickor

att intressera sig för teknik och naturvetenskap. Det är därför

angeläget att finna metoder för att tidigt ge en bra grund och

skapa ett bestående intresse för matematik hos flickor.

Av vad utskottet har anfört framgår att utskottet har samma

uppfattning som motionärerna när det gäller villkoren för

flickor och pojkar i skolans tekniska och naturvetenskapliga

undervisning. Med hänvisning till de åtgärder som regeringen

vidtagit och till vad regeringen anför i propositionen om alla

elevers likvärdiga möjligheter att ta till sig den nya tekniken

anser utskottet att någon riksdagens särskilda åtgärd inte är

påkallad. Därför avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub39

yrkande 1, 1994/95:Ub377 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A807

yrkande 26, 1994/95:A816 yrkande 5 och 1994/95:A820 yrkande 13.

Forsknings- och utvecklingsarbete

Forsknings- och utvecklingsarbete om jämställdhet i

skolan bör enligt regeringen stödjas och stimuleras. Kunskap

och erfarenhet, forsknings- och utvecklingsresultat måste få en

vidare spridning till lärare, skolledare och andra berörda,

framhåller regeringen (s. 18). Det bedrivs i dag en inte

obetydlig genusforskning på skolområdet, främst vid

universitetens pedagogiska institutioner. Härutöver bedrivs

genusforskning också inom en rad olika forskningsdiscipliner,

framhåller regeringen. Regeringen kommer att uppdra åt

Skolverket att i sitt forskningspolitiska program initiera och

stödja forskningsinsatser, som har sin utgångspunkt i den

pedagogiska processen i klassrummet, som ett stöd för skolans

pedagogiska jämställdhetsarbete. Regeringen påpekar att det är

nödvändigt att regelbundet samla ihop och publicera

forskningsresultat på olika, för jämställdhetsarbetet relevanta

områden, och den kommer att initiera sådana åtgärder.

I två motioner, 1994/95:Ub45 (m) yrkande 1 och 1994/95:Ub41

(m) yrkande 2, tas frågan upp om genusforskning och det

biologiska perspektivet inom forskning på skolans område.

Könstillhörighetens betydelse och könsskillnader måste förstås

och ses såväl utifrån kulturella, sociala och biologiska

förklaringsmodeller som ur ett individ-, grupp- och

samhällsperspektiv. Det är enligt motionärerna snävt att bara

tala om genusforskning på skolområdet. För en allsidig

forskning på skolans område måste det biologiska perspektivet

tas med.

Utskottet har i det föregående kortfattat redovisat vad

regeringen anför om forskning och utvecklingsarbete på nu

berört område. Enligt utskottet är det viktigt att forskning

bedrivs om flickors respektive pojkars läroprocesser och

strategier för lärande och om den pedagogiska processen i

klassrummet från ett könsperspektiv. Som framgår av

propositionen bedrivs forskning om könsskillnadernas betydelse

främst vid universitetens pedagogiska institutioner. För att få

den såväl bredaste som djupaste kunskapen inom detta

kunskapsområde är även annan forskning om kön och

könsskillnader viktig. Det finns vidare ett behov av

utvecklingsarbete kopplat till teori och praktik inom

jämställdhet såsom ett tvärvetenskapligt kunskapsområde.

Kunskapsområdet skulle enligt utskottets mening gynnas av ett

arbete över institutionsgränserna i syfte att utveckla en

bredare kunskap om jämställdhetens betydelse i skolan och för

att studera inlärningsprocessen i ett vidgat perspektiv.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om

att stödja forskningsinsatser. Utskottet konstaterar i likhet

med regeringen att det föreligger behov av ytterligare

forskning. Utskottet anser inte att riksdagen genom uttalande

bör gå närmare in på uppläggningen av viss forskning. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub41

yrkande 2 och 1994/95:Ub45 yrkande 1.

Övrigt inom skolans område

Enligt motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 4 bör Skolverket få

i uppdrag att stimulera tillkomsten av nya läromedel som

uppfyller läroplanens krav på jämställdhet. Motionärerna

framhåller att en stor del av de läromedel som används i

skolorna är förlegade och könsstereotypa. Ofta saknas

flickornas erfarenhetsvärld och kvinnors roll i

samhällsutvecklingen speglas inte.

Utskottet vill med anledning av motionen peka på att i

Skolverkets uppgift att utvärdera verksamheten i skolan ingår

också att granska och utvärdera läromedel. Det är dock framför

allt rektorer och lärare själva som har att ställa krav på

läromedlen. En medveten och kritisk granskning genomförd av

lärarna ute på fältet är av stor vikt. Utskottet utgår från att

läromedelsförlagen själva är lyhörda för de krav som ställs av

skolan och därmed tar sitt ansvar för att framställa i nu

berört hänseende fullgoda läromedel. Med hänvisning till vad

utskottet har anfört avstyrks yrkande 4 i motion 1994/95:Ub43.

Frågor om studie- och yrkesorientering (syo) m.m. tas upp

i motion 1994/95:Ub40 (c). I yrkande 1 framhålls att det i den

tidigare praktiska arbetslivsorienteringen (praon) ingick att

eleverna under en av sina praktikperioder skulle prova på att

arbeta inom en sektor av underrepresenterat kön. Regeringen bör

initiera en utvärdering av hur praon sker, med särskild

uppmärksamhet riktad på jämställdhetsaspekten. Om den inte

fungerar, bör det enligt motionärerna övervägas om den inte på

nytt bör regleras. Kursutformningen i gymnasieskolan ställer

ökade krav på studie- och yrkesorientering (syo) framhåller

motionärerna i yrkande 2. Det är viktigt att utvärdera en

kursutformad gymnasieskola och därvid utgå från ett

jämställdhetsperspektiv. Syo är viktig för att motverka en

könssegregerad arbetsmarknad. I läroplanen ingår inte någon

garanterad tid för syo. Om de könsrollsbundna valen inte

minskar bör det enligt motionärerna övervägas om inte syon bör

förstärkas och regleras. Enligt motion 1994/95:A820 (kds)

yrkande 15 bör studie- och yrkesorientering inriktas på att

varje elev oberoende av kön får stöd att välja studier eller

yrke efter intresse och förmåga. Enligt motionärerna i motion

1994/95:Ub43 (kds) yrkande 5 bör en lämplig myndighet få i

uppdrag att starta projekt som syftar till att öka pojkars

intresse att söka till kvinnodominerade yrken.

I de nya läroplanerna, för det obligatoriska skolväsendet

(Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), har

rektors ansvar för att eleverna får studie- och

yrkesorientering (syo) slagits fast. Enligt Lpo 94 har rektor

ett ansvar för "samverkan med mottagande skolor och arbetslivet

utanför skolan för att ge eleverna egna konkreta erfarenheter

av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och

yrkesinriktning". Rektor har också ett ansvar för

organisationen av syo-verksamheten. Någon nationell reglering

av praktik och arbetslivsorientering (prao) finns inte längre.

Den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet kommer

att användas i skolorna fr.o.m. nästa läsår. Utskottet vill när

det gäller praon markera vikten av att alla elever bereds

tillfälle att under sin skoltid få insikter i arbetslivet och

dess villkor och att därvid jämställdhetsaspekten för elevernas

framtida studie- och yrkesval beaktas. Utskottet förutsätter

att detta område uppmärksammas i Skolverkets arbete med

uppföljning och utvärdering av verksamheten i skolan. Utskottet

kan i detta sammanhang också konstatera att regeringen i

regleringsbrev för budgetåret 1994/95 föreskrivit att

Skolverket i uppföljningar och utvärderingar skall uppmärksamma

tendenser till könsbaserade mönster och analysera bakomliggande

orsaker samt följa elevernas val till gymnasieskolan i

förhållande till arbetsmarknadens behov.

Utskottet vill, i likhet med den uppfattning som framförts i

motion 1994/95:Ub40, framhålla att syoverksamheten i

gymnasieskolan är mycket viktig, inte minst i en kursutformad

gymnasieskola. Enligt den nya läroplanen för de frivilliga

skolformerna har rektor ett särskilt ansvar för att den studie-

och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna

får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför

val av fortsatt utbildning och yrke. En viktig uppgift är

därvid att genom information och vägledning till eleverna

motverka könsrollsbundna studie- och yrkesval, vilket också

framhålls i de båda övriga motionerna. Utskottet vill i detta

sammanhang erinra om att kommittén som följer den pågående

utvecklingen i gymnasieskolan enligt sina tilläggsdirektiv

(dir. 1994:128) bl.a. skall följa hur flickors och pojkars lika

rätt och möjligheter främjas. Kommittén skall därvid beakta

regeringens direktiv (1994:124) till samtliga kommittér och

särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska

konsekvenser.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört anser utskottet

att syftet med förevarande yrkanden i motionerna 1994/95:Ub40,

1994/95:Ub43 och 1994/95:A820 i huvudsak är tillgodosett varför

de bör avslås.

Frågan om flexibel skolstart tas upp i motion

1994/95:Ub43 (kds) yrkande 2. Motionärerna pekar på att

arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan föreslog att

antagningen till det första skolåret skulle göras flexiblare.

Detta förslag saknar motionärerna i propositionen. Det är ett

känt faktum att barn mognar i olika takt. Övergången mellan

förskola och skola bör ske vid olika åldrar för olika barn.

Skolstarten bör därför vara flexibel och ske successivt. Detta

bör enligt motionärerna riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat

skolpliktsfrågan (bet. 1994/95:UbU10 s. 18). Utskottet erinrade

om att frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har

behandlats av utredningen om förlängd skolgång och att

utredningens betänkande -- Grunden för livslångt lärande. En

barnmogen skola (SOU 1994:45) -- för närvarande bereds inom

regeringskansliet. Utskottet fann ingen anledning att från

riksdagens sida föregripa den beredning av frågan som pågår

inom regeringskansliet och avstyrkte de då föreliggande

motionerna. Utskottet avstyrker med samma motivering även

motion 1994/95:Ub43 yrkande 2.

I motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 3 tas invandrarkvinnornas

utbildningsbehov upp. Även frågor om kunskaps- och

kompetensutveckling borde ha behandlats i propositionen, anser

motionärerna. Detta är inte minst intressant i ett perspektiv

av att det finns stora grupper bl.a. invandrarkvinnor som

saknar utbildning motsvarande grundskola och/eller

gymnasieskola.

Utskottet vill peka på att regeringen i propositionen (s. 20)

tagit upp vuxenutbildningsfrågor och därvid framhållit att

vuxenutbildning är av väsentlig betydelse för många

lågutbildade kvinnor och därmed också för jämställdheten på

arbetsmarknaden. I ett samhälle där livslångt lärande är en

förutsättning för att människor skall kunna utvecklas i sitt

arbete är vuxenutbildningen av den största betydelse för

kvinnors och mäns möjligheter, heter det i propositionen.

Regeringen framhåller också att vuxenutbildning är av stor

betydelse för många invandrarkvinnor. Förutom att ge möjlighet

till utbildning och till ett framtida arbete har

vuxenutbildningen en viktig roll när det gäller att ta upp och

diskutera värderingar och normer som gäller i det svenska

samhället. Regeringen pekar också på att vuxenutbildningen tar

emot en allt större andel invandrare. I den grundläggande

vuxenutbildningen är t.ex. drygt hälften av alla elever av

utländsk härkomst, varav de flesta är kvinnor.

Med hänvisning till vad regeringen har anfört om

vuxenutbildning är enligt utskottets mening syftet med yrkandet

i huvudsak tillgodosett, varför yrkandet avstyrks.

Lärarnas kunskap och kompetens

Regeringen framhåller att alla lärare bör få kunskaper om

genus, om jämställdhetsfrågor och om hur undervisningen kan

utformas så att den motsvarar båda könens förutsättningar och

intressen (prop. s. 15). Kunskapen skall ge dem kompetens att

hantera jämställdhet som en pedagogisk fråga. Fortbildning som

ger kompetens på detta område skall prioriteras.

Enligt regeringen måste universitet och högskolor

intensifiera arbetet med jämställdhetsfrågor. Ett mål bör vara

att uppnå en jämn fördelning av kvinnliga och manliga studenter

på alla utbildningsområden inom den grundläggande

högskoleutbildningen. Särskilt bör jämställdhetsarbetet

intensifieras vad gäller lärarutbildningarna. Regeringen avser

att senare ge det föreslagna nya högskoleverket (jfr prop.

1994/95:165) ett ansvar för att understödja och stimulera

utbyte av erfarenheter om insatser på jämställdhetsområdet

mellan ansvariga för lärarutbildningarna vid universitet och

högskolor.

I flera motioner behandlas lärares behov av kunskap om

jämställdhet. I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 4 granskas

målbeskrivningen i högskoleförordningens examensordning för

lärarexamina. Motionärerna menar att det inte är tillräckligt

att i målbeskrivningen ange att studenterna skall ha förmåga

att belysa jämställdhetsfrågorna. Lärarna skall i varje

situation använda jämställdhetsperspektivet i undervisningen.

Regeringen bör återkomma med förslag till en skarpare

skrivning. Enligt motion 1994/95:Ub348 (fp) yrkande 2 bör

jämställdhet bli ett eget kunskapsområde i lärarutbildningarna.

I motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 4 begärs en översyn av

lärarutbildningarna för att analysera vilka krav som bör

ställas på kunskap och kompetens hos framtida lärare. Utrymme

måste ges i lärarutbildningarna för frågor om könsskillnader,

likheter och olikheter och om könstillhörighetens betydelse i

skolsammanhang. I yrkande 5 framhålls att många lärare saknar

den kunskap som i dag finns om jämställdhet och om flickors och

pojkars olika förutsättningar. Motionärerna framhåller att

fortbildningen måste ha utgångspunkt i den enskilde lärarens

behov och inte bestå av schabloniserade kurser om manligt och

kvinnligt. Enligt motion 1994/95:A802 (fp) yrkande 17 måste

kunskapen om jämställdhet integreras i lärarutbildning och

fortbildning av lärare. -- Lärare och lärarkandidater måste få

fortbildning/utbildning om skillnaden mellan pojkars och

flickors agerande i undervisningssituationen, framhåller

motionärerna i motion 1994/95:A820 (kds) yrkande 11.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1994/95:100

bil. 9 s. 30) aviserat sin avsikt att göra en översyn av

lärarutbildningen. Utskottet har erfarit att arbetet nu har

påbörjats genom att en särskild arbetsgrupp har tillsatts inom

Utbildningsdepartementet. Arbetsgruppen skall göra en

inventering av problem och frågeställningar som hör samman med

grundutbildningen av lärare för skolan, fortbildning och

vidareutbildning av lärare samt forskning och forskarutbildning

på området. Inventeringen skall göras mot bakgrund av de

förändringar som skett i samhället, i skolan och högskolan och

av de därav förändrade kraven på lärarna vad gäller kunskaper

och kompetens för yrket. Av den promemoria som har upprättats

inom departementet inför arbetsgruppens arbete framgår att

bl.a. utvecklingen i lärarrollen vad avser jämställdhetsarbete

bör belysas vid översynen. Arbetsgruppens rapport, som skall

ligga till grund för regeringens ställningstagande till en

fördjupad utredning om lärarutbildningen, skall lämnas senast

den 1 november 1995.

Utskottet kan således konstatera att jämställdhetsfrågan är

ett område som kommer att tas upp i översynen av lärarnas

utbildning. Utskottet utgår från att de synpunkter som framförs

i de här redovisade motionerna kommer att beaktas av

lärarutbildningsutredningen. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 4, 1994/95:Ub45

yrkandena 4 och 5, 1994/95:Ub348 yrkande 2, 1994/95:A802

yrkande 17 och 1994/95:A820 yrkande 11.

I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 3 tas frågan upp om

lärarutbildning och forskning. Motionärerna hänvisar till

sin motion under den allmänna motionstiden, 1994/95:Ub624

yrkande 26, där det förordas att regeringen återkommer med

förslag om hur man kan öka lärarutbildningens eget ansvar för

forskning och utveckling. Motionärerna framhåller att detta

gäller även forskningen om jämställdhetsarbete i skolan.

Frågan om lärarutbildning och forskning har utskottet

behandlat i bet. 1994/95:UbU15 med anledning av motion

1994/95:Ub624 yrkande 26 och därvid hänvisat till att denna

fråga kommer att behandlas i översynen av lärarutbildningen.

Utskottet fann inte anledning att föregripa det

utredningsarbete som skall ske på området och avstyrkte därför

motionen. Utskottet avstyrker med samma motivering även det nu

föreliggande motionsyrkandet.

Frågor om informationsteknik (IT) och teknik i

lärarutbildning och lärarfortbildning behandlas i tre

motioner. I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 2 framförs att IT

bör bli ett eget kunskapsområde inom lärarutbildningarna. I en

motion som handlar om flickor och teknik, 1994/95:Ub377 (c),

framhålls i yrkande 2, att teknik måste ingå i all

lärarutbildning. Enligt motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 3 bör

undervisningen i IT inom lärarutbildningen och

lärarfortbildningen intensifieras omgående. Flickor och pojkar

måste i samma utsträckning få stifta bekantskap med den nya

informationstekniken. Det är särskilt viktigt för de elever som

inte har tillgång till dator hemma eller inte omedelbart känner

ett intresse för denna relativt nya teknik att skolan snabbt

kommer igång med datorbaserad utbildning.

Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat

motioner om teknik och informationsteknik i lärarutbildning och

lärarfortbildning (bet. 1994/95:UbU10 s. 28). Utskottet anförde

därvid att det enligt utskottets uppfattning är viktigt med en

god teknisk utbildning och utbildning inom IT i lärarutbildning

och lärarfortbildning. Utskottet utgick från att dessa frågor

kommer att vara en viktig del i översynen av lärarutbildningen

och avstyrkte de då förevarande motionerna. Utskottet har i det

föregående redovisat att arbetet med översynen nu har påbörjats

inom departementet. En arbetsgrupp skall göra en inventering av

aktuella frågeställningar rörande lärarnas utbildning.

Utskottet kan konstatera att en av de frågor som skall belysas

är utnyttjandet av informationsteknikens möjligheter. Utskottet

avstyrker med hänvisning härtill även de nu förevarande

motionsyrkandena.

Frågan om lärarrekryteringen behandlas i flera motioner.

I motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 3 framhålls att

lärarutbildningen måste bli mer attraktiv också för manliga

studenter. Läraryrkets utveckling är en central fråga för en

bättre skola och en viktig del i ett framgångsrikt

jämställdhetsarbete. Det är viktigt att barn och ungdomar möter

både män och kvinnor i olika yrkesroller. Enligt motion

1994/95:Ub624 (fp) yrkande 11 (delvis) bör man försöka öka

antalet män inom vissa kvinnodominerade utbildningar, t.ex.

lärarutbildningen. Kampanjer har dock kort verkningstid,

framhåller motionärerna. Utbildningen och lärarna måste

förändra sitt sätt att arbeta med pedagogik och metodik. Varje

högskola har ett stort ansvar för att genomföra förändringar av

t.ex. innehåll och struktur i utbildningarna som kan leda till

bättre balans mellan kvinnor och män. Enligt motion

1994/95:A820 (kds) yrkande 14 bör en jämnare könsfördelning

eftersträvas vid rekryteringen till lärarutbildningen. I motion

1994/95:Ub603 (s) framförs uppfattningen att en utredning bör

ges i uppdrag att överväga könskvotering till

lärarutbildningen. Motionären anser att om de nuvarande

könsgränserna skall kunna brytas krävs drastiska åtgärder som

könskvotering till förslagsvis förskollärarutbildning och

grundskollärarutbildning för årskurserna 1--7.

Utskottet delar regeringens uppfattning som den framgår av

propositionen (s. 25) att universitet och högskolor bör

intensifiera arbetet med jämställdhetsfrågor och att målet bör

vara att uppnå en jämn fördelning av kvinnliga och manliga

studenter på alla utbildningsområden inom den grundläggande

högskoleutbildningen. Utskottet anser också i likhet med

regeringen att jämställdhetsarbetet särskilt bör intensifieras

vad gäller lärarutbildningarna.

Rekryteringen till lärarutbildningarna uppvisar en könsmässig

snedrekrytering med en kraftig dominans av kvinnliga

studeranden. Utskottet delar motionärernas uppfattning att

lärarutbildningen måste bli mer attraktiv också för manliga

studenter och att läraryrkets utveckling är en viktig del i ett

framgångsrikt jämställdhetsarbete. Barn och ungdomar bör möta

både män och kvinnor i olika yrkesroller.

Huvudansvaret för innehållet i lärarutbildningarna ligger --

som redan framgått -- på högskolorna själva. Varje högskola har

sålunda ett stort ansvar för att genomföra förändringar av

t.ex. innehåll och struktur i utbildningarna som kan leda till

bättre balans mellan kvinnor och män. Sådana förändringar kan

vara betydelsefulla i försöken att öka antalet män inom

lärarutbildningen. Utskottet ser därför positivt på att ett

utbyte av erfarenheter vad gäller jämställdhetsarbete kommer

till stånd mellan ansvariga för lärarutbildningarna inom

universitet och högskolor. Utskottet är däremot inte berett att

tillmötesgå kravet på ett tillkännagivande om en utredning om

könskvotering inom lärarutbildningarna.

Som utskottet har redovisat har regeringen påbörjat arbetet

med en översyn av lärarutbildningen. En av de frågor som kommer

att behandlas inom ramen för detta arbete är rekryteringen till

lärarutbildningen. Utskottet utgår från att det mesta av vad

motionärerna har anfört om lärarrekrytering beaktas inom ramen

för översynen av lärarutbildningen. Med hänvisning till vad

utskottet anfört bör riksdagen avslå de förevarande

motionsyrkandena.

Grundläggande högskoleutbildning

Regeringen anför i propositionen att det under senare år har

skett en betydande expansion av den grundläggande

högskoleutbildningen. Antalet studenter, omräknat till

heltidsstudenter, har ökat med ca 30 % sedan 1990-talets

början. Läsåret 1993/94 fanns det drygt 255 000 registrerade

studenter på hel- och deltid. Allt fler kvinnor genomgår längre

utbildningar. Kvinnorna utgör i dag 65 % av dem som examineras

från utbildningar på 120--140 poängsnivån. Inom utbildningar

som omfattar mer än 140 poäng har andelen examinerade kvinnor

ökat från 35 till 42 % under åren 1984--1994.

Fortfarande är dock könsfördelningen bland studenterna mycket

ojämn inom många områden. Särskilt ojämn är den inom teknik,

vård och lärarutbildning. Regeringen understryker att alla

strävanden mot jämställdhet kräver en lokal förankring för att

få genomslag i organisationen. Denna process pågår vid landets

universitet och högskolor men måste intensifieras.

Frågor om jämställdhetsarbetet vid universitet och

högskolor -- mer allmänt sett -- tas upp i tre motioner.

Enligt motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 1 i denna del är det

viktigt att framhålla att ansvaret för att öka jämställdheten

ligger hos universiteten och högskolorna. Jämställdhetsarbetet

får inte bli beroende av centrala resurser. Motionärerna

förtydligar att engångssatsningar från centralt håll aldrig kan

ersätta ett målinriktat, långsiktigt lokalt arbete, även om

sådana satsningar inom vissa områden kan påskynda utvecklingen

mot ökad jämställdhet.

I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 15 i denna del föreslås

att jämställdhetslagen skall utvidgas till att gälla även den

högre utbildningen. Riksdagen bör också ange klarare direktiv

för det lokala jämställdhetsarbetet. Vidare anser motionärerna

att högskoleprovet måste utformas så att inte något kön

missgynnas.

Universitetens och högskolornas jämställdhetsplaner bör

enligt motionerna 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 6 och

1994/95:Ub695 (kds) yrkande 1 omfatta hela verksamheten, dvs.

både anställda och studenter. I den senare motionen begärs att

detta skall regleras i lag.

Utskottet erinrar om att enligt högskolelagen (1992:1434) och

högskoleförordningen (1993:100) har universitet och högskolor

det fulla ansvaret för innehållet i och organisationen av den

högre utbildningen. I lagens och förordningens inledande

bestämmelser anges det att jämställdhet mellan kvinnor och män

alltid skall iakttas i högskolornas verksamhet. Vidare finns i

högskoleförordningens bestämmelser om tillträde till högskolan

angivet, att vid i övrigt likvärdiga meriter, urval får ske med

hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av

studenter från kraftigt underrepresenterat kön.

Utskottet vill i likhet med regeringen betona vikten av att

jämställdhetsarbetet intensifieras vid de olika lärosätena i

syfte att uppnå en jämn könsfördelning bland studenterna på de

olika utbildningarna.

Frågan om jämställdhetslagens räckvidd har diskuterats

alltsedan den tidigare lagens tillkomst hösten 1979, varvid det

framför allt har anmärkts att lagen borde omfatta

utbildningsområdet. Regering och riksdag har emellertid ansett

-- senast våren 1994 med anledning av en proposition om

jämställdhetspolitiken (prop. 1993/94:147, yttr. UbU3y, bet.

AU17, rskr. 290--291) -- att lagen inte bör utvidgas till att

omfatta andra delar av samhällslivet än arbetslivet.

I den nu gällande jämställdhetslagen (1991:433) föreskrivs

att arbetsgivare, vilket innefattar universitet och högskolor,

årligen skall upprätta en jämställdhetsplan som bl.a. anger

vilka åtgärder för att främja jämställdheten som arbetsgivaren

avser att vidta (10 och 11 §§). Då lagen -- som nämnts -- är

en arbetsrättslig lagstiftning föreligger ingen skyldighet för

lärosätena att i sina jämställdhetsplaner även ta in åtgärder

som rör studenter.

När det slutligen gäller högskoleprovet har utskottet

inhämtat från Verket för högskoleservice att arbete pågår med

att konstruera ett sådant prov att ingen skall missgynnas på

grund av kön.

Utskottet finner inte skäl att förorda att riksdagen gör

något uttalande i här aktuella frågor. Därför avstyrker

utskottet motionerna 1994/95:Ub43 yrkandena 1 i denna del och

6, 1994/95:Ub695 yrkande 1 och 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna

del.

Läkarutbildningen och vårdutbildningarna bör enligt

motion 1994/95:Ub692 (fp) yrkande 2 åläggas att ha ett

könsperspektiv i undervisningen. Därmed avses att de

studerande skall uppmärksammas på vilka skillnader som kan

finnas mellan kvinnor och män i fråga om sjukdomssymptom.

Utskottet ser det som självklart att undervisningen inom de

nämnda utbildningarna skall bedrivas med ett könsperspektiv.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Forskning

I avsnittet om forskning lämnar regeringen inledningsvis

vissa synpunkter på frågan om jämställdhet mellan kvinnor och

män inom forskarsamhället.

En aspekt på frågan om jämställdhet, anför regeringen, låter

sig beskrivas i rent numerära termer och gäller

könsfördelningen bland forskarstuderande, lärare och forskare.

Regeringen behandlar denna aspekt i ett senare avsnitt av

propositionen.

Inom det vetenskapliga området har jämställdhetsfrågan även

en annan sida, som handlar om samhällets behov av forskning

inom områden där kvinnoaspekterna försummats och där mannens

behov, fysiologi och synsätt mer eller mindre oreflekterat

gjorts till norm. Kvinno-, jämställdhets- och genusforskning

bör därför tillmätas sitt berättigade utrymme. Dessa begrepp

kan enligt regeringen förklaras på följande sätt.

Kvinnoforskning är närmast forskning i ett kvinnoperspektiv men

används ibland om all forskning om kvinnor.

Jämställdhetsforskning innefattar inte endast kvinnor utan

syftar till ett bredare anslag utifrån en jämställdhetsaspekt.

Genusforskning har en motsvarighet i det engelska ordet "gender

research" och arbetar utifrån ett könsteoretiskt perspektiv.

Genus betecknar här kön och könsroller inte som biologiska utan

som kulturella, sociala eller historiska grundbegrepp.

Utgångspunkten för den forskning som bedrivs av kvinnor är

dock, hävdar regeringen, i allmänhet inte forskning i ett

kvinno- eller könsteoretiskt perspektiv. Icke desto mindre kan

deras forskning i en av övervägande manliga värderingar

präglad, förment allmängiltig, forskningstradition framstå som

litet vid sidan av vad som anses som vetenskapligt centralt.

Kvinnor kan t.ex. intressera sig för andra forskningsområden,

föra in andra problemställningar eller utgå från andra, kanske

tvärvetenskapliga, metoder och synsätt.

Regeringen framhåller att genom att kvinnornas närvaro inom

olika forskningsområden ökas, får deras synsätt och preferenser

bättre möjligheter att påverka inriktningen och utformningen av

verksamheten.

När det gäller forskningsområdet redovisas vissa åtgärder som

regeringen avser att vidta, nämligen i fråga om ändring av

forskningsrådens instruktioner, kvinno- och

jämställdhetsforskning och forskarutbyte med utlandet.

Forskningsrådsnämndens och forskningsrådens ansvar för

jämställdhet

Regeringen anmäler sin avsikt att i instruktionerna för

Forskningsrådsnämnden (FRN) och forskningsråden under

Utbildningsdepartementet föra in bestämmelser om att dessa inom

sina resp. verksamhetsområden särskilt skall främja

jämställdhet mellan kvinnor och män. Forskningsråden har ett

särskilt ansvar för den vetenskapliga utvecklingen inom sina

områden, anför regeringen. Detta inbegriper ett ansvar för

kvaliteten inom forskningen i alla avseenden. Kvinnors och mäns

olika erfarenheter, synsätt och arbetsmetoder gör att

forskningsproblem formuleras olika, bearbetas olika och tolkas

olika. En större bredd i angreppssättet minskar enligt

regeringen risken för fördomsbaserade felslut och är därmed en

viktig kvalitetsfaktor i forskningsarbetet.

Enligt motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 5 bör riksdagen göra

ett uttalande om att det, i samband med att ansvaret för

jämställdhet skrivs in i instruktionerna, är nödvändigt att

till forskningsråden förmedlas den kunskap som krävs för att de

effektivt skall kunna arbeta med jämställdhetsfrågor.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att

jämställdhet inom forskningen, utifrån de synpunkter som

regeringen anlagt, måste ses som ett kriterium på kvalitet när

det gäller vetenskaplig verksamhet. Därmed måste frågor om

jämställdhet beaktas i forskningsrådens arbete. Utskottet

förutsätter att råden, för att kunna leva upp till sitt ansvar

för kvaliteten inom forskningen, kommer att sätta sig in i och

också aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor. Något särskilt

uttalande av riksdagen härom anser utskottet inte påkallat. Med

det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Kvinno- och jämställdhetsforskning

I propositionen redovisas att regeringen (i januari 1995)

tillkallat en utredare, som bl.a. skall föreslå åtgärder som

främjar kvinno- och jämställdhetsforskning (genusforskning).

Utredaren skall enligt sina direktiv (dir. 1995:8) särskilt

undersöka hur uppgifterna att utreda, skapa opinion och dela ut

bidrag för att främja kvinno- och jämställdhetsforskning bäst

kan utformas. Utredaren skall även ge förslag angående stöd

till forskare av underrepresenterat kön. Vidare skall utredaren

förutsättningslöst pröva om uppdrag att ombesörja dessa

uppgifter kan ges åt redan befintliga myndigheter eller om det

på nationell nivå bör inrättas ett särskilt forskningsstödjande

organ. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1

december 1995. Förslag som kan föranledas av arbetet kommer

enligt regeringen att beredas till budgetpropositionen för

budgetåret 1997.

Vidare erinrar regeringen om att Forskningsrådsnämnden (FRN)

sedan år 1991 har tilldelats särskilda projektmedel för att

stödja kvinno- och jämställdhetsforskning i vid bemärkelse.

Kartläggningen och utvärderingen av jämställdhetsprojekt inom

universitet och högskolor (Ds 1994:130) har enligt regeringen

vittnat om den vetenskapliga kvalitetshöjning som

genusforskning kan tillföra. Genom att inrätta

parallellprofessurer i ämnen där forskning med ett

genusperspektiv på ett fruktbart sätt kan komplettera

traditionella forskningsinriktningar kan nya

forskningshorisonter öppnas. Regeringen avser därför att ge FRN

i uppdrag att i samråd med forskningsråden granska hela

forskningsfältet och lämna förslag på ämnen inom vilka det kan

finnas anledning att inrätta professurer eller forskartjänster

med inriktning mot genusforskning.

Regeringen berör också i propositionen fora/centra för

kvinnliga forskare. Dessa fora, som finns vid samtliga

universitet i landet och vid några av högskolorna, har verksamt

bidragit till att rekrytera kvinnliga forskare och

forskarstuderande och att förbättra villkoren för dessa. Fora

har också betytt mycket för utvecklingen av forskning ur ett

könsperspektiv. Ansvaret för fora/centra för kvinnliga forskare

vilar på universiteten och högskolorna liksom all annan

institutionell verksamhet, påpekar regeringen.

Flera motioner behandlar forskningsfrågor som anknyter till

nu redovisat avsnitt i propositionen om kvinno- och

jämställdhetsforskning.

Enligt motion 1994/95:A807 (c) yrkande 28 är det ofta svårt

att hänföra forskning inom områden som kvinnors arbetsliv,

hälsa och roll i samhället till specifika sektorer. Det är

därför viktigt att den sektorsövergripande forskningen får

tillräckliga resurser och att en uppföljning görs av hur sådana

forskningsmedel fördelas. Motionärerna nämner särskilt

Forskningsrådsnämndens stöd till kvinno- och

jämställdhetsforskning som de anser bör kraftigt ökas genom

omfördelning av medel.

Utskottet anser att Forskningsrådsnämndens insatser för att

stödja kvinno- och jämställdhetsforskning är betydelsefulla.

Som framgår av det ovan redovisade arbetar för närvarande en

särskild utredare med att undersöka hur sådan forskning kan

främjas. Jämställdhet och genusforskning utgör också exempel på

frågor som enligt vad utskottet erfarit kan komma att

diskuteras i Forskningsberedningen inför nästa

forskningspolitiska proposition. Utskottet anser att resultatet

av dessa överväganden bör avvaktas, varför motionsyrkandet

avstyrks.

Utredningen om insatser för kvinno- och

jämställdhetsforskning bör enligt motion 1994/95:Ub39 (fp)

yrkande 7 få i uppdrag att föranstalta om en studie av hur

kvinnors och mäns forskningsansökningar bedöms av de s.k.

prioriteringskommittéerna. Motionärerna hävdar att studien kan

öka kunskaperna om de subjektiva, ofta omedvetna grunderna för

forskningsprioriteringar, vilka i dag medverkar till att

kvinnor har svårare att få professorstjänster trots stor

kompetens.

I motion 1994/95:Ub684 (s), som väcktes under den allmänna

motionstiden, föreslås ett tillkännagivande om att regeringen

bör tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att göra en ingående

analys av vilka maktmekanismer som i dag hindrar kvinnor på

deras väg till en professorstillsättning.

Utskottet vill hänvisa till direktiven för den särskilda

utredaren som anger att utredaren bl.a. skall undersöka hur

opinion för kvinno- och jämställdhetsforskning kan skapas samt

ge förslag om stöd till forskare av underrepresenterat kön.

Utskottet utgår från att utredaren därvid inte kan undgå att

uppmärksamma sådana förhållanden som motionärerna påtalar.

Motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 7 och 1994/95:Ub684 bör enligt

utskottets mening avslås.

Ett tvärvetenskapligt kvinnoforskningsinstitut bör enligt

motion 1994/95:Ub651 (s) tillskapas och lokaliseras till

Högskolan i Karlstad. Institutet skall enligt motionärerna

bl.a. samla forskning kring kvinnors situation och villkor och

vara basen i ett nationellt informationsnät om kvinno/mans- och

jämställdhetsforskning.

Utskottet anser att resultatet av utredningen om insatser för

kvinno- och jämställdhetsforskning bör avvaktas, särskilt som

det ingår i utredarens uppdrag att pröva om det på nationell

nivå bör inrättas ett särskilt forskningsstödjande organ med

ansvar för sådan forskning. Utskottet föreslår således att

riksdagen avslår motion 1994/95:Ub651.

Kvinnouniversitetet i Västernorrland är enligt motion

1994/95:Ub655 (mp) ett forum för kvinnors utveckling och ett

centrum för nya idéer, där helhetssyn och tvärvetenskapligt

arbetssätt är givet. Motionärerna förordar att fler

kvinnouniversitet skapas, särskilt i glesbygd (yrkande 1).

Vidare föreslås att från Civil-, Arbetsmarknads- och

Utbildningsdepartementen förs över minst 1 miljon kronor till

en kvinnofond, från vilken Kvinnouniversitetet och eventuella

nya sådana universitet kan söka bidrag (yrkande 2).

Utskottet har en positiv inställning till att kvinnor i

glesbygd får möjlighet att skaffa sig nya kunskaper, men är

inte berett att tillstyrka en sådan överföring av medel som

motionärerna föreslår. Motionen bör därför avslås av riksdagen.

I motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 4 anmärks att det är ett

märkligt förhållande att det inom undervisnings- resp.

vårdsektorn, där företrädesvis kvinnor studerar, inte finns

samma möjligheter till forskning och forskarutbildning som inom

andra utbildningsområden. Motionärerna anser att regeringen

noga bör studera detta inför nästa forskningspolitiska

proposition.

Utskottet vill peka på att frågan om lärarutbildning och

forskning kommer att behandlas i den översyn av

lärarutbildningen som regeringen aviserat i 1995 års

budgetproposition. Utskottet finner inte anledning att

föregripa det utredningsarbete som skall ske på området.

Behovet av ökad kvalitet och bättre forskningsanknytning i

vårdutbildningen har sedan länge diskuterats. Regeringen tar

upp dessa frågor till behandling i kompletteringspropositionen

(prop. 1994/95:150 bil. 8). Bland annat aviseras en översyn

av bestämmelserna för statsbidrag till vårdhögskoleutbildning.

Statsbidraget bör enligt regeringen framdeles kunna fördelas så

att det främjar forskningsanknytning bättre än vad som är

fallet i dag.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

1994/95:Ub40 yrkande 4.

Vikten av ett genusperspektiv inom forskningen

understryks i flera motioner. Enligt motion 1994/95:Ub39 (fp)

yrkande 8 bör forskare i ansökningar om medel för forskning

avkrävas besked om hur man avser att behandla genusperspektivet

eller, i förekommande fall, varför detta inte är relevant i det

aktuella projektet. Också i motion 1994/95:Ub692 (fp) anförs

att alla forskningsprojekt bör ha s.k. könsperspektiv för att

få statliga medel beviljade, såvida man inte kan särskilt

motivera att kvinnor kan uteslutas ur studien (yrkande 1). En

grupp bör tillsättas för att i detta avseende granska de anslag

till forskningsprojekt som ges (yrkande 3).

I motion 1994/95:Ub654 (mp) yrkandena 1--10 hävdas att det är

iögonenfallande hur manligt synsätt och manliga intresseområden

får dominera inom forskningsvärlden. Motionärerna efterlyser

ett nytänkande med gehör inte bara för storskaliga

teknikutvecklingsprojekt utan också för forskning med ett

feministiskt perspektiv på de etiska och "mjuka" problem som

behöver lösas. Solidariteten med kommande generationer och

naturens värden skall väga tungt vid anslagsgivning till

forskning, menar motionärerna.

Utskottet vill referera till de uttalanden i propositionen

som regeringen gör om att forskning med ett genusperspektiv på

ett fruktbart sätt kan komplettera traditionella

forskningsinriktningar och till regeringens avsikt att ge

Forskningsrådsnämnden i uppdrag att definiera ämnen för

genusforskning. Frågorna som aktualiserats i motionerna

1994/95:Ub39 yrkande 8, 1994/95:Ub654 samt 1994/95:Ub692

yrkandena 1 och 3 är således uppmärksammade. Utskottet anser

att motionsyrkandena bör avslås.

Genusforskningen behandlas i tre motioner. I motion

1994/95:Ub45 (m) yrkande 8 ifrågasätts varför regeringen bara

vill förbehålla en ökad andel kvinnliga forskare åt

genusforskningen. Det torde finnas flera områden där det finns

kompetenta kvinnor med lämplig bakgrund för att kunna bli

professor, påpekar motionärerna. -- I motion 1994/95:A802 (fp)

yrkande 4 som väcktes under den allmänna motionstiden

efterfrågar motionärerna bl.a. förslag om fler kvinnliga

professorer och professurer i genuskunskap. -- Enligt motion

1994/95:Ub635 (fp, s, m, c, v, mp, kds) bör inför den kommande

forskningspolitiska propositionen utredas möjligheten att

inrätta ett tema för genusforskning vid Linköpings universitets

temainstitution. Temarådet där, liksom Forskningsrådsnämnden,

bör medverka.

Utskottet hänvisar till att regeringen, som nämnts i det

föregående, avser att ge Forskningsrådsnämnden i uppdrag att i

samråd med forskningsråden granska hela forskningsfältet och

därvid lämna förslag på ämnen inom vilka det kan finnas

anledning att inrätta professurer eller forskartjänster med

inriktning mot genusforskning. Det är inte utsagt att endast

kvinnor skall komma i fråga till dessa tjänster.

Forskningsrådsnämndens arbete bör enligt utskottets mening inte

föregripas. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1994/95:Ub45

yrkande 8, 1994/95:Ub635 och 1994/95:A802 yrkande 4.

I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 9 understryks vikten av

att fora/centra för kvinnliga forskare även framdeles

tilldelas öronmärkta medel. Motionärerna menar att varje ny

högskola borde stödja uppbyggandet av fora eller motsvarande

organisationsformer som ett led i sitt jämställdhetsarbete.

Utskottet anser att det är angeläget att verksamheten med

fora för kvinnliga forskare utvecklas och sprids till fler

högskolor. Det ankommer dock på högskolorna själva att besluta

om inrättandet av sådana fora. Utskottet har tidigare i vår vid

sin behandling av anslagen till högre utbildning och forskning

(bet. 1994/95:UbU15) ansett att frågan om ytterligare medel

till fora bör bedömas samlat vid behandlingen av nästa

forskningspolitiska proposition. Utskottet har alltjämt samma

uppfattning. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Utbyte med utlandet

Regeringen anför i propositionen att för den forskare som

efter avlagd doktorsexamen tänker sig en framtida

forskarkarriär gäller det att få möjlighet till vidare

meritering. Inom många ämnesområden är den s.k. post-doc-tiden

närmast avgörande för karriären. Den nydisputerade bör, helst

under någon tid, vistas i en framgångsrik och kreativ

forskningsmiljö utomlands för att få nya impulser och vidga

sitt kompetensområde. Regeringen påpekar att på detta stadium i

forskarkarriären faller många kvinnliga doktorer bort.

För att ge bättre finansiella möjligheter för de kvinnliga

doktorer som önskar en internationell meritering, avser

regeringen att ta i anspråk medel under det i

budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bil. 9) upptagna

anslaget C 44. Utvecklingsverksamhet och internationell

samverkan. Från detta anslag bör 14 miljoner kronor för en

12-månadersperiod (21 miljoner kronor för budgetåret 1995/96)

fördelas till forskningsråden för post-doktorala stipendier för

svenska kvinnliga forskares vistelser vid utländska

forskningsinstitutioner.

Vidare avser regeringen att från nämnda anslag,

Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan, fördela 7,5

miljoner kronor för en 12-månadersperiod (11,25 miljoner kronor

för budgetåret 1995/96) till forskningsråden för

gästprofessurer för framstående internationella kvinnliga

forskare. Framför allt bör enligt regeringen gästprofessurer

inrättas inom områden som har få svenska kvinnliga forskare,

såsom inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena.

Gästprofessurerna bör knytas till råden på samma sätt som redan

befintliga gästprofessurer, dvs. tillåta innehavarna att under

ett års tid vistas vid ett eller flera svenska lärosäten.

Som planeringsförutsättning för båda de nämnda insatserna bör

enligt regeringen gälla att motsvarande belopp avsätts årligen

även under budgetåren 1997--1999.

I motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 9 kritiseras regeringens

avsikt att öronmärka pengar för post-doktorala stipendier för

kvinnliga forskare. En sådan särbehandling är olämplig och

innebär i sig en nedvärdering av kvinnors kompetens.

Enligt motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 15 borde syftet med

den post-doktorala meriteringen, att vidga den kvinnliga

forskarens kunskapsområde, kunna tillgodoses vid annan

institution i Sverige. Motionärerna framhåller att många

kvinnor har familj och barn, vilket kan göra det svårt med en

utlandsvistelse. Stipendierna bör därför även kunna tilldelas

kvinnor som väljer att vidaremeritera sig i ny forskningsmiljö

inom Sverige.

De post-doktorala stipendierna för kvinnliga forskare bör

enligt motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 10 omvandlas till

anställning för att berättiga till social trygghet.

Utskottet ser det som viktigt att ekonomiskt underlätta för

kvinnor i forskarkarriären att skaffa sig internationella

meriter. Därmed kan också deras förutsättningar förbättras när

det gäller att senare konkurrera med män om forskarassistent-

och forskartjänster. Regeringens avsikt med de post-doktorala

stipendierna är att de skall finansiera en i tiden begränsad

vistelse vid en utländsk forskningsinstitution. Utskottet, som

inte har något att erinra mot detta, avstyrker motionerna

1994/95:Ub39 yrkande 15, 1994/95:Ub43 yrkande 10 och

1994/95:Ub45 yrkande 9.

Forskarutbildning

Enligt en jämförelse mellan antalet examinerade från

grundutbildningen resp. från forskarutbildningen, som redovisas

i propositionen, fortsätter män till doktorsexamen i nästan

dubbelt så stor utsträckning som kvinnor. En ökning av antalet

kvinnor med doktorsexamen skulle, påpekar regeringen, av flera

skäl ha stor långsiktig betydelse. Sverige behöver fler

forskarutbildade på arbetsmarknaden generellt. Med ett större

antal kvinnor inom forskningen och undervisningen ökar

verksamhetens bredd och kvalitet.

Manliga forskarstuderande har i högre grad än kvinnliga den

mest förmånliga formen av studiefinansiering, nämligen

doktorandtjänst, framhåller regeringen vidare. En särskild

satsning för att öka andelen kvinnor bland innehavarna av

doktorandtjänster är, mot bakgrund av vad som ovan sagts, väl

motiverad.

I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9) föreslogs

ett resurstillskott om 37 miljoner kronor för budgetåret

1995/96 för studiefinansiering inom forskarutbildningen, som en

av de sysselsättningspolitiska åtgärderna. Regeringen begärde

samtidigt riksdagens bemyndigande att fördela medlen som

anvisades under anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning

och forskarutbildning. Efter närmare överväganden anser

regeringen nu att en jämnställdhetsaspekt bör anläggas vid

fördelningen av dessa resurser. Av de aktuella medlen bör

därför 30 miljoner kronor avsättas för att öka antalet

doktorandtjänster som innehas av kvinnor. Som

planeringsförutsättning bör gälla att motsvarande belopp skall

avsättas årligen för samma ändamål under budgetåren 1997--1999.

Enligt regeringen bör doktorandtjänsterna i första hand

fördelas till de forskningsområden där processen från

grundutbildningsexamen till doktorsexamen resulterar i en

markant underrepresentation av kvinnor.

Regeringen nämner i sammanhanget att det föreslagna nya

Högskoleverket (prop. 1994/95:165) skall ha ett övergripande

ansvar för uppföljning och utvärdering av jämställdhetsarbetet

inom universitet och högskolor. Under förutsättning av

riksdagens beslut om inrättande av det nya verket med den

angivna uppgiften avser regeringen att ge verket i uppdrag att,

efter fördjupad analys, fördela de nu aktuella medlen till

universitet och högskolor.

Invändningar mot regeringens sätt att gå till väga för att

öka antalet kvinnor på doktorandtjänster anförs i motion

1994/95:Ub45 (m) yrkande 10. En sådan särbehandling, där

kvinnligt kön är kriterium för att erhålla doktorandtjänst,

innebär en nedvärdering av kvinnors kompetens.

I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 9, som väcktes under den

allmänna motionstiden, föreslås att frågan om att könskvotera

platserna vid antagning till forskarutbildning skall prövas.

Motionärerna menar att en ökad rekrytering av kvinnliga

doktorander i förlängningen ger fler kvinnliga handledare,

docenter och professorer.

Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag i

budgetpropositionen om medel för studiefinansiering inom

forskarutbildningen och om bemyndigande att fördela dessa

resurser (bet. 1994/95:UbU15). Den bedömning som regeringen nu

gör att huvudparten av medlen skall användas för kvinnliga

doktorandtjänster kan utskottet ställa sig bakom. Det är enligt

utskottets mening angeläget att extra åtgärder vidtas för att

stimulera kvinnor att avlägga doktorsexamen. Med fler

disputerade kvinnor som kan rekryteras som lärare vid

universitet och högskolor ökar på sikt möjligheterna att

åstadkomma en jämnare könsfördelning inom lärarkåren. Utskottet

föreslår med det anförda att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub45 yrkande 10.

Syftet med motion 1994/95:Ub706 yrkande 9 är enligt

utskottets mening tillgodosett, varför också detta yrkande bör

avslås.

Frågor rörande utbildningsbidrag och doktorandtjänster

behandlas i tre motioner.

Enligt motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 5 är det svårt att se

den logiska överensstämmelsen mellan å ena sidan regeringens

förslag i budgetpropositionen att återinföra utbildningsbidrag

och å andra sidan nu föreliggande förslag att fler

doktorandtjänster skall delas ut. Motionärerna befarar att

flera hundra kvinnliga doktorander får utbildningsbidrag i

stället för doktorandtjänster. De anser att regeringen bör

redovisa den samlade konsekvensen av förslagen ur ett

jämställdhetsperspektiv.

Tidigare beslut att omvandla utbildningsbidragen till

doktorandtjänster bör fullföljas, anförs det i motion

1994/95:Ub39 (fp) yrkande 10. Motionärerna anser att även

återstående 7 miljoner kronor utav de 37 miljoner kronor som

regeringen avsatt för studiefinansiering inom

forskarutbildningen skall fördelas till fler doktorandtjänster.

Därutöver bör, enligt yrkande 11 i samma motion, ytterligare 39

miljoner kronor tillföras för 300 nya doktorandtjänster genom

en omfördelning inom anslagen för utbildning. -- I motion

1994/95:Ub44 (mp) yrkande 3 föreslås att riksdagen anslår 187,5

miljoner kronor för att slutföra övergången från

utbildningsbidrag till doktorandtjänster samt öka antalet

sådana tjänster. -- Förslagen motiveras i båda motionerna med

att doktorandtjänsten ger den sociala trygghet som framför allt

kvinnliga studerande med familj och barn behöver under

studietiden.

Ytterligare aspekter på studiefinansieringen inom

forskarutbildningen tas upp i motion 1994/95:Ub39. Enligt denna

bör studiefinansieringstiden för forskare göras mer flexibel

när familjesituationen så kräver (yrkande 12). Vidare bör

medlen för kvinnliga doktorandtjänster i första hand gå till

att finansiera den avslutande studietiden för de doktorander

som fått de två första åren finansierade genom

Forskningsrådsnämndens särskilda medel för kvinnoforskning

(yrkande 13).

Utskottet har tidigare (bet. 1994/95:UbU13) -- mot bakgrund

av det allvarliga statsfinansiella läget -- tillstyrkt

regeringens förslag i budgetpropositionen om återinförande av

utbildningsbidrag som finansieringsform för doktorander.

Utskottet har också tillstyrkt regeringens förslag till

medelsanvisning och därvid avstyrkt motionsyrkanden om

resurstillskott vilka motsvarar dem som nu behandlas (bet.

1994/95:UbU15). I sammanhanget vill utskottet hänvisa till att

regeringen i budgetpropositionen räknar med att förslag om ett

nytt och mer flexibelt system för studiefinansieringen inom

forskarutbildningen skall kunna läggas fram i nästa

forskningspolitiska proposition. Det nya systemet bör enligt

regeringen utformas så att det uppmuntrar doktoranderna att

avlägga examen och främjar effektiviteten i

forskarutbildningen.

I övrigt hänvisar utskottet till vad i det föregående anförts

om ökning av antalet kvinnor på doktorandtjänster.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub39

yrkandena 10, 11, 12 och 13, 1994/95:Ub40 yrkande 5 samt

1994/95:Ub44 yrkande 3.

Prestationsrelaterade fakultetsanslag, enligt de

principer som riksdagen godkände våren 1994, bör enligt motion

1994/95:Ub39 (fp) yrkande 14 införas som tidigare planerats.

Dessa skulle bl.a. ha till syfte att premiera

jämställdhetsarbete inom fakulteten genom ett system med

viktning av avhandlingsarbete från underrepresenterat kön vid

tilldelning av medel. Denna reform för ökad jämställdhet rivs

nu upp av regeringen, anmärker motionärerna.

Utskottet vill erinra om att motionsförslag om införande av

prestationsrelaterade fakultetsanslag nyligen har avstyrkts av

utskottet i samband med behandlingen av anslagen till högre

utbildning och forskning (bet. 1994/95:UbU15). Utskottet har

inte ändrat uppfattning i frågan utan avstyrker också motion

1994/95:Ub39 yrkande 14.

Lärare och forskare vid universitet och högskolor

I propositionen redovisas att antalet lärare vid svenska

universitet och högskolor uppgår till drygt 14 000. Bland

dessa är männen i klar majoritet. Drygt 70 % av lärarna är

män. Endast 7 % av professorerna, 21 % av lektorerna och

24 % av forskarassistenterna är kvinnor. Bilden är något

annorlunda när det gäller högskoleadjunkter, där 42 procent är

kvinnor. Regeringen påpekar att det för anställning som adjunkt

inte krävs doktorsexamen.

Enligt regeringen framträder ett välkänt mönster tydligt inom

alla fakulteter med allt färre kvinnor ju högre upp i hierarkin

man kommer. Fördelningen mellan kvinnor och män bland

universitets- och högskolelärarna har ändrats ytterst litet de

senaste åren. Detta beror bl.a. på att åldersstrukturen bland

de nu verksamma lärarna inneburit att pensionsavgångarna varit

begränsade. Till följd av den pågående expansionen av den högre

utbildningen kommer ett stort nyrekryteringsbehov att uppstå.

Universitet och högskolor får härigenom ett särskilt tillfälle

att åtgärda den sneda könsfördelningen i lärarkåren, framhåller

regeringen. Genom aktiva systematiska åtgärder av olika slag

bör fler kompetenta kvinnor kunna tillsättas inom alla

anställningskategorier.

Resursförstärkning för nya professurer och

forskarassistenttjänster

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen under

åttonde huvudtitelns reservationsanslag Övriga utgifter inom

forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar

37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i

budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bil. 9 s. 260).

Av dessa särskilt anvisade medel avser regeringen att avsätta

14,4 miljoner kronor för en 12-månadersperiod (21,6 miljoner

kronor för budgetåret 1995/96) för inrättande av nya

professurer i syfte att åstadkomma en jämnare könsfördelning.

De nya professurerna finansieras i övrigt till lika delar

genom anslagsöverföringar från berörda forskningsråd och genom

omfördelning inom befintliga medel vid de lärosäten där

tjänsten inrättas. Enligt regeringens bedömning bör från såväl

universitetens och högskolornas fakultetsanslag som från

forskningsrådens anslag disponeras en summa på vardera 10

miljoner kronor för en 12-månadersperiod (15 miljoner kronor

för budgetåret 1995/96). -- Sammantaget avsätts således under

12-månadersperioden 34,4 miljoner kronor för de nya

professurerna.

Vidare bör enligt regeringen av de särskilt anvisade medlen

avsättas 10 miljoner kronor för en 12-månadersperiod (15

miljoner kronor för budgetåret 1995/96) för inrättande av

forskarassistenttjänster för personer som tillhör det

underrepresenterade könet. För dessa tjänster bör under samma

tid disponeras totalt 10 miljoner kronor av universitetens och

högskolornas fakultetsanslag och totalt 10 miljoner kronor av

de anslag som föreslagits forskningsråden -- i båda fallen för

en 12-månadersperiod (15 miljoner kronor för budgetåret

1995/96). Som planeringsförutsättning bör gälla att motsvarande

belopp, dvs. totalt 30 miljoner kronor, skall kunna disponeras

årligen under ytterligare sex år.

Resterande medel skall enligt regeringens förslag tilldelas

forskningsråden i form av ett engångsbelopp för viss

administration.

Enligt motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 15 bör riksdagen avslå

regeringens förslag om resursförstärkning med 37,5 miljoner

kronor för nya professurer och forskarassistenttjänster i syfte

att uppnå en jämnare könsfördelning. Motionärerna erinrar om

att de motsatt sig de neddragningar på anslag till forskning

och forskarutbildning som föreslagits i budgetpropositionen och

som enligt deras mening går emot Sveriges långsiktiga

kunskapsintressen. Syftet att bättre ta till vara kvinnliga

akademikers kompetens och rekrytera bland kvinnliga forskare är

lovvärt. Vad motionärerna vänder sig emot är det inkonsekventa

synsätt som regeringen visar gentemot forskningen generellt. En

ryckig och illa genomtänkt forskningspolitik gynnar inte några

jämställdhetssträvanden.

Även i motion 1994/95:Ub44 (mp) yrkas avslag på regeringens

begäran om 37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i

budgetpropositionen (yrkande 2).

I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 6 hemställs att riksdagen

avslår regeringens förslag om en resursförstärkning med 14,4

miljoner kronor för kvinnliga professorstjänster och i stället

omfördelar dem genom att dels avsätta ytterligare 10,4 miljoner

kronor för att skapa förutsättningar för nya professurer

och/eller forskartjänster inom kvinno- och

jämställdhetsforskning, dels tilldela Forskningsrådsnämnden

ytterligare 3 miljoner kronor för att utveckla och stödja

genusforskningen och dels tilldela Fora/centra för kvinnliga

forskare ytterligare 1 miljon kronor.

Utskottet har under hand erfarit att medel finns beräknade

för här avsedda jämställdhetsåtgärder under anslaget C 45.

Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.,

anslagposten Till regeringens disposition.

Regeringen föreslår i den sedermera framlagda

kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 8) att

anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och

högskolor m.m. skall minskas med 37,5 miljoner kronor till

följd av motsvarande ökning av anslaget C 47. Övriga utgifter

inom forskning och forskarutbildning, enligt förslaget i nu

förevarande proposition. Detta gäller under förutsättning av

riksdagens bifall till sistnämnda förslag.

Mot bakgrund av de redovisade förhållandena anser utskottet

-- som inte har något att erinra mot medelsanvändningen -- att

riksdagen bör anvisa 37,5 miljoner kronor till en ny

anslagspost för jämställdhetsåtgärder under anslaget Övriga

utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret

1995/96. Motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 2 och 1994/95:Ub45

yrkande 15 avstyrks därmed. När det gäller yrkande 6 i motion

1994/95:Ub39 anser utskottet i och för sig att de alternativa

forskningsändamål som motionärerna vill ytterligare stödja är

angelägna. Frågan om sådana resursförstärkningar får dock

prövas samlat vid behandlingen av nästa forskningspolitiska

proposition, varför utskottet avstyrker även detta

motionsyrkande.

Inrättandet av nya professurer

Enligt regeringen går utvecklingen mot en jämnare

könsfördelning inom professorskåren utomordentligt långsamt;

det totala antalet kvinnor är fortfarande anmärkningsvärt

litet. Regeringen anser att det därför behövs en extraordinär

insats för att på kort sikt åstadkomma en betydande ökning av

detta antal. Genom den resursförstärkning som regeringen

föreslagit och som behandlats i föregående avsnitt uppskattar

regeringen att 30 nya professurer kan inrättas.

Den engångssatsning som nu görs bör enligt regeringen tas

till vara på det sätt som i ett nationellt perspektiv ter sig

som mest ändamålsenligt. Det är därför angeläget att

inrättandet av de nya professurerna sker i samverkan mellan

forskningsråden och universitet och högskolor. Forskningsråden

-- Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR),

Medicinska forskningsrådet (MFR), Naturvetenskapliga

forskningsrådet (NFR) och Teknikvetenskapliga forskningsrådet

(TFR) -- bör ges ansvaret för att i samråd med universitet och

högskolor fastställa inriktning och placering av de nya

professurerna. Härvid skall ämnen väljas där könsfördelningen

bland professorerna nu är ojämn och där en förstärkning också

är motiverad från forskningens och forskarutbildningens

utgångspunkter. Vid valet av ämnen för de nya professurerna

skall även beaktas att det finns kvalificerade presumtiva

sökande som tillhör det underrepresenterade könet.

Regeringen framhåller att vid behov bör s.k. positiv

särbehandling kunna tillämpas vid tillsättningen av de nya

professurerna. Med positiv särbehandling avses att en tjänst

tillsätts med en kompetent sökande av underrepresenterat kön,

även om vederbörande är mindre kvalificerad än medsökande av

det andra könet.

Vidare meddelar regeringen att universiteten och högskolorna

skall svara för utlysning och tillsättning av professurerna. I

utlysningen skall anges att ett syfte med professurerna är att

utjämna könsfördelningen bland professorerna och att positiv

särbehandling till förmån för det underrepresenterade könet

således kan komma att tillämpas.

De uttalanden regeringen gör om tillämpning av s.k. positiv

särbehandling vid tillsättningen av nya professurer bemöts

med stark kritik i flera motioner.

Sålunda anförs i motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 7 att

förfarandet, att vid tillsättning av tjänster inte ställa

kunskaper och kompetens i första rummet, måste anses som direkt

stötande. Regeringens synsätt är nedvärderande mot kvinnor och

mot de forskningsinstitutioner där ett viktigt vetenskapligt

arbete utförs, anmärker motionärerna. De menar att regeringens

attityd dessvärre ger signaler om att kvinnor måste bedömas

enligt särskilda regler, dvs. inte klarar sig på egna meriter.

I stället för att välja kvotering bör man enligt motionen

(yrkande 12) ta itu med de mer grundläggande problemen. Dit hör

traditioner, nätverk, kultur m.m. men också de brister som

finns i definition av kompetens, kunskap etc. Inte minst

otydligheter vid utannonsering av tjänster skapar utrymme för

godtycke och omedveten könsdiskriminering.

I motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 6 anförs att regeringens

avsikt att tillämpa positiv särbehandling riskerar att

undergräva kvinnliga professorers status. Därmed motverkas

också jämställdhetsarbetet inom högskolan. -- Enligt motion

1994/95:Ub39 (fp) yrkande 17 kommer en sådan tillämpning av

regeln i jämställdhetslagen om positiv särbehandling av

underrepresenterat kön, som regeringen avser att göra, att

skapa fler problem än den löser. Motionärerna anser att

underrepresenterat kön bör kunna ges företräde om två sökande

har likvärdig meritering. -- Den särbehandling som regeringen

föreslår behövs inte, hävdas det i motion 1994/95:Ub43 (kds)

yrkande 9, eftersom det inte råder någon brist på kompetenta

kvinnor i universitetsvärlden. Vad som behövs är att se till

att kvinnor med likvärdig, men inte nödvändigtvis samma,

kompetens som män i större omfattning får tjänster som

professor.

Riksdagen bör enligt motion 1994/95:Ub44 (mp) yrkande 9 göra

ett tillkännagivande om att strikt kvotering vid tillsättning

av tjänster är direkt olämplig. Om däremot sökande endast

obetydligt skiljer sig i merithänseende kan tjänsten tillsättas

med hänsyn till underrepresenterat kön, anser motionärerna.

Även i motion 1994/95:Ub41 (m) begärs uttalanden mot kvotering

som enligt motionärerna bygger på bristande tilltro till

kvinnors förmåga och övertro på regleringar (yrkande 1).

Motionärerna anser vidare att regeringens uttalanden om positiv

särbehandling signalerar att kvinnor måste hjälpas så att

jämställdhetsmålen kan nås (yrkande 3).

I motion 1994/95:Ub42 (s) reagerar motionärerna för

formuleringen "mindre kvalificerad" i propositionen, då det

gäller positiv särbehandling av underrepresenterat kön. De

anser att med positiv särbehandling bör avses att en tjänst

tillsätts med sökande av underrepresenterat kön, om sökanden är

tillräckligt kvalificerad för tjänsten. Med en mindre snäv syn

på de kriterier som ligger till grund för meritvärderingarna

behövs det ingen lägre kvalifikationsgrund för kvinnor,

framhåller motionärerna.

Utskottet vill först med anledning av vad som anförts i

propositionen och motionerna klarlägga sin syn på innebörden av

begreppet positiv särbehandling. Enligt utskottets mening bör

det understrykas att positiv särbehandling inte innebär att

personer utan tillräcklig kompetens skall kunna tillsättas på

grund av att de tillhör ett visst kön. Vad det gäller är att

bland professorskompetenta sökande välja en person som tillhör

ett underrepresenterat kön, trots att det finns mer

kvalificerade sökande av det andra könet. Utskottet anser att

praxis vid tillämpningen av ifrågavarande lagregler får avgöra

hur stor skillnaden i kvalifikation får vara vid positiv

särbehandling.

Utskottet anser att man i sammanhanget inte kan bortse från

att meriter över huvud taget kan vara svåra att värdera och

jämföra och att, som påtalats bl.a. i utredningar, kvinnors

meriter ofta undervärderas eller inte blir synliga.

Vidare kan utskottet konstatera att de särskilda

professurerna enligt regeringen skall utlysas inom ämnesområden

där det redan finns kvalificerade kvinnliga forskare som kan

tänkas söka tjänsterna. Uppgiften att välja ut dessa områden

ges till forskningråden, i samråd med universitet och

högskolor.

Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt

resursförstärkningen för nya professurer för att åstadkomma en

jämnare könsfördelning, finner inte skäl att föreslå att

riksdagen skall uttala sig mot en tillämpning av positiv

särbehandling vid tillsättningen av de nya tjänsterna.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen

bör avslå motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 17, 1994/95:Ub40

yrkande 6, 1994/95:Ub41 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Ub42,

1994/95:Ub43 yrkande 9, 1994/95:Ub44 yrkande 9 och 1994/95:Ub45

yrkandena 7 och 12.

I flera motioner läggs fram förslag till åtgärder för att

öka andelen kvinnor på professorstjänster.

Det finns enligt motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 7 åtgärder

som bättre än de som regeringen har presenterat leder fram till

en jämnare könsfördelning. I motionen lyfts fram ett par

modeller, såsom att en extra professur inrättas om en

kompetensförklarad kvinna som sökt en professorstjänst inte får

den, eller att en rikslista på docentkompetenta kvinnliga

forskare upprättas till ledning för bedömningen av behovet av

nya professurer. I stället för regeringens förslag om positiv

särbehandling bör det enligt motionärerna utvecklas ett system

där inslag ur de båda modellerna kombineras.

I motionerna 1994/95:Ub601 (c) yrkande 11 och 1994/95:A807

(c) yrkande 27 föreslås till främjande av ökad jämställdhet

inom högskolan att exempelvis ett antal nya professorstjänster

inrättas på områden där det finns många kompetenta kvinnor och

där kvinnorepresentationen är speciellt låg. Enligt motion

1994/95:Ub622 (fp) yrkande 2 bör kvinnor som

kompetensförklarats för professur under de senaste åren och som

fortfarande är aktiva forskare utnämnas till professorer.

Den bästa strategin är sannolikt, enligt motion 1994/95:Ub44

(mp) yrkande 10, att aktivt söka kvinnor som är mycket

kompetenta och framstående forskare (men ännu ej innehar

professur) och inrätta professurer inom deras specialområden.

Tjänsterna skall utlysas i vanlig ordning och tillsättas på

vanligt sätt, påpekar motionärerna.

Utskottet förutsätter att forskningsråden vid bestämningen av

inriktningen av de nya professurerna väljer de ämnesområden där

kvinnorepresentationen är låg, men att de även särskilt beaktar

att det inom området finns kvalificerade presumtiva kvinnliga

sökande. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna

1994/95:Ub40 yrkande 7, 1994/95:Ub44 yrkande 10, 1994/95:Ub601

yrkande 11, 1994/95:Ub622 yrkande 2 och 1994/95:A807 yrkande

27.

Mål för rekrytering av professorer

Regeringen anför att resurstillskottet för nya professurer är

en engångsåtgärd för att på kort sikt åstadkomma en förbättring

på den nivå där snedfördelningen mellan kvinnor och män är

kraftigast. För att uppnå slutmålet -- en jämn könsfördelning

på alla nivåer inom lärarkåren inom högskolans alla

ämnesområden -- krävs däremot ett långsiktigt och systematiskt

arbete. Därför avser regeringen att införa rekryteringsmål, där

det ankommer på universiteten och högskolorna själva att ta

ansvar för att jämställdhetsarbetet ger synliga resultat.

Enligt regeringens bedömning bör det således för varje

universitet och högskola anges mål avseende könsfördelningen

bland de nyrekryterade professorerna under kommande

treårsperiod. Målet ges formen av ett särskilt åtagande under

anslaget för forskning och forskarutbildning

(fakultetsanslaget). Målen bör första gången anges i

budgetpropositionen för budgetåret 1997. Måluppfyllelsen bör

årligen redovisas i resultatredovisningen i högskolans

årsredovisning. Slutredovisningen bör göras efter

treårsperiodens slut. Processen upprepas inför varje

treårsperiod ända tills bägge könens andel av professurerna vid

högskolan uppgår till minst 40 %.

Genom att rekryteringsmålen formuleras för professorer -- den

högsta nivån i högskolans hierarki -- åstadkommer man en

gynnsam effekt för kvinnor på alla nivåer inom

forskarkarriären, betonar regeringen. Rekryteringsmålen

underlättar för statsmakterna att följa och utvärdera hur målen

för jämställdhet mellan kvinnor och män uppfylls. Varje

högskoleenhet ges samtidigt ett ökat lokalt ansvar och nya

möjligheter att anpassa verksamheten utifrån lokala behov och

förutsättningar.

I motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 11 görs invändningar mot

regeringens planer på att införa mål för rekrytering av

professorer. Motionärerna hänvisar till att det redan i dag

finns krav på att jämställdhetsplaner skall upprättas, vilket

även gäller inom universitet och högskolor. Ytterligare ett

kriterium som bedömningsgrund för resurstilldelningen bör inte

införas.

Enligt motion 1994/95:Ub624 (fp), som väcktes under den

allmänna motionstiden, är det ett rimligt mål för varje

universitet och högskola att minst en femtedel av de

professorer som utses fram till sekelskiftet skall vara kvinnor

(yrkande 11 i denna del).

Utskottet ser det som positivt att regeringen har för avsikt

att införa mål för rekrytering av professorer. Enligt

utskottets mening skapar sådana mål incitament till aktiva

jämställdhetsinsatser inom universitet och högskolor för att på

sikt komma till rätta med den ojämna könsfördelningen bland

professorerna. Målen kompletterar därmed jämställdhetslagens

bestämmelser. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion

1994/95:Ub45 yrkande 11. Då syftet med yrkande 11 i motion

1994/95:Ub624 måste anses vara tillgodosett genom de av

regeringen planerade åtgärderna, avstyrker utskottet detsamma i

nu berörd del.

Rekryteringsmål bör enligt motion 1994/95:Ub43 (kds)

yrkande 7 ställas upp för fler tjänstekategorier inom

högskolan. Sådana mål bör finnas inte bara för professorer utan

även för t.ex. doktorander och forskarassistenter. I motion

1994/95:Ub39 (fp) yrkande 16 anförs att rekryteringsmål bör

formuleras och tillämpas på alla anställningskategorier för att

öka andelen kvinnor inom den akademiska världen. Motionärerna

syftar här på den sneda könsfördelningen bland universitets-

och högskolelärarna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att mål för

rekrytering inte bör begränsas till att enbart avse de högsta

tjänsterna. För att universitet och högskolor i framtiden skall

kunna uppnå jämställdhetsmålet i vad avser professorstjänsterna

måste de genom olika åtgärder öka rekryteringsunderlaget. Detta

har regeringen också betonat i propositionen. Åtgärderna måste

omfatta såväl grundutbildningen som forskarutbildningen samt

kvinnors villkor under den fortsatta akademiska karriären.

Enligt utskottets mening bör mål för rekrytering, i syfte att

nå en jämnare könsfördelning på fler nivåer, formuleras också

för andra tjänster som lärare och forskare inom högskolan än

professorer.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 16 och 1994/95:Ub43 yrkande 7

som sin mening ge regeringen till känna.

Meritvärderingen vid tillsättningen av tjänster, m.m.

I motioner har framlagts förslag som syftar till att ge

kvinnor och män likvärdiga förutsättningar inom

forskarutbildningen och i den fortsatta forskarkarriären.

Sålunda begärs i motion 1994/95:Ub44 (mp) yrkande 6 att

riksdagen gör ett tillkännagivande om att meritvärderingen

vid tillsättning av tjänster bör ändras så att kvinnor ej

missgynnas. Motionärerna framhåller att de år man genomgår

forskarutbildning sammanfaller med den tid i livet när man

vanligtvis skaffar barn. Självfallet innebär detta att

kvinnorna får andra förutsättningar än männen att genomföra en

forskarutbildning på förväntad tid och att genom egen forskning

meritera sig för forskarassistenttjänst. Motionärerna hävdar

att genom att konkurrensen om forskarassistenttjänster är hård

och meriter ofta endast räknas för de fem första åren efter

doktorsexamen så är många kvinnor näst intill utan möjlighet

att gå vidare mot ett arbete som självständig forskare vid ett

svenskt universitet. Meriteringskraven bör därför ändras så att

en fördröjning genom barnafödande inte lägger onödiga hinder i

vägen för kvinnorna vid konkurrens om tjänster i den fortsatta

forskarkarriären. -- Motsvarande yrkanden framställs i

motionerna 1994/95:Ub678 (mp) i denna del och 1994/95:Ub905

(mp) yrkande 20.

Utskottet erinrar om att utskottet i det föregående

tillstyrkt en resursförstärkning för nästa budgetår som bl.a.

skall disponeras för nya forskarassistenttjänster vid

universitet och högskolor i syfte att åstadkomma en jämnare

könsfördelning. Som tidigare nämnts är endast 24 % av

forskarassistenterna kvinnor. Det är angeläget att denna andel

ökar markant, vilket i förlängningen ger fler kvinnliga

professorer. Utskottet anser därför att ytterligare åtgärder

bör vidtas för att förbättra möjligheterna för kvinnor att

fortsätta inom forskarkarriären. De problem som motionärerna

pekat på i fråga om skillnader mellan män och kvinnor i

förutsättningar för meritering utgör enligt utskottets mening

en viktig utgångspunkt för en översyn.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionerna

1994/95:Ub44 yrkande 6, 1994/95:Ub678 i denna del och

1994/95:Ub905 yrkande 20 som sin mening bör ge regeringen till

känna att en översyn av meritvärderingen vid tillsättning av

forskartjänster bör göras med särskilt beaktande av kvinnors

villkor.

Likvärdiga villkor för kvinnor och män i

forskarutbildningen efterfrågas i motionerna 1994/95:Ub44

(mp) yrkandena 5 och 7, 1994/95:Ub678 (mp) i denna del och

1994/95:Ub905 (mp) yrkandena 22 och 23. Motionärerna pekar

särskilt på behovet av åtgärder när det gäller kvinnliga

studerandes tillgång till handledning i forskarutbildningen. De

hävdar att kvinnor oftare än män väljer egna avhandlingsämnen,

som inte direkt faller inom någon handledares projekt. Detta

kan medföra att kvinnornas studieförhållanden blir sämre med

mindre resurser och hjälp. Det är viktigt, anför motionärerna,

att kvinnor inte drabbas av konkurrenshinder redan i ingången

till sina forskarstudier. Därtill bör forskarstuderande få

ökade möjligheter att söka egna forskningsmedel, så att de inte

helt är hänvisade till handledarnas resurser och välvilja.

Utskottet vill hänvisa till det arbete som pågår inför nästa

forskningspolitiska proposition, bl.a. i Forskningsberedningen.

När det särskilt gäller studiefinansieringen inom

forskarutbildningen har regeringen, som utskottet nämnt i det

föregående, inför nämnda proposition aviserat ett förslag om

ett nytt och mer flexibelt system, som bör utformas så att det

främjar effektiviteten i forskarutbildningen. Med hänvisning

härtill avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I motionerna 1994/95:Ub44 (mp) yrkande 4 och 1994/95:Ub678

(mp) i denna del begärs en utredning av tjänstestrukturen vid

universitet och högskolor. Motionärerna menar att en hierarki

av olika typer av tidsbegränsade tjänster i forskarkarriären

under professorsnivå skulle öka rörligheten bland

universitetens och högskolornas forskande personal och också

gynna möjligheterna att på någorlunda kort sikt få en rimlig

fördelning mellan män och kvinnor bland forskare och lärare.

Utskottet är inte berett att förorda att en sådan utredning

som motionärerna begärt skall tillkallas. Motionsyrkandena bör

därför avslås av riksdagen.

Tjänsteförslagsnämndernas sammansättning, m.m.

I propositionen redovisas att regeringen avser att göra vissa

ändringar i högskoleförordningen (1993:100) för att främja

jämställdhetsarbetet generellt och för att stödja högskolornas

arbete med att uppnå de rekryteringsmål som kommer att införas.

Sålunda bör reglerna om befordringsgrunder för lärare

kompletteras med en bestämmelse som tydliggör att det vid behov

är tillåtet med positiv särbehandling till förmån för sökande

av det kön som är underrepresenterat inom den aktuella

kategorin av anställda inom universitetet eller högskolan.

Vidare bör enligt regeringen reglerna om

tjänsteförslagsnämndernas sammansättning samt om val av

sakkunniga ändras. Båda könen skall vara representerade i

tjänsteförslagsnämnderna. Bland de sakkunniga skall, om inte

synnerliga skäl föreligger, båda könen vara representerade. En

bestämmelse bör införas om krav på redovisning av hur

tjänsteförslagsnämnderna har beaktat jämställdhetsaspekten vid

bedömningen av sökande till ledigförklarad anställning.

Enligt motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 6 bör man för att

komma till rätta med den könsmässiga snedfördelningen när det

gäller professorstjänster kunna se över hur val av sakkunniga

och tillsättande av tjänsteförslagsnämnder sker. En lösning kan

vara att ställa krav på kvinnlig kompetens vid sådana val och

tillsättanden. Motionärerna anser också att

tjänsteförslagsnämndernas arbete och metoder kan behöva

utvecklas, bl.a. vid upprättande av kravprofil för tjänst och

meritprofil för sökande. -- I motion 1994/95:Ub41 (m) yrkande 4

begärs en översyn av professorstillsättningar och

tjänsteförslagsnämndernas arbetsmetoder. I ett system med klara

kriterier, där manliga nätverk och slumpmässiga fördelar inte

fäller utslaget, skulle alla och i synnerhet kvinnorna få en

bättre möjlighet att komma till sin rätt, anför motionärerna.

Sakkunnigsystemet för tillsättning av professurer och andra

forskartjänster bör enligt motion 1994/95:Ub622 (fp) ändras så

att såväl män som kvinnor måste vara representerade i

sakkunniggruppen (yrkande 3). Vidare bör vartdera könet inom

fem år vara representerat med minst 40 % i universitets och

högskolors tjänsteförslagsnämnder (yrkande 4).

I motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 8 framhålls att det inte

räcker med att reglera att båda könen skall vara representerade

i tjänsteförslagsnämnderna; en jämn fördelning mellan kvinnor

och män i dessa nämnder bör eftersträvas. Det är ytterst

viktigt att båda könen är representerade också bland de

sakkunniga för att få en allsidig bedömning av de sökandes

kompetensprofil.

Utskottet anser att de ändringar i högskoleförordningen som

regeringen aviserar är angelägna att genomföra. Enligt

utskottets mening kan kvinnors och mäns olika värderingar i

skilda avseenden påverka den bedömning av en sökandes

vetenskapliga och andra meriter som görs vid

tjänstetillsättningar. Därför är det betydelsefullt att båda

könen är representerade med en så jämn fördelning som möjligt i

tjänsteförslagsnämnder och bland sakkunniga. Utskottet utgår

från att en regel om att tjänsteförslagsnämnderna skall

redovisa hur de beaktat jämställdhetsaspekten kommer att

medföra att deras arbetsmetoder anpassas därefter. Med det

anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub41 yrkande 4,

1994/95:Ub43 yrkande 8, 1994/95:Ub45 yrkande 6 och

1994/95:Ub622 yrkandena 3 och 4.

I motion 1994/95:Ub44 (mp) yrkande 8 förordas att en

särskild jämställdhetsansvarig vid resp. universitet och

högskola skall delta i beredningen av varje

tjänstetillsättning. En sådan ordning bör gälla inte bara vid

tillsättning av professurer utan också vid tillsättning av

tjänster som lektorer och forskarassistenter.

Utskottet vill betona att samtliga personer som har att ta

ställning i ett tjänstetillsättningsärende också skall ta

ansvar för att jämställdhetsaspekten tillgodoses.

Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Ytterligare frågor om könsfördelningen i högskole- och

forskningsorgan tas upp i två motioner. Enligt motion

1994/95:Ub624 (fp) yrkande 10 bör det inom fem år finnas minst

40 % av vartdera könet i alla interna beslutsorgan inom

högskolan. I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 18 anförs om

forskningsråden att de i dag har en klart manlig dominans i sin

sammansättning. En översyn borde göras av reglerna om

tillsättning av ledamöter i forskningsråden, anser

motionärerna.

Utskottet erinrar om att universitet och högskolor i

högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100)

åläggs att i all sin verksamhet iaktta jämställdhet mellan

kvinnor och män. Det ankommer därmed på högskolemyndigheterna

att se till att jämställdhetsmålet uppnås i vad avser

representationen i de interna beslutsorganen.

När det gäller forskningsråden anser utskottet att de

åtgärder som regeringen avser att vidta för att främja

jämställdheten inom forskarsamhället på sikt kan förväntas leda

till en mer jämställd sammansättning av råden. Utskottet utgår

från att jämställdhetsaspekten kommer att beaktas i fråga om de

ledamöter av råden som utses av regeringen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 18 och 1994/95:Ub624 yrkande

10.

Sexuella trakasserier

Regeringen anmäler att man avser att i högskoleförordningen

(1993:100) föra in en skyldighet för universitet och högskolor

att verka för att studenter inte utsätts för sexuella

trakasserier. Bakgrunden är att undersökningar har visat att

sådana trakasserier förekommer. Regeringen erinrar om att --

förutom brottsbalkens bestämmelser om ofredande och sexuellt

ofredande -- det finns en regel om skydd mot sexuella

trakasserier i 6 § jämställdhetslagen (1991:433). Lagen är

emellertid en arbetsrättslig lagstiftning och omfattar inte

elever och studenter.

I motion 1994/95:Ub45 (m) betonas att sexuella trakasserier

självfallet inte kan accepteras. Ytterligare föreskrifter -- i

detta fall i högskoleförordningen -- är emellertid inget sätt

att komma till rätta med problemen. Motionärerna menar att

befintliga regelverk, nämligen brottsbalken och

jämställdhetslagen, skall tillämpas (yrkande 13). Riksdagen bör

därför enligt yrkande 14 i samma motion göra ett uttalande om

att det inte bör införas någon för högskolan särskild

bestämmelse mot sexuella trakasserier.

Enligt motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 15 i denna del bör

jämställdhetslagen, och därmed regeln i denna lag mot sexuella

trakasserier, utvidgas till att gälla också för den högre

utbildningen. Lagstiftningen mot sexuella trakasserier bör

skärpas. -- I motion 1994/95:A812 (mp) yrkande 2 begärs ett

uttalande om att sexuella trakasserier bör inbegripas i

högskoleförordningens bestämmelser om störande beteende. --

Enligt motion 1994/95:Ub695 (kds) yrkande 2 bör riksdagen hos

regeringen begära förslag till lagstiftning till skydd för

studenter mot sexuella trakasserier.

Utskottet finner det för sin del angeläget att stryka under

att man under inga förhållanden får ha överseende med sexuella

trakasserier, än mindre acceptera dem. Universitet och

högskolor måste bemöda sig om att komma till rätta med de

problem som föreligger. Flera av lärosätena har också utarbetat

åtgärdsprogram för att förebygga och motverka sexuella

trakasserier. Det är enligt utskottets mening en betydelsefull

markering att i högskoleförordningen nu skrivs in en skyldighet

för universitet och högskolor att arbeta för att studenter inte

utsätts för sådana trakasserier. Utskottet utgår från att

regeringen uppmärksamt kommer att följa den fortsatta

utvecklingen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1994/95:Ub45 yrkandena 13 och 14, 1994/95:Ub695

yrkande 2, 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna del och

1994/95:A812 yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslaget

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub38 antar

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 1 kap. 2 § tredje stycket och 1 kap. 9 § andra

stycket med den ändringen att lagrummen erhåller den i bilaga 2

som Utskottets förslag betecknade lydelsen,

2. beträffande tillsynen av skolans jämställdhetsarbete

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub44 yrkande 1,

3. beträffande jämställdhet som en pedagogisk fråga

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub43 yrkande 1

(delvis), 1994/95:Ub45 yrkande 2, 1994/95:Ub348 yrkande 1,

1994/95:Ub368 yrkande 7 och 1994/95:A816 yrkandena 4 och 6,

4. beträffande sär- och samundervisning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A816 yrkande 7 och

1994/95:A820 yrkande 12,

5. beträffande naturvetenskap, teknik och

informationsteknik att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Ub39 yrkande 1, 1994/95:Ub377 yrkandena 1, 3 och 4,

1994/95:A807 yrkande 26, 1994/95:A816 yrkande 5 och

1994/95:A820 yrkande 13,

6. beträffande forsknings- och utvecklingsarbete

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub41 yrkande 2 och

1994/95:Ub45 yrkande 1,

res. 1 (m)

7. beträffande läromedel

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub43 yrkande 4,

8. beträffande studie- och yrkesorientering (syo) m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub40 yrkandena 1 och

2, 1994/95:Ub43 yrkande 5 och 1994/95:A820 yrkande 15,

9. beträffande flexibel skolstart

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub43 yrkande 2,

10. beträffande invandrarkvinnornas utbildningsbehov

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub40 yrkande 3,

11. beträffande lärares behov av kunskap om jämställdhet

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 4,

1994/95:Ub45 yrkandena 4 och 5, 1994/95:Ub348 yrkande 2,

1994/95:A802 yrkande 17 och 1994/95:A820 yrkande 11,

12. beträffande lärarutbildning och forskning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub39 yrkande 3,

res. 2 (fp)

13. beträffande informationsteknik (IT) och teknik i

lärarutbildning och lärarfortbildning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 2,

1994/95:Ub43 yrkande 3 och 1994/95:Ub377 yrkande 2,

14. beträffande lärarrekrytering

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkande 3,

1994/95:Ub603, 1994/95:Ub624 yrkande 11 (delvis) och

1994/95:A820 yrkande 14,

15. beträffande jämställdhetsarbetet vid universitet och

högskolor, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub43 yrkandena 1 i

denna del och 6, 1994/95:Ub695 yrkande 1 och 1994/95:Ub706

yrkande 15 i denna del,

16. beträffande könsperspektiv i läkarutbildningen och

vårdutbildningar

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub692 yrkande 2,

17. beträffande Forskningsrådsnämndens och forskningsrådens

ansvar för jämställdhet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub39 yrkande 5,

18. beträffande Forskningsrådsnämndens stöd till kvinno-

och jämställdhetsforskning

att riksdagen avslår motion 1994/95:A807 yrkande 28,

19. beträffande uppgifter för utredningen om insatser för

kvinno- och jämställdhetsforskning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 7 och

1994/95:Ub684,

20. beträffande kvinnoforskningsinstitut

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub651,

21. beträffande kvinnouniversitet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub655,

res. 3 (mp)

22. beträffande forskning och forskarutbildning inom

undervisnings- och vårdsektorn

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub40 yrkande 4,

23. beträffande genusperspektiv inom forskningen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 8,

1994/95:Ub654 yrkandena 1--10 och 1994/95:Ub692 yrkandena 1 och

3,

res. 4 (mp)

24. beträffande genusforskning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkande 8,

1994/95:Ub635 och 1994/95:A802 yrkande 4,

res. 5 (m)

25. beträffande fora för kvinnliga forskare

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub39 yrkande 9,

res. 6 (fp)

26. beträffande post-doktorala stipendier för kvinnliga

forskare

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 15,

1994/95:Ub43 yrkande 10 och 1994/95:Ub45 yrkande 9,

res. 7 (m)

res. 8 (kds)

27. beträffande ökning av antalet kvinnor på

doktorandtjänster

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkande 10 och

1994/95:Ub706 yrkande 9,

res. 9 (m)

28. beträffande utbildningsbidrag och doktorandtjänster,

m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkandena

10, 11, 12 och 13, 1994/95:Ub40 yrkande 5 och 1994/95:Ub44

yrkande 3,

res. 10 (c, fp)

res. 11 (mp)

29. beträffande införande av prestationsrelaterade

fakultetsanslag

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub39 yrkande 14,

res. 12 (c, fp)

30. beträffande resursförstärkning för nya professurer och

forskarassistenttjänster

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 6, 1994/95:Ub44

yrkande 2 och 1994/95:Ub45 yrkande 15 under åttonde

huvudtitelns reservationsanslag Övriga utgifter inom

forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96

anvisar 37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i

budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15),

res. 13 (fp)

31. beträffande s.k. positiv särbehandling vid

tillsättningen av nya professurer

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 17,

1994/95:Ub40 yrkande 6, 1994/95:Ub41 yrkandena 1 och 3,

1994/95:Ub42, 1994/95:Ub43 yrkande 9, 1994/95:Ub44 yrkande 9

och 1994/95:Ub45 yrkandena 7 och 12,

res. 14 (m, c, fp, mp, kds)

32. beträffande åtgärder för att öka andelen kvinnor på

professorstjänster

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub40 yrkande 7,

1994/95:Ub44 yrkande 10, 1994/95:Ub601 yrkande 11,

1994/95:Ub622 yrkande 2 och 1994/95:A807 yrkande 27,

res. 15 (c)

res. 16 (mp)

33. beträffande mål för rekrytering av professorer

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkande 11 och

1994/95:Ub624 yrkande 11 i denna del,

res. 17 (m)

34. beträffande rekryteringsmål för fler lärar- och

forskartjänster

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub39

yrkande 16 och 1994/95:Ub43 yrkande 7 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

res. 18 (m)

35. beträffande meritvärderingen vid tillsättningen av

tjänster

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub44

yrkande 6, 1994/95:Ub678 i denna del och 1994/95:Ub905 yrkande

20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

36. beträffande likvärdiga villkor för kvinnor och män i

forskarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub44 yrkandena 5 och

7, 1994/95:Ub678 i denna del samt 1994/95:Ub905 yrkandena 22

och 23,

res. 19 (mp)

37. beträffande utredning av tjänstestrukturen vid

universitet och högskolor

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 4 och

1994/95:Ub678 i denna del,

res. 20 (mp)

38. beträffande tjänsteförslagsnämndernas sammansättning

m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub41 yrkande

4, 1994/95:Ub43 yrkande 8, 1994/95:Ub45 yrkande 6 och

1994/95:Ub622 yrkandena 3 och 4,

39. beträffande en särskild jämställdhetsansvarig vid

beredning av tjänstetillsättningar

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub44 yrkande 8,

res. 21 (mp)

40. beträffande könsfördelningen i högskolans beslutsorgan

och i forskningsråden

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 18 och

1994/95:Ub624 yrkande 10,

res. 22 (fp)

41. beträffande skydd mot sexuella trakasserier

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkandena 13 och

14, 1994/95:Ub695 yrkande 2, 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna

del och 1994/95:A812 yrkande 2.

res. 23 (m)

res. 24 (v, mp, kds)

Stockholm den 11 maj 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:

Jan Björkman (s),

Beatrice Ask (m),

Berit Löfstedt (s),

Eva Johansson (s),

Rune Rydén (m),

Ingegerd Wärnersson (s),

Andreas Carlgren (c),

Agneta Lundberg (s),

Ulf Melin (m),

Torgny Danielsson (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Tomas Eneroth (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp),

Inger Davidson (kds),

Majléne Westerlund Panke (s) och

Conny Sandholm (fp).

Reservationer

1. Forsknings- och utvecklingsarbete (mom. 6)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill peka på vikten av generella och allmängiltiga

kunskaper om könsskillnader och könsmönster.

Könstillhörighetens betydelse och könsskillnader måste förstås

och ses såväl utifrån kulturella, sociala och biologiska

förklaringsmodeller som ur ett individ-, grupp- och

samhällsperspektiv. Skolan skiljer sig från annan verksamhet i

samhället eftersom den arbetar med flickor och pojkar i ständig

utveckling och mognad. Enligt utskottets uppfattning är det för

snävt och otillräckligt att, som regeringen gör, endast

framhålla genusforskning på skolområdet. Utskottet anser det

viktigt att ett allsidigt FoU-arbete bedrivs inom skolans

område och att således även det biologiska perspektivet

beaktas. Vad utskottet har anfört om allsidigt FoU-arbete bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande forsknings- och utvecklingsarbete

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub41 yrkande

2 och 1994/95:Ub45 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

2. Lärarutbildning och forskning (mom. 12)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Frågan om" och slutar med "föreliggande

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Frågan om lärarutbildning och forskning kommer visserligen

att behandlas i en översyn av lärarutbildningen som regeringen

aviserat i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9

s. 30). Utskottet vill emellertid understryka vikten av att

dessa frågor också behandlas i beredningsarbetet inför nästa

forskningsproposition. Utskottet anser det angeläget att vägar

därvid anvisas för att öka lärarutbildningarnas eget ansvar för

forskning och utveckling, vilket också bör omfatta forskning om

jämställdhetsarbete i skolan. Utskottet tillstyrker med

hänvisning härtill motion 1994/95:Ub39 yrkande 3 och föreslår

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört om lärarutbildning och forskning.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande lärarutbildning och forskning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub39 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

3. Kvinnouniversitet (mom. 21)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Utskottet har" och slutar med "av riksdagen" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att kvinnouniversitet -- av det slag som

startats i Västernorrland -- kan ha stor betydelse för kvinnor,

särskilt i glesbygd, genom det nätverk för kunskapsförmedling

och erfarenhetsutbyte som organisationen erbjuder. Det är

därför enligt utskottets mening angeläget att fler

kvinnouniversitet startas och att verksamheten kan få statligt

stöd. En speciell kvinnofond bör bildas genom överföring av

medel från Civil-, Arbetsmarknads- och Utbildningsdepartementen

till ett sammanlagt belopp av minst 1 miljon kronor. Ur fonden

bör kvinnouniversitet, det befintliga och eventuella nya, kunna

söka bidrag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag om bildande av och resursöverföring till en sådan

kvinnofond.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till

yrkande 1 och med anledning av yrkande 2 i motion 1994/95:Ub655

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande kvinnouniversitet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub655 yrkande 1

och med anledning av motion 1994/95:Ub655 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

4. Genusperspektiv inom forskningen (mom. 23)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

börjar med "Utskottet vill referera" och slutar med "bör

avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett

feministiskt perspektiv på forskning -- med den innebörden att

etiska och "mjuka" problem uppmärksammas -- måste släppas fram

inom den traditionellt manligt dominerade forskarvärlden.

Särskilt bör vid anslagsgivning till forskning solidariteten

med kommande generationer och naturens värden väga tungt.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1994/95:Ub654 yrkandena 7 och 10 samt med anledning av övriga

motionsyrkanden om genusperspektiv inom forskningen som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande genusperspektiv inom forskningen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub654 yrkandena

7 och 10 samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub39 yrkande

8, 1994/95:Ub654 yrkandena 1--6, 8 och 9 och 1994/95:Ub692

yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

5. Genusforskning (mom. 24)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Utskottet hänvisar till" och slutar med "yrkande 4"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill, med anledning av regeringens planer på att

inrätta professurer eller forskartjänster med inriktning mot

genusforskning, peka på att det finns en rad områden vid sidan

av genusforskningen där kvinnor har kompetens och lämplig

bakgrund för att kunna bli professor. Detta bör enligt

utskottet beaktas av Forskningsrådsnämnden vid dess inventering

av forskningsfältet för att finna ämnen för professors- eller

forskartjänster.

Riksdagen bör med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 8

och med avslag på motionerna 1994/95:Ub635 och 1994/95:A802

yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet

nu anfört.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24. beträffande genusforskning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 8

och med avslag på motionerna 1994/95:Ub635 och 1994/95:A802

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört,

6. Fora för kvinnliga forskare (mom. 25)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "avstyrks

därmed" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna i att det är angeläget

att fora för kvinnliga forskare byggs upp vid varje ny högskola

som ett led i högskolans jämställdhetsarbete. De nya

högskolorna bör därför framdeles få del av de särskilda medel

som under åttonde huvudtiteln anslås för fora för kvinnliga

forskare. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till

motionsyrkandet gör ett uttalande av denna innebörd.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

25. beträffande fora för kvinnliga forskare

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub39 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

7. Post-doktorala stipendier för kvinnliga forskare

(mom. 26)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "Utskottet ser det" och slutar med "yrkande 9" bort

ha följande lydelse:

Utskottet kan inte acceptera att medel öronmärks för

post-doktorala stipendier för kvinnliga forskare. En sådan

särbehandling finner utskottet olämplig. Därigenom är man

bunden till ett visst urval, vilket i sig innebär en

nedvärdering av kvinnor och deras kompetens. -- Utskottet anser

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 9 bör

göra ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad

utskottet anfört. Övriga motionsyrkanden om post-doktorala

stipendier avstyrks.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

26. beträffande post-doktorala stipendier för kvinnliga

forskare

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 9

och med avslag på motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 15 och

1994/95:Ub43 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

8. Post-doktorala stipendier för kvinnliga forskare

(mom. 26)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "Utskottet ser det" och slutar med "yrkande 9" bort

ha följande lydelse:

Utskottet har samma inställning som uttrycks i motion

1994/95:Ub43 yrkande 10, nämligen att de post-doktorala

stipendierna bör omvandlas till lön vid anställning för att

berättiga till social trygghet. Detta bör riksdagen med bifall

till nämnda motionsyrkande ge regeringen till känna. Övriga

motionsyrkanden om post-doktorala stipendier bör avslås.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

26. beträffande post-doktorala stipendier för kvinnliga

forskare

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub43 yrkande 10

och med avslag på motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 15 och

1994/95:Ub45 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet har anfört,

9. Ökning av antalet kvinnor på doktorandtjänster (mom. 27)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33

börjar med "Utskottet har tidigare" och på s. 34 slutar med

"bör avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att positiv särbehandling vid

tillsättning av doktorandtjänster är olämpligt. Att kvinnligt

kön skall vara kriterium för erhållande av vissa sådana

tjänster innebär enligt utskottets mening en nedvärdering av

kvinnors kompetens. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 10 och med avslag på

motion 1994/95:Ub706 yrkande 9 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande ökning av antalet kvinnor på

doktorandtjänster

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 10

och med avslag på motion 1994/95:Ub706 yrkande 9 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

10. Utbildningsbidrag och doktorandtjänster, m.m. (mom. 28)

Andreas Carlgren (c) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Utskottet har tidigare" och på s. 35 slutar med

"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att tidigare beslut

om att omvandla utbildningsbidragen till doktorandtjänster bör

fullföljas. Det är enligt utskottets mening svårt att se den

samlade konsekvensen av ett återinförande av

utbildningsbidragen och nu föreliggande regeringsförslag att

fler doktorandtjänster skall delas ut till kvinnor. Utskottet

anser att även återstående 7 miljoner kronor utav de 37

miljoner kronor som regeringen särskilt avsatt för

studiefinansiering inom forskarutbildningen skall fördelas till

doktorandtjänster. Därutöver bör genom omfördelning inom

anslagen för högre utbildning och forskning ytterligare medel

tillföras för fler nya doktorandtjänster. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag till hur en sådan

omfördelning kan göras.

Utskottet vill framhålla som en av många fördelar med

doktorandtjänsten att den ger den sociala trygghet som framför

allt kvinnliga studerande med familj och barn behöver under

studietiden. För att ytterligare underlätta studierna för dessa

studerande anser utskottet att det bör övervägas att göra

studiefinansieringstiden för forskare mer flexibel när

familjesituationen så kräver.

Enligt utskottets mening bör det vidare övervägas att i

första hand fördela medlen till kvinnliga doktorander som fått

de två första åren finansierade genom Forskningsrådsnämndens

särskilda medel för kvinnoforskning. Därigenom frigörs medel

hos nämnden för nya satsningar på kvinnoforskning.

Vad utskottet ovan anfört i fråga om medel för

doktorandtjänster, studiefinansieringstid och fördelningen av

medlen bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub39

yrkandena 10--13 och 1994/95:Ub40 yrkande 5 samt med anledning

av motion 1994/95:Ub44 yrkande 3 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

28. beträffande utbildningsbidrag och doktorandtjänster,

m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub39

yrkandena 10, 11, 12 och 13 och 1994/95:Ub40 yrkande 5 samt med

anledning av motion 1994/95:Ub44 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11. Utbildningsbidrag och doktorandtjänster, m.m. (mom. 28)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Utskottet har tidigare" och på s. 35 slutar med

"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1994/95:Ub44 yrkande

3 att riksdagen skall anvisa 187,5 miljoner kronor för att

slutföra övergången från utbildningsbidrag till

doktorandtjänster samt avsevärt öka antalet doktorandtjänster.

Liksom motionärerna vill utskottet framhålla att en

doktorandtjänst ger den sociala trygghet som framför allt

kvinnliga studerande behöver under studietiden.

Riksdagen bör således med bifall till nämnda motion, med

anledning av motion 1994/95:Ub39 yrkandena 10 och 11 samt med

avslag på övriga här behandlade motionsyrkanden besluta att ett

nytt anslag, benämnt Utgifter för doktorandtjänster, förs upp

på riksstaten för nästa budgetår med angivet belopp.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

28. beträffande utbildningsbidrag och doktorandtjänster,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub44 yrkande 3,

med anledning av motion 1994/95:Ub39 yrkandena 10 och 11 samt

med avslag på motionerna 1994/95:Ub39 yrkandena 12 och 13 och

1994/95:Ub40 yrkande 5 till ett nytt anslag, benämnt Utgifter

för doktorandtjänster, under åttonde huvudtiteln för

budgetåret 1995/96 anvisar 187 500 000 kr,

12. Införande av prestationsrelaterade fakultetsanslag

(mom. 29)

Andreas Carlgren (c) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "yrkande 14"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas åsikt att prestationsrelaterade

fakultetsanslag, enligt de principer som riksdagen godkände

våren 1994, bör införas som tidigare planerats. Dessa har som

syfte bl.a. att premiera jämställdhetsarbetet inom fakulteten

genom ett system med viktning av avhandlingsarbete från

underrepresenterat kön vid tilldelning av medel. De utgör

därmed ett incitament till att öka antalet avhandlingar från

kvinnor. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till

motionsyrkandet som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om prestationsrelaterade fakultetsanslag.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

29. beträffande införande av prestationsrelaterade

fakultetsanslag

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub39 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

13. Resursförstärkning för nya professurer och

forskarassistenttjänster (mom. 30)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "detta motionsyrkande"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är positivt

att regeringen avser att ge Forskningsrådsnämnden (FRN) i

uppdrag att föreslå inom vilka ämnen det finns anledning att

inrätta professurer eller forskartjänster med inriktning mot

kvinno- och jämställdhetsforskning (genusforskning). För att

skapa förutsättningar för att dessa tjänster skall kunna

inrättas bör enligt utskottet avsättas 10,4 miljoner kronor

till nya tjänster. Vidare bör FRN tillföras ytterligare 3

miljoner kronor till stöd och utveckling av genusforskning.

Slutligen bör fora för kvinnliga forskare, som spelar en viktig

roll när det gäller att förmedla genuskunskap, tillföras 1

miljon kronor utöver vad som tidigare anvisats.

Utskottet föreslår att riksdagen, som regeringen begärt och

med avslag på motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 2 och

1994/95:Ub45 yrkande 15, anvisar 37,5 miljoner kronor till en

ny anslagspost för jämställdhetsåtgärder under anslaget Övriga

utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret

1995/96.

Utskottet föreslår därjämte att av de nya medlen skall

sammanlagt 14,4 miljoner kronor, som beräknats för

professorstjänster åt kvinnor, omfördelas för genusforskning i

enlighet med vad utskottet i det föregående redovisat. Detta

bör riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub39 yrkande 6

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

30. beträffande resursförstärkning för nya professurer och

forskarassistenttjänster

att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag

och med avslag på motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 2 och

1994/95:Ub45 yrkande 15 under åttonde huvudtitelns

reservationsanslag Övriga utgifter inom forskning och

forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 37,5

miljoner kronor utöver vad som föreslagits i

budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15),

dels med anledning av motion 1994/95:Ub39 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

14. S.k. positiv särbehandling vid tillsättningen av nya

professurer (mom. 31)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp),

Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Utskottet vill först" och slutar med "yrkandena 7

och 12" bort ha följande lydelse:

Utskottet har starka invändningar mot att regeringens avsikt

i fråga om tillsättningen av de nya professurerna genomförs,

nämligen att positiv särbehandling skall tillämpas till förmån

för underrepresenterat kön, i detta fall kvinnor. Enligt

utskottets mening bör kunskap och kompetens fälla utslaget vid

professorstillsättningarna. Dock skall vid likvärdig kompetens

underrepresenterat kön ges företräde. Som utskottet ser det

finns det risk för att kvinnor som får tjänster därför att de

tillhör det underrepresenterade könet och inte därför att de är

mest meriterade kan bli bemötta med misstro. En tillämpning av

positiv särbehandling kan därför enligt utskottets mening i

stället för att gynna jämställdhetssträvandena tvärtom skada

dessa. Förfarandet innebär också i sig en nedvärdering av

kvinnors kompetens som inte kan anses vara förenligt med

strävandena mot jämställdhet mellan könen.

Utskottet anser att det är viktigt att ta itu med de mer

grundläggande problemen bakom den sneda könsfördelningen bland

professorer. Dit hör bl.a. traditioner, nätverk och kulturer

där manliga intressen dominerar, men också de brister som finns

i definition av kompetens och kunskap. Inte minst otydligheter

vid utannonsering av tjänster kan enligt utskottet skapa

utrymme för godtycke och omedveten könsdiskriminering.

Utskottet har den uppfattningen att man utan att tillgripa

positiv särbehandling kan rekrytera kvinnor till

professorstjänster. Kompetenta kvinnor finns inom

forskarvärlden. Vad som behövs är att se till att kvinnor med

likvärdig, men inte nödvändigtvis samma, kompetens som män i

större omfattning får tjänster som professor.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:Ub41 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Ub44 yrkande

9 och 1994/95:Ub45 yrkande 12, med anledning av motionerna

1994/95:Ub39 yrkande 17, 1994/95:Ub40 yrkande 6, 1994/95:Ub43

yrkande 9 och 1994/95:Ub45 yrkande 7 samt med avslag på motion

1994/95:Ub42 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

31. beträffande s.k. positiv särbehandling vid

tillsättningen av nya professurer

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub41

yrkandena 1 och 3, 1994/95:Ub44 yrkande 9 och 1994/95:Ub45

yrkande 12, med anledning av motionerna 1994/95:Ub39 yrkande

17, 1994/95:Ub40 yrkande 6, 1994/95:Ub43 yrkande 9 och

1994/95:Ub45 yrkande 7 samt med avslag på motion 1994/95:Ub42

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

15. Åtgärder för att öka andelen kvinnor på

professorstjänster (mom. 32)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "yrkande 27"

bort ha följande lydelse:

Utskottet finner de förslag till åtgärder för att öka antalet

kvinnliga professorer som lagts fram i motion 1994/95:Ub40

yrkande 7 väl värda att pröva. En möjlig modell är att om en

kvinna i konkurrens söker en tjänst som professor och blir

kompetensförklarad, men inte får tjänsten, inrättas en

professur för henne (den norska modellen). En annan möjlig

modell är att varje docentkompetent kvinnlig forskare ges

möjlighet att anmäla sig till en rikslista, som sedermera kan

användas av sakkunniga vid bedömning av behovet av nya

professurer på områden, där det kvinnliga inslaget är särskilt

lågt (den franska modellen).

Utskottet anser att riksdagen med bifall till nämnda

motionsyrkande och med anledning av övriga här aktuella

motionsyrkanden bör göra ett tillkännagivande om att regeringen

bör återkomma med förslag om ett system för att åstadkomma

jämnare könsfördelning bland professorer, där inslag ur de båda

modellerna kombineras.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande åtgärder för att öka andelen kvinnor på

professorstjänster

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub40 yrkande 7

samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 10,

1994/95:Ub601 yrkande 11, 1994/95:Ub622 yrkande 2 och

1994/95:A807 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

16. Åtgärder för att öka andelen kvinnor på

professorstjänster (mom. 32)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "yrkande 27"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som förordas i motion

1994/95:Ub44 yrkande 10 om åtgärder för att nå en jämnare

könsfördelning bland professorer. Utskottet anser alltså att

det gäller att aktivt söka kvinnor som är mycket kompetenta och

framstående forskare (men ännu ej innehar professur) och

inrätta professurer inom deras specialområden. Tjänsterna skall

dock utlysas i vanlig ordning och tillsättas på vanligt sätt.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till nämnda

motionsyrkande och med anledning av övriga här aktuella

motionsyrkanden som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande åtgärder för att öka andelen kvinnor på

professorstjänster

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub44 yrkande 10

samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub40 yrkande 7,

1994/95:Ub601 yrkande 11, 1994/95:Ub622 yrkande 2 och

1994/95:A807 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

17. Mål för rekrytering av professorer (mom. 33)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Utskottet ser det" och slutar med "berörd del" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör det inte för universitet och

högskolor införas mål avseende könsfördelningen bland

nyrekryterade professorer. Utskottet kan inte heller acceptera

att dessa mål ges formen av särskilda åtaganden under anslagen

för forskning och forskarutbildning och därmed kan utgöra grund

för bedömning av resurstilldelningen. Utskottet vill erinra om

att det enligt jämställdhetslagens bestämmelser redan åligger

universitet och högskolor att upprätta jämställdhetsplaner där

åtgärder för att uppnå en jämnare könsfördelning skall

redovisas.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1994/95:Ub45 yrkande 11 och med avslag på motion 1994/95:Ub624

yrkande 11 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

33. beträffande mål för rekrytering av professorer

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 11

och med avslag på motion 1994/95:Ub624 yrkande 11 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

18. Rekryteringsmål för fler lärar- och forskartjänster

(mom. 34)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "till känna" bort

ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig avvisande till regeringens planer på

att införa mål avseende könsfördelningen bland nyrekryterade

professorer. I linje härmed kan utskottet inte heller acceptera

att rekryteringsmål avseende könsfördelningen uppställs för

fler lärar- och forskartjänster inom högskolan. Utskottet

avslår således motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 16 och

1994/95:Ub43 yrkande 7.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

34. beträffande rekryteringsmål för fler lärar- och

forskartjänster

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 16 och

1994/95:Ub43 yrkande 7,

19. Likvärdiga villkor för kvinnor och män i

forskarutbildningen (mom. 36)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43

börjar med "Utskottet vill hänvisa" och slutar med "utskottet

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill betona vikten av att villkoren för kvinnor och

män i forskarutbildningen görs likvärdiga. Som motionärerna

påtalat är kvinnorna, särskilt när det gäller tillgången till

handledning i utbildningen, många gånger sämre ställda än

männen. Redan det faktum att det övervägande antalet lärare och

handledare är män kan förklara en del av svårigheterna för

kvinnor. Det finns också skillnader i val av avhandlingsämne

mellan manliga och kvinnliga studenter. Kvinnor väljer oftare

än män avhandlingsämnen som inte finns representerade i den

pågående forskningen vid institutionerna. Detta kan medföra att

kvinnornas studieförhållanden blir sämre med mindre resurser

och hjälp.

Mot bakgrund av de redovisade förhållandena anser utskottet

att åtgärder bör vidtas för att förbättra

handledningssituationen i forskarutbildningen för kvinnor. Det

bör vidare enligt utskottets mening övervägas att öppna

möjligheter för forskarstuderande att söka egna

forskningsmedel, så att de inte helt är hänvisade till

handledarnas resurser. Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motionsyrkandena gör ett tillkännagivande till

regeringen i enlighet med vad utskottet nu anfört.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

36. beträffande likvärdiga villkor för kvinnor och män i

forskarutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub44

yrkandena 5 och 7, 1994/95:Ub678 i denna del samt 1994/95:Ub905

yrkandena 22 och 23 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet har anfört,

20. Utredning av tjänstestrukturen vid universitet och

högskolor (mom. 37)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43

börjar med "Utskottet är inte" och slutar med "av riksdagen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en hierarki av

flera tidsbegränsade tjänster under professorsnivå skulle öka

rörligheten bland universitetens och högskolornas forskande

personal. Detta skulle också gynna möjligheterna att i ett

någorlunda kort tidsperspektiv få en rimlig fördelning mellan

män och kvinnor bland forskare och lärare vid universitet och

högskolor. Utskottet anser därför att riksdagen med bifall till

motionsyrkandena hos regeringen bör begära en utredning av

tjänstestrukturen vid universitet och högskolor.

dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

37. beträffande utredning av tjänstestrukturen vid

universitet och högskolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub44 yrkande

4 och 1994/95:Ub678 i denna del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört,

21. En särskild jämställdhetsansvarig vid beredning av

tjänstetillsättningar (mom. 39)

Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44

börjar med "Utskottet vill betona" och slutar med "avstyrks

därmed" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna förorda att

föreskrifter utfärdas om att universitet och högskolor alltid

skall låta en särskild jämställdhetsansvarig delta i

beredningen av tjänstetillsättningsärenden. Denna person bör

bevaka jämställdhetsaspekten vid tillsättning av såväl

professurer som tjänster som lektorer, adjunkter och

forskarassistenter. Detta bör riksdagen med anledning av

motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

39. beträffande en särskild jämställdhetsansvarig vid

beredning av tjänstetillsättningar

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub44 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

22. Könsfördelningen i högskolans beslutsorgan och i

forskningsråden (mom. 40)

Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44

börjar med "Utskottet erinrar om" och på s. 45 slutar med

"yrkande 10" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att föreskrifter bör införas om att båda

könen bör vara representerade i högskolans interna

beslutsorgan. Universiteten och högskolorna bör ha som mål att

det inom fem år skall finnas minst 40 % av vartdera könet i

beslutsorganen. Även privata och stiftelseägda högskolor bör

uppmuntras att nå detta mål.

Vidare bör enligt utskottets mening en översyn göras av de

regler som styr tillsättningen av ledamöter i forskningsråden i

syfte att åstadkomma en jämnare könsfördelning bland dessa.

Råden har i dag en klart manlig dominans i sin sammansättning.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till

motionsyrkandena ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om könsfördelningen i högskolans beslutsorgan och i

forskningsråden.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

40. beträffande könsfördelningen i högskolans beslutsorgan

och i forskningsråden

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub39 yrkande

18 och 1994/95:Ub624 yrkande 10 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet har anfört,

23. Skydd mot sexuella trakasserier (mom. 41)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45

börjar med "Utskottet finner det" och slutar med "yrkande 2"

bort ha följande lydelse:

Utskottet, som betonar att sexuella trakasserier inte kan

accepteras, vill framhålla att den lagstiftning som finns till

skydd mot sådana trakasserier, nämligen i brottsbalken och i

jämställdhetslagen, skall tillämpas för att komma till rätta

med problemen. Ytterligare skrivningar, att universitet och

högskolor har en skyldighet att verka för att studenter inte

utsätts för sexuella trakasserier, behövs inte.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion

1994/95:Ub45 yrkande 13, med anledning av motion 1994/95:Ub45

yrkande 14 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub695 yrkande

2, 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna del och 1994/95:A812

yrkande 2 bör som sin mening ge regeringen till känna att det

inte bör införas någon för högskolan särskild bestämmelse mot

sexuella trakasserier.

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

41. beträffande skydd mot sexuella trakasserier

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 13,

med anledning av motion 1994/95:Ub45 yrkande 14 samt med avslag

på motionerna 1994/95:Ub695 yrkande 2, 1994/95:Ub706 yrkande 15

i denna del och 1994/95:A812 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört.

24. Skydd mot sexuella trakasserier (mom. 41)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Gunnar Goude (mp) och

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45

börjar med "Utskottet finner det" och slutar med "yrkande 2"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1994/95:Ub706

om att lagstiftningen mot sexuella trakasserier bör skärpas.

Lagregeln i jämställdhetslagen till skydd mot sådana

trakasserier bör, genom en utvidgning av lagens

tillämpningsområde till att omfatta den högre utbildningen,

framdeles också gälla för studenter. Ett likartat yrkande finns

i motion 1994/95:A812 (mp) yrkande 1 som behandlas av

arbetsmarknadsutskottet.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna del, med anledning av motion

1994/95:Ub695 yrkande 2 samt med avslag på motionerna

1994/95:Ub45 yrkandena 13 och 14 och 1994/95:A812 yrkande 2 hos

regeringen begär förslag till sådana lagändringar.

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

41. beträffande skydd mot sexuella trakasserier

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 15

i denna del, med anledning av motion 1994/95:Ub695 yrkande 2

samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub45 yrkandena 13 och 14

och 1994/95:A812 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört.

Regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 9 §§ skollagen

(1985:1100)1 skall ha följande lydelse.

Av utskottet framlagt förslag till ändring av 1 kap. 2 §

tredje stycket och 9 § andra stycket i regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 kap.

2 §

Alla barn och ungdomar -- -- -- anordnas i landet.

Utbildningen skall -- -- -- elever med särskilda behov.

Verksamheten i skolan skall Verksamheten i skolan skall

utformas i utformas i

överensstämmelse med överensstämmelse med

grundläggande demokratiska grundläggande demokratiska

värderingar. Var och en som värderingar. Var och en som

verkar inom skolan skall verkar inom skolan skall

främja aktning för varje främja aktning för varje

människas egenvärde och människas egenvärde och

respekt för vår respekt för vår

gemensamma miljö. gemensamma miljö.

Särskilt skall den som Särskilt skall den som

verkar inom skolan främja verkar inom skolan 1.

jämställdhet mellan främja jämställdhet

könen samt bemöda sig om mellan könen samt 2.

att hindra varje försök bemöda sig om att hindra

från elever att utsätta varje försök från

andra för kränkande elever att utsätta andra

behandling. för kränkande

behandling.

9 §

Det offentliga skolväsendet för vuxna -- -- -- anordnas i

landet.

Verksamheten inom det Verksamheten inom det

offentliga skolväsendet offentliga skolväsendet

för vuxna skall utformas i för vuxna skall utformas i

överensstämmelse med överensstämmelse med

grundläggande demokratiska grundläggande demokratiska

värderingar. Var och en som värderingar. Var och en som

verkar inom det verkar inom det

skolväsendet skall skolväsendet skall

främja aktning för varje främja aktning för varje

människas egenvärde och människas egenvärde och

respekt för vår respekt för vår

gemensamma miljö. gemensamma miljö.

Särskilt skall den som Särskilt skall den som

verkar inom skolväsendet verkar inom skolväsendet 1.

främja jämställdhet främja jämställdhet

mellan könen samt bemöda mellan könen samt 2.

sig om att hindra varje bemöda sig om att hindra

försök från elever varje försök från

att utsätta andra för elever att utsätta andra

kränkande behandling. för kränkande

behandling.