Bet. 1994/95:UbU19

Utbildningsutskottets betänkande

1994/95:UBU19

Vissa betygsfrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1994/95

UbU19

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet proposition 1994/95:174

Vissa betygsfrågor m.m.

Möjligheten för elever att under studietiden i gymnasieskolan

genom prövning höja ett minst godkänt betyg, s.k.

konkurrenskomplettering, bör avskaffas, anser utskottet i

likhet med regeringen. Mot detta reserverar sig Moderaterna,

Centerpartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna.

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad regeringen

redovisat om begränsningar i rätten att ta ut avgifter för

prövning av betyg. Elev som inte har uppnått kursplanens mål

för det nionde skolåret i grundskolan och elev i gymnasieskolan

som inte blivit godkänd på en kurs får rätt till avgiftsfri

prövning. I andra fall bör avgiften maximeras. Vänsterpartiet

reserverar sig mot detta och anser att avgifterna bör slopas

helt.

Svenska som andraspråk föreslås bli ett eget ämne i alla

skolformer. Ämnet får en egen kursplan för respektive skolform.

Timplanen för gymnasieskolan föreslås ändras så att svenska som

andraspråk utgör ett kärnämne och ett alternativ till kärnämnet

svenska. Mot detta reserverar sig de tidigare

regeringspartierna (m, c, fp, kds).

Utskottet har inte heller något att erinra mot att begreppen

studieförberedande och yrkesförberedande för program i

gymnasieskolan tas bort. Moderaterna och Folkpartiet reserverar

sig mot detta och pekar bl.a. på att dessa begrepp har ett

informationsvärde för eleverna vid val till gymnasieskolan.

Sammanlagt har fem reservationer fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:174 Vissa betygsfrågor

m.m. föreslagit

1 a. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen (1985:1100),

1 b. att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1995:000) om ändring i

skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om

att svenska som andraspråk skall vara ett eget ämne (avsnitt

6).

Lagförslagen återfinns som bilaga 1 resp. bilaga 2 till

detta betänkande.

Motionerna

1994/95:Ub52 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att slopa avgifter vid prövning.

1994/95:Ub53 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om begränsningar i rätten att läsa upp

ett betyg,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till kursplan i

ämnet svenska som andraspråk,

3. att riksdagen avslår regeringens förlag om att svenska

som andraspråk skall utgöra ett kärnämne.

1994/95:Ub54 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition

1994/95:174,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att elever även fortsättningsvis bör

ha rätt att komplettera betyg under gymnasietiden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om antalet prövningstillfällen under

bestämda perioder samt förläggning av prövningstillfällen till

elevers ferietid,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om begreppen studieförberedande resp.

yrkesförberedande,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utredning av invandrarelevernas

kunskaper i svenska,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utarbeta ett kommentarmaterial i

svenska som andraspråk för elever med individuellt program,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att erbjuda elever vid nationella

program möjligheter att välja svenska som andraspråk inom ramen

för elevens eget val,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utarbeta en andra nationell kurs

i svenska, inriktad på svenska som främmande språk.

1994/95:Ub55 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa

möjligheterna för elever att under studietiden i gymnasieskolan

genom prövning höja ett minst godkänt betyg,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att betyg som

tillkommit genom konkurrenskomplettering inte skall räknas in i

slutbetyget från gymnasieskolan,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag att nu införa

kursplaner för svenska som andraspråk i grundskolan och

gymnasieskolan,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att göra

svenska som andraspråk till kärnämne inom gymnasieskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att villkoren för allmän behörighet

inte bör knytas till svenska som andraspråk,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa

benämningarna yrkesförberedande och studieförberedande på de

olika nationella programmen inom gymnasieskolan.

1994/95:Ub56 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget att avskaffa möjligheten

för elever som studerar vid gymnasiet att pröva för ett högre

betyg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hantering av okynneskompletteringar.

1994/95:Ub57 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa

möjligheterna för elever att genom prövning höja betyg under

studietiden,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att svenska som

andraspråk skall vara ett ämne med egen kursplan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kursplanen i ämnet svenska

tydligt måste ange att invandrarelever har rätt till

undervisning i svenska som andraspråk enligt

grundskoleförordningen.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition

1994/95:174 om Vissa betygsfrågor m.m. jämte de motioner som

väckts med anledning av den.

I propositionen tar regeringen upp vissa frågor om

begränsning av rätten att genomgå prövning för att höja betyg

under pågående gymnasieskolstudier samt om avgift för prövning.

Vidare föreslås att svenska som andraspråk skall betraktas som

ett eget ämne i alla skolformer. Timplanen för gymnasieskolan

skall ändras så att svenska som andraspråk utgör ett kärnämne

och ett alternativ till kärnämnet svenska. Regeringen tar också

upp frågan om benämningarna "studieförberedande" och

"yrkesförberedande" för program i gymnasieskolan.

1. Komplettering av betyg m.m.

Bemyndigandet i 5 kap. 19 § skollagen

Regeringen föreslår att bemyndigandet i 5 kap. 19 §

skollagen (1985:1100) om rätten att meddela föreskrifter om

vad som krävs för att flytta till högre årskurs och

begränsningar i rätten att gå om årskurser ändras så att

bemyndigandet avser vad som krävs för att få påbörja kurser och

rätten att gå om kurser.

I motion 1994/95:Ub54 (m) yrkande 1 (delvis) yrkas avslag på

regeringens förslag i propositionen, dvs. även förslaget

avseende bemyndigandet i 5 kap 19 §.

Utskottet konstaterar att i den nya gymnasieskolan är ämnen

och ämnesblock indelade i påbyggbara kurser. Betyg sätts på

varje kurs. Den tidigare föreskrivna ordningen med terminsbetyg

har avskaffats. Utskottet anser i likhet med regeringen att en

ändring avseende bemyndigandet i 5 kap. 19 § skollagen bör

göras så att bestämmelsen stämmer överens med den nya

gymnasieskolans organisation. Riksdagen bör därför anta

regeringens förslag till lag om ändring i skollagen avseende 5

kap. 19 § och således avslå det förevarande yrkandet i denna

del.

Komplettering av betyg under studietiden i gymnasieskolan

Enligt riksdagens beslut infördes ett mål- och

kunskapsrelaterat betygssystem i gymnasial utbildning den 1

juli 1994 (prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr.

1993/94:93). I samband med detta beslut aktualiserades frågan

om konkurrenskomplettering av betyg. Regeringen anmälde sin

avsikt att slopa de dåvarande begränsningarna i rätten att

beakta kompletterade betyg, när slutbetyget utfärdas.

Förordningsändringar, som trädde i kraft den 1 juli 1994, har

gjorts i detta avseende.

Regeringen anser att det är angeläget att behålla

möjligheterna att höja betyg, som man har fått i tidigare

studier. De nyligen införda möjligheterna för gymnasieelever

att höja betyg under tiden de går i gymnasieskolan har dock

enligt regeringen lett till vissa problem. Regeringen anser

därför att dessa möjligheter bör begränsas under den tid de är

elever i gymnasieskolan. Det är i dag möjligt att pröva för

högre betyg hur många gånger som helst under gymnasietiden. Det

är också fullt möjligt för en elev att efter fullföljda studier

i en högre kurs utan större svårighet tentera upp betyget i en

lägre kurs i samma ämne. Det finns tendenser till att detta har

satts i system i vissa skolor. Betygssystemet kommer därmed att

urholkas, anför regeringen. Ett ytterligare skäl, som

regeringen anför för en förändring, är pedagogiska nackdelar

med upprepade prövningar under studietiden. Elevernas studier i

andra kurser riskerar att bli lidande och den naturliga rytmen

i studierna störd. Regeringen avser därför att ändra

bestämmelserna så att det för elever som fått minst betyget

Godkänd på en kurs blir tillåtet att pröva för högre betyg

endast efter slutförd gymnasieutbildning, dvs. sedan

slutbetyget utfärdats.

Däremot skall det för elever som inte har blivit godkända på

en kurs även i fortsättningen vara möjligt att redan under

gymnasietiden genom prövning eller genom förnyad genomgång av

kursen kunna få ett minst godkänt betyg.

Regeringen meddelar att det inte är aktuellt att göra några

ändringar i rätten att pröva för elever som går i grundskolan

eller komvux.

Vad regeringen har anfört om begränsningar i rätten att

komplettera betyg under tiden i gymnasieskolan har

föranlett flera motioner med i huvudsak likartat innehåll.

Regeringens förslag i propositionen bör enligt motion

1994/95:Ub54 (m) yrkande 1 (delvis) avslås. I ett

kunskapsrelaterat betygssystem utgör betyget ett "kvitto" på

vissa definierade kunskaper, och det är naturligt att

slutbetyget dokumenterar den verkliga kunskapsnivån, framhålls

det i yrkande 2 i motionen. Motionärerna anser att det är

orimligt att elever som erhållit "Godkänd" skall behöva vänta

till efter gymnasietiden för att kunna betygskomplettera, med

förlängd studietid som följd. I yrkande 3 anförs att kommunerna

bör ges rätt att förlägga tentamenstillfällen till ferietid och

att regler bör anges för antalet tentamenstillfällen under

bestämda perioder. Liknande tankegångar framförs i motion

1994/95:Ub53 (c) yrkande 1. Det nya betygssystemet innebär att

ett betyg skall spegla ett visst pensum av kunskaper eller en

viss nivå. Om en elev efter avslutad kurs ytterligare förkovrar

sig och uppnår kunskaper motsvarande högre betyg bör det vara

naturligt att dessa kunskaper avspeglas i ett högre betyg.

Motionärerna anser att det däremot kan vara befogat att skärpa

reglerna för att undvika de nackdelar som upprepade prövningar

under terminstid kan ge upphov till. Begränsningar bör införas,

så att eleven har rätt att läsa upp ett betyg bara under

ferietid. Även i motion 1994/95:Ub55 (fp) yrkandena 1 och 2

framhålls att betyget är ett "kvitto" på vissa på förhand

definierade kunskaper i det kunskapsrelaterade betygssystemet.

Den verkliga nivån på kunskaperna skall dokumenteras i

slutbetyget. Motionärerna avvisar förslaget att betyg som har

tillkommit efter prövning för högre betyg än Godkänd inte skall

kunna räknas in i slutbetyget från gymnasieskolan. I motion

1994/95:Ub56 (mp) yrkandena 1 och 2 framhålls att det för

närvarande inte finns tillräckliga garantier för att betyg som

har kompletterats efter avslutade gymnasiestudier likställs med

slutbetyg. Man bör avvakta med att ta bort möjligheten att

komplettera betyg under gymnasietiden tills det finns garantier

för att en senareläggning av kompletteringen inte medför

begränsningar i möjligheterna till högre studier.

Okynnesutnyttjande av rätten till ett obegränsat antal

provtillfällen kan stävjas genom att en övre gräns för antalet

omprövningar tillämpas. I motion 1994/95:Ub57 (kds) yrkande 1

framhålls att alla praktiska problem måste få en lösning.

Motionärerna pekar på att det exempelvis går att reglera hur

många gånger en elev kan pröva för ett högre betyg under

studietiden. Det är inte heller självklart att en elev efter

genomgången fortsättningskurs skall få pröva för högre betyg i

en grundkurs i samma ämne. Problem med konkurrenskomplettering

av betyg bör lösas genom att rutiner för verksamheten läggs

fast och inte genom att begränsningar av det slag som

regeringen föreslår införs.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utskottet delar regeringens bedömning att möjligheterna för

elever att under studietiden i gymnasieskolan genom prövning

höja ett minst godkänt betyg, s.k. konkurrenskomplettering, bör

avskaffas. Regeringen påpekar att med de regler som finns i dag

är det möjligt att pröva för högre betyg hur många gånger som

helst och att det finns tendenser till att detta har satts i

system i vissa skolor. Kommunerna kan med nuvarande

bestämmelser ta ut en avgift för prövningen, men, som

regeringen påpekar, utgör det inget hinder för elever som har

råd att betala den. Utskottet ser positivt på vad regeringen

anfört om att överväga åtgärder för att göra möjligheterna att

delta i prövningar mer ekonomiskt jämlika, t.ex. genom att

maximera avgiftens storlek. Utskottet kommer i det följande att

behandla frågan om avgift för prövning, men vill i detta

sammanhang peka på risken att antalet prövningar vid en

begränsning av avgiften troligen skulle bli ännu större än i

dag. Utskottet vill också peka på vad regeringen har anfört om

de pedagogiska problemen med en obegränsad möjlighet till

konkurrenskomplettering under studietiden. Elevernas studier i

andra kurser riskerar att bli lidande, och den naturliga rytmen

i studierna störs. Utskottet har alltså inget att erinra mot

att det för elever som fått minst betyget Godkänd på en kurs

blir tillåtet att pröva för högre betyg endast efter det att

slutbetyg har utfärdats.

När det gäller frågan om att betyg som kompletterats efter

avslutade gymnasiestudier skall bedömas likvärdiga med betyg i

slutbetyget från gymnasieskolan vid tillträde till högre

utbildning vill utskottet erinra om att frågor om behörighet

och urval beslutas lokalt av universitet och högskolor. Den

särskilde utredare som tillkallats för att följa upp 1993 års

universitets- och högskolereform (RUT-93) har fått i uppdrag

att lägga fram förslag till förändringar i

högskoleförordningens regler om tillträde till grundläggande

högskoleutbildning.

Utskottet har med det anförda inget att erinra mot vad

regeringen anfört om begränsningar i rätten att komplettera

betyg. Utskottet föreslår således att de förevarande motionerna

avslås.

Avgift för prövning

Regeringen upplyser i propositionen (s. 11) om att den

överväger att begränsa rätten för skolhuvudmännen att ta ut

avgifter för prövning av elever. Elever som inte har

uppnått kursplanens mål för det nionde skolåret i grundskolan

och elever som inte har blivit godkända på en kurs i

gymnasieskolan bör ha rätt till avgiftsfri prövning. Regeringen

överväger även i andra fall åtgärder för att göra möjligheterna

att delta i prövningar mer ekonomiskt jämlika, t.ex. genom att

maximera avgiftens storlek. I samband därmed kommer också att

övervägas hur kommunerna skall få begränsa antalet

prövningstillfällen, heter det i propositionen.

I motion 1994/95:Ub52 (v) framhåller motionärerna att det är

bra att regeringen överväger att begränsa rätten att

avgiftsbelägga prövningar. Det är dock inte tillräckligt.

Avgifter vid prövningar bör enligt motionärerna slopas helt.

Utskottet har i det föregående berört vad regeringen

redovisat om begränsningar i rätten att ta ut avgifter för

prövningar. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen

anfört i frågan. Utskottet är dock inte berett att i likhet med

motionärerna förorda att avgifterna slopas helt. Huvudmännen

har kostnader för att anordna prövningar. Utskottet anser det

rimligt att de ges möjlighet att ta ut avgifter för vissa

prövningar. Utskottet anser i likhet med regeringen att elev

som inte har blivit godkänd på en kurs i gymnasieskolan bör ges

rätt till avgiftsfri prövning. När det gäller elever i

grundskolan som inte har uppnått kursplanens mål för det nionde

skolåret har riksdagen redan uttalat sig för avgiftsfri

prövning (bet. 1994/95:UbU6 s. 12, rskr. 136). Med hänvisning

till vad utskottet har anfört bör motionen avslås.

2. Begreppen studieförberedande och yrkesförberedande

Regeringen anser att begreppen studieförberedande och

yrkesförberedande avseende gymnasieskolans program inte

längre bör användas. Benämningarna är en kvarleva från det

gamla linjegymnasiet och stämmer inte med den nya

gymnasieskolan, där samtliga program innehåller både

studieförberedande och yrkesinriktade inslag.

I två motioner, 1994/95:Ub54 (m) yrkande 4 och 1994/95:Ub55

(fp) yrkande 6, tas frågan upp om begreppen studieförberedande

respektive yrkesförberedande. I den först nämnda motionen

framhålls att det kommer att bli svårt att kortfattat beskriva

skillnaden mellan olika program, om beteckningarna tas bort.

Förslaget innebär en ökad risk för att elever väljer fel i

förhållande till sina önskemål vad gäller vidare studier. Man

kan få intrycket av att ordet yrke är fult, heter det i

motionen. I den senare motionen framhålls att förslaget

visserligen är av kosmetisk karaktär, men att det finns risk

för att de yrkesförberedande utbildningarna på detta sätt

nedvärderas. Det finns enligt motionärerna ingen anledning att

ändra benämningarna.

Utskottet konstaterar att samtliga nationella och

specialutformade program innehåller en kärna av

studieförberedande ämnen. Vidare ger alla nationella och

specialutformade program allmän behörighet till

högskolestudier, och de är i den meningen alla

studieförberedande. Den nya kursutformade gymnasieskolan ger

stora möjligheter att kombinera olika delar av nationella

program till ett specialutformat program. Det är enligt

utskottet inte längre ändamålsenligt att karakterisera ett

bestämt program som antingen studieförberedande eller

yrkesförberedande.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är angeläget

att man inte genom missvisande benämningar på gymnasieskolans

program snävar in rekryteringsunderlaget till högre studier och

försvårar rekryteringen till högskolan. Utskottet har därför

inget att erinra mot vad regeringen anfört som skäl för att ta

bort begreppen studieförberedande och yrkesförberedande i

gymnasieskolan. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna

1994/95:Ub54 yrkande 4 och 1994/95:Ub55 yrkande 6.

3. Svenska som andraspråk

Regeringen föreslår att svenska som andraspråk skall

betraktas som eget ämne i alla skolformer. Ämnet bör få en egen

kursplan för respektive skolform med en tydlig beskrivning av

ämnets syfte, karaktär och struktur samt mål. Regeringen

föreslår vidare att timplanen för gymnasieskolan skall ändras,

så att svenska som andraspråk utgör ett kärnämne och ett

alternativ till kärnämnet svenska. Timplanen för gymnasieskolan

är fastställd av riksdagen och återfinns som bilaga 2 till

skollagen. Den föreslagna ändringen bör träda i kraft den 1

juli 1995. Beträffande övriga timplaner för frivilliga

skolformer ankommer det på regeringen att göra de ändringar som

behövs.

I flera motioner har frågan om svenska som andraspråk som

ett eget ämne tagits upp. I motion 1994/95:54 (m) yrkande 1

(delvis) yrkas avslag på regeringens förslag. I yrkande 5 i

motionen begärs en utredning av invandrarelevernas kunskaper i

svenska. Motionärerna erinrar om sin principiella uppfattning

att målet vad gäller undervisning i svenska måste gälla alla

elever oavsett bakgrund. Undervisningen måste utgå från elevers

skiftande behov och förutsättningar, vilket ställer krav på

variation vad gäller pedagogik samt i uppläggning och

organisation av undervisningen, men inte krav på en egen

kursplan. I yrkande 6 i motionen anförs att kunskaper i svenska

motsvarande betyget Godkänd är behörighetskrav för studier på

nationella program fr.o.m. läsåret 1998/99. Elever som saknar

tillräckliga kunskaper i svenska skall ges individuellt

studieprogram. Undervisning i svenska som andraspråk kan där

vara en viktig del. Skolverket bör ges i uppdrag att utarbeta

ett kommentarmaterial till stöd för denna undervisning. Även i

motion 1994/95:Ub53 (c) yrkas avslag på regeringens förslag.

Med den nya strukturen för kursplaner, där dessa skall ange mål

och riktlinjer för undervisningen men inte hur undervisningen

skall organiseras, blir det svårt att göra en separat kursplan

för svenska som andraspråk (yrkande 2). Motionärerna anser

också att det är för tidigt att dra de slutsatser som

regeringen gör, eftersom de nya läroplanerna nyligen har

införts. I motion 1994/95:Ub55 (fp) yrkas också avslag på

regeringens förslag. Motionärerna pekar på att de nya

kursplanerna anger mål som skall uppnås och att de inte styr

hur undervisningen bedrivs. Den nya läroplanen för grundskolan

stärkte skolans och kommunens ansvar för att alla elever skall

föras fram till godkända kunskaper i svenska (yrkande 3). Även

i motion 1994/95:Ub57 (kds) yrkande 2 föreslås att riksdagen

avslår förslaget om att svenska som andraspråk skall vara ett

eget ämne med egen kursplan. Kursplanen bör vara gemensam,

eftersom målen för undervisningen i svenska och svenska som

andraspråk bör vara samma. Motionärerna framhåller vidare att

kursplanen i ämnet svenska tydligt måste ange att

invandrarelever har rätt till undervisning i svenska som

andraspråk enligt grundskoleförordningen (yrkande 3).

Mot bakgrund av vad i propositionen anförs om signaler om att

språkfärdighetsnivån hos många barn och ungdomar i

invandrartäta områden är oroväckande låg och tenderar att

sjunka anser utskottet det angeläget att kraftfulla insatser

görs vad gäller svenskundervisningen för invandrareleverna på

alla stadier och nivåer. Utskottet delar regeringens

uppfattning att det därvid är betydelsefullt att se svenska som

andraspråk som ett eget ämne. Att läsa svenska när man har ett

annat modersmål är, påpekar regeringen, något helt annat än att

läsa modersmålssvenska. Utskottet gör samma bedömning. Genom en

egen kursplan i ämnet ges bättre förutsättningar för lärarna

att ge en undervisning i svenska som är direkt anpassad efter

elevernas behov. Därmed ökar också elevernas möjligheter att

uppnå en god språkfärdighet i svenska.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1994/95:Ub53

yrkande 2, 1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis), 5 och 6,

1994/95:Ub55 yrkande 3 och 1994/95:Ub57 yrkandena 2 och 3 och

föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om svenska

som andraspråk såsom eget ämne i alla skolformer.

Förslaget om att timplanen i gymnasieskolan skall ändras så

att svenska som andraspråk utgör ett kärnämne och ett

alternativ till kärnämnet svenska har också tagits upp i flera

motioner. I motion 1994/95:Ub54 (m) yrkande 1 yrkas avslag på

förslaget. Regeringens förslag att göra svenska som andraspråk

till kärnämne i gymnasiet riskerar att permanenta de stora

problem med svenska språket som många invandrarelever har.

Motionärena begär i yrkande 7 att riksdagen skall uttala sig

för att svenska som andraspråk erbjuds som ett alternativ inom

elevernas egna val. Skolverket bör ges i uppdrag att utarbeta

kursplaner för svenska som tillvalsämne. Skolverket bör också

få i uppdrag att utarbeta en variant på den nationella kursen i

svenska som eleverna kan välja och kommunerna skall erbjuda. En

sådan variant av kursen bör inriktas på svenska som främmande

språk, anser motionärerna i yrkande 8. Även i motionerna

1994/95:Ub53 (c) yrkande 3 och 1994/95:Ub55 (fp) yrkande 4

avstyrks förslaget om svenska som andraspråk som kärnämne. I

yrkande 5 i den sistnämnda motionen framhålls att villkoren för

allmän behörighet till högskolestudier inte bör knytas till

svenska som andraspråk. Allmän behörighet måste ha samma

innebörd för studerande med invandrarbakgrund som för andra

studerande. Motionärerna pekar också på att det finns en risk

att det för vissa högskoleutbildningar införs krav på särskild

behörighet i svenska och att elever med svenska som andraspråk

då kommer att behöva komplettera svenska vid komvux.

Utskottet delar regeringens uppfattning att ämnet svenska som

andraspråk bör utgöra ett alternativ till ämnet svenska för

elever som har ett annat modersmål än svenska. Dessa elever har

inte samma grund för studierna i svenska som barn och ungdomar

som är födda i Sverige och som har språkets grundläggande

struktur med sig redan från skolstarten. Det är enligt

utskottets mening viktigt att ämnet svenska som andraspråk

finns som eget fullvärdigt ämne även i gymnasieskolan och att

ämnet även fullt ut ges status som eget ämne, dvs. såsom ett

alternativ till kärnämnet svenska.

Skolverket har fått regeringens uppdrag att bl.a. inkomma med

förslag till kursplaner för ämnet svenska som andraspråk i

gymnasieskolan. Det är enligt utskottets mening rimligt att

kursplanerna föreligger, innan ställning tas till om kärnämnet

svenska som andraspråk kan utgöra grund för allmän behörighet.

Utskottet utgår dock från att den i kursplanerna angivna

kunskapsnivån i svenska som andraspråk kommer att formuleras så

att ämnet kan ligga till grund för allmän behörighet till

högskolestudier.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag att ämnet

svenska som andraspråk bör vara ett kärnämne och ett alternativ

till kärnämnet svenska i de frivilliga skolformerna och

föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub53

yrkande 3, 1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis), 7 och 8 och

1994/95:Ub55 yrkandena 4 och 5 antar regeringens förslag till

ändring i bilaga 2 till skollagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bemyndigandet i 5 kap. 19 § skollagen

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ub54 yrkande 1

(delvis) antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 19 §,

2. beträffande komplettering av betyg

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub53 yrkande 1,

1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis), 2 och 3, 1994/95:Ub55

yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub56 yrkandena 1 och 2 och

1994/95:Ub57 yrkande 1,

res. 1 (m, c, fp, mp, kds)

3. beträffande avgift för prövning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub52,

res. 2 (v)

4. beträffande begreppen studieförberedande och

yrkesförberedande

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub54 yrkande 4 och

1994/95:Ub55 yrkande 6,

res. 3 (m, fp)

5. beträffande svenska som andraspråk

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub53 yrkande

2, 1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis), 5 och 6, 1994/95:Ub55

yrkande 3 och 1994/95:Ub57 yrkandena 2 och 3 godkänner det som

regeringen förordat om att svenska som andraspråk skall vara

ett eget ämne i alla skolformer,

res. 4 (m, c, fp, kds)

6. beträffande svenska som andraspråk såsom kärnämne

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub53 yrkande

3, 1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis), 7 och 8, 1994/95:Ub55

yrkandena 4 och 5 antar bilaga 2 till skollagen i regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1995:356) om ändring i

skollagen.

res. 5 (m, c, fp, kds) - villk. 4

Stockholm den 11 maj 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:

Jan Björkman (s),

Beatrice Ask (m),

Berit Löfstedt (s),

Eva Johansson (s),

Rune Rydén (m),

Ingegerd Wärnersson (s),

Andreas Carlgren (c),

Agneta Lundberg (s),

Ulf Melin (m),

Torgny Danielsson (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Tomas Eneroth (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp),

Inger Davidson (kds),

Majléne Westerlund Panke (s) och

Conny Sandholm (fp).

Reservationer

1. Komplettering av betyg (mom. 2)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp),

Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motionerna avslås"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att i ett kunskapsrelaterat

betygssystem utgör betyget ett "kvitto" på vissa definierade

kunskaper. Om en elev efter avslutad kurs ytterligare förkovrar

sig och uppnår kunskaper motsvarande högre betyg bör dessa

kunskaper enligt utskottets mening avspeglas i ett högre betyg

och den verkliga betygsnivån dokumenteras i slutbetyget. Det är

inte rimligt att eleverna skall behöva vänta med att pröva för

högre betyg till efter gymnasietiden. Detta skulle innebära att

elevernas studietid förlängs.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att frågor om

behörighet och urval till högre utbildning beslutas lokalt av

universitet och högskolor. Det finns för närvarande inga

garantier för att betyg som kompletterats efter avslutade

gymnasiestudier likställs med slutbetyg.

Mot den nu angivna bakgrunden anser utskottet att

möjligheterna för eleverna att under studietiden i

gymnasieskolan höja betyg, s.k. konkurrenskomplettering, bör

finnas kvar.

De pedagogiska problem och problem av annan art som

regeringen menar att man iakttagit anser utskottet hänför sig

till frågor av praktisk art, som det går att lösa på annat sätt

än genom att införa begränsningar i elevernas rätt att höja

sina betyg under gymnasietiden. Enligt utskottets mening bör

prövningstillfällena kunna förläggas till elevernas ferietid.

Utskottet vill också peka på möjligheten att reglera antalet

gånger som en elev får pröva för högre betyg.

Vad utskottet har anfört om elevers rätt att komplettera

betyg under gymnasietiden bör riksdagen med bifall till

förevarande motioner i berörda delar som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande komplettering av betyg

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub53 yrkande

1, 1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis), 2 och 3, 1994/95:Ub55

yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub56 yrkandena 1 och 2 och

1994/95:Ub57 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet har anfört,

2. Avgift för prövning (mom. 3)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Utskottet har" och slutar med "motionen avslås"

bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen avser

att ge rätt till avgiftsfri prövning för elever som inte har

uppnått kursplanens mål för det nionde skolåret i grundskolan

och för elever som inte har blivit godkända på en kurs i

gymnasieskolan. Regeringen informerar om att den även i andra

fall överväger åtgärder för att göra möjligheterna att delta i

prövningar mer ekonomiskt jämlika, genom att t.ex. maximera

avgiftens storlek.

Utskottet vill emellertid ta ytterligare ett steg och

instämmer därmed i vad motionärerna har anfört om att avgifter

för prövningar bör slopas helt. Skolan bör uppmuntra eleverna

till att fördjupa sina kunskaper och till att fortsätta sina

studier. Elever som har ambitioner att förbättra sina kunskaper

och som vill satsa på vidare studier skall inte mötas av

ekonomiska hinder. Enligt utskottets mening är det principiellt

viktigt att alla elever oavsett ekonomisk ställning har samma

möjligheter.

Vad utskottet har anfört om avgiftsfria prövningar bör

riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub52 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande avgift för prövning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub52 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om

slopande av avgift för prövning,

3. Begreppen studieförberedande och yrkesförberedande

(mom. 4)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 8 slutar med

"yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att alla nationella och

specialutformade program innehåller en kärna av

studieförberedande ämnen och alla programmen ger också allmän

behörighet till högskolestudier. De nationella programmen är

dock konstruerade så att vissa program är inriktade på att i

första hand vara studieförberedande, medan andra program lägger

större vikt vid förberedelser inom särskilda yrkesområden.

Elever som har genomgått program som i första hand är

yrkesförberedande måste komplettera sina kunskaper för att

klara studierna vid många av högskoleutbildningarna. Det finns

enligt utskottets mening en ökad risk för att elever väljer fel

i förhållande till sina önskemål vad gäller vidare studier, om

benämningarna studieförberedande resp. yrkesförberedande tas

bort.

Utskottet vill också peka på att det finns en risk för att de

yrkesförberedande utbildningarna nedvärderas, om begreppen

studieförberedande och yrkesförberedande tas bort ur

gymnasieförordningen. Det är enligt utskottets mening viktigt

att det klart framgår att dessa utbildningar förutom den

allmänna behörigheten till högskolestudier ger en yrkesinriktad

gymnasieutbildning. Det finns enligt utskottet inte någon

anledning att ta bort benämningarna studieförberedande resp.

yrkesförberedande. Utskottet föreslår därför att riksdagen med

bifall till motionerna 1994/95:Ub54 yrkande 4 och 1994/95:Ub55

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet har anfört om begreppen studieförberedande och

yrkesförberedande.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande begreppen studieförberedande och

yrkesförberedande

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub54 yrkande

4 och 1994/95:Ub55 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

4. Svenska som andraspråk (mom. 5)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)

och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "alla skolformer" bort

ha följande lydelse:

Språkfärdighetsnivån hos många barn och ungdomar i

invandrartäta områden är oroväckande låg och tenderar att

sjunka. Utskottet anser det därför angeläget att kraftfulla

insatser görs i svenskundervisningen.

Utskottet erinrar om att enligt de nya läroplanerna, Lpo 94

och Lpf 94, skall kursplanerna ange mål och riktlinjer för

undervisningen, men inte hur undervisningen skall organiseras.

Utskottet vill också framhålla att den nya läroplanen för

grundskolan stärkte skolans och kommunernas ansvar för att alla

elever i grundskolan skall föras fram till godkända kunskaper i

svenska. Riksdagen har beslutat om behörighetskrav i svenska

motsvarande betyget Godkänd för studier på alla nationella

program fr.o.m. läsåret 1998/99 (bet. 1993/94:UbU2 s. 28).

Eleverna och deras föräldrar skall kunna kräva att skolan tar

sitt ansvar och ger dem den undervisning som erfordras. Den

undervisning som lärarna i svenska som andraspråk bedriver är

därvid av central betydelse. Den nya läroplanen för grundskolan

(Lpo 94) införs fr.o.m. den 1 juli 1995. Enligt utskottets

mening finns det därför inte underlag för att dra de slutsatser

som regeringen gör. Utskottet anser således i likhet med

motionärerna att det skall vara en kursplan i ämnet svenska.

Samma mål för undervisningen skall gälla för alla elever. Det

finns enligt utskottet anledning att noga följa effekterna av

de nya kursplanerna i ämnet svenska. Som utskottet tidigare har

påpekat gäller som behörighetskrav för studier på nationella

program fr.o.m. läsåret 1998/99 betyget Godkänd i svenska.

Elever som saknar tillräckliga kunskaper i svenska skall ges

individuellt studieprogram där undervisning i svenska som

andraspråk kan vara en viktig del. Det vore naturligt att

Skolverket får i uppdrag att utarbeta kommentarmaterial till

stöd för undervisningen.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen

med bifall till motionerna 1994/95:Ub53 yrkande 2, 1994/95:Ub54

yrkandena 1 (delvis) och 6, 1994/95:Ub55 yrkande 3 och

1994/95:Ub57 yrkandena 2 och 3, med anledning av motion

1994/95:Ub54 yrkande 5 och med avslag på regeringens förslag i

nu berört hänseende som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet har anfört om svenska som andraspråk.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande svenska som andraspråk

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub53 yrkande

2, 1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis) och 6, 1994/95:Ub55

yrkande 3 och 1994/95:Ub57 yrkandena 2 och 3, med anledning av

motion 1994/95:Ub54 yrkande 5 och med avslag på regeringens

förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

har anfört,

5. Svenska som andraspråk såsom kärnämne (mom. 6)

Vid avslag på reservation 4

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)

och Conny Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "Utskottet delar" och på s. 10 slutar med "till

skollagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringens

förslag att göra svenska som andraspråk i gymnasieskolan till

kärnämne riskerar att permanenta de stora problem med svenska

språket som många invandrarelever har. Inte minst av betygsskäl

kan dessa elever lockas att delta i undervisningen i svenska

som andraspråk, trots att de kan klara och skulle utvecklas av

att läsa svenska. Enligt utskottets mening bör svenska som

andraspråk i stället erbjudas som ett alternativ inom ramen för

elevernas egna val. Därigenom skapas möjligheter för elever med

annat hemspråk än svenska att få den särskilda stimulans i

språkinlärningen som de kan behöva. Utskottet anser att också

en andra variant på den nationella kursen i svenska som

eleverna kan välja och kommuner och landsting skall erbjuda

(prop. 1992/93:250 s. 50) bör utarbetas för att stödja

invandrarelevernas förkovran i att tala och skriva svenska.

Skolverket bör av regeringen få i uppdrag att utarbeta

kursplaner för dels svenska som tillvalsämne, dels en variant

av den nationella kursen i svenska.

Utskottet vill när det gäller frågan om allmän behörighet

framhålla att den måste ha samma innebörd för studerande med

invandrarbakgrund som för andra högskolestuderande.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda

regeringens förslag att göra svenska som andraspråk till eget

ämne och till kärnämne i gymnasieskolan och tillstyrker därmed

motionerna 1994/95:Ub53 yrkande 3, 1994/95:Ub54 yrkandena 1

(delvis), 7 och 8 och 1994/95:Ub55 yrkandena 4 och 5.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande svenska som andraspråk såsom kärnämne

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub53 yrkande

3, 1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis), 7 och 8, 1994/95:Ub55

yrkandena 4 och 5 och med avslag på regeringens förslag om

ändring i lagen (1995:356) om ändring i skollagen som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1991:1111.

2 Senaste lydelse 1992:232.

Regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1995:356) om ändring i skollagen

(1985:1100)

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1995:356) om

ändring i skollagen (1985:1100)3 skall ha följande

lydelse.

3 Lagen omtryckt 1991:1111.

4 Lydelse enligt 1995:356.