Bet. 1994/95:UbU6

Utbildningsutskottets betänkande

1994/95:UBU06

Betyg i det obligatoriska skolväsendet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

UbU6

Sammanfattning

Regeringen föreslår (prop. 1994/95:85) ändringar i riksdagens

beslut för ett år sedan om betygssystem för grundskolan.

Utskottet tillstyrker att elev och föräldrar varje termin skall

informeras om elevens kunskapsutveckling främst muntligen, dvs.

genom utvecklingssamtal. Dessa skall kunna kompletteras med

skriftlig information om elevens studieresultat och sociala

utveckling i de enskilda fall då föräldrarna begär det. Betyg

skall sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en tregradig

skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd

(MVG). Om en elev inte når upp till kursplanens krav för

godkänd nivå får han eller hon inget betyg i ämnet.

Utskottet föreslår att utvecklingssamtalen skall åtföljas av

ett åtgärdsprogram i de fall det visar sig att en elev har

problem.

Med anledning av en motion från Vänsterpartiet föreslår

utskottet enhälligt ett tillkännagivande till regeringen om att

avgifter inte skall få tas ut, när en elev vill genomgå

prövning för att komplettera med betyg i ämne där han eller hon

saknar slutbetyg.

De tidigare regeringspartierna (m, c, fp, kds) yrkar i en

gemensam reservation avslag på propositionen i dess helhet och

vill att riksdagen skall stå fast vid sitt tidigare beslut. I

ett antal reservationer från c, fp och kds begärs ändringar i

regeringens förslag.

Sammanlagt har 7 reservationer fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:85 föreslagit att

riksdagen, med ändring av sitt tidigare beslut (bet.

1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82), godkänner vad regeringen anför

om ett nytt betygssystem för det obligatoriska skolväsendet.

Motionerna

1994/95:Ub7 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förändringar i betygssystemet.

1994/95:Ub8 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk

utredning av konsekvenserna av en helt betygsfri skola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklingssamtalens roll i

lärarutbildning och fortbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att prov för att komplettera

grundskolebetyg skall vara avgiftsfria.

1994/95:Ub9 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om föräldrarnas möjligheter att påverka

skolans verksamhet och inriktning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av tydliga betygskriterier,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om elevers rätt att komplettera betyg

samt att tillgodoräkna sig kompletteringar vid ansökan till

högre utbildning.

1994/95:Ub10 av Lars Tobisson m.fl. (m, c, fp, kds) vari

yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt

betygssystem för det obligatoriska skolväsendet.

1994/95:Ub11 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om studieomdöme,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en femgradig betygsskala,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om obligatoriska skriftliga omdömen.

1994/95:Ub12 av Inger Davidson och Tuve Skånberg (kds) vari

yrkas att riksdagen avslår proposition 1994/95:85 Betyg i det

obligatoriska skolväsendet.

Utskottet

Hösten 1993 antogs genom riksdagens beslut de riktlinjer för

ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem för grundskolan,

sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan som

den dåvarande regeringen hade föreslagit (prop. 1992/93:220,

bet. 1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82). I nu föreliggande

proposition föreslår regeringen att riksdagen med ändring av

sitt tidigare beslut skall godkänna vad regeringen anför om ett

nytt betygssystem för det obligatoriska skolväsendet. För

särskolan föreslås inga ändringar av riksdagens beslut. -- När

det i det följande talas om grundskolan, avses även i

tillämpliga delar sameskolan och specialskolan.

Riksdagens beslut hösten 1993

Riksdagens beslut för ett år sedan innebär i huvudsak

följande.

Den grundläggande kontaktformen mellan hem och skola skall

vara muntlig information och ha karaktären av utvecklingssamtal

i högre grad än vad nuvarande kvartssamtal ger möjlighet till.

Den muntliga informationen skall ges minst en gång per termin.

Från och med vårterminen i årskurs 5 till och med höstterminen

i årskurs 7 skall läraren utöver den muntliga informationen

lämna skriftlig information till hemmen om elevens kunskaper

och prestationer. Föräldrarna skall kunna avsäga sig

rättigheten till skriftlig information. När det gäller

skriftlig information under tiden från årskurs 1 fram till

vårterminen i årskurs 5 hade riksdagen inget att erinra mot att

utvecklingssamtalen för den enskilde eleven kompletteras med

skriftlig information, om elevens föräldrar önskar det.

Nationellt reglerade betyg skall ges fr.o.m. vårterminen i

årskurs 7 i en sexgradig betygsskala med beteckningarna A, B,

C, D, E och F, där A står för det högsta betyget och F för

otillräckliga kunskaper.

I kursplanerna anges bl.a. kravnivåer som i princip alla

elever skall nå efter fem resp. nio skolår. Som stöd för

betygssystemet skall betygskriterier utarbetas i anslutning

till kursplanerna dels för kravnivån efter fem resp. nio

skolår, dels för två högre nivåer för grundskolans sista år

(god prestation resp. utmärkt prestation av högsta kvalitet).

-- I det nationella provsystemet bör ingå diagnostiska prov för

det andra och det sjunde skolåret. Vidare bör i provsystemet

ingå ämnesprov i svenska, engelska och matematik för att

kontrollera om eleven uppnått kursplanernas kunskapskrav efter

fem skolår och när slutbetyget skall sättas.

Regeringens förslag och vissa övergripande ställningstaganden

Regeringen föreslår nu följande ändringar i det tidigare

riksdagsbeslutet.

Utvecklingssamtalet skall vara skolans viktigaste sätt att

informera och informeras om elevens utveckling och skolgång. De

föräldrar som så önskar bör kunna få skriftlig information som

ett komplement till utvecklingssamtalet. Sådana skriftliga

omdömen skall dock inte ha karaktären av betyg och alltid bygga

på en överenskommelse i det enskilda fallet. Ett givet ämne i

utvecklingssamtalen bör vara skolans åtgärder och hjälpinsatser

i de fall en elev riskerar att i årskurs 5 eller 9 inte nå upp

till kravnivån i kursplanerna.

Betyg skall ges fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en

tregradig skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl

godkänd (MVG). I terminsbetygen före slutbetyget bedömer

läraren elevens resultat huvudsakligen i förhållande till

lokalt uppställda mål och kriterier. Slutbetyget kommer att

vara nationellt jämförbart genom att betygen skall sättas med

stöd av kursplanernas definition av kravnivå för årskurs 9 och

av centralt fastställda betygskriterier. Dessa senare bör

endast utarbetas för en nivå ovanför godkäntnivån, nämligen VG.

Om en elev inte når upp till kursplanens krav på godkänd nivå,

får han eller hon inget betyg i ämnet. Eleven skall dock ha

rätt att i sitt slutbetyg få ett skriftligt omdöme i ämne där

betyg saknas.

Nationella prov behövs som ett stöd för lärarens

betygsättning. Ämnesprov i svenska, engelska och matematik

skall anordnas för alla elever i slutet av årskurs 9.

Nationella prov i dessa ämnen bör också finnas tillgängliga för

att underlätta lärarnas bedömning om eleverna nått kravnivån i

årskurs 5. Proven i årskurs 5 bör dock inte vara obligatoriska.

-- Diagnostiska prov för olika årskurser liksom tillgång till

en provbank bör kunna vara stöd för lärarens arbete.

I motion 1994/95:Ub8 (v) förs ett principiellt resonemang där

motionärerna vänder sig mot förekomsten av betyg i skola.

Oavsett hur betygssystemet utformas har det en styrande effekt

på valet av innehåll, arbetssätt och arbetsformer i skolan. Det

finns enligt motionärerna anledning att tro att de pedagogiska

vinsterna med en betygsfri skola är så stora att frågan bör

utredas, varför de föreslår att regeringen tillsätter en

parlamentarisk utredning med uppdrag att utreda

konsekvenserna av en betygsfri skola (yrk. 1).

Utskottet delar såväl regeringens som motionärernas

uppfattning att varje betygssystem oavsett utformningen

påverkar arbetet i skolan. Det kan stödja eller undergräva

skolans övergripande mål. Efter ett flertal betygsutredningar

och remissomgångar kan man konstatera, vilket även regeringen

gör, att det perfekta betygssystemet sannolikt inte finns.

Utskottet anser emellertid -- liksom både den nuvarande och

den tidigare regeringen -- att det finns behov av ett

nationellt betygssystem för att ge eleverna intyg på uppnådda

kunskaper efter genomgången grundskoleutbildning. Betygen

spelar också en viss roll som instrument för urval till

gymnasieskolan.

Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning inte ta initiativ

till ett ytterligare omfattande utredande om betygen, varför

yrkandet avstyrks.

Det av riksdagen under föregående mandatperiod beslutade

betygssystemet är enligt motion 1994/95:Ub10 (m, c, fp, kds)

bättre än det nu föreslagna. Med hänvisning härtill yrkas i

motionen att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt

betygssystem för det obligatoriska skolväsendet. Ett likartat

yrkande om avslag på propositionen framförs i motion

1994/95:Ub12 (kds), enligt vilken det vore olyckligt att utan

närmare motivering och utan samråd riva upp riksdagens tidigare

beslut.

Utan att i det här sammanhanget ta ställning till en rad

enskildheter i regeringens förslag, vilka utskottet tar upp

till behandling i det följande med anledning av ett antal

motionsyrkanden, avstyrker utskottet bifall till de nu

förevarande yrkandena om avslag på propositionen i dess helhet.

Motionsledes framförda förslag till ändringar i regeringens

förslag, m.m.

I ett par motioner från Centerpartiet resp. Folkpartiet

liberalerna yrkas i andra hand att vissa ändringar vidtas i det

av regeringen föreslagna betygssystemet. Vidare föreligger

några motionsyrkanden i frågor som inte berörs i propositionen,

men som har anknytning till betygsfrågan.

Utvecklingssamtalen

Regeringen anser att återkommande samtal mellan lärare, elev

och föräldrar är det bästa sättet att gemensamt analysera och

positivt bidra till ett barns utveckling. Denna kontaktform bör

utvecklas vidare mot utvecklingssamtal, som präglas av stor

öppenhet från alla deltagande parter och som ger ömsesidig

information och leder till ömsesidiga åtaganden. I

propositionen åberopas att regeringen den 3 februari 1994 har

uppdragit åt Statens skolverk att -- med utgångspunkt i

riksdagens tidigare beslut om utvecklingssamtal -- på lämpligt

sätt initiera och stödja utvecklingsarbete i skolan med att

förnya kontaktformerna mellan skola och hem.

Som redan framgått anser regeringen att utvecklingssamtalet

är skolans viktigaste sätt att informera och informeras om

elevens utveckling. Vad regeringen nu anför i frågan avviker --

som utskottet ser det -- inte från riksdagens beslut för ett år

sedan att genom bifall till ett socialdemokratiskt

motionsyrkande införa en ordning med utvecklingssamtal (mot.

1993/94:Ub1 yrk. 29, bet. 1993/94:UbU1 s. 51). Utskottet slog

då fast att den grundläggande kontaktformen mellan hem och

skola skall vara muntlig information och att denna information

bör ha karaktären av utvecklingssamtal. Även syftet med

utvecklingssamtalet såsom det då angavs av utskottet stämmer

väl överens med vad regeringen nu anför.

Utskottet anser emellertid att det kan vara på sin plats att

något utveckla hur utskottet ser på den nya ordningen med

utvecklingssamtal.

Utvecklingssamtalen skall ha sin utgångspunkt i skolans

ansvar för elevens utveckling. Alla elever har rätt att få det

stöd de behöver för att uppnå kravnivån som finns angiven i

kursplanerna. Detta kräver inte bara ett engagemang från

skolans sida, det kräver också ett ökat föräldraengagemang.

Erfarenheterna visar att ett utvecklat samarbete mellan skolans

personal och elevernas vårdnadshavare är viktigt både vad

gäller elevens studieresultat och sociala utveckling. Skolan

kan förebygga att elever slås ut. Skolmiljön, arbetssätt och

arbetsmetoder kan avpassas efter elevernas olika

förutsättningar, särskilda resurser av elevvårdskaraktär och

särskilda hjälpmedel kan sättas in.

I de fall det visar sig att en elev har problem av något slag

bör utvecklingssamtalet mynna ut i ett åtgärdsprogram såsom det

beskrivs i den tidigare läroplanen för grundskolan (Lgr 80 s.

54). "Av programmet, som bör utarbetas av skola, elev och

föräldrar tillsammans och utgå från elevens behov, skall framgå

vad det är man vill söka åstadkomma, exempelvis bättre

läsfärdighet, ökad närvaro, större motivation, bättre

samarbetsförmåga. Av programmet bör dessutom framgå med vilka

medel och metoder man vill arbeta. Det är viktigt att söka

stärka elevens självuppfattning och självtillit genom att utgå

från elevens starka sidor."

Utskottet -- som i det följande tar upp frågan om den

skriftliga informationen till hemmet -- anser att det kan vara

naturligt att skriftligen ange vad åtgärdsprogrammet

innehåller, såsom en bekräftelse på vad man är överens om i

fråga om ömsesidiga åtaganden. Elev, föräldrar och lärare

deltar som likvärdiga parter i samtalet. Var och en bör kunna

utgå från att samtliga fullgör sina åtaganden. Målet för

åtgärderna är att varje elev som inte har nått godkäntnivån i

ett ämne eller löper risken att inte nå dit skall ges det stöd

han eller hon behöver.

Av det anförda framgår att utvecklingssamtalen skall vara

förberedda mycket noggrant och vara väl strukturerade. De skall

ge klara besked om elevens studieresultat och sociala

utveckling jämförd med de krav och mål som uppställs i

läroplanen och i kursplanerna. Beteckningen utvecklingssamtal

skall uppfattas bokstavligen; samtalet skall främja elevens

utveckling.

Utskottet har med det anförda inget att erinra mot att

riksdagen än en gång slår fast att utvecklingssamtalen skall

vara den viktigaste formen för kontakterna mellan skolan och

hemmet. Därvid bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna vad utskottet i det föregående har anfört om att

utvecklingssamtalet i vissa fall skall mynna ut i ett

åtgärdsprogram.

I motion 1994/95:Ub8 (v) yrkande 2 föreslås att det såväl i

lärarutbildningens kursplaner som i lärarfortbildningen bör

ingå ett viktigt moment om hur man planerar, genomför och

utvärderar utvecklingssamtal. Skolans personal måste vara

väl förtrogen med dess metodik.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det

gäller krav på att lärarna skall vara kunniga i hur ett

utvecklingssamtal bör föras och grundligt insatta i själva

syftet med samtalet. Det finns skäl att erinra om föreskriften

i den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet

(Lpo 94) om lärarens skyldighet att genom utvecklingssamtal

främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Som

redan framgått har Skolverket i uppdrag att utveckla och förnya

kontaktformerna mellan skola och hem. Det ankommer på

högskolemyndigheterna att besluta om innehållet i

lärarutbildningen. Statsmakterna bör emellertid kunna utgå från

att deras beslut om läroplaner för skolväsendet noggrant

beaktas i lärarutbildningen. Detta gäller naturligtvis även

berörda statliga och kommunala myndigheter i fråga om lärarnas

fortbildning.

Med det anförda anser utskottet att syftet med yrkande 2 i

motion 1994/95:Ub8 är tillgodosett, varför det avstyrks.

Den skriftliga informationen till hemmet

Regeringen anser att de föräldrar som så önskar bör kunna få

skriftlig information som ett komplement till

utvecklingssamtalet. Sådana skriftliga omdömen skall dock inte

ha karaktären av betyg, och de skall alltid bygga på en

överenskommelse i det enskilda fallet.

Enligt motion 1994/95:Ub11 (c) yrkande 3 är det naturligt att

information om elevens kunskaper och utveckling utifrån

kursplanens kravnivå antar formen av ett obligatoriskt

skriftligt omdöme. Detta omdöme skall inte ersätta utan vara

ett komplement till utvecklingssamtalen.

Utskottet utgår från att motionärerna med "skriftligt omdöme"

i det här sammanhanget avser frågan om skriftlig information

vid slutet av årskurs 5.

Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning om

frivillighet när det gäller den skriftliga information som nu

är i fråga. Riksdagen bör sålunda ändra sitt tidigare beslut

och slå fast att den skriftliga redogörelsen till eleven och

elevens vårdnadshavare om elevens utveckling och skolgång

alltid skall bygga på en överenskommelse i det enskilda fallet

samt att den inte får ha karaktären av betyg. Det kan, menar

utskottet, ibland vara lämpligt att fästa ömsesidiga åtaganden

på papper, men det bör då -- vilket redan har framgått -- vara

en sak enbart mellan läraren, eleven och föräldrarna. Utskottet

vill emellertid klarlägga att elev och föräldrar skall ha rätt

till en skriftlig redogörelse, när de önskar en sådan. Med

detta förtydligande bör riksdagen bifalla regeringens förslag.

Även i detta sammanhang vill utskottet framhålla

utvecklingssamtalet som den viktigaste kontaktformen mellan

skolan och hemmet. Utskottet erinrar om vad regeringen i

propositionen anför om att de fall särskilt måste uppmärksammas

vid de regelbundet återkommande utvecklingssamtalen där en elev

riskerar att inte nå upp till kravnivån i kursplanerna,

miniminivån, i årskurs 5 eller 9.

Med det anförda avstyrks motion 1994/95:Ub11 yrkande 3.

Betygsskalan m.m.

I det föregående har det redovisats att regeringen föreslår

att antalet betygssteg skall vara tre, Godkänd, Väl godkänd

och Mycket väl godkänd. Om en elev inte når upp till

kursplanens krav på godkänd nivå, får han eller hon inget betyg

i ämnet.

Enligt motion 1994/95:Ub11 (c) bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en femgradig

betygsskala. Det betygssteg som anger otillräckliga kunskaper

bör utmönstras ur slutbetyget från grundskolan (yrkande 2). I

motion 1994/95:Ub7 (fp) föreslås att betygssystemet bör

innehålla en sexgradig skala, varav fyra steg över nivån

godkänd. För elev som inte når upp till kravnivån godkänd bör

en nivå "ännu icke godkänd" ges fram till slutbetyget i årskurs

9. Nivån "ännu icke godkänd" är avsedd att aktualisera barn med

särskilda behov och markera att de behöver ytterligare stöd för

att nå minst godkänd nivå. Motionärerna menar att resurser

tidigt måste sättas in i de fall då eleven behöver extra stöd

för att kunna bli godkänd.

Utskottet instämmer i regeringens förslag att betyg skall ges

i ämnen i en tregradig skala och med de i propositionen angivna

beteckningarna. Det finns enligt utskottet inga bärande skäl

för att i grundskolan såvitt avser godkäntnivån och nivåerna

ovanför den ha ett större antal betygssteg än de tre som

riksdagen tidigare har beslutat för gymnasieskolan. Riksdagen

bör sålunda bifalla regeringens förslag beträffande antalet

betygssteg och därjämte avslå motionerna 1994/95:Ub7 i denna

del och 1994/95:Ub11 yrkande 2 i denna del.

Regeringen anför att en elev som inte lyckas uppnå

kursplanens kravnivå i sitt slutbetyg skall ha rätt till ett

omdöme i det aktuella ämnet. Av detta kan framgå hur långt

eleven nått, anledningen till uteblivet betyg m.m. I ett sådant

dokument kan skolan också ge sin syn på elevens förutsättningar

för fortsatta studier.

Utskottet vill med anledning av vad regeringen föreslagit

anföra följande.

För elever som avslutar grundskolan utan att ha erhållit

betyg i ämne har skolan ett särskilt ansvar. En elev som inte

lyckats uppnå kursplanens kravnivå skall i sitt slutbetyg ha

rätt till ett omdöme i det aktuella ämnet. I omdömet skall

finnas en beskrivning av elevens tidigare kunskapsutveckling i

ämnet, hur långt han/hon har nått i sin utveckling samt de

stödåtgärder som tidigare har satts in.

Med det anförda tillstyrker utskottet vad regeringen förordat

om skriftligt omdöme i stället för betyg.

I motion 1994/95:Ub11 (c) yrkande 1 begärs att det skall

klargöras vilken juridisk status det omdöme har som nu är i

fråga. Motionärerna menar att med den exemplifiering regeringen

ger avseende innehållet i det skriftliga omdömet bör det

kunna bli föremål för sekretess.

Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande.

Betygen som ges i skolan är allmänna handlingar.

Betygsdokumentet är en offentlig handling. I enlighet med vad

utskottet just har anfört har elev rätt att på detta dokument

få ett skriftligt omdöme av den art som utskottet just har

redovisat. Omdömet ges i de fall eleven inte har erhållit betyg

i det aktuella ämnet som motsvarar nivån godkänd. Det bör i det

här sammanhanget understrykas att detta omdöme -- liksom

betygsdokumentet i övrigt -- är av värde inte bara för en

presumtiv arbetsgivare i det fallet att eleven går direkt ut i

arbetslivet efter grundskolan, utan även och inte minst för

skolhuvudmannen när det gäller elevens fortsatta studier. Varje

kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning för samtliga

ungdomar i kommunen fram till och med det första kalenderåret

det år de fyller 20 år. Av vad utskottet redan anfört framgår

att slutbetyget från grundskolan -- inklusive det omdöme som nu

är i fråga -- är ett viktigt underlag för elevens, föräldrarnas

och skolans ställningstagande vid valet av ämnen och fortsatt

utbildning. För att den obligatoriska skolan skall kunna

samverka med gymnasieskolan samt med arbetslivet och det

omgivande samhället i övrigt krävs en öppenhet i vad gäller

redovisningen av elevernas kunskaper och förutsättningar för

visst arbete eller fortsatta studier som enligt utskottets

uppfattning inte bör sättas i fråga.

Av det anförda framgår att ömtåliga uppgifter om eleven av

den karaktären att de faller in under sekretesslagens

bestämmelser om sekretess på skolområdet inte skall anges i det

nu ifrågavarande omdömet om eleven (jfr 7 kap. 1 § och 9 §

andra stycket sekretesslagen).

Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen

avslå motion 1994/95:Ub11 yrkande 1.

Betygskriterier m.m.

Med anledning av ett uppdrag från den föregående regeringen

utarbetar Skolverket för närvarande betygskriterier som stöd

för tre betygssteg, ett motsvarande kravnivån (E) och två

motsvarande två nivåer (C och A) ovanför kravnivån. Kriterierna

för de två mellanliggande nivåerna avses bli utformade av

läraren.

Regeringen anser att den kravnivå som finns angiven i

kursplanerna såsom mål att uppnå i slutet av det nionde

skolåret är tillräcklig för att läraren skall kunna göra en

samlad bedömning av om eleven är godkänd eller ej i det

enskilda ämnet. Som ytterligare hjälp för lärarens

betygsättning bör betygskriterier utarbetas endast för en nivå

ovanför godkäntnivån, nämligen för nivån motsvarande betyget

Väl godkänd. Kvalitetsnivån för det högsta betyget avses

läraren kunna definiera själv.

I terminsbetygen före slutbetyget bör enligt regeringen

läraren kunna bedöma elevens resultat huvudsakligen i

förhållande till lokalt uppställda mål och kriterier.

Diagnostiska prov för olika årskurser samt tillgång till en

provbank avses kunna vara stöd för lärarens arbete.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att

Skolverket bör få fortsätta sitt arbete med att utarbeta

kriterier för tre nivåer som stöd för sex betygssteg, föreslås

det i motion 1994/95:Ub7 (fp). Enligt motion 1994/95:Ub9 (mp)

yrkande 2 bör kriterier fastställas även för den av regeringen

föreslagna betygsnivån Mycket väl godkänd. Vidare anser

motionärerna att anvisningarna för betygsättningen bör göras

tydligare.

Utskottet vill med anledning av vad som anförs i

propositionen och i motionerna understryka vikten av att de

kriterier som avses bli utarbetade centralt är tydliga.

Motsvarande krav på pregnans bör ställas även på de mål för

undervisningen som uppställs lokalt och de lokalt formulerade

kriterierna. Både elever och föräldrar skall på förhand

informeras om vad som krävs och förväntas av eleverna och vad

elevernas arbete skall leda fram till. Det måste kunna göras

anspråk på skolans öppenhet i detta avseende, för att

samarbetet med arbetsliv och övriga skolformer skall kunna

fungera.

Utskottet menar liksom regeringen att den definition av

kravnivån som finns angiven i kursplanernas mål för årskurs 9

är tillräcklig för att läraren skall kunna bedöma huruvida

eleven är godkänd eller ej i det enskilda ämnet. Utskottet

instämmer även i uppfattningen att det bör räcka med centralt

utarbetade betygskriterier för en nivå ovanför godkäntnivån,

nämligen Väl godkänd. Betygskriterier för ytterligare någon

nivå kan innebära en betydande styrning av undervisningens

innehåll och arbetssätt. Utskottet anser sammanfattningsvis att

det inte finns skäl att fortsätta det omfattande arbete som

krävs för att centralt utarbeta betygskriterier för flera

betygssteg i grundskolans alla ämnen än vad regeringen har

förordat.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub7 i

denna del och 1994/95:Ub9 yrkande 2.

I motion 1994/95:Ub9 (mp) berörs frågan om samverkan mellan

skola och hem. Föräldrarna skall ges tillfälle att påverka

skolans verksamhet, arbetsplaner och uppläggningen av skolans

arbete. I motionen förordas att även de mål till vilket betygen

skall relateras skall kunna påverkas av föräldrarna (yrkande

1).

Utskottet delar i allt väsentligt motionärernas uppfattning

om föräldrarnas medverkan i skolans arbete, men menar att

önskemålet i motionen tillgodoses med vad som finns föreskrivet

i den nya läroplanen för grundskolan (Lpo 94). För att skolan

skall kunna utvecklas kvalitativt krävs att undervisningsmålen

ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att

nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i

ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i

nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

Sålunda skall alla som arbetar i skolan samarbeta med elevernas

vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans

innehåll och verksamhet (Lpo 94 ss. 9 och 14). Det finns skäl

att även i det här sammanhanget erinra om den öppenhet i fråga

om lokalt uppställda mål för undervisningen och lokala

betygskriterier som utskottet i det föregående har strukit

under. Riksdagen bör med hänvisning till vad utskottet nu

anfört avslå yrkande 1 i motion 1994/95:Ub9.

Antalet betygstillfällen

Regeringen föreslår att betyg skall ges fr.o.m. höstterminen

i årskurs 8. Härigenom får eleverna komma i kontakt med betyg

några gånger innan de får sitt slutbetyg.

I motionerna 1994/95:Ub7 (fp) i denna del och 1994/95:Ub11

(c) yrkande 2, också i denna del, förordas däremot att betyg

skall ges från höstterminen i årskurs 7.

Utskottet föreslår att riksdagen med ändring av sitt tidigare

beslut bifaller regeringens förslag. Utskottet instämmer i

regeringens uppfattning att eleverna bör komma i kontakt med

betyg några gånger, innan de får sitt slutbetyg. Förslaget att

betyg skall ges fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 är enligt

utskottets mening väl avvägt. Förevarande motioner avstyrks

därför i berörda delar.

Nationella prov

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av en kort

redovisning av de konsekvenser de föreslagna förändringarna i

betygssystemet kan medföra för Skolverkets arbete med

nationella prov. I sammanhanget anför regeringen bl.a. att

ämnesprov i svenska, engelska och matematik skall anordnas för

alla elever i slutet av årskurs 9. Vidare bör lärare ha

tillgång till nationella prov i dessa ämnen för att se om

eleverna har nått kravnivån i årskurs 5. Proven i årskurs 5 bör

dock inte vara obligatoriska, menar regeringen.

Alla elever, även de vid fristående skolor, bör delta i prov

i basämnena i årskurs 5, hävdas det i motion 1994/95:Ub7 (fp).

Proven, framhåller motionärerna, syftar i första hand till att

utvärdera undervisningen.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om

nationella prov och anser därmed att ämnesprov skall vara

obligatoriska endast i slutet av årskurs 9. Utskottet delar

motionärernas uppfattning vad gäller nödvändigheten av att

undervisningen utvärderas. På lokal nivå bör detta kunna

tillgodoses genom den föreslagna tillgången på nationella prov

för årskurs 5. Utskottet utgår från att dessa nyttjas i den

omfattning man lokalt bedömer som mest ändamålsenlig och är

inte berett att förorda ett obligatorium i enlighet med

motionens förslag. Det bör framhållas att Skolverkets pågående

arbete med ett nationellt provsystem syftar till att bibehålla

en likvärdig utbildning över riket och möjliggöra en mätning av

kvalitet och kunskaper i såväl det offentliga skolväsendet som

i fristående skolor. För dessa senare gäller att de som är

godkända för fullgörande av vanlig skolplikt av regeringen får

rätt att utfärda slutbetyg med samma beteckningar och enligt

samma kriterier som de offentliga skolorna på villkor att de

deltar i de ämnesprov i svenska, matematik och engelska som

skall stödja betygsättningen. Utskottet avstyrker med det

anförda bifall till motion 1994/95:Ub7 i motsvarande del.

Komplettering av betyg

Som redan framgått bör enligt propositionen den elev som i

årskurs 9 inte har nått upp till minst den kravnivå som anges i

kursplanen för ett ämne inte få betyg i ämnet. Regeringen anför

i det sammanhanget att den som senare önskar komplettera sina

kunskaper och få betyg har rätt att göra det.

Riksdagen bör, föreslås det i motion 1994/95:Ub9 (mp) yrkande

3, som sin mening ge regeringen till känna vad motionärerna

anfört om elevers rätt att komplettera betyg samt att

tillgodoräkna sig kompletteringar vid ansökan till högre

utbildning. De kompletterade betygens värde vid antagning till

högre utbildning skall tydligt redovisas. Möjligheten att

likställa sådana betyg med de på vanligt sätt erhållna

slutbetygen vid antagning till t.ex. gymnasieskolan bör noga

övervägas, anförs det i motionen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att den som så önskar

bör ha rätt att komplettera sitt betyg. Vidare vill utskottet

erinra om att den dåvarande regeringen i anslutning till sitt

förslag till nytt betygssystem för grundskolan anförde att det

i ett kunskapsrelaterat betygssystem är mer naturligt att kunna

komplettera ett betyg än i ett grupprelaterat (prop.

1992/93:220 s. 84). Utskottet hade inte då något att erinra mot

att ett kompletterat betyg framdeles ges samma status som

övriga ämnesbetyg vid antagning till fortsatt utbildning (bet.

1993/94:UbU1 s. 56 f.). Utskottet har inte ändrat uppfattning

i frågan. Med det anförda är yrkande 3 i motion 1994/95:Ub9

tillgodosett, varför det bör avslås.

I motion 1994/95:Ub8 (v) yrkande 3 begärs ett uttalande av

riksdagen om att prov för att komplettera grundskolebetyget

skall vara avgiftsfria. Motionärerna anför vidare att

skolans huvudman bör ansvara för att möjligheter till

komplettering erbjuds.

Enligt 15 kap. 6 § skollagen får regeringen meddela

föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt

anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan eller kommunal

vuxenutbildning att betala en avgift som tillfaller huvudmannen

för utbildningen. Enligt förordningen (SFS 1991:1124) om

avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet får

huvudmannen för utbildningen ta ut en avgift av den som vill gå

igenom bl.a. särskild prövning eller fyllnadsprövning i

grundskolan.

I den nya grundskoleförordningen (SFS 1994:1194), som ännu

inte har trätt i kraft, ges föreskrifter om prövning. Enligt

dessa har den som vill ha betyg från grundskolan rätt att gå

igenom prövning. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan

eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta

gäller även den som tidigare har fått slutbetyg från

grundskolan (7 kap. 19 §).

Särskilt anordnad prövning kan dels avse prövning i syfte att

erhålla betyg i ämne där betyg saknas

(behörighetskomplettering), dels sådan prövning som syftar till

högre betyg i ämne där betyg redan erhållits

(konkurrenskomplettering).

Mot bakgrund av skolans grundläggande ansvar för att alla

elever efter avslutad grundskola skall äga tillfredsställande

kunskaper finner utskottet det principiellt betänkligt att en

elev, som av olika anledningar inte har erhållit betyg

motsvarande nivån godkänd i ämne och nyttjar sin rätt att

undergå särskilt anordnad prövning i ämnet för att avhjälpa

denna brist, åsamkas särskilda kostnader för själva prövningen.

Regeringen bör därför överväga och föranstalta om sådana

ändringar i berörda författningar att avgift för sådan prövning

som nu är i fråga inte skall kunna tas ut. Den övervägande

delen av ifrågavarande elever kommer normalt att kunna

komplettera sitt slutbetyg genom fortsatta studier i

gymnasieskolan eller i den kommunala vuxenutbildningen, varför

antalet särskilt anordnade prövningar som nu avses kan bedömas

bli mycket begränsat.

När det gäller s.k. konkurrenskomplettering, att en elev

undergår särskilt anordnad prövning för att höja ett betyg i

ämne, vill inte utskottet förorda centrala bestämmelser om att

sådan prövning skall vara kostnadsfri. Det bör ankomma på

skolans huvudman att bestämma huruvida avgift skall tas ut

eller inte. Riksdagen bör kunna utgå från att sådana avgifter

är skäliga.

Utskottet har erfarit att regeringen kommer att uppmärksamma

frågan om avgifter vid prövning. Som ledning för regeringens

befattning med frågan föreslår utskottet att riksdagen med

anledning av motion 1994/95:Ub8 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjer för

kommunernas uttag av avgifter vid särskilt anordnad prövning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utredning om betygsfri skola

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub8 yrkande 1,

res. 1 (v, mp)

2. beträffande avslag på proposition 1994/95:85

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub10 och

1994/95:Ub12,

res. 2 (m, c, fp, kds)

3. beträffande utvecklingssamtal

att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

4. beträffande utbildning i viss samtalsmetodik, m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub8 yrkande 2,

5. beträffande skriftlig information till hemmet

att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår motion

1994/95:Ub11 yrkande 3,

res. 3 (c, fp, kds)

6. beträffande antalet betygssteg

att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår

motionerna 1994/95:Ub7 delvis och 1994/95:Ub11 yrkande 2

delvis,

res. 4 (c, fp)

7. beträffande skriftligt omdöme i slutbetyget

att riksdagen godkänner regeringens förslag,

8. beträffande sekretessbeläggning av det skriftliga

omdömet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub11 yrkande 1,

9. beträffande betygskriterier

att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår

motionerna 1994/95:Ub7 delvis och 1994/95:Ub9 yrkande 2,

res. 5 (c, fp)

10. beträffande samverkan mellan skola och hem

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub9 yrkande 1,

11. beträffande antalet betygstillfällen

att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår

motionerna 1994/95:Ub7 delvis och 1994/95:Ub11 yrkande 2

delvis,

res. 6 (c, fp, kds)

12. beträffande nationella prov i årskurs 5

att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår motion

1994/95:Ub7 delvis,

res. 7 (fp, kds)

13. beträffande komplettering av betyg

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub9 yrkande 3,

14. beträffande avgiftsfri prövning

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub8 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört.

Stockholm den 8 december 1994

På utbildningsutskottets vägnar

Berit Löfstedt

I beslutet har deltagit:

Berit Löfstedt (s),

Beatrice Ask (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Eva Johansson (s),

Jan Björkman (s),

Rune Rydén (m),

Ingegerd Wärnersson (s),

Andreas Carlgren (c),

Agneta Lundberg (s),

Ulf Melin (m),

Margitta Edgren (fp),

Torgny Danielsson (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Tomas Eneroth (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp) och

Inger Davidson (kds).

Reservationer

1. Utredning om betygsfri skola (mom. 1)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Gunnar Goude (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkandet avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att betygen bör avskaffas

i grundskolan. Utskottet hänvisar till de skäl som anförs till

detta i motionen och nöjer sig här med att som sin uppfattning

framhålla att förekomsten av betyg, oavsett hur ett

betygssystem utformas, ger skolan felaktiga signaler och att

betygen är ett hinder för pedagogisk förnyelse.

De pedagogiska vinsterna med en betygsfri skola är så stora

att frågan nu bör utredas med i direktiv klart uttalat syfte

att betygen bör avskaffas. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1994/95:Ub8 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande utredning om betygsfri skola

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub8 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

2. Avslag på proposition 1994/95:85 (mom. 2)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4

börjar med "Utan att" och slutar med "dess helhet" bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringen lagt fram ett förslag

till ett nytt betygssystem för det obligatoriska skolväsendet

utan att redovisa något underlag i form av föregående utredning

eller analys. För den tidigare regeringens förslag (prop.

1992/93:220), vilket riksdagen i allt väsentligt godtog, gavs

en omfattande motivering. Det grundades på såväl

Betygsberedningens slutbetänkande (SOU 1992:86) som

Läroplanskommitténs huvudbetänkande (SOU 1992:94). Det finns

enligt utskottet inte anledning att här gå närmare in på

motiven för riksdagens tidigare väl genomarbetade beslut i

betygsfrågan.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare

mening att den grundläggande kontaktformen mellan hem och skola

skall vara muntlig information, att skriftlig information skall

föreskrivas fr.o.m. årskurs 5 samt att betyg skall ges fr.o.m.

vårterminen i årskurs 7 i skalan A--F.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:Ub10 och 1994/95:Ub12 avslår regeringens

förslag om betyg i det obligatoriska skolväsendet och som sin

mening ger regeringen till känna att det arbete som påbörjats

för genomförande av ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem

i enlighet med vad riksdagen tidigare har beslutat skall

fortsätta.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande avslag på proposition 1994/95:85

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub10 och

1994/95:Ub12 avslår propositionen och som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Skriftlig information till hemmet (mom. 5)

Andreas Carlgren (c), Margitta Edgren (fp) och Inger Davidson

(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "yrkande 3" bort

ha följande lydelse:

Utskottet finner det liksom motionärerna naturligt att

information om elevens kunskaper och utveckling utifrån

kursplanens kravnivå antar formen av en obligatorisk skriftlig

information. Denna skall inte ersätta utan vara ett komplement

till utvecklingssamtalet. Till skillnad från riksdagens beslut

för ett år sedan bör det klart anges att denna skriftliga

information inte skall ha karaktären av betyg. Genom ett

obligatorium i enlighet med vad utskottet nu förordar åläggs

skolan att inför slutet av årskurs 5 ge ett klart besked om

elevens kunskapsutveckling. Detta gynnar enligt utskottets

mening i första hand elever som behöver särskilt stöd.

Vad utskottet har anfört om skriftlig information till hemmet

bör riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub11 yrkande 3

och med avslag på regeringens förslag som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande skriftlig information till hemmet

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub11 yrkande 3

och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

4. Antalet betygssteg (mom. 6)

Andreas Carlgren (c) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "denna del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i motionerna

att den enda ändring riksdagen nu bör företa i förhållande till

sitt tidigare beslut är att utmönstra det betygssteg i

slutbetyget som anger otillräckliga kunskaper/ej godkänd.

Betygssteget Ännu icke godkänd markerar skolans resultatansvar

fram till slutbetyget. Slutbetyget bör således ges i en

femgradig skala. Utskottet -- som i det följande tar upp frågan

om antalet betygstillfällen -- står i övrigt fast vid

riksdagens beslut om en sexgradig betygsskala. Vad utskottet nu

anfört om betygsskalan bör riksdagen med bifall till motionerna

1994/95:Ub11 yrkande 2 och 1994/95:Ub7 i motsvarande delar och

med avslag på regeringens förslag som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande antalet betygssteg

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub7 och

1994/95:Ub11 yrkande 2 i motsvarande delar och med avslag på

regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet har anfört,

5. Betygskriterier (mom. 9)

Andreas Carlgren (c) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "Utskottet menar" och på s. 10 slutar med "yrkande

2" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som uttrycks i motion

1994/95:Ub7, nämligen att Skolverket bör få fortsätta sitt

arbete med att utarbeta kriterier för tre nivåer. Härvid vill

utskottet än en gång stryka under vad som just har betonats av

utskottet, nämligen att kriterierna skall vara tydliga och på

förhand kända.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall

till motion 1994/95:Ub7 i denna del och med anledning av motion

1994/95:Ub9 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet har anfört.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande betygskriterier

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub7 i denna del

och med anledning av motion 1994/95:Ub9 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Antalet betygstillfällen (mom. 11)

Andreas Carlgren (c), Margitta Edgren (fp) och Inger Davidson

(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas förslag att riksdagen

skall göra en ändring i sitt tidigare beslut när det gäller

antalet betygstillfällen. Utskottet anser att grundskolan skall

vara fri från regelrätta betyg under de sex första åren. Från

och med höstterminen i årskurs 7 bör betyg inom ramen för ett

nationellt betygssystem ges. Riksdagen bör alltså uttala sig

för att betyg skall ges ett år tidigare än vad regeringen har

föreslagit. Utskottet menar sålunda att det är av värde att

skolan ger en mer preciserad information om elevens

skolsituation vid fler betygstillfällen än vad regeringen

föreslagit. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna

1994/95:Ub7 och 1994/95:Ub11 yrkande 2 i nu berörda delar och

föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet har anfört om antalet betygstillfällen. Riksdagen

bör därjämte avslå regeringens förslag i motsvarande del.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande antalet betygstillfällen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub7 och

1994/95:Ub11 yrkande 2 i motsvarande delar och med avslag på

regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet har anfört,

7. Nationella prov i årskurs 5 (mom. 12)

Margitta Edgren (fp) och Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill liksom motionärerna erinra om att

jämförbarheten i betygssystemet upprätthålls genom nationella,

riksgiltiga prov. Dessa skall baseras på den kunskapssyn och

styra mot de mål som anges i skolans styrdokument. Proven

syftar i första hand till att utvärdera undervisningen, och de

gör det möjligt för skolhuvudmannen att veta för vilka elever

extra resurser måste sättas in. Därför bör de nationella proven

i basämnena vara obligatoriska för alla elever. Eftersom

timplanerna medger stor frihet att fördela timmarna är det inte

möjligt att ge nationellt prov för alla skolors elever i åk 5.

Det bör ankomma på lärarna att bedöma när eleverna skall

genomgå det obligatoriska provet utifrån den timplan skolan

arbetar efter. Detta bör gälla också för elever i fristående

skolor vilka godkänts för fullgörande av skolplikten. Utskottet

tillstyrker därmed förevarande motion i nu berörd del och

föreslår att riksdagen med anledning av regeringens förslag som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört

om nationella prov i årskurs 5.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande nationella prov i årskurs 5

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub7 i denna del

och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

Särskilda yttranden

1. Avslag på proposition 1994/95:85 (mom. 2)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför:

Av utskottets betänkande framgår att vi i en gemensam

borgerlig reservation yrkat avslag på propositionen. Vi anser

att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen skall

klargöra att det nya betygssystem som riksdagen fattade beslut

om för ett år sedan skall införas enligt planerna. Vi avstår

ifrån att genom en rad andrahandsyrkanden markera

åsiktsskillnader i detaljer vad gäller utskottsmajoritetens

yttrande och vad gäller motionsförslag som ligger i linje med

det förra riksdagsbeslutet om betyg.

Vår grundläggande uppfattning är att målen för skolans

arbete, framför allt när det gäller undervisningen är så

betydelsefulla att en kontinuerlig uppföljning och bedömning av

varje elevs studieresultat behövs. Vi anser också att ett nära

samarbete mellan skolans personal och föräldrarna måste

eftersträvas. Skriftliga omdömen och betyg tidigare än i dag

är nödvändiga om skolan skall klara de stora utmaningar vad

gäller kunskapsbehoven som det moderna samhället ställer.

Nationella kriterier i första hand för avgångsbetygen behövs

för att skapa rättvisa och jämförbarhet mellan olika skolor.

För skriftliga omdömen behövs inte nationella riktlinjer.

Sådana omdömen bör utformas lokalt och vara en del av skolornas

pedagogiska utvecklingsarbete.

Antalet betygssteg är viktigt. En minskning av antalet steg

från 6 till 3 steg innebär att betygen som pedagogiskt

hjälpmedel försämras, samtidigt som risken för orättvisor ökar.

I ett målrelaterat betygssystem måste en avvägning göras mellan

antalet steg och de svårigheter som är förknippade med att

nationellt fastställa kriterier för många nivåer. Vår

uppfattning är dock att 6 steg snarast borde ses som ett

minimum.

Den ökade frihet och det ansvar som under senare år getts

till kommunerna och skolorna förutsätter tydliga och bestämda

nationella mål och uppföljning. Det nationella provsystem som

beskrivs i den förra regeringens proposition och i utskottets

förra betänkande om betygen i grundskolan har flera viktiga

uppgifter. Enligt vår uppfattning förfuskas ambitionerna i den

nu förelagda propositionen och av utskottets majoritet genom

att skolorna inte längre åläggs att ens genomföra ämnesprov i

svenska, engelska och matematik i årskurs 5.

Särskilt olyckligt är detta mot bakgrund av att

uppnåendemålen och därmed ämnesproven i årskurs 5 avsågs utgöra

grund för elevers rätt till extra stöd. Det var också skälet

till att skolorna skulle komplettera utvecklingssamtalen med

skriftliga omdömen i vilka föräldrarna skulle få information om

eleven nått de nationellt fastställda målen, alternativt hur

skolan fortsättningsvis avsåg att arbeta för att eleven skulle

nå dit. Det finns en stor risk för att varken skolor, elever

eller föräldrar vet om mål och resultat överensstämmer,

alternativt att informationen kommer så sent att brister inte

hinner rättas till.

2. Antalet betygssteg (mom. 6)

Inger Davidson (kds) anför:

Enligt min mening får regeringens förslag att minska antalet

betygssteg till endast tre negativa konsekvenser för eleverna.

Det gäller inte minst de elever som har svårt att nå betyget

"godkänd".

Grundskolan är obligatorisk och alla barn, som inte går i

särskolan, kommer alltså att delta i grundskolans undervisning.

Då är det viktigt att skolan som helhet uttrycker de

grundvärden och den människosyn som finns angivna i läroplanen.

Betygssystemet är en av de faktorer som medverkar till eller

motverkar uppbyggnaden av elevernas självkänsla. Om även elever

med inlärningssvårigheter skall få en chans att stärka sin

självkänsla genom att nå en viss kompetens får inte avståndet

mellan betygsstegen vara för stort. Då minskar motivationen

eftersom uppgiften känns oöverkomlig. I dag lämnar många elever

skolan med känslan av totalt misslyckande. Ett betygssystem med

så trubbig utformning, som det nu föreslagna kommer inte att

förbättra situationen för dessa elever vilket var en av

grundtankarna i det system som riksdagen röstade fram under

föregående riksmöte.

3. Skriftligt omdöme i slutbetyget (mom. 7)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Inger Davidson (kds) anför:

Med anledning av vad utskottet anfört beträffande omdöme för

elever som avslutar grundskolan utan att ha erhållit betyg i

ämne, vill vi göra följande markering utan att avge reservation

i det här sammanhanget. För att understryka grundskolans ansvar

för dessa elever anser vi att den avlämnande skolan skall

utarbeta ett omdöme i varje ämne där eleven saknar betyg.

Skolan skall dock inte lämna något sådant omdöme, om eleven

inte önskar få det.

Vi avser att återkomma i frågan.