Bet. 1994/95:UbU8

Utbildningsutskottets betänkande

1994/95:UBU08

Betygssystemet i grundskolan

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

UbU8

Sammanfattning

Utskottet avstyrker tolv motionsyrkanden från allmänna

motionstiden i år med förslag om ändringar i nu gällande

riksdagsbeslut om nytt betygssystem för grundskolan. Utskottet

anser att riksdagen skall stå fast vid sitt ställningstagande

för drygt tre månader sedan om betygssystemets utformning.

I fem reservationer föreslår m, c, fp och kds -- var för sig

eller i olika kombinationer -- uttalanden av riksdagen

beträffande utvecklingssamtalen, nationella prov, individuellt

uppföljningsprogram och omdöme i slutbetyget. Vänsterpartiet

förordar i två reservationer en utredning om betygsfri skola

resp. frihet från avgifter vid särskild prövning för att höja

eller komplettera betyg.

Motionerna

1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med

vad i motionen anförts om skriftligt omdöme.

1994/95:Ub310 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om elevers möjlighet att utan avgift

komplettera eller höja redan satta betyg.

1994/95:Ub339 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklingssamtal i strukturerade

former,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om omdömen för elever som inte kan ges

avgångsbetyg i årskurs 9,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om obligatoriska nationella prov i

årskurs 5,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett individuellt uppföljningsprogram

för elever som inte nått de angivna kunskapsnivåerna i årskurs

5.

1994/95:Ub342 av Helena Frisk m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjlighet till dispens från kraven på betyg

i grundskolan.

1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en

betygsfri skola enligt vad i motionen anförts.

1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sexgradigt betygssystem fr.o.m.

årskurs 7,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den avlämnande skolan skall ha

skyldighet att utarbeta ett skriftligt omdöme för elever som

inte uppnått fastställd kravnivå i ett ämne när han/hon lämnar

grundskolan.

1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betydelsen av betyg för elever med

skolsvårigheter,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nationella prov och uppföljning av

studieresultaten.

Utskottet

I december 1993 godkände riksdagen -- med vissa förändringar

-- de riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat

betygssystem för det obligatoriska skolväsendet som den

dåvarande regeringen hade lagt fram (prop. 1992/93:220, bet.

1993/94:UbU1, rskr. 82). På hösten följande år föreslog den då

nytillträdda regeringen ändringar i det beslutet, vilka

godkändes av riksdagen (prop. 1994/95:85, bet. UbU6, rskr.

136). Det nu gällande riksdagsbeslutet innebär i sina huvuddrag

att betyg skall sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en

tregradig skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl

godkänd (MVG). Om en elev inte når upp till kursplanens krav

för godkänd nivå, får han eller hon inget betyg i ämnet.

Riksdagen slog än en gång fast att utvecklingssamtalen skall

vara den viktigaste formen för kontakterna mellan skolan och

hemmet.

Under den allmänna motionstiden innevarande riksmöte har ett

antal motioner väckts med yrkanden om vissa förändringar i det

senaste, nu gällande riksdagsbeslutet, vilka utskottet i det

följande tar ställning till.

Vänsterpartiet återkommer i motion 1994/95:Ub364 yrkande 7

till sitt förslag att en parlamentarisk utredning skall

tillsättas om konsekvenserna av en helt betygsfri skola.

Motionärerna anför utförligt en rad argument mot användningen

av betyg i skolan och menar att framtidens elever inte behöver

betyg för att utvecklas, erhålla kunskaper och en bred

kompetens. I stället krävs en skola som tar elevers

erfarenheter och färdigheter på allvar utan att försöka fånga

in dem i redan färdiga mallar.

Det är enligt motion 1994/95:Ub342 (s) uppenbart att betygen

lätt styr undervisningens inriktning och begränsar elevernas

vilja att själva söka kunskap. Det är därför angeläget att man

med stor ödmjukhet följer erfarenheterna också av det nya

betygssystemet. Motionärerna ser en allvarlig begränsning i det

absoluta kravet på att det skall ges betyg och föreslår

möjlighet till dispens för försök med en betygsfri

grundskola.

Utskottet anförde vid sin behandling tidigare under

innevarande riksmöte av det då aktuella yrkandet från

Vänsterpartiet bl.a. att varje betygssystem oavsett

utformningen påverkar arbetet i skolan. Efter ett flertal

utredningar och remissomgångar kunde man, menade utskottet,

konstatera att det perfekta betygssystemet sannolikt inte

finns. Utskottet ansåg emellertid att det finns behov av ett

nationellt betygssystem för att ge eleverna intyg på uppnådda

kunskaper efter genomgången grundskoleutbildning. Betygen

spelar också en viss roll som instrument för urval till

gymnasieskolan, fastslogs det.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan. I nu

förevarande sammanhang och med anledning av vad i motion

1994/95:Ub342 anförs om att man bör följa erfarenheterna av det

nya betygssystemet vill utskottet erinra om den kommitté som

regeringen står i begrepp att tillsätta om skolans inre arbete

(jfr prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 26). Det bör enligt utskottet

inte uteslutas att denna kommitté i sitt arbete följer

erfarenheterna av ett mål- och kursrelaterat betygssystem och

iakttar de förändringar i skolmiljön som blir följden av det

nya betygssystemets införande. Utskottet vill även tillägga att

Skolverket inom ramen för sin reguljära uppföljningsverksamhet

kan förväntas uppmärksamma pedagogiska och andra konsekvenser

av det nya betygssystemet.

Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå

motionerna 1994/95:Ub342 och 1994/95:Ub364 yrkande 7.

Antalet betygssteg och betygstillfällen tas upp i motion

1994/95:Ub368 (kds) yrkande 13, där det föreslås att

betygsskalan skall omfatta sex steg och att betyg skall ges

fr.o.m. årskurs 7. Motionärerna anför att det inte får vara för

glest mellan betygsstegen, om betygssystemet skall medverka

till att motivera eleven till att försöka nå nästa steg.

Informationen, som betygen skall ge, blir också bristfällig, om

antalet steg är alltför litet. Inom ramen för ett mer allmänt

hållet yrkande om betydelsen av betyg för elever med

skolsvårigheter anförs i motion 1994/95:Ub901 (m) yrkande 2 att

betygen genom det minskade antalet steg blir sämre när det

gäller att informera om elevens kunskaper och som pedagogiskt

verktyg.

Som framgår av det föregående har riksdagen tidigare under

innevarande riksmöte på förslag av den nuvarande regeringen

beslutat att betyg skall sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs

8 och att betygsskalan skall vara tregradig. Vid sitt

tillstyrkande av regeringens förslag (bet. 1994/95:UbU6 s. 8)

ansåg utskottet att det inte fanns bärande skäl för att i

grundskolan såvitt avser godkäntnivån och nivåerna ovanför ha

ett större antal betygssteg än de tre som riksdagen ett år

tidigare hade beslutat för gymnasieskolan. Utskottet vidhåller

sin uppfattning och föreslår att riksdagen skall hålla fast vid

sitt tidigare ställningstagande såvitt avser antalet betygssteg

och betygstillfällen. Med hänvisning härtill avstyrks de båda

nu förevarande motionsyrkandena.

I motion 1994/95:Ub339 (m) yrkande 2 begärs ett

tillkännagivande av riksdagen om vad motionärerna har anfört om

utvecklingssamtal i strukturerade former. Skolor, som i

utvecklingsarbetet kring samtalen mellan hem och skola finner

att de vill ge skriftlig information, skall inte anses hindrade

från att göra så. Motionärerna hänvisar till

utvecklingssamtalen inom arbetslivet med de noteringar som

samtalen leder fram till. De anser det önskvärt med en liknande

utveckling i skolan.

Utskottet uppehöll sig utförligt vid den nya ordningen med

utvecklingssamtal, när utskottet tidigare under innevarande

riksmöte behandlade regeringens förslag om ändringar i

riksdagsbeslutet om nytt betygssystem. Av vad utskottet då

anförde framgår att samtalen skall vara förberedda mycket

noggrant och att de skall vara väl strukturerade. På utskottets

initiativ gav riksdagen regeringen som sin mening till känna

att utvecklingssamtalen i de fall det visat sig att en elev har

problem av något slag bör mynna ut i ett åtgärdsprogram, vars

karaktär utskottet närmare utvecklade. Utskottet fann det

naturligt att det skriftligen anges vad åtgärdsprogrammet

innehåller, såsom en bekräftelse på vad man är överens om i

fråga om ömsesidiga åtaganden från hemmets och skolans sida

(bet. 1994/95:UbU6 s. 5 f.). Det finns skäl att liksom vid

behandlingen av regeringens förslag i höstas även i det här

sammanhanget erinra om att regeringen i den då aktuella

propositionen åberopade att den tidigare regeringen hade

uppdragit åt Statens skolverk att -- med utgångspunkt i

riksdagens beslut om utvecklingssamtal -- på lämpligt sätt

initiera och stödja utvecklingsarbete i skolan med att förnya

kontaktformerna mellan skola och hem.

Utskottet, som sålunda hänvisar till sin tidigare utförliga

behandling vid två tillfällen av utvecklingssamtalen, kan inte

finna annat än att förevarande yrkande är tillgodosett med vad

riksdagen tidigare har beslutat. Med anledning härav bör det

avslås.

Med ändring av det inledningsvis nämnda riksdagsbeslutet i

december 1993 har riksdagen tidigare under innevarande riksmöte

beslutat att nationella prov i ämnena svenska, engelska och

matematik skall vara obligatoriska endast i årskurs 9.

Enligt motionerna 1994/95::Ub339 (m) yrkande 4 och

1994/95:Ub901 (m) yrkande 18 är det olyckligt att det

tidigare beslutet om nationella prov även i årskurs 5 revs upp.

I den förra motionen anförs att det finns flera skäl att ägna

större intresse åt undervisningens resultat samt att elever och

föräldrar skall ha rätt till information om den enskilde

elevens prestation. Den senare motionens yrkande innefattar ett

förslag att regeringen skall återkomma med en redovisning av

hur den nationella uppföljningen av studieresultaten skall

genomföras, så att eventuella beslut kan fattas i syfte att nå

kursplanernas mål.

Utskottet finner inte anledning att ändra sin uppfattning

från i höstas att nationella prov skall vara obligatoriska

endast i slutet av årskurs 9. Även den här gången hänvisar

utskottet till att det skall finnas tillgång till nationella

prov i svenska, engelska och matematik för årskurs 5 för att

lärarna skall kunna se om eleverna har nått kravnivån i den

årskursen. Utskottet har ingen annan uppfattning än

motionärerna när det gäller nödvändigheten av att

undervisningen utvärderas. På lokal nivå bör detta kunna

tillgodoses genom den nu nämnda tillgången till prov. Det bör

tilläggas att Skolverkets arbete med ett nationellt provsystem

syftar till att bibehålla en likvärdig utbildning i hela riket

och möjliggöra en mätning av kvalitet och kunskaper såväl i det

offentliga skolväsendet som i fristående skolor.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna i

nu berörda delar.

För elever som inte har nått de mål för årskurs 5 som

kursplanerna anger skall enligt motion 1994/95:Ub339 (m) ett

individuellt uppföljningsprogram göras upp av hem och skola

tillsammans. Ett sådant program skall dels innehålla planer för

skolans extra insatser, dels ange hur eleven och hemmet skall

arbeta för att skolarbetet skall utvecklas positivt (yrkande

5).

Utskottet har i det föregående haft anledning att erinra om

den ordning med åtgärdsprogram för elever med problem av något

slag som riksdagen på utskottets förslag har beslutat tidigare

under innevarande riksmöte. Åtgärdsprogrammet skall i

förekommande fall vara resultatet av utvecklingssamtal. Av vad

utskottet då anförde framgår att programmet bör utarbetas av

skola, elev och föräldrar tillsammans och utgå från elevens

behov. Det skall av programmet framgå vad det är man vill söka

åstadkomma. Riksdagens beslut om utvecklingssamtal innebär att

skolan regelbundet under hela grundskoletiden skall informera

elev och föräldrar om elevens skolgång. I de fall man lokalt

beslutar att nyttja centralt tillhandahållna ämnesprov i

årskurs 5 ger utvecklingssamtalen efter ett sådant genomgånget

prov självfallet mycket viktig information om elevens situation

och en naturlig grund för ett eventuellt åtgärdsprogram. Enligt

utskottets uppfattning ligger denna ordning helt i linje med

motionärernas yrkande om uppföljningsprogram. Med hänvisning

härtill bör yrkandet avslås av riksdagen.

I tre motioner förs fram förslag till ändringar i riksdagens

beslut om rätt för elev att i slutbetyget få ett omdöme i

ämne där eleven inte har erhållit betyg på grund av att han

eller hon inte lyckats uppnå kursplanens kravnivå. Enligt

motion 1994/95:Ub339 (m) yrkande 3 skall skolorna vara skyldiga

att utarbeta ett omdöme i varje ämne där en elev inte ges

betyg. Ett väl genomarbetat omdöme från grundskolan är av stor

betydelse för den gymnasieskola som direkt eller efter en tid

skall utarbeta ett individuellt program tillsammans med eleven.

Även i motionerna 1994/95:Ub304 (c) yrkande 5 och 1994/95:Ub368

(kds) yrkande 14 förordas en liknande skyldighet för den

avlämnande skolan. Emellertid skall enligt den förra motionen

skolan dock inte lämna sådant omdöme, om eleven inte önskar få

det. I den senare motionen anförs att det är viktigt att

dokumentationen finns tillgänglig, om den skulle efterfrågas av

eleven vid ett senare tillfälle.

Utskottet anser inte att riksdagen skall ändra sitt beslut

sistlidna december i vad gäller elevs möjlighet till omdöme i

slutbetyget, när denne inte erhållit betyg i ämne. Därmed

avstyrker utskottet bifall till förevarande motionsyrkanden.

Vänsterpartiet återkommer i motion 1994/95:Ub310 även till

frågan om avgifter vid komplettering. Riksdagen bör,

föreslås det i motionen, som sin mening ge regeringen till

känna vad motionärerna anfört om elevers möjlighet att utan

avgift komplettera eller höja redan satta betyg. Alla elever

skall ha samma möjligheter att komplettera och förbättra sina

betyg oavsett föräldrarnas ekonomiska ställning.

Med anledning av ett yrkande från Vänsterpartiet har

riksdagen tidigare under innevarande riksmöte begärt att

regeringen skall föranstalta om sådana ändringar i berörda

författningar att avgift för sådan prövning som avser s.k.

behörighetskomplettering i grundskolan inte skall kunna tas ut.

När det gäller s.k. konkurrenskomplettering (höjning av

visst/vissa betyg) ville inte utskottet förorda centrala

bestämmelser om att sådan prövning skall vara kostnadsfri.

Riksdagen borde kunna utgå från att sådana avgifter är skäliga.

Till skillnad från det i höstas aktuella yrkandet tar

förevarande yrkande sikte på hela ungdomsskolan. Frågan om

avgifter för särskilt anordnad prövning har därmed fått en

större räckvidd.

Utskottet har erfarit att man inom regeringskansliet för

närvarande ser över nu gällande ordning för särskild prövning

såvitt avser gymnasieskolan och att förslag bereds inom

regeringskansliet. Även frågan om frihet från avgift vid s.k.

konkurrenskomplettering i grundskolan är föremål för

överväganden. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att

riksdagen i avvaktan på förslag från regeringen nu avslår

motion 1994/95:Ub310.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande betygsfri skola

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub342 och

1994/95:Ub364 yrkande 7,

res. 1 (v)

2. beträffande antalet betygssteg och betygstillfällen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 13 och

1994/95:Ub901 yrkande 2,

3. beträffande utvecklingssamtalen

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub339 yrkande 2,

res. 2 (m)

4. beträffande nationella prov

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 4 och

1994/95:Ub901 yrkande 18,

res. 3 (m)

5. beträffande individuellt uppföljningsprogram

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub339 yrkande 5,

res. 4 (m, kds)

6. beträffande omdöme i slutbetyget

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 5,

1994/95:Ub339 yrkande 3 och 1994/95:Ub368 yrkande 14,

res. 5 (m)

res. 6 (c, fp, kds)

7. beträffande avgifter vid komplettering

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub310.

res. 7 (v)

Stockholm den 9 mars 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:

Jan Björkman (s),

Beatrice Ask (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Berit Löfstedt (s),

Eva Johansson (s),

Rune Rydén (m),

Ingegerd Wärnersson (s),

Andreas Carlgren (c),

Agneta Lundberg (s),

Ulf Melin (m),

Torgny Danielsson (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp),

Inger Davidson (kds),

Majléne Westerlund Panke (s)

och

Conny Sandholm (fp).

Reservationer

1. Betygsfri skola (mom. 1)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3

börjar med "Utskottet anförde" och slutar med "yrkande 7" bort

ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de invändningar mot förekomsten

av betyg i skolan som anförs i Vänsterpartiets partimotion och

tillstyrker därmed yrkandet i motionen om en parlamentarisk

utredning om konsekvenserna av en helt betygsfri skola. Det är

nämligen viktigt att försöka förutsäga de behov och nya

situationer som kan uppstå om några år och därmed kunna möta en

ny tids krav på utbildning och antagning till högre studier.

När det gäller motion 1994/95:Ub342 delar utskottet

motionärernas skepsis -- som utskottet har uppfattat det -- mot

förekomsten av betyg i grundskolan, men är dock inte berett att

tillstyrka förslaget om försöksverksamhet. Det kan inte

uteslutas att sådan verksamhet medför problem vid urval till

utbildningar i gymnasieskolan med begränsat antal platser.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande betygsfri skola

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub364 yrkande 7

och med avslag på motion 1994/95:Ub342 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Utvecklingssamtalen (mom. 3)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4

börjar med "Utskottet uppehöll" och slutar med "det avslås"

bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen om ett uttalande

av riksdagen om utvecklingssamtalen. Det är -- vilket

understryks av motionärerna -- viktigt att man i

utvecklingsarbetet kring samtalen ute i skolorna känner sig

oförhindrad att ge skriftlig information i anslutning till

utvecklingssamtalen. För att nå de långsiktigt viktiga

nationella målen för skolan är det nödvändigt att varje elev

kontinuerligt informeras om hur läraren bedömer att elevens

arbete fortskrider. En kontinuerlig uppföljning av elevens

arbete sker självfallet i samband med de väl strukturerade

utvecklingssamtal som skall genomföras. Liksom motionärerna

vill utskottet hänvisa till utvecklingssamtalen i arbetslivet,

vilka ofta bygger på en genomtänkt struktur och efter vilka

båda parter kan ta med sig de noteringar som samtalet lett fram

till.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande utvecklingssamtalen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

3. Nationella prov (mom. 4)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att större intresse

måste ägnas åt undervisningens resultat. Elever och föräldrar

har rätt att få säker information härom. För att möjliggöra

detta måste skolan förfoga över sådana instrument att klara

besked kan ges. Utskottet instämmer sålunda i motionärernas

förslag att nationella prov i svenska, engelska och matematik

skall vara obligatoriska i årskurs 5. De enskilda skolornas

resultat skall vara offentliga. Därmed skapas ett gediget

underlag för diskussion om undervisningens kvalitet och

studieresultat. Vidare bör regeringen i enlighet med vad som

förordas i motion 1994/95:Ub901 återkomma till riksdagen med en

redovisning av hur den nationella uppföljningen av

studieresultat skall genomföras.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna

1994/95:Ub339 yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 18.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande nationella prov

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub339

yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 18 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet har anfört,

4. Individuellt uppföljningsprogram (mom. 5)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Utskottet har" och slutar med "av riksdagen" bort

ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen att ett särskilt

uppföljningsprogram skall göras upp av hem och skola

tillsammans för de elever som i årskurs 5 inte har nått fram

till de mål som anges i kursplanerna. Programmet skall

innehålla planer för skolans extra insatser och ange hur eleven

och hemmet skall arbeta för att skolarbetet skall utvecklas

positivt.

Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till

yrkande 5 i motion 1994/95:Ub339 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande individuellt uppföljningsprogram

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

5. Omdöme i slutbetyget (mom. 6)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "förevarande

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med ändring av sitt beslut

från i höstas skall besluta att skolorna skall vara skyldiga

att utarbeta ett omdöme i varje ämne där en elev inte har fått

något betyg. Utskottet anser att det är skolans uppgift att

aktivt redovisa sin bedömning av elevens studieresultat i

förhållande till undervisningens mål. Ett sådant ansvar

markerar den betydelse som måste läggas vid att eftersträva

bästa möjliga studieresultat för varje elev, med det är också

en markering av skolans skyldighet att i varje enskilt fall

noga redovisa sina skäl till varför betyg inte getts. Även

annat som har betydelse för elevens fortsatta skolgång bör där

anges. För den gymnasieskola som direkt eller efter en tid

skall utarbeta ett individuellt program tillsammans med eleven

är det av stor betydelse att ett väl genomarbetat omdöme från

grundskolan finns tillgängligt.

Vad utskottet anfört om omdöme i slutbetyget bör riksdagen

med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 3 och med

anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 5 och

1994/95:Ub368 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande omdöme i slutbetyget

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 3

och med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 5 och

1994/95:Ub368 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet har anfört,

6. Omdöme i slutbetyget (mom. 6)

Andreas Carlgren (c), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm

(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "förevarande

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som förordas i de nu

förevarande motionerna att den avlämnande grundskolan skall ha

skyldighet utarbeta ett skriftligt omdöme för de elever som

inte har nått upp till kravnivån för årskurs 9. Om elev inte

önskar erhålla ett sådant omdöme, skall det emellertid inte

lämnas ut till denne. Omdömet skall sålunda inte anges på

betygsdokumentet, men finnas tillgängligt på skolan.

Vad utskottet har anfört om omdöme för elev som i årskurs 9

inte har fått betyg i ämne där han eller hon inte nått upp till

kravnivån för betyget godkänd bör riksdagen med anledning av

förevarande motioner som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande omdöme i slutbetyget

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub304

yrkande 5, 1994/95:Ub339 yrkande 3 och 1994/95:Ub368 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har

anfört,

7. Avgifter vid komplettering (mom. 7)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion

1994/95:Ub310" bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att det enligt motionen varierar mellan

kommunerna när det gäller avgifter för särskild prövning för

komplettering av betyg. Utskottet instämmer i vad motionärerna

anför om att detta är orättvist. Skolan bör uppmuntra eleverna

till att fördjupa sina kunskaper och till att fortsätta sina

studier. Elevernas ambitioner i detta avseende skall ses som

något positivt. Vidare bör alla elever ha samma möjligheter att

komplettera och förbättra sina betyg oavsett föräldrarnas

ekonomiska ställning. Utskottet har erfarit att det inom

regeringskansliet görs överväganden beträffande de avgifter som

nu är i fråga. Regeringen bör enligt utskottet föranstalta om

sådana ändringar i berörda författningar att alla elever får

möjlighet att utan avgift komplettera eller höja redan satta

betyg. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Utskottet tillstyrker härmed yrkandet.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande avgifter vid komplettering

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub310 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Särskilda yttranden

1. Antalet betygssteg och betygstillfällen (mom. 2)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans

Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför:

Vår grundläggande inställning är den att riksdagens beslut i

december 1993 borde ha legat fast. Detta framgår av den

gemensamma borgerliga reservationen som finns fogad till

utskottets betänkande i december 1994 vid behandlingen av den

nytillträdda regeringens proposition om ändringar i det då ett

år gamla riksdagsbeslutet om ett nytt betygssystem och i vilken

vi hemställde om avslag på propositionen (bet. 1994/95:UbU6

res. 2). Vi förordar ett betygssystem innebärande dels en

sexgradig betygsskala, dels att betyg skall ges fr.o.m.

vårterminen i årskurs 7. Dessutom anser vi att skriftligt

omdöme skall ges fr.o.m. årskurs 5. Emellertid avstår vi från

att ånyo upprepa vårt yrkande. Det behövs arbetsro i skolan och

inte ständiga signaler om förändringar i fråga om betygen,

innan fattade beslut ens hunnit verkställas. Denna bedömning

grundar vi på respekt för det viktiga arbete införande av nya

betyg innebär i skolorna.

2. Antalet betygssteg och betygstillfällen (mom. 2)

Andreas Carlgren (c) och Conny Sandholm (fp) anför:

Vår grundläggande uppfattning när det gäller antalet

betygssteg och betygstillfällen framgår av reservationerna 4

och 6 som finns fogade till utskottets betänkande 1994/95:UbU6

med anledning av den nytillträdda regeringens proposition med

förslag om vissa förändringar i riksdagsbeslutet i december

1993 om ett nytt betygssystem för grundskolan. Betygsskalan

borde alltså innehålla sex steg fram till och med höstterminen

i årskurs 9, av vilka det lägsta skulle ange Ännu ej godkänd.

Slutbetyget bör ges i en femgradig skala för nivåerna godkänd

och därovan. Betyg anser vi borde sättas fr.o.m. höstterminen i

årskurs 7. Vi avstår emellertid från att reservera oss, då vi

anser att skolan nu bör få arbetsro och slippa nya signaler om

förändringar i fråga om betygen.

3. Antalet betygssteg och betygstillfällen (mom. 2)

Inger Davidson (kds) anför:

Min grundläggande uppfattning i fråga om antalet betygssteg

framgår av den gemensamma borgerliga reservationen 2 som finns

fogad till utskottets betänkande 1994/95:UbU6, av vilken det

framgår att betygsskalan borde innehålla sex steg (A--F), där F

anger otillräckliga kunskaper. Beträffande antalet

betygstillfällen hade jag velat förorda en ordning med betyg

fr.o.m. årskurs 7 i enlighet med reservation 6 i nämnda

betänkande. Jag avstår från att reservera mig mot bakgrund av

att jag anser att skolan nu behöver få arbetsro och slippa nya

signaler om ändrade regler för betyg.

4. Nationella prov (mom. 4)

Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anför:

Vår grundläggande uppfattning när det gäller de nationella

proven framgår av den gemensamma reservationen 7 som vi lät

foga till utskottets betänkande 1994/95:UbU6 i december förra

året med anledning av det då aktuella förslaget från

regeringen. Vi hävdade att nationella prov i basämnena borde

vara obligatoriska ungefär i mitten av grundskoletiden.

Eftersom timplanerna medger stor frihet att fördela timmarna är

det inte möjligt att ge sådana prov för alla elever i årskurs

5. Det borde ankomma på lärarna att bedöma när eleverna skall

genomgå det obligatoriska provet utifrån den timplan skolan

arbetar med. Emellertid avstår vi från att nu än en gång

reservera oss, då vi bedömer att vi ej heller nu kommer att

vinna majoritet för vår uppfattning.