Bet. 1994/95:UbU9

Utbildningsutskottets betänkande

1994/95:UBU09

Vissa gymnasieskolfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

UbU9

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i

budgetpropositionen till ändringar i skollagen vilka innebär

minskning av den minsta garanterade undervisningstiden för

gymnasieskolans nationella program

förlängd rätt för kommun och landsting att anordna

specialkurser i gymnasieskolan

ny reglering av riksidrottsgymnasier

förtydligande av villkoren för rätt till speciellt anpassad

gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever.

Motionerna som väckts med anledning av förslagen avstyrks. Mot

beslutet att minska undervisningstiden i timplanerna för

gymnasieskolan reserverar sig m, c, v och kds. Centerpartiet

vill i en reservation utöka utbildningsutbudet inom den

Rh-anpassade gymnasieutbildningen till att omfatta individuella

program.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bil. 9 (s. 54)

föreslagit

8. att riksdagen antar ett inom Utbildningsdepartementet

upprättat förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).

Lagförslaget återfinns som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

1994/95:Ub308 av Margitta Edgren och Siw Persson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riksrekrytering till gymnasieutbildning

med kulturvårdsinriktning i Landskrona.

1994/95:Ub358 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas

2. (delvis) att riksdagen avslår regeringens förslag att

minska den minsta garanterade undervisningstiden på gymnasiet

och således till Särskilda insatser på skolområdet (A 8) för

budgetåret 1995/96 anvisar 62 miljoner kronor utöver regeringens

förslag.

1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om sänkt

timplan i gymnasieskolan.

1994/95:Ub381 av Sonja Fransson och Arne Kjörnsberg (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av individuella program vid

riksgymnasierna för Rh-anpassad utbildning.

1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om minskningen av den garanterade

undervisningstiden i gymnasieskolan,

22. att riksdagen reducerar besparingen av minskningen av den

garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan med 31 miljoner

kronor.

1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om särskoleelevers rätt till undervisning på

Rh-gymnasier.

1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att idrottsgymnasierna byggs ut i takt med

att intresset för denna utbildningsform ökar.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande fyra förslag till

ändringar i skollagen (1985:1100), vilka regeringen lagt fram i

budgetpropositionen, och ett antal motionsyrkanden som rör

dessa. Samtliga förslag avser gymnasieskolan.

Ändring av timplaner för gymnasieskolan

Den minsta garanterade undervisningstiden i timmar för

gymnasieskolans treåriga nationella program fastställs av

riksdagen och regleras i bilaga 2 till skollagen. Enligt denna

är undervisningstiden för de studieförberedande programmen

2 180 timmar och för de yrkesförberedande programmen 2 400

timmar under tre år.

Regeringen anför i propositionen att det statsfinansiella

läget kräver att statliga besparingar görs också när det gäller

gymnasieskolan. Enligt regeringens mening måste statliga

besparingar på skolområdet -- på grund av det kommunala

utjämningsbidragets konstruktion -- innebära förändringar i den

statliga regleringen av skolan.

För gymnasieskolans del föreslår regeringen sålunda att den

minsta garanterade undervisningstiden för samtliga nationella

program skall minskas med 30 timmar, varav 20 timmar avser

minskad tid för lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik och 10

timmar avser minskad tid för lärarhandledning för specialarbete.

Den minsta garanterade undervisningstiden blir därmed 2 150

timmar under tre år för estetiskt, naturvetenskapligt resp.

samhällsvetenskapligt program samt 2 370 timmar under tre år

för övriga nationella program. -- De nya timplanerna skall

enligt regeringens förslag införas fr.o.m. den 1 juli 1995 och

gälla för de elever som börjar gymnasieskolan höstterminen 1995.

Enligt regeringens beräkningar kommer föreslagna förändringar

i den fastställda utbildningsvolymen för gymnasieskolan att

minska kommunernas kostnader med minst 62 miljoner kronor

budgetåret 1995/96 (41 miljoner kronor under

12-månadersperioden), 82 miljoner kronor under budgetåret 1997

och 125 miljoner kronor budgetåret 1998. Det anges i

propositionen att de tekniska frågorna när det gäller

minskningen av den statliga ersättningen till kommunerna, det

kommunala utjämningsbidraget, behandlas av Finansdepartementet.

Regeringen avser att återkomma till dessa frågor vid ett senare

tillfälle.

I två motioner yrkas avslag på regeringens förslag att minska

antalet garanterade undervisningstimmar i gymnasieskolan. Enligt

motion 1994/95:Ub364 (v) yrkande 3 bör det först föras en

diskussion om förslagets pedagogiska konsekvenser. Motionärerna

befarar att en neddragning får negativa följder för

utbildningskvaliteten. Avslagsyrkandet i motion 1994/95:Ub358

(kds) yrkande 2 i denna del motiveras med att förslaget

försämrar elevernas valmöjligheter och att det framför allt

kommer att gå ut över de elever som behöver mest stöd.

Den föreslagna minskningen av den garanterade

undervisningstiden i gymnasieskolan är för stor, anförs det i

motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 21. Motionärerna vill reducera

den beräknade besparingen med 31 miljoner kronor (yrkande 22).

Utskottet anser att det är befogat att statliga besparingskrav

på skolans område åtföljs av sådana förändringar i den statliga

regleringen som möjliggör besparingar. De regelförändringar som

regeringen därvid föreslagit kan utskottet ställa sig bakom.

Samtidigt vill utskottet framhålla att timplanerna för

gymnasieskolan i skollagens bilaga 2 reglerar den minsta

garanterade undervisningstiden. Skolhuvudmannen avgör därmed

själv om mer undervisningstid kan läggas ut. Utskottet föreslår

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub358 yrkande 2 i

denna del, 1994/95:Ub364 yrkande 3 samt 1994/95:Ub907 yrkandena

21 och 22 antar regeringens förslag till ändring av bilaga 2

till skollagen.

Förlängd rätt att anordna specialkurser i gymnasieskolan

Enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen

(1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) får kommuner och

landsting övergångsvis anordna vissa utbildningar -- bl.a.

specialkurser och påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan -- som

de hade rätt att anordna under läsåret 1991/92. Intagning får

dock inte ske efter läsåret 1994/95.

I propositionen hänvisas till att en utredning om kvalificerad

eftergymnasial utbildning (dir. 1994:36) har i uppdrag att

utreda och pröva olika frågor som till stor del omfattar

utbildningar som anordnas med stöd av den nyss nämnda

övergångsbestämmelsen. Bland annat skall utredningen beskriva

och definiera behovet av kvalificerad yrkesutbildning på

eftergymnasial nivå och behandla tillträdesfrågor för

påbyggnadsutbildningar inom komvux. Utredningen kommer inom kort

att lämna sina förslag till regeringen. Några förslag om

framtida struktur, former och finansiering kommer dock inte att

finnas inför läsåret 1995/96.

Det finns enligt regeringen en uppenbar risk för att viktiga

utbildningar, framför allt sådana utbildningar som inte har en

naturlig plats inom den nya gymnasieskolans program, kan komma

att anordnas sista gången läsåret 1994/95. Regeringen föreslår

därför -- i avvaktan på förslag från utredningen -- att

bestämmelsen i fjärde stycket i punkten 6 i den ovan nämnda

övergångsbestämmelsen får tillämpas ytterligare ett år, dvs. att

intagning till specialkurser får ske även under 1995/96.

Ändringen av övergångsbestämmelsen bör träda i kraft den 1 juli

1995. Kommuner och landsting som anordnar specialkurser med

verkan från den tidpunkten kan dock dessförinnan fatta beslut om

exempelvis intagning till kurserna.

Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag i nu berörd del.

Ny reglering av riksidrottsgymnasier, m.m.

En översyn av systemet med riksrekryterande idrottsgymnasier

har på regeringens uppdrag gjorts av Statens skolverk. Med

resultatet av denna översyn som grund lägger regeringen nu fram

förslag till nya regler för riksidrottsgymnasier.

Den nya gymnasieskolan ger utrymme för att kombinera studier

med idrottsutövning genom att det i timplanerna finns särskild

timtid för individuella val. Enligt regeringens uppfattning bör

det normala vara att kommunerna anordnar idrottsutbildning inom

gymnasieskolan i egen regi eller genom samverkansavtal med andra

kommuner. Kommunerna kan med fördel inrätta lokala och regionala

idrottsgymnasier. För vissa idrotter kan sådana gymnasier

ersätta de nuvarande riksidrottsgymnasierna och väl fylla de

syften dessa har.

Regeringen anser att idrottsgymnasier med riksintagning

fortsättningsvis i begränsad omfattning skall få anordnas för

vissa specialidrotter med en medveten elitidrottsprofil. Det

innebär att en inte obetydlig reducering i förhållande till

nuläget måste göras av såväl antalet riksidrottsgymnasier som

antalet intagningsplatser. Detta beräknas kunna ske fr.o.m.

läsåret 1996/97, då den föreslagna nya ordningen för

riksidrottsgymnasier kan börja gälla.

För riksdagens information lämnas i propositionen följande

redovisning av regeringens bedömningar i fråga om hur den nya

ordningen för riksidrottsgymnasier skall fungera, hur

finansieringen skall ske samt var ansvaret för uppföljning och

utvärdering av verksamheten skall ligga.

Det bör enligt regeringen ankomma på Skolverket att besluta om

vilka kommuner som skall få anordna riksidrottsgymnasier och

vilka idrotter det skall gälla. Vidare skall verket besluta om

hur många platser som skall finnas för varje idrott och kommun.

Sveriges Riksidrottsförbund (RF) bör i dessa frågor ge förslag

till Skolverket. Förbundet skall också ge förslag på elever som

kan komma i fråga till ett riksidrottsgymnasium. Själva

intagningen till utbildningen sker dock av den anordnande

kommunen. I förordning bör regleras RF:s ansvar och medverkan i

urvalet av studerande.

En särskild medelsram -- under Civildepartementets huvudtitel

-- bör enligt regeringen avsättas för bidrag till

specialidrotten fr.o.m. läsåret 1996/97. RF bör disponera denna

ram och fördela medel till de kommuner som anordnar

riksidrottsgymnasier. Regeringen bestämmer omfattningen av den

interkommunala ersättningen för ordinära utbildningskostnader

vid riksidrottsgymnasierna.

När det slutligen gäller ansvaret för uppföljning och

utvärdering bedömer regeringen att detta bör åvila RF i fråga om

specialidrotten. Skolverkets nationella uppföljnings- och

utvärderingsansvar omfattar även utbildningar vid

riksidrottsgymnasier.

Den nya regleringen av riksidrottsgymnasier kräver en ändring

i skollagen. Regeringen föreslår att lagens 5 kap. 9 och 14 §§

ändras så att regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer får besluta om bl.a. riksrekryterande utbildning och

om hur många platser utbildningen får omfatta.

I motion 1994/95:Kr413 (kds) yrkande 5 begärs att riksdagen

gör ett uttalande om att antalet idrottsgymnasier bör byggas ut

i takt med att intresset för denna utbildningsform ökar.

Motionärerna anför att lovande idrottsutövare där ges en chans

att utvecklas idrottsmässigt utan att försumma studierna.

Utskottet vill för sin del betona vikten av att idrottande

ungdomar ges förutsättningar att kombinera gymnasiestudier med

idrottsutövning. Detta bör, som regeringen anmärkt, normalt

kunna ordnas inom ramen för den nya gymnasieskolan genom

individuella val eller genom att kommunerna profilerar

utbildningsutbudet mot idrott i lokala och regionala

idrottsgymnasier. Utskottet delar därmed regeringens bedömning

att riksidrottsgymnasier i fortsättningen bör förbehållas vissa

specialidrotter, där det ställs särskilda krav på gemensam

träning och där Sverige som nation är berett att göra en

särskild satsning. Med det anförda avstyrker utskottet motion

1994/95:Kr413 yrkande 5 samt föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till ändring i 5 kap. 9 och 14 §§ skollagen.

Frågan om riksrekrytering till viss gymnasieutbildning i

Landskrona tas upp i motion 1994/95:Ub308 (fp). Motionärerna

beskriver uppbyggnaden av ett program med kulturvårdsinriktning

som avses starta hösten 1995. Det omnämns att en ansökan om

godkännande för riksrekrytering ligger hos regeringen och att

det är viktigt att kommunen får besked i ärendet under våren.

Utskottet erinrar om att enligt gällande lydelse av 5 kap.

14 § skollagen får regeringen föreskriva att vissa utbildningar

skall utgöra specialutformade eller individuella program som

står öppna för sökande från hela landet. Enligt vad utskottet

inhämtat har regeringen den 16 februari 1995 avslagit en ansökan

från Landskrona--Kävlinge--Svalövs kommunalförbund för

gymnasieutbildning om att med riksrekrytering få anordna ett

specialutformat program med kulturvårdsinriktning i Landskrona

fr.o.m. läsåret 1995/96. Motionen avstyrks därmed.

Speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt

rörelsehindrade elever

Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har enligt 5 kap. 28 §

skollagen rätt att efter fullgjord skolplikt få utbildning på

ett nationellt program på en gymnasieskola med s.k. Rh-anpassad

utbildning. Därmed förstås en för dessa ungdomar speciellt

anpassad utbildning, kombinerad med särskilda omvårdnadsinsatser

i form av boende i elevhem, omvårdnad i boendet och

habilitering, som får anordnas i gymnasieskolan i de kommuner

som regeringen bestämmer.

Gymnasieskolor med Rh-anpassad utbildning finns i dag i

Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner. Skolorna

är riksrekryterande. Antalet elever beräknas läsåret 1995/96

till totalt 125. Den Rh-anpassade utbildningen omfattar som

nämnts enbart de nationella programmen.

Riksdagen avslog våren 1994 ett regeringsförslag om att

bestämmelserna i 5 kap. 28 § skollagen skulle förtydligas så

att det klart framgick att den som skall gå Rh-anpassad

utbildning måste vara behörig till utbildning på nationella

program i gymnasieskolan. Samtidigt tillkännagav riksdagen att

regeringen borde överväga utbildningsutbudet inom den

Rh-anpassade gymnasieskolan. Detta borde, utöver de nationella

programmen, även kunna omfatta individuella program (bet.

1993/94:UbU20, rskr. 421).

I nu föreliggande proposition erinrar regeringen om att

intentionerna vid införandet av den Rh-anpassade utbildningen

(prop. 1989/90:92, bet. SoU20, rskr. 271) var att sörja för

tillgång till gymnasieutbildning även för den mycket lilla grupp

svårt rörelsehindrade elever som har behov av så stora och

samordnade resurser och personal med speciell kompetens vad

gäller utbildning och habilitering att det inte är praktiskt

möjligt att anordna detta på den egna gymnasieorten. Med den

möjlighet till specialanpassning av utbildning på nationella

program som finns för denna grupp elever, anser regeringen inte

att det föreligger några pedagogiska skäl att införa

individuella program. Regeringen anser inte heller att det finns

andra skäl att utöka Rh-utbildningen till att omfatta

individuella program. Enligt regeringens uppfattning vore det

olyckligt att i den lilla gruppen svårt rörelsehindrade elever

med rätt till Rh-anpassad utbildning inkludera även de

utvecklingsstörda eleverna, eftersom dessa elever kräver

ytterligare förstärkning i form av andra lärare etc.

Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att

bestämmelsen i 5 kap. 28 § skollagen om rätt till Rh-anpassad

utbildning på nationellt program ändras så att rätten tillkommer

svårt rörelsehindrade ungdomar efter avslutad

grundskoleutbildning eller motsvarande. Uttrycket "avslutad

grundskoleutbildning eller motsvarande" överensstämmer med vad

som föreskrivs i 5 kap. 1 §. Av förarbetena till den

bestämmelsen (prop. 1990/91:85 s. 180) framgår att

särskoleutbildning inte kan anses motsvara grundskoleutbildning.

Vidare föreslås en ändring i samma paragraf (5 kap. 28 §)

som innebär att den nuvarande åldersgränsen vid 23 år vad gäller

rätten att slutföra studierna tas bort. I analogi med

bestämmelserna för gymnasieskolan skall elev på Rh-anpassad

utbildning ha rätt att fullfölja utbildningen oberoende av

ålder.

I två motioner hävdas att det finns behov av individuella

program vid gymnasieskolorna med Rh-anpassad utbildning. Enligt

motion 1994/95:So294 (c) yrkande 5 bör elever från särskolan ha

samma möjlighet till utbildning på individuellt program på

Rh-anpassad gymnasieskola som de har i gymnasieskolan. En

komplettering med individuella program ökar valmöjligheten för

alla rörelsehindrade elever att välja det program som passar

bäst oavsett tilläggshandikapp, anförs det i motion

1994/95:Ub381 (s).

Utskottet konstaterar att den Rh-anpassade

gymnasieutbildningen är avsedd för den mycket begränsade grupp

svårt rörelsehindrade ungdomar som på grund av detta

funktionshinder inte kan följa den reguljära studiegången i

gymnasieskolan och har speciella behov av social omvårdnad och

habilitering. Utbildningen på de nationella programmen inom

denna skolform är i realiteten också specialanpassad till varje

elevs förutsättningar. Utskottet erinrar om bestämmelserna i 10

kap. gymnasieförordningen (1992:394) som inom den Rh-anpassade

utbildningen ger möjligheter till jämkning av timplan och

undervisning enligt specialinriktad kursplan.

Enligt utskottets mening är de skäl som regeringen angett i

propositionen mot ett införande av individuella program på

Rh-anpassad gymnasieskola övertygande. Riksdagen bör därför med

avslag på motionerna 1994/95:Ub381 och 1994/95:So294 yrkande 5

anta regeringens förslag till ändring i 5 kap. 28 § skollagen.

Lagförslaget i övrigt

Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt antar förslaget till

lag om ändring i skollagen (1985:1100). Lagen avses träda i

kraft den 1 juli 1995. Nuvarande bestämmelser om timplaner i

bilaga 2 skall dock fortfarande gälla i fråga om utbildning i

gymnasieskolan som påbörjats före den 1 juli 1995.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändring av timplaner för gymnasieskolan

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub358 yrkande 2

i denna del, 1994/95:Ub364 yrkande 3 samt 1994/95:Ub907

yrkandena 21 och 22 antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser bilaga 2 till

lagen,

res. 1 (m, c, v, kds)

2. beträffande förlängd rätt att anordna specialkurser i

gymnasieskolan

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen såvitt avser punkt 6 i övergångsbestämmelserna till

lagen (1991:1107) om ändring i nämnda lag,

3. beträffande ny reglering av riksidrottsgymnasier

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Kr413 yrkande 5

antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 5 kap. 9 och 14 §§,

4. beträffande riksrekrytering till viss gymnasieutbildning

i Landskrona

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub308,

5. beträffande speciellt anpassad gymnasieutbildning för

svårt rörelsehindrade elever

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub381 och

1994/95:So294 yrkande 5 antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 28 §,

res. 2 (c)

6. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt

under mom. 1, 2, 3 och 5.

Stockholm den 9 mars 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:

Jan Björkman (s),

Beatrice Ask (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Berit Löfstedt (s),

Rune Rydén (m),

Ingegerd Wärnersson (s),

Andreas Carlgren (c),

Agneta Lundberg (s),

Ulf Melin (m),

Torgny Danielsson (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Gunnar Goude (mp),

Inger Davidson (kds),

Majléne Westerlund Panke (s),

Nalin Baksi (s) och

Conny Sandholm (fp).

Reservationer

1. Ändring av timplaner för gymnasieskolan (mom. 1)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf

Melin (m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "till skollagen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet är inte berett att tillstyrka en minskning av den

minsta garanterade undervisningstiden för gymnasieskolans

nationella program. Riksdagen bör därför med bifall till

motionerna 1994/95:Ub358 yrkande 2 i denna del och 1994/95:Ub364

yrkande 3 samt med anledning av motion 1994/95:Ub907 yrkandena

21 och 22 avslå regeringens förslag till ändring av bilaga 2

till skollagen.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande ändring av timplaner för gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub358 yrkande

2 i denna del och 1994/95:Ub364 yrkande 3 samt med anledning av

motion 1994/95:Ub907 yrkandena 21 och 22 avslår regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser

bilaga 2 till lagen,

2. Speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt

rörelsehindrade elever (mom. 5)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "skollagen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det som gäller för gymnasieskolan i

allmänhet, i fråga om att en elev skall kunna erbjudas ett

individuellt program, också bör gälla för den Rh-anpassade

gymnasieutbildningen. En komplettering med individuella program

ökar valmöjligheten för alla rörelsehindrade elever att välja

det program som passar dem bäst oavsett tilläggshandikapp.

Därmed kan också elever från särskolan få rätt till Rh-anpassad

gymnasieutbildning. Enligt utskottets mening bör regeringen

således överväga att ändra det nuvarande utbildningsutbudet vid

Rh-gymnasierna till att även omfatta individuella program.

Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med lagförslag

i frågan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen nu antar regeringens förslag till ändring i 5 kap.

28 § skollagen samt med bifall till motionerna 1994/95:Ub381 och

1994/95:So294 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om att utöka utbildningsutbudet inom den

Rh-anpassade gymnasieskolan.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande speciellt anpassad gymnasieutbildning för

svårt rörelsehindrade elever

att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 28 §, dels med

bifall till motionerna 1994/95:Ub381 och 1994/95:So294 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Regeringens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga