Bet. 1994/95:UU14

Utrikesutskottets betänkande

1994/95:UU14

Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område (prop.

1994/95:100 bil. 4)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1994/95

UU14

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens

framställning i proposition 1994/95:100 bilaga 4 avseende

anslagsbehov m.m. under littera A (Utrikesförvaltningen m.m.),

anslagen B 1--5 och B 8--11 under littera B (Bidrag till vissa

internationella organisationer), anslagen D 1 (SI) och D 2 under

littera D (Information om Sverige i utlandet m.m.), anslagen E

4--E 5 under littera E (Utrikeshandel och exportfrämjande) samt

littera F (Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.)

jämte motioner som väckts i anslutning till dessa delar av

propositionen.

Regeringen föreslår att totalt 4 222 895 000 kr anvisas till

ovan nämnda anslag budgetåret 1995/96.

I betänkandet godkänner utskottet regeringens förslag till

medelsramar för de olika anslagen och anslagsposterna. Utskottet

godkänner också de riktlinjer som regeringen föreslår för

användningen av anslagen och inriktningen av besparingsåtgärder

för budgetåren 1997 och 1998. Utskottet tar vidare ställning

till olika motionsyrkanden avseende principer och riktlinjer

gällande medelsanvändningen.

Till betänkandet har fogats 11 reservationer och ett särskilt

yttrande.

TREDJE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen framlägger i proposition 1994/95:100 bilaga 4

(Utrikesdepartementet) följande förslag under littera A (1--7),

B (1--5 och 8--11), D (1--2), E (4--5) och F (1--6):

1994/95:100 bilaga 4 A vari yrkas att riksdagen godkänner

inriktningen av de besparingsåtgärder inom området

Utrikesförvaltningen för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen

förordar i avsnittet ovan Förändringar inom verksamhetsområdet.

1994/95:100 bilaga 4 A 1 vari yrkas att riksdagen till

Utrikesförvaltningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 2 666 663 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 A 2 vari yrkas att riksdagen till

Kursdifferenser för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 A 3 vari yrkas att riksdagen till

Honorärkonsuler för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 26 999 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 A 4 vari yrkas att riksdagen till

Nordiskt samarbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 2 115 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 A 5 vari yrkas att riksdagen till

Utredningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 15 809 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 A 6 vari yrkas att riksdagen till

Officiella besök m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 13 770 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 A 7 vari yrkas att riksdagen till

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 6 410 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 1 vari yrkas att riksdagen till Förenta

nationerna för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

351 353 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 2 vari yrkas att riksdagen till

Nordiska ministerrådet för budgetåret 1995/96 anvisar ett

förslagsanslag på 472 500 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 3 vari yrkas att riksdagen till

Europarådet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

36 339 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 4 vari yrkas att riksdagen till

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 46 460 000

kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 5 vari yrkas att riksdagen till

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 8 vari yrkas att riksdagen till Övriga

internationella organisationer m.m. för budgetåret 1995/96

anvisar ett förslagsanslag på 5 040 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 9 vari yrkas att riksdagen till

Fredsbevarande verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 1 341 948 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 10 vari yrkas att riksdagen till

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 13 823 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 11 vari yrkas att riksdagen till Den

gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU för

budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 12 633 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 D vari yrkas att riksdagen godkänner

inriktningen av de besparingsåtgärder vad avser Information om

Sverige i utlandet för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen

förordar inom detta verksamhetsområde.

1994/95:100 bilaga 4 D 1 vari yrkas att riksdagen till Svenska

institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag

på 88 784 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas att riksdagen till Övrig

information om Sverige i utlandet för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 16 386 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 E 4 vari yrkas att riksdagen till

Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett

ramanslag på 8 204 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 E 5 vari yrkas att riksdagen till Bidrag

till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1995/96

anvisar ett anslag på 5 118 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 F vari yrkas att riksdagen godkänner

inriktningen av de besparingsåtgärder inom det nedrustnings- och

säkerhetspolitiska området för budgetåren 1997 och 1998 som

regeringen förordar.

1994/95:100 bilaga 4 F 1 vari yrkas att riksdagen till

Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 641

000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 F 2 vari yrkas att riksdagen till

Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 17 000 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 F 3 vari yrkas att riksdagen till Bidrag

till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 32

360 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 F 4 vari yrkas att riksdagen till

Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet

för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 18 711 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 F 5 vari yrkas att riksdagen till

Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett

anslag på 15 579 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 F 6 vari yrkas att riksdagen till

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk

betydelse för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 5 248 000 kr.

Motionerna

1994/95:U301 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att tillsätta en fast tjänst som ekolog vid

den svenska FN-delegationen i New York.

1994/95:U302 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om handelskontor och generalkonsulat i Murmansk.

1994/95:U304 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna att ambassaden i Lima,

Peru inte bör läggas ner.

1994/95:U305 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att omfördela resurserna vid utlandsrepresentationen i USA så

att generalkonsulatet i Los Angeles bibehålls.

1994/95:U306 av Jan Backman och Rune Rydén (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Ingenjörsvetenskapsakademiens roll i

Sverigeinformationen.

1994/95:U307 av Berit Löfstedt och Pär-Axel Sahlberg (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av diplomatisk närvaro i Franska

Väst- och Centralafrika.

1994/95:U308 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheten till ytterligare besparingar

på utrikesförvaltningen genom hemmabaserade ambassadörer,

2. att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret

1995/96 anvisar 1 377 000 kr mindre än regeringen föreslagit

eller således 12 393 000 kr.

1994/95:U309 av Elver Jonsson och Erling Bager (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bevarande av ambassaden i Kinshasa.

1994/95:U310 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en skyndsam översyn av

principerna för svensk utrikesrepresentation,

2. att riksdagen under tredje huvudtiteln anslag A 1.

Utrikesförvaltningen anvisar ett extra anslag om högst

50 000 000 kr att användas efter översyn av den svenska

utrikesrepresentationen.

1994/95:U311 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen beslutar avveckla anslaget F 2. Information

och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling.

1994/95:U312 av Peter Eriksson och Birger Schlaug (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

nedskärningar inom utrikesförvaltningen inte bör innebära total

nedläggning av någon beskickning,

2. att riksdagen under anslaget A 1. Utrikesförvaltningen

anvisar ytterligare 38 000 000 kr för att begränsa

nedskärningarna inom utlandsmyndigheterna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

ytterligare besparingar inom utlandsmyndigheterna inte bör

planeras för kommande budgetår under denna mandatperiod.

1994/95:U313 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

nordiskt samarbete på det diplomatiska området.

1994/95:U314 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas

1. att riksdagen till Information och studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret

1995/96 anvisar 3 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit

eller således 20 000 000 kr,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om höjning av F 2-anslaget till 15 000 000 kr

för budgetåret 1996/97,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioritering av grundbidragen vid

fördelning av medel under F 2-anslaget,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om mål för F 2-anslagets fördelning mellan de

sökande organisationerna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att F 2-anslaget skall rubriceras

Information, studier och forskning om fredspolitik.

1994/95:U315 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att en svensk

representation bör inrättas i Murmansk i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1994/95:U316 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att återställa organisationsstödet till Transnationella

Stiftelsen, TFF, till vad som motsvarar det ursprungliga

bidragets reella värde i dag, 450 000 kr.

1994/95:U317 av Mariann Ytterberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att F 2-anslaget fr.o.m. budgetåret

1995/96 rubriceras Information, studier och forskning om

fredspolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att angivna mål bör bli vägledande för

anslagets fördelning mellan de sökande organisationerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att grundbidragen bör prioriteras,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av ett snabbt återställande av

F 2-anslaget till den tidigare högre nivån.

1994/95:U629 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär att den omfördelar

anslag inom UD:s budget så att en officiell svensk

representation kan bibehållas i Jordanien.

1994/95:U638 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Taiwans representationskontor i Stockholm,

1994/95:U704 av Per-Ola Eriksson och Lars Leijonborg (c, fp)

vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en särskild redovisning till riksdagen om

nivå och innehåll i Nordiska ministerrådets budget för år 1996

innan budgetförslaget fastställs i ministerrådet.

1994/95:U811 av Siv Holma m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioritering av ett svenskt konsulat i

Murmansk.

A. Utrikesförvaltningen m.m.

Propositionen (s. 3--21)

Sveriges inträde i den europeiska unionen den 1 januari 1995

skapar nya möjligheter för Sverige att medverka i Europas

utveckling och för internationell politik i stort. I

EU-samarbetet avser regeringen att verka för att skapa en

allomfattande freds- och säkerhetsordning i Europa, säkerställa

EU:s öppenhet mot staterna i Central- och Östeuropa och de

baltiska staterna. Utrikesförvaltningens resurser kommer vidare

bl.a. att tas i anspråk för fredsbevarande styrkor, civila och

militära observatörer, diplomatiska och biståndsinriktade

insatser samt andra freds- och säkerhetsskapande insatser i

första hand genom Förenta nationerna (FN) och Organisationen för

säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Verksamheten inom ramen

för Partnerskap för fred (PFF) fordrar också svensk

uppmärksamhet. Av särskild betydelse är samarbetet i Norden och

Östersjöområdet.

Förutsättningarna för det svenska agerandet och engagemanget

på det utrikespolitiska området begränsas av det mycket

ansträngda statsfinansiella läget. Långsiktiga ambitionshöjande

åtgärder inom ett område, till följd av förändringar i omvärlden

eller av andra skäl, kommer att kräva motsvarande

kostnadssänkningar inom andra områden.

Regeringen föreslår i föreliggande proposition att

förvaltningskostnader och övrig statlig konsumtion inom

utrikesförvaltningens verksamhetsområde minskas med 231 miljoner

kronor fram t.o.m. år 1998. För budgetåret 1995/96 minskas de

berörda anslagen med sammanlagt 105 miljoner kronor. För ett år

blir besparingen 70 miljoner kronor.

Verksamhetsområdet under littera A. Utrikesförvaltningen m.m.

omfattar förvaltningskostnaderna vid Utrikesdepartementet och de

svenska utlandsmyndigheterna (A 1), kostnaderna för eventuella

kursförluster (A 2), honorärkonsuler (A 3), nordiskt samarbete

(A 4), utredningar (A 5), officella besök (A 6) samt ekonomiskt

bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. (A 7).

Utrikesförvaltningen har under de senaste budgetåren ålagts

stora besparingar. Budgetåret 1993/94 resulterade de i att tio

utlandsmyndigheter lades ned. Härutöver drogs ett tjugotal

befattningar vid utlandsmyndigheter in, och departementets

organisation förändrades och minskades. Dessa åtgärder har lett

till att drygt 40 lokalanställda samt 70 tjänstemän,

huvudsakligen assistenter, stationerade i departementet och i

utlandet sagts upp (jfr. bet. 1993/94:UU14 s. 7--9).

Integrationen av ambassader och biståndskontor inleddes år 1993

och är nu enligt propositionen slutförd. Integrationen som på

lång sikt beräknas medföra ytterligare rationaliseringsvinster

har redan inneburit minskade kostnader genom att antalet utsända

vid berörda myndigheter kunnat minska.

Innevarande budgetår 1994/95 har besparings- och

rationaliseringskraven inriktats på att minska kostnaderna dels

för lokalförsörjningen, dels för lokalt anställda vid

utlandsmyndigheterna. Kostnadsbegränsningar har ålagts resor som

företas inom förvaltningen. Arbetet med att standardisera ADB-

och kommunikationsprogram pågår syftande till kostnads- och

effektivitetsvinster.

I propositionen sägs att arbetet för jämställdhet mellan

kvinnor och män inom utrikesförvaltningen kommer att

intensifieras. Åtgärder kommer bl.a. att vidtas för att andelen

kvinnor på chefstjänster skall öka och för att andelen kvinnor

och män skall fördelas jämnare mellan och inom olika områden i

organisationen.

Budgetåret 1995/96 står, som framgått ovan,

utrikesförvaltningen inför fortsatta besparingar; bl.a. har

anslaget A 1. Utrikesförvaltningen räknats ner med 76 miljoner

kronor. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 167 miljoner

kronor eller 11 %. För att uppnå sparbetinget under

mandatperioden aviseras i propositionen en rad åtgärder, bl.a.

nedläggning av femton utlandsmyndigheter, hemstationering av ett

fyrtiotal befattningar vid kvarvarande utlandsmyndigheter och

rationaliseringar på fastighets- och bostadsområdet vid

utlandsmyndigheterna samt förhandlingar med de fackliga

organisationerna om revidering av kostnadsersättningar i

enlighet med avtalet om utlandsbestämmelser.

Inom området Utrikesförvaltningen m.m. föreslås för budgetåren

1997 och 1998, utöver effektivitetskravet för statlig

konsumtion, en ytterligare minskning med 1 miljon kronor

avseende utredningsverksamheten. Regeringen föreslår att

inriktningen av besparingsåtgärderna för budgetåren 1997 och

1998 inom området Utrikesförvaltningen m.m. godkänns av

riksdagen.

Sammanfattning av motionerna

I ett antal motioner framförs förslag om förändringar i

utrikesförvaltningens utrikesrepresentation under budgetåren

1995/96, 1997 och 1998.

I motion U301 (mp) anförs att en hållbar och bärkraftig

utveckling för överlevnad kräver att alla beslut, förslag och

ståndpunkter underställs en granskning ur ett ekologiskt

perspektiv. Detta gäller också för det internationella

samarbetet, inte minst i FN-sammanhang. Motionärerna föreslår

därför att en tjänst med ekologisk kompetens inrättas vid

den svenska FN-delegationen i New York. Enligt motionärerna bör

en sådan tjänst inrättas under liknande former som gäller för

två speciella befattningar vid FN-delegationen, den ena som

militär rådgivare och den andra som syftar till att bistå det

svenska näringslivet.

Frågan om att upprätta handelskontor och ett konsulat i

Murmansk tas upp i tre motioner. I motion U302 (m) framhålls

att samarbetet mellan de åtta nordligaste länen i Sverige,

Norge, Finland och Ryssland innebär nya, gigantiska utmaningar.

En miljöanpassad exploatering är nyckeln till Rysslands

ekonomiska utveckling. Norge och Finland har redan öppnat

handelskontor och konsulat i Murmansk. I motion U315 (c) anförs

att frågan om svensk representation i Murmansk bör beaktas i

samband med nedläggningar och andra indragningar i

förvaltningens utrikesrepresentation. Den nuvarande lösningen

med Norges generalkonsul som svensk representant i Murmansk är

enligt motion U811 (v) yrkande 6 inte tillfredsställande. Ett

inrättande av ett svenskt konsulat bör prioriteras.

I motion U304 (m) anförs att ambassaden Lima i Peru bör

behållas. I motionen hänvisas bl.a. till att ett stort antal

svenska företag har dotterföretag i Peru och att företag som

ABB, AGA, Alfa Laval, Ericsson, Sandvik m.fl. svarar för en

avsevärd del av den svenska exporten till Peru. Härutöver är,

enligt motionären, Peru ett prioriterat samarbetsland i EU. En

nedläggning av ambassaden ger en felaktig signal, i synnerhet

som det ömsesidiga intresset för intensifierade kontakter

länderna emellan är på stark uppgång. Den peruanska ambassaden i

Stockholm täcker inte bara Sverige utan hela Norden.

I motion U305 (m) erinras om att generalkonsulatet i Los

Angeles bör behållas. Generalkonsulatet representerar 13

ekonomiskt expansiva delstater i USA. Varken bevakning från

ambassaden i Washington eller honorärkonsulernas värdefulla

verksamhet kan ersätta trovärdigheten och kunskapsresursen hos

en officiell utlandsmyndighet i denna region av USA.

Behovet av att behålla ambassaden i Kinshasa tas upp i två

motioner. I motion U307 (s) erinras om svenskt politiskt och

kommersiellt intresse i fransktalande Afrika. Det bör undersökas

i vilken mån EU-medlemskapet kan göra det möjligt för Sverige

att dra ner den egna utrikesrepresentationen. Ökat nordiskt

samarbete på plats bör eftersträvas för att minska kostnaderna.

Behovet av utlandsplacerade militärattachéer bör ses över. Deras

funktion kunde eventuellt ersättas av det arbete som sker inom

ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

(OSSE) och Partnerskap för fred (PFF). I motion U309 (fp)

framhålls riksdagens tidigare markering av behovet av

kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika. Svenska

ambassadens betydelse för såväl svenska missionens verksamhet

som biståndsinsatserna i området betonas. Motionärerna

föreslår att andra besparingsalternativ bör övervägas som t.ex.

neddragning/nedläggning av ambassaderna i Cuba eller Guatemala.

I motion U629 (s) yrkande 10 ifrågasätts regeringens avsikt

att lägga ned ambassaden i Amman. Motionärerna pekar på att

Jordanien är en nyckelnation i den pågående fredsprocessen i

Mellanöstern. En nedläggning av ambassaden i Amman är en signal

som kan misstolkas i arabvärlden. En omfördelning inom UD:s

budget i valet av nedläggningar eller omfattning av

personalstaben på beskickningarna bör göra det möjligt att

behålla ambassaden i Amman.

Motion U638 (m) yrkande 1 berör Sveriges relationer med

Taiwan och detta lands representationskontor i Stockholm.

Taiwans representationskontor i Stockholm bör få samma

behandling som det svenska Exportrådskontoret i Taipei, dvs.

befrias från inkomstskatt och skatt på införsel av

förbrukningsvaror. Som medlem i EU bör Sverige anpassa sig till

den praxis som utvecklats bland unionens medlemsstater som t.ex.

Danmark, Tyskland, Frankrike och Österrike. Enligt motionären

medger även Norge befrielse från inkomstskatt.

Vänsterpartiet ställer sig i motion U308 bakom regeringens

förslag till besparingar de kommande budgetåren. Ytterligare

förslag bör prövas för att öka effektiviteten i förvaltningen.

Det förefaller dock olämpligt med ytterligare

personalnedskärningar. Jämställdheten inom UD är eftersatt.

Motionärerna anser att det nordiska samarbetet som finns på

flera utlandsmyndigheter bör utvecklas ytterligare.

Möjligheterna till nordisk konsulär samverkan bör utredas. Det

s.k. KSA-systemet med hemmabaserade ambassadörer bör i

besparingssyfte vidareutvecklas (yrkande 1). I yrkande 2

föreslås nedskärning i A 6-anslaget Officiella besök m.m.

med 1 377 000 kr till 12 393 000 kr för budgetåret 1995/96.

Även motion U313 (m) tar upp frågan om nordiskt samarbete inom

utrikesförvaltningen och anför att det synes rimligt att de

nordiska länderna fördelade sina utlandsrepresentationer

sinsemellan och i nära diplomatisk samverkan. Motionären

anser t.ex. att viseringar och informationsverksamhet bör kunna

utföras samnordiskt. Ett sådant samarbete skulle kunna medföra

ökade besparingar för respektive lands utrikesförvaltning.

Sverige bör ta erforderliga initiativ för att få till stånd ett

sådant samarbete.

I motion U310 (m) anförs att regeringens förslag till

besparingar inom utrikesförvaltningen bygger på föreställningen

att den rådande strukturen i princip skall bibehållas fast på en

lägre utgiftsnivå och genom att ett antal utlandsmyndigheter

avskaffas och att tjänstemännens kostnadsersättningar reduceras.

Bland annat mot bakgrund av de utrikespolitiska förändringarna i

omvärlden, det svenska EU-medlemskapet och den offentliga

sektorns finansiella kris kan detta enligt motionärerna inte

vara ett rimligt tillvägagångssätt. Frågan om den svenska

utrikesrepresentationens övergripande struktur är en fråga för

riksdagen. Regeringen bör därför tillsätta en parlamentarisk

utredning som till sommaren 1995 skall lägga fram förslag om

principerna för svensk utrikesrepresentation (yrkande 1). En

sådan utredning bör bl.a. analysera kostnader som bör belasta

andra delar av svensk förvaltning och samhällsliv, den

exportfrämjande verksamheten och samverkan mellan de nordiska

utrikesförvaltningarna samt inom EU:s ram. Ett extra anslag

om 50 miljoner kronor bör finnas i beredskap under A 1-anslaget

för att eventuellt användas efter en sådan översyn (yrkande 2).

I motion U312 (mp) motsätter sig motionärerna regeringens

förslag till nedskärningar i utrikesförvaltningen (yrkandena

1 och 4). De svenska beskickningarna behövs för att Sverige

skall kunna driva en självständig utrikespolitik och inte bli

beroende av EU. Ytterligare 38 miljoner kronor bör anvisas A

1-anslaget genom en minskning av E 2-anslaget (Exportfrämjande

verksamhet) så att nedläggningarna av utlandsmyndigheter kan

begränsas (yrkande 2).

Utskottet

Utskottet har genom särskild föredragning av expeditionschefen

i Utrikesdepartementet erhållit kompletterande upplysningar

bl.a. avseende utrikesförvaltningens ekonomiska och personella

resurser samt Sveriges utrikesrepresentation.

Utskottet konstaterar att utrikesförvaltningen på grund av det

statsfinansiella läget tvingats till kraftiga nedskärningar i

verksamheten. En serie besparingsåtgärder och reformer har

genomförts i utrikesförvaltningen under hela 1980-talet fram

till i dag i syfte att fortsatt kunna möta de krav som riksdag

och regering ställer på förvaltningen som ett instrument för

Sveriges utrikespolitik. Besparingsarbetet under de senare

budgetåren har bl.a. tvingat fram avveckling av flera

utlandsmyndigheter liksom personalneddragningar. Budgetåret

1992/93 lades fyra lönade myndigheter ned, och två konsulat

omvandlades till honorärkonsulat. Budgetåret 1993/94 stängdes

tio myndigheter som bemannats med utsänd personal. Ett tjugotal

befattningar drogs in, och 70 tjänstemän i såväl departementet

som i utlandet sades upp. Den nu pågående sparperioden fram till

år 1998 föreslås medföra ytterligare nedläggningar. Regeringen

har också för avsikt att minska utgifterna för ambassadkanslier,

personalbostäder och lokalanställda.

De senaste årens förändringar i omvärlden har medfört att

läget inte längre präglas av stormaktsblockens ideologiska och

säkerhetspolitiska motsättningar. Nya förutsättningar har

skapats för det internationella samarbetet. Ambitionen att

fortsätta föra en aktiv svensk utrikespolitik och att på olika

sätt främja Sveriges intressen utomlands medför ständigt nya och

ökande krav på utrikesförvaltningen i dess helhet. Detta gäller

bl.a. till följd av den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt

närområde, FN:s fredsbevarande arbete samt det faktum att

Sverige sedan den 1 januari 1995 är medlem i EU. Sveriges

medverkan i det internationella miljövårdsarbetet liksom frågor

som rör migrations- och flyktingströmmar är ytterligare några

exempel där statsmakterna ställer höga krav på kompetens och

effektivitet i utrikesförvaltningen.

Utskottet konstaterar att det innebär en anspänning för

utrikesförvaltningen att inom ramen för de resurser

statsmakterna är beredda att ställa till förfogande lösa

förelagda uppgifter. Behovet av prioriteringar ökar och

eventuella ambitionshöjningar måste prövas mycket noga.

Utskottet ser emellertid inget direkt hinder för att Sverige

skall kunna fortsätta föra en aktiv utrikespolitik i stort trots

att Sverige har en mindre representation i utlandet.

Inriktningen av de besparingsåtgärder som regeringen förordar

inom flera verksamhetsområden under tredje huvudtiteln i

budgetpropositionen, däribland revidering av tjänstemännens

ersättning för kostnader i samband med utlandsstationering,

innebär självfallet att prioriteringar i verksamheten måste

göras under såväl innevarande budgetår som de kommande åren fram

till 1998. Inte minst är detta viktigt med tanke på de

påfrestningar som hela förvaltningens personal och deras

familjer utsätts för.

Trots att vissa lönekorrigeringar medfört att

Utrikesdepartementets personal börjat närma sig de

genomsnittslöner som gäller i övriga delar av regeringskansliet,

kvarstår enligt propositionen alltjämt vissa löneskillnader

mellan kvinnor och män. Utskottet underströk senast i

betänkandet 1993/94:UU14 vikten av att takten i

jämställdhetsarbetet i departementet måste öka. Utskottet

vidhåller denna uppfattning.

Utskottet anser att det är viktigt att regering och riksdag

har en överblick över de utrikespolitiska effekter som blir

följden av de föreslagna besparingsåtgärderna. Utskottet har

erfarit att regeringsförslaget att bl.a. lägga ned tio

utlandsmyndigheter under budgetåret 1995/96 har föregåtts av

noggranna prövningar och överväganden på det utrikespolitiska

området vad avser såväl allmänpolitiska, biståndspolitiska och

handelspolitiska verksamheter som det konsulära

verksamhetsområdet samt press- och informationsverksamhet. De

krav som framförs i motion U310 (m) yrkande 1 synes således i

allt väsentligt redan vara beaktade.

Motion U310 (m) yrkande 1 kan därmed anses besvarad. Yrkande 2

avstyrks.

Vad beträffar förslagen i motionerna U302 (m), U315 (c) och

U811 (v) yrkande 6 om att upprätta ett handelskontor och

konsultat i Murmansk konstaterar utskottet att likalydande

motioner behandlats och avstyrkts i utskottsbetänkandena

1992/93:UU14 och 1993/94:UU14. Utskottet har också behandlat

samarbetet inom Barentsregionen i betänkandena 1993/94:UU6 och

1994/95:UU3. Därvid konstaterade utskottet bl.a. att samarbetet

i den euroarktiska Barentsregionen är betydelsefullt. Utskottet

har i dessa betänkanden också pekat på att nordisk konsulär

samverkan i Murmansk föreligger i och med att Norge och även

Finland upprättat lönade myndigheter där. Enligt vad utskottet

inhämtat är Sverige sedan år 1994 representerat i Murmansk av en

honorärkonsul, som är den norske utsände generalkonsuln.

Arrangemanget fungerar väl och innebär bl.a. att

honorärkonsulatet kan utfärda viseringar. Med tanke på det

sparbeting som sedan flera år åligger Utrikesdepartementet och

de nya besparingskrav som gäller fram till år 1998 anser

utskottet att det nu inte finns utrymme för att upprätta en

lönad myndighet i Murmansk. Utskottet, som generellt ser

positivt på samverkan mellan de nordiska utrikesförvaltningarna,

anser det värdefullt att utvärdera samarbetet i Murmansk för att

utröna huruvida ett sådant samarbete kan etableras på fler

orter.

Motionerna U302 (m), U315 (c) och U811 (v) yrkande 6 avstyrks

därmed.

I motionerna U304 (m), U305 (m), U307 (s), U309 (fp) och U629

(s) yrkande 10 reses invändningar mot planerade nedläggningar av

Sveriges representation i Lima, Los Angeles, Kinshasa och Amman.

Som framgått ovan sker indragningarna av besparingsskäl, och

enligt vad utskottet tidigare erfarit avser regeringen under

budgetåret 1995/96 också lägga ned myndigheterna i Tripoli,

Jeddah, Milano, Sydney, Wellington och Pyongyang. Ytterligare

fem utlandsmyndigheter avses läggas ned fram till år 1998.

Utskottet får i detta sammanhang återigen framhålla

möjligheterna till nordisk samordning utomlands, som anförs i

motionerna U313 (m), U308 (v) och U307 (s). Sådant samarbete är

etablerat, som framgått ovan, i Murmansk, men förekommer bl.a.

också i Rio de Janeiro, Islamabad, Tenerife, Marseille och Abu

Dhabi. Utskottet utesluter inte att det i ytterligare fall kan

finnas skäl att utöka denna nordiska samverkan eller att

överväga samarbete med andra medlemsstater i EU.

Besparingsvinster kan också göras genom gemensamma lokaler för

de nordiska ländernas utrikesrepresentation, något som kommer

att genomföras i samband med att Sveriges ambassad i Tyskland

flyttar från Bonn till Berlin. Härutöver finns sedan ett antal

år tillbaka det s.k. KSA-systemet med Stockholmsbaserade

ambassadörer för större verksamhetsområden, vilket påpekas i

motion U308 (v) yrkande 1. Utskottet anser med anledning av

motion U308 (v) yrkande 1 att det bör undersökas huruvida

KSA-systemet kan vidareutvecklas och förbättras så att det ger

ett mer effektivt resursutnyttjande. I detta sammanhang vill

utskottet också peka på systemet med honorära generalkonsulat

och konsulat. Utskottet utgår från att regeringen i samband med

avveckling från lönad beskickning till honorär sådan i

möjligaste mån verkar för att den honorära verksamheten kan ta

vid i direkt anslutning till avvecklingen. Vidare förutsätter

utskottet att avvecklingen sker på sådant sätt att de goda

förbindelserna mellan Sverige och respektive land kan bestå.

Utskottet vill erinra om att nedläggningarna sker i ljuset av

de kraftiga besparingskraven och efter noggrann avvägning mot

andra angelägna uppgifter för utrikesförvaltningen. Utskottet

förutsätter att regeringen därvid beaktat de förslag till

prioriteringar som framförs bl.a. i motion U307 (s) rörande

förekomsten av militärattachéer på berörda utlandsmyndigheter

och behovet av kunskapsuppbyggnad i det fransktalande Afrika som

omnämns i motion U309 (fp).

Utskottet anser därmed att motionerna U308 (v) yrkande 1 och

U313 (m) är besvarade.

Mot bakgrund av det ovan anförda biträder utskottet

regeringsförslaget om nedläggning av 15 utlandsmyndigheter fram

till år 1998. Motion U305 (m) avstyrks därmed. Utskottet kan med

hänsyn till det anförda inte heller biträda förslaget i motion

U312 (mp) om att alla nuvarande beskickningar bör finnas kvar.

Följaktligen avstyrks motion U312 (mp) yrkandena 1, 2 och 4.

Vad beträffar motionerna U307 (s) och U309 (fp) som tar upp

frågan om att behålla ambassaden i Kinshasa har utskottet genom

expeditionschefens föredragning erfarit att samtal pågår mellan

departementet och företrädare för missionsverksamheten i Zaire

om olika lösningar, varav en tänkbar lösning är att utnämna en

svensk missionär till honorärkonsul.

Utskottet anser därmed motionerna U307 (s) och U309 (fp)

besvarade.

Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion U629 (s) om

vikten av att stödja och aktivt delta i fredsprocessen i

Mellanöstern. Sveriges ambassad i Amman utgör därvid en viktig

politisk replipunkt. En nedläggning av ambassaden i Amman vid

nuvarande tidpunkt kan mot denna bakgrund ifrågasättas.

Utskottet befarar att en nedläggning av ambassaden i Lima, som

tas upp i motion U304 (m), kan medföra negativa konsekvenser av

såväl ekonomisk/kommersiell som politisk natur. En nedläggning

av ambassaden i Lima bör ses mot denna bakgrund.

Utskottet har under beredningen erfarit att regeringen givit

uttryck för samma synsätt och att en nedläggning av ambassaderna

i Amman och Lima således inte längre är aktuell under budgetåret

1995/96.

Utskottet anser därmed att motionerna U304 (m) och U629 (s)

yrkande 10 är besvarade.

Vad gäller förslaget i motion U301 (mp) instämmer utskottet i

motionärernas uppfattning att internationellt miljöarbete är en

viktig del i svensk utrikespolitik. Bevakningen av

miljöfrågorna, såväl av olika länders inhemska miljöfrågor som

av de stora internationella miljöproblemen, är enligt utskottets

mening en viktig uppgift för utrikesförvaltningen. Fastän

UD-personalen lägger ned ett betydande och förtjänstfullt

arbete, krävs i vissa fall en expertis som normalt endast

specialister på miljöområdet besitter. Inrättande av tjänster

inom utrikesförvaltningen faller inom Utrikesdepartementets

kompetensområde, varför utskottet inte anser att riksdagen bör

ha en mening i frågan. Utskottet förutsätter dock att den

kompetens som behövs för det globala miljösamarbetet tillgodoses

på lämpligt sätt.

Motion U301 (mp) avstyrks därmed.

Vad beträffar förslaget i motion U308 (v) yrkande 2 att minska

A 6-anslaget som utnyttjas för kostnader i samband med besök i

Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer

konstaterar utskottet att anslaget, som är ett förslagsanslag,

kan vara svårt att exakt beräkna i förväg. Utskottet utgår från

att regeringen vidtar fortlöpande åtgärder för att hålla ner

kostnaderna.

Motion U308 (v) yrkande 2 avstyrks därmed.

Förslaget om att personalen vid Taiwans representationskontor

i Stockholm skall befrias från inkomstskatt m.m., som framförs i

motion U638 (m) yrkande 1, har tidigare behandlats av utskottet,

senast i betänkandena 1992/93:UU14 och 1993/94:UU26. Utskottet

konstaterar att det med nuvarande skattelagstiftning, som vad

avser skattebefrielse är kopplad till diplomatisk status, inte

är möjligt att tillmötesgå önskemålet om skattebefrielse för

Taiwans representation i Sverige, numera Taipei Mission in

Sweden. Sverige tillämpar inte heller reciprocitetsprincipen i

behandlingen av utländsk representation, utan följer principen

om lika behandling av all utländsk representation med

diplomatisk status genom lagen om immunitet och privilegier.

Utskottet anser därmed att motion U638 (m) yrkande 1 är

besvarad.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under

littera A. Utskottet godkänner vidare inriktningen av de

besparingsåtgärder inom området Utrikesförvaltningen som

regeringen föreslår för budgetåren 1997 och 1998. Som

framgått ovan avstyrker utskottet således motion U312 yrkande 4.

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

Propositionen (s. 23--37)

Medlemskap och aktivt deltagande i olika internationella och

mellanstatliga organisationer är av central betydelse för ett

litet land som Sverige. Regeringen föreslår att drygt 1 280

miljoner kronor anslås till anslagen B 1--B 5 och B 8--B 11.

Den beräknade besparingen på verksamhetsområdet för budgetåren

1997 och 1998 är ca 85 miljoner kronor.

Förenta nationernas reguljära budget för kalenderåren 1994 och

1995 fastställdes av den 48:e generalförsamlingen (1993) till

2 580 200 200 dollar. Sveriges bidragsandel för den reguljära

budgeten beräknas fr.o.m. kalenderåret 1995 öka från 1,11 % till

1,22 %. Det uttaxerade bidraget för kalenderåret 1994

(budgetåret 1993/94) uppgick till 92,8 miljoner kronor. Enligt

propositionen kan detta belopp komma att revideras i efterhand.

Ett minst lika stort belopp kan beräknas för kalenderåret 1995

(budgetåret 1994/95) till följd av den högre bidragsandelen.

För kalenderåret 1996 (budgetåret 1995/96) kan det svenska

bidraget beräknas uppgå till 93 miljoner kronor. Ett ökat antal

fredsbevarande insatser har lett till ökade kostnader. För

närvarande pågår 17 operationer. Tre av dessa finansieras över

FN:s reguljära budget. En närmare redogörelse över dessa

operationer lämnas på s. 27 i propositionen. Sveriges

bidragsandel beräknas även för de fredsbevarande operationerna

uppgå till 1,22 % fr.o.m. kalenderåret 1995. För budgetåret

1995/96 föreslår regeringen att 241 853 000 kr avsätts för att

betala Sveriges andel av FN:s fredsbevarande verksamhet.

Sveriges bidragsandel för FN:s organisation för industriell

utveckling (UNIDO) är för närvarande 1,16 %. För kalenderåret

1996 (budgetåret 1995/96) beräknar regeringen att det svenska

obligatoriska bidraget uppgår till 8 100 000 kr.

FN:s konvention mot kemiska vapen beräknas träda i kraft under

1995. I samband med ikraftträdandet kommer en internationell

kontrollorganisation att inrättas i Haag. En förberedande

kommission har i uppdrag att förbereda verksamheten. Sveriges

bidrag till den förberedande kommissionens arbete uppgick

budgetåret 1993/94 till 1 624 364 kr. Andelen för kalenderåret

1994 har enligt propositionen beräknats till 2 400 000 kr.

Enligt kommissionens beslut utgör Sveriges preliminära

bidragsandel kalenderåret 1995 686 972 gulden, motsvarande 1,22

% av totalbudgeten. Regeringen föreslår att 3 750 000 kr

avsätts för att täcka kostnaden för den svenska andelen av

budgeten för den förberedande kommissionen alternativt den

blivande kontrollorganisationen för budgetåret 1995/96. Under

anslagsposten B 1 budgeteras också för obligatoriska kostnader

till följd av bl.a. översyns- och granskningskonferenser för

internationella konventioner. Under budgetåret 1995/96 kommer en

översynskonferens för konventionen mot särskilt inhumana vapen

att äga rum. Vidare förutses i propositionen en

granskningskonferens för B-vapenkonventionen. Regeringen

föreslår att 750 000 kr avsätts för att täcka obligatoriska

kostnader.

För Nordiska ministerrådet (anslaget B 2) föreslås 472 500 000

kr. Den svenska bidragsdelen för verksamhetsåret 1995 är 40,4 %

enligt den fördelningsnyckel som tillämpas.

I och med medlemskapet i EU frånträder Sverige

EFTA-konventionen. Genom en överenskommelse mellan

medlemsstaterna bidrar Sverige till en avvecklingsbudget för

EFTA-sekretariatet under det första halvåret 1995. I enlighet

med övergångsavtalet, som reglerar övergången från EES till EU

såvitt avser EES-institutionernas roll efter den 1 januari 1995,

skall EFTA-domstolen fungera fram till den 30 juni 1995 för de

EFTA-stater som anslutit sig till EU. Beräkningen av utfallet

för detta anslag (B 5) är osäker. Regeringen föreslår att ett

belopp om 1 000 kr anslås.

Anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet används för att

möjliggöra svenskt deltagande i och stöd åt FN:s och OSSE:s

konfliktförebyggande, fredsbevarande och fredsfrämjande

verksamhet inklusive sanktionsövervakning, planerings- och

förhandlingsarbete, deltagande i övervaknings- eller

missionsverksamhet samt utbildning och förberedelser härför.

Från anslaget kan också bekostas svenskt deltagande i EU:s

gemensamma aktioner inom ramen för den gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitiken (GUSP).

De frivilliga insatser som tidigare budgeterats under anslaget

B 10. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

kommer fr.o.m. budgetåret 1997 att bekostas från detta anslag (B

9). Regeringen föreslår att B 9-anslaget anvisas ett belopp om 1

341 948 000 kr.

För anslagsposten B 10 föreslår regeringen ett belopp om 13

823 000 kr. Från anslaget betalas obligatoriska kostnader för

Sveriges andel i OSSE:s reguljära budget, till den enligt

OSSE-konventionen om förlikning och skiljedom upprättade

skiljedomstolen och till OSSE:s missioner. Obligatoriska bidrag

uttaxeras enligt en på förhand fastställd fördelningsnyckel.

Sveriges andel uppgår enligt propositionen till 3,55 % av den

reguljära budgeten.

I propositionen presenteras ett nytt anslag, B 11. Den

gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU. Från

anslaget, som regeringen föreslår skall uppgå till 12 633 000

kr, avser regeringen att betala obligatoriska kostnader

utgörande Sveriges andel för beslut inom GUSP. Fördelningsnyckel

fastställs i varje enskilt fall, oftast med BNP som grund.

Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för

Sveriges medlemskap i Europarådet (B 3), OECD (B 4) samt

anslaget Övriga internationella organisationer m.m. (B 8).

Anslagen B 6 och B 7 behandlas av näringsutskottet.

Sammanfattning av motionen

I motion U704 (c, fp) som behandlar det nordiska samarbetet

hänvisas till att Nordiska ministerrådets budget för år 1996

fastställs först i november 1995. Beslutet föregås av behandling

vid Nordiska rådets session. Det nordiska samarbetet är av sådan

vikt att regeringen bör lämna särskild redovisning till

riksdagen vad avser budgetens nivå och innehåll innan

samarbetsministrarna antar budgetförslaget för år 1996 (yrkande

5). En sådan redovisning gör det möjligt för riksdagen i sin

helhet att ta del av och ge synpunkter på de prioriteringar som

görs av företrädare för Sverige i Nordiska ministerrådet.

Utskottet

Utskottet får med anledning av motion U704 (c, fp) yrkande 5

som avser fastställandet av Nordiska ministerrådets budget för

år 1996 anföra att anslaget B 2 behandlas på motsvarande sätt

som de övriga anslagen under littera B till andra

internationella organisationer. Det är regeringens uppgift att

förhandla med de övriga nordiska länderna inom ramen för

Nordiska ministerrådet. Utskottet har inhämtat att Nordiska

rådets svenska delegation i mitten på januari skriftligen

informerades om regeringens önskemål att spara i ministerrådets

budget. Bakgrunden är det besvärliga budgetläget och de ökade

kostnaderna för det nordiska samarbetet. Regeringen har också i

propositionen anfört att det är nödvändigt att högt prioriterade

utrikespolitiska verksamheter som Sverige bedriver omfattas av

besparingar och att vi i internationella organisationer skall

verka för en effektivare användning av resurserna. Utskottet

konstaterar att de nordiska samarbetsministrarna vid ett möte i

Köpenhamn den 13 februari 1995 fastställde ramen för Nordiska

ministerrådets budget 1996. Budgeten minskas med 10 miljoner

danska kr. En utebliven indexuppskrivning ger ytterligare en

besparing i budgeten på ca 18 miljoner danska kr. Dessutom

sparas 5 miljoner kr. på Nordiska Hälsovårdshögskolan i

Göteborg. Ministerrådets budget för 1996 omfattar 708 miljoner

danska kr i dagens penningvärde. Budgetnivån är således nu

överenskommen och ministerrådets generalsekreterare kommer på

basis av beslutet att lägga fram ett budgetförslag som de

nordiska regeringarna har att ta ställning till i juni 1995.

Sveriges andel av den totala nordiska budgeten minskar från 40,4

% i år till 38,8 % 1996. Utskottet konstaterar vidare att

regeringen informerat Nordiska rådets delegation om den

fastställda budgetramen.

Utskottet kommer senare under riksmötet att behandla de

nordiska frågorna i ett sammanhang, varför utskottet anser att

motion U704 (c, fp) yrkande 5 härmed får anses besvarad.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under

anslagen B 1--5 och B 8--11.

D. Information om Sverige i utlandet m.m.

Propositionen (s. 157--161)

De statligt finansierade informationsinsatserna skall

komplettera den allmänna internationella nyhetsförmedlingen

genom att belysa samhällsutvecklingen samt utvecklingen inom

sektorer som högteknolgisk industri, forskning och utveckling,

det mångfacetterade kulturlivet och miljösatsningar. Inte minst

är detta av särskild vikt när Sverige numera är medlem i

Europeiska unionen. Samordningen mellan de statliga organens

informationsinsatser liksom samspelet mellan stat, näringsliv

och folkrörelser bör stärkas. För detta ändamål avser regeringen

att inom Utrikesdepartementet inrätta en nämnd för

Sverigeinformation i utlandet.

Under budgetåret 1995/96 föreslås besparingar på sammanlagt 9

miljoner kronor. För budgetåren 1997 och 1998 föreslås

ytterligare en minskning med 900 000 kr.

Svenska institutet (anslaget D 1) är en statligt finansierad

stiftelse med uppgift att handlägga frågor om information om

Sverige i utlandet.

Svenska institutet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter

för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats

ned med 3 miljoner kronor. År 1998 beräknas anslagsnivån ha

sänkts med 11 %. Till följd av det statsfinansiella läget bör

ytterligare neddragning av institutets resurser ske med 2 442

000 kr budgetåret 1995/96. Regeringen beräknar anslaget för

nästa budgetår till 88 784 000 kr.

För anslaget D 2. Övrig information om Sverige i utlandet

föreslås 16 386 000 kr för budgetåret 1995/96. Anslaget

finansierar och bidrar till särskilda, av regeringen

prioriterade, informationsinsatser främst genom de svenska

utlandsmyndigheterna. Till följd av besparingskravet föreslår

regeringen att anslaget, förutom den allmänna minskningen av

bidragsanslagen med 10 % eller 1 375 000 kr t.o.m. år 1988,

minskas med 3,5 miljoner kronor budgetåret 1995/96 bl.a. genom

indragning av bidraget till Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Sammanfattning av motionen

Med anledning av regeringens förslag att dra in bidraget till

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) föreslås i motion U306 (m) en

omdisponering på D 2-anslaget till Ingenjörsvetenskapsakademiens

förmån. Motionärerna påpekar att verksamheten till stor del

bygger på ingångna avtal, främst vad gäller länderna i Öst- och

Centraleuropa. IVA måste få möjlighet till en skälig

övergångsperiod. Under tiden bör överläggningar upptas för att

komma fram till ett avtal som reglerar IVA:s fortsatta roll i

Sverigeinformationen utomlands.

Utskottet

Utskottet konstaterar att regeringen, som förutskickats i

propositionen, nyligen fattat beslut om att inom

Utrikesdepartementet inrätta en nämnd för Sverigeinformation i

utlandet (NSU). Nämnden skall vara ett centralt forum för utbyte

av synpunkter och information samt ett rådgivande organ till

regeringen i frågor om Sverigeinformation i utlandet.

Med anledning av motion U306 (m) som tar upp frågan om bidrag

till Ingenjörsvetenskapsakademien noterar utskottet att det

under senare år tillkommit flera nya möjligheter till

forskarkontakter och samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa. Sålunda disponerar t.ex. Svenska institutet

innevarande budgetår medel för detta inom såväl regeringens

särskilda anslag för samarbete med Central- och Östeuropa som

via Utbildningsdepartementets huvudtitel. Till följd av kravet

på besparingar i de statliga utgifterna föreslår regeringen att

anslaget D 2 minskas med 2,8 miljoner kronor räknat på en

tolvmånadersperiod. Enligt vad utskottet inhämtat bedömer

regeringen att det krävs hårdare prioriteringar inom detta

anslag och att det bör renodlas till att avse endast särskilda,

av regeringen prioriterade informationsinsatser, genom främst de

svenska utlandsmyndigheterna. Utskottet konstaterar att

regeringen i proposition 1994/95:160 Sveriges samarbete med

Central- och Östeuropa, som nyligen lämnats till riksdagen,

planerar att lämna ett bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

för forskningssamarbete med länderna i Central- och Östeuropa.

Detta avses ske inom ramen för 75 miljoner kronor som föreslås

anslås till Svenska institutet.

Utskottet konstaterar att riksdagen därmed får anledning att

återkomma till frågan, varför motion U306 (m) kan anses

besvarad.

Riksdagen bör således tillstyrka propositionens förslag till

belopp under littera D 1 (Svenska institutet) och D 2 och

godkänna inriktningen av de besparingsåtgärder vad avser

Information om Sverige i utlandet för budgetåren 1997 och 1998

som regeringen förordat inom detta verksamhetsområde.

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

Propositionen (s. 162--181)

Anslagen E 1--3 och E 7--9 behandlas av näringsutskottet.

Anslaget E 6. Europainformation m.m. behandlas av

konstitutionsutskottet.

Under anslaget E 4 finansieras bl.a. kostnaderna för de

nämnder som är knutna till Krigsmaterielinspektionen (KMI).

Regeringen föreslår att till ramanslaget för budgetåret 1995/96

anvisas 8 204 000 kr. Anslaget har minskats med 510 000 kr som

utgjorde engångsbelopp för ADB-utrustning budgetåret 1994/95.

Under anslaget E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska

institutet föreslår regeringen att ett anslag på 5 118 000 kr

anvisas.

Inga motioner har väckts som rör dessa E-anslag.

Utskottet

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under

anslagen E 4--5.

F. Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor m.m.

Propositionen (s. 182--188)

Under littera F finansieras verksamhet som direkt stöder

svensk utrikespolitik samt information och kunskapsinhämtande i

nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor. Under budgetåret

1994/95 finns 60,5 miljoner kronor anvisat. För littera F

föreslår regeringen att totalt 92,5 miljoner kronor anvisas och

beräknar besparingarna för 1997 och 1998 till 3,2 miljoner

kronor.

Under anslaget F 1. Utredningar och andra insatser på det

utrikespolitiska området föreslås ett reservationsanslag för

budgetåret 1995/96 om 3 641 000 kr. Från anslaget lämnas stöd

till seminarier, utredningar, studier, publikationer m.m. av

utrikespolitisk betydelse.

Till F 2-anslaget Information och studier om säkerhetspolitik

och fredsfrämjande utveckling föreslås 17 miljoner kronor

budgetåret 1995/96 (18 månader). För perioden den 1 juli

1995--den 30 juni 1996 blir anslagets storlek 9,6 miljoner

kronor. För tiden den 1 juli 1996--den 31 december 1996 anvisas

7,3 miljoner kronor med motiveringen att hänsyn tagits till att

huvuddelen av utbetalningarna sker under andra hälften av

kalenderåret. Anslaget disponeras enligt förordningen (1993:983)

om statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik

och fredsfrämjande utveckling till svenska organisationer och

stiftelser som bedriver informationsverksamhet och

opinionsbildning om säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling. Bidrag lämnas i form av organisationsstöd och

projektbidrag. En beredningsgrupp utsedd av regeringen granskar

ansökningar och ger yttrande till regeringen. Som en del av

regeringens sparplan föreslås att anslaget under en kommande

treårsperiod minskas med 10 % eller 1 miljon kronor.

Anslagen F 3--6 berör forsknings- och utvecklingsarbete.

Anslagen F 3--5 omfattas av regeringens sparkrav för statlig

konsumtion.

År 1998 beräknas nivån på anslaget F 3. Bidrag till Stockholms

internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) ha sänkts med

2,4 miljoner kronor eller 11 %. För budgetåret 1995/96 föreslås

32 360 000 kr.

Målet med anslaget F 4. Forskning till stöd för nedrustning

och internationell säkerhet är att tillföra departementet

teknisk och vetenskaplig sakkunskap från Försvarets

forskningsanstalt (FOA) vid förhandlingar om nedrustning,

rustningsbegränsningar och internationell säkerhet. För

budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 613 000 kr och

regeringen föreslår ett anslag på 18 711 000 kr. År 1998

beräknas anslagsnivån ha sänkts med 1,3 miljoner kronor eller 11

%.

Anslaget F 5. Utrikespolitiska Institutet bekostar institutets

verksamhet att främja intresse för och kunskap om

internationella frågor samt att stödja forskningen rörande

internationell politik. År 1998 beräknas anslaget ha sänkts med

1,1 miljoner kronor eller 11 %, vilket pekar på nödvändigheten

av att institutet söker finna nya finansieringskällor. För

budgetåret 1995/96 föreslår regeringen ett anslag på 15 579 000

kr.

Under anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes-

och säkerhetspolitisk betydelse föreslås det i propositionen att

ett reservationsanslag på 5 248 000 kr anvisas. Under detta

anslag stöds säkerhetspolitisk forskning med Utrikespolitiska

Institutet som den största bidragsmottagaren för ett treårigt

forskningsprogram.

Sammanfattning av motionerna

I ett antal motioner föreslås förändringar av F 2-anslagets

storlek. I yrkande 9 i motion U311 (m) föreslås att riksdagen

beslutar avveckla F 2-anslaget. Enligt motionärerna skall

enskilda organisationer inte särbehandlas vad avser verksamhet

som rör säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Det är

viktigt med en bred folklig förankring och att dessa frågor

ständigt hålls aktuella, men detta bör ske via samma kanaler som

i övrigt står till folkrörelsernas förfogande. Riksdagen får

också en bättre överblick över olika angelägna opinionsbildande

insatser.

I motion U317 (s) föreslås att F 2-anslaget fr.o.m. budgetåret

1995/96 rubriceras Information, studier och forskning om

fredspolitik (yrkande 1). Motionärerna, som erinrar om

riksdagens uttalade enpromillemål (anslagsnivå motsvarande en

promille av försvarsanslaget), anför att anslaget sedan

budgetåret 1992/93 reducerats från 24 miljoner kronor till 13

miljoner kronor för innevarande budgetår. Regeringens förslag

innebär en fortsatt nedskärning: från 13 miljoner kronor till

9,7 miljoner kronor för perioden juli 1995--juni 1996 eftersom

inga fredslotterimedel för budgetåret 1995/96 finns att tillgå.

Riksdagen bör uttala avsikten att snabbt återställa bidraget

till den tidigare högre nivån (yrkande 4). Målet med F

2-anslaget bör vara att främja bl.a. uppbyggnad av kunskaper i

fråga om konflikthantering och aktivt folkligt deltagande i

arbetet för fred, rättvisa och mänskliga rättigheter (yrkande

2). Inom de givna ramarna för verksamheten på F 2-anslaget bör

regeringen prioritera utbetalningar av grundbidrag

(organisationsstöd), något som bidrar till långsiktighet och

effektivitet hos framför allt institut och samarbetsorgan som

svarar för ett strategiskt viktigt arbete genom kunskaps- och

nätverksbyggande (yrkande 3).

Även i motion U314 (v) föreslås att anslaget skall rubriceras

Information, studier och forskning om fredspolitik (yrkande 5).

Också målen för anslaget är likalydande med motion U307 (s) och

återfinns i yrkande 4. Likaså åberopas riksdagens promillemål. I

yrkande 1 föreslås att F 2-anslaget höjs med 3 miljoner till 20

miljoner kronor för budgetåret 1995/96 och i yrkande 2 att 15

miljoner kronor anvisas för budgetåret 1996/97. I yrkande 3

begärs att grundbidraget (organisationsstödet) skall prioriteras

vid fördelning av medel under anslaget.

I motion U316 (v) begärs att regeringen skall återställa

organisationsstödet till Transnationella Stiftelsen, TFF, till

vad som motsvarar det ursprungliga bidragets reella värde i dag,

450 000 kr. Organisationsstödet sänktes från 400 000 kr till 300

000 kr under F 2-anslaget.

Utskottet

Utskottet konstaterar, liksom tidigare i betänkandet, att

utrikesförvaltningens budgetarbete fram till och med år 1998 i

alla sina verksamhetsgrenar präglas av mycket kraftiga sparkrav.

Sparåtgärderna medför också återhållsamhet för anslagen till

sådana organ som erhåller medel ur anslaget F. Nedrustning och

säkerhetspolitiska frågor m.m., bl.a. folkrörelser, enskilda

organisationer och institutioner som FOA, SIPRI och

Utrikespolitiska Institutet. Anslagsposten F 2. Information och

studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling

disponeras enligt förordningen (1993:983) om statligt stöd för

denna typ av verksamhet hos svenska organisationer och

stiftelser. Bidrag lämnas i form av organisationsstöd och

projektbidrag. En beredningsgrupp utsedd av regeringen granskar

ansökningar och avger yttrande till regeringen. Enligt vad

utskottet inhämtat har regeringen under innevarande budgetår

beviljat organisationsstöd till 16 organisationer uppgående till

9,6 miljoner kronor av anvisade 10 miljoner kronor. Härutöver

disponeras innevarande budgetår drygt 3 miljoner kronor från

Fredslotteriet, Svenska Penninglotteriet AB. Utskottet utgår

från att de organisationer och de projekt som av regeringen

föreslås få organisationsstöd respektive projektbidrag uppfyller

de förutsättningar som anges i förordningen. Mot bakgrund av det

anförda finner utskottet inte skäl att anlägga synpunkter på

frågan hur bidragen skall fördelas. Följaktligen avstyrks motion

U316 (v) rörande organisationsstöd till Transnationella

Stiftelsen.

Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen att det

är väsentligt att kunskap och intresse för frågor som rör fred

och säkerhetspolitik stimuleras. Enskilda organisationer har en

mycket betydelsefull roll att spela när det gäller att

överbrygga olika slags konflikter och verka för aktivt folkligt

deltagande i arbetet för att främja fred, respekt för de

mänskliga rättigheterna och demokratiutveckling. Riksdagen har

tidigare uttalat att F 2-anslaget på sikt bör öka till att

motsvara en promille av försvarsanslaget. Med hänsyn till de

hårda prioriteringar som utrikesförvaltningen för närvarande

måste göra, delar utskottet emellertid regeringens syn

beträffande storleken på F 2-anslaget under budgetperioden fram

till 1998. Utskottet delar dock inte uppfattningen som framförs

i motion U311 (m) yrkande 9 att F 2-anslaget bör avvecklas.

Med det anförda anser utskottet att motionerna U314 (v)

yrkandena 3 och 4 samt U317 (s) yrkandena 2, 3 och 4 är

besvarade. Motionerna U311 (m) yrkande 9 och U314 (v) yrkande 1

avstyrks.

Utskottet ser inte skäl att anlägga några synpunkter på hur

anslaget skall rubriceras, varför yrkande 5 i motion U314 (v)

och yrkande 1 i motion U317 (s) avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till belopp avseende

anslagen under littera F. Utskottet godkänner också regeringens

förslag till inriktning av besparingsåtgärder inom det

nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåren 1997

och 1998. Utskottet avstyrker därmed motion U314 (v) yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

till littera A. Utrikesförvaltningen m.m.

1. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och

1998

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U312 yrkande 4

godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området

Utrikesförvaltningen för budgetåren 1997 och 1998 som

regeringen förordar i avsnittet Förändringar inom

verksamhetsområdet.

res. 1 (mp) - delvis

2. beträffande parlamentarisk översyn

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U310 yrkande 1 besvarad

med vad utskottet anfört,

res. 2 (m, fp, kds)

3. beträffande upprättande av handelskontor och konsulat i

Murmansk

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U302, 1994/95:U315 och

1994/95:U811 yrkande 6,

res. 3 (m) - delvis

4. beträffande nordisk samordning

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U313 besvarad med vad

utskottet anfört,

res. 3 (m) - delvis

5. beträffande Stockholmsbaserade ambassadörer

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U308 yrkande 1 besvarad

med vad utskottet anfört,

res. 3 (m) - delvis

6. beträffande Sveriges representation i Los Angeles

att riksdagen avslår motion 1994/95:U305,

res. 3 (m) - delvis

7. beträffande närvaro i franska Väst- och Centralafrika

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U307 besvarad med vad

utskottet anfört,

res. 3 (m) - delvis

8. beträffande Sveriges representation i Kinshasa

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U309 besvarad med vad

utskottet anfört,

res. 3 (m) - delvis

res. 4 (fp, v, kds)

9. beträffande Sveriges representation i Lima

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U304 besvarad med vad

utskottet anfört,

res. 3 (m) - delvis

10. beträffande Sveriges representation i Amman

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U629 yrkande 10

besvarad med vad utskottet anfört,

res. 3 (m) - delvis

11. beträffande utrikesförvaltningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:U310 yrkande 2 och 1994/95:U312

yrkandena 1 och 2 till Utrikesförvaltningen för budgetåret

1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 666

663 000 kr,

res. 3 (m) - delvis

res. 1 (mp) - delvis

12. beträffande miljöattaché i New York

att riksdagen avslår motion 1994/95:U301,

res. 5 (mp, v)

13. beträffande kursdifferenser

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Kursdifferenser för budgetåret 1995/96 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

14. beträffande honorärkonsuler

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Honorärkonsuler för budgetåret 1995/96 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 26 999 000 kr,

15. beträffande nordiskt samarbete

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Nordiskt samarbete för budgetåret 1995/96 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 115 000 kr,

16. beträffande utredningar m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Utredningar m.m. för budgetåret 1995/96 under tredje

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 15 809 000 kr,

17. beträffande officiella besök m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1994/95:U308 yrkande 2 till Officiella besök

m.m. för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar

ett förslagsanslag på 13 770 000 kr,

18. beträffande Taiwans representation i Stockholm

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U638 yrkande 1 besvarad

med vad utskottet anfört,

res. 6 (m)

19. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i

utlandet m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.

för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 6 410 000 kr,

till littera B. Bidrag till vissa internationella

organisationer

20. beträffande Förenta nationerna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Förenta nationerna för budgetåret 1995/96 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 351 353 000 kr,

21. beträffande Nordiska ministerrådet

att riksdagen

dels med bifall till regeringens förslag till Nordiska

ministerrådet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 472 500 000 kr

dels förklarar motion 1994/95:U704 yrkande 5 besvarad med

vad utskottet anfört,

22. beträffande Europarådet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Europarådet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 36 339 000 kr,

23. beträffande Organistionen för ekonomiskt samarbete och

utveckling (OECD)

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD) för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 46 460 000 kr,

24. beträffande Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA)

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret

1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1

000 kr,

25. beträffande övriga internationella organisationer m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret

1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 5

040 000 kr,

26. beträffande fredsbevarande verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Fredsbevarande verksamhet för budgetåret 1995/96 under

tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 341 948

000 kr,

27. beträffande Organisationen för säkerhet och samarbete i

Europa

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 13 823 000 kr,

28. beträffande gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Den

gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU för

budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 12 633 000 kr,

till littera D. Information om Sverige i utlandet

29. beträffande Svenska institutet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Svenska institutet för budgetåret 1995/96 under tredje

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 88 784 000 kr,

30. beträffande övrig information om Sverige i utlandet

att riksdagen

dels med bifall till regeringens förslag till Övrig

information om Sverige i utlandet för budgetåret 1995/96 under

tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16 386 000

kr,

dels förklarar motion 1994/95:U306 besvarad med vad

utskottet anfört,

res. 7 (m, fp, kds)

31. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och

1998

att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder

vad avser information om Sverige i utlandet för budgetåren 1997

och 1998 som regeringen förordar inom detta verksamhetsområde,

till littera E. Utrikeshandel och exportfrämjande

32. beträffande Krigsmaterielinspektionen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1995/96 under

tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 8 204 000 kr,

33. beträffande bidrag till Stiftelsen Östekonomiska

Institutet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för

budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag

på 5 118 000 kr,

till littera F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor

m.m.

34. beträffande utredningar och andra insatser på det

utrikespolitiska området

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska

området för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 3 641 000 kr,

35. beträffande Transnationella Stiftelsen

att riksdagen avslår motion 1994/95:U316,

res. 8 (v)

36. beträffande målet för F 2-anslagets storlek

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U317 yrkande 4 besvarad

med vad utskottet anfört,

37. beträffande fördelning av medlen under anslaget F 2

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U314 yrkande 3 och

1994/95:U317 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,

38. beträffande målen för F 2-anslaget

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U314 yrkande 4 och

1994/95:U317 yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört,

39. beträffande F 2-anslagets benämning

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U314 yrkande 5 och

1994/95:U317 yrkande 1,

res. 9 (v, mp)

40. beträffande information och studier om säkerhetspolitik

och fredsfrämjande utveckling

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1994/95:U311 yrkande 9 och 1994/95:U314

yrkande 1 till Information och studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1995/96 under tredje

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 17 000 000 kr,

res. 10 (m)

res. 11 (v, c, fp, mp, kds)

41. beträffande bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

(SIPRI) för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 32 360 000 kr,

42. beträffande forskning till stöd för nedrustning och

internationell säkerhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Forskning till stöd för nedrustning och internationell

säkerhet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln

anvisar ett anslag på 18 711 000 kr,

43. beträffande Utrikespolitiska Institutet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1995/96 under

tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 15 579 000 kr,

44. beträffande forskningsverksamhet av särskild utrikes-

och säkerhetspolitisk betydelse

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och

säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1995/96 under

tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5 248 000

kr,

45. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och

1998

att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U314 yrkande 2

godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom det

nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåren 1997

och 1998 som regeringen förordar.

Stockholm den 23 februari 1995

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Nils T

Svensson (s), Göran Lennmarker (m), Kristina Svensson (s),

Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Anneli Hulthén (s), Helena

Nilsson (c), Lena Klevenås (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran

Biörsmark (fp), Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Arne

Mellqvist (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp) och

Ingrid Näslund (kds).

Reservationer

1. Utrikesförvaltningen m.m. (mom. 1 och 11)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11

börjar med "Utskottet anser att" och som slutar med "Yrkande 2

avstyrks.",

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 12

börjar med "I motionerna U304 (m)" och som på s. 13 slutar med

"yrkande 10 är besvarade." bort ha följande lydelse:

En svensk beskickning i utlandet har stor betydelse för olika

verksamheter utöver svensk utrikespolitik. Handel och bistånd är

knutet till en beskickning, liksom press- och

informationsverksamhet. Stöd till svenska medborgare, såväl

bosatta som på tillfälligt besök, är också en del av arbetet.

De nödvändiga rationaliseringsåtgärderna och besparingarna bör

därför göras så, att en total nedläggning/indragning av en

svensk beskickning undviks. Utskottet tillstyrker därmed motion

U312 (mp) yrkandena 1, 2 och 4. Motion U310 (m) yrkandena 1 och

2 avstyrks.

dels att momenten 1 och 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och

1998

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall

till motion 1994/95:U312 yrkande 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande utrikesförvaltningen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U312 yrkandena 1

och 2 och med avslag på regeringens förslag samt på motion

1994/95:U310 yrkande 2 till Utrikesförvaltningen för

budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 2 704 663 000 kr.

2. Parlamentarisk översyn (mom. 2)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén

(alla m) samt Karl-Göran Biörsmark (fp) och Ingrid Näslund (kds)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11

börjar med "Utskottet anser att" och som slutar med "därmed

anses besvarad." bort ha följande lydelse:

De omfattande förändringar som skett och sker i vår omvärld

ställer stora krav på utformningen av Sveriges

utrikesrepresentation. Enligt utskottets uppfattning räcker den

summariska hänvisningen till olika politikområden inte till

för att ge riksdagen vederbörligt inflytande på utformningen av

vårt lands utrikesrepresentation. Utskottet delar den

uppfattning som framförs i motion U310 yrkande 1 om behovet av

en skyndsam översyn av principerna för svensk

utrikesrepresentation.

Utskottet tillstyrker motion U310 yrkande 1.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande parlamentarisk översyn

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U310 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

en översyn av principerna för svensk utrikesrepresentation.

3. Utrikesförvaltningen m.m. (mom. 3--11)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén,

alla (m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11

börjar med "Yrkande 2 avstyrks." och som på s. 13 slutar med

"yrkande 10 är besvarade." bort ha följande lydelse:

En önskvärd och skyndsam översyn av principerna för svensk

utrikesrepresentation är enligt utskottets mening angelägen, och

en sådan kommer att kunna medföra kostnadskonsekvenser.

Det är främst fyra stora händelser som kan kräva insatser som

medför budgetkonsekvenser:

-- kalla krigets slut och östblockets sammanbrott

-- framväxten av nya dynamiska länder utanför den

traditionella industrivärlden

-- EU-medlemskapet

-- offentliga sektorns finansiella kris.

De nya förhållandena i Central- och Östeuropa samt den nya

säkerhetspolitiska situationen med dess fokusering på

Östersjöområdet ställer betydande krav på såväl representation

som analytisk kapacitet.

Framväxten av dynamiska ekonomier i främst Asien, men även i

Latinamerika och förhoppningsvis snart i Sydafrika ställer

större krav på kontaktytor och kompetens.

EU-medlemskapet och den framväxande gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitiken kommer att ställa högre krav på

Utrikesdepartementet, framför allt analytiskt och

kompetensmässigt, samtidigt som det medför lättnader på vissa

områden.

Krisen i de offentliga finanserna ställer samtidigt stora krav

på ekonomisk återhållsamhet. Detta gör det extra viktigt med en

genomtänkt strategi för förändringarna.

Frågan om den svenska utrikesförvaltningens övergripande

struktur är en fråga för riksdagen. En utredning med viss

parlamentarisk representation bör lägga fram sitt förslag om

principerna för svensk utrikesrepresentation till sommaren 1995.

Detta förslag kan efter remissbehandling leda till en

proposition med förslag till ikraftträdande den 1 januari 1996.

Under beredningstiden bör endast fortgående rationaliseringar

genomföras. Under denna tid bör också analyseras vilka kostnader

som rätteligen bör belasta andra delar av svensk förvaltning och

svenskt samhällsliv i övrigt. Ävenledes bör -- med hänsyn till

IT-teknologins framsteg -- fördelningen mellan verksamheten

utomlands och i Sverige göras, liksom möjligheten till samverkan

inom EU:s ram.

Ett reservationsanslag om 50 miljoner kronor bör finnas i

beredskap för att i särskild proposition hösten 1995 kunna

tillföras Utrikesdepartementet om utredningens resultat skulle

föranleda ett ökat medelsbehov -- dock högst upp till denna

taknivå.

Med anledning av vad som anförts får förändringar av

situationen i Murmansk, Lima, Los Angeles, Amman, Kinshasa,

Stockholm m.fl. anstå tills utredningens resultat föreligger.

Med bifall till motion U310 yrkande 2 föreslår utskottet

riksdagen att under tredje huvudtiteln anslag A 1

Utrikesförvaltningen anvisa ett anslag om högst 50 000 000 kr

att användas efter översyn av den svenska

utrikesrepresentationen.

Härmed får motionerna U302, U304, U305, U307, U308 yrkande 1,

U309, U312 yrkandena 1 och 2, U313, U315, U629 yrkande 10 och

U811 yrkande 6 anses besvarade.

dels att momenten 3--11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande upprättande av handelskontor och konsulat i

Murmansk

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U302, 1994/95:U315

och 1994/95:U811 yrkande 6 besvarade med vad utskottet anfört,

4. beträffande nordisk samordning

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U313 besvarad med vad

utskottet anfört,

5. beträffande Stockholmsbaserade ambassadörer

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U308 yrkande 1 besvarad

med vad utskottet anfört,

6. beträffande Sveriges representation i Los Angeles

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U305 besvarad med vad

utskottet anfört,

7. beträffande närvaro i franska Väst- och Centralafrika

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U307 besvarad med vad

utskottet anfört,

8. beträffande Sveriges representation i Kinshasa

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U309 besvarad med vad

utskottet anfört,

9. beträffande Sveriges representation i Lima

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U304 besvarad med vad

utskottet anfört,

10. beträffande Sveriges representation i Amman

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U629 yrkande 10

besvarad med vad utskottet anfört.

11. beträffande utrikesförvaltningen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U310 yrkande 2

och med anledning av regeringens förslag samt med avslag på

motion 1994/95:U312 yrkandena 1 och 2 till

Utrikesförvaltningen för budgetåret 1995/96 under

tredje huvudtiteln anvisar ett extra anslag på 50 000 000 kr,

4. Sveriges representation i Kinshasa (mom. 8)

Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v) och Ingrid

Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 13

börjar med "Vad beträffar motionerna" och som slutar med "U309

(fp) besvarade." bort ha följande lydelse:

Motionerna U307 (s) och U309 (fp) framhåller vikten av att

upprätthålla svensk diplomatisk närvaro i den fransktalande

delen av Väst- och Centralafrika.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat behovet av

kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika. En eventuell

nedläggning av den svenska ambassaden i Kinshasa skulle gå i

rakt motsatt riktning.

Historiskt sett har Sverige på statlig nivå inte skapat

särskilt mycket kontakter med länderna i denna del av Afrika i

jämförelse med de betydligt större insatser som gjorts och görs

i de före detta brittiska och portugisiska kolonierna.

Språkförhållandena har naturligtvis spelat en stor roll när det

gäller hur kontakterna skapats.

I det fransktalande Afrika finns i dag ett betydande politiskt

och kommersiellt intresse från Sveriges sida. Inte minst i den

demokratiseringsprocess som pågår söker man efter kontakter och

erfarenheter från olika håll -- inte minst då från Sverige.

Det bör också framhållas att den svenska ambassaden i Kinshasa

har mycket stor betydelse för den omfattande verksamhet som den

svenska missionen bedriver i området. De svenska

biståndsinsatserna har rötter mer än 100 år bakåt i tiden i

denna del av Afrika.

Mot denna bakgrund vore det mycket olyckligt om ambassaden i

Kinshasa läggs ned. Innan ett sådant beslut fattas borde man i

första hand avvakta resultatet av den översyn av principerna för

svensk utrikesrepresentation som föreslås i motion U310 och som

utskottet tidigare tillstyrkt.

Med det ovan anförda tillstyrker utskottet motionerna U307 (s)

och U309 (fp). Regeringen bör ges till känna vad utskottet

anfört om att behålla den svenska ambassaden i Kinshasa.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

8. beträffande Sveriges representation i Kinshasa

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U309 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Miljöattaché i New York (mom. 12)

Bodil Francke Ohlsson (mp) och Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 13

börjar med "Fastän UD-personalen lägger" och som slutar med

"(mp) avstyrks därmed." bort ha följande lydelse:

Att miljökonsekvensbedömning och utredning kommer in på tidigt

stadium i ett ärendes hantering och följer det löpande, är av

största vikt för att få ett godtagbart såväl kortsiktigt som

långsiktigt resultat. Alla förslag, ståndpunkter och beslut bör

underställas en granskning ur ekologiskt perspektiv. En ekolog

eller FN-tjänsteman med ekologisk utbildning, som deltar i

FN-delegationens arbete under samma förutsättningar som militär

expertis och näringslivsexpertis redan gör, skulle i projekt med

svenskt deltagande göra en ovärderlig insats för att hindra en

ofta oreparerbar miljöpåverkan. Utskottet anser därför, med

tillstyrkande av motion U301 (mp), att riksdagen som sin mening

bör ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att

tillsätta en fast tjänst som ekolog vid den svenska

FN-delegationen i New York.

dels att i moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande miljöattaché i New York

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U301 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att

tillsätta en fast tjänst som ekolog vid den svenska

FN-delegationen i New York.

6. Taiwans representation i Stockholm (mom. 18)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén

(alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14

börjar med "Utskottet konstaterar att" och som slutar med

"yrkande 1 är besvarad." bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det är angeläget att fördjupa och

stärka relationerna mellan Sverige och Taiwan. Ett sätt är att

ge Taiwans representation i Sverige, Taipei Mission in Sweden,

samma behandling som kommer det svenska Exportrådskontoret i

Taiwan (Exportrådet Taipei) till del, dvs. befrielse från

inkomstskatt samt skattefri införsel av förbrukningsvaror. Som

nybliven EU-medlem kan Sverige genom ett sådant beslut anpassa

sig till den praxis som tillämpas i flera andra medlemsländer,

vilka beviljar Taiwans representation befrielse från

inkomstskatt.

Utskottet tillstyrker därmed motion U638 (m) yrkande 1.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande Taiwans representation i Stockholm

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U638 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Övrig information om Sverige i utlandet (mom. 30)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén

(alla m), Karl-Göran Biörsmark (fp) samt Ingrid Näslund (kds)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 18

börjar med "Med anledning av" och som slutar med "kan anses

besvarad." bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i de sparkrav regeringen anger för

anslaget D 2. Övrig information om Sverige i utlandet. Utskottet

anser emellertid att inom den angivna ramen 16 386 000 kr skall

rymmas även de medel som krävs för att

Ingenjörsvetenskapsakademien skall kunna fullfölja ingångna

avtal främst vad gäller länderna i Öst- och Centraleuropa. IVA

måste få möjlighet till en skälig övergångsperiod. Under denna

tid bör överläggningar upptas för att komma fram till ett avtal

som reglerar IVA:s fortsatta roll i Sverigeinformationen

utomlands.

Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion

U306 (m) ger regeringen till känna vad som anförts om medel till

IVA inom ramen för anslaget D 2.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

30. beträffande övrig information om Sverige i utlandet

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1994/95:U306 till Övrig information om

Sverige i utlandet för budgetåret 1995/96 under tredje

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16 386 000 kr samt

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

Ingenjörsvetenskapsakademiens roll i Sverigeinformationen.

8. Transnationella Stiftelsen (mom. 35)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21

börjar med "Enligt vad utskottet" och som slutar med "till

Transnationella Stiftelsen." bort ha följande lydelse:

Utskottet finner dock att det på en punkt är starkt motiverat

med en annan medelstilldelning än regeringen. Det gäller

anslaget till TFF, Transnationella Stiftelsen. TFF bedriver

forskning och deltar som en viktig part i fredsprocessen i

framför allt f.d. Jugoslavien. Utskottet anser därför att

organisationsstödet bör återställas till det ursprungliga

bidragets reella värde i dag dvs. 450 000 kr för budgetåret

1995/96. Utskottet tillstyrker därmed motion U316 (v).

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

35. beträffande Transnationella Stiftelsen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U316 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. F 2-anslagets benämning (mom. 39)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 22

börjar med "Utskottet ser inte" och som slutar med "U317 (s)

avstyrks." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser av de skäl som framgår av motionerna U314 (v)

och U317 (s) att F 2-anslaget i fortsättningen bör benämnas

Information, studier och forskning om fredspolitik. Därmed

tillstyrker utskottet yrkande 5 i motion U314 (v) och yrkande 1

i motion U317 (s).

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

39. beträffande F 2-anslagets benämning

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U314 yrkande

5 och 1994/95:U317 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

10. Information och studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling (mom. 40)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén

(alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 22

börjar med "Utskottet delar den" och som slutar med "yrkande 1

avstyrks." bort ha följande lydelse:

F 2-anslaget avser statligt stöd till information och studier

om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Enligt

utskottets mening skall enskilda organisationer inte

särbehandlas när det gäller den del av verksamheten som omfattar

säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Det är viktigt

med en bred folklig förankring och att dessa frågor ständigt

hålls aktuella, men detta bör ske via samma kanaler som i övrigt

står till folkrörelsernas förfogande. Härigenom får riksdagen en

bättre överblick och möjlighet ges till en rättvisare fördelning

av medel för olika insatser inom detta område. Utskottet delar

den uppfattning som framförs i motion U311 (m) yrkande 9 att F

2-anslaget bör avvecklas. Med det anförda tillstyrker utskottet

motion U311 (m) yrkande 9. Motionerna U314 (v) yrkandena 1, 3

och 4 samt U317 (s) yrkandena 2--4 avstyrks.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

40. beträffande information och studier om säkerhetspolitik

och fredsfrämjande utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 9

och med avslag på regeringens förslag samt motion 1994/95:U314

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om avveckling av F 2-anslaget.

11. Information och studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling (mom. 40)

Eva Zetterberg (v), Helena Nilsson (c), Karl-Göran Biörsmark

(fp), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21

börjar med "Utskottet konstaterar" och som på s. 22 slutar med

"yrkande 1 avstyrks.",

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21

börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och som slutar

med "U314 (v) yrkande 2." bort ha följande lydelse:

För att få statsbudgeten i balans krävs att vi minskar

utgifter på det som är möjligt. Men dessa nedskärningar måste

göras med varsamhet. Vad gäller anslag till försvars- respektive

fredsorganisationer finns en tydlig obalans i regeringens

budgetsförslag.

Med tanke på världssituationen, de krig och konflikter som

faktiskt pågår, vore det naturligt med det omvända förhållandet

att stora summor satsades på freds- och konfliktforskning.

Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen att det

är väsentligt att kunskap och intresse för frågor som rör fred

och säkerhetspolitik stimuleras. Enskilda organisationer har en

mycket betydelsefull roll att spela när det gäller att

överbrygga olika slags konflikter och verka för aktivt folkligt

deltagande i arbetet för att främja fred, respekt för de

mänskliga rättigheterna och demokratiutveckling. Riksdagen har

tidigare uttalat att F 2-anslaget på sikt bör öka till att

motsvara en promille av försvarsanslaget.

Med hänsyn till de hårda prioriteringar som

utrikesförvaltningen för närvarande måste göra anser utskottet

det inte möjligt att nu kraftfullt höja detta anslag. Utskottet

föreslår därför enbart att F 2-anslaget justeras i enlighet med

penningvärdet, dvs. med ytterligare 3 miljoner för budgetåret

1995/96, = 20 miljoner totalt. Motion U311 (m) yrkande 9, att F

2-anslaget bör avvecklas, avslås därmed. Följaktligen tillstyrks

motion U314 (v) yrkande 1. Motionerna U314 (v) yrkandena 2, 3

och 4 samt U317 (s) yrkandena 2, 3 och 4 anses besvarade.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

40. beträffande information och studier om säkerhetspolitik

och fredsfrämjande utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U314 yrkande 1

och med anledning av regeringens förslag samt med avslag på

motion 1994/95:U311 yrkande 9 till Information och studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret

1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 20 000 000 kr.

Särskilt yttrande

Nordiska ministerrådets budget

Helena Nilsson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Ingrid Näslund

(kds) samt Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars

Hjertén (alla m) anför:

Utskottet anser att det nordiska samarbetet är av sådan vikt

att regeringen bör lämna särskild redovisning vad avser

budgetens nivå och innehåll innan samarbetsministrarna antar

budgetförslaget. Detta förslag till förändring gör det möjligt

för riksdagen att ge synpunkter på de prioriteringar som görs av

företrädare för Sverige i Nordiska ministerrådet. Denna

förändring ger riksdagen inflytande oavsett om den nordiska

budgeten måste innehålla besparingar eller utgiftsökningar.