Bet. 1994/95:UU16

Utrikesutskottets betänkande

1994/95:UU16

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa

Innehåll

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1994/95

UU16

Sammanfattning av betänkandet

I detta betänkande behandlas regeringens proposition

1994/95:160 angående Sveriges samarbete med Central- och

Östeuropa samt de motioner som väckts med anledning av

propositionen. I betänkandet behandlas även ett antal motioner

som väckts under allmänna motionstiden 1994/95.

Regeringen föreslår att ett nytt program om totalt fyra

miljarder kronor inrättas för Sveriges samarbete med Central-

och Östeuropa under budgetåren 1995/96--1998. För det förlängda

budgetåret 1995/96 föreslås 1 719 miljoner kronor. I

propositionen föreslås också att den särskilda

exportkreditgarantiramen för Central- och Östeuropa höjs från en

till två miljarder kronor.

Samarbetet, som ytterst syftar till att främja säkerheten,

demokratin och en bärkraftig utveckling i hela Europa,

koncentreras bilateralt till länderna i Sveriges närområde,

medan samarbetet med övriga länder framför allt löper via

multilaterala kanaler, bl.a. inom ramen för EU-samarbetet.

Huvuddelen av de anvisade medlen för bilaterala ändamål går till

olika typer av stöd och projekt som kommer att administreras av

den nya sammanhållna biståndsmyndigheten.

Utskottet framhåller i betänkandet att samarbetet med Central-

och Östeuropa intar en central plats i svensk utrikespolitik.

Det är ett grundläggande svenskt intresse att utvecklingen också

i dessa europeiska stater leder till en fördjupad demokratisk

kultur, ekonomiska och sociala framsteg, förbättrad miljö med

bl.a. effektivare energisystem samt en ökad öppenhet mot

omvärlden. En viktig strävan för Sverige blir att engagera så

många andra stater som möjligt, inte minst inom EU, i

samarbetet. I förlängningen av den önskvärda utvecklingen i

Europa ligger de centraleuropeiska ländernas, inkl. de baltiska

staternas, fulla integration i Europa med medlemskap i EU som

slutgiltigt mål.

Det föreslagna samarbetsprogrammet utgör enligt utskottets

uppfattning ett viktigt steg på vägen mot en mer samlad och

överblickbar organisation och hantering av samarbetet med

Central- och Östeuropa. Det statligt finansierade samarbetet

speglar inte på något fullständigt sätt mångfalden i de

kontakter som håller på att utvecklas med länderna i Central-

och Östeuropa. Samarbetet är inte ett arbetsfält enbart för

centrala myndigheter utan utvecklas på en mängd olika nivåer i

det svenska samhället. I betänkandet betonas den viktiga roll i

samarbetet som spelas av bl.a. enskilda organisationer,

folkrörelser, kommuner och andra regionala organ.

Utskottet tillstyrker på samtliga punkter regeringens förslag

till nytt program för Sveriges samarbete med Central- och

Östeuropa för budgetåren 1995/96--1998. Utskottet anser också

att riksdagen bör godkänna de förslag som framlagts i

propositionen angående bl.a. en utökad exportkreditgarantiram.

Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet,

Miljöpartiet de gröna samt Kristdemokratiska samhällspartiet har

reserverat sig avseende propositionens förslag om

medelsfördelning och begärt ökade medel för framför allt

miljösatsningar i Östersjöregionen. Nämnda partier samt

Folkpartiet liberalerna har också reserverat sig på enskilda

avsnitt i betänkandet. Till betänkandet har även fogats ett

särskilt yttrande.

I bilaga till betänkandet återges yttranden från

jordbruksutskottet resp. näringsutskottet.

Propositionen

Regeringen framlägger i proposition 1994/95:160 följande

förslag under littera G vari yrkas:

1. att riksdagen medger att programmet för samarbete med

Central- och Östeuropa avser budgetåren 1995/96--1998,

2. att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa

genom Den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 725 000 000 kr,

3. att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa

genom Svenska Institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 75 000 000 kr,

4. att riksdagen till Övriga bidrag till samarbete med

Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 368 199 000 kr,

5. att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad avser

garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för

budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

48 000 000 kr,

6. att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i

anledning av statliga garantier till länder i Central- och

Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

1 000 kr,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret

1995/96 ikläda staten betalningsansvar i form av statsgarantier

för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till

ett belopp om högst 300 000 000 kr,

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten

betalningsansvar i form av statsgarantier för

exportkreditgarantigivning för vissa länder i Central- och

Östeuropa till ett belopp om högst 1 000 000 000 kr utöver

tidigare medgivet belopp,

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret

1995/96 få göra utfästelser för insatser i Central- och

Östeuropa intill ett belopp om högst 1 621 600 000 kr utöver

anslagna medel för budgetåret 1995/96,

10. att riksdagen medger att högst 100 miljoner kronor av

intäkter från investeringar i u-länder får användas som säkerhet

för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning till

projekt i Central- och Östeuropa,

11. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört rörande

avräkning av investeringsgarantier,

12. att riksdagen medger att den medelsreservation som vid

utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på

reservationsanslaget G 1. Sveriges samarbete med länderna i

Central- och Östeuropa får tillföras de nya anslagen under

littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa.

Motionerna

1994/95:U26 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen till samarbete med Central- och Östeuropa för

budgetåret 1995/96 anvisar en miljard kronor utöver vad

regeringen föreslagit eller således 2 216 miljoner kronor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den nya biståndsmyndigheten ansvarar

för fördelningen av pengarna och att även enskilda

organisationer bör kunna få del av medlen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sveriges stöd för kärnsäkerhet och

strålskydd i Central- och Östeuropa endast får omfatta i dag

befintliga kärnkraftverk.

1994/95:U27 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sambandet mellan övergången till demokrati

och övergången till marknadsekonomi,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det ekonomiska systemskiftets betydelse

för en socialt och ekologiskt hållbar utveckling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioritering av demokratistöd vid

utdelning av medel för vänortsutbyte och samarbete mellan län

och regioner i Sverige och länder i Öst- och Centraleuropa,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillträde till EU för samtliga europeiska

länder som uppfyller kraven på demokrati och marknadsekonomi,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riskerna med att sprida de svenska

insatserna i Central- och Östeuropa till alltför många länder

och regioner,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samarbete med Ukraina och Vitryssland,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samarbete med Makedonien och Slovenien,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samarbete med reforminriktade regioner i

Ryssland i förhållande till samarbete med den ryska

centralmakten i Moskva,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioritering av demokrati- och

miljösatsningar vid eventuella framtida utökningar av

anslagsramen för samarbete med länderna i Öst- och

Centraleuropa.

1994/95:U28 av Christina Pettersson och Anita Johansson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till regionala

insatser inom ramen för samarbetet med Central- och Östeuropa.

1994/95:U29 av Marianne Carlström m.fl. (s, c, v, mp, kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kooperativa utvecklingsinsatser utgör

en viktig del av det svenska biståndet till Central- och

Östeuropa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fördelningen av de föreslagna budgetmedlen

för demokratisk och social utveckling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fördelningen av biståndsmedel.

1994/95:U30 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av ett snabbt systemskifte i

Central- och Östeuropa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att begreppet gemensam säkerhet inte som

tidigare får avse accepterande av förtryck och diktatur,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av systemskifte särskilt inom de

sociala sektorerna och inom utbildning och infrastruktur,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att medverka till att bryta

offentliga monopol i de sociala sektorerna och inom utbildning

och infrastruktur,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om satsning på miljö och kärnsäkerhet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samsyn mellan utrikes- och

säkerhetspolitiken och stödet till Central- och Östeuropa,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om organisationen av Sveriges samarbete med

Central- och Östeuropa,

8. att riksdagen beslutar att till samarbete med Central- och

Östeuropa (litt. G) anslå 1 416 000 000 kr för budgetåret

1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att för tekniskt samarbete,

kapacitetsutveckling och näringsutveckling anslå 438 000 000 kr

för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

10. att riksdagen beslutar att för miljösamarbete anslå

205 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att för kärnsäkerhet och strålskydd

anvisa 110 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar att för samarbete med Central- och

Östeuropa genom Svenska institutet anslå 95 000 000 kr för

budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar att för säkerhetsfrämjande insatser

anvisa 200 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar att för Främjande av rättsstaten

anvisa 50 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad

som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att Till regeringens disposition

för samarbete med Central- och Östeuropa anslå 50 199 000 kr för

budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:U31 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tyngdpunkten i östbiståndet skall

ligga hos de Baltiska staterna, nordvästra Ryssland och Polen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om valet av huvudområden och vikten av att

hålla fast vid dessa,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till omskolning för militär personal

och alternativ produktion för krigsindustrin,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att jämställdhetspolitiska insatser

prioriteras i östbiståndet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att Sverige i EU verkar för att

de nuvarande Europaavtalen med östländer utvecklas och ges en

allt fastare form,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stödet till sociala sektorer

prioriterar barn med handikapp och kanaliseras via enskilda

organisationer,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Swedfund AB ges möjlighet att använda

projektintäkter från investeringar i u-länder som säkerhet för

upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning till projekt i

Central- och Östeuropa,

8. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 25 000 000 kr

utöver regeringens förslag för näringslivsinriktat stöd genom

Swedecorp (G 1),

9. att riksdagen beslutar finansiera ovanstående

utgiftshöjning genom att minska anslaget till Svenska institutet

(G 2) med 5 000 000 kr och anslaget Till regeringens disposition

(G 3.3) med 20 000 000 kr,

10. att riksdagen beslutar att Sverige skall stödja

miljöinvesteringar i Polen genom Ecofund och s.k.

debt-for-environment swaps, dvs. skuldavskrivning i utbyte mot

att Polen satsar motsvarande summa i miljöprojekt,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige i EU bör verka för att en

förskjutning av EU:s öststöd till Östersjöregionen sker,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige inom EU verkar för ett ökat

stöd till Barentsområdet och Kolahalvön samt att en plan för

miljöåtgärder i denna region utarbetas,

13. att riksdagen för miljöinsatser i Östersjöregionen (G 1)

beslutar anslå 246 000 000 kr utöver regeringens samlade

förslag,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att understödja kommunernas arbete med

vänortsuppbyggnad inkluderande konkret miljöstöd,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att framtida satsningar på

va-infrastruktur i Östersjöområdet i ökad utsträckning inriktas

på kretsloppsbaserade lösningar där urin och fekalier kan bli en

resurs i ett miljöanpassat jordbruk,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen till riksdagen återkommer

med ett förslag till hur Sverige kan bidra till utvecklandet av

en miljöanpassad infrastruktur i de baltiska staterna.

1994/95:U32 av Helena Nilsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Europaintegrationens betydelse för

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa,

2. att riksdagen beslutar att till Miljöinsatser i Central-

och Östeuropa budgetåret 1995/96 anvisa 245 000 000 kr,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillsättandet av en kommission för att

utarbeta förslag till program för miljöinsatser i Central- och

Östeuropa perioden 1997--1999,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sammanhållande ansvar för

Miljödepartementet när det gäller Sveriges miljöinsatser i

närområdet,

5. att riksdagen beslutar att till NUTEK:s program för ett

miljöanpassat energisystem i Baltikum och det östeuropeiska

närområdet budgetåret 1995/96 anvisa 100 000 000 kr,

6. att riksdagen beslutar att till anslaget G 3.3, Till

regeringens disposition, budgetåret 1995/96 anvisa 33 199 000

kr,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svenska initiativ så att alla stater i

närområdet ratificerar avtal beträffande ansvar vid

kärnkraftsolyckor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svenska initiativ för ökad öppenhet i

Nuclear Safety Accounts arbete,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nej till svenskt stöd för byggande av

kärnreaktorer,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om reformering av EU:s TACIS-program,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om reformering av EU:s PHARE-program,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om EU:s s.k. Cross Border-program,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett EU-program för Östersjöregionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansieringen av arbetet med den s.k.

Östersjövisionen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en garantiram för miljölån vid Nordiska

Investeringsbanken,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en särskild facilitet för mjuk

finansiering knuten till NIB/NEFCO,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det nordiska samarbetets betydelse för

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förhöjd prioritet åt Barentssamarbetet

inom Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av särskilda medel för

Länsstyrelsens i Norrbottens län arbete med Barentsrådets

regionråd.

1994/95:U33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förutsättningarna för en fungerande

marknadsekonomi i Central- och Östeuropa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Rysslands andel av den totala

exportgarantiramen på 2 miljarder kronor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om partistödet till Central- och Östeuropa,

4. att riksdagen hos regeringen begär ytterligare förslag om

hur Sverige skall kunna bidra till att begränsa forskarflykten

från Central- och Östeuropa till Västeuropa och andra delar av

världen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare

åtgärder för att miljösanera Östersjön.

1994/95:U233 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

14. att riksdagen beslutar att anslag till samarbete med

Central- och Östeuropa utökas med en särskild fond för

miljöinsatser på 1 miljard kronor (G 4).

1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att Öst- och Centraleuropa får

fritt tillträde till marknaderna i EU för sina produkter som ett

led i en kompromisslös, uthållig och ideologiskt central del av

vår liberala Europavision,

1994/95:U703 av Karin Olsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Östersjöinstitutets roll i

Östersjösamarbetet.

1994/95:U705 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd för bevarande av den biologiska

mångfalden inom f.d. Sovjetunionen.

1994/95:U801 av Liselotte Wågö och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inom ramen för biståndsinsatserna

genom medverkan till lagstiftning motverka barnprostitution i de

baltiska staterna.

1994/95:U802 av Björn von Sydow (s) vari yrkas

1. att riksdagen begär en redovisning av regeringen och

regeringens bedömning i vad mån Ryssland uppfyller Parisstadgans

åtaganden om "Human Rights, Democracy and Rule of Law",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av det svenska biståndet till

Ryssland.

1994/95:U803 av Isa Halvarsson och Elver Jonsson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avskaffande av viseringskrav från de

baltiska staterna.

1994/95:U804 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett bidrag till The Tallinn "M/S Estonia" Foundation.

1994/95:U805 av Eva Goës och Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om European Bank for Reconstruction and

Development (EBRD) och Slovakiens kärnkraftsprojekt,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av EBRD:s

biståndsprojekt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att satsa på energieffektivisering och

förnybar energi,

4. att riksdagen hos regeringen begär att medel via EBRD för

lån till kärnkraftverket Mochovce inhiberas.

1994/95:U806 av Eva Zetterberg och Karin Olsson (v, s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hälsobiståndet till Östeuropa och

Baltikum.

1994/95:U807 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fortbildning av folkbildare i

Östersjöområdet.

1994/95:U808 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett fortsatt samarbetsprogram mellan

Sverige och länderna i Central- och Östeuropa,

1994/95:U809 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den allmänna inriktningen på svenskt

östsamarbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödet till forskningsinstitut i

Östeuropa,

3. att rikdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vikten av stöd till demokratins och

rättsstatens institutioner,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödet till vissa typer av folkrörelser

och fackföreningar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sociala insatser i Östeuropa,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de handelsavtal som träffas med de öst-

och centraleuropeiska staterna,

8. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag

om hur svenskt stöd till bevarande av naturområden skall

förstärkas,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att påskynda omställningen av

energisektorn i Östeuropa,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att energistödet skall utformas så att det

stödjer kärnkraftsavvecklingen i Östeuropa,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utveckla samarbetet kring luft- och

vattenvård,

12. att riksdagen beslutar att kommunikationssektorn skall

ingå i det svenska östprogrammet,

13. att riksdagen beslutar att jämställdhetsaspekten skall

ingå i det svenska östprogrammet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändrade regler för kreditgivning till

Central- och Östeuropa i EBRD,

15. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa, bil. 4 G 1, för budgetåret 1995/96 anvisar

150 000 000 kr utöver regeringens förslag.

1994/95:U810 av Lennart Daléus (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om inriktningen på det svenska stödet till Östeuropa vad gäller

energiområdet.

1994/95:U811 av Siv Holma m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förutsättningar för ekonomiskt samarbete

och handel med Ryssland i Barentsregionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bevakning av att samarbetet i

Barentsregionen inte skadas av den nya gränssituationen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om medel till Länsstyrelsen i Norrbotten för

genomförande av miljösamarbete i Barentsregionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om internationella insatser för miljön

särskilt vad gäller strålskydd och radioaktivt avfall i

Barentsregionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en gemensam plan för kommunikationerna på

Storkalotten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stimulans av samiskt samarbete på

Storkalotten,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kvinnors liv, arbete och utbildning i

Barentsregionen.

1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Sverige tillsammans med likasinnade

skall fortsätta att verka för frihandel och flera handelsprogram

med Central- och Östeuropa.

1994/95:Ub711 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om biståndsmedel för högre utbildningar till

de baltiska staterna och Polen,

1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att svenskt bistånd till Östeuropa delvis

inriktar sig på att sprida kunskap om växthuseffekten och stödja

utvecklingen av miljöanpassade transportsystem,

1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en effektivitetsutredning vad avser

satsningarna i åtgärder för en renare Östersjö,

1994/95:Jo615 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd till Barentsregionen.

1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av miljöinsatser i Öst- och

Centraleuropa,

1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär en långsiktig plan för

restaureringen av Östersjön,

1994/95:Jo671 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för ett renare Östersjön.

1994/95:N233 av Elisebeht Markström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av Östersjökontakter.

1994/95:N242 av Ingibjörg Sigurdsdóttir och Lilian Virgin (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om hur Gotland kan ges en roll som

mötesplats i Östersjösamarbetet.

1994/95:N262 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om exportkrediter till Ryssland och övriga

öststater.

1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om exportgarantier.

Utskottet

1. Inledning

Hösten 1989 skedde genomgripande förändringar av den politiska

situationen i Central- och Östeuropa. Den allt hastigare

utvecklingen mot en återförening av de båda tyska staterna,

besluten om hemtagandet av sovjetiska trupper från

Tjeckoslovakien och Ungern samt den oförutsett snabba

demokratiseringsprocessen bland den dåvarande Warszawapaktens

medlemsländer var dramatiska tecken på att Europa var på väg mot

en kvalitativt ny situation, med helt nya möjligheter till

samarbete mellan Europas stater. De första planerna på ett

svenskt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa drogs upp av

regeringen i november--december 1989. Våren 1990 beslutade

riksdagen om ett samarbetsprogram omfattande en miljard kronor

under treårsperioden 1990/91--1992/93 (prop. 1989/90:100, bet.

1989/90:UU15, rskr. 1989/90:223).

Tyngdpunkten i programmet lades på kunskapsöverföring, som

bedömdes ha den största strategiska betydelsen i förhållande

till storleken på de anslagna medlen. Demokratiska reformer,

återupprättande av marknadsekonomi och förbättrad miljö var de

viktigaste målen. En tredjedel av programmet avsåg Polen, där

samhällsomvandlingen kommit längst.

Det bilaterala östsamarbetet kanaliserades via existerande

organ. BITS (Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt

samarbete) gavs i uppdrag att svara för huvuddelen av det

tekniska samarbetet, SWEDFUND (Fonden för industriellt samarbete

med u-länder) och det som sedemera blev Swedecorp (Styrelsen för

internationellt näringslivsbistånd) fick svara för

näringslivssamarbetet, SIDA (Styrelsen för internationell

utveckling) svarade för insatserna genom enskilda organisationer

samt Svenska institutet för expertutbyte, samarbete inom högre

utbildning, forskning och kulturkontakter.

Genom multilaterala organ -- bl.a. genom den för ändamålet

särskilt upprättade Europeiska återuppbyggnads- och

utvecklingsbanken (EBRD) och samordningsorganet G 24, bestående

av de 24 staterna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och

utveckling (OECD) -- bidrog Sverige till infrastrukturella

projekt och makroekonomiskt stöd.

De baltiska staternas frigörelse hösten 1991 och

Sovjetunionens upplösning kort därefter skapade nya

förutsättningar och behov. På regeringens förslag beslutade

riksdagen att inrätta en ny treårsram, omfattande en miljard

kronor per år (prop. 1991/92:100, bet. 1991/92:UU16, rskr.

1991/92:233). Det nya programmet inkluderade även det föregående

treårsprogrammets sista år, för vilket en uppräkning av anslaget

ägde rum. Vissa nya initiativ togs, bl.a. avsattes medel, s.k.

suveränitetsstöd, för att bistå Estland, Lettland och Litauen i

deras strävan att befästa sin återvunna självständighet.

Insatserna i nordvästra Ryssland utökades. I utrikesutskottets

betänkande (1991/92:UU16) framhölls som ett svenskt intresse att

utveckla nära förbindelser med samtliga våra grannar runt

Östersjön. Genom det nya treårsprogrammet kom det bilaterala

samarbetet därmed att omfatta hela det geografiska närområdet,

dvs. Polen, de baltiska staterna och nordvästra delen av

Ryssland. Inga väsentliga förändringar ägde rum i övrigt i fråga

om östsamarbetets huvudinriktning och struktur.

Det andra treårsprogrammet löper ut den 30 juni 1995. Under de

fem år som samarbetet med Central- och Östeuropa i nuvarande

former pågått, har 3,6 miljarder kronor anvisats för ändamålet

över Utrikesdepartementets huvudtitel. Sedan budgetåret 1992/93

har medlen redovisats under ett från biståndsanslaget skilt

anslag, littera G. Samarbete med länderna i Central- och

Östeuropa. Betydande belopp har dessutom avsatts för

östsamarbete över andra budgetanslag, främst

Utrikesdepartementets anslag för utvecklingssamarbete, littera

C, i vad avser katastrofbistånd och humanitära insatser, samt

Miljö- och naturresursdepartementets anslag avseende

miljöinsatser i Östersjöregionen och Näringsdepartementets

anslag avseende åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i

bl.a. Baltikum och Östeuropa. Härutöver har vissa andra

departement och myndigheter inom sina respektive

verksamhetsområden finansierat insatser i Central- och Östeuropa

till ett belopp som överstiger 150 miljoner kronor.

I en särskild skrivelse, 1993/94:252 Insatser på miljöområdet

till Central- och Östeuropa, har regeringen tidigare redovisat

det statliga finansiella stöd och övrigt bistånd på miljöområdet

som lämnats till staterna i Central- och Östeuropa under

budgetåren 1990/91--1993/94. Utrikesutskottet ansåg i ett

yttrande över skrivelsen att redovisningen utgjorde ett

värdefullt komplement till den information i dessa frågor som

utskottet annars löpande tillägnar sig (1994/95:UU1y).

Utrikesutskottet noterade i sitt betänkande 1992/93:UU16 att

en fortlöpande utvärdering av samarbetet med Central- och

Östeuropa äger rum, såväl i de verkställande myndigheternas regi

som, då särskilda skäl föreligger, på regeringens uppdrag.

Utskottet ansåg emellertid att även en mer grundläggande

översyn av samarbetet och dess organisation var påkallad.

Som redovisas utförligare i föreliggande proposition, med

bilagor, har en sådan översyn på regeringens uppdrag genomförts

av Kommittén för analys av utvecklingssamarbete (Ds 1994:134).

Regeringen anser att samarbetet med länderna i Central- och

Östeuropa är synnerligen angeläget och önskar intensifiera det.

Enligt regeringen bör utrikespolitiken präglas av ett samlat

agerande för säkerhet och solidaritet. I en sådan politik

utgör det program för samarbete med Central- och Östeuropa som

regeringen föreslår en viktig del. Programmet, som avser

perioden 1 juli 1995--31 december 1998, föreslås omfatta totalt

fyra miljarder kronor (4 010 300 000 kr, inkl. Sveriges andel

av EU-budgetens anslag till samarbete med Central- och

Östeuropa). För 1995/96 föreslås 1 718 700 000 kr. Samtidigt

föreslås den av riksdagen våren 1993 beslutade exportkreditramen

höjas från en till två miljarder kronor.

I propositionen konstateras att den mångfald av relationer som

präglar det europeiska nätverket av kontakter inte på något

fullständigt sätt återspeglas i det föreslagna

samarbetsprogrammet. Företag, organisationer, universitet,

kommuner och många andra aktörer bidrar till att skapa den allt

djupare integration som också är det statligt finansierade

östsamarbetets yttersta mål.

Det samarbetsprogram som föreslås finansieras över

Utrikesdepartementets littera G. Sveriges samarbete med Central-

och Östeuropa, bygger på erfarenheterna av den hittillsvarande

verksamheten. Programmet syftar ytterst till att medverka till

en normalisering av relationerna, så att staterna i Central- och

Östeuropa kan delta fullt ut i det reguljära internationella

samarbetet och utbytet på alla områden. Fyra mål ställs upp

för samarbetet. Detta skall:

främja en säkerhetsgemenskap

fördjupa demokratins kultur

stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling

stödja en miljömässigt hållbar utveckling.

Östersjöregionens betydelse för Sveriges och Europas framtid

skall enligt regeringen utgöra en grundlinje i programmet. I

propositionen föreslås en sammanhållen miljöstrategi i

Östersjöregionen samt inrättandet av en samlad anslagspost för

miljöinsatser.

I propositionen anförs vidare att Sverige särskilt skall

arbeta för Estlands, Lettlands och Litauens fulla integration

i Europa. Sverige stödjer också EU:s strävan att knyta

Ryssland och andra östeuropeiska stater närmare det europeiska

samarbetet.

Biståndet i nuvarande form bör, enligt vad som påpekas i

propositionen, så småningom kunna fasas ut och ersättas av

reguljärt utbyte i andra former. Enligt regeringen råder det

dock stor enighet, såväl nationellt som internationellt, om att

flertalet central- och östeuropeiska länder ännu under lång tid

är i behov av särskilda samarbetsinsatser. Mot bakgrund av att

de berörda staterna i Central- och Östeuropa uppvisar stora

skillnader i fråga om ekonomisk och politisk utveckling, måste

det fortsatta samarbetet fortlöpande anpassas till de ändrade

förutsättningarna och till staternas prioriteringar.

Det samarbetsprogram som regeringen presenterar i

propositionen har även utformats med hänsyn tagen till att

Sverige sedan den 1 januari 1995 är medlem i Europeiska

unionen och därmed deltar i dess omfattande samarbete med

Central- och Östeuropa. I ett särskilt kapitel (kap. 9) i

propositionen redovisas utförligare EU:s olika former av

östsamarbete och Sveriges deltagande i detta. Genom Sveriges

medlemskap i EU uppstår en ny relation mellan det bilaterala och

multilaterala samarbetet med Central- och Östeuropa.

I propositionen har slutligen även beaktats konsekvenserna av

den omorganisation av de svenska biståndsmyndigheternas

verksamhet som regeringen föreslagit i proposition 1994/95:100

bilaga 4. Där föreslår regeringen en sammanslagning av

myndigheterna BITS, Swedecorp, SIDA och SAREC till en ny

sammanhållen biståndsmyndighet. Proposition 1994/95:100 i

berörd del behandlas av utrikesutskottet i betänkande

1994/95:UU15, där förslaget om inrättande av den nya myndigheten

tillstyrks. Den nya myndighetens verksamhet avses inkludera

också samarbetet med staterna i Central- och Östeuropa. Enligt

regeringen kommer detta att leda till en förstärkning av

resurserna och en förbättring av samordningen, vilket möjliggör

en grundligare planering av verksamheten och dess genomförande.

Den nya myndighetens arbete avseende Central- och Östeuropa

diskuteras utförligare i propositionens kapitel 11,

Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96.

I detta betänkande tar utrikesutskottet under skilda avsnitt

upp de olika frågor som aktualiserats genom regeringens

proposition om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa

samt av motioner som väckts dels under allmänna motionstiden

1994/95, dels med anledning av propositionen. Betänkandet

följer huvudsakligen propositionens disposition.

En sammanställning av i motionerna förekommande

beloppsyrkanden återfinns i bilaga 1 till betänkandet.

Utrikesutskottet har berett jordbruksutskottet samt

näringsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen

jämte motioner i de delar som har samband med respektive

utskotts beredningsområde. Yttrandena (1994/95:JoU4y samt

1994/95:NU5y) återges i bilaga 2 till betänkandet.

2. Samarbetets målsättning och inriktning

2.1 Gemensam säkerhet

Propositionen

(s. 17--24)

Det kalla krigets slut har skapat förutsättningar för en

genuin säkerhetsgemenskap i Europa. Därmed har även villkoren

för svensk säkerhetspolitik ändrats. Det breddade

säkerhetsbegreppet innebär bl.a. att säkerhet inte uppfattas som

bara en fråga om militära medel. Samarbetet med Central- och

Östeuropa syftar till att utveckla den gemensamma säkerheten i

vårt närområde och uppnå stabilitet och säkerhet för oss själva

och våra grannländer i Europa.

I det svenska samarbetet, som bygger på en regional

helhetssyn, intar Östersjöområdet en särställning. I

propositionen påpekas att samlingsbegreppet "Baltikum" kommer

att bli allt mindre relevant i takt med att Estland, Lettland

och Litauen utvecklas och deras särart framträder alltmer.

Sverige måste därför i än högre grad utveckla en politik som är

anpassad till den specifika situationen i varje land. Samtidigt

bör Baltikumpolitiken ses som en del av en Östersjöpolitik, där

också relationerna till andra stater och regioner runt Östersjön

ges självklart utrymme. En central strävan för Sverige blir att

engagera så många andra länder som möjligt, inte minst inom EU,

i samarbetet med de baltiska staterna och att stödja dessa

staters fulla integration i Europa.

Den viktigaste säkerhetspolitiska frågan för såväl Sverige som

Europa torde under överskådlig framtid förbli Rysslands svåra

omdaningsprocess. En utveckling och ökning av det bilaterala

samarbetet med Ryssland förutses kunna lämna viktiga bidrag till

ökat förtroende, utveckling och utbyte, samtidigt som bättre

förutsättningar skapas för landets närmande till de europeiska

institutionerna.

Regeringen föreslår att 100 miljoner kronor anslås för

säkerhetsfrämjande insatser för det förlängda budgetåret

1995/96 och planerar för liknande anslagsnivåer 1997 och 1998.

Den säkerhetspolitiska komponenten är inte minst tydlig i

samarbetet med de baltiska staterna. Suveränitetsstödet, som

har varit en nyckelkomponent i Baltikumpolitiken, syftar till

att befästa den nationella suveräniteten och bygga upp vitala

statsfunktioner i Estland, Lettland och Litauen. Närmare hälften

(48 %) av stödet har gått till kust- och gränsbevakning, polis

och tull. Stödet har också inriktats på säkerhetspolitisk

kompetensuppbyggnad, civilförsvar och räddningstjänst samt

militärt försvar. Insatserna inom ramen för suveränitetsstödet

genomförs av Rikspolisstyrelsen, Generaltullstyrelsen,

Kustbevakningen, Statens räddningsverk, Styrelsen för

psykologiskt försvar, Överstyrelsen för civil beredskap,

Försvarsmakten m.fl. myndigheter. Regeringen har beslutat om

varje enskilt projekt. Avsikten är att säkerhetsfrämjande

insatser även fortsättningsvis skall koncentreras till de

områden som hittills varit aktuella. Även utbildningen av en

baltisk fredsbevarande bataljon (BALTBAT) fortsätter.

Härutöver planeras enligt propositionen insatser för att

främja säkerheten i Östersjöregionen i ett såväl geografiskt som

begreppsmässigt bredare perspektiv. Organiserad brottslighet,

smuggling, illegal invandring m.m. är problem som måste mötas i

samarbete med berörda stater. Gränsöverskridande regionala

projekt kan bidra till att främja samarbetet mellan stater och

folk. I propositionen framhålls som angeläget att stödja

stabilitet och inre säkerhet inte bara i Baltikum utan i hela

närområdet. Långsiktigheten i planering och åtaganden

understryks. Regeringen avser, bl.a. genom en nyligen utsedd

särskild biträdande statssekreterare, att intensifiera de

säkerhetsfrämjande insatserna och metodutvecklingen inom

området.

Sammanfattning av motionerna

I motion U30 ger Moderata samlingspartiet sin syn på det gamla

socialistiska samhällssystemets uppbyggnad och argumenterar, mot

denna bakgrund, för chockterapi. Omvandlingsarbetet i Central-

och Östeuropa handlar enligt motionärerna om att avveckla det

socialistiska samhällssystemet, en process som måste gå så

snabbt som möjligt. Chockterapin, dvs. en snabb introduktion av

marknadsekonomiska system, har entydigt visat sig vara den mest

framgångsrika strategi som valts. Marknadsekonomins snabba

införande har varit viktig av tre skäl, hävdar motionärerna. Den

har inneburit en förankring av den demokratiska processen,

bidragit till att säkerställa samhällskritik och öppenhet samt

varit av avgörande betydelse för välståndsutvecklingen.

Marknadsekonomin är till sin karaktär social, menar Moderaterna.

Kvardröjande sociala problem beror enligt detta synsätt på en

för långsam och ofullständig övergång från det socialistiska

samhällssystemet till det marknadsekonomiska, inte på att

övergången gått för snabbt. Av inte minst sociala skäl behövs

det därför, enligt Moderata samlingspartiet, mer chock och

mindre terapi. I yrkande 1 begärs mot denna bakgrund ett

riksdagens tillkännagivande om vikten av ett snabbt systemskifte

i Central- och Östeuropa.

I den moderata partimotionen anförs vidare att det i

propositionen använda begreppet "gemensam säkerhet" inte får

avse samma sak som det likalydande begrepp, vilket från

europeiskt socialdemokratiskt håll lanserades på slutet av

1970-talet. Skall begreppet nu åter komma i bruk måste det

samtidigt innebära ett avståndstagande till den acceptans för

diktatur i Europa som begreppet, enligt motionärerna, innebar på

1980-talet. Ett tillkännagivande begärs härom (yrkande 2).

Begreppet social marknadsekonomi används i propositionen på

ett sätt som leder tankarna fel, anförs det vidare i motion U30

(m). Enligt motionärerna innebär begreppet att marknadsekonomin

i sig har goda sociala effekter, inte att den skall mjukas upp

med socialdemokratisk politik. I motionen krävs mot denna

bakgrund ett riksdagens tillkännagivande med innebörden att

systemsskifte är särskilt viktigt att åstadkomma inom de sociala

sektorerna, utbildning och infrastruktur (yrkande 3). Behovet av

omvandlingstryck, ökad effektivitet och kvalitet är snarast

störst inom dessa sektorer. Även i Central- och Östeuropa måste

människor få möjlighet att välja sjukvård, omsorg, social

service och utbildning. Därför är det enligt motionen viktigt

att medverka till att bryta de offentliga monopol som kan finnas

kvar inom nämnda sektorer (yrkande 4).

Östsamarbetet är en viktig del av säkerhetspolitiken,

framhålls det vidare i den moderata partimotionen (U30). De nya

organisatoriska formerna för östsamarbetet, som delvis redan

genomförts, har däremot tolkats som ett uttryck för en annan syn

på samarbetets innehåll och natur än vad som nu gäller, anser

motionärerna. Ansvaret för samarbetet med Central- och Östeuropa

borde, liksom tidigare, åvila utrikesministern, med dennes

övergripande ansvar för utrikes- och säkerhetspolitiken i vid

mening. I motionens yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om

samsynen mellan utrikes- och säkerhetspolitiken och stödet till

Central- och Östeuropa. I yrkande 7 efterfrågas ett

tillkännagivande angående samarbetets organisatoriska struktur,

som enligt motionärerna borde stärkas och vidareutvecklas

huvudsakligen utifrån den redan etablerade strukturen. I

motionen kritiseras bl.a. att enheten för östsamarbetet

integrerats med den avdelning inom Utrikesdepartementet som har

sin verksamhet främst inriktad på u-landsarbete.

I Kristdemokratiska samhällspartiets motion U31 framhålls att

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa utgör ett led i

väststaternas stöd för en samhällsomvandling i öst.

Östsamarbetet är en del av vår östpolitik, men östpolitiken bör

också gå hand i hand med vår "Europapolitik". Kristdemokraterna

stöder regeringens linje att tyngdpunkten i östsamarbetet också

fortsättningsvis skall koncentreras till närområdet (de baltiska

staterna, nordvästra Ryssland, Polen), men med viss öppenhet för

samarbete också med andra länder i Central- och Östeuropa. I

yrkande 1 begärs ett tillkännagivande härom. Kristdemokraterna

stöder också propositionens förslag till huvudmål (huvudområden)

för det framtida samarbetet och begär att riksdagen skall ge

regeringen detta till känna samt därvid betona vikten av att

huvudmålen för samarbetet ligger fast (yrkande 2).

I Vänsterpartiets motion U809, från allmänna motionstiden,

anförs att det är ett starkt svenskt säkerhetsintresse att

ytterligare utveckla såväl det bilaterala som det multilaterala

samarbetet med Östeuropa. Hoten i Nordens närområde har inte

längre i första hand militär karaktär, anser motionärerna. I

stället är det politisk instabilitet och etniska och religiösa

konflikter som nu skapar grunden för hotbilden. Främjandet av

den politiska stabiliteten i Östeuropa är således en stark

drivkraft för väst att bidra till återuppbyggnaden i denna del

av världen. Andra enligt motionärerna starka drivkrafter är

Östeuropas potentiellt stora möjligheter att bidra positivt till

världsekonomin samt behovet att lösa miljöproblemen och främja

de mänskliga rättigheterna.

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa bör enligt

motionen utformas så att allvarliga konflikter i närområdet kan

förebyggas och mekanismer etableras för fredlig lösning av

konflikter. Motionärerna menar att det nuvarande svenska

samarbetet visar upp många positiva sidor. Stödformer som t.ex.

syftar till förbättrad kärnsäkerhet, vänortsutbyte eller

jordbruksutveckling bör enligt motionen ges fortsatt prioritet.

Även många av de förslag som presenterats i utredningen om

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa (Ds 1994:134) är

bra, anser Vänsterpartiet. I yrkande 1 i motionen (U809 (v))

begärs ett tillkännagivande om den allmänna inriktningen av

östsamarbetet i enligt med vad som anges i motionen.

I Folkpartiet liberalernas kommittémotion U27 anförs att den

händelseutveckling som vi i dag upplever utgör Europas tredje

stora demokratiseringsvåg under detta sekel. De närmaste åren

kommer att vara avgörande för demokratins framtid i stora delar

av Europa. Därför är få frågor i dag viktigare än den politik

som de "gamla" demokratierna, däribland Sverige, bedriver visavi

de nya demokratierna i Central- och Östeuropa. Demokrati och

ekonomiskt systemskifte hör ihop, menar motionärerna. Det gamla

kommunistiska systemets sammanflätning av politisk och ekonomisk

makt innebär att det politiska systemskiftet inte kan genomföras

om inte också det ekonomiska systemet ändras i grunden. I

motionens yrkande 1 begärs att riksdagen skall ge regeringen

till känna att övergången till demokrati och övergången till

marknadsekonomi är två processer som förutsätter varandra.

Motionärerna menar vidare att den ekonomiska och sociala krisen

i öst i allt väsentligt är en produkt av den sammanfallande

planekonomin. Ett villkor för att få till stånd en såväl socialt

som ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling är därför att

övergången till marknadsekonomi fullföljs. Detta bör ges

regeringen till känna (yrkande 2).

I Vänsterpartiets motion U33, med anledning av proposition

160, anförs att partiet ser positivt på propositionens betoning

av behovet att stödja utvecklingen och fördjupningen av en

demokratisk kultur i Central- och Östeuropa. Däremot ställer sig

motionärerna tveksamma till att en "allmän tro på

'marknadsekonomi' som sådan har något med saken att göra". Det

råder inget tvivel om att den odemokratiska centralstyrda

ekonomin orsakat många av dagens problem i Central- och

Östeuropa, sägs det i motionen. Men marknadsekonomierna kan se

högst olika ut. Marknadsekonomi är enligt motionärerna ett

världssystem, med några lysande fasader av ekonomiska framgångar

och en stor bakgård med snabbt växande problem. Orsaken till

varför det finns skillnader i staters ekonomiska utveckling

beror inte enbart på ekonomiska förhållanden, utan kan också

sökas i historien. En demokratisk politisk utveckling i Central-

och Östeuropa är beroende av den ekonomiska utvecklingen och de

effekter denna har på den sociala utvecklingen -- hur det

ekonomiska resultatet fördelar sig inom befolkningen. I motionen

begärs ett tillkännagivande med innebörden att en fungerande

marknadsekonomi förutsätter en socialt och ekologiskt hållbar

utveckling (yrkande 1).

I motion U27 (fp) tas frågan upp om valet av samarbetsländer.

Motionärerna menar att det knappast vore möjligt att kategoriskt

utesluta alla former av samarbete med regioner och länder som

ligger utanför Sveriges direkta närområde. Det är däremot

angeläget att sådana satsningar, i den mån de sker, verkligen

kan motiveras från den synpunkten som enligt motionärerna måste

vara den övergripande, nämligen att stärka demokratin och

motverka nya former av stormaktspolitik och imperialism.

Prioriteras allt så prioriteras i verkligheten inget. Mot denna

bakgrund bör i ett riksdagens tillkännagivande slås fast att

koncentrationen på Baltikum, Polen och nordvästra Ryssland måste

behållas (yrkande 5). Långsiktiga intressen talar likväl för att

aktiva insatser även bör göras i Ukraina för att stärka de

demokratiska krafterna och den ekonomiska utvecklingen. Vad

gäller Vitryssland anser motionärerna att landets fortsatta

utveckling måste bli styrande för om insatser, av

demokratifrämjande karaktär, skall kunna motiveras (yrkande 6).

En motsvarande argumentering kan och måste, enligt de

folkpartistiska motionärerna, även föras när det gäller f.d.

Jugoslavien. Stöd och samarbete med Makedonien och Slovenien bör

därför ingå i en genomtänkt svensk Central- och

Östeuropapolitik, med målet att stabilisera demokratin och

motverka nya hot mot Europas säkerhet (yrkande 7).

Få ting, sägs det vidare i motion U27 (fp), är under de

närmaste åren av större betydelse för utvecklingen i Europa än

den fortsatta utvecklingen av demokratiserings- och

reformprocessen i Ryssland. Kriget i Tjetjenien kan dock visa

sig vara ett inslag i en process som leder till att

reformprocessens motståndare får en allt starkare ställning i

rysk politik, samtidigt som landet kan dras in i en lång och för

hela samhället nedbrytande konflikt som kan komma att innefatta

hela norra Kaukasus. Skulle reformprocessen i Ryssland upphöra,

eller vändas i sin motsats, kan fortsatt samarbete med den

centrala ryska regeringen och dess administration komma att

framstå som poänglöst eller kontraproduktivt. Mot denna bakgrund

kan samarbetet med Ryssland i stället få koncentreras till

samarbete med de regioner där reforminriktade politiker försöker

driva reformprocessen vidare (i dag t.ex. S:t Petersburg och

Niznij Novgorod). I motionens yrkande 8 begärs ett riksdagens

tillkännagivande med denna innebörd.

Även i motion U33 (v) förs ett relativt utförligt resonemang

om Sveriges samarbetsländer i Central- och Östeuropa. Bl.a.

föreslås att svenska strategier skall utarbetas för S:t

Petersburgs- och Kaliningradområdena samt att regeringen skall

få i uppdrag att föreslå hur stödet till Vitryssland och Ukraina

skall kunna öka. Motionen innehåller dock inga uttryckliga

yrkanden på denna punkt.

I motion U808 (m) anförs att länderna i Central- och Östeuropa

inte är underutvecklade, utan snarare felutvecklade. Att därför

parallellställa -- teoretiskt och praktiskt -- samarbetet med

dessa länder med u-landsbiståndet är felaktigt. I motionen

framhålls att omvandlingen i östra Europa inte enbart förändrat

vår säkerhetspolitiska omvärld, utan även de ekonomiska

realiteterna. Östeuropas ekonomiska potential medför också ökad

konkurrens och krav på anpassning i väst. Ökad frihandel utgör

en viktig förutsättning för ökad välfärd i hela Europa,

framhålls det i motionen. Av särskild vikt för Sverige är att

våra grannar på andra sidan Östersjön kan genomgå en snabb

utveckling såväl ekonomiskt som vad avser mänskliga rättigheter

och demokrati. I motionen påtalas att de avtal av olika karaktär

som redan ingåtts mellan EU och Östersjöns strandstater

väsentligt kommer att intensifiera samarbetet i regionen. Detta

innebär nya och utvidgade möjligheter för Sverige att samarbeta

såväl genom EU som bilateralt med länderna i vårt östra

närområde. I yrkande 1 begärs ett tillkännagivande angående det

fortsatta samarbetsprogrammets betydelse och karaktär i enlighet

med vad som anförs i motionen.

Även i ett flertal andra motioner framhålls vikten av att

integrera staterna i Central- och Östeuropa i det bredare

alleuropeiska samarbetet samt att Sverige har betydande

möjligheter att verka för särskilt de baltiska staternas

framtida inträde i EU. I Centerpartiets kommittémotion U32 sägs

en avgörande fråga vara, att Sverige bidrar till en reformering

av EU:s institutioner för att därmed också möjliggöra en snar

utvidgning av EU i enlighet med de enskilda önskemål som

framförs i de central- och östeuropeiska staterna. Det är enligt

motionärerna angeläget att denna synpunkt framhålls i

förberedelserna inför EU:s regeringskonferens som inleds 1996.

Det är också viktigt att den svenska positionen härvidlag

konkretiseras och förankras såväl inom landet som i övriga

EU-medlemsstater. I motionens yrkande 1 begärs ett

tillkännagivande med denna innebörd.

Enligt motion U27 (fp) bör riksdagen med ett tillkännagivande

klart säga ifrån att ett övergripande mål för svensk

Europapolitik är att samtliga länder som uppfyller kraven på

demokrati och marknadsekonomi skall kunna bli medlemmar i EU

(yrkande 4). Motionärerna ser det också som mycket angeläget att

Ryssland, så långt möjligt, kan integreras i de olika

organisationer för europeisk samverkan, EU inberäknat, som

finns.

Även EU:s roll för skapandet av en friare handel i Europa

framhålls i flera motioner. En friare handel uppfattas som

väsentlig för att påskynda den önskvärda utvecklingen i staterna

i Central- och Östeuropa. I motion U31 (kds) anförs att Sverige

i EU bör verka för att de nuvarande Europaavtalen med öststater

utvecklas och ges en fastare form. Avtalen måste utvidgas med

tiden bl.a. så att de utöver industrivaror även omfattar

jordbruksvaror (yrkande 5). Samma yrkande återkommer i motion

K224 (kds) yrkande 29.

I Folkpartiets motion om Sveriges agerande i EU, U503, påpekas

faran för att staterna i Central- och Östeuropa skall bli för

biståndsberoende. Ländernas egna möjligheter att öka produktion

och sysselsättning för export är av avgörande betydelse för att

de snabbt skall kunna utvecklas och skapa en stabil och hållbar

ekonomisk bas. De central- och östeuropeiska staterna bör därför

ges fritt tillträde till marknaderna i EU (yrkande 4).

I motion U809 (v) yrkande 7 föreslås att handelsavtal som

träffas mellan EU (även EFTA nämns) och central- och

östeuropeiska stater skall innehålla möjligheter till

asymmetriska arrangemang så att svagare länder skall ha

möjlighet att under en övergångstid skydda uppbyggnaden av sin

egen konkurrenskraft. Behovet av ökad handel mellan Sverige/EU

och Central- och Östeuropa framhålls även i Vänsterpartiets

motion i anledning av proposition 160, motion U33, dock utan

särskilt yrkande härom.

Med hänvisning till Sveriges arbete i EU, syftande till att

skyndsamt integrera de baltiska staterna i det europeiska

samarbetet, samt till hur andra nordiska länder, bl.a. Danmark

och Norge, agerat, yrkas i motion U803 (fp) att även Sverige

skall avskaffa visumtvånget för medborgare från de baltiska

staterna.

Utskottets överväganden

Samarbetet med Central- och Östeuropa intar enligt utskottets

uppfattning en central plats i svensk utrikespolitik. Det är ett

grundläggande svenskt intresse att utvecklingen också i dessa

europeiska stater leder till en fördjupad demokratisk kultur,

ekonomiska och sociala framsteg, förbättrad miljö med bl.a.

effektivare energisystem samt en ökad öppenhet mot omvärlden. De

central- och östeuropeiska staternas integration i Europa -- där

också ett framtida medlemskap i EU i de flesta fall utgör en

konkret målsättning -- kan enligt utskottets uppfattning bidra

till ökad politisk och ekonomisk stabilitet på hela den

europeiska kontinenten.

Flera länder i Central- och Östeuropa har kommit långt i den

pågående omvandlingsprocessen. Samarbetet syftar till att på

olika sätt söka befästa denna och bidra till att staterna kan

integreras i ett säkert, demokratiskt samt miljömässigt och

socialt bärkraftigt Europa. En integrering i Europa är inte

möjlig, om det inte finns en grundläggande samstämmighet i fråga

om den ekonomiska utvecklingens villkor. Kommandoekonomin i det

forna Sovjetunionen och i de stater som var politiskt och

ekonomiskt bundna till Sovjetunionen innebar i praktiken att

reguljärt ekonomiskt samarbete med andra stater försvårades.

Därmed skapades också isolering. Övergången till marknadsekonomi

får mot denna bakgrund anses vara en nödvändig förutsättning för

ett vidgat alleuropeiskt samarbete.

För att uppnå samarbetets övriga viktiga mål är emellertid

samtidigt en insikt nödvändig om att även marknadsekonomin som

system innebär begränsningar. Enligt utskottets uppfattning

framgår detta klart i föreliggande proposition. Det föreslagna

samarbetsprogrammet utgör inte ett stöd till en ohämmad

ekonomisk omvandling. Utvecklingen måste -- som framgår av två

av de fyra uppställda målen för samarbetet -- vara såväl socialt

som miljömässigt hållbar. Utskottet noterar att propositionen

också i framställningen om samarbetet med Central- och Östeuropa

i EU betonar att Sverige, också som EU-medlem, avser verka för

en balanserad utveckling, där också miljön och de sociala frågor

ständigt beaktas. Utskottet noterar vidare vikten av att Sverige

långsiktigt kan bidra till att stärka de institutioner och det

regelverk, inom vars ramar varje väl fungerande marknadsekonomi

måste arbeta. Förvaltningsstöd och rådgivning på de

ekonomisk-politiska och juridiska områdena utgör väsentliga

inslag i östsamarbetet.

Utskottet konstaterar att samarbetet med Central- och

Östeuropa är ett mångfasetterat och ofta komplicerat arbetsfält.

De nya förutsättningarna för Sveriges relationer med dessa

stater innebär att kontakterna utvecklas på många olika plan och

i beaktande av ett stort antal aspekter. Enligt utskottets

uppfattning belyses detta förhållande väl i föreliggande

proposition. Ändå speglar denna -- som också framhålls i

propositionen -- inte på något fullständigt sätt mångfalden i de

framväxande relationerna med Central- och Östeuropa.

Propositionen anger endast de ramar och riktlinjer som föreslås

bli gällande för det samarbete som finansieras över

Utrikesdepartementets littera G. Sveriges samarbete med Central-

och Östeuropa. Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet

och andra delar av regeringskansliet härutöver bedriver ett

omfattande östsamarbete som endast i begränsad utsträckning

återspeglas i propositionen.

Utskottet noterar att den översyn som gjorts av det

hittillsvarande östsamarbetet resulterat i bedömningen att

projekten och insatserna i stort sett varit effektiva och

ändamålsenliga. Det finns dock utrymme för förbättringar. I

översynen har bl.a. påtalats splittringen av verksamheten på

många olika aktörer och den därav följande bristen på överblick.

I översynen har också bl.a. framhållits behovet av långsiktighet

och av engagemang i östsamarbetet på lokal nivå. Särskilt

demokratistödet har bedömts vara underdimensionerat.

Det i föreliggande proposition presenterade

samarbetsprogrammet utgör enligt utskottets uppfattning ett

viktigt steg på vägen mot en mer samlad och överblickbar

organisation och hantering av östsamarbetet. Den nya

sammanslagna myndigheten kommer, enligt vad som anges i

propositionen, att inrymma en särskild avdelning för samarbetet

med Central- och Östeuropa, vilket torde understryka strävan att

samordna verksamheten. Den tidigare splittringen -- på flera

olika biståndsmyndigheter -- av östsamarbetsfrågorna

kritiserades hårt från många håll, inte minst från aktörerna på

fältet. Genom att handläggningen av det stora flertalet ärenden

genom omorganisationen koncentreras till en och samma avdelning,

torde såväl samordningen inåt som överskådligheten utåt kunna

förbättras.

Värdefulla insatser i östsamarbetet görs av de svenska

utlandsmyndigheterna i bl.a. de baltiska staterna och i S:t

Petersburg. Utskottet vill framhålla vikten av att dessa

myndigheter även fortsättningsvis står väl rustade inför de

uppgifter som följer av det nya samarbetsprogrammet.

Som påpekas av flera motionärer skiljer sig samarbetet med

Central- och Östeuropa väsentligt från utvecklingssamarbetet med

staterna i Afrika, Asien och Latinamerika. I flertalet central-

och östeuropeiska länder beror problemen -- som också framgått

av utskottets resonemang ovan -- inte på att de saknar ekonomisk

potential, utan på brister hos de förutvarande politiska och

ekonomiska strukturerna. Insatserna i dessa länder får därför

också en speciell karaktär. Demokratiska och ekonomiska reformer

både förutsätter och skapar behov av rådgivning, utbildning och

expertutbyte. Insatser inriktade på kunskaps- och

kompetensutveckling har mot denna bakgrund och i ljuset av de

resurser som står till förfogande bedömts ge den största

effekten. Enligt utskottets uppfattning bör samarbetet med

Central- och Östeuropa därför inte jämföras med eller utgöra en

del av det utvecklingssamarbete som bedrivs med staterna i

Afrika, Asien och Latinamerika. Det är också mot denna bakgrund

som samarbetet budgetmässigt behandlas separat, under littera G,

tredje huvudtiteln (Utrikesdepartementet).

Samtidigt noterar utskottet att regeringen i propositionen

framhåller att samarbetet inte skall uppfattas som ett

arbetsfält enbart för centrala myndigheter. Vikten av enskilda

och lokala initiativ framhävs och stödet via bl.a. folkrörelser

och enskilda organisationer föreslås öka. Likaså noterar

utskottet att insatser i regional och kommunal regi betonas i

propositionen.

Med anledning av att det i några motioner riktas kritik mot

det sätt på vilket regeringen valt att organisera

samarbetsprogrammets handläggning inom Utrikesdepartementet får

utskottet konstatera att detta är en fråga för regeringen och

att den inte bör bli föremål för riksdagens överväganden.

Statsministern ensam utser statsråden och fördelar departement

och ärenden dem emellan.

Utskottet konstaterar att de många krav som tidigare rests

(bl.a. i motion U809 (v) från allmänna motionstiden) på en mer

sammanhållen strategi för östsamarbetet får anses väl

tillgodosedda genom det föreslagna samarbetsprogrammet.

Huvudmålsättningarna för Sveriges samarbete med Central- och

Östeuropa har enligt utskottets uppfattning nu getts klarare

konturer och ett mera preciserat innehåll. Samtidigt återspeglar

de även den kontinuitet som hela tiden präglat det svenska

östsamarbetet.

Utskottet delar inte den syn på omvandlingsprocessens

förutsättningar så som den kommer till uttryck i motionerna U30

(m) och U808 (m). Det socialistiska enpartisystemet som sådant

behöver, till skillnad från vad som hävdas av motionärerna, inte

avvecklas -- det är gjort sedan flera år tillbaka i flertalet

stater i Central- och Östeuropa. Den stora utmaningen som dessa

stater står inför i dag är i stället att bygga upp fungerande

samhällen samt socialt och miljömässigt bärkraftiga ekonomiska

system.

Enligt utskottets synsätt var grundliga och snabba

förändringar i Central- och Östeuropa nödvändiga i

reformprocessens inledningsskede, då det gällde att hindra

företrädare för det gamla systemet att stoppa och vrida tillbaka

klockan. Även flertalet av de äldre politiker som återkommit

till makten, som en följd av utslag i fria val, har insett att

förändringsbehovet inte kan förnekas. Utskottet delar den

grundsyn som också återspeglas i propositionen, nämligen att vad

som nu krävs är genomgripande institutionella reformer. Det är

enligt utskottets uppfattning viktigt att inse att en sådan

genomgripande omställning kan ta lång tid i anspråk. Som också

framhålls i propositionen måste de sociala problem som uppstår

under tiden lösas. I annat fall utsätts även reformprocessen i

övrigt för stora påfrestningar. Utskottet vill i likhet med

regeringen betona vikten av att den sociala dimensionen av den

ekonomiska omvandlingen ägnas ökad uppmärksamhet i det

övergripande syftet att befästa de demokratiska och

marknadsekonomiska landvinningarna.

Utskottet instämmer inte heller i motionärernas (U30 (m) samt

U808 (m)) resonemang om den gemensamma säkerheten. Den situation

som rådde på 1970-talet kan inte likställas med dagens.

Främjandet av gemensam säkerhet i Europa och världen som helhet

måste ha som utgångspunkt den faktiska situationen vid varje

given tidpunkt. Hotet mot den gemensamma säkerheten under

1970-talet och en stor del av 1980-talet utgjordes enligt

utskottets uppfattning främst av den eskalerade kapprustningen

mellan supermakterna. Uppgiften var då att bryta spiralen av

ständigt ökad misstro och inleda en dialog. Genom bl.a. den

europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen, ESK, öppnades

kanaler för påverkan på diktaturerna i Östeuropa och dessa

förmåddes bl.a. att underteckna viktiga dokument om

grundläggande fri- och rättigheter. Det som i motion U30 (m) med

negativa förtecken kallas samexistens blev ingen acceptans av

diktaturerna eller av bristen på mänskliga rättigheter och

demokrati.

Utskottet konstaterar att det nu för första gången finns

reella möjligheter till en säkerhet grundad på en bredare

värdegemenskap. Begreppet gemensam säkerhet får därmed en helt

ny och mer genuin innebörd än tidigare. Enligt utskottets

uppfattning återspeglas det nya säkerhetsbegreppet väl i

föreliggande proposition.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U30 (m)

yrkandena 1--4 och 6--7 samt U808 (m) yrkande 1.

Utskottet delar den i propositionen uttryckta uppfattningen

att samarbetet med Central- och Östeuropa måste präglas av en

helhetsyn. Formuleringen av fyra mål för det fortsatta

samarbetet med Central- och Östeuropa innebär inte -- som antyds

i några motioner -- att det saknas ett inbördes samband mellan

dem. Det framgår av propositionens bakgrundsbeskrivning att

omvandlingen i de central- och östeuropeiska staterna

förutsätter såväl politiska som ekonomiska reformer. Enligt

utskottet framgår även tydligt de nödvändiga kopplingarna till

utvecklingen på områden som social trygghet och miljöskydd.

Som påpekas i propositionen -- och som också utskottet

tidigare noterat -- innebär den pågående omvandlingen i Central-

och Östeuropa att många människor riskerar att få det sämre

under en övergångsperiod. Kan de sociala trygghetsproblemen inte

lösas under denna period, finns risk för att den politiska och

ekonomiska omvandlingen inte erhåller det breda stöd från

befolkningen som är en förutsättning för en framgångsrik

reformprocess. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att

denna dimension -- så som nu görs i propositionen --

uppmärksammas.

I bl.a. motion U27 (fp) framhålls att respekten för de

rättsliga ramar, inom vilka marknadsekonomin måste verka, är

beroende av hur konsekvent de ekonomiska reformerna verkligen

genomförs. Utskottet delar detta synsätt. Reglernas trovärdighet

sätts ur spel om många företag och andra ekonomiska aktörer

sätter sig över dessa regler. Dylika problem löses emellertid

inte enbart med hjälp av fler ekonomiska reformer. Den

bakomliggande lagstiftningen är ofta bristfällig. Insatser för

att bistå de central- och östeuropeiska staterna på det

juridiska området är mot denna bakgrund väsentlig. Utskottet

välkomnar därför att sådana insatser ägnas betydande

uppmärksamhet i föreliggande proposition.

Enligt propositionen bör samarbetsprogrammet bidra till att

främja en säkerhetsgemenskap i Europa. Det hittillsvarande

stödet, främst det s.k. suveränitetsstödet, föreslås vidgas till

en anslagspost för säkerhetsfrämjande insatser till vilken

totalt 100 miljoner kronor anslås för budgetåret 1995/96.

Utskottet, som välkomnar regeringens förslag, anser att insatser

som kan bidra till bl.a. uppbyggnaden av demokratiskt

kontrollerade försvarsmakter är av central betydelse för den

långsiktiga stabiliteten i Europa. Utskottet konstaterar att

Sverige redan lämnat viktiga sådana bidrag, framför allt i de

baltiska staterna. Stödet har bl.a. omfattat ledarskapskurser i

Sverige för estniskt, lettiskt och litauiskt befäl. Som framgår

av propositionen medverkar svensk militär personal även i

utbildningen av den gemensamma baltiska bataljonen för

fredsbevarande insatser (BALTBAT). Stödet till BALTBAT kommer

även i fortsättningen att utgöra ett centralt inslag i det

säkerhetsfrämjande samarbetet. Sverige stöder också omskolningen

av ryska militära befattningshavare. En annan viktig

säkerhetsfrämjande insats utgörs av den regelbundna

kursverksamhet som Sverige erbjuder de i Central- och Österuopa

nyetablerade utrikesministeriernas diplomatiska tjänstemän.

I senare avsnitt i betänkandet behandlar utskottet utförligare

propositionens förslag om demokratistöd, sociala insatser,

miljöstöd m.m.

Med hänvisning till vad som ovan anförts om det föreslagna

samarbetsprogrammets allmänna karaktär och inriktning anser

utskottet att någon vidare riksdagens åtgärd inte synes påkallad

med anledning av motionerna U27 (fp) yrkande 2, U31 (kds)

yrkande 2, U33 (v) yrkande 1 samt U809 (v) yrkande 1. Utskottet

betraktar därmed dessa yrkanden som besvarade. Motion U27 (fp)

yrkande 1 avstyrks.

Mot bakgrund av att det i några motioner görs framställningar

om ökning av samarbetet med vissa stater noterar utskottet att

det i propositionen, trots avsaknaden av landramar -- vilka

enligt utskottet skulle minska flexibiliteten i samarbetet --

ändå görs klara ställningstaganden när det gäller de geografiska

prioriteringarna. Östersjöregionen intar således en särställning

i det svenska samarbetet med Central- och Östeuropa.

Detta hindrar inte att insatser även skall kunna övervägas i

andra regioner, där reformprocessen är av särskilt intresse.

Detta torde särskilt gälla Ryssland, som med hänsyn till landets

storlek och struktur erbjuder särskilda problem. Utskottet

noterar att regeringen aviserar ökat samarbete med Ryssland på

skilda områden. Utskottet välkomnar denna ambition, men

konstaterar samtidigt att möjligheterna att genomföra projekt är

avhängiga också mottagarlandets kapacitet att administrera dem

och tillgodogöra sig resultatet. Vad avser främst

säkerhetsfrämjande insatser torde dessa även alltfort få

samordnas på huvudsakligen nationell nivå. Det innebär, enligt

vad utskottet erfarit, som regel längre föreberedelsetid och

längre tid för att förverkliga projekt. Samtidigt tar det också

längre tid innan effekterna av insatserna kan utläsas.

Utskottet delar uppfattningen, som kommer till uttryck också i

bl.a. motionerna U27 (fp) och U33 (v), att utvecklingen i

särskilt Vitryssland och Ukraina bör ägnas ökad uppmärksamhet.

EU:s erfarenheter kan vara till stor nytta när det gäller att

öka även de bilaterala kontakterna med stater som Ukraina och

Vitryssland. I särskilt Ukraina, där EU har ett betydande

samarbetsprogram, kan insatser för att främja den ekonomiska

utvecklingen och stärka demokratin vara motiverade. Insatser

behöver inte alltid uppgå till betydande belopp för att att vara

meningsfulla. Utskottet anser det lika viktigt att kontakterna

på olika nivåer, inte minst via enskilda organisationer, stärks.

Vidare kan det vara angeläget att utvidga kontaktytorna med de

länder i främst Centraleuropa som inom en inte alltför avlägsen

framtid kan förväntas bli medlemmar i EU. Dessa inkluderar bl.a.

Slovenien, som just inlett förhandlingar med EU om ett

associationsavtal. Utskottet skulle också välkomna ett närmare

samarbete med Makedonien, som är utsatt för svåra ekonomiska och

sociala påfrestningar i samband med de pågående konflikterna i

f.d. Jugoslavien.

Till andra stater i f.d. Jugoslavien ges för närvarande främst

katastrof- och flyktingbistånd via huvudsakligen multilaterala

kanaler. Betydande insatser planeras även för återuppbyggnad

samt för främjande av mänskliga rättigheter och demokrati.

Insatserna har hittills finansierats under littera C.

Internationellt utvecklingssamarbete, tredje huvudtiteln

(Utrikesdepartementet). Utskottet, som i sitt betänkande

1994/95:UU15 behandlat regeringens förslag jämte motioner i

frågan, anser att den hittillsvarande finansieringsordningen för

Jugoslavieninsatser varit ändamålsenlig. Utskottet förutsätter

att regeringen noga följer utvecklingen i f.d. Jugoslavien och

föreslår nya bistånds- och samarbetsinsatser när

omständigheterna så medger.

Utskottet anser -- i ljuset av ovanstående överväganden -- den

grundläggande prioritering riktig som innebär att de bilaterala

insatserna koncentreras till vårt geografiska närområde medan

huvuddelen av samarbetet med länderna utanför detta närområde

äger rum genom medverkan i olika multilaterala organs insatser.

Givetvis måste en regional helhetssyn prägla samarbetets alla

delar.

Med det anförda betraktar utskottet motionerna U27 (fp)

yrkandena 5--8 samt U31 (kds) yrkande 1 som besvarade.

Utrikesutskottet har tidigare i många sammanhang (senast i

bet. 1994/95:UU5 om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen)

påpekat att utökad frihandel är av utomordentlig betydelse i de

central- och östeuropeiska staternas strävan att åstadkomma en

hållbar ekonomisk utveckling. Handel och bistånd, miljö- och

utvecklingsfrämjande insatser måste gå hand i hand med

ansträngningarna att bygga en gemenskap för fred och säkerhet i

hela Europa. EU fyller i detta sammanhang en viktig funktion.

Unionen har som uttrycklig målsättning att bygga broar i Europa

för att därigenom främja fred, demokrati och stabilitet. De s.k.

Europaavtalen, dvs. de associationsavtal som EG-kommissionen har

ingått med länder i Central- och Östeuropa, reglerar inte enbart

handel utan också samarbete, bistånd samt andra områden och har

medlemskap som slutligt mål. Utskottet noterar som särskilt

viktigt i sammanhanget det Europaavtal som i praktiken redan med

framgång färdigförhandlats mellan EG och Estland samt att även

liknande avtal med Lettland och Litauen beräknas kunna

färdigförhandlas under första halvåret 1995. Avtalen bekräftar

enligt utskottets uppfattning den centrala roll som EU spelar

för utvecklingen av ett brett alleuropeiskt samarbete.

Sveriges handelspolitiska agerande inom EU har vid ett flertal

tillfällen behandlats av näringsutskottet, senast i utskottets

yttrande (1994/95:NU1y) till utrikesutskottet angående Sveriges

medlemskap i Europeiska unionen samt i ett betänkande

(1994/95:NU8) angående Sveriges anslutning till

Världshandelsorganisationen. Näringsutskottet anförde därvid att

det är angeläget att Sverige med kraft fortsätter att driva sin

traditionellt frihandelsvänliga linje. Näringsutskottet

hänvisade också till att regeringen understrukit betydelsen av

frihandel och att den betonat att det är en naturlig uppgift för

Sverige att verka för att EU:s handelspolitik på t.ex. teko- och

jordbruksområdena snarast möjligt frigörs. Vidare hänvisades

till den svenska strävan att, tillsammans med andra

frihandelsinriktade länder, motverka protektionism i alla

former.

I sitt yttrande med anledning av nu föreliggande proposition

(1994/95:NU5y) markerar näringsutskottet på nytt den avgörande

roll som en fri handel har för främjandet av tillväxt och

välfärd. Näringsutskottet anför bl.a. följande:

De central- och östeuropeiska ländernas framåtskridande torde

i hög grad gynnas av att de kan exportera varor från de sektorer

inom näringslivet där de är konkurrenskraftiga. Strävan efter en

öppnare handel, även när det gäller tekovaror och

jordbruksprodukter, måste därför ha en framträdande plats i

Sveriges politik i förhållande till dessa länder. Genom att

handelspolitiken nu utformas gemensamt inom EU är det angeläget

att Sverige inom unionen med kraft fortsätter att driva en

frihandelsvänlig linje. Vad som nu anförts ligger i linje med

vad såväl riksdagen i bred enighet som regeringen tidigare

betonat.

Näringsutskottet anser därför att de berörda motionerna i

huvudsak är tillgodosedda och att något uttalande från

riksdagens sida inte är erforderligt.

Som framgått ovan delar även utrikesutskottet den övergripande

uppfattning som kommer till uttryck i flertalet motioner,

nämligen att EU och de högt industrialiserade länderna i Europa

som helhet bör vara öppna mot omvärlden. Sverige har också

aktivt verkat för att få till stånd en sådan öppenhet bl.a. som

tidigare medlem av EFTA. Som medlem i EU har Sverige lämnat de

frihandelsavtal som EFTA-länderna haft med flera central- och

östeuropeiska stater och gått in i EG:s bredare och mer

ambitiösa Europaavtal med samma länderkrets. Viktiga

liberaliseringar av EU:s handelspolitik har skett inom ramen för

Europaavtalen. Avtalen är asymmetriska på så sätt att de icke

EU-anslutna staterna tillerkänts längre tullavvecklingsperioder

än EU-staterna. Utskottet förutsätter att Sverige som medlem i

EU fortsätter att verka för en liberalisering av

handelspolitiken och för att unionen skall vara öppen och

generös mot omvärlden.

I förlängningen av den önskvärda utvecklingen i Europa ligger

de centraleuropeiska ländernas, inkl. de baltiska staternas,

fulla Europaintegration med medlemskap i EU som slutgiltigt mål.

Det är samtidigt, som påpekas i flera motioner, viktigt att inte

Ryssland och övriga OSS-stater blir isolerade. Sverige måste

medverka till att också dessa staters anknytning till det övriga

Europa blir så stark som möjligt. De bl.a. i propositionen mer

utförligt redovisade s.k. partnerskapsavtalen med EU är av stor

betydelse i detta sammanhang.

Med det anförda betraktar utskottet motionerna U27 (fp)

yrkande 4, U31 (kds) yrkande 5, U32 (c) yrkande 1, U503 (fp)

yrkande 4, U809 (v) yrkande 7 samt K224 (kds) yrkande 29 som

besvarade.

Utskottet har i flera tidigare betänkanden (senast

1994/95:UU3) konstaterat att Sveriges avsikt har varit att verka

för viseringsfrihet för samtliga baltiska stater sedan dessa

åter blev självständiga 1991. I princip råder, enligt vad

utskottet erfarit, även nordisk enighet om denna strävan. Det

har likväl ansetts att beslut i detta avseende är avhängigt de

baltiska staternas anpassning till Genèvekonventionens

asylrättsliga regler, varigenom de även skulle få ställning som

s.k. första asylländer.

Den principiella nordiska samsynen hindrar inte att olika

bedömningar gjorts av den lämpliga tidpunkten för införande av

viseringsfrihet. Så har, som även framgår av motion U803 (fp),

Danmark och Norge redan slutit viseringsfrihetsavtal med Estland

och Litauen. Finland har inlett diskussioner med Estland om

viseringsfrihet. Enligt vad utskottet erfarit förväntar dock

Finland att Estland går med på ett avtal om återtagande av

tredjelandsmedborgare och ett avtal om polissamarbete innan

viseringsfrihet genomförs.

De senaste årens flyktingströmmar över Östersjön, där de

baltiska staterna utgjort transitländer, har hittills motiverat

en försiktig svensk hållning i viseringsfrågan. Tiden för

viseringsfrihet har uppfattats vara mogen då samtliga baltiska

stater, utöver de grundläggande kriterierna avseende

medborgarskapslagstiftning och nationella pass, även kan anses

ha en fungerande migrationspolitik stödd på en väl utbyggd och

fungerande gränskontroll.

Särskilda stödinsatser för att bidra till befästandet av

Estlands, Lettlands och Litauens suveränitet har successivt

utvecklats sedan hösten 1991. De svenska insatserna, som har sin

tyngdpunkt i kunskapsöverföring men även kan omfatta

materielstöd, har bl.a. inneburit stöd till ländernas polis- och

tullväsende, gräns- och kustbevakning, säkerhetspolitisk

kompetensuppbyggnad, räddningstjänst och civilt samt militärt

försvar. Som framgår av föreliggande propositionen kommer det

säkerhetsfrämjande stödet att förbli ett väsentligt inslag i den

svenska politiken visavi vårt östra närområde.

De baltiska staterna har, enligt vad utskottet erfarit, på

senare tid gjort betydande framsteg, såväl vad gäller

upprättandet av en effektiv gränskontroll som när det gäller

utvecklingen av bl.a. nationell medborgarskapslagstiftning. Den

oreglerade invandringen från de baltiska staterna är exempelvis

obetydlig i förhållande till resandeströmmen. Mot denna bakgrund

är det utskottets förhoppning att viseringsfrihet skall kunna

införas för samtliga baltiska stater inom en inte alltför

avlägsen framtid.

Därmed avstyrker utskottet motion U803 (fp).

I kommande avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som i

större detalj berör enskilda aspekter av samarbetsprogrammets

utformning.

2.2 Demokratins kultur

Propositionen

(s. 25--36)

En välförankrad demokrati är en förutsättning för stabilitet

och säkerhet. Många central- och östeuropeiska länder har redan

nått mycket långt i utvecklingen mot full demokrati och

förhållanden som präglar en rättsstat, bl.a. respekt för

mänskliga rättigheter. Samtidigt uppvisar andra länder, särskilt

Ryssland, fortfarande betydande intern oenighet och oklarhet i

synen på demokratin. Reformkrafterna behöver fortsatt stöd om

demokratin skall stärkas i hela Europa.

I propositionen betonas att demokrati är mer än fria val och

respekt för lag. Det är en kultur som bärs upp av det civila

samhällets alla aktörer och som präglas av omsorg, kompromissens

etik och respekt för minoriteter. Ett flertal multilaterala

demokratifrämjande insatser och initiativ, till vilka Sverige

bidrar, redovisas närmare i propositionen. Som exempel på

bilaterala insatser som möjliggörs genom aktivt deltagande på

alla nivåer i samhällsstrukturen, inkl. den lokala, nämner

regeringen bl.a. vänortssamarbete mellan kommuner. En viktig

roll för att främja demokrati förutses på sikt också komma att

spelas av det nyligen instiftade internationella institutet för

demokrati och fria val (International Institute for Democracy

and Electoral Assistance, IDEA). Den nya biståndsmyndigheten

avses få i uppdrag att ta fram en strategi för hur

demokratistödet skall utformas och genomföras i framtiden.

Regeringen beräknar att totalt drygt 200 miljoner kronor

kommer att användas för demokratirelaterade insatser under

budgetåret 1995/96.

I propositionen framhålls den viktiga roll som regeringen

anser att enskilda organisationer och folkrörelser spelar i

samarbetet med Central- och Östeuropa. Kontakter och stöd genom

sådana organisationer utgör ett av de allra viktigaste

instrumenten för att stödja den framväxande demokratin i

samarbetsländerna. Den nya myndigheten avses överta den

hantering av denna form av stöd som tidigare skötts av SIDA. En

ökning till 85 miljoner kronor -- motsvarande en ökning på ca 10

miljoner kronor på årsbasis -- föreslås för insatser som

genomförs av enskilda organisationer och folkrörelser.

Det är även angeläget att svenska organisationer kan ta till

vara de möjligheter som erbjuds av EU:s olika program på bl.a.

demokratiområdet. I enlighet med de förslag som framlagts i

betänkandet Demokratier kräva dessa partier! (Ds 1994:63) och

proposition 1994/95:100 föreslår regeringen vidare att en

försöksverksamhet inleds för kanalisering av stöd till

partiuppbyggnad via politiska organisationer.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning

för demokrati och mänskliga rättigheter. En naturlig del i

samarbetet utgörs av insatser som syftar till att förbättra de

östeuropeiska kvinnornas möjligheter att själva formulera krav

på samhällsutvecklingen.

I Estland och Lettland görs insatser för att öka

språkkunskaperna i den del av befolkningen som inte har

estniska respektive lettiska som modersmål. I propositionen

framhålls att sådana kunskaper ökar möjligheten att utöva

demokratiska rättigheter och att de kan bidra till ökat

förtroende mellan folkgrupper.

Betydelsefull kulturverksamhet och utbyte på högskole- och

forskningsnivå bedrivs bl.a. via Svenska institutet.

Institutet förslås erhålla ett anslag om 75 miljoner kronor

1995/96, vilket innebär en ökning med 7,5 miljoner kronor (varav

5 miljoner kronor för en tolvmånadersperiod). Under perioden

1990/91--1993/94 har sammanlagt ca 16,8 miljoner kronor

anslagits för kultursamarbete. Sedan 1993/94 finansieras även

projekt inom det s.k. Ars Baltica, kulturevenemang där minst

fem Östersjöstater deltar. Forskningssamarbete med Central- och

Östeuropa stöds även via medel som anvisas under andra

departements huvudtitlar, främst Utbildningsdepartementets.

Regeringen avser också att genom Svenska institutet lämna ett

bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för forskningssamarbete

med länderna i Central- och Östeuropa.

Riksdagen beslutade i juni 1993 (prop. 1992/93:150 bil. 7,

bet. 1992/93:UU33, rskr. 1992/93:410) att bidra med 45 miljoner

kronor för budgetåren 1993/94--1995/96 till upprättandet av en

handelshögskola i Riga. I propositionen anförs, bl.a. mot

bakgrund av vad utskottet tidigare framhållit, att den prövning

av verksamheten vid handelshögskolan i Riga som skall göras

inför nästa budgetperiod bör föreslå möjligheter till

besparingar och överväga förutsättningarna för alternativa

finansieringsformer.

Medel för handelshögskolan i Riga (7 030 000 kr) har

inkluderats i det belopp om ca 133 miljoner kronor som i

propositionen föreslås ställas till regeringens disposition.

Regeringen anser att det även under det kommande budgetåret är

angeläget att kunna agera flexibelt, varför vissa medel bör

finnas till regeringens disposition för att utnyttjas vid

förändrade behov och oförutsedda insatser. I beredningen av

östsamarbetet görs värdefulla insatser av bl.a. utsänd personal

på utlandsmyndigheterna. Mot denna bakgrund avser regeringen att

också täcka vissa andra administrativa kostnader i samband med

samarbetsinsatser i Central- och Östeuropa.

Sammanfattning av motionerna

Ett av många problem i länderna i det forna Sovjetunionen,

framhålls det i motion U809 (v) är att en fungerande

marknadsekonomi ännu inte utvecklats. Eftersom

samhällsinstitutioner inte utvecklats, relevant lagstiftning

inte finns eller följs har många av de nya länderna hamnat i ett

slags rövarkapitalism, med bl.a. ökad kriminalitet som följd. I

motionen framhålls vidare att det i det f.d. Sovjetunionen finns

många tekniskt mycket välutbildade människor. För att ta till

vara och utveckla denna befintliga kompetens bör Sverige studera

möjligheten att föra över medel direkt till viktiga

forskningsinstitut. Det är även angeläget att länderna får stöd

för att ställa om rustningsindustrin till civil produktion

(yrkande 2).

I motion U31 (kds) yrkande 3 föreslås att möjligheterna bör

undersökas för stöd, gärna inom EU:s ram, för omskolning av

militär personal och till alternativ produktion för

krigsindustrin.

Även i Vänsterpartiets motion med anledning av propositionen

U33 tas frågan upp om behovet av stöd till forskning och

forskarutbildning. I yrkande 4 föreslås att regeringen skall ges

i uppdrag att presentera ytterligare förslag om hur Sverige

skall kunna bidra till att begränsa forskarflykten från Central-

och Östeuropa till Västeuropa och andra delar av världen.

Motionärerna bakom motion U809 (v) menar att det mot den

bakgrund som tecknas i motionen också är angeläget att

kraftfullt stödja demokratins och rättsstatens institutioner

(yrkande 3). Folkligt deltagande i det politiska

beslutsfattandet är av grundläggande betydelse för demokratins

framväxt. Därför bör Sveriges samarbete med Central- och

Östeuropa även inbegripa stöd till demokratiskt sinnade

folkrörelser inom miljö och facklig verksamhet, anförs det i

motionen (U809 (v)), yrkande 4.

I motion U30 (m) föreslås att ett nytt anslag, Främjande av

rättsstaten, inrättas i syfte att systematiskt stödja

uppbyggnaden och stärkandet av rättsstatens institutioner.

Förslaget behandlas i betänkandets avsnitt om anslagsfrågor.

Kvinnans situation och sociala roll har enligt motion U809 (v)

hittills haft en underordnad betydelse i utformningen av

samarbetsprojekt, trots att kvinnor ofta drabbas hårdast både av

miljöproblem och ekonomiska bekymmer. Därför föreslås införandet

av ett jämställdhetsmål i östsamarbetet (yrkande 13).

Även enligt motion U31 (kds) yrkande 4 bör

jämställdhetspolitiska insatser prioriteras i östsamarbetet.

I motion U802 (s) uttrycks oro över utvecklingen av

statsskicket och de mänskliga fri- och rättigheterna i Ryssland.

Motionären påpekar att Ryssland visserligen ännu inte är medlem

i Europarådet, men att den ryska staten redan via OSSE:s s.k.

Parisstadga åtagit sig att utveckla och garantera demokratin och

därmed de demokratiska fri- och rättigheterna. I motionens

yrkande 1 begärs en redovisning och bedömning av regeringen om i

vad mån Ryssland kan anses uppfylla Parisstadgans åtaganden

enligt stadgans första paragraf om mänskliga rättigheter,

demokrati och en fungerande rättsstat. I yrkande 2 begärs en

ökning av demokratibiståndet till Ryssland samt att detta skall

inriktas på att trygga samhällsförhållandena i enlighet med

Parisstadgans krav.

Enligt motion U27 (fp) förutsätter ett framgångsrikt

reformarbete att en fungerande demokrati kan växa fram också på

lokal nivå, där det gamla systemets företrädare annars ofta kan

behålla sina positioner. Satsningar som syftar till att bygga

upp demokratins formella och reella förutsättningar, regionalt

och lokalt, bör därför -- enligt motionärerna -- tillmätas en

särskild betydelse när statliga medel ställs till förfogande för

vänortsutbyte och regionalt utvecklingssamarbete mellan svenska

län, regioner och kommuner samt deras motsvarigheter i de nya

demokratierna. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande med denna

innebörd.

I motion U31 (kds) yrkande 14 föreslås stöd till kommunernas

arbete med vänortsuppbyggnad, inkluderande konkret miljöstöd.

Kommunförbundet uppfattas av motionärerna som den lämpliga

sammanhållande organisationen för kommunernas vänortsarbete.

Den av regeringen föreslagna försöksverksamheten med

demokratifrämjande stöd via partianknutna organ tas upp i

Vänsterpartiets motion U33. Partiet accepterar

försöksverksamheten men ifrågasätter, på principiella och andra

grunder, om förslaget är tillräckligt genomtänkt. Är det möjligt

eller ens riktigt att försöka "exportera" politiska fenomen och

företeelser från ett land till ett annat? frågar motionärerna.

Förslaget kan enligt dem också innebära att svenska politiska

förhållanden oundvikligen får för stor påverkan på förhållandena

i andra stater. Motionärernas synpunkter härvidlag föreslås

riksdagen ge regeringen till känna (yrkande 3).

I motion U801 (m) hänvisas till alarmerande rapporter om

förekomsten av barnprostitution i Estland liksom i de andra

baltiska staterna. Sexuella övergrepp mot barn är inte

straffbart i Estland, anges det i motionen. Även barnpornografi

förekommer. Enligt uppgift finns t.ex. i Estland ingen

lagstiftning som kan förhindra att barnpornografi framställd där

exporteras till bl.a. Sverige. Förutom att barnprostitution

utgör fysiskt och psykiskt våld mot barn bidrar övergreppen

också till ökad spridning av hiv.

Motionärerna önskar mot denna bakgrund att Sverige ekonomiskt

skall stödja de frivilligorganisationer som redan i dag verkar

mot barnprostitution i Estland. Vidare yrkas i motionen att

biståndet för demokratiutveckling skall inriktas på arbetet med

att få till stånd lagstiftning som gör det möjligt att straffa

svenska medborgare som begår övergrepp mot estniska barn och

ungdomar, samt även inriktas på annan lagstiftning för att

motverka barnprostitution generellt i de baltiska staterna.

Även i motion U809 (v) (utan specifikt yrkande) påtalas

barnprostitution och barnsexturism i Baltikum som problem, vilka

fordrar svenskt stöd och kompetens.

I motion U29 (s, c, v, mp, kds) framhålls den roll

kooperationen kan spela i demokratiutvecklingen i Central- och

Östeuropa. Stöd från den kooperativa rörelsen i Västeuropa

uppfattas av motionärerna som väsentligt för att kooperationen,

som ofta förlorade i självständighet och trovärdighet i

kommuniststyrda stater, åter skall förknippas med demokrati,

ansvar, etik och moral i dessa stater. Motionärerna omtalar

också att ett svenskt nätverk, med bl.a. KF, Folksam, HSB och

Fonus, bildats i syfte att utveckla kooperationen i Central- och

Östeuropa. Mot den i motionen tecknade bakgrunden hemställs om

ett riksdagens tillkännagivande om vikten av kooperativa

utvecklingsinsatser i det svenska samarbetet med Central- och

Östeuropa (yrkande 1). Motionärerna önskar att ökade medel skall

ställas till förfogande inom östsamarbete för demokratisk och

social utveckling samt hemställer om ett särskilt ramanslag för

dylik, kooperativ verksamhet (yrkandena 2 och 3).

Folkbildningens betydelse i biståndssammanhang uppmärksammas i

motion U807 (s). Med exempel hämtade från verksamheten vid

Ölands folkhögskola anförs att folkhögskolans kompetens särskilt

bör tas till vara vad gäller utbildning av folkbildare i länder

som befinner sig i en demokratiseringsprocess. I motionen yrkas

att denna form av utbildningsinsats skall utgöra en större del

av biståndet till våra bilaterala samarbetsländer i Östeuropa.

I motion Ub711 (fp) om utbildning och forskning i Skåne sägs

att de baltiska staterna samt Polen har stora behov av att

grundutbilda ungdomar och fortbilda äldre personer. Skånska

utbildningsinstitutioner skulle enligt motionärerna kunna spela

en roll i detta sammanhang. Delar av biståndet till de baltiska

staterna och Polen föreslås därför kanaliseras till skånska

skolor och universitet. Biståndsmedel föreslås också kunna

användas för att lärare från dessa institutioner skall kunna

hjälpa till att bygga upp institutioner i de aktuella länderna

(yrkande 6).

I motion U804 (fp) begärs ett riksdagens tillkännagivande med

innebörden att svenska staten bör avstå från momsintäkterna av

försäljningen av den i november 1994 utgivna CD-inspelningen med

Göteborgs symfoniker av Mahlers åttonde symfoni. Ett belopp

motsvarande dessa intäkter föreslås ges till den fond som

inrättats för de estniska barn som blivit föräldralösa till

följd av förlisningen av M/S Estonia. Ca 60 kr per försåld skiva

går redan, tack vare ideella insatser i samband med produktionen

av CD-skivan, direkt till denna fond.

I motion U30 (m) framhålls -- dock utan särskilt yrkande --

betydelsen av att näringslivets intresse upprättshålls för

handelshögskolan i Riga. En angelägen förstärkning av

näringslivsintresset för skolan får enligt motionärerna inte tas

till intäkt för en minskning av det offentliga åtagandet för

verksamhetens fortsättning.

Utskottets överväganden

Som redovisas i propositionen uppvisar utvecklingen i Central-

och Östeuropa, trots allvarliga brister och problem, många

positiva drag. Det förblir en angelägen uppgift att ta fasta på

dessa positiva tendenser och försöka stärka dem med hjälp av

olika slag av samarbetsinsatser, vilka tillsammans kan bidra

till att fördjupa demokratins kultur i Europa. Stödet till de

demokratiska omvandlingsprocesserna och till byggandet av

rättsstatens institutioner i Central- och Östeuropa har haft och

kommer, som framgår av propositionen, fortsätta att ha en

central plats i det svenska östsamarbetet. Insatser görs och

planeras inom skilda områden och på många olika nivåer i

samhället. Inom det bilaterala samarbetets ram ges exempelvis

förvaltningsstöd genom statliga myndigheter, stöd till

folkrörelser och enskilda organisationer och som bidrag till

regionalt och lokalt förankrat samarbete via länsstyrelser och

kommuner.

Som framgår vidare av propositionen avser regeringen särskilt

uppmärksamma behovet av stöd till hela rättsprocessen i de

berörda staterna -- dvs. till polis, åklagare, domstolar,

kriminalvård och lagstiftning. Utskottet har erfarit att

domstolsverkets avtal med Estland och Lettland, som syftar till

kunskapsöverföring inom vissa områden av respektive lands

rättsväsende, nyligen har utsträckts till åklagarväsendets och

kriminalvårdens områden. Enligt propositionen avser regeringen

även undersöka möjligheterna att stödja utbildningen av jurister

i Lettland. Utskottet välkomnar dessa satsningar.

Internationellt deltar Sverige aktivt i en rad insatser,

främst inom Europarådets ram. Utskottet noterar exempelvis detta

organs särskilda program för lokal demokrati (LODE) och

utbildning för tjänstemän avseende frågor som demokrati,

mänskliga rättigheter och rättsstatens grundvalar (Themis).

Programmen beskrivs utförligare i propositionen. Vidare kan

noteras att de överläggningar som äger rum inom Östersjörådets

demokratigrupp är av vikt för den fortlöpande dialogen i dessa

frågor.

De i propositionen i större detalj redovisade

samarbetsformerna och programmen är inte minst viktiga för att

öka förutsättningar för demokratins utveckling i Ryssland. Såsom

bl.a. påpekas i motion U802 (s) är Ryssland ännu inte bundet av

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna. Eftersom Ryssland är kandidatland till

Europarådet är rådet dock mycket aktivt i att söka påverka

förhållandena avseende demokrati, respekt för mänskliga

rättigheter och rättsstatens principer i Ryssland. Enligt vad

utskottet erfarit har Europarådsexpertis besökt landet och, som

en del av ansökningsproceduren, lämnat synpunkter på rådande

förhållanden. Ryska parlamentariker deltar som observatörer i

den parlamentariska församlingens arbete. Speciella

biståndsprogram har bl.a. skapats av Europarådet för att möta

behovet av hjälp i det forna Sovjetunionen. Programmen

innefattar bl.a. seminarier om lagstiftningsarbete och om lokal

demokrati.

Utskottet konstaterar att Sverige hittills bidragit med drygt

fyra miljoner kronor till Europarådets program och också bidrar,

inom ramen för bl.a. OECD:s och FN:s utvecklingsprogram (UNDP),

till andra multilaterala verksamheter och program som syftar

till att utbilda Ryssland m.fl. stater i Östeuropa i

rättsstatens grundvalar och uppbyggnaden av institutioner för

pluralistiska samhällen. Det är enligt utskottet angeläget att

detta stöd fortsätter.

Utskottet noterar att utrikesminister Hjelm-Wallén, som svar

på en interpellation i kammaren den 9 mars 1995, konstaterat att

det aktuella ryska agerandet i Tjetjenien är oförenligt med ett

medlemskap i en organisation med de grundläggande värderingar

som Europarådet representerar. Regeringen anser det därför

välmotiverat att Europarådets parlamentariska församling

beslutat att tills vidare suspendera behandlingen av Rysslands

ansökan om medlemskap i rådet. I sitt interpellationssvar

framhöll utrikesministern vidare följande:

Suspenderingen av själva ansökningsproceduren får dock inte

leda till en isolering av Ryssland. Stödet till

demokratiseringsprocessen måste tvärtom intensifieras. Ett

avbrott skulle drabba just det vi vill främja --

demokratiseringen av Ryssland. I förlängningen av denna analys

ligger också att vi bör undvika regelrätta sanktioner. Kontakter

med demokratiska krafter i Ryssland ger entydigt vid handen att

sådana snarare skulle förstärka de negativa tendenserna i

Ryssland.

Mot bakgrund av Tjetjenien-konflikten är ett undertecknande av

EU:s interimsavtal med Ryssland för närvarande inte heller

aktuellt. Utrikesministern framhöll i sitt anförande att det

råder enighet om detta ställningstagande i EU:s medlemskrets.

Utskottet delar regeringens överväganden i dessa avseenden.

Inom OSSE, i vars arbete Ryssland deltar, har medlemsstaterna

gjort en rad relativt långtgående politiska åtaganden bl.a. vad

avser demokrati och mänskliga rättigheter. Eferlevnaden av dessa

åtaganden övervakas kontinuerligt inom ramen för OSSE:s

verksamhet. Tjetjenien-kriget har föranlett OSSE att sända en

speciell OSSE-mission till området. Missionen har påtalat att en

lång rad OSSE-åtaganden liksom andra internationella

förpliktelser har kränkts i Tjetjenien. Allvarliga brott mot

mänskliga rättigheter har konstaterats, liksom en

oproportionerlig våldsanvändning av de ryska militära styrkorna.

OSSE kommer även fortsättningsvis att nära följa

händelseutvecklingen i Kaukasus. Enligt vad utskottet inhämtat

övervägs inom OSSE:s permanenta råd bl.a. förslag om att vidta

rättsliga åtgärder mot dem som begått brott mot de mänskliga

rättigheterna i Tjetjenien. En annan möjlighet som övervägs är

att OSSE:s Warszawakontor för mänskliga rättigheter och

demokrati (ODIHR) engageras i demokratiutvecklingen i

Tjetjenien. I det mer långsiktiga perspektivet arbetar OSSE även

för att kunna ta aktiv del i uppbyggnaden av demokratiska

institutioner och ett fungerande rättssamhälle i Ryssland.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla som särskilt angeläget

att de kommande nationella och lokala valen i Ryssland kan

genomföras under fullt demokratiska former. Utskottet noterar

med tillfredsställelse regeringens avsikt att undersöka det

närmare behovet av stöd till genomförandet av dessa val.

Utskottet utgår från att det nya institutet för demokrati och

fria val (IDEA) kan komma att spela en viktig roll härvidlag.

Med det anförda betraktar utskottet motionerna U802 (s)

yrkande 2 samt U809 (v) yrkande 3 som besvarade.

Regeringen har i föreliggande proposition redovisat sin syn på

bl.a. demokratiutvecklingen i Ryssland. I främst den

utrikespolitiska deklarationen av den 22 februari 1995 samt i

utrikesministerns ovan nämnda interpellationssvar i kammaren den

9 mars har regeringen gett sin syn också på den senaste tidens

händelseutveckling med avseende på bl.a. Tjetjenien-kriget och

dess konsekvenser för den fortsatta utvecklingen i Ryssland.

Någon särskild redovisning av det slag som begärs i motion U802

(s) yrkande 1 anser utskottet mot denna bakgrund inte motiverad,

varför yrkandet avstyrks.

Utskottet delar den oro som uttrycks i flera motioner

beträffande de eventuella följderna av att forskare i f.d.

Sovjetunionen inte längre ges möjlighet att arbeta på acceptabla

ekonomiska villkor. Detta problem har uppmärksammats

internationellt och Sverige deltar aktivt, enligt vad utskottet

erfarit, i arbetet på att finna lösningar. Ett av de större

internationella initiativen har gällt etableringen av

internationella kärnforskningscentra i Moskva och Kiev, där f.d.

sovjetiska experter på massförstörelsevapen ges möjlighet att

använda sina kunskaper för civila ändamål. Som framgår av

propositionen har Sverige utfäst bidrag om ca 44 miljoner kronor

till de två institutionerna.

Utskottet får i sammanhanget även erinra om det samarbete

mellan svenska och ryska universitet som bedrivs med bidrag ur

Svenska institutets anslag. Bland de sektorer man arbetar inom

kan nämnas offentlig förvaltning, strålningsvetenskap och

ekonomi. Som framgår av propositionen finansieras

forskningssamarbete mellan svenska institutioner och deras

motsvarigheter i Ryssland och andra i OSS ingående stater även

över Utbildningsdepartementets budget. Medlen, som administreras

av Kungliga Vetenskapsakademien, har hittills, enligt vad

utskottet inhämtat, till ca 80 % utgått för samarbete med ryska

forskningsinstitutioner.

Den mer specifika fråga som aktualiseras i motionerna U31

(kds) samt U809 (v) -- konvertering av militär industri till

civil produktion -- innebär givetvis en mycket stor

strukturomvandling som i varje berört land förutsätter betydande

politisk enighet och övergripande samsyn om färdriktningen.

Därtill torde krävas att potentiella investerare inom

näringslivet i Västeuropa aktivt intresserar sig för uppgiften

att restrukturera militärindustrierna i öst.

Utskottet konstaterar att de internationella

finansieringsinstitutionerna och flera västländer har sökt

främja de första faserna i denna omställning. Sådana strategiska

insatser, som också syftar till att vinna ytterligare

erfarenheter, har fått bidrag även från Sverige i samarbete med

EBRD. Bilateralt har Swedecorp engagerat sig i

konverteringsfrågorna genom att bidra till en kartläggning av

svenska små och medelstora företags möjligheter till samverkan

med ryska företag inom det militärindustriella komplexet.

Vad gäller omskolning av rysk militär personal konstaterar

utskottet att sådana insatser redan görs med finansiering från

BITS. Insatserna har hittills framför allt avsett utbildning för

ryska militärer i bl.a. lantmäteri- och bankverksamhet.

Med det ovan anförda betraktar utskottet motionerna U31 (kds)

yrkande 3, U33 (v) yrkande 4 samt U809 (v) yrkande 2 som

besvarade.

I några motioner hemställs om stöd till olika former av

utbytesverksamhet, bl.a. via vänortssamarbete, och till det

samarbete som bedrivs genom bl.a. folkrörelser, län och

kommuner.

Utskottet konstaterar att folkrörelser och andra enskilda

organisationer, liksom landsting och kommuner spelar en viktig

roll i kunskapsutvecklingen och erfarenhetsutbytet med Central-

och Östeuropa. Hanteringen av stödet genom enskilda

organisationer har, som framgår av propositionen, hittills

skötts av SIDA som för ändamålet träffat s.k. ram- eller

projektavtal med bl.a. fackföreningar, ungdomsorganisationer,

biståndsorgan som Rädda Barnen, nykterhetsrörelsen m.fl. organ.

I en under 1993 utförd utvärdering av bidragen till enskilda

organisationers samarbete med Central- och Östeuropa har detta

stöd befunnits fungera väl.

Som framgår av propositionen bedrivs sedan många år ett aktivt

vänortssamarbete mellan kommuner i Sverige och deras

motsvarigheter i staterna på andra sidan Östersjön. Kommunerna

kan genom Svenska Kommunförbundet erhålla medel för fördjupat

vänortssamarbete. Verksamheten har hittills belastat BITS

anslag. Utskottets uppfattning är att de svenska kommunerna kan

vara till stor nytta när det gäller att överföra erfarenhet och

kunskap av kommunal verksamhet. Samtidigt kan vänortssamarbetet

ge möjlighet till utökade näringslivskontakter. Utskottet

noterar att kommunerna med stöd av lagen (1994:693) om rätt för

kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att lämna

internationell katastrofhjälp och annat bistånd, efter

regeringens tillstånd getts utökade befogenheter att stödja ett

land med t.ex. utrustning, rådgivning eller utbildning.

Även svenska länsstyrelser är aktiva i östsamarbetet. Som

framgår av propositionen har sammanlagt 9 miljoner kronor

anvisats för en försöksverksamhet med regionalt samarbete mellan

länsstyrelser och regionala organ i Östersjö- och

Barentsregionerna. Även dessa medel disponeras av BITS, som

också fått regeringens uppdrag att utvärdera verksamheten.

Som påpekas i motion U29 (s, c, v, mp, kds) har värdefulla

insatser i Central- och Östeuropa även gjorts av kooperationen.

Exempelvis har LRF via ramavtal med SIDA genomfört insatser i de

baltiska staterna. KF Project Center, för att nämna ytterligare

ett exempel, har med finansiering från BITS genomfört insatser i

främst Estland och Polen.

Utskottet delar motionärernas positiva syn på kooperationens

roll och betydelse i ett pluralistiskt samhälle. I länderna i

Central- och Östeuropa kan kooperationen vara särskilt

betydelsefull som demokratisk rörelse och för att stärka det

folkliga deltagandet i marknadsekonomins utveckling. Det är

också mot denna bakgrund som en framgångsrik konsument-,

social-, bostads- och försäkringskooperation nu växer fram som

viktiga beståndsdelar i länder som bl.a. Polen, Tjeckien och

Ungern.

Utskottet delar således regeringens uppfattning att enskilda

organisationer, folkrörelser, kommuner och andra regionala organ

har en viktig roll att spela i samarbetet med Central- och

Östeuropa. Utskottet välkomnar därför att stödet via enskilda

organisationer och folkrörelser föreslås öka -- med ca 10

miljoner kronor på årsbasis eller ca 20 % -- till 85 miljoner

kronor under budgetåret 1995/96. Utskottet anser inte att det

finns skäl att inrätta ett särskilt anslag för kooperativ

verksamhet.

Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna U27

(fp) yrkande 3, U29 (s, c, v, mp, kds) yrkande 1, U31 (kds)

yrkande 14 samt U809 (v) yrkande 4 tillgodosetts. Utskottet

betraktar därför nämnda yrkanden som besvarade. Motion U29 (s,

c, v, mp, kds) yrkandena 2--3 avstyrks.

Utskottet får bl.a. med anledning av motionerna U807 (s) samt

Ub711 (fp) erinra om att huvuddelen av medlen för östsamarbete

kanaliseras via de myndigheter som handhar de verkställande

uppgifterna. Myndigheterna initierar själva eller insamlar

projektförslag och bedömer dessa i enlighet med sina allmänna

instruktioner och regleringsbrevets anvisningar.

Utskottet har tidigare framhållit vikten av att östsamarbetet

utformas på ett sådant sätt att det motsvarar mottagarländernas

behov och egna prioriteringar. Det hindrar inte att det också

kan behövas insatser som är av intresse för såväl

mottagarländerna som Sverige. Utskottet vidhåller denna syn. De

prioriteringar som förordas i flertalet motioner avviker enligt

utskottets uppfattning inte i något väsentligt avseende från de

grundläggande målsättningarna för det svenska samarbetet med

Central- och Östeuropa. Detta gäller även de särskilda

insatsområden som tas upp i flera motioner.

Folkrörelsernas bildande verksamhet gör dem -- så som

framhålls i bl.a. motion U807 (s) -- till viktiga instrument för

spridningen av demokratiska värden. Prövning av ansökningar om

bidrag via folkrörelser och enskilda organisationer har hittills

gjorts av SIDA och kommer den 1 juli 1995 att övertas av den nya

sammanslagna biståndsmyndigheten.

Därmed betraktar utskottet motion U807 (s) som besvarad.

Med anledning av motion Ub711 (fp) konstaterar utskottet att

huvuddelen av det utbildnings- och forskningssamarbete som redan

bedrivs handläggs av Svenska institutet. Högskolesamarbete

utgör, enligt vad utskottet erfarit, omkring 35 % av de

sammanlagda medel som SI erhåller för samarbetsinsatser med

Central- och Östeuropa. Genom detta stöd har ett drygt

trettiotal svenska universitet och högskolor etablerat samarbete

med systeruniversitet i Central- och Östeuropa. För innevarande

budgetår har såväl högskolan som landstingets högskola i

Kristianstad tilldelats medel för samarbetsprojekt med högskolor

i Litauen. Därtill har Lunds universitet beviljats medel för

fyra projekt i Litauen, Polen och nordvästra Ryssland för

sammanlagt drygt 1,7 miljoner kronor.

Utskottet delar den i propositionen uttryckta uppfattningen om

vikten av att också genom högskolesamarbete och

forskningssamverkan bidra till att fördjupa demokratins kultur

och noterar därför med tillfredsställelse den föreslagna

anslagsökningen för dylikt samarbete.

Med det anförda avstyrks motion Ub711 (fp) yrkande 6.

Med anledning av att frågan om handelshögskolans i Riga

framtida finansiering aktualiseras i motion U30 (m) får

utskottet erinra om att medel för handelshögskolan finns

anvisade under innevarande budgetår för perioden

1994/95--1995/96. För de resterande sex månaderna av det

förlängda budgetåret 1995/96 har beräknats 7 030 000 kr under

anslagsposten till regeringens disposition. Som framgår av

propositionen, likaväl som den ursprungliga propositionen i

ärendet (1992/93:150), kommer en analys av verksamheten vid

skolan att göras i samband med budgetarbetet hösten 1995.

Analysen skall utgöra underlag för beslut om storleken av den

fortsatta finansieringen av verksamheten och om eventuella

förändringar under den återstående verksamhetsperioden. Med

hänsyn till att bl.a. kostnaden per elev vid handelshögskolan i

Riga är mycket hög, ca 200 000 kr, har utskottet tidigare

framhållit (bet. 1992/93:33) att regeringen förutsätts

tillvarata alla möjligheter att pressa kostnaderna för

verksamheten. Utskottet noterar att ekonomutbildning i Baltikum

är värdefull och anser motionärernas farhågor obefogade.

Den av regeringen föreslagna försöksverksamheten angående stöd

via partianknutna organ har behandlats mer utförligt av

utskottet i betänkandet 1994/95:UU15 om internationellt

utvecklingssamarbete. I ljuset av den tvekan angående partiernas

roll i demokratistödet som kommer till uttryck i motion U33 (v)

får utskottet konstatera att de politiska organisationernas

specifika fördel är att de är de enda som kan förmedla

erfarenhet av praktisk politisk verksamhet. Avsikten är alltså

inte -- som antyds i motionen -- att exportera en svensk modell

för partistrukturen, utan att överföra grundläggande och

allmängiltiga kunskaper om arbetsuppgifter och arbetssätt.

Utskottet vill också framhålla, som även görs i propositionen,

att initiativet att kanalisera stöd via partianknutna organ är

att betrakta som en försöksverksamhet, som efter rimlig tid --

exempelvis en mandatperiod -- kommer att utvärderas.

Någon riksdagens vidare åtgärd, så som önskas i motion U33 (v)

yrkande 3, synes därför inte påkallad. Yrkandet betraktas därför

som besvarat.

Utskottet tillstyrker därmed att viss del -- enligt

propositionen 4,5 miljoner kronor -- av stödet via enskilda

organisationer under anslaget G 1. avsätts för sådan

försöksverksamhet i enlighet med regeringens förslag.

Med anledning av förslagen om att prioritera

jämställdhetspolitiska insatser och införa ett särskilt

jämställdhetsmål i östsamarbetet vill utskottet framhålla som

angeläget att alla delar av samarbetet med Central- och

Östeuropa präglas av en medvetenhet om hur kvinnors och mäns

ekonomiska och sociala liv påverkas av den pågående

omvandlingsprocessen. Samtidigt bör särskilda insatser för att

t.ex. öka kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden i de berörda

staterna även fortsättningsvis prioriteras. Utskottet

konstaterar att det också i propositionen betonas att ett

könsrelaterat perspektiv bär anläggas på hela östsamarbetet --

från demokratistöd till näringslivssamarbete och stöd till den

finansiella sektorn -- samt att insatser bl.a. skall uppmuntra

till forskning om omvandlingsprocessens olika påverkan på

kvinnor och män.

Utskottet anser därmed motionärernas syften väl tillgodosedda

och betraktar motionerna U31 (kds) yrkande 4 samt U809 (v)

yrkande 13 som besvarade.

Med anledning av motion U804 (fp), som hemställer om bidrag

till fonden Tallinn "M/S Estonia", konstaterar utskottet att

regeringen den 24 oktober 1994 beslutade om 1 miljon kronor för

stöd till de estniska offren för Estoniakatastrofen. 500 000 kr

har kanaliserats via SIDA till Röda korset för akuta insatser,

medan 500 000 kr har gått till nämnda fond för insatser på

längre sikt. Enligt vad utskottet inhämtat avser det svenska

bidraget till fonden särskilt utbildningsinsatser bland de mest

behövande efterlevande barnen och ungdomarna.

Syftet med motion U804 (fp) får mot denna bakgrund anses

tillgodosett varför något särskilt riksdagens tillkännagivande

ej synes påkallat. Motion U804 (fp) avstyrks.

Med anledning av motion U801 (m), angående problemet med

barnprostitution i de baltiska staterna, konstaterar utskottet

att Sverige, bl.a. via Rädda Barnen, lämnar betydande stöd till

projekt inriktade på barn och ungdomar i Estland, Lettland och

Litauen. Syftet med Rädda Barnens program är, enligt vad

utskottet inhämtat, att stödja framväxten av starka,

självständiga och demokratiska organisationer som driver frågor

om barns rättigheter i enligt med FN:s barnkonvention. En viktig

del av arbetet går ut på att utveckla metoder för socialt arbete

och förmedla kunskap om frivilliga organisationers möjligheter

att arbeta för att förebygga social utslagning av barn och

utveckla alternativ till institutionsvård. Utskottet anser denna

typ av förebyggande verksamhet angelägen för att komma till

rätta med det speciella problem som aktualiseras i motion U801

(m). Vidare är insatser till stöd för hela rättsprocessen

viktiga. Sådana insatser -- till bl.a. polis, åklagarväsende,

domstolar, kriminalvård och för utvecklingen av kompetens på

lagstiftningsområdet -- genomförs redan, som framgått tidigare,

och avses prioriteras ytterligare under kommande budgetår.

Utskottet vill samtidigt erinra om att Sverige i augusti 1996

kommer att stå som värd för en världskongress med syftet att

åstadkomma en gemensam handlingsplan och internationell strategi

för att finna vägar till ett slut på den omfattande kommersiella

sexuella exploateringen av barn i världen. Initiativet till

världskongressen har tagits av ECPAT, Internationella kampanjen

mot barnprostitution i Asien. Regeringen tillsatte, enligt vad

utskottet erfarit, i januari 1995 en nationalkommitté, under

Lisbet Palmes ordförandeskap, som har till uppgift att förbereda

kongressen.

Utskottet anser det av största vikt att frågan om sexuell

exploatering av barn sätts högt på den internationella

dagordningen och välkomnar därför regeringens beslut att stå som

värd för kongressen.

Med det anförda betraktar utskottet motion U801 (m) som

besvarad.

Utskottet konstaterar att synpunkterna i här berörd del av

motion U809 (v) också får anses tillgodosedda med vad utskottet

anfört.

2.3 En socialt hållbar ekonomisk omvandling

Propositionen

(s. 37--58)

De olika reformstrategier som valts och ländernas vitt skilda

utgångslägen har inneburit att de senaste årens utveckling sett

mycket olika ut i staterna i Central- och Östeuropa. De baltiska

staterna och flera centraleuropeiska länder har för närvarande

positiv tillväxt, medan staterna i framför allt Oberoende

Staters Samvälde (OSS) alltjämt befinner sig i ekonomisk

nedgång. Ökad uppmärksamhet bör enligt propositionen ägnas den

sociala osäkerhet som kan bli följden av bl.a. en omfattande

arbetslöshet. Endast väl avvägda reformer kan möjliggöra en

ekonomisk omvandling som är såväl socialt som miljömässigt

hållbar.

Huvuddelen av det svenska samarbetet är ägnat att stödja de

central- och östeuropeiska staternas omvandling och utveckling

och deras integration i Europa som helhet. Det innebär stöd till

byggandet av marknadsekonomiska institutioner, främjandet av

handel och näringsliv samt av investeringar. Även inom den

sociala sektorn, liksom på arbetsmarknadsområdet, är behoven

omfattande. Stödformerna utgörs av kunskaps- och

kapacitetsutveckling samt finansiellt stöd.

I propositionen redogörs mer utförligt för grunderna för en

framgångsrik stabiliseringspolitik och staternas

strukturomvandlingsprocesser. Näringslivsutveckling, som

Sverige stöder såväl bilateralt som multilateralt, framhålls i

sammanhanget som särskilt viktig. Den nya biståndsmyndigheten

föreslås fortsatt stödja näringslivsutveckling i de former som

Swedecorp och BITS hittills administrerat. Swedfund

International AB, som har till uppgift att stimulera till

samverkan mellan svenska företag och företag i de central- och

östeuropeiska staterna genom riskkapitalsatsningar i

samriskföretag, föreslås få disponera högst 100 miljoner kronor

av projektintäkter från investeringar i u-länder som säkerhet

för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning till

projekt i Central- och Östeuropa. Representanter för svenskt

näringsliv inbjuds att delta i ett svenskt samrådsforum för

östsamarbete. Inom Utrikesdepartementet finns sedan 1994 en

näringslivssamordnare med uppgift att främja kontakterna mellan

regering och näringsliv. Även Exportrådets roll i sammanhanget

framhävs i propositionen.

Staterna i Central- och Östeuropa kommer även i framtiden att

vara i behov av finansiellt stöd för att påskynda

reformprocessen. Detta kan bland annat avse betalningsbalansstöd

eller ett mer strukturellt inriktat stöd kopplat till utlåning

från internationella organisationer. Mot bakgrund av de central-

och östeuropeiska ekonomiernas framtida integration i Europa bör

stödet utformas så mottagarländernas strävan mot öppenhet och

konkurrensneutralitet underlättas. Det betonas i propositionen

att samarbetsformerna därför bör anknyta till normala

marknadsekonomiska förbindelser samt att stöd, när så är

lämpligt, bör kunna utgå som krediter eller som riskkapital. Den

nya biståndsmyndigheten avses få i uppdrag att närmare utreda

behov, möjligheter och risker med att utnyttja

kreditinstrumentet i samarbetet.

För budgetåret 1995/96 beräknas garantier för finansiellt

stöd inte bli så omfattande som tidigare med hänsyn till att

Sveriges bilaterala insatser i form av betalningsbalansstöd

kommer att ersättas med deltagande i EU/EG:s gemensamma

utlåning. Vissa insatser kan ändå bli aktuella, t.ex.

infrastrukturprojekt som samfinansieras med internationella

institutioner. De statliga garantiåtagandena för budgetåret

1995/96 föreslås mot denna bakgrund uppgå till 300 miljoner

kronor.

För att täcka eventuella förluster, som kan uppstå med

anledning av de statliga garantierna för finansiellt stöd, måste

riskavsättningar göras. Ett riktmärke för hur stora de

totala avsättningarna bör vara är de 10 % av totala utestående

krediter som tillämpas av EU/EG för liknande åtaganden. Staten

har hittills, och inom ramen för riksdagens medgivanden, åtagit

sig betalningsansvar för sammanlagt 1 576 miljoner kronor och

gjort avsättningar på sammanlagt 195 miljoner kronor. Regeringen

föreslår att differensen mellan de 195 miljoner kronor som finns

avsatta och avsättningens optimala storlek (med tillämpning av

10-procentsregeln), 158 miljoner kronor, dvs. 37 miljoner

kronor, utnyttjas på så sätt att 15 miljoner reserveras som

avsättning avseende betalningsansvar för finansiellt stöd för

budgetåret 1995/96 medan återstoden (22 miljoner kronor)

reserveras som avsättning för förlustrisker för den

föreslagna exportkreditramen (se nedan).

På regeringens förslag beslutade riksdagen våren 1993 (prop.

1992/93:100 bil. 4, bet. 1992/93:UU16, rskr. 1992/93:263) att

inrätta en särskild exportkreditgarantiram om 1 miljard

kronor för de baltiska länderna och Ryssland. Syftet var att

möjliggöra garantigivning till de aktuella staterna i en

situation där EKN på grund av riskläget inte hade möjlighet att

lämna garantier inom sin normala verksamhet. I propositionen

redovisas utförligare de riktlinjer enligt vilka

Exportkreditnämnden (EKN) har haft att administrera verksamheten

och hur denna hittills har utvecklats. Svensk handel med

Central- och Östeuropa expanderar snabbt. För att ytterligare

främja export och investeringar föreslår regeringen att

exportkreditgarantiramen nu ökas från en till två miljarder

kronor, samt att ramen, på vissa villkor, också öppnas för

begränsade exportaffärer och investeringar i Ukraina,

Vitryssland och Kazakstan.

EKN har i skrivelse från oktober 1994 tagit upp frågan om

avräkning av investeringsgarantier mot den särskilda ramen,

beroende på om garantin omfattar täckning av den s.k.

transfereringsrisken eller ej. Regeringen anser, vad gäller de

länder som omfattas av den särskilda ramen, att

investeringsgaranti, inklusive eventuell transfereringsrisk,

skall avräknas mot EKN:s ordinarie investeringsgarantiram i de

fall där EKN bedömer att risken är godtagbar mot bakgrund av de

riktlinjer som finns för EKN:s normala prövning av

investeringsgarantier. I de fall där EKN gör bedömningen att

garantin kan ges enligt riktlinjer som gäller för den särskilda

ramen bör hela garantin avräknas mot den särskilda ramen. I

propositionen hemställs om riksdagens godkännande av vad

regeringen anfört i detta avseende.

Riskavsättningar måste göras även för att täcka eventuella

förluster som kan uppstå med anledning av

exportkreditgarantiramen. För den föreslagna utökningen av ramen

bedöms att ytterligare avsättningar bör göras om sammanlagt 100

miljoner kronor under den kommande treårsperioden. För

budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att 48 miljoner kronor

anvisas för avsättningar samt att ovan nämnda belopp om 22

miljoner kronor av medel som tidigare reserverats som avsättning

för finansiellt stöd nu också kan disponeras. För vardera

budgetåret 1997 och 1998 avses avsättningar göras om 15 miljoner

kronor.

Kostnader i samband med eventuella förluster i anledning av de

statliga garantierna till stater i Central- och Östeuropa

föreslås belasta i första hand anslag under littera G och i

andra hand täckas genom omfördelningar inom statsbudgeten.

Multilaterala organ som Världsbanken, Internationella

valutafonden, EBRD, Europeiska investeringsbanken (EIB), OECD

samt Förenta nationerna och dess fackorgan spelar en viktig roll

vid utformningen och genomförandet av reformer i Central- och

Östeuropa. Multilaterala och bilaterala insatser kan utformas så

att de samverkar och ömsesidigt förstärker varandra. De tre

institutioner -- Världsbanken, EIB och EBRD -- som i framtiden

väntas stå för huvuddelen av utlåningen till Central- och

Östeuropa kan genom sina omfattande finansiella resurser

engagera sig i stora investeringar, t.ex. av infrastrukturell

art, som enskilda länder inte själva klarar av. Samfinansiering,

då bilaterala insatser knyts till multilaterala, kan dessutom

vara ett effektivt sätt att påverka de internationella organen

i, enligt svensk bedömning, önskvärd riktning. I propositionen

beskrivs utförligare de aktuella institutionernas verksamhet,

aktuella projekt och Sveriges deltagande i dessa. Ett planerat

projekt som redovisas utförligt är den riskkapitalfond för

nordvästra Ryssland som Sverige, Finland och Norge avser skapa

tillsammans med EBRD.

Mot bakgrund av betydelsen av finansiell stabilitet för

möjligheten att framgångsrikt genomföra reformer avsattes 300

miljoner kronor i budgeten för 1992/93 för bidrag till

stabiliseringsfonder för de baltiska valutorna. Emellertid

visade det sig svårt att nå tillräcklig internationell

anslutning för att skapa sådana fonder, varför andra former av

insatser för att främja finansiell stabilitet har övervägts. I

propositionen föreslås att huvuddelen av medlen tas i anspråk

för att stödja banksektorn i de baltiska staterna. Återstoden

föreslås utgöra eventuellt bidrag till det s.k. Baltiska

investeringsprogrammet. Programmet, som gäller för en

treårsperiod fram till halvårsskiftet 1995 och som beskrivs

utförligare i propositionen, har som syfte att främja

investeringar i små och medelstora företag i Estland, Lettland

och Litauen. Nordiska ministerrådet skall efter utvärdering och

samråd med de baltiska staterna fatta beslut om programmets

framtid.

Sammanfattning av motionerna

I motion U806 (v, s) framförs en del generella synpunkter på

Sveriges förutsättningar att bidra till utvecklingen i våra

närmaste grannländer i Östeuropa och på det hittillsvarande

samarbetet. Sveriges geografiska läge i kombination med folkligt

engagemang skapar goda sådana förutsättningar, anser

motionärerna, även om resultaten inte stått i proportion till

insatserna. Motionärerna vill prioritera kunskapsutbyte, bl.a. i

form av samhällsinriktad forskning. De hittillsvarande svenska

prioriteringarna på hälsoområdet, dvs. stöd till långsiktiga

preventiva insatser för folkhälsan, uppskattas av motionärerna.

Hälsoprojekt av olika slag kan via kunskaps- och personalutbyte

leda till strukturella förändringar i demokratisk riktning i de

berörda samhällena. Som ett exempel härpå anges det stöd till

särskilt Litauen som utgått från Blekinges internationella

hälsohögskola. Riksdagen föreslås i motionen ställa sig bakom

ett uttalande om att liknande initiativ bör uppmuntras och

spridas till andra delar av Sverige.

Även i motion U809 (v) yrkande 6 begärs en ökad satsning på

insatser inom det sociala området eller inom sjuk- och

hälsovården samt omsorgen om handikappade.

Kristdemokratiska samhällspartiet, som i motion U31 ställer

sig bakom de åtgärdsförslag inom den sociala sektorn som

föreslås i propositionen, begär i yrkande 6 ett riksdagens

tillkännagivande om att stödet till sociala sektorer skall

prioritera barn med handikapp samt att dessa insatser i största

möjliga mån skall kanaliseras via enskilda organisationer.

I motion U809 (v) hävdas att det stöd regeringarna i väst

utlovat i krediter till Central- och Östeuropa inte utnyttjas

fullt ut därför att bara en bråkdel av stödet i praktiken varit

tillgängligt. Orsaken skulle vara att krav ofta ställs på att

krediterna skall ges på kommersiella grunder. Motionärerna

hänvisar också till det förhållande att högst 40 % av EBRD:s

(Europeiska utvecklingsbanken) utlåning och investeringar enligt

stadgarna får gå till den statliga sektorn. I motionens yrkande

14 begärs att Sverige skall verka för en förändring av EBRD:s

kreditvillkor.

I motion U33 (v) behandlas den av regeringen föreslagna

utökade exportkreditgarantiramen. Motionärerna invänder mot att

garantierna -- mot bakgrund av riskläget i Ryssland -- skall

användas mer restriktivt vad gäller utbytet med Ryssland. Det är

enligt Vänsterpartiet helt omotiverat att låsa fast Rysslands

andel till en fjärdedel av den totala garantiramen, varför ett

tillkännagivande begärs härom (yrkande 2).

I motion N262 (s) anförs att en mängd svenska företag har

produkter som på ett effektivt sätt kan hjälpa länderna i öst

att få i gång sin industri och handel. Motionärerna nämner som

exempel företagen Hägglund Drives och Sunds Defibrator. För att

kunna exportera till Ryssland är dessa företag i behov av att få

exportkreditgarantier. Motionärerna anser därför att reglerna

behöver ändras för att sådana skall kunna beviljas.

Likartade synpunkter framförs i motion A470 (s) yrkande 9 där

också samma företag nämns.

I partimotionen U31 (kds) yrkas att riksdagen som sin mening

skall ge regeringen till känna att Swedfund AB ges möjlighet att

använda projektintäkter från investeringar i u-länder som

säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning

till projekt i Central- och Östeuropa (yrkande 7).

Utskottets överväganden

Som påpekas i propositionen innebär den ekonomiska

omvandlingen i många stater i Central- och Östeuropa ofta svåra

sociala påfrestningar, exempelvis i form av inflation och

arbetslöshet. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att

de svenska samarbetsinsatserna kan bidra till att lindra dessa

påfrestningar och leda till att omvandlingen blir socialt

acceptabel och hållbar. Samtidigt kan naturligtvis behoven inom

den sociala sektorn bättre tillgodoses om den ekonomiska

tillväxten kommer i gång och statsfinanserna stärks. Utskottet

välkomnar mot denna bakgrund propositionens förslag om bl.a.

stöd till de finansiella sektorerna i de baltiska staterna, den

föreslagna utvidgade exportkreditgarantiramen samt den uttalade

avsikten att stärka vissa former av insatser inom såväl

arbetsmarknadspolitiken som över hela det sociala området.

De samarbetsinsatser som förordas i motionerna U31 (kds)

(yrkande 6), U806 (v, s) och U809 (v) (yrkande 6) är, som också

framgår av propositionen, föremål för svenskt engagemang. Flera

departement, myndigheter och organisationer deltar i samarbetet.

Utbildningsstöd till den sociala sektorn ges främst via SIDA

och den av SIDA finansierade Hälso- och sjukvårdens

Östeuropakommitté (ÖEK). De av ÖEK stödda projekten avser bl.a.

baltiska läkares, tandläkares och sjuksköterskors auskultation i

Sverige, utbildningsinsatser i de baltiska länderna, Polen, S:t

Petersburg, samt etableringen av s.k. modellinstitutioner i

dessa länder. Till de prioriterade områdena hör mödra- och

barnhälsovård, inklusive familjeplanering, psykiatri,

handikappvård och förstärkning av infrastrukturen. Enligt

propositionen skall den nya biståndsmyndigheten se över formerna

för ett fortsatt stöd till ÖEK. Utskottet noterar vidare de

värdefulla insatser inom hälsosektorn som hittills kanaliserats

via BITS och den viktiga kompetensutveckling på området som kan

ske inom ramen för SI:s program för expertutbyte samt

högskolesamarbete via bl.a. Kungliga Vetenskapsakademien och

EU:s s.k. fjärde ramprogram för forskning och utveckling.

Den allmänna inriktningen av det svenska stödet -- med dess

prioritering i första hand av kunskaps- och kompetensutveckling

till stöd för en fortsatt och fördjupad demokratisering och en

socialt och miljömässigt hållbar omvandling -- innebär

ofrånkomligen att utrymmet för insatser på andra områden blir

begränsat. Med hänsyn till att behoven vida överskrider de

statsfinansiella medel som är tillgängliga för samarbetsprojekt

med Central- och Östeuropa nödgas utskottet, liksom tidigare år,

dra slutsatsen att en viss koncentration av insatserna är

nödvändig. Utskottet noterar att det även i propositionen anförs

att det inte är möjligt att utifrån finansiera social verksamhet

i de aktuella länderna, utan att det är erfarenhetsutbyte och

kapacitetsutveckling som måste vara de centrala medlen. Vid

sidan av samarbete mellan myndigheter och institutioner vill

utskottet liksom tidigare dock peka på att hälso- och

sjukvårdsområdet också är väl lämpat för insatser genom

frivilliga organisationer. Utskottet anser insatser, som på

detta sätt kan komma till stånd, värdefulla.

Med det anförda anser utskottet att motionärernas syften

tillgodosetts och betraktar därför motionerna U31 (kds) yrkande

6, U806 (v, s) samt U809 (v) yrkande 6 som besvarade.

Utskottet delar uppfattningen i motion U809 (v), att EBRD:s

40-procentsregel potentiellt skulle kunna hämma bankens

verksamhet i vissa låntagarländer. Enligt vad utskottet inhämtat

har detta dock inte hittills varit fallet. Det beror bl.a. på

att begreppet privat sektor har getts en förhållandevis vid

tolkning i EBRD. Projekt i företag som formellt är statsägda men

där det finns en konkret plan för privatisering och där den

dagliga verksamheten är frikopplad från den statliga ägaren

klassificeras i kategorin privat sektor. Utskottet noterar att

Sverige i banken aktivt stött denna flexibla tolkning av

begreppet.

Enligt stadgan har EBRD att tillämpa sunda bankmässiga

principer i hela sin verksamhet. Subventionerad långivning, som

förordas i motion U809 (v), är inte förenligt med detta. En

sådan skulle dessutom kräva omfattande tillskott av gåvomedel

från ägarländerna. Utskottet noterar att EBRD:s insatser, när

det är lämpligt, kan kompletteras med t.ex. bilateral

finansiering på gåvovillkor.

Därmed avstyrker utskottet motion U809 (v) yrkande 14.

Frågan om utformningen av de statliga kreditgarantierna för

export till Ryssland och de baltiska staterna bör, som påpekas

av näringsutskottet, ses mot bakgrund av de allmänna regler som

gäller för exportkreditgarantier. I näringsutskottets yttrande

(1994/95:NU5y), som återfinns i bilaga 2 till detta

betänkande, lämnas därför en översiktlig beskrivning av detta

system.

Näringsutskottet anser det angeläget att främja ett utvidgat

handelsutbyte med Ryssland och de baltiska staterna och

tillstyrker därför regeringens förslag om en fördubbling av den

särskilda exportkreditgarantiramen till 2 miljarder kronor.

Enligt näringsutskottets uppfattning får därmed motionerna N262

(s) och A470 (s) anses tillgodosedda.

Utrikesutskottet delar näringsutskottets uppfattning om vikten

av att främja ett ökat handelsutbyte med de baltiska staterna

och Ryssland. Det kan även konstateras att svenska företag med

affärsintressen i Ryssland redan -- tack vare den befintliga

exportkreditgarantiramen -- får anses ha blivit relativt väl

tillgodosedda ur kreditgarantisynpunkt. Som framgår närmare av

propositionen avser omkring 200 av de totalt knappt 700 bifallna

engagemangen inom den hittillsvarande miljardramen affärer med

Ryssland. Än viktigare är att en stor andel av engagemangen --

126 av 196 -- lett till garantiförbindelser. Med den utökade

ramen torde förutsättningarna för ökat handelsutbyte med

Ryssland förbättras ytterligare.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna N262 (s) samt

A470 (s) yrkande 9.

I motion U33 (v) hävdas att begränsningen av Rysslands andel

av exportkreditgarantiramen är uttryck för en restriktiv

behandling som strider mot ambitionerna med Östeuropapolitiken.

Svårigheterna i Ryssland borde enligt motionärerna motivera att

mer än en fjärdedel av ramen kunde användas för affärer med

Ryssland.

Näringsutskottet konstaterar i sitt yttrande att den särskilda

exportkreditramen medger ett större risktagande än vad som är

möjligt inom EKN:s normala garantigivning. De av riksdagen

fastlagda riktlinjerna innebär emellertid att risktagandet även

i affärer med de baltiska staterna och Ryssland måste begränsas

samtidigt som strävan är att garantierna skall bidra till

mottagarlandets ekonomiska utveckling. Enligt näringsutskottets

uppfattning är det viktigt att beakta att det föreligger

betydande skillnader i de olika ländernas utveckling. Estland

har nått långt i sitt ekonomiska reformprogram, och ekonomin

stabiliseras efter hand. Detta har lett till att EKN sedan

slutet av år 1993 kunnat bevilja korta garantier för affärer med

Estland inom den ordinarie ramen. I december 1994 togs

motsvarande steg beträffande Lettland och Litauen. Estland kunde

samtidigt placeras i en lägre premieklass. Vid samma tidpunkt

öppnades EKN:s medellånga och långa garantigivning i viss

utsträckning för de tre baltiska länderna.

Näringsutskottet konstaterar att utvecklingen i Ryssland är

mer bekymmersam än i de baltiska länderna när det gäller

ekonomisk stabilitet och kreditvärdighet. Näringsutskottet anser

därför, i likhet med regeringen och EKN, att det är rimligt att

detta återspeglas i en viss återhållsamhet med garantigivningen.

Samtidigt är det angeläget att noggrant följa utvecklingen och

ha hög beredskap för omprövning i den takt som förbättringar kan

noteras. Med hänvisning till vad som nu sagts avstyrker

näringsutskottet motion U33 (v) i denna del.

Utrikesutskottet konstaterar för sin del att Ryssland sedan

1992 -- enligt vad utskottet erfarit -- inte till fullo

honorerat amorteringar och ränteförfall på utlandsskulden. Den

politiska och ekonomiska osäkerheten i Ryssland -- liksom de

institutionella brister och svårförutsägbara ändringar i de

regelverk som reglerar bl.a. valutatransfereringar,

exportlicenser och tullar -- bidrar, enligt utskottets

bedömning, ytterligare till att motivera en begränsning av det

risktagande som är förenat med den statliga garantigivning som

finansieras med skattemedel.

Utrikesutskottet delar således näringsutskottets bedömning och

vill i likhet med detta utskott betona vikten av att

utvecklingen i Ryssland, också vad avser förlustrisken,

fortlöpande blir föremål för noggranna överväganden.

Med det anförda avstyrks motion U33 (v) yrkande 2.

Näringsutskottet berör i sitt yttrande även regeringens

förslag beträffande avräkning av investeringsgarantier.

Näringsutskottet anför följande:

Innebörden av regeringens förslag beträffande avräkning av

investeringsgarantier är att vissa garantier lämnade till

Öst- och Centraleuropa skall kunna avräknas från EKN:s ordinarie

ram för investeringsgarantier. Regeringen föreslår i

budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 4 s. 171) en

oförändrad nivå på denna ram om 2 miljarder kronor. Detta

förslag behandlar utskottet senare under våren 1995 (bet.

1994/95:NU22). Vid utgången av februari 1995 uppgick

garantiåtagandena inom investeringsgarantiramen till ca

350 miljoner kronor. Enligt vad näringsutskottet erfarit finns

det därmed utrymme inom denna ram för garantier till östländerna

utan att det inverkar på möjligheterna att få garantier för

investeringar i andra länder.

Näringsutskottet tillstyrker mot denna bakgrund vad regeringen

anfört om avräkning av investeringsgarantier. Näringsutskottet

tillstyrker även övriga förslag i propositionen som rör

exportkrediter.

Med hänvisning till det ovan sagda tillstyrker

utrikesutskottet förslaget att regeringen bemyndigas att under

budgetåret 1995/96 ikläda staten betalningsansvar till ett

belopp om högst 300 miljoner kronor avseende statsgarantier för

finansiellt stöd till stater i Central- och Östeuropa, samt till

ett belopp om högst 1 miljard kronor, utöver tidigare godkänt

belopp, avseende exportkreditgarantigivning för vissa av dessa

stater.

Utskottet konstaterar att motion U31 (kds) yrkande 7 till

fullo överensstämmer med vad regeringen hemställler angående

Swedfund AB:s möjlighet att använda projektintäkter. Därför

synes någon särskild riksdagens åtgärd, i enlighet med

motionärernas önskemål, inte påkallad.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om att högst

100 miljoner kronor av intäkter från investeringar i u-länder

får användas som säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för

vidare utlåning till projekt i Central- och Östeuropa.

Med hänvisning till vad som ovan anförts av näringsutskottet

tillstyrker utskottet också godkännande av regeringens förslag

angående avräkning av investeringsgarantier.

2.4 Miljö och kärnsäkerhet

Propositionen

(s. 59--67)

En av målsättningarna för det svenska samarbetet med Central-

och Östeuropa har från första början varit att stödja åtgärder

för att förbättra miljön. Åtgärderna har främst syftat till att

höja kärnsäkerheten, främja vattenreningen och motverka

luftföroreningar. En viktig komponent i samarbetet har utgjorts

av förvaltningsstöd och kunskapsuppbyggnad. Miljösamarbetet har

också varit prioriterat i det regionala och internationella

samarbetet.

Omkring en miljard kronor har anvisats för miljöinsatser i

Central- och Östeuropa under åren 1990/91--1994/95. De största

insatserna har utformats inom ramen för det av

Helsingforskommissionen (HELCOM) utarbetade åtgärdsprogrammet

för Östersjön. Det svenska stödet till programmets

genomförande uppgår hittills till ca 400 miljoner kronor. Även

det nordiska finansieringsbolaget för

miljöinvesteringar (NEFCO), som bidrar med finansiering

av företag som tillverkar miljöutrustning och tillhandahåller

miljötjänster i Central- och Östeuropa, spelar i sammanhanget en

viktig roll.

I propositionen föreslås en sammanhållen miljöstrategi i

Östersjöregionen. Miljösamarbetet föreslås finansieras över en

anslagspost, vilken skall disponeras av den nya

biståndsmyndigheten. En särskild samrådsgrupp med representanter

för de berörda departementen kommer att tillsättas för arbetet

med policy- och anslagsfrågorna. Därutöver bereds ytterligare

multilaterala insatser på miljöområdet.

Avloppsreningsanläggningar, energiinriktat stöd samt insatser

på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet, i främst Statens

kärnkraftinspektions (SKI) och Statens strålskyddsinstituts

(SSI) regi, avses ges fortsatt prioritet. Ytterligare samordning

vad gäller kärnsäkerhetsprogrammen kan bli möjlig inom ramen för

G 24-samarbetet och EU:s olika program. Totalt 169 250 000 kr

föreslås bli anvisade för miljöinsatser. Därav beräknas

13 500 000 kr anvisas Statens naturvårdsverk för

kunskapsuppbyggnad ooch förvaltningsstöd.

I propositionen framhålls att möjligheterna att klara

investeringar för miljöinsatser enbart med internationella

krediter är begränsade. Den nya myndigheten kommer mot denna

bakgrund att få i uppdrag att bereda investeringsprojekt inom

Östersjöprogrammet i samfinansiering med de internationella

bankerna och andra givarländer.

För kärnsäkerhets- och strålskyddsinsatser föreslås 83

miljoner kronor. EBRD:s kärnsäkerhetsfond utgör enligt vad

som anges i propositionen ett i sammanhanget kompletterande

finansieringsinstrument som har lett till att väsentliga

säkerhetsinvesteringar kunnat göras i bl.a. kärnkraftverken i

Litauen och Bulgarien. Jämte de medel som föreslås bli anvisade

för regeringens disposition för eventuellt fortsatt bidrag till

fonden kan totalt 128 miljoner kronor komma att satsas för

kärnsäkerhets- och strålskyddsfrämjande insatser.

Sammanfattning av motionerna

I den centerpartistiska kommittémotionen U32 kritiseras

framför allt de miljöpolitiska avsnitten i regeringens

proposition. De föreslagna insatserna på miljöområdet bedöms som

underdimensionerade i relation till de behov som finns. En

väsentlig resurförstärkning föreslås för kommande budgetår. I

motionen yrkas på avslag av regeringens förslag om treårsram för

miljöinsatser samt att riksdagen ger regeringen till känna att

en kommission bör tillsättas för utarbetande av förslag till ett

nytt treårsprogram för miljöinsatser i Central- och Östeuropa

för perioden 1997--1999 (yrkande 3). Direktiven bör enligt

motionärerna bl.a. ange att kommissionen för dessa budgetår

skall anvisa innehållet i ett program för miljöinsatser om minst

400 miljoner kronor per budgetår.

Motionärerna bakom motion U32 (c) invänder vidare mot

regeringens avsikt att från och med den 1 juli 1995 finansiera

miljöinsatserna i Central- och Östeuropa över ett sammanhållet

anslag under Utrikesdepartementets huvudtitel. I stället

förordas att Miljödepartementet får det sammanhållande ansvaret

för Sveriges miljöinsatser i närområdet (yrkande 4). I motionens

yrkande 15 föreslås ett tillkännagivande om att Nordiska

Investeringsbanken (NIB) skall ges en av ägarstaterna garanterad

ram för lån till miljöinsatser i närområdet på minst 100 ecu.

Enligt motionen är detta också innebörden i ett förslag som en

särskild s.k. ad hoc-grupp för miljöinsatser i Nordens närområde

nyligen överlämnat till Nordiska ministerrådet.

Ett annat av ad hoc-gruppens förslag, som motionärerna gör

till sitt, är att en särskild facilitet omfattande 100 miljoner

DKK skall inrättas för att möjliggöra s.k. mjuk (förmånlig)

finansiering av miljöinsatser i närområdet. Sverige bör verka

för att faciliteten, som förutses knytas till NIB/NEFCO,

inrättas på minst den föreslagna nivån senast den första januari

1996 (yrkande 16).

I Miljöpartiets motion U26 anförs att den politiska

omvälvningen i Central- och Östeuropa, den socioekonomiska

utvecklingen med social instabilitet som följd samt den

omfattande miljöförstöringen hotar en fredlig utveckling och en

varaktig säkerhet. Det är därför nödvändigt med en stabil

utveckling av regionens ekonomi, samtidigt som de ekologiska

ramarna inte rubbas. Miljöföroreningarna kräver snabba insatser

vad gäller avloppsreningsverk, jordbruksmetoder och tekniska

lösningar för industrier, så att nedsmutsning och övergödning av

Östersjön kan stoppas. Alla dessa åtgärder kräver stora

ekonomiska insatser, varför motionärerna föreslår att anslaget

till samarbete med Central- och Östeuropa utökas med en särskild

fond för miljöinsatser på en miljard kronor. Förslaget behandlas

i betänkandets avsnitt 3 Anslagsfrågor.

I Moderata samlingspartiets motion U30 framförs uppfattningen

att regeringens förslag innebär näst intill en halvering av

satsningen på miljövård. Detta trots att propositionen, enligt

motionärerna, andas en föreställning om att de nuvarande

insatserna i allt väsentligt skall fortsätta. Moderaterna anser

att miljöinsatserna, som har ett värde såväl för Sverige som för

mottagarlandet, även fortsättningsvis bör kanaliseras i särskild

form och via kompetenta myndigheter. Mot denna bakgrund föreslås

förutom ökade insatser även en fortsatt organisation av

miljöbiståndet via miljömyndigheter (yrkande 5).

I motion U810 (c) om stödet på energiområdet till Östeuropa

generellt begärs ett tillkännagivande med innebörden att

fortsatt stöd på detta område inte skall utgöra "alibi" för

fortsatt kärnkraftsanvändning utan främja förnybara energikällor

och effektivare energianvändning.

I motionerna U26 (mp) yrkande 3 samt U809 (v) yrkandena 9 och

10 begärs tillkännagivanden med likartat innehåll. I motion U809

(v) föreslås också att regeringen skall få i uppdrag att göra en

miljökonsekvensbeskrivning av rysk uranbrytning och

uranhantering.

I motion U32 (c) yrkande 7 begärs att regeringen skall ta

förnyade initiativ för att påskynda staters ratificering av

avtal beträffande ansvar vid kärnkraftsolyckor. Enligt

motionärerna har internationella insatser för att främja

säkerheten vid kärnkraftverk i bl.a. Litauen försvårats av att

västeuropeisk kärnkraftsindustri vägrar att bistå med viktig

utrustning så länge berörda stater inte ratificerat de s.k.

Wien- och Pariskonventionerna.

Mot bakgrund av att Sverige m.fl. stater arbetar inom ramen

för det s.k. Nuclear Safety Account (NSA) för att förbättra

säkerheten i kärnkraftverk, begärs i samma motions (U32) yrkande

8 att riksdagen som sin mening skall ge till känna att

regeringen bör ta initiativ för att förbättra öppenheten i NSA:s

verksamhet. Det är enligt motionärerna angeläget att den

medborgerliga insynen i NSA ökar.

I motion U705 (s) anförs att stora, hittills orörda

naturområden i det tidigare Sovjetunionen nu hotas av en snabb

och ofta naturvårdsmässigt obetänksam exploatering. Mot bakgrund

av den kompetens som svenska biologer har om floran och faunan i

vårt eget och angränsade klimatområden bör frågan utredas, anser

motionärerna, på vilket sätt Sverige bäst skulle kunna stödja

bevarande av den biologiska mångfalden inom f.d. Sovjetunionen.

I motionen framhålls bl.a. att delar av den här aktuella

biologiska mångfalden är av särskilt intresse som genreserver

för framtida förädlingsarbete.

Även i motion U809 (v) framhålls liknande synpunkter. I

yrkande 8 föreslås att regeringen återkommer med förslag till

hur det svenska stödet till bevarandet av naturområden skall

förstärkas.

I motion Jo628 (fp) yrkande 7 föreslås ett riksdagens

tillkännagivande med innebörden att stödet till länderna i

Central- och Östeuropa bör inriktas på vattenrening,

kärnsäkerhet samt rökgasrening och energieffektivisering. I

motionen beskrivs den allvarliga miljösituationen i de berörda

länderna mer utförligt. Kalla krigets hot mot fred och säkerhet

har ersatts av hotet från den instabilitet som skapats av

tomrummet efter kommunismens kollaps. I detta sammanhang utgör

också miljöförstöringen ett hot mot säkerheten, menar

motionärerna, och de ger exempel på flera verkliga eller

potentiella konflikter och hot som bottnar i bl.a. kampen om

naturresurser.

Även i motion U809 (v) framhålls vikten av samarbete inom

vattenreningssektorn. Enligt yrkande 11 bör samarbetet vad

gäller luft- och vattenvård utvecklas och regeringen undersöka

möjligheterna att öka krediterna för projekt på dessa områden.

I motion U33 instämmer Vänsterpartiet med regeringens

uppfattning om behovet av att prioritera Östersjön. Men då går

det inte att vara nöjd, anser motionärerna, med att Sverige

hittills bidragit med 400 miljoner kronor till Östersjöns

sanering, när behovet av insatser beräknas till ca 150

miljarder. Regeringen bör därför återkomma med förslag till

riksdagen om hur Sveriges insatser för Östersjön drastiskt skall

stärkas (yrkande 5).

I Vänsterpartiets motion om miljöpolitiken, Jo664, begärs att

regeringen skyndsamt skall lägga fram en långsiktig plan för hur

restaureringen av Östersjön skall påskyndas och finansieras

(yrkande 5).

Även i motion U31 (kds) anförs att ökade resurser bör anslås

till åtgärdsprogrammet för Östersjön. I motionen refereras bl.a.

till den revidering av åtgärdsprogrammet som genomfördes våren

1992 vilken innebar en skärpning för det fortsatta miljöarbetet.

Länderna förband sig då att arbeta i enlighet med

försiktighetsprincipen och att använda sig av den mest

miljövänliga tekniken. Det reviderade åtgärdsprogrammet omfattar

också kust- och avvattningsområdet kring Östersjön. Motionärerna

anser att det mot denna bakgrund är oacceptabelt att kraftigt

dra ner anslaget till miljöinsatser i Östersjöregionen. I

stället bör ökade resurser anslås till åtgärdsprogrammet. De

satsningar som Sverige hittills medverkat till i

Östersjöstaterna har varit framgångsrika. Satsningar för att

förbättra vatten- och avloppssystemen föreslås i ökad

utsträckning inriktas på kretsloppsbaserade lösningar där urin

och fekalier kan få bli en resurs i ett miljöanpassat jordbruk

(yrkande 15). Motionens anslagsyrkanden behandlas senare i

betänkandet (avsnitt 3 Anslagsfrågor).

I Kristdemokraternas partimotion om miljöpolitiken, Jo604,

begärs ett tillkännagivande om behovet av en

effektivitetsutredning för att klargöra hur största möjliga

nytta per satsad krona i förbättrad Östersjömiljö kan uppnås

(yrkande 12).

Även i motion Jo671 (s) framhålls att varje insats i Östersjön

måste göras så kostnadseffektiv som möjligt. Ett omfattande

program för en socialt och miljömässigt hållbar utveckling krävs

för att återställa Östersjön i ekologisk balans. Insatser krävs

från samtliga Östersjöstater. Motionärerna, som även anför att

Kalmar län kan göra väsentliga insatser i sammanhanget, begär

att synpunkterna i motionen skall bli föremål för ett riksdagens

tillkännagivande.

Enligt motion U31 (kds) finns också möjlighet att stödja

miljöinvesteringar i Polen genom Ecofund och s.k.

debt-for-environment swaps, dvs. skuldavskrivning mot att Polen

satsar motsvarande summa i lokal valuta på miljöprojekt.

Motionärerna vill att riksdagen skall besluta att Sverige skall

stödja denna typ av miljöinvesteringar i Polen (yrkande 10).

I motion T225 (mp) föreslås att biståndet till Östeuropa

delvis inriktas på att sprida kunskap om växthuseffekten och på

att stödja utvecklingen av miljöanpassade transportsystem

(yrkande 17).

Även enligt motion U809 (v) bör satsningar inom

kommunikationssektorn bli del av det svenska samarbetsprogrammet

med länderna i Central- och Östeuropa (yrkande 12).

Vikten av stöd till uppbyggnaden av miljöanpassade

transportsystem framhålls även i motion U31 (kds). Regeringen

bör enligt motionärerna uppmanas att återkomma till riksdagen

med konkreta förslag avseende utvecklingen av en miljöanpassad

infrastruktur i de baltiska staterna (yrkande 16).

I motion U805 (mp) anförs att Slovakien under 1997 avser att

öppna kärnkraftverket Mochovce, om lån beviljas härför av den

europeiska utvecklingsbanken, EBRD. Motionärerna anser att ett

sådant beslut skulle kunna ha prejudicerande karaktär, eftersom

varken EBRD eller någon annan utvecklingsbank tidigare gett

bidrag eller lån för färdigställande av kärnkraftverk. I yrkande

1 begärs att detta synsätt skall framföras av riksdagen i ett

tillkännagivande. I yrkande 2 begärs att regeringen skall göra

en översyn av EBRD:s biståndsprojekt. Det är enligt motionärerna

angeläget att lån från EBRD, liksom från andra

utvecklingsfonder, bidrar till utvecklingen av förnyelsebar

energi och metoder för energibesparingar. Detta bör riksdagen ge

regeringen till känna (yrkande 3). I yrkande 4 anförs att

riksdagen hos regeringen skall begära att medel via EBRD för lån

till kärnkraftverket Mochovce inhiberas.

Inte heller enligt motion U32 (c) yrkande 9 får Sverige -- med

hänvisning till det slovakiska kärnkraftverket -- i något

sammanhang bidra till att kärnkraftverk som inte skulle ges

drifttillstånd i väst kan göras startklara i Central- och

Östeuropa.

Utskottets överväganden

Som framhålls i propositionen har miljöfrågorna alltsedan

östsamarbetets början haft högsta prioritet. Speciellt BITS men

också SIDA har kanaliserat betydande stöd till miljöinriktade

insatser och projekt i särskilt Baltikum och andra delar av

Central- och Östeuropa. Insatsernas karaktär och utformning,

såväl bilateralt som multilateralt, beskrivs utförligare i

propositionen. Som tidigare framgått har regeringen i skrivelse

till riksdagen (1993/94:252) dessutom särskilt redovisat

hittillsvarande insatser inom miljöområdet i Central- och

Östeuropa. Utskottet noterar likaså att regeringen i proposition

1994/95:100 bil. 4 närmare redogjort för sin syn på begreppet en

hållbar utveckling.

Utskottet noterar att jordbruksutskottet i sitt yttrande

(1994/95:JoU4y) i allt väsentligt ansluter sig till regeringens

överväganden om åtgärder för att stödja en miljömässigt hållbar

utveckling. Jordbruksutskottet anför bl.a. följande:

Som regeringen anför bör målet för miljöinsatser i Central-

och Östeuropa vara att stödja miljösamarbete och åtgärder för

att bevara och förbättra miljön, särskilt i och kring Östersjön.

Förvaltningsstöd, institutionsuppbyggnad och katalytiskt stöd

till investeringar på koncessionella villkor inom ramen för

Östersjöprogrammet är centrala inslag i öststödet. Härmed avses

enligt utskottets terminologi bl.a. stöd eller långivning på

förmånliga villkor som kan ge positiva sidoeffekter, t.ex. i

fråga om möjligheter till kompletterande insatser från olika

finansieringskällor.

Utrikesutskottet finner -- i likhet med jordbruksutskottet --

att många av de i motionerna framförda yrkandena avseende

miljöinsatser av olika slag ligger väl i linje med det

presenterade samarbetsprogrammets inriktning och syften. Liksom

t.ex. motionärerna bakom motion Jo628 (fp) anser utskottet att

den närmast katastrofala miljösituationen i många regioner och

stater i Central- och Östeuropa kan uppfattas som ett hot mot

vår gemensamma säkerhet. Det hindrar inte att miljöproblemens

olika gränsöverskridande eller lokala karaktär ofta kräver

varierande angreppssätt. Som betonas i propositionen gör också

skillnaden i politisk och ekonomisk utveckling i

samarbetsländerna att förutsättningarna för insatser och

samarbete på miljöområdet är mycket olika.

I motion U32 (c) föreslås tillsättandet av en kommission med

direktiv att lägga fram förslag om ett nytt treårsprogram för

1997--1999 samt att anvisa minst 400 miljoner kronor per

budgetår för miljöinsatser. Med anledning av detta yrkande får

utskottet anföra följande:

De ca 210 miljoner kronor som redan anvisats för miljöinsatser

innebär enligt utskottets uppfattning en klar markering av den

betydelse som tillmäts dessa insatser. De motsvarar enligt

utskottets bedömning den optimala användning som

mottagningskapacitet, finansieringssituation och statsfinanser

för närvarande medger. Vissa variationer i anslagstilldelningen

för miljöinsatser har skett över tiden även föregående år.

Utskottet konstaterar att Sverige likväl legat och alltjämt

ligger på en hög nivå vad avser miljöinsatser jämfört med andra

stater runt Östersjön. Miljöinsatsernas relativa andel i

samarbetet kan även i framtiden komma att variera år från år,

beroende bl.a. på hur snabbt den institutionella uppbyggnaden

kan ske i våra samarbetsländer. Enligt vad utskottet inhämtat

kommer den nya sammanslagna biståndsmyndigheten att förfoga

över tillräckliga resurser för att optimalt kunna ta till vara

de möjligheter till insatser på miljöområdet som erbjuds

framöver. Att i dagens situation binda sig för en fördelning på

sektorer som inte överensstämmer med vad som kan komma att

användas under ett budgetår bidrar enligt utskottets uppfattning

inte till den önskvärda flexibilitet som också bör prägla

samarbetet.

Fördelningen av ansvaret för miljösamarbetet inom

regeringskansliet -- en fråga som också tas upp i motion U32 (c)

-- berörs i jordbruksutskottets yttrande. Jordbruksutskottet

anför följande:

När det gäller departementsansvaret för miljösamarbetet

erinrar utskottet om att riksdagen i 7 kap. 1 § regeringsformen

föreskrivit att det är regeringen som fördelar ärenden mellan

departementen. Närmare bestämmelser finns i

departementsförordningen. I Holmberg-Stjernquists kommentar till

grundlagarna understryks att departementsförordningen är

regeringens ensak.

Vidare bör framhållas att utskottet nyligen i betänkandet

1994/95:JoU14 avstyrkt motioner om att medel för miljöinsatser i

Central- och Östeuropa skall anvisas under fjortonde huvudtiteln

(Miljödepartementet). Riksdagen förväntas fatta beslut i detta

ärende den 6 april 1995.

Utöver den formella bedömning som innefattas i det anförda

vill utskottet tillägga att det är omfattningen och inriktningen

av de föreslagna miljöinsatserna som bör vara det huvudsakliga

ämnet för riksdagens ställningstagande. Syftet med regeringens

förslag är att samordna och koncentrera samarbetet med Central-

och Östeuropa på olika områden. Enligt utskottets mening är det

därvid inte ett förstahandsintresse vilket departement som har

det formella ansvaret för insatserna eller under vilken

huvudtitel medel för samarbetet anvisas. Av propositionen

framgår att regeringen förutsätter en nära samverkan mellan

berörda departement och myndigheter i fråga om miljöstödet (s.

61). Regeringen avser därför att för policy- och anslagsfrågor

tillsätta en särskild beredningsgrupp.

Med hänvisning till det anförda anser jordbruksutskottet att

motionerna U30 (m) yrkande 5 och U32 (c) yrkandena 3 och 4 bör

avstyrkas.

Utrikesutskottet, som delar jordbruksutskottets bedömningar i

denna fråga, tillstyrker därmed föreslaget om en sammanhållen

miljöstrategi och finansieringen av miljösamarbetet över en

sammanhållen anslagspost. Motionerna U30 (m) yrkande 5 samt U32

(c) yrkandena 3 och 4 avstyrks.

Med anledning av motion U31 (kds) yrkande 10 angående

miljösatsningar i Polen får utskottet konstatera att Polen

alltjämt står inför stora uppgifter på inte minst miljöområdet.

I regeringens kontakter med polska representanter ges detta

område, enligt vad utskottet inhämtat, även fortsatt hög

prioritet. Polen har även framgångsrikt byggt upp nationella

miljöfinansieringsprogram, varav den i motionen nämnda

internationella miljöfonden (Ecofund) är en.

Utskottet noterar att det ur skuldsynpunkt -- enligt den

bedömning som görs i Finansdepartementet -- saknas anledning

för Sverige att medverka i denna fond. Om man av andra skäl

skulle lämna ett direkt bidrag till fonden måste detta vägas mot

andra svenska miljöinsatser i Polen. Regeringen har, enligt vad

utskottet erfarit, hittills inte funnit skäl för en sådan

omallokering av medlen.

Utskottet noterar vidare att inte heller jordbruksutskottet är

berett att gå motionärernas önskemål till mötes.

Jordbruksutskottet konstaterar att finansieringen av

miljöinsatser via Ecofund kan innebära svårigheter från den

synpunkten att investeringar under genomförandefasen ej kan

påverkas av andra länder som deltar i samarbetet. Möjligheten

att tillämpa skuldavskrivningar i utbyte mot miljöinvesteringar

begränsas vidare -- enligt jordbruksutskottet -- av det faktum

att de privata långivare som kan vara engagerade i verksamheten

måste ersättas i särskild ordning.

Därmed avstyrker utrikesutskottet, i likhet med

jordbruksutskottet, motion U31 (kds) yrkande 10.

Utskottet noterar att regeringen mot bakgrund av det växande

investeringsbehovet i Central- och Östeuropa ansett det

befogat att på miljöområdet ge möjlighet till investeringsstöd

på förmånliga, s.k. koncessionella, villkor. För budgetåret

1995/96 avses avsättas 120 miljoner kronor för sådana

investeringar, i första hand inom ramen för det av

Östersjöstaterna gemensamt antagna Östersjöprogrammet. Prioritet

skall ges åt anläggningar för avloppsrening, men även

luftreningsåtgärder skall kunna komma till stånd om sådana

insatser kan möjliggöras via bl.a. samfinansiering. Enligt vad

utskottet erfarit kan även insatser i mindre

avloppsreningsanläggningar bli aktuella om

kostnadseffektivitetsskäl och samfinansieringsmöjligheter skulle

motivera detta. Ett betydande engagemang från

finansieringsinstitutioner som bl.a. Världsbanken och EBRD utgör

en viktig förutsättning för ett framgångsrikt miljöarbete, inte

minst i Östersjöregionen.

Jordbruksutskottet anför följande i anslutning till några av

de här aktuella motionsyrkandena:

Som framgår av propositionen har inom HELCOM utarbetats ett

åtgärdsprogram för Östersjön som är gemensamt för alla länder i

tillrinningsområdet. I programmet beskrivs vilka åtgärder som

bör vidtas under kommande 20-årsperiod för att återställa

Östersjöns ekologiska balans. Utskottet ansluter sig till

synpunkterna i Vänsterpartiets motioner så till vida att det är

angeläget att åtgärdsprogrammet för Östersjön konkretiseras

ytterligare och påskyndas så långt det är möjligt. Det är

viktigt att riksdagen fortlöpande får information om hur arbetet

fortskrider och ges tillfälle att påverka miljöinsatserna.

Särskilt finansieringsfrågorna bör ägnas stor uppmärksamhet. En

plan för finansieringen av hela åtgärdsprogrammet kan dock inte

framläggas ensidigt av Sverige utan måste givetvis grundas på

internationellt samarbete. Vid nästa europeiska miljökonferens i

Sofia i oktober 1995 kommer miljöfrågorna i Central- och

Östeuropa att vara ett centralt tema liksom finansieringen av

miljöåtgärder och investeringar. Det bör i första hand ankomma

på regeringen att avgöra under vilka former den fortsatta

verksamheten bör redovisas för riksdagen.

Med det anförda anser jordbruksutskottet att de aktuella

motionsyrkandena till stor del tillgodosetts. Utrikesutskottet,

som delar jordbruksutskottets bedömning härvidlag, betraktar

därmed motionerna U33 (v) yrkande 5, U809 (v) yrkande 11 samt

Jo664 (v) yrkande 5 som besvarade.

Utskottet noterar att jordbruksutskottet ser positivt på

förslagen i motion U32 (c) om en garantiram för miljölån vid

Nordiska Investeringsbanken och om en särskild facilitet för

s.k. mjuk finansiering. En arbetsgrupp under Nordiska

ministerrådet har nyligen avslutat en studie om effektivisering

och samordning av de nordiska ländernas miljöinsatser i Central-

och Östeuropa. Arbetsgruppens förslag bereds nu i

regeringskansliet. I propositionen anförs härvidlag bl.a. att

ett nordiskt stöd skulle kunna lämnas som gemensam

gåvofinansiering eller som garantier för utvidgad långivning

till miljöprojekt från Nordiska Investeringsbanken.

I likhet med jordbruksutskottet utgår utrikesutskottet från

att de aktuella förslagen i motion U32 (c) beaktas och övervägs

i det fortsatta beredningsarbetet. Med det anförda betraktas

motion U32 (c) yrkandena 15--16 som besvarade.

Utrikesutskottet noterar att jordbruksutskottet delar den i

motion U31 (kds) uttryckta uppfattningen att satsningarna på

avloppsrening m.m. i största möjliga utsträckning bör inriktas

på kretsloppsbaserade lösningar (yrkande 15). Varken

utrikesutskottet eller jordbruksutskottet ser någon motsättning

mellan propositionen och motionen i denna del, varför motion U31

(kds) yrkande 15 betraktas som besvarat.

I anslutning till motion Jo604 (kds) yrkande 12 erinrar

jordbruksutskottet om att Sekretariatet för analys av

utvecklingssamarbete genomfört en studie av Sveriges samarbete

med Öst- och Centraleuropa (Ds 1994:134). Ett huvudsyfte med

studien har varit att analysera ändamålsenligheten och

kostnadseffektiviteten i detta samarbete. Studien ingår -- som

framgått tidigare i detta betänkande -- som en del i det

bakgrundsmaterial som proposition 160 bygger på. I propositionen

understryks också det angelägna i att det svenska stödet går

till insatser som är kostnadseffektiva. Enligt

jordbruksutskottet bör motionen således inte föranleda någon

vidare åtgärd.

Utrikesutskottet, som delar jordbruksutskottets bedömning i

denna fråga, avstyrker därmed Jo604 (kds) yrkande 12.

Som framgår av redovisningen ovan ligger förslagen i

propositionen väl i linje med det synsätt på miljöfrågorna som

också anläggs i motion Jo628 (fp) samt med de önskemål om

åtgärder för ett renare Östersjön som begärs i motion Jo671 (s).

Motionerna Jo628 (fp) yrkande 7 samt Jo671 (s) betraktas därmed

som besvarade med vad utskottet anfört.

Utskottet konstaterar -- mot bakgrund av vad som anförts i ett

flertal motioner, bl.a. U26 (mp), U809 (v), U810 (c) -- att en

realistisk utgångspunkt för de internationella insatserna på

kärnsäkerhetsområdet i exempelvis Litauen måste vara att de

aktuella kärnkraftsreaktorerna för närvarande spelar en

betydande roll i elförsörjningen och att de därför kan behöva

drivas under flera år framöver. Det står samtidigt klart att

inga insatser, varken från svenskt eller internationellt håll,

görs i central- och östeuropeiska kärnkraftverk med avsikt att

förlänga deras tekniska livslängd. Syftet är uteslutande att

åstadkomma en så säker driftssituation som möjligt under den

överblickbara tid som dessa verk måste drivas på grund av

energisituationen i berörda stater.

Parallellt med säkerhetssatsningar i kärnkraftverk är det mot

denna bakgrund -- som också framhålls i flera motioner --

angeläget att hjälpa staterna i Central- och Östeuropa att

planera för och utveckla alternativ, säker och miljöanpassad

energiproduktion och framför allt att åstadkomma en effektivare

och resurssnålare energianvändning. De genom internationell

samverkan ökade möjligheterna, t.ex. inom ramen för bl.a. EBRD:s

kärnsäkerhetsfond, att ställa gemensamma krav på

mottagarländernas energihushållning och uppbyggnad av effektiva

säkerhetsmyndigheter m.m. kan i sammanhanget noteras som

värdefulla. Utskottet noterar vidare att regeringen, i syfte att

öka genomslagskraften av de svenska insatserna, avser ge den nya

myndigheten i uppdrag att tillsammans med NUTEK utarbeta förslag

till hur de två myndigheterna kan samverka avseende

energiinsatser i Central- och Östeuropa.

Utskottet konstaterar att Sverige i organ som bl.a.

Internationella atomenergiorganet (IAEA) samt inom OECD:s

kärnenergibyrå (NEA) driver frågan om mer bindande miljökrav i

samband med uranbrytning.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U26 (mp)

yrkande 3, U809 (v) yrkandena 9--10 samt U810 (c).

När det gäller den i motion U32 (c) omnämnda speciella

problematiken i samarbetet avseende Ignalinareaktorerna i

Litauen, som sammanhänger med nödvändigheten av att ratificera

vissa internationella konventioner gällande kärnsäkerhet, har

utskottet erfarit att regeringen aktivt driver frågan. I mitten

av mars besökte en svensk regeringsdelegation Vitryssland för

samtal i ärendet. Enligt information från Utrikesdepartementet

gav dessa samtal god grund för att hoppas att Vitryssland snart

kommer att ansluta sig till de här aktuella internationella

avtalen.

Beträffande Nuclear Safety Account, som också aktualiseras i

motion U32 (c), får utskottet konstatera att samma principer vad

gäller öppenhet och insyn vid upphandlingsförfaranden gäller för

verksamheten såväl i EBRD som vad avser bankens särskilda

kärnsäkerhetsprogram, NSA. Beslut i NSA fattas dock med

konsensus, vilket bidrar till att de ofta svåra och långa

förhandlingar med mottagarlandet som föregår beslut om

eventuella insatser med nödvändighet måste präglas av viss

förtrolighet. Enligt vad utskottet inhämtat innebär dock detta,

enligt regeringens bedömning, ingen risk för att kommersiella

intressen i stället för säkerhetsintressen blir avgörande i

beredningen av och beslut om projekt.

Med det anförda betraktar utskottet motion U32 (c) yrkandena

7--8 som besvarade.

Vad gäller EBRD-lån till kärnkraftverk, som aktualiseras i

motionerna U805 (mp) samt U32 (c) får utskottet inledningsvis

konstatera att EBRD lämnar lån på kommersiella villkor.

Verksamheten kan således inte rubriceras som bistånd. Varje

enskilt projekt behandlas i EBRD:s styrelse, där Sverige, Island

och Estland har en gemensam representant. Vid styrelsemötena

framförs medlemsstaternas synpunkter på projekten. EBRD:s

lånepolicy är således kontinuerligt föremål för översyn av

medlemsstaterna.

I syfte att mjuka upp EBRD:s lånevillkor kan medlemsstaterna

lämna bistånd genom att fondera medel i EBRD. På det sättet har

ett flertal givarländer, däribland Sverige, lämnat bistånd till

EBRD:s tekniska biståndsfonder.

Mochovceprojektet, som tas upp i motionerna, innebär, enligt

vad utskottet inhämtat, en planerad uppgradering av två

reaktorer som byggts med rysk teknologi under 1970-talet och som

inte tidigare varit i drift. Villkoren i korthet för en

eventuell medverkan av EBRD i projektet är att högriskreaktorer

i Slovakien stängs, att de uppgraderade reaktorerna uppnår

västlig säkerhetsstandard och att projektet uppfyller samma

kriterier som de som skall gälla för all långivning inom EBRD

till projekt, nämligen att projektet verkligen är det mest

ekonomiskt fördelaktiga av möjliga alternativ.

EBRD:s medverkan i Mochovceprojektet bereds, enligt vad

utskottet erfarit, på basis av ett omfattande

utredningsmaterial. Materialet har granskats av experter på SKI,

SSI och Vattenfall. Sveriges representant i banken deltar aktivt

i detta arbete och har pekat på ett antal oklarheter i de

rapporter som presenterats. I underlaget vägs också in

diskussioner med enskilda organisationer m.fl. intressenter i

projektet. Från svensk sida kommer beslut i själva låneärendet,

enligt vad utskottet erfarit, att fattas först när

beredningsarbetet slutförts.

Utskottet anser det angeläget att en noggrann granskning görs

av såväl miljö- och säkerhetskraven som av projektets ekonomiska

förutsättningar i stort. Utskottet förutsätter att regeringen

aktivt bevakar ärendets fortsatta beredning.

Någon vidare riksdagens åtgärd anser utskottet inte vara

påkallad i anledning av de här aktuella yrkandena varför

utskottet avstyrker motionerna U32 (c) yrkande 9 samt U805 (mp)

yrkandena 1--4.

Utskottet konstaterar att svenskt stöd redan utgår till

naturvårdsprojekt som ligger i linje med de önskemål som

framförs i motionerna U705 (s) samt U809 (v). I propositionen

framhålls också som angeläget att åtgärder i ökad utsträckning

avser bevarande av den biologiska mångfalden. En bas för

samarbetet på detta område utgör de bilaterala avtal som Sverige

ingått med Estland, Lettland, Litauen och Ryssland på

miljöområdet. Många av insatserna är i formen stöd till

förvaltningsuppbyggnad samt kunskapsutveckling och har hittills

till största delen finansierats via BITS. Statens naturvårdsverk

disponerar kompletterande medel för insatser i främst Lettland,

Estland samt i Novogorod- och Pskovregionerna i Ryssland. Enligt

vad utskottet erfarit arbetar även Internationella

naturvårdsunionen med ett Östeuropaprojekt.

Därmed får motionerna U705 (s) och U809 (v) yrkande 8 anses

besvarade.

Med anledning av motionerna U31 (kds) (yrkande 16), U809 (v)

(yrkande 12) samt T225 (mp) (yrkande 17) får utskottet

konstatera att ett långsiktigt arbete pågår med att öka

kunskapen om hur underhåll och investeringar kan göras för att

effektivisera, öka säkerheten och miljöanpassa transportsystemen

i Central- och Östeuropa. Särskilt kan noteras det samarbete om

trafik, miljö, infrastruktur och trafiksäkerhet som

transportministrarna i Östersjöregionen inledde 1991 inom ramen

för den s.k. Baltic Sea Conference of Ministers of Transport.

Konferensen har resulterat i bildandet av flera arbetsgrupper,

varav en av Sverige ledd grupp om trafik och miljöfrågor.

Arbetsgruppen har, enligt vad utskottet inhämtat, haft till

uppgift att analysera de miljöproblem som härrör från

transporter och med utgångspunkt från befintlig nationell

lagstiftning och internationella överenskommelser ange de

åtgärder som är nödvändiga för att uppnå ett miljöanpassat

transportsystem. Uppföljningskonferenser på ministernivå har ägt

rum 1994 och planeras för 1996.

Vidare är, enligt vad utskottet erfarit, såväl Vägverket,

Sjöfartverket som Luftfartsverket engagerade i insatser som

bl.a. syftar till förbättrad miljöhänsyn vid uppbyggnaden av en

effektivare kollektivtrafik i särskilt Estland, Lettland och

Litauen. Insatserna har hittills finansierats via BITS.

Härutöver har 15 miljoner kronor reserverats för ytterligare

insatser på kollektivtrafikens område i Baltikum. Utskottet

anser det angeläget att de svenska erfarenheterna inom

trafikplanering tas till vara. Det svenska arbete som bedrivs

och planeras på området ligger enligt utskottets uppfattning väl

i linje med de önskemål som framställs i de aktuella motionerna,

varför något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte

är erforderligt.

Utskottet noterar att jordbruksutskottets bedömning i frågan

om stöd till miljöanpassad infrastruktur sammanfaller med här

ovan redovisade synpunkter.

Med det anförda betraktar utskottet motionerna U31 (kds)

yrkande 16, U809 (v) yrkande 12 samt T225 (mp) yrkande 17 som

besvarade.

2.5 Regionalt och multilateralt samarbete

Propositionen

(s. 82--93)

Svenska insatser till länderna utanför närområdet kanaliseras

dels via EU:s olika program, dels via multilaterala organ som

t.ex. Internationella valutafonden, Världsbanken, EBRD, OECD,

Europarådet och G 24-gruppen. Det är också främst genom dessa

institutioner som Sverige bidrar till det makroekonomiska stöd

och de infrastrukturella investeringar som måste ges för att

säkra den mera långsiktiga samhällsuppbyggnaden i de central-

och östeuropeiska staterna.

Ett nära samarbete med multilaterala organ ger ett ökat

kunnande om den politiska och ekonomiska omvandlingsprocessens

villkor. Samfinansiering med multilaterala organ ger ofta

bilaterala insatser ökad genomslagskraft. Det är enligt

regeringen värdefullt att Sverige även håller viss beredskap för

att medverka i internationella initiativ vid sidan av dem som

finansieras med ordinarie bidrag. EU:s program PHARE för

Centraleuropa, inklusive de baltiska staterna, samt TACIS, för

OSS-staterna samt Mongoliet, Europeiska investeringsbanken samt

Sveriges deltagande i dessa verksamheter beskrivs utförligare i

propositionen.

Det regionala samarbetet bedöms av regeringen komma att bli

alltmer betydelsfullt. Propositionen redovisar det regionala

samarbete som äger rum inom Östersjörådet samt inom ramen

för det s.k. Barentsprogrammet samt andra helt eller delvis

nordiska samverkansformer. Inom ramen för verksamheten inom

Nordiska ministerrådet har bl.a. ett nytt närområdesprogram

initierats. Det innebär förutom fortsättning av aktiviteter i de

baltiska staterna även en generell utökning av verksamheten i

nordvästra Ryssland, bl.a. i form av utbytes- och

stipendieprogram, samt upprättandet av ett informationskontor

i S:t Petersburg.

Sammanfattning av motionerna

I motion U32 (c) berörs relativt ingående EU:s olika program

för östsamarbete. Det svenska EU-medlemskapet måste utnyttjas

för att öka EU:s insatser i Nordens närområden. En sådan

utvidgning är enligt motionärerna naturlig med tanke på de nya

resurser som bland andra Sverige tillför gemenskapen. I yrkande

10 hemställs att regeringen skall verka för att EU-programmet

TACIS skall ges förstärkta resurser och delvis förnyat innehåll.

Den nordvästra delen av Ryssland bör inkluderas i TACIS

verksamhet. Även miljöinsatserna inom TACIS bör prioriteras,

anser motionärerna.

Även PHARE-programmet behöver reformeras, anses det i motion

U32 (c). De reformer som föreslås är huvudsakligen av samma

karatär som när det gäller TACIS-programmet (yrkande 11). Vidare

föreslås i motionen att EU:s resurser för s.k. cross

border-samarbete (gränsöverskridande samarbete) i ökad

utsträckning skall komma Östersjöregionen, inte minst de

baltiska staterna, till del (yrkande 12). Sverige skall vara

pådrivande för framtagandet av ett Östersjöprogram inom EU

(yrkande 13). I yrkande 14 begärs även ett riksdagens

tillkännagivande angående anslag till arbetet med

Östersjövisionen. Motionärerna vill att medel för visionsarbetet

skall belasta anslaget G. Samarbete med Central- och Östeuropa.

Även i motion U31 (kds) yrkande 11 begärs att Sverige i EU

skall verka för att en förskjutning av EU:s öststöd till

Östersjöregionen äger rum.

Nordisk samverkan har enligt motion U32 (c) en strategisk roll

att spela i närområdessamarbetet. Det är angeläget att i ökad

utsträckning avväga de bilaterala insatserna mot insatser i

nordiskt sammanhang. I motionen nämns exempel på nordiska

institutioner, bl.a. Nordiska hälsohögskolan, som sägs ha goda

förutsättningar att spela en nyckelroll i samarbetet i

närområdet. De synpunkter som i denna fråga framförs i motionen

föreslås bli föremål för ett riksdagens tillkännagivande

(yrkande 17).

Motion U811 (v) behandlar samarbetet generellt inom

Barentsregionen. I motionen framhävs betydelsen av att det

handelsutbyte som nu utvecklas i denna region karaktäriseras av

ömsesidighet. Utvecklingen av ett allsidigt näringsliv på den

ryska sidan måste vara ett gemensamt ansvar, understryker

motionärerna. I motionen framhålls vidare att de ryska

intressena i regionen är av skilda slag. Å ena sidan finns bl.a.

kortsiktiga ryska intressen som kan komma att utnyttjas för

exploatering av den känsliga arktiska miljön, å andra sidan

bl.a. miljöintressen som kan ha svårt för att komma till tals.

I motionens yrkande 1 begärs att riksdagen skall uttala sig om

förutsättningarna för handel och samarbete med Ryssland i

Barentsregionen i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motionärerna (U811 (v)) menar att Ryssland under överskådlig

tid kommer att stå utanför EU. Norges beslut att ställa sig

utanför EU har vidare medfört att en lång yttre gräns till EU

skär genom Barentsregionen. I yrkande 2 begärs att regeringen

skall bevaka att Barentssamarbetet inte skadas av den nya

gränssituationen i regionen.

Mot bakgrund av de allvarliga miljöproblemen i Barentsregionen

föreslår motionärerna att 3 miljoner kronor ur anslaget G 1

ställs till Länsstyrelsens i Norrbotten förfogande för

förstärkning av miljösamarbetet i Barentsregionen (yrkande 3).

Vidare begärs (yrkande 4) att Sverige i olika internationella

fora skall verka för en stor samlad internationell insats för

att lösa problemen med strålskydd och kärnkraftssäkerhet i

regionen. Dessa problem, framhålls det i motionen, är på lång

sikt av sådan omfattning att samordning måste ske av resurser

från såväl Ryssland som EU, USA och Japan.

För att utbyte skall kunna utvecklas mellan de områden som

ingår i Barentsregionen måste, anges det vidare i motion U811

(v), en hållbar infrastruktur byggas upp. I motionens yrkande 5

föreslås att en gemensam plan utarbetas för hur

kommunikationerna i Barentsregionen skall förbättras. I yrkande

7 begärs att Sverige på olika sätt skall medverka till att

stimulera samiskt samarbete i Barentsregionen. I yrkande 8

föreslås att Sverige skall ta initiativ till en särskild

arbetsgrupp om kvinnors liv, arbete och utbildning inom ramen

för Barentssamarbetet samt därtill verka för jämn

könsrepresentation i enlighet med vad som är svensk officiell

politik. Villkoren för såväl kvinnor som män i Barentsregionen

måste förändras så att regionen förblir en befolkad och vital

del av Europa. I motionen anges att antalet kvinnor i regionen,

relativt sett, minskar för närvarande, samtidigt som den

kvarvarande befolkningens medelålder ökar.

Även enligt motion U32 (c) yrkande 18 är det viktigt att

Barentssamarbetet ges förhöjd prioritet inom ramen för Sveriges

samarbetsprogram med staterna i Central- och Östeuropa. I

yrkande 19 begärs ett riksdagens tillkännagivande angående

behovet av särskilda medel för Länsstyrelsens i Norrbottens län

arbete med Barentsrådets regionråd. Motionärerna förordar att

Länsstyrelsen tilldelas 10 miljoner kronor för

projektfinansiering.

Även enligt motion U31 (kds) yrkande 12 är det angeläget att

Sverige i EU verkar för ett ökat stöd till Barentsområdet och

Kolahalvön samt att en plan för miljöåtgärder i denna region

utarbetas.

Liknande synpunkter om behovet av ökat stöd till

Barentsregionen, bl.a. för miljösatsningar, framförs även i

motion Jo615 (s) från allmänna motionstiden.

I motion U703 (s) framhålls Östersjöinstitutets betydelse för

främjandet av kontakterna mellan regioner och stater runt

Östersjön, särskilt norra Polen, Litauen och Kaliningradområdet.

I motionen redovisas bakgrunden till institutets tillkomst samt

hittillsvarande och planerade verksamhet. Motionärerna anser

bl.a. att institutet skulle kunna spela en viktig roll för att

informera om och stimulera till utnyttjande av EU:s olika

program avseende Östersjöregionen. Mot denna bakgrund yrkas att

Östersjöinstitutet skall få en permanent status som medger en

säkrare planläggning av verksamheten.

Östersjöinstitutets roll tas också upp i motion U28 (s).

Motionärerna anser det angeläget att stöd utgår till den typ av

regionalt samarbete som institutet representerar.

I motion N233 (s) påpekas att det lokalt och regionalt har

tagits flera initiativ för att förbättra kontakterna över

Östersjön. Östersjökontoret i Oxelösund nämns som ett exempel. I

den framtida utvecklingen av kontakterna är det enligt

motionärerna viktigt att de lokala och regionala organisationer

som bildats utnyttjas i samarbetet.

I motion N242 (s) påtalas den roll som Gotland kan spela i ett

förstärkt Östersjösamarbete. I motionen nämns olika faktorer som

gör Gotland väl lämpat att vara en mötesplats för samarbete. Hur

denna roll kan förstärkas bör dock utredas närmare, anser

motionärerna.

Utskottets överväganden

Som påpekas i bl.a. motion U32 (c) har EU:s båda

samarbetsprogram med Central- och Östeuropa, PHARE och TACIS,

hittills haft tyngdpunkten förlagd till de delar av Central- och

Östeuropa, inklusive Ryssland, som inte i första hand omfattas

av bilaterala insatser inom ramen för det svenska

samarbetsprogrammet. EU-kommissionen har emellertid själv

konstaterat att Sveriges och Finlands medlemskap i EU gör det

naturligt att ägna ökad uppmärksamhet åt utvecklingen i

Östersjöregionen. Under 1994 gjorde EU, enligt sin metod att

förflytta tyngdpunkten i det ryska programmet mellan olika

regioner, särskilda avsättningar för sydvästra Ryssland och för

Kaliningradområdet. För innevarande år förbereds, enligt vad

utskottet inhämtat, ett särskilt program för nordvästra

Ryssland, inklusive Murmansk, Archangelsk och Karelen.

Programmet kommer att presenteras under de närmaste månaderna.

Utskottet noterar att det likväl knappast är realistiskt att

räkna med en kraftig förskjutning av PHARE- och

TACIS-programmens prioriteringar, men Sveriges avsikt är -- som

också framgår av propositionen -- att verka för förstärkta

EU-insatser i de baltiska staterna och nordvästra Ryssland.

Vad gäller regionalt Östersjösamarbete, det s.k. cross

border-samarbetet, noterar utskottet att Sverige i de

diskussioner som förts betonat vikten av att även behoven i

regioner som Pskov och Novgorod belyses. Utskottet utgår från

att de viktiga erfarenheter som för närvarande görs inom EU vad

gäller samarbetet inom Östersjöregionen kommer att utgöra en god

grund för det fortsatta samarbetet i regionen.

I sammanhanget får utskottet erinra om att regeringen i

skrivelse 1994/95:167 förelagt riksdagen den föreslagna svenska

strategin på miljöområdet inför EU:s regeringskonferens 1996.

Den svenska strategin lägger vikten vid fyra områden: kampen mot

försurningen och växthuseffekten, kemikaliekontrollen,

avfallshanteringen och den biologiska mångfalden, såväl på

jordbrukets område som inom naturvården. I skrivelsen framhålls

att EU:s stöd till Central- och Östeuropa till stor del bör gå

till miljöinsatser och kärnsäkerhetsfrämjande åtgärder.

Utskottet konstaterar att den s.k. Östersjövisionen

huvudsakligen bedrivs som ett övergripande politiskt samarbete

mellan fackdepartement. Det är således inte omedelbart

projektinriktat. I den mån samrådet genererar projektförslag

kanaliseras dessa på sedvanligt sätt genom mottagarländernas

kontinuerliga dialog med samarbetsmyndigheterna. Ett

framgångsrikt projekt av detta slag, vilket rör ett av

Östersjövisionens delområden, är det som avser fysisk planering

och fastighetsregistrering i samarbete med BITS och

Lantmäteriverket.

Utskottet konstaterar att det förblir önskvärt att hålla isär

det normala samråd som äger rum mellan fackdepartement i

grannländer och det statligt finansierade samarbete som äger rum

inom ramen för Utrikesdepartementets littera G. Sveriges

samarbete med Central- och Östeuropa. En självständig och

oberoende prövning av konkreta projektförslag utgör enligt

utskottets uppfattning en av förutsättningarna för en

kostnadseffektiv verksamhet.

Någon vidare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna U31

(kds) yrkande 11 samt U32 (c) yrkandena 10--14 anser utskottet

inte påkallad, varför nämnda yrkanden betraktas som besvarade.

Utskottet delar den positiva syn på det nordiska samarbetets

förutsättningar som framkommer i motion U32 (c). Som anförs i

motionen finns åtskilliga på nordisk bas etablerade

institutioner, bl.a. Nordiska Hälsohögskolan och Nordiska

Genbanken, som kan vara effektiva instrument i det regionala

samarbetet i närområdet. Konkreta projektförslag som kan

engagera dylika institutioner och vilka föreslås bli

finansierade inom ramen för littera G bör dock inte bedömas av

riksdagen utan av den ansvariga biståndsmyndigheten. Utskottet

vill samtidigt erinra om att ett särskilt närområdesprogram har

utarbetats under det Nordiska ministerrådets egid. Programmet är

en fortsättning på det tidigare s.k. Baltikumprogrammet och

innebär bl.a. en generell utökning av närområdesaktiviteterna

till nordvästra Ryssland. Som framgår av propositionen har

13 750 000 kr av Sveriges bidrag till programmet finansierats

via anslag för östsamarbetet.

Vad avser det nordiska miljösamarbetet, som också lyfts fram i

motion U32 (c), noterar utskottet att detta är föremål för flera

olika studier och utredningar. Som också noterats tidigare i

betänkandet finns exempelvis beredskap för ett fortsatt svenskt

deltagande i finansieringen av NEFCO. Det hittillsvarande

baltiska investeringsprogrammet, BIP, skall utvärderas

innevarande år. För det fall de nordiska länderna kommer överens

om att lägga upp ett nytt investeringsprogram för Baltikum finns

svensk beredskap för deltagande även i detta fall. Beträffande

andra förslag till nordiska särarrangemang på främst

miljöområdet är det angeläget att behov och instrument,

exempelvis gåvor och garantiramar, noga övervägs innan beslut

fattas. Den statsfinansiella situationen gör det enligt

utskottets uppfattning nödvändigt att dylika projekt och program

i första hand finansieras genom en eventuell omallokering inom

ramen för anslagsposten för miljöinsatser.

Med det anförda betraktar utskottet motion U32 (c) yrkande 17

som besvarat.

Utskottet delar i huvudsak den uppfattning avseende

Barentssamarbetets inriktning som kommer till uttryck i de

aktuella motionerna. Det ligger -- som t.ex. påpekas i motion

U811 (v) -- i alla de berörda ländernas intresse att ett

allsidigt näringsliv utvecklas i regionen och att dess

handelsutbyte karaktäriseras av ömsesidighet. Ett nära samarbete

inom EU och med EBRD och Världsbanken kan bidra till att

förbättra näringslivsutvecklingen i regionen. Enligt utskottet

utgör den tidigare omnämnda riskkapitalfond som Sverige, Finland

och Norge tillsammans med EBRD håller på att upprätta ett

viktigt initiativ i sammanhanget. Det är självfallet också

viktigt att regionens rika naturtillgångar inte exploateras på

ett kortsynt sätt som kan skada den känsliga arktiska miljön.

Som också framgår av propositionen har Barentssamarbetet på

senare år fått en fastare struktur och klarare målsättningar.

Vid en konferens i Kirkenes i januari 1993 antogs en deklaration

som bl.a. framhåller vikten av att arbeta för en hållbar

utveckling i regionen. Undertecknare var de fem nordiska

länderna och Ryssland samt EG-kommissionen, vilka därmed

konstituerade sig som det euroarktiska Barentsrådet. Samtidigt

och på samma plats konstituerade sig huvudmännen för regionens

län såsom regionråd. I regionrådet ingår även företrädare för

regionens urbefolkningar.

Som även framgår närmare av propositionen har

Barentssamarbetet tillkommit i förväntan om att det skall bidra

till stabilitet och framåtskridande både inom regionen och i

Europa som helhet och knyta det nordliga Europa närmare samman

med den övriga kontinenten. Samarbetet bör enligt utskottet även

uppfattas som ett stöd för reformprocessen i Ryssland. Strävan

är att genom en utveckling av de olika samarbetsområdena främja

demokratisering, ekonomiska reformer och framväxt av lokala

institutioner i regionens ryska del.

Kirkenesdeklarationen understryker nödvändigheten av att

skydda regionens känsliga miljö och att allt samarbete bedrivs

under hänsynstagande till en sund miljö och hållbar

utveckling. Att lösa regionens miljöproblem är en central

uppgift i samarbetet, särskilt eftersom kostnaderna härför torde

kräva en bredare internationell medverkan. Sverige medverkar

även aktivt i de arktiska staternas strategi för skydd av den

arktiska miljön, den s.k. Rovaniemiprocessen. Vad gäller bl.a.

strålskyddsfrämjande insatser noterar utskottet att de nordiska

staterna, på svenskt initiativ, har vänt sig till det

internationella atomenergiorganet, IAEA, med begäran om att IAEA

skall initiera ett ökat internationellt samarbete i fråga om

radioaktivt avfall, särskilt i Barentsregionen.

Utskottet noterar att jordbruksutskottet, i sitt yttrande

(1994/95:JoU4y) i anslutning till motion Jo615 (s), understrukit

det angelägna i att de miljöfrågor som aktualiseras av

motionärerna noga övervägs av regeringen.

De nordiska regeringarna är, enligt vad utskottet erfarit,

eniga om behovet av att också av konjunkturskäl för närvarande

prioritera infrastrukturinvesteringar. Flera utredningar pågår

för närvarande av möjligheten att påskynda sådana investeringar

som kan vara av gemensamt nordiskt intresse. Vid Barentsrådets

andra möte, som ägde rum i Tromsö den 14--15 september 1994,

framhölls från svensk sida bl.a. vikten av att i detta

sammanhang även prioritera genomförandet av en transportanalys

för regionen. Eftersom investeringar i infrastruktur som regel

är mycket kostnadskrävande förblir emellertid även

internationella åtaganden -- främst via Världsbanken, EBRD samt

EU -- väsentliga. Utskottet noterar att Sverige som medlem i EU

verkar för att innehållet i EU:s TACIS-program även skall komma

Barentsregionen till godo.

Som framgår av propositionen har regionrådet för

Barentssamarbetet beslutat att anta ett Barentsprogram till en

kostnad av 151 miljoner norska kronor för tidsperioden

1994--1999. Programmet omfattar 74 projekt och är utarbetat av

10 arbetsgrupper med representanter för berörda stater.

Finansieringen av aktuella projekt sker olika i de nordiska

länderna. I Sverige finansieras projekten via medel anvisade

under littera G. Samarbete med Central- och Östeuropa.

Projektmedel får därför sökas enligt de riktlinjer för

samarbetet som beslutas av riksdag och regering. Som noteras i

propositionen har Länsstyrelsen i Norrbotten föreslagit att

denna får disponera vissa anvisade medel för mindre projekt och

förstudier.

Utskottet finner, i likhet med regeringen och samtliga här

aktuella motioner, Barentssamarbetet angeläget. Utskottet utgår

från att regeringen deltar aktivt i samarbetets olika former och

även beaktar följderna för samarbetet av Sveriges och Finlands

EU-medlemskap. Utskottet gör bedömningen att Sverige genom

EU-medlemskapet får ökade möjligheter att påverka inriktningen

av insatserna i nordvästra Ryssland. Utskottet noterar att

ansökningar om projektmedel enligt regeringens bedömning kommer

att underlättas genom inrättandet av den nya

biståndsmyndigheten.

Vad avser samiskt samarbete i Barentsregionen har utskottet

erfarit att ett steg i riktning mot ökat sådant samarbete bl.a.

tagits genom BITS-finansierade projekt som bedrivs av Ammarnäs

sameförening tillsammans med AmuGruppen Västra Västerbotten.

Projekten rör utbildningsinsatser i samehantverk för ryska samer

samt inrättandet av ett hantverksutbildningscentrum i den

samiska centralorten Lovozero på Kolahalvön. Syftet är att väcka

till liv de samiska traditioner och kunskaper som under

sovjetepoken gått förlorade i Ryssland. Insatserna förväntas

även bidra till ekonomisk och kulturell utveckling i ett

eftersatt område och leda till kontakter för kommande samarbete

mellan samebefolkningarna i Sverige och Ryssland. Utskottet vill

även erinra om det arbete som bedrivs inom ramen för bl.a.

Nordiska Samiskinstitutets (NSI) verksamhet. NSI finansieras

över Nordiska ministerrådets budget (drygt 6 miljoner DKK 1993).

Ett av NSI:s aktuella forsknings- och utvecklingsprojekt rör

samernas situation i Barentsregionen.

Utskottet fäster, liksom motionärerna bakom motion U811 (v),

största vikt vid att jämställdhetsfrågorna beaktas i de

internationella samarbetsorganen. Som tidigare framgått i detta

betänkande avser östsamarbetet bl.a. att stödja insatser som kan

förbättra de central- och östeuropeiska kvinnornas möjligheter

att själva formulera sina krav på samhällsutvecklingen. Även

samarbetet som helhet bör genomsyras av en medvetenhet om att

kvinnors och mäns ekonomiska och sociala roller är föränderliga.

Sammansättningen av arbetsgrupper m.m. under regionrådet är dock

uteslutande rådets ansvar. Utskottet utgår från att regeringen

verkar för att villkoren för kvinnor och män i Barentsregionen

uppmärksammas generellt inom ramen för samarbetet i regionen.

Med det anförda får motionerna U31 (kds) yrkande 12, U32 (c)

yrkandena 18--19, U811 (v) yrkandena 1--5 och 7--8 samt Jo615

(s) anses besvarade.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

bl.a. motion U703 (s), nämligen att ett fristående nationellt

organ behövs för främjande av kontakter med länderna runt

Östersjön. Östersjöinstitutet spelar just denna roll. Som

motionärerna påpekar har institutet bl.a. tagit initiativ till

en rad betydande projekt, seminarier, konferenser, och diverse

informationsaktiviteter. Institutets verksamhet beskrivs

utförligare i propositionen (liksom i motionen).

Östersjöinstitutets målsättning att fungera som ett

nationellt, fristående, självständigt forum och samarbetsorgan

för olika Östersjöprojekt ligger enligt utskottets uppfattning

väl i linje med den svenska målsättningen när det gäller

Östersjöområdets vidare utveckling. Genom bl.a. institutets

verksamhet finns enligt utskottets bedömning goda

förutsätttningar att väl utnyttja den regionala potential som nu

växer fram i Östersjöområdet.

Det regionala samarbetets betydelse ur näringslivssynpunkt

berörs i näringsutskottets yttrande (1994/95:NU5y).

Näringsutskottet anför bl.a. följande:

Enligt uppgift har företrädare för regeringen under våren 1995

haft kontakter med representanter för näringslivet för att bl.a.

kartlägga de problem som företagen möter vid etableringar i de

baltiska staterna och i västra Ryssland. Vad som framkommit i

dessa sammanhang avses komma att beaktas vid den närmare

utformningen av insatserna för de aktuella länderna för att

därigenom bl.a. underlätta etableringen av svenska företag där.

Vad som sägs i propositionen om vikten av regionalt samarbete

ligger väl i linje med de synpunkter som framförs i de berörda

motionerna. Enligt näringsutskottets uppfattning får det

ankomma på regeringen och ansvariga myndigheter att närmare

avgöra hur det regionala samarbetet kan främjas. Det är härvid

viktigt att beakta näringslivets intressen. Utskottet vill också

erinra om de möjligheter som finns inom ramen för EU:s regionala

verksamhet.

Med hänvisning till det anförda anser näringsutskottet att de

aktuella motionerna tillgodosetts.

Utrikesutskottet får för sin del framhålla att det självfallet

ligger i svenskt intresse att främja och stödja, politiskt och

på andra sätt, olika samarbetsformer i regionen. Utskottet

konstaterar att Sverige som ordförande (fr.o.m. maj 1995) i

Östersjörådet kan bidra till detta genom bl.a. ett nära samråd

och samarbete med andra stater och institutioner som är

engagerade i Östersjöområdets utveckling. Utskottet förutsätter

att ordförandeskapets möjligheter tas till vara och att bl.a.

Östersjöinstitutets, liksom andra, mer lokalt och regionalt

förankrade organs, verksamhet och potential för det vidare

samarbetet utnyttjas i detta sammanhang.

Vad gäller just Östersjöinstitutet framgår det av

propositionen att de överväganden som för närvarande görs inom

institutet angående de framtida verksamhets- och

finansieringsformerna kommer att ligga till grund för kommande

ställningstaganden om fortsatt stöd till institutet.

Därmed betraktar utskottet motionerna U28 (s), U703 (s), N233

(s) samt N242 (s) som besvarade.

3. Anslagsfrågor

Propositionen

(s. 94--108)

För samarbetsprogrammet med Central- och Östeuropa förelår

regeringen att sammanlagt totalt 4 010 300 kr anvisas för

budgetåren 1995/96--1998. Av detta belopp avser 1 718 700 000

kr det förlängda budgetåret 1995/96 och 1 145 800 000 kr vardera

budgetåren 1997 och 1998. Som en följd av att vissa insatser

kommer att kanaliseras via EU avräknas 502 500 000 kr för

budgetåret 1995/96.

Under littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa

föreslår regeringen att 1 216 200 000 kr anvisas för

budgetåret 1995/96 (18 månader). Detta motsvarar på en

12-månadersperiod 810 800 000 kr. Sistnämnda belopp består av

1 000 000 000 kr minus avdrag för EU-medlemskapet med

335 000 000 kr, men ökat med 145 800 000 kr som under

innevarande budgetår finns anvisade under fjortonde huvudtiteln

(Miljödepartementet), anslaget A 8. Miljöinsatser i

Östersjöregionen.

En del av insatserna som finansieras inom anslaget är av

flerårig karaktär. Regeringen ber därför om riksdagens

bemyndigande att inom ramen för ett fortsatt

samarbetsprogram för Central- och Östeuropa få göra utfästelser

under budgetåret 1995/96 om högst 1 621 600 000 kr utöver

anslagna medel för budgetåret 1995/96.

Sammantaget fördelar sig det föreslagna programmet för

Central- och Östeuropa på följande poster:

G 1. Den nya myndigheten 725 000 000 kr

varav

- tekn. samarbete och kapacitetsutv. 312 750 000

- näringslivsutveckling 75 000 000

- enskilda organisationer 85 000 000

- miljö 169 250 000

- kärnsäkerhet och strålskydd 83 000 000

G 2. Svenska institutet 75 000 000

G 3. Övriga bidrag 368 199 000

varav

- säkerhetsfrämjande insatser 100 000 000

- multilateralt stöd 135 000 000

- till regeringens disposition 133 199 000

G 4. Avsättning för förlustrisker vad

avser garantier för finansiellt

stöd och exportkreditgarantier 48 000 000

G 5. Täckande av eventuella förluster

av statliga garantier till länder

i Central- och Östeuropa 1 000

_________________________________________________________

Summa 1 216 200 000 kr

Avräkning bidrag till EU:s budget 502 500 000

Totalt 1995/96 1 718 700 000

Anslag 1997 1 145 800 000

Anslag 1998 1 145 800 000

TOTALT 1995/96--1998 4 010 300 000

Regeringen föreslår att utgående reservationer för budgetåret

1994/95 för de tidigare anslagen G 1--G 4 under tredje

huvudtiteln överförs till det nya anslaget G 1.

Sammanfattning av motionerna

Den anslagsfördelning som, mot bakgrund av vad som tidigare

framkommit om motionens innehåll, förordas i Moderata

samlingspartiets motion U30 yrkandena 8--15 ser ut på följande

sätt:

Tekn. samarbete, kapacitetsutveckling

samt näringslivsutveckling (nytt anslag) 438 000 000

Enskilda organisationer (=reg. förslag) 85 000 000

Miljö 205 000 000

Kärnsäkerhet och strålskydd 110 000 000

Svenska institutet 95 000 000

Säkerhetsfrämjande insatser 200 000 000

Multilateralt stöd (=reg. förslag) 135 000 000

Till regeringens disposition 50 199 000

Främjande av rättsstaten (nytt anslag) 50 000 000

Avsättning för förlustrisker vad avser

garantier för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier (=reg. förslag) 48 000 000

Täckande av eventuella förluster

av statliga garantier till länder

i Central- och Östeuropa (=reg. förslag) 1 000

_______________________________________________________________

SUMMA 1 416 200 000 kr

I kds-motionen U31 yrkande 8 föreslås att det

näringslivsinriktade stödet anvisas 25 miljoner kronor utöver

vad regeringen har föreslagit. Höjningen av det

näringslivsinriktade stödet föreslås finansieras genom en

minskning av anslaget till Svenska institutet med 5 miljoner

kronor samt en minskning av anslagsposten Till regeringens

disposition med 20 miljoner kronor (yrkande 9).

Vänsterpartiet ställer sig sammantaget -- under förutsättning

att miljöhänsynen även fortsättningsvis tillgodoses -- i motion

U809 bakom förslaget om samordning av östbiståndet inom

Utrikesdepartementet. Med hänvisning till kostnaden för att

rädda Östersjön yrkar dock Vänsterpartiet på en höjning av

anslaget G 1 med 150 miljoner kronor (yrkande 15). Yrkandet

anknyter till det tidigare redovisade förslaget (i motion U33

(v)) om att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen

om hur Sveriges insatser för Östersjön drastiskt skall stärkas.

I motion U31 (kds) yrkande 13 begärs att riksdagen, med hänsyn

till behovet av miljöinsatser i Östersjön, anslår 246 miljoner

kronor utöver regeringens samlade förslag.

I motion U32 (c) yrkande 2 krävs avslag på propositionen i

motsvarande del och föreslås att anslagsposten Miljöinsatser i

Central- och Östeuropa anvisas 245 miljoner kronor för

budgetåret 1995/96.

I motion U233 (mp) påpekas att miljösituationen i Östeuropa är

allvarlig samt att åtgärdstakten är låg. Snabba insatser behövs,

som vanligen är för kostnadskrävande för att mottagarländerna

själva skall kunna stå för dem. Motionärerna föreslår därför att

anslaget till samarbete med Central- och Östeuropa utökas med en

särskild fond för miljöinsatser på 1 miljard kronor (yrkande

14).

Samma förslag (som i motion U233 (mp)) ställs i motion U26

(mp) yrkande 1. I sistnämnda motion hemställs också att de i

yrkande 1 begärda medlen skall administreras av den nya

biståndsmyndigheten samt att enskilda organisationer bör få

möjlighet att ansöka om medel ur fonden (yrkande 2).

I motion U32 (c) berörs även finansieringen av NUTEK:s

fortsatta program för ett miljöanpassat energisystem i Baltikum.

Det är enligt motionärerna angeläget att NUTEK förfogar över

resurser för fortsatt verksamhet i rimlig omfattning. Mot denna

bakgrund föreslås att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor till

NUTEK:s program för ett miljöanpassat energisystem i Baltikum

och det östeuropeiska närområdet (yrkande 5). Anslagsposten

G 3.3., Till regeringens disposition, föreslås -- under

förutsättning av bifall till yrkande 5 -- minskas med

motsvarande belopp (yrkande 6).

I motion U27 (fp) framställs inga förslag om annan

medelsfördelning än den regeringen förordar. Däremot begärs ett

riksdagens tillkännagivande med innebörden att om möjligheter

bedöms föreligga längre fram att utöka ramen, så bör, vid sidan

av ytterligare insatser för att stärka den demokratiska

kulturen, miljösatsningar då få högsta prioritet (yrkande 9).

En sammanställning i tabellform av samtliga beloppsyrkanden

återges i bilaga 1 till betänkandet.

Utskottets överväganden

Som framgått ovan i betänkandet delar utskottet det engagemang

om ett kraftfullt stöd till staterna i Central- och Östeuropa

som kommer till uttryck i flertalet motioner. I några motioner

förordas därtill en ökning, antingen omedelbart eller på sikt,

av Östeuropastödet.

Enligt utskottets uppfattning avgörs storleken på anslagen

under littera G. Samarbete med Central- och Östeuropa inte

endast av våra egna ekonomiska förutsättningar utan är också

avhängig utvecklingen i de aktuella mottagarländerna. Det

yttersta målet för vårt samarbete är att bidra till att inlemma

dessa länder i det normala internationella samarbetet.

Insatserna och projekten bör anpassas till varje lands behov vid

varje tidpunkt. Samtidigt bör de vara tillräckligt långsiktiga

för att effekterna skall kunna avläsas. Hänsyn måste också tas

till mottagarländernas kapacitet att tillgodogöra sig

insatserna. Denna avhänger i sin tur av hur reformarbetet i

varje enskilt land fortskrider och vilka konsekvenser

omvandlingsprocessen för med sig.

Utskottet konstaterar att främjande av demokratins och

rättsstatens institutioner finansieras med medel från flera

olika anslagsposter, inte minst anslagsposterna för enskilda

organisationer samt multilateralt stöd. Utskottet anser därför,

med hänvisning till förslaget i motion U30 (m) yrkande 14 samt i

ljuset av samarbetets övergripande mål och medel, att den av

regeringen föreslagna strukturen för anslaget G. Samarbete med

Central- och Östeuropa, är ändamålsenlig.

Mot bakgrund av förslagen om ökat näringslivsstöd i bl.a.

motion U31 (kds) får utskottet konstatera att propositionens

anslagsförslag bygger på uppfattningen att det statsfinansiella

läget inte tillåter någon uppräkning av samarbetsanslaget som

helhet. Denna regeringens bedömning delas av utskottet.

Förstärkningar har likväl föreslagits på vissa

verksamhetsområden, där särskilda skäl ansetts tala för sådana;

bl.a. gäller detta demokratistödet. Näringslivsstödet är, på

årsbasis räknat, oförändrat. Enligt utskottets uppfattning bör

detta faktum tolkas som en markering av den vikt som tillmäts

denna form av samarbete.

Flera motionärer vill se en reducering av anslaget till

regeringens disposition till förmån för insatser under någon

annan anslagspost. Utskottet får därför konstatera att de

beräknande medlen för denna anslagspost är lägre än innevarande

budgetår, om hänsyn tas till att budgetåret 1995/96 är förlängt

till 18 månader samt att ett beräknat bidrag om ca 45 miljoner

kronor till EBRD:s kärnsäkerhetsfond ingår i denna anslagspost.

Utskottet delar regeringens bedömning att en fortsatt snabb

utveckling i vissa stater i Central- och Östeuropa gör det

önskvärt att även fortsättningsvis ha en relativt hög grad av

flexibilitet i medelsanvändningen.

Utvecklingen i de olika staterna i Central- och Östeuropa är

långt ifrån enhetlig. Takten i de politiska och ekonomiska

förändringar som inleddes mot slutet av 1980-talet varierar från

land till land och över tiden. Samtidigt måste de

omvandlingsprocesser som nu pågår ses i ett längre perspektiv.

Utvecklingen i Central- och Östeuropa har varit och förblir

svårförutsebar. Det är därför angeläget att östsamarbetet

kontinuerligt kan anpassas till ändrade förutsättningar och

behov. Erfarenheterna från de föregående samarbetsprogrammen

visar, enligt utskottets uppfattning, att en period om tre

budgetår är en rimlig planeringstid. Den ger myndigheter och

organisationer möjlighet att arbeta kontinuerligt med vissa

projekt som förutsätter utfästelser för mer än ett år i taget.

Samtidigt innebär en sådan period att riksdag och regering inte

binds upp vid alltför långsiktiga åtaganden. Det är viktigt att

samarbetet med Central- och Östeuropa präglas av såväl

kontinuitet som flexibilitet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U30 (m)

yrkandena 8--9 och 11--15 samt U31 (kds) yrkande 8. Som

konsekvens av utskottets ställningstagande avstyrks även motion

U31 (kds) yrkande 9.

Utskottet konstaterar att förbättring av miljön har varit --

och förblir -- ett av huvudmålen för Sveriges samarbete med

Central- och Östeuropa alltsedan omvandlingen inleddes. Av den

disponibla ramen på drygt 1,2 miljarder kronor för det

bilaterala samarbetet med Central- och Östeuropa för budgetåret

1995/96 har, som framgått tidigare, ca 210 miljoner reserverats

för miljöinsatser, dvs. ca 17 %. Summan inkluderar, förutom

anslagsposten för miljöinsatser på närmare 170 miljoner kronor,

även, som tidigare nämnts, ett för NEFCO reserverat bidrag på ca

40 miljoner kronor. Lägger man härtill insatser på

kärnsäkerhetens och strålskyddets områden, som till stor del får

anses ha miljösaneringskaraktär i vid bemärkelse, blir siffran

340 miljoner kronor, eller drygt 28 % (inkl. ett eventuellt

fortsatt bidrag till EBRD:s kärnsäkerhetsfond). Utskottet anser

att dessa betydande belopp utgör en tydlig markering av den vikt

som såväl riksdag som regering fäster vid miljösamarbetets

betydelse i samarbetsprogrammet.

Utskottet anser det angeläget att de svenska medlen utnyttjas

effektivt och att de kan bidra till att miljöåtgärder som

finansieras av flera stater och internationella organ samverkar

maximalt. En avvägning i samarbetet måste alltid ske mellan

behov, mottagningsförmåga, internationell samverkan samt

internationella och nationella finansieringsmöjligheter.

Utskottet gör bedömningen, mot denna bakgrund, att befintliga

och i propositionen föreslagna insatsformer medger det flexibla

och effektiva utnyttjande som eftersträvas i samarbetet.

Med anledning av de särskilda önskemålen i motionerna U31

(kds) yrkande 13 samt U809 (v) yrkande 15 om ytterligare medel

för insatser för att rädda Östersjön, får utskottet konstatera

att det rådande statsfinansiella läget dessvärre sätter gränser

för vad som är möjligt att genomföra under en begränsad

tidsperiod. Samordning av insatser för Östersjön äger exempelvis

rum inom ramen för både det nordiska samarbetet och det s.k.

HELCOM-samarbetet, där också strävan är att ta till vara

samverkanseffekterna på ett optimalt sätt. Utskottet utgår från

att Sverige i EU verkar för att miljöinsatser i ökad

utsträckning övervägs inom EU:s stödprogram samt att

möjligheterna till samverkan mellan EU:s program och bl.a. de

svenska bilaterala insatserna på miljöområdet utnyttjas

maximalt.

Med hänsyn till att flera anslag i regeringens

budgetproposition för budgetåret 1995/96 blivit föremål för

mycket kännbara nedskärningar anser utskottet det

tillfredsställande att anslaget till Sveriges samarbete med

Central- och Östeuropa förblir på den i propositionen föreslagna

nivån.

Utskottet noterar att även jordbruksutskottet, av bl.a.

statsfinansiella skäl och med hänvisning till de

effektivitetsvinster som propositionen kan medföra, tillstyrker

regeringens förslag att anvisa 169 250 000 kr för

miljöinsatser under budgetperioden 1995/96. I enlighet härmed

avstyrker utskottet förslagen i motionerna U26 (mp) yrkande 1,

U30 (m) yrkande 10, U31 (kds) yrkande 13, U32 (c) yrkande 2,

U233 (mp) yrkande 14 samt U809 (v) yrkande 15.

Som en konsekvens av utskottets ställningstagande avstyrks

även motion U26 (mp) yrkande 2.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

motion U27 (fp) yrkande 7, nämligen att miljösatsningar och

ytterligare insatser för att stärka demokratin bör få hög

prioritet i det framtida samarbetet. Enligt utskottets

uppfattning är motionen i denna del väl förenlig med den

allmänna inriktningen i det föreslagna samarbetsprogrammet,

varför någon riksdagens vidare åtgärd inte synes påkallad.

Utskottet noterar att jordbruksutskottet delar denna bedömning.

Med det anförda betraktas motion U27 (fp) yrkande 9 som

besvarat.

I motion U32 (c) påtalas -- som också framgått tidigare i

betänkandet -- vikten av att upprätthålla ett program för ett

miljöanpassat energisystem. Utskottet delar denna uppfattning

liksom motionärernas positiva syn på NUTEK:s energisamarbete.

Som framgått tidigare är avsikten att den nya myndigheten skall

få i uppdrag att tillsammans med NUTEK utarbeta ett förslag till

hur energiinsatser kan samordnas i framtiden. Den nya

myndigheten kommer att förfoga över resurser som är avsedda

också för energiinsatser, vilkas genomförande bl.a. förutses ske

via NUTEK. Enligt utskottets uppfattning bör behoven och

mottagningsförmågan -- frågor som kommer att klargöras i

samrådet mellan den nya myndigheten och NUTEK -- styra

allokeringen av medel under kommande budgetår.

Med det anförda avstyrks motion U32 (c) yrkande 5.

Som en konsekvens av utskottets ställningstagande avstyrks

även motion U32 (c) yrkande 6.

Med hänvisning till vad som anförts ovan i detta betänkande

tillstyrker utskottet således förslaget att det nya programmet

för samarbete med Central- och Östeuropa får omfatta budgetåren

1995/96, 1997 och 1998 samt den i propositionen föreslagna

allmänna utformningen av samarbetet och samarbetsnivån.

Utskottet tillstyrker också förslaget att regeringen inom

ramen för ett fortsatt samarbetsprogram för Central- och

Östeuropa bemyndigas få göra utfästelser under budgetåret

1995/96 intill ett belopp om högst 1 621 600 000 kr utöver

anslagna medel för nämnda budgetår.

Vidare tillstyrker utskottet att den medelsreservation som vid

utgången av innevarande budgetår (1994/95) kan finnas kvar på

reservationsanslaget G 1. Sveriges samarbete med länderna i

Central- och Östeuropa får tillföras de nya anslagen under

littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande snabbt systemskifte m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U30 yrkandena 1--4 och

6--7 samt 1994/95:U808 yrkande 1,

res. 1 (m)

2. beträffande samarbetsprogrammets allmänna karaktär och

inriktning i övrigt

att riksdagen avslår motion 1994/95:U27 yrkande 1 samt

förklarar motionerna 1994/95:U27 yrkande 2, 1994/95:U31 yrkande

2, 1994/95:U33 yrkande 1 samt 1994/95:U809 yrkande 1 besvarade

med vad utskottet anfört,

res. 2 (fp)

3. beträffande länderval

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U27 yrkandena 5--8

samt 1994/95:U31 yrkande 1 besvarade med vad utskottet anfört,

4. beträffande Europaintegrationens betydelse

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U27 yrkande 4,

1994/95:U31 yrkande 5, 1994/95:U32 yrkande 1, 1994/95:U503

yrkande 4, 1994/95:U809 yrkande 7 samt 1994/95:K224 yrkande 29

besvarade med vad utskottet anfört,

5. beträffande viseringsfrihet

att riksdagen avslår motion 1994/95:U803,

6. beträffande demokratistöd och utvecklingen i Ryssland

att riksdagen avslår motion 1994/95:U802 yrkande 1 samt

förklarar motionerna 1994/95:U802 yrkande 2 samt 1994/95:U809

yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,

7. beträffande stöd till forskningsinstitut m.m.

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 3,

1994/95:U33 yrkande 4 samt 1994/95:U809 yrkande 2 som besvarade

med vad utskottet anfört,

8. beträffande stöd via enskilda organisationer,

folkrörelser m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:U29 yrkandena 2--3 samt

förklarar motionerna 1994/95:U27 yrkande 3, 1994/95:U29 yrkande

1, 1994/95:U31 yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 4 besvarade

med vad utskottet anfört,

9. beträffande fortbildning av folkbildare

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U807 besvarad med vad

utskottet anfört,

10. beträffande stöd via skånska utbildningsinstitutioner

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub711 yrkande 6,

11. beträffande stöd via partianknutna organ

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U33 yrkande 3 besvarat

med vad utskottet anfört,

12. beträffande jämställdhetsaspekten i östsamarbetet

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 4 samt

1994/95:U809 yrkande 13 som besvarade,

13. beträffande stöd till Estoniafonden

att riksdagen avslår motion 1994/95:U804,

14. beträffande barnprostitution

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U801 besvarad med vad

utskottet anfört,

15. beträffande hälso- och sjukvårdsstöd

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 6,

1994/95:U806 samt 1994/95:U809 yrkande 6 besvarade med vad

utskottet anfört,

16. beträffande principer för EBRD:s utlåning

att riksdagen avslår motion 1994/95:U809 yrkande 14,

17. beträffande ändring av regler för exportkrediter

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N262 samt

1994/95:A470 yrkande 9,

18. beträffande Rysslands andel av

exportkreditgarantiramen

att riksdagen avslår motion 1994/95:U33 yrkande 2,

res. 3 (v)

19. beträffande bemyndigande om betalningsansvar i form av

statsgarantier för finansiellt stöd

att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar

regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten

betalningsansvar i form av statsgarantier för finansiellt stöd

till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst

300 000 000 kr,

20. beträffande bemyndigande om betalningsansvar i form av

statsgarantier för exportkreditgivning

att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar

regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av

statsgarantier för exportkreditgarantigivning för vissa länder i

Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 1 000 000 000 kr

utöver tidigare medgivet belopp,

21. beträffande intäkter från investeringar i u-länder

att riksdagen med bifall till propositionen och med anledning

av motion 1994/95:U31 yrkande 7 godkänner att högst 100 miljoner

av intäkter från investeringar i u-länder får användas som

säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning

till projekt i Central- och Östeuropa,

22. beträffande avräkning av investeringsgarantier

att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

avräkning av investeringsgarantier,

23. beträffande miljösamarbetets organisation m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U30 yrkande 5 samt

1994/95:U32 yrkandena 3--4,

res. 4 (m)

res. 5 (c) - delvis

24. beträffande skuldavskrivning till Polen

att riksdagen avslår motion 1994/95:U31 yrkande 10,

res. 6 (kds)

25. beträffande miljöinvesteringar för Östersjöns rening

m.m.

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U33 yrkande 5,

1994/95:U809 yrkande 11 samt 1994/95:Jo664 yrkande 5 besvarade

med vad utskottet anfört,

26. beträffande miljöinsatser via Nordiska

investeringsbanken

att förklarar motion 1994/95:U32 yrkandena 15--16 besvarade

med vad utskottet anfört,

27. beträffande avloppsrening m.m.

att förklarar motion 1994/95:U31 yrkande 15 besvarat med vad

utskottet anfört,

28. beträffande effektivitetsutredning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo604 yrkande 12,

29. beträffande miljösamarbetets allmänna inriktning i

övrigt

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:Jo628 yrkande 7

samt 1994/95:Jo671 besvarade med vad utskottet anfört,

30. beträffande kärnsäkerhets- och energistöd

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U26 yrkande 3,

1994/95:U809 yrkandena 9--10 samt 1994/95:U810,

res. 7 (c, v, mp)

31. beträffande kärnsäkerhetskonventioner m.m.

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U32 yrkandena 7--8

besvarade med vad utskottet anfört,

32. beträffande stöd till färdigställande av kärnkraftverk

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U32 yrkande 9 samt

1994/95:U805 yrkandena 1--4,

res. 8 (c, v, mp, kds)

33. beträffande stöd till naturvårdsprojekt

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U705 samt

1994/95:U809 yrkande 8 besvarade med vad utskottet anfört,

34. beträffande stöd till transportsektorn

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 16,

1994/95:U809 yrkande 12 samt 1994/95:T225 yrkande 17 besvarade

med vad utskottet anfört,

35. beträffande EU:s stöd till Central- och Östeuropa m.m.

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 11 samt

1994/95:U32 yrkandena 10--14 besvarade med vad utskottet anfört,

36. beträffande nordiskt samarbete

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U32 yrkande 17 som

besvarat,

37. beträffande samarbete i Barentsregionen

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 12,

1994/95:U32 yrkandena 18--19, 1994/95:U811 yrkandena 1--5 och

7--8 samt 1994/95:Jo615 besvarade med vad utskottet anfört,

38. beträffande Östersjöinstitutet m.m

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U28, 1994/95:U703,

1994/95:N233 samt 1994/95:N242 besvarade med vad utskottet

anfört,

39. beträffande program för samarbete med Central- och

Östeuropa

att riksdagen med bifall till propositionen godkänner att

programmet för samarbete med Central- och Östeuropa får avse

budgetåren 1995/96--1998,

40. beträffande anslag för främjande av rättsstaten

att riksdagen avslår motion 1994/95:U30 yrkande 14.

res. 9 (m) - delvis

41. beträffande prioriterade områden i det framtida

samarbetet

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U27 yrkande 9 besvarad

med vad utskottet anfört,

42. beträffande anslaget G 1. Samarbete med Central- och

Östeuropa genom Den nya myndigheten

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1994/95:U30 yrkandena 9--11, 1994/95:U31 yrkande 8

samt 1994/95:U32 yrkande 5 till Samarbete med Central- och

Östeuropa genom Den nya myndigheten för budgetåret 1995/96

under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

725 000 000 kr,

res. 9 (m) - delvis

res. 10 (c) - delvis

res. 11 (kds) - delvis

43. beträffande anslaget G 2. Samarbete med Central- och

Östeuropa genom Svenska institutet

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1994/95:U30 yrkande 12 och 1994/95:U31 yrkande 9 i

berörd del till Samarbete med Central- och Östeuropa genom

Svenska institutet för budgetåret 1995/96 under tredje

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 75 000 000 kr,

res. 9 (m) - delvis

res. 11 (kds) - delvis

44. beträffande anslaget G 3. Övriga bidrag till samarbete

med Central- och Östeuropa

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1994/95:U30 yrkandena 13 och 15, 1994/95:U31 yrkande

9 i berörd del samt 1994/95:U32 yrkande 6 till Övriga bidrag

till samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret

1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 368 199 000 kr,

res. 9 (m) - delvis

res. 10 (c) - delvis

res. 11 (kds) - delvis

45. beträffande anslaget G 4. Avsättning för förlustrisker

vad avser garantier för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier

att riksdagen med bifall till propositionen till Avsättning

för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och

exportkreditgarantier för budgetåret 1995/96 under tredje

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 48 000 000 kr,

46. beträffande anslaget G 5. Täckande av eventuella

förluster i anledning av statliga garantier till länder i

Central- och Östeuropa

att riksdagen med bifall till propositionen till Täckande av

eventuella förluster i anledning av statliga garantier till

länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 under

tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

47. beträffande total medelsram för östsamarbetet

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U26 yrkandena

1--2, 1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U31 yrkande 13, 1994/95:U32

yrkande 2, 1994/95:U233 yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 15

godkänner vad som förordas i propositionen,

res. 5 (c) - delvis

res. 9 (m) - delvis

res. 12 (v)

res. 13 (mp)

res. 14 (kds)

48. beträffande bemyndigande om utfästelser

att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar

regeringen att under budgetåret 1995/96 få göra utfästelser för

insatser i Central- och Östeuropa intill ett belopp om högst 1

621 600 000 kr utöver anslagna medel för budgetåret 1995/96,

49. beträffande medelsreservation

att riksdagen godkänner att den medelsreservation som vid

utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på

reservationsanslaget G 1. Sveriges samarbete med länderna i

Central- och Östeuropa får tillföras de nya anslagen under

littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa.

Stockholm den 6 april 1995

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran

Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Kristina Svensson (s),

Inger Koch (m), Anneli Hulthén (s), Helena Nilsson (c), Lena

Klevenås (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp),

Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Arne Mellqvist (s), Lars

Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds)

och Elisebeht Markström (s).

Reservationer

1. Snabbt systemskifte m.m. (mom. 1)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén

(alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21

börjar med "För att uppnå" och på s. 24 slutar med "U808 (m)

yrkande 1" bort ha följande lydelse:

För att nå resultat är det viktigt att handla skyndsamt.

Övergången till marknadsekonomi från socialistisk planekonomi

måste, enligt utskottets uppfattning, ske så snabbt som möjligt.

Detta gynnar medborgarna och är därför mest humant. Det var den

förste demokratiske finansministern i Polen som myntade

begreppet chockterapi. Med detta menas att man måste göra rent

hus med gamla kommunistiska strukturer en gång för alla. Genom

att utan dröjsmål införa marknadsekonomi blir många människor,

inte sällan en majoritet, snabbt delaktiga av ett ägande.

Ägandets betydelse för en demokratisk förankring kan inte

överskattas.

Privatiseringarna i Ryssland har bidragit till att

samhällskritik och öppenhet har bestått, trots motstånd från

gamla kommunister och extrema nationalister, vilka velat

återinföra censur och kontroll av olika slag.

Det råder heller inget tvivel om att marknadsekonomin på ett

avgörande sätt bidragit till att förhindra akut livsmedelsbrist.

Trots att situationen ingalunda är problemfri har de

svältkatastrofer som förutspåddes i slutet av 1980-talet

uteblivit.

Det är i de stater som gått långsamt fram med utveckling mot

marknadsekonomi som problemen är störst. De har ofta kvar större

eller mindre rester av planhushållning, vilket inte går att

förena med enskilt ägande och privat företagsamhet. Därför

hamnar dessa länder på efterkälken.

Inom den sociala sektorn är ett systemskifte, enligt

utskottets uppfattning, väl så viktigt som inom övriga

samhällsområden. I det socialistiska systemet var tryggheten

kopplad till arbetsplatsen. Oberoende sociala skyddsnät, såsom

socialförsäkringar, existerade inte. Själva grundtesen inom

socialism och planhushållning har varit att ekonomin skall

organiseras på sociala grunder och inte på effektivitet. Det som

var tänkt att bli ett socialt trygghetsnät för varje anställd

blev emellertid i praktiken en social katastrof för enskilda och

samhälle.

I propositionen sägs att alltför litet har gjorts av sociala

insatser efter systemskiftet. Enligt utskottets uppfattning är

detta inte korrekt. Jättelika belopp har lagts på subventioner

till statliga företag och institutioner också under

övergångsperioden utan påtagliga positiva resultat. De stora,

kvardröjande sociala problemen har givetvis sin grund i den

ekonomiska kollapsen, men de har försvårats av att man inte

infört marknadsekonomins sociala skyddsnät i form av

socialförsäkringar såsom folkpension, sjukförsäkring,

arbetslöshetsförsäkring m.m.

Gemensam säkerhet är nu något helt annat än vad man avsåg med

begreppet i slutet av 1970-talet, när det lanserades från

europeiskt socialdemokratiskt håll. Det dåvarande begreppet

gemensam säkerhet utgick från att det skulle råda en samexistens

mellan ett demokratiskt väst och ett öst under diktatur, trots

att diktaturen i Östeuropa bröt mot såväl FN:s som Europarådets

definition av mänskliga rättigheter och demokrati.

Det gäller nu att integrera dessa länder i ett demokratiskt

Europa, som präglas av gemensam säkerhet, vilket också framhålls

i propositionen. Denna säkerhet måste bygga på frihetens och

demokratins grund. Den måste vidare vara förankrad i FN-stadgan,

OSSE:s Parischarter och Europarådets deklaration om mänskliga

rättigheter.

Samarbetet med Central- och Östeuropa är en viktig del av

svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Dessa länder är snarare

fel- än underutvecklade. Det är därför förvånande att

samarbetsprogrammet av regeringen förts över från

utrikesministern till biståndsministern och att ansvaret lagts

på den nya biståndsmyndigheten, "Super-SIDA", som är

expertmyndighet för långsiktigt samarbete med

utvecklingsländerna, främst i Afrika.

Ansvaret för samarbetet med Central- och Östeuropa borde,

enligt utskottet, åvila utrikesministern med dennes

övergripande ansvar för utrikes- och säkerhetspolitiken. Den

kunskapsutbyggnad som framför allt skett inom BITS borde ha

vidareutvecklats, antingen genom att en starkare östavdelning

byggts upp inom BITS ram eller att en särskild självständig

myndighet fått växa fram därur.

Därmed tillstyrker utskottet motionerna U30 (m) yrkandena 1--4

och 6--7 samt U808 (m) yrkande 1.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande snabbt systemskifte m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U30 yrkandena

1--4 och 6--7 samt 1994/95:U808 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Samarbetsprogrammets allmänna karaktär och inriktning i

övrigt (mom. 2)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 23 som

börjar med "För att uppnå" och slutar med "ständigt beaktas"

bort ha följande lydelse:

Marknadsekonomin löser förvisso inte alla problem. Men den

avgörande synpunkten när situationen i de tidigare socialistiska

planekonomierna i Öst- och Centraleuropa analyseras är att det

tidigare ekonomiska systemet är oförenligt såväl med en

genomgripande demokratisering av samhället som med strävan till

en socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Detta system måste

därför i sin helhet överges. Det är också angeläget att denna

process går skyndsamt. Kvardröjande rester av planekonomi och av

de, ofta i praktiken ärftliga, privilegier som detta system gav

en liten elitgrupp i samhället (den s.k. nomenklaturan) kan i

själva verket allvarligt försvåra den övergripande

omvandlingsprocessen och snedvrida dess resultat. Det gamla

ekonomiska systemet innebar inte heller att några sociala eller

miljömässiga mål styrde den ekonomiska utvecklingen, utan

tvärtom att såväl människor som miljö hänsynslöst underordnades

den primitiva syn på ekonomisk utveckling som var den officiellt

proklamerade i dessa länder. När vi från t.ex. svensk sida

strävar efter att främja en social och ekologiskt hållbar

utveckling i Öst- och Centraleuropa så innebär detta därför inte

en begränsning vad gäller strävan till ekonomiskt systemskifte.

Det ekonomiska systemskiftet är inte nog för att dessa mål skall

kunna uppfyllas, men utan ekonomiskt systemskifte kan målen inte

uppnås alls. Denna insikt måste vägleda också Sveriges insatser

som EU-medlem.

dels att den del av utskottets betänkande på s. 24 som

börjar med "Utskottet delar inte" och slutar med

"institutionella reformer" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den analys av omvandlingsprocessens

förutsättningar som utvecklas i motion U27 (fp). Det

socialistiska systemet är i huvudsak avvecklat i flera av

staterna i Öst- och Centraleuropa, men attityder från tiden med

planekonomi och privilegiesystem finns alltjämt kvar i viss

utsträckning. I andra länder har omvandlingsprocessen bara

börjat eller stannat av. Den stora utmaningen består därför dels

i att medverka till att övergången till demokrati och

marknadsekonomi fullföljs, dels i att bidra till att ett

fungerande civilt samhälle kan växa fram för att understödja det

övergripande systemskiftet.

I vissa länder betyder detta att grundläggande institutionella

reformer, som på andra håll genomfördes genast efter de

kommunistiska regimernas fall, alltjämt måste ges högsta

prioritet. I andra länder handlar det mera om att stabilisera de

förändringar som genomförts. De politiker med rötter i det gamla

systemet som i flera länder återkommit till makten torde i

allmänhet inse behovet av en fortsatt reformpolitik -- men

befinner sig samtidigt ofta under tryck från element ur de gamla

makteliterna som i första hand ser till egna särintressen.

dels att den del av utskottets betänkande på s. 25 som

börjar med "Med hänvisning till" och slutar med "yrkande 1

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

U27 (fp) yrkande 1 samt med anledning av motionerna U27 (fp)

yrkande 2, U31 (kds) yrkande 2, U33 (v) yrkande 1 samt U809 (v)

yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande samarbetsprogrammets allmänna karaktär och

inriktning i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U27 yrkande 1

samt med anledning av motionerna 1994/95:U27 yrkande 2,

1994/95:U31 yrkande 2, 1994/95:U33 yrkande 1 samt 1994/95:U809

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Rysslands andel av exportkreditgarantiramen (mom. 18)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 48 som

börjar med "Utrikesutskottet konstaterar för" och slutar med

"U33 (v) yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utrikesutskottet delar näringsutskottets oro över de tänkbara

förlustriskerna vid investeringar i Ryssland. Enligt

utrikesutskottets uppfattning finns det dock såväl

samhällsekonomiska som säkerhetspolitiska motiv för det

statliga stödet till exportbefrämjande verksamhet. Det handlar

dels om att möjliggöra för svenska företag att etablera sig på

svårtillgängliga men expansiva marknader, dels om att bidra

till stabilitet i regioner med allvarliga sociala och ekonomiska

problem.

Utskottet anser det rimligt att staten under en

övergångsperiod tar på sig en större del av risktagandet i ett

utvidgat ekonomiskt utbyte med dessa regioner. Varje enskilt

projekt som blir föremål för stöd i form av särskilda

exportkreditgarantier måste naturligtvis genomgå en grannlaga

riskbedömning. Men utskottet anser det inte vara befogat att på

förhand sätta ett tak för Rysslands andel till 1/4 av den totala

garantiramen. De utländska investeringarna i Ryssland har

hittills varit relativt små totalt sett. Sverige borde

emellertid ligga långt framme när det gäller ekonomiskt utbyte

med Ryssland. För detta talar såväl säkerhetspolitiska som

samhällsekonomiska intressen. Utvecklingen i Ryssland innehåller

många faror. Samtidigt kan Ryssland bli en av de mest expansiva

marknaderna framöver. Den svenska handelspolitiken bör enligt

utskottets uppfattning i största möjliga utsträckning bidra till

att eliminera hoten och befrämja utvecklingen i Ryssland.

Utskottet tillstyrker därmed motion U33 (v) yrkande 2.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande Rysslands andel av

exportkreditgarantiramen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U33 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Miljösamarbetets organisation m.m. (mom. 23)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén

(alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 54 som

börjar med "Med anledning av" och slutar med "bör prägla

samarbetet" bort utgå.

dels att den del av utskottets betänkande på s. 55 som

börjar med "Utrikesutskottet, som delar" och slutar med

"yrkandena 3 och 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utrikesutskottet, som inte delar jordbruksutskottets

bedömningar i denna fråga, får för sin del anföra följande:

En betydande del av stödet till Central- och Östeuropa har

avsett stöd till miljöinsatser och till kärnsäkerhet. Detta av

två skäl.

För det första måste det parallellt med systemskiftet också

ske direkta insatser av miljövårdande karaktär. Föroreningarna

är av den enorma omfattningen att direkta reningsinsatser

behöver stimuleras.

För det andra blir även miljön i Sverige bättre om utsläppen i

Östersjön blir mindre och om utsläppen i luften minskas.

Det är därför förvånande att regeringen nu föreslår näst

intill en halvering av satsningen på miljövård. Något motiv för

denna kraftiga neddragning föreligger inte. Tvärtom ger

propositionen en föreställning om att de nuvarande insatserna i

allt väsentligt skall fortsätta. Miljöinsatserna bör enligt

utskottet även i fortsättningen kanaliseras i särskild form och

via kompetenta myndigheter. Förutom ökade insatser föreslås

därför en fortsatt organisation av miljöbiståndet via

miljömyndigheter.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna U30 (m) yrkande 5 och U32 (c) yrkandena 3--4 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande miljösamarbetets organisation m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U30 yrkande

5 samt 1994/95:U32 yrkandena 3--4 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

5. Miljösamarbetets organisation m.m. (mom. 23, 47)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 54 som

börjar med "Med anledning av" och slutar med "bör prägla

samarbetet" bort utgå.

dels att den del av utskottets betänkande på s. 55 som

börjar med "Utrikesutskottet, som delar" och slutar med

"yrkandena 3 och 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utrikesutskottet, som inte delar jordbruksutskottets

bedömningar i denna fråga, får för sin del anföra följande:

Enligt 7 kap. 1 § regeringsformen är det visserligen

regeringen som i första hand avgör hur ärenden fördelas inom

departementsorganisationen. Med hänsyn till att riksdagen

tidigare beslutat om både högre anslag och en annan

departementstillhörighet för miljösamarbete med Central- och

Östeuropa än vad som nu föreslås framstår det som naturligt att

riksdagen har en åsikt i frågan. Utskottet delar uppfattningen i

motion U32 (c) att propositionen leder till en avsevärd och

oacceptabel neddragning av tidigare gjorda insatser. Utskottet

ser det som en absolut miniminivå att anslaget för miljöinsatser

uppgår till 245 miljoner kronor enligt vad som yrkas i motionen

(U32). Anslaget bör betecknas Miljöinsatser i Östersjöregionen

och anvisas under fjortonde huvudtiteln. Det sammanhållande

ansvaret bör således åvila Miljödepartementet.

Vidare tillstyrker utskottet motionärernas (U32 (c)) förslag

att regeringen anmodas tillsätta en kommission med direktiv att

lägga fram förslag om ett nytt treårsprogram. Direktiven bör

ange att kommissionen för budgetåren 1997--1999 anvisar

innehållet i ett program för miljöinsatser om minst

400 miljoner kronor per budgetår. Det bör ankomma på

kommissionen, som bör ges en parlamentarisk förankring, att

föreslå finansiering av insatserna. Kommissionen bör särskilt

beakta hur det svenska miljöbiståndet skall utformas för att

åstadkomma maximal utväxling av insatserna i form av optimal

samfinansiering med mottagarstaterna, de internationella

finansieringsinstitutionerna och andra givarstater.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna U30 (m) yrkande 5 och U32 (c) yrkandena 3--4 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att den del av utskottets betänkande på s. 73 som

börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "eftersträvas i

samarbetet" bort utgå.

dels att den del av utskottets betänkande på s. 73 som

börjar med "Med hänsyn till" och slutar med "U809 (v) yrkande

15" bort ha följande lydelse:

Som tidigare framgått i betänkandet delar utskottet de

synpunkter som framförts i motion U32 (c). Utskottet tillstyrker

således motion U32 (c) yrkande 2. Genom utskottets

ställningstagande får också motionerna U26 (mp) yrkande 1, U30

(m) yrkande 10, U31 (kds) yrkande 13, U233 (mp) yrkande 14 samt

U809 (v) yrkande 15 anses tillgodosedda till viss del.

dels att momenten 23 och 47 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

23. beträffande miljösamarbetets organisation m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U30 yrkande

5 samt 1994/95:U32 yrkandena 3--4 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

47. beträffande total medelsram för östsamarbetet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U32 yrkande 2

samt med anledning av motionerna 1994/95:U26 yrkandena 1--2,

1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U31 yrkande 13, 1994/95:U233

yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 15 och med avslag på

propositionen till Miljöinsatser i Central- och Östeuropa

för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar

245 000 000 kr,

6. Skuldavskrivning till Polen (mom. 24)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 55

börjar med "Polen har även" och på s. 56 slutar med "U31 (kds)

yrkande 10" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill, i likhet med motion U31 (kds), peka på de

möjligheter som finns att stödja miljöinvesteringar i Polen

genom Ecofund genom s.k. debt-for-environment swaps, dvs.

skuldavskrivning mot att Polen satsar motsvarande summa i lokal

valuta på miljöprojekt. Till dags dato har USA, Schweiz och

Frankrike satsat en del av sitt stöd till miljöprojekt i Polen

genom denna fond. Fondens fyra målområden är följande:

reducera gränsöverskridande luftföroreningar

reducera gränsöverskridande vattenföroreningar

reducera mängden växthusgaser

skydda biodiversitet.

Centralt är att de länder som går in i ett bilateralt

samarbete med Polen för att stödja miljöinvesteringar via

Ecofund skall ha ett direkt utbyte av gjorda investeringar genom

minskad miljöbelastning inom det egna mark- och vattenområdet.

En positiv aspekt med Ecofunds arbete är förankringen i kommuner

och enskilda företag som står för huvuddelen av

finansieringskostnaden (70 %).

En satsning i Ecofund får vägas mot andra svenska

miljöinsatser i Polen såsom miljöutbildning, utredningsstöd,

förvaltningsuppbyggnad m.m. Det är dock utskottets uppfattning

att ett stöd till Ecofund är ändamålsenligt med tanke på de

specifika miljöproblem som kan få sin lösning via fonden. Det

gäller inte minst de omfattande utsläppen av avloppsvatten från

samhällen och industri i norra Polen vilka utgör en kraftig

belastning på Östersjöns miljö. Här krävs snabba åtgärder.

Utskottet kan också konstatera att huvuddelen av det

investeringsstöd som hittills gått till Polen har satsats just

på avloppsrening.

Därmed tillstyrker utskottet motion U31 (kds) yrkande 10.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24. beträffande skuldavskrivning till Polen

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 10

beslutar att Sverige skall stödja miljöinvesteringar i Polen

genom Ecofund och s.k. debt-for-environment swaps, dvs.

skuldavskrivning i utbyte mot att Polen satsar motsvarande summa

i miljöprojekt,

7. Kärnsäkerhets- och energistöd (mom. 30)

Helena Nilsson (c), Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke

Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 57

börjar med "Syftet är uteslutande" och på s. 58 slutar med "samt

U810 (c)" bort ha följande lydelse:

Tvärtom skall hjälp till kärnsäkerhetsåtgärder bedrivas

samtidigt med hjälp till avveckling av kärnkraft. De svenska

insatserna får inte, varken direkt eller indirekt, bidra till en

utvidgning av kärnkraftsenergiproduktion eller nya

kärnkraftverk.

Det utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna U26 (mp) yrkande 3, U809 (v) yrkandena 9--10 samt

U810 (c) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

30. beträffande kärnsäkerhets- och energistöd

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U26 yrkande

3, 1994/95:U809 yrkandena 9--10 samt 1994/95:U810 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Stöd till färdigställande av kärnkraftverk (mom. 32)

Helena Nilsson (c), Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Ohlsson

(mp) och Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 59 som

börjar med "Mochovceprojektet, som tas" och slutar med "U805

(mp) yrkandena 1--4" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att europeisk enighet saknas för en

strategisk plan att avveckla kärnkraft och för att satsa på

alternativa energier. Man är däremot mer enig om nödvändigheten

av att göra insatser för kärnsäkerhet i mindre tillförlitliga

och säkra kärnkraftverk.

EBRD och Euratom överväger för närvarande att bevilja medel

för upprustning av kärnkraftverket Mochovce i Slovakien. Det

måste betraktas som en nystart, eftersom de där befintliga

reaktorerna ännu inte varit i gång. Utskottet anser att Sverige,

genom sin representant i banken, bör försöka stoppa detta lån

och nystarten av Mochovce. Utskottet konstaterar att den svenska

målsättningen vad gäller kärnkraftsproduktion innebär avveckling

av kärnkraft till förmån för alternativa energier och

eleffektiviseringar.

Det anförda bör med anledning av motionerna U32 (c) yrkande 9

samt U805 (mp) yrkandena 1--4 riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande stöd till färdigställande av kärnkraftverk

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U32 yrkande

9 samt 1994/95:U805 yrkandena 1--4 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

9. Anslag för främjande av rättsstaten m.m.

(mom. 40, 42, 43, 44, 47)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén

(alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 71

börjar med "Enligt utskottets uppfattning" och på s. 73 slutar

med "U809 (v) yrkande 15" bort ha följande lydelse:

För innevarande budgetår (1994/95) uppgår anslagen för

samarbete med Central- och Östeuropa till 1 276 miljoner kronor.

Beräknat för en tolvmånadersperiod föreslår regeringen en

neddragning med 465 miljoner kronor av Sveriges bilaterala

samarbete. Med en avräkning av bidraget via EU:s budget blir den

sammanlagda neddragningen ca 130 miljoner kronor. Regeringen har

alltså valt att minska de samlade satsningarna med ca 10 % och

de bilaterala med drygt en tredjedel.

Med tanke på samarbetsprogrammets centrala betydelse för

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik är det enligt utskottets

uppfattning angeläget att den totala nivån på samarbetet hålls

uppe. Därför bör för budgetåret 1995/96 anslås 1 416 miljoner

kronor, vilket är 200 miljoner kronor mer än regeringen

föreslår.

För tekniskt samarbete, kapacitetsutveckling och

näringslivsutveckling föreslås 438 miljoner kronor. Anslaget bör

disponeras av nämnda förstärkta BITS eller en självständig ny

myndighet.

Enligt utskottets uppfattning måste Sverige fortsätta

miljösatsningarna i våra nära grannländer. En del går via EU:s

budget men utskottet kan inte acceptera en så kraftig

neddragning av anslaget som regeringen föreslår. För nästa

budgetår bör 205 miljoner kronor anslås för detta ändamål.

Kärnsäkerhet och strålskydd är centrala delar i Sveriges

bistånd till samarbetsländerna. Det behov som Statens

kärnkraftinspektion (SKI) anger för olika insatser och kontroll

bör tillgodoses. Detsamma gäller Statens strålskyddsinstitut

(SSI) och dess projekt Strålskydd Öst. Sammanlagt bör till

Kärnsäkerhet och strålskydd anslås 110 miljoner kronor.

Till Svenska institutet bör anslås 95 miljoner kronor,

inklusive tillkommande kostnader för handelshögskolan i Riga.

Säkerhetsfrämjande åtgärder är en central del av det svenska

samarbetet främst med Baltikum. För att fortsätta uppbyggnaden

av detta bör anslås 200 miljoner kronor. Detta är en fördubbling

jämfört med regeringens förslag. Ett särskilt skäl för denna

rejäla satsning utgör den omständigheten att den speciella

profil med inriktning mot Baltikum som Sverige har något

uttunnas när det gäller det stöd som går via EU. Detta går

nämligen till samtliga länder i Central- och Östeuropa.

Ett nytt anslag Främjande av rättsstaten bör inrättas i syfte

att systematiskt stödja uppbyggnad och stärkande av rättsstatens

institutioner. De central- och östeuropeiska staterna bär på ett

arv av brutalitet och brist på rättssäkerhet. I dag återspeglas

detta i en omfattande kriminalitet som en logisk fortsättning på

rättslösheten. 50 miljoner kronor bör anslås till Främjande av

rättsstaten.

Regeringen har reserverat medel till NSA (EBRD:s

kärnsäkerhetsfond). Med hänsyn till detta och behovet av viss

ytterligare flexibilitet föreslår utskottet att anslaget Till

regeringens disposition blir 50 199 000 kr.

När det gäller övriga anslagsposter -- stöd genom enskilda

organisationer, multilaterialt stöd samt anslagen G 4 och G 5

-- föreslår utskottet ingen ändring i regeringens förslag.

Det utskottet ovan anfört bör riksdagen med bifall till motion

U30 (m) yrkandena 8--15 samt med anledning av motionerna U26

(mp) yrkande 1, U31 (kds) yrkandena 8--9 och 13, U32 (c) yrkande

2, U233 (mp) yrkande 14 samt U809 (v) yrkande 15 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att momenten 40, 42, 43, 44 och 47 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande anslag för främjande av rättsstaten

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkande 14

till anslag för främjande av rättsstaten för budgetåret

1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 50 000 000 kr,

42. beträffande anslaget G 1. Samarbete med Central- och

Östeuropa genom Den nya myndigheten

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkandena

9--11 samt med anledning av propositionen och motionerna

1994/95:U31 yrkande 8 och 1994/95:U32 yrkande 5 till Samarbete

med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten för

budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 838 000 000 kr,

43. beträffande anslaget G 2. Samarbete med Central- och

Östeuropa genom Svenska institutet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkande 12

samt med anledning av propositionen och med avslag på motion

1994/95:U31 yrkande 9 i berörd del till Samarbete med Central-

och Östeuropa genom Svenska institutet för budgetåret 1995/96

under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

95 000 000 kr,

44. beträffande anslaget G 3. Övriga bidrag till samarbete

med Central- och Östeuropa

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkandena 13

och 15 samt med anledning av propositionen och motionerna

1994/95:U31 yrkande 9 i berörd del och 1994/95:U32 yrkande 6

till Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa

för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 385 199 000 kr,

47. beträffande total medelsram för östsamarbetet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkande 8

samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U26

yrkandena 1--2, 1994/95:U31 yrkande 13, 1994/95:U32 yrkande 2,

1994/95:U233 yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 15 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa genom

Den nya myndigheten m.m. (mom. 42, 44)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 74 som

börjar med "Som framgått tidigare" och slutar med "U32 (c)

yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motion U32 (c), att det är

angeläget att tillföra NUTEK:s program för ett miljöanpassat

energisystem förstärkta resurser redan nu i stället för att som

regeringen förordar vänta till kommande budgetår.

Därmed tillstyrker utskottet motion U32 (c) yrkande 5. Som en

konsekvens av utskottets ställningstagande tillstyrks även

motion U32 (c) yrkande 6.

dels att momenten 42 och 44 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

42. beträffande anslaget G 1. Samarbete med Central- och

Östeuropa genom Den nya myndigheten

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U32 yrkande 5

samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U30

yrkandena 9--11 och 1994/95:U31 yrkande 8 till Samarbete med

Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten för

budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 900 750 000 kr,

44. beträffande anslaget G 3. Övriga bidrag till samarbete

med Central- och Östeuropa

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U32 yrkande 6

samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U30

yrkandena 13 och 15 samt 1994/95:U31 yrkande 9 i berörd del till

Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa för

budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 268 199 000 kr,

11. Anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa genom

Den nya myndigheten m.m. (mom. 42, 43, 44)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 72 som

börjar med "Mot bakgrund av" och slutar med "U31 (kds) yrkande

9" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den roll Swedecorp kan spela vad gäller

ledarutbildning och kunskapsöverföring till näringsliv och

näringslivsorganisationer är av fundamental betydelse, särskilt

med tanke på att ett fungerande näringsliv kan verka

stabiliserande också i en demokratisk process. Genom samarbetet

med svenskt näringsliv har Swedecorp under en följd av år kunnat

bidra till att skapa bärkraftiga och ändamålsenliga företag i

samarbetsländerna.

Mot denna bakgrund anser utskottet att stödet till

näringslivsutveckling bör höjas med 25 miljoner utöver vad

regeringen föreslagit och således uppgå till 100 miljoner

kronor.

Utskottet föreslår att 70 miljoner anslås till Svenska

institutet som en konsekvens av en ökad satsning på stödet till

näringslivsutveckling.

Utskottet anser att en reducering av anslaget till regeringens

disposition med 20 miljoner kan göras till förmån för en ökning

av stödet till näringslivsutveckling. Enligt utskottets

bedömning är detta en rimlig avvägning, som medger den

flexibilitet som kan vara nödvändig med tanke på den snabba

utvecklingen i vissa stater i Öst- och Centraleuropa.

Det utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion U31

(kds) yrkandena 8--9 samt med anledning av motion U30 (m)

yrkandena 8--9, 11 samt 15 som sin mening ge regeringen till

känna. Utskottet avstyrker motion U30 (m) yrkandena 12--14.

dels att momenten 42, 43 och 44 i utskottets hemställan

bort ha följande lydelse:

42. beträffande anslaget G 1. Samarbete med Central- och

Östeuropa genom Den nya myndigheten

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 8

samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U30

yrkandena 9--11 och 1994/95:U32 yrkande 5 till Samarbete med

Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten för

budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 931 000 000 kr,

43. beträffande anslaget G 2. Samarbete med Central- och

Östeuropa genom Svenska institutet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 9 i

berörd del samt med anledning av propositionen och med avslag på

motion 1994/95:U30 yrkande 12 till Samarbete med Central- och

Östeuropa genom Svenska institutet för budgetåret 1995/96

under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

70 000 000 kr,

44. beträffande anslaget G 3. Övriga bidrag till samarbete

med Central- och Östeuropa

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 9 i

berörd del samt med anledning av propositionen och motionerna

1994/95:U30 yrkande 15 och 1994/95:U32 yrkande 6 samt med avslag

på motion 1994/95:U30 yrkande 13 till Övriga bidrag till

samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96

under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

348 199 000 kr,

12. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 73 som

börjar med "Med anledning av" och slutar med "U809 (v) yrkande

15" bort ha följande lydelse:

Utrikesutskottet delar således regeringens uppfattning om det

angelägna i ett brett samarbete med Central- och Östeuropa.

Utskottet ställer sig bakom en samordning av östbiståndet inom

Utrikesdepartementet. De medel som regeringen anslagit är dock

långt ifrån tillräckliga, för att exempelvis på ett effektivt

sätt rena Östersjön. Utskottet föreslår att regeringen får

återkomma med förslag om hur ytterligare medel skall avsättas.

Som en första åtgärd bör nu 150 miljoner kronor, utöver

regeringens förslag, tillföras östbiståndet.

Det utskottet ovan anfört bör riksdagen med bifall till motion

U809 (v) yrkande 15 samt med anledning av motionerna U26 (mp)

yrkande 1, U30 (m) yrkande 10, U31 (kds) yrkande 13, U32 (c)

yrkande 2 samt U233 (mp) yrkande 14 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

47. beträffande total medelsram för östsamarbetet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U809 yrkande 15

samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U26

yrkandena 1--2, 1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U31 yrkande 13,

1994/95:U32 yrkande 2 samt 1994/95:U233 yrkande 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 72

börjar med "Utskottet konstaterar att" och på s. 73 slutar med

"U26 (mp) yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Miljösituationen i Östeuropa är enligt alla bedömare

katastrofal, och det behövs snabba insatser, som är för

kostnadskrävande för att länderna själva skall kunna klara dem.

Bland annat krävs omedelbara åtgärder för att rädda Östersjön,

stoppa industriföroreningarna, miljöanpassa transportsystemet.

Kärnsäkerhet, strålskydd och kärnkraftsavveckling med start för

alternativ energiproduktion är också förebyggande miljöåtgärder.

Utskottet konstaterar att den militära hotbilden mot Sverige i

dag är svagare, medan hotbilden från miljöföroreningar är stark.

Utskottet anser därför, i enlighet med förslagen i motionerna

U26 (mp) samt U233 (mp), att en miljard kronor bör avsättas till

en miljöfond för Östeuropa. Medlen bör enligt utskottets

uppfattning komma från besparingar i försvarsutgifterna och

användas till förebyggande miljöinsatser och reparationer och

återställande av skadad natur och miljö i Central- och

Östeuropa.

Det utskottet ovan anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna U26 (mp) yrkandena 1--2 och U233 (mp) yrkande 14 samt

med anledning av motionerna U30 (m) yrkande 10, U31 (kds)

yrkande 13, U32 (c) yrkande 2 samt U809 (v) yrkande 15 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

47. beträffande total medelsram för östsamarbetet

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U26 yrkandena

1--2 och 1994/95:U233 yrkande 14 samt med anledning av

propositionen och motionerna 1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U31

yrkande 13, 1994/95:U32 yrkande 2 samt 1994/95:U809 yrkande 15

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 72

börjar med "Utskottet konstaterar att" och på s. 73 slutar med

"U809 (v) yrkande 15" bort ha följande lydelse:

Ett av de fyra huvudmålen för det framtida samarbetet med

Central- och Östeuropa är att stödja en miljömässigt hållbar

utveckling. I propositionen föreslås en sammanhållen

miljöstrategi i Östersjöregionen vilket välkomnas. Utskottet

vill erinra om att Östersjöns miljö lyftes upp som en

prioriterad fråga i regeringsdeklarationen där följande står att

läsa: "Sverige skall vara pådrivande i det internationella

miljöarbetet. Projektet att återställa Östersjön i ekologisk

balans, som jag initierade 1990, kommer att drivas med förnyad

kraft."

Det åtgärdsprogram för Östersjöns miljö som utarbetats inom

HELCOM-samarbetet är mycket angeläget. Programmet, som

innehåller avsnitt om utbildning, information,

institutionsuppbyggnad samt en listning av de 132 allvarligaste

punktkällorna kring vårt innanhav som måste åtgärdas, beräknas

kosta 150 miljarder kronor. Regeringens förslag att sänka

miljöbiståndet med närmare 50 miljoner kronor jämfört med

föregående budgetår är därför fullständigt oacceptabelt. Det

skulle innebära att i princip inga nysatsningar skulle kunna

göras inom miljösamarbetet inom Östersjöregionen då merparten av

miljöbiståndet på den nivå regeringen föreslår är bunden i

projekt initierade av den f.d. regeringen. I stället bör ökade

resurser anslås till åtgärdsprogrammet för Östersjön. Ytterst

handlar det om om vi är beredda att betala priset för

miljöförstöringen eller om vi tänker lämna över denna nota till

våra barn. En nota som i värsta fall också inkluderar skador som

är irreparabla.

Mot denna bakgrund anser utskottet att 246 miljoner kronor

utöver det regeringen anslår i budgeten skall satsas på detta

område.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

U31 (kds) yrkande 13 samt med anledning av motionerna U26 (mp)

yrkande 1, U30 (m) yrkande 10, U32 (c) yrkande 2, U233 (mp)

yrkande 14 samt U809 (v) yrkande 15 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

47. beträffande total medelsram för östsamarbetet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 13

samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U26

yrkandena 1--2, 1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U32 yrkande 2,

1994/95:U233 yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 15 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Gemensam säkerhet

Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:

Den verklighetsbeskrivning som ges i utskottets kommentar till

de moderata motionerna vad avser s.k. gemensam säkerhet är

enligt Folkpartiets mening diskutabel. Det är visserligen sant

att Helsingforsavtalets stadganden om mänskliga rättigheter

öppnade en möjlighet för påverkan på diktaturerna i Östeuropa

och gav den demokratiska oppositionen i dessa länder en starkare

ställning än tidigare. Men det är också sant att åtskilliga

regeringar i de dåvarande demokratierna i det längsta värderade

stabiliteten i Östeuropa högre än de demokratiska ideal som de

själva ansåg omistliga på hemmaplan. Denna prioritering av

stabilitet före demokrati vilade dessutom på den felaktiga

föreställningen att de östeuropeiska regimerna trots allt hade

någon form av folklig legitimitet och att systemskillnaderna

mellan väst och öst i grunden skulle förbli bestående. Många

regeringar i väst klamrade sig därför i det längsta fast vid

politiker som Gierek och Gorbatjov och höll in i det sista

demokratiska rörelser som Solidaritet och de baltiska

folkfronterna på armlängds avstånd.

Denna hållning till regimerna i öst kan inte ensidigt

förknippas med socialdemokratiska partier och politiker i väst

utan fanns under 70- och 80-talen i de flesta europeiska

politiska partier. Såväl reservationen (m) som utskottets

majoritetstext är därför otillfredsställande, men eftersom

frågan inte berörts i Folkpartiet liberalernas egen motion

avstår vi från att göra en egen reservation på denna punkt.

Sammanställning av i motionerna förekommande beloppsyrkanden

Bilaga 1

Jordbruksutskottets yttrande

1994/95:JoU4y

Bilaga 2

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 7 mars 1995 beslutat bereda

jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1994/95:160 om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa

jämte motioner.

Jordbruksutskottets yttrande avser i huvudsak de delar av

avsnitt 7 i propositionen som berör miljöinsatser i Central-

och Östeuropa jämte hithörande anslagsfrågor. Utskottet

överlämnar till utrikesutskottet några motionsyrkanden från

allmänna motionstiden om miljöinsatser i Östersjön och

Barentsregionen. Såvitt avser följdmotionerna yttrar sig

jordbruksutskottet över motionerna U26, U27, U30, U31, U32 och

U33 i nedan angivna delar.

Propositionen

I propositionen föreslås ett nytt program för Sveriges

samarbete med Central- och Östeuropa, omfattande budgetåren

1995/96, 1997 och 1998. För denna period föreslår regeringen att

totalt fyra miljarder kronor ställs till förfogande. I

propositionen redovisas bl.a. regeringens överväganden om det

fortsatta östsamarbetets inriktning och utformning. Till grund

härför ligger den översyn som Kommittén för analys av

utvecklingssamarbete utfört i enlighet med riksdagens önskemål

(Ds 1994:134, Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa).

Regeringen ställer upp fyra mål för samarbetet:

främja en säkerhetsgemenskap

fördjupa demokratins kultur

stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling

stödja en miljömässigt hållbar utveckling.

I avsnitt 7 (s. 59 f.) redovisar regeringen utförligt målet

avseende en miljömässigt hållbar utveckling. Målet för

miljöinsatser i Central- och Östeuropa skall vara att stödja

miljösamarbete och åtgärder för att bevara och förbättra miljön,

särskilt i och kring Östersjön.

Förvaltningsstöd, institutionsuppbyggnad och katalytiskt stöd

till investeringar på koncessionella villkor inom ramen för

Östersjöprogrammet är centrala inslag i öststödet.

Kärnsäkerhetshöjande åtgärder i Litauen, kärnämneskontroll och

strålskyddssamarbete är ett väsentligt svenskt intresse.

Insatser på dessa områden skall fortsätta på en hög nivå.

I avsnitt 11 Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96 föreslår

regeringen ett nytt anslag till Samarbete med Central- och

Östeuropa under tredje huvudtiteln (G 1). Av totala anslaget,

725 miljoner kronor, skall 169 250 000 kr avse

miljöinsatser.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1994/95:U26 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen till samarbete med Central- och Östeuropa för

budgetåret 1995/96 anvisar en miljard kronor utöver vad

regeringen föreslagit eller således 2 216 miljoner kronor,

1994/95:U27 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om prioritering av demokrati- och

miljösatsningar vid eventuella framtida utökningar av

anslagsramen för samarbete med länderna i Öst- och

Centraleuropa.

1994/95:U30 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om satsning på miljö och kärnsäkerhet,

10. att riksdagen beslutar att för miljösamarbete anslå

205 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

1994/95:U31 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

10. att riksdagen beslutar att Sverige skall stödja

miljöinvesteringar i Polen genom Ecofund och s.k.

debt-for-environment swaps, dvs. skuldavskrivning i utbyte mot

att Polen satsar motsvarande summa i miljöprojekt,

13. att riksdagen för miljöinsatser i Östersjöregionen (G 1)

beslutar anslå 246 000 000 kr utöver regeringens samlade

förslag,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att framtida satsningar på

va-infrastruktur i Östersjöområdet i ökad utsträckning inriktas

på kretsloppsbaserade lösningar där urin och fekalier kan bli en

resurs i ett miljöanpassat jordbruk,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen till riksdagen återkommer

med ett förslag till hur Sverige kan bidra till utvecklandet av

en miljöanpassad infrastruktur i de baltiska staterna.

1994/95:U32 av Helena Nilsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att till Miljöinsatser i Central-

och Östeuropa budgetåret 1995/96 anvisa 245 000 000 kr,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillsättandet av en kommission för att

utarbeta förslag till program för miljöinsatser i Central- och

Östeuropa perioden 1997--1999,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sammanhållande ansvar för

Miljödepartementet när det gäller Sveriges miljöinsatser i

närområdet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en garantiram för miljölån vid Nordiska

investeringsbanken,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en särskild facilitet för mjuk

finansiering knuten till NIB/NEFCO,

1994/95:U33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare

åtgärder för att miljösanera Östersjön.

Motioner som överlämnas av jordbruksutskottet

1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en effektivitetsutredning vad avser

satsningarna i åtgärder för en renare Östersjö,

1994/95:Jo615 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd till Barentsregionen.

1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär en långsiktig plan för

restaureringen av Östersjön,

1994/95:Jo671 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för ett renare Östersjön.

Utskottet

Inledning

Utskottet erinrar om att regeringen under fjolåret i skrivelse

1993/94:252 redovisade det statliga finansiella stöd och övrigt

bistånd på miljöområdet som hade lämnats till länderna i

Central- och Östeuropa budgetåren 1990/91--1993/94. Skrivelsen

behandlades i utskottets betänkande 1994/95:JoU4.

Utrikesutskottet avgav yttrande över skrivelsen.

Anslag till miljöinsatser i Östersjöregionen har tidigare

anvisats under fjortonde huvudtiteln. För innevarande budgetår

har anvisats ett reservationsanslag på 191 800 000 kr

(1993/94:JoU15). Anslaget är uppdelat på fem anslagsposter,

varav åtgärdsprogrammet för Östersjön omfattar den största om

126 300 000 kr.

I årets budgetbetänkande angående fjortonde huvudtiteln

behandlar utskottet bl.a. motioner med yrkanden att anslaget

till miljöinsatser i Central- och Östeuropa även i

fortsättningen skall föras upp under denna huvudtitel

(1994/95:JoU14). Utskottet avstyrker dessa motioner.

En miljömässigt hållbar utveckling

Propositionen

Regeringen anför i avsnitt 7 (s. 59 f.) att miljösituationen i

Central- och Östeuropa i många avseenden kan karaktäriseras som

i det närmaste katastrofal. På grund av planekonomins systemfel

har år av misshushållning resulterat i en omfattande utarmning

av den fysiska miljön. Samtidigt bör dock noteras att många

viktiga naturområden och våtmarker förblivit orörda, till gagn

för djurliv och flora.

Miljöfrågorna har från första början getts högsta prioritet i

Sveriges östsamarbete. Sverige var pådrivande i att lyfta fram

betydelsen av åtgärder för att förhindra ytterligare

miljöförstöring. Sveriges och Polens statsministrar var

tillsammans initiativtagare till konferensen i Ronneby år 1990

som har resulterat i ett åtgärdsprogram för Östersjön. På ett

tidigt stadium uppmärksammades också de internationella

finansieringsinstitutionerna såsom Världsbanken, EBRD, NIB och

EIB på Östersjöregionens behov av miljöinsatser.

De ovannämnda institutionerna deltog som aktiva

samarbetspartners i en resursmobiliseringskonferens i Gdansk i

Polen där samtliga bilaterala och multilaterala insatser

redovisades. En deklaration antogs där länderna runt Östersjön

rekommenderas att bl.a. använda avgifter för att begränsa

miljöskadliga utsläpp. Vidare skall enligt deklarationen olika

finansieringslösningar användas på effektivast möjliga sätt, och

gåvor och annat finansiellt stöd skall ställas till förfogande

för bl.a. projektförberedelser.

Inom ramen för den s.k. Environment for Europe-processen hålls

regelbundna miljöministerkonferenser. Vid dessa konferenser har

miljöfrågorna i Central- och Östeuropa alltmer kommit i fokus.

Vid den senaste ministerkonferensen i april 1993 antogs

principerna för ett miljöaktionsprogram för Central- och

Östeuropa. Programmet innehåller riktlinjer för politiska

reformer, institutionella åtgärder och miljöinvesteringar. Nästa

europeiska miljöministerkonferens kommer att äga rum i Sofia i

oktober 1995. Vid konferensen kommer miljöfrågorna i Central-

och Östeuropa att vara ett centralt tema liksom finansieringen

av miljöåtgärder och investeringar.

Åtgärder i Central- och Östeuropa måste enligt regeringen

riktas såväl mot lokala hälsorelaterade problem som mot

gränsöverskridande föroreningar. En stor del av det svenska

stödet går nu till investeringsinsatser. I de berörda länderna

finns betydande områden med höga naturvårdsvärden även i ett

europeiskt perspektiv. Det är angeläget att åtgärder i stor

utsträckning även avser bevarande av den biologiska mångfalden.

För miljö- och kärnsäkerhetsinsatser i Central- och Östeuropa

har anvisats ungefär en miljard kronor under åren

1990/91--1994/95. Ett flertal myndigheter och institutioner i

Sverige har inom sitt kompetensområde erhållit särskilda medel

för miljöstöd. Hit hör t.ex. NUTEK, Statens kärnkraftinspektion,

Statens strålskyddsinstitut, Sveriges lantbruksuniversitet och

Statens naturvårdsverk.

Av de medel BITS disponerar för stöd till Central- och

Östeuropa för samtliga sektorer beräknas att medel i

storleksordningen 150 miljoner kronor använts för miljöinsatser

eller insatser som har en påtagligt positiv miljöeffekt.

Härutöver har BITS erhållit 55 miljoner kronor för insatser

inom åtgärdsprogrammet i Östersjön. För investeringar i de

värsta föroreningskällorna i åtgärdsprogrammet för Östersjön har

anslagits ca 210 miljoner kronor som disponerats av

Miljödepartementet.

Från och med den 1 juli 1995 kommer, enligt regeringens

förslag, miljöinsatserna att finansieras över ett sammanhållet

anslag. Eftersom miljöstödet kräver nära samverkan med

departement och myndigheter kommer regeringen att tillsätta en

särskild beredningsgrupp för policy- och anslagsfrågor.

Under rubriken Förvaltningsstöd och kunskapsuppbyggnad

anför regeringen bl.a. att svenska myndigheter har en lång och

bred erfarenhet av miljöarbete och därmed goda förutsättningar

för att kunna göra en betydande insats i samarbetsländerna vad

gäller kunskapsöverföring och tekniskt samarbete. En stor del av

denna verksamhet har finansierats via BITS. Som komplement till

detta stöd har Statens naturvårdsverk disponerat medel för

bilateralt förvaltningsstöd och kunskapsöverföring.

Under rubriken Åtgärdsprogrammet för Östersjön anför

regeringen bl.a. följande.

De största insatserna vad gäller miljöstöd går till

åtgärdsprogrammet för Östersjön. Inom ramen för

Helsingforskommissionen (HELCOM) har ett åtgärdsprogram

utarbetats gemensamt av alla länder i tillrinningsområdet i nära

samarbete med Världsbanken, Europeiska investeringsbanken och

Nordiska investeringsbanken.

I programmet beskrivs vilka åtgärder som bör vidtas under

kommande 20-årsperiod för att återställa Östersjöns ekologiska

balans. Utöver de 132 konkreta utsläppskällor som identifierats

beskriver programmet också behoven av lagar och regleringar,

miljömedvetenhet hos befolkningen samt kunskapsöverföring inom

bl.a. dessa områden till länderna i öst. Utsläppskällorna som

tas upp i programmet är de objekt som bedöms bör åtgärdas först.

De består framför allt av kommunala avlopp, industrier och

jordbruk.

De totala kostnaderna för programmet har beräknats till

18 miljarder ecu (ca 150 miljarder kronor), där cirka hälften

är kostnader för att åtgärda utsläppskällorna och resten en

uppskattning av kostnaden för kunskapsuppbyggnad, stärkande av

institutionella åtgärder samt ökad miljökunskap. Största delen

av kostnaderna är lokala kostnader, dvs. sådana som betalas med

inhemska medel.

Det svenska stödet till åtgärdsprogrammets genomförande i

länderna runt Östersjön uppgår hittills till ca 400 miljoner

kronor. Det innebär att Sverige kunnat bidra till väsentliga

insatser för miljön i dessa länder.

I propositionen redovisas i detta avsnitt även vissa fakta och

utredningar kring det nordiska finansieringsbolaget för

miljöinvesteringar -- NEFCO. De nordiska miljöministrarna har

förordat att fortsätta inbetalningarna till NEFCO på samma nivå

som hittills under perioden 1996--2001 för att öka

grundkapitalet till 80 miljoner ecu.

Förvaltningsstödet förutsätter ett långsiktigt engagemang i

direkta institutionella kontakter med berörda miljöministerier

och mångåriga insatser. Utvecklingen i framför allt de baltiska

staterna och Polen innebär att dessa har kommit in i en fas där

behoven av investeringar ökar. I översynen konstateras att

samarbetsländerna inom överskådlig tid inte torde ha

tillräckliga resurser för att själva klara finansieringen och

att möjligheterna att klara investeringarna enbart med krediter

från internationella finansiella institutioner är begränsade.

Det är regeringens mening att det på miljöområdet är motiverat

att hålla beredskap för att med medel på koncessionella villkor

ge katalytiskt stöd till investeringar. De erfarenheter som

härvid gjorts och de former som redan har utvecklats från

samfinansieringar inom ramen för Östersjöprogrammet skall ligga

till grund för det uppdrag som den nya myndigheten kommer att

erhålla för stöd på detta område.

På detta område är ett utvidgat nordiskt samarbete för att

genomföra miljösatsningar i närområdet av särskilt intresse. På

initiativ av de nordiska miljö- och finansministrarna genomför

en arbetsgrupp under Nordiska ministerrådet en studie om

effektivisering och samordning av de nordiska ländernas

miljöinsatser i Central- och Östeuropa. Ett nordiskt stöd skulle

kunna lämnas som gemensam gåvofinansiering eller som garantier

för utvidgad långivning till miljöprojekt från Nordiska

investeringsbanken. Ett eventuellt svenskt bidrag till sådana

gemensamma satsningar förutses finansieras genom omallokeringar

inom den föreslagna posten för miljöinsatser.

När det gäller insatsområden anser regeringen att stöd till

avloppsreningsanläggningar även fortsättningsvis skall ges

prioritet i samarbetet. Av de 132 föroreningskällorna i

Östersjöprogrammet är ett femtiotal avloppsreningsanläggningar.

Dessa reningsverk kan svårligen finansieras med enbart

kommersiell finansiering, varför svenskt stöd kan vara det

tillskott som möjliggör att investeringen kan komma till stånd.

Det är angeläget att det svenska stödet går till insatser som är

kostnadseffektiva. Prioriteringen av avloppsreningsanläggningar

skall dock inte hindra att andra kostnadseffektiva och väl

motiverade insatser för Östersjön kan göras för att förbättra

miljön.

För miljöinsatser föreslås ett belopp på 169 250 000 kr.

Därutöver finns medel reserverade för ett eventuellt bidrag till

NEFCO.

Motionerna

Några huvudfrågor i de följdmotioner som väckts är

omfattningen av det svenska miljöstödet och hur miljösamarbetet

skall administreras. Enligt motion U26 (mp) yrkande 1 krävs

betydligt större insatser för miljöinvesteringar i Central- och

Östeuropa. Utöver vad regeringen föreslagit bör 1 miljard

kronor anvisas och avsättas till en fond för sådana

investeringar.

I motion U27 (fp) anförs synpunkter på en ekologiskt hållbar

utveckling i samarbetsländerna. Riksdagen bör enligt motionen

göra ett uttalande med avseende på något längre sikt, nämligen

att miljösatsningar -- vid sidan av ytterligare insatser för att

stärka den demokratiska kulturen -- bör få högsta prioritet om

det finns möjligheter att höja ramen längre fram (yrkande 9).

Anslagshöjningar föreslås även i motionerna U30 (m), U31 (kds)

och U32 (c). Enligt motion U30 bör 205 miljoner kronor anvisas

för miljösamarbetet. Även i fortsättningen bör miljöbiståndet

kanaliseras i särskild form och organiseras av

miljömyndigheterna (yrkandena 5 och 10). I motion U31 föreslås

att miljöinvesteringar i Polen stöds genom Ecofund och s.k. debt

swaps (skuldavskrivning mot miljöinvesteringar), att 246

miljoner kronor anslås utöver regeringens förslag för

miljöinsatser, att satsningar på va-infrastruktur i

Östersjöområdet inriktas på kretsloppsbaserade lösningar och att

regeringen återkommer med förslag om hur Sverige kan bidra till

en miljöanpassad infrastruktur (yrkandena 10, 13, 15 och 16). I

motion U32 yrkas att riksdagen med avslag på propositionen i

motsvarande delar anvisar 245 miljoner kronor för miljöinsatser

under Miljödepartementets budget och att en kommission tillsätts

för att utarbeta ett förslag till program för miljöinsatser

(yrkandena 2 och 3). Programmet skall omfatta tiden 1997--1999

och omfatta minst 400 miljoner kronor per budgetår.

Kommissionen, som bör ges parlamentarisk förankring, bör även

föreslå finansiering av insatserna. Enligt yrkande 4 i motionen

bör Miljödepartementet ha det sammanhållande ansvaret. I

yrkandena 15 och 16 hänvisas till en nyligen avlämnad rapport

till Nordiska ministerrådet och föreslås att Nordiska

investeringsbanken ges en av ägarstaterna garanterad ram för lån

till miljöinsatser på minst 100 miljoner kronor. En särskild

facilitet för mjukgörande av finansiering av miljöinsatser i

närområdet, knuten till NIB/NEFCO, bör inrättas senast den 1

januari 1996.

I motion U33 (v) yrkande 5 anförs att Sveriges hittillsvarande

bidrag till miljösaneringen av Östersjön m.m. är helt

otillräckligt, mot bakgrund av att kostnaderna beräknats till ca

150 miljarder kronor. Regeringen bör återkomma med förslag om

hur Sveriges insats för Östersjön drastiskt skall stärkas. I

motion Jo664 från samma parti yrkas att regeringen skyndsamt

lägger fram en långsiktig plan för hur restaureringen av

Östersjön skall påskyndas och finansieras (yrkande 5).

Enligt motion Jo604 yrkande 12 (kds) finns det skäl att utreda

den ekonomiska effektiviteten i satsningarna på en bättre

Östersjömiljö. Det kan t.ex. ifrågasättas om satsningarna på

traditionell va-teknik i de baltiska staterna är lämpliga. Det

som behövs är i stället en direkt satsning på kretsloppsbaserade

toalettsystem m.m.

I motion Jo615 (s) behandlas olika miljöproblem i

Barentsregionen. Motionärerna tar bl.a. upp den stora

koncentrationen av kärnreaktorer på Kolahalvön, utsläppen från

nickelverken, dumpningen av radioaktivt avfall och

provsprängningarna på Novaja Semlja. Det är viktigt att Sverige

tillsammans med Norges, Finlands och Rysslands regeringar

upprättar ett gemensamt miljöprogram för Kolahalvön och att en

del av det svenska stödet till Östeuropa går till

miljösatsningar på Kolahalvön.

I motion Jo671 (s) anförs att hela Östersjöområdet måste ses i

ett helhetsperspektiv. Ett omfattande program för en socialt och

miljömässigt hållbar utveckling krävs för att återställa

Östersjön i ekologisk balans. Kraftfulla insatser bör göras för

att vända den allvarliga miljösituationen, bl.a. med bundet

bistånd. Motionärerna framhåller också att Kalmar med sitt

strategiska läge i Östersjön kan göra väsentliga insatser.

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till regeringens

överväganden i avsnitt 7 om åtgärder för att stödja en

miljömässigt hållbar utveckling. Som regeringen anför bör målet

för miljöinsatser i Central- och Östeuropa vara att stödja

miljösamarbete och åtgärder för att bevara och förbättra miljön,

särskilt i och kring Östersjön. Förvaltningsstöd,

institutionsuppbyggnad och katalytiskt stöd till investeringar

på koncessionella villkor inom ramen för Östersjöprogrammet är

centrala inslag i öststödet. Härmed avses enligt utskottets

terminologi bl.a. stöd eller långivning på förmånliga villkor

som kan ge positiva sidoeffekter, t.ex. i fråga om möjligheter

till kompletterande insatser från olika finansieringskällor.

Från de synpunkter utskottet har att företräda finns det

anledning att instämma i de bedömningar som görs i motion U27

yrkande 9. Utskottet delar motionärernas slutsats att

miljösatsningar och ytterligare insatser för att stärka den

demokratiska utvecklingen bör få hög prioritet i det framtida

samarbetet. Motionen är i denna del, enligt utskottets

uppfattning, väl förenlig med den allmänna inriktningen av

propositionen och bör kunna anses tillgodosedd med vad utskottet

anfört.

När det gäller departementsansvaret för miljösamarbetet

erinrar utskottet om att riksdagen i 7 kap. 1 §

regeringsformen föreskrivit att det är regeringen som fördelar

ärenden mellan departementen. Närmare bestämmelser finns i

departementsförordningen. I Holmberg--Stjernquists kommentar

till grundlagarna understryks att departementsförordningen är

regeringens ensak.

Vidare bör framhållas att utskottet nyligen i betänkandet

1994/95:JoU14 avstyrkt motioner om att medel för miljöinsatser i

Central- och Östeuropa skall anvisas under fjortonde huvudtiteln

(Miljödepartementet). Riksdagen förväntas fatta beslut i detta

ärende den 6 april 1995.

Utöver den formella bedömning som innefattas i det anförda

vill utskottet tillägga att det är omfattningen och inriktningen

av de föreslagna miljöinsatserna som bör vara det huvudsakliga

ämnet för riksdagens ställningstagande. Syftet med regeringens

förslag är att samordna och koncentrera samarbetet med Central-

och Östeuropa på olika områden. Enligt utskottets mening är det

därvid inte ett förstahandsintresse vilket departement som har

det formella ansvaret för insatserna eller under vilken

huvudtitel medel för samarbetet anvisas. Av propositionen

framgår att regeringen förutsätter en nära samverkan mellan

berörda departement och myndigheter i fråga om miljöstödet

(s. 61). Regeringen avser därför att för policy- och

anslagsfrågor tillsätta en särskild beredningsgrupp. Med

hänvisning till det anförda bör motionerna U30 yrkande 5 och U32

yrkandena 3 och 4 avstyrkas.

Av bl.a. statsfinansiella skäl och med hänvisning till de

effektivitetsvinster som propositionen kan medföra tillstyrker

utskottet att 169 250 000 kr anvisas för miljöinsatser under

budgetperioden 1995/96. I enlighet härmed avstyrks motionerna

U26 yrkande 1, U30 yrkande 10, U31 yrkande 13 och U32 yrkande 2.

Utskottet ser positivt på förslagen i motion U32 om en

garantiram för miljölån vid Nordiska Investeringsbanken och om

en särskild facilitet för s.k. mjuk finansiering. En arbetsgrupp

under Nordiska ministerrådet har nyligen avslutat en studie om

effektivisering och samordning av de nordiska ländernas

miljöinsatser i Central- och Östeuropa (jfr prop. s. 64).

Arbetsgruppens förslag bereds nu i regeringskansliet. I

propositionen anförs härvidlag bl.a. att ett nordiskt stöd

skulle kunna lämnas som gemensam gåvofinansiering eller som

garantier för utvidgad långivning till miljöprojekt från

Nordiska Investeringsbanken. Utskottet utgår från att förslagen

i motion U32 yrkandena 15 och 16 beaktas och övervägs i det

fortsatta beredningsarbetet.

Som framgår av propositionen har inom HELCOM utarbetats ett

åtgärdsprogram för Östersjön som är gemensamt för alla länder i

tillrinningsområdet. I programmet beskrivs vilka åtgärder som

bör vidtas under kommande 20-årsperiod för att återställa

Östersjöns ekologiska balans. Utskottet ansluter sig till

synpunkterna i Vänsterpartiets motioner så till vida att det är

angeläget att åtgärdsprogrammet för Östersjön konkretiseras

ytterligare och påskyndas så långt det är möjligt. Det är

viktigt att riksdagen fortlöpande får information om hur arbetet

fortskrider och ges tillfälle att påverka miljöinsatserna.

Särskilt finansieringsfrågorna bör ägnas stor uppmärksamhet. En

plan för finansieringen av hela åtgärdsprogrammet kan dock inte

framläggas ensidigt av Sverige utan måste givetvis grundas på

internationellt samarbete. Vid nästa europeiska miljökonferens i

Sofia i oktober 1995 kommer miljöfrågorna i Central- och

Östeuropa att vara ett centralt tema liksom finansieringen av

miljöåtgärder och investeringar. Det bör i första hand ankomma

på regeringen att avgöra under vilka former den fortsatta

verksamheten bör redovisas för riksdagen.

Med det anförda bör motionerna U33 yrkande 5 och Jo664 yrkande

5 anses till stor del tillgodosedda.

Utskottet är inte berett att tillstyrka motion U31 yrkande 10

angående särskilda åtgärder med avseende på Polen. Att

finansiera miljöinsatser via Ecofund kan innebära svårigheter

från den synpunkten att investeringarna under genomförandefasen

ej kan påverkas av andra länder som deltar i samarbetet.

Möjligheten att tillämpa skuldavskrivningar i utbyte mot

miljöinvesteringar är vidare begränsad av det faktum att de

privata långivare som kan vara engagerade i verksamheten måste

ersättas i särskild ordning. Däremot delar utskottet

motionärernas uppfattning att satsningarna på avloppsrening m.m.

i största möjliga utsträckning bör inriktas på

kretsloppsbaserade lösningar (yrkande 15). Utskottet ser ingen

motsättning mellan propositionen och motionen i denna del.

Frågan om stöd till en miljöanpassad infrastruktur, bl.a. på

trafikområdet, behandlades redan i skrivelse 1993/94:252

(1994/95:JoU4). Inom ramen för samarbetet om trafik och miljö i

Östersjöregionen avsattes 15 miljoner kronor för finansiering av

svenska punktinsatser. Tre arbetsgrupper har arbetat med

trafiksäkerhet, infrastruktur resp. trafik och miljö. I likhet

med motionärerna anser utskottet det viktigt att infrastrukturen

i de berörda länderna redan från början ges en miljöanpassad

inriktning. Härmed kan yrkande 16 i motionen anses besvarat.

Övriga fristående motioner, som väcktes innan propositionen

framlades, är i stor utsträckning tillgodosedda med de förslag

regeringen presenterar. I anslutning till motion Jo604 (kds)

yrkande 12 erinrar utskottet om att Sekretariatet för analys av

utvecklingssamarbete genomfört en studie av Sveriges samarbete

med Öst- och Centraleuropa (Ds 1994:134). Ett huvudsyfte med

studien har varit att analysera ändamålsenligheten och

kostnadseffektiviteten i detta samarbete. Betänkandet ingår som

en del i det bakgrundsmaterial som proposition 160 bygger på. I

propositionen understryks också det angelägna i att det svenska

stödet går till insatser som är kostnadseffektiva. Motionen bör

således inte föranleda någon vidare åtgärd.

Till den del motion Jo615 (s) faller inom utskottets

beredningsområde vill utskottet understryka det angelägna i att

de miljöfrågor som tas upp i motionen noga övervägs av

regeringen. I propositionen (s. 92--93) redovisas bl.a. att de

fem nordiska länderna, Ryssland och EG-kommissionen undertecknat

en deklaration om samarbete i vad som kommit att kallas den

euroarktiska Barentsregionen. Med deklarationen bildades det

euroarktiska Barentsrådet. Samtidigt bildades ett regionalt

Barentsråd. Det regionala rådet har antagit ett Barentsprogram

till en kostnad av 151 miljoner norska kronor. I likhet med

regeringen finner utskottet Barentssamarbetet angeläget. I

övrigt går utskottet inte närmare in på dessa frågor, bl.a. med

hänsyn till att utrikesutskottet planerar att behandla liknande

motioner i sitt betänkande med anledning av proposition 160.

Som framgår av redovisningen ovan ligger förslagen i

propositionen väl i linje med motion Jo671. Utskottet utgår från

att motionärernas synpunkter kommer att beaktas i det fortsatta

arbetet och föreslår att motionen lämnas utan vidare åtgärd.

Stockholm den 28 mars 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka

Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson

(s), Leif Marklund (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson

(m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi

Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun

Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och

Ola Sundell (m).

Avvikande meningar

1. Anslag till miljösamarbete m.m.

Göte Jonsson, Carl G Nilsson, Eva Björne och Ola Sundell (alla

m) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken

Utskottets överväganden som börjar med "Utöver den formella" och

slutar med "U32 yrkande 2" bort ha följande lydelse:

En betydande del av stödet till Central- och Östeuropa har

avsett stöd till miljöinsatser och till kärnsäkerhet. Detta av

två skäl. Först och främst måste det parallellt med

systemskiftet också ske direkta insatser av miljövårdande

karaktär. Föroreningarna inom det berörda området är av den

enorma omfattningen att direkta reningsinsatser behöver

stimuleras. Det andra skälet är att också miljön i Sverige blir

bättre om utsläppen i Östersjön blir mindre och om utsläppen i

luften minskas. Utskottet kan därför inte acceptera regeringens

förslag, som i det närmaste innebär en halvering av den

nuvarande satsningen på miljövård. Utskottet tillstyrker

förslaget i motion U30 yrkande 10 att anslaget till

miljöinsatser bestäms till 205 miljoner kronor. Vidare anser

utskottet, i enlighet med yrkande 5 i motionen, att

miljöinsatserna även fortsättningsvis bör kanaliseras i särskild

form och via kompetenta myndigheter. Just dess dubbelsidiga

värde motiverar insatser utöver vad som strikt kan betecknas som

ett stöd till Central- och Östeuropa. Förutom ökande insatser

bör därför miljöbiståndet även framgent organiseras av

miljömyndigheterna. Riksdagen bör göra ett uttalande i enlighet

med motion U30 yrkande 5. Övriga motioner avstyrks i den mån de

ej tillgodoses genom detta ställningstagande.

2. Anslag till miljösamarbete m.m.

Lennart Daléus och Lennart Brunander (c) anser dels att

den del av utskottets yttrande under rubriken Utskottets

överväganden som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med

"olika finansieringskällor" bort utgå, dels att den del av

utskottets yttrande under rubriken Utskottets överväganden som

börjar med "När det gäller" och slutar med "U32 yrkande 2" bort

ha följande lydelse:

Enligt 7 kap. 1 § regeringsformen är det visserligen

regeringen som i första hand avgör hur ärenden fördelas inom

departementsorganisationen. Med hänsyn till att riksdagen

tidigare beslutat om både högre anslag och en annan

departementstillhörighet för miljösamarbete med Central- och

Östeuropa än vad som nu föreslås framstår det som naturligt att

riksdagen har en åsikt i frågan. Utskottet delar uppfattningen i

motion U32 att propositionen leder till en avsevärd och

oacceptabel neddragning av tidigare gjorda insatser. Utskottet

ser det som en absolut miniminivå att anslaget för miljöinsatser

uppgår till 245 miljoner kronor enligt yrkande 2 i motion U32.

Anslaget bör betecknas Miljöinsatser i Östersjöregionen och

anvisas under fjortonde huvudtiteln. Det sammanhållande ansvaret

bör således åvila Miljödepartementet. Vidare tillstyrker

utskottet motionärernas förslag att regeringen anmodas tillsätta

en kommission med direktiv att lägga fram förslag om ett nytt

treårsprogram. Direktiven bör ange att kommissionen för

budgetåren 1997--1999 anvisar innehållet i ett program för

miljöinsatser om minst 400 miljoner kronor per budgetår. Det

bör ankomma på kommissionen, som bör ges en parlamentarisk

förankring, att föreslå finansiering av insatserna. Kommissionen

bör särskilt beakta hur det svenska miljöbiståndet skall

utformas för att åstadkomma maximal utväxling av insatserna i

form av optimal samfinansiering med mottagarstaterna, de

internationella finansieringsinstitutionerna och andra

givarstater. Utskottet tillstyrker således även yrkandena 3 och

4 i motion U32. Övriga motioner avstyrks i den mån de ej

tillgodoses genom detta ställningstagande.

3. Anslag till miljösamarbete m.m.

Maggi Mikaelsson (v) anser att den del av utskottets yttrande

under rubriken Utskottets överväganden som börjar med "Med det

anförda" och slutar med "till stor del tillgodosedda" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar emellertid Vänsterpartiets uppfattning i

motion U33 att Östersjön måste prioriteras i miljöarbetet. Mot

bakgrund av att åtgärdsprogrammet för Östersjöns sanering

kostnadsberäknats till ca 150 miljarder kronor är de svenska

insatserna hittills starkt otillfredsställande och

otillräckliga. Det är ett grundläggande intresse för både

Sverige och dess omvärld att Östersjön -- ett unikt

bräckvattenhav med en lång kustlinje och en lång historia av

nedsmutsning -- blir föremål för kraftfulla insatser. Regeringen

bör, som föreslås i motion U33 yrkande 5, återkomma med förslag

om hur Sveriges insatser för Östersjön drastiskt skall stärkas.

Övriga motioner avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta

ställningstagande.

4. Anslag till miljösamarbete m.m.

Gudrun Lindvall (mp) anser att den del av utskottets yttrande

under rubriken Utskottets överväganden som börjar med "Av bl.a.

statsfinansiella" och slutar med "U32 yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion U26 griper arbetet och insatserna för en

bättre miljö in i många verksamhetsfält. Bland annat krävs

omedelbara åtgärder för att stoppa nedsmutsningen och

övergödningen av Östersjön. Med hjälp av avloppsreningsverk, ett

renare och mer resurssnålt jordbruk samt tekniska lösningar för

industrier kan stora värden räddas. Också åtgärder för

kärnsäkerhet och strålskydd är förebyggande miljöåtgärder.

Dessa omfattande åtgärder kräver stora ekonomiska insatser.

Utskottet ansluter sig till Miljöpartiets budgetförslag, som

bl.a. innebär att en miljard kronor avsätts till en särskild

fond för olika slags miljöinvesteringar i Central- och

Östeuropa. Det är en ringa kostnad jämfört med de värden som

står på spel. Den nya biståndsmyndigheten bör ansvara för

fördelningen av medlen, som också bör stå till förfogande för

enskilda organisationer. Riksdagen bör således, i enlighet med

yrkande 1 i motion U26, anslå ytterligare en miljard kronor för

samarbete med Central- och Östeuropa, jämfört med regeringens

förslag. Övriga motioner avstyrks i den mån de ej tillgodoses

genom detta ställningstagande.

Näringsutskottets yttrande

1994/95:NU5y

Bilaga 2

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att

yttra sig över proposition 1994/95:160 om Sveriges samarbete med

Central- och Östeuropa jämte motioner i de delar som berör

näringsutskottets beredningsområde.

Till näringsutskottet har tidigare hänvisats fem motioner från

allmänna motionstiden med yrkanden angående frihandel med

Central- och Östeuropa, statliga krediter för export till bl.a.

Ryssland samt samarbete mellan regioner vid Östersjön. Yrkandena

har en nära koppling till de frågor som nu är aktuella. De

berörda motionerna är 1994/95:K224 (kds) (yrkande 29),

1994/95:N233 (s), 1994/95:N242 (s), 1994/95:N262 (s) och

1994/95:A470 (s) (yrkande 9). De fem motionerna överlämnas i

angivna delar till utrikesutskottet -- under förutsättning av

dess medgivande -- med det yttrande som här följer.

Näringsutskottet

Inledning

I propositionen föreslås ett nytt program för Sveriges

samarbete med Central- och Östeuropa omfattande budgetåren

1995/96, 1997 och 1998. Regeringen redovisar sina överväganden

rörande det fortsatta östsamarbetets inriktning. I propositionen

anges också övergripande riktlinjer för den nya

biståndsmyndighet som enligt tidigare förslag skall bildas och

inom vilken en särskild avdelning skall inrättas med ett samlat

ansvar för samarbetet med Central- och Östeuropa. Vidare lämnas

en redogörelse för regeringens syn på Sveriges roll i Europeiska

unionens (EU) program för samarbete med Central- och Östeuropa.

Näringsutskottet begränsar sitt yttrande till frågor rörande

handelspolitik, exportkreditgarantier och regionalt

näringslivssamarbete.

Handelspolitik

I propositionen anförs att liberalisering av utrikeshandeln är

en viktig del av reformpolitiken i östländerna. Avregleringen av

utrikeshandeln har kommit långt i många länder bl.a. som en

följd av strävandena att bygga ut förbindelserna med Västeuropa.

Enligt vad som sägs i propositionen är tillträde till

marknaderna i Västeuropa och stabila handelspolitiska

arrangemang med EU av avgörande betydelse för utvecklingen av de

aktuella ländernas export. Det konstateras att EU:s

handelspolitik med begränsningar inom jordbruks- och

tekoområdena, där länderna inom Central- och Östeuropa har goda

möjligheter att hävda sig, har förhindrat en kraftigare ökning

av handeln. Viktiga liberaliseringar av EU:s handelspolitik har

emellertid skett inom ramen för de s.k. Europaavtalen, dvs. de

associationsavtal som EU slutit med flertalet länder i Central-

och Östeuropa. Sverige kommer att verka för en fortsatt

utveckling i denna riktning, sägs det i propositionen. Det

anförs vidare att de central- och östeuropeiska ländernas väg

till medlemskap i EU måste underlättas genom bl.a. en mer öppen

handelspolitik.

I motionerna 1994/95:K224 (kds) och 1994/95:U31 (kds)

understryks att Sverige måste fortsätta att verka för frihandel

och flera handelsprogram med Central- och Östeuropa. Det

framhålls att upprättandet av Europaavtalen är viktiga steg för

att de olika länderna skall kunna närma sig övriga Europa. Dessa

avtal måste emellertid, enligt motionärerna, med tiden utvidgas

bl.a. så att de utöver industrivaror även omfattar

jordbruksvaror.

Sedan Sverige valt EU-medlemskap är handelspolitiken en

angelägenhet för gemenskapen, konstateras det i motion

1994/95:U32 (c). Det är viktigt att Sverige i EU arbetar för en

sådan politik att staterna i Central- och Östeuropa kan delta i

utbytet på samma villkor som de stater som redan är medlemmar,

hävdar motionärerna.

Även i motionerna 1994/95:U30 (m) och 1994/95:U33 (v)

poängteras betydelsen för de central- och östeuropeiska länderna

av ökad frihandel, dock utan att några yrkanden framställs.

I motion 1994/95:U30 (m) anförs att Sverige inom EU måste

arbeta med all kraft för att kvarvarande handelshinder tas bort

så snart som möjligt. Det kommer visserligen att medföra

påfrestningar också på Sveriges och övriga Västeuropas

näringsliv, bl.a. eftersom de central- och östeuropeiska

länderna är konkurrenskraftiga inom de sektorer som är

"känsliga". Motionärerna understryker att import från Central-

och Östeuropa måste accepteras även på jordbruksområdet.

Det saknas en vision för hur Västeuropa skall öppna sig för de

produkter som Central- och Östeuropa kan konkurrera med, hävdas

det i motion 1994/95:U33 (v). Försäljning av bl.a.

jordbruksprodukter, stålvaror och malm kan ge östländerna de

exportintäkter de är i så stort behov av. Att öppna gränserna,

dvs. avskaffa tullbarriärer, importkvoter och andra

handelshinder, skulle vara oändligt mycket viktigare än de

insatser som diskuteras i propositionen, anför motionärerna. De

anser att regeringen bör ges i uppdrag dels att inom EU verka

för att dessa handelshinder undanröjs, dels att redovisa vilka

krav Sverige skall driva i EU för att stimulera handel mellan

Sverige/EU och Öst- och Centraleuropa.

Näringsutskottet har under hösten 1994 vid två tillfällen

behandlat frågor om Sveriges handelspolitiska agerande inom EU,

nämligen dels i ett yttrande (1994/95:NU1y) till

utrikesutskottet angående Sveriges medlemskap i EU, dels i ett

betänkande (1994/95:NU8) om Sveriges anslutning till

Världshandelsorganisationen. Utskottet anförde därvid att det är

angeläget att Sverige med kraft fortsätter att driva sin

traditionellt frihandelsvänliga linje. Utskottet hänvisade också

till att regeringen understrukit betydelsen av frihandel och att

den betonat att det är en naturlig uppgift för Sverige att verka

för att EU:s handelspolitik på t.ex. teko- och jordbruksområdena

snarast möjligt frigörs samt att Sverige tillsammans med andra

frihandelsinriktade länder bör motverka protektionism i alla

former.

Näringsutskottet vill nu på nytt markera den avgörande

roll som en fri handel har för främjandet av tillväxt och

välfärd. De central- och östeuropeiska ländernas framåtskridande

torde i hög grad gynnas av att de kan exportera varor från de

sektorer inom näringslivet där de är konkurrenskraftiga. Strävan

efter en öppnare handel, även när det gäller tekovaror och

jordbruksprodukter, måste därför ha en framträdande plats i

Sveriges politik i förhållande till dessa länder. Genom att

handelspolitiken utformas gemensamt inom EU är det angeläget att

Sverige inom unionen med kraft fortsätter att driva en

frihandelsvänlig linje. Vad som nu anförts ligger i linje med

vad såväl riksdagen i bred enighet som regeringen tidigare

betonat. Utskottet anser därför att de berörda motionerna i

huvudsak är tillgodosedda och att något uttalande från

riksdagens sida inte är erforderligt. Motionerna avstyrks därför

i aktuella delar.

Exportkreditgarantier

Frågan om utformningen av de statliga kreditgarantierna för

export till Ryssland och de baltiska staterna bör ses mot

bakgrund av de allmänna regler som gäller för

exportkreditgarantier. Näringsutskottet lämnar därför

inledningsvis en översiktlig beskrivning av detta system.

Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet vars uppgift

är att främja svensk export genom utfärdande av garantier.

Garantin är en försäkring som skyddar exportörer mot vissa

förlustrisker i exportaffärer. Garantin kan även användas som

säkerhet för lån hos kreditinstitut. För garantin betalas en

premie, som skall avspegla risken och vars storlek beror på

bl.a. vilket land garantin avser, kundens betalningsförmåga och

garantins längd. EKN gör löpande bedömningar av olika länders

betalningsförmåga och delar därefter in länderna i olika

riskklasser. För affärer med länder som anses ha mycket osäker

betalningsförmåga lämnas inga garantier. Enligt de riktlinjer

som riksdagen har angett för garantigivningen skall den gå ihop

ekonomiskt; för de långa garantierna -- över ett år -- gäller

detta krav på sikt. Riksdagen fastställer årligen ramar för

EKN:s garantigivning. För närvarande gäller att EKN kan lämna

garantier uppgående till totalt 92 miljarder kronor.

Våren 1993 inrättades en särskild exportkreditgarantiram på

1 miljard kronor för de baltiska länderna och Ryssland,

eftersom EKN på grund av risknivån inte kunde bevilja garantier

inom sin normala verksamhet (prop. 1992/93:100 bil. 4 s. 230,

bet. UU16). Även den särskilda ramen administreras av EKN.

Riksdagen har avsatt 300 miljoner kronor till täckande av

förlustrisker.

I propositionen anförs att den särskilda exportkreditramen

bedöms bli fullt utnyttjad relativt snart, och regeringen

föreslår därför en utvidgning av ramen med 1 miljard kronor.

Utökningen av ramen bedöms medföra behov av avsättningar för

förlusttäckning på sammanlagt 100 miljoner kronor under de

kommande tre åren. För budgetåret 1995/96 föreslås 70 miljoner

kronor, varav 22 miljoner kronor täcks genom omdisponering av

reserverade medel.

EKN har mot bakgrund av en högre risknivå beslutat iaktta

restriktivitet med garantigivning till Ryssland. Om inte

riskläget förbättras bör, enligt regeringen, de totala

förbindelserna avseende Ryssland uppgå till högst en fjärdedel

av ramen.

Den föreslagna utökningen av ramen gör det vidare, enligt

regeringen, möjligt för EKN att restriktivt pröva enstaka

exportaffärer till Ukraina, Vitryssland och Kazakstan, som

tidigare varit stängda för garantigivning.

Regeringen föreslår att vissa garantier till de länder som

omfattas av den särskilda ramen skall kunna avräknas mot EKN:s

ordinarie ram för investeringsgarantier. Förutsättningen är att

EKN bedömer att risken är godtagbar mot bakgrund av de

riktlinjer som finns för den normala prövningen av

investeringsgarantier.

I motion 1994/95:N262 (s) sägs att en mängd svenska företag

har produkter som på ett effektivt sätt kan hjälpa länderna i

öst att få i gång sin industri och handel. Motionärerna nämner

som exempel företagen Hägglunds Drives AB och Sunds Defibrator

Industries AB. För att kunna exportera till Ryssland är dessa

företag i behov av att få exportkreditgarantier. Enligt

motionärerna behöver reglerna ändras för att sådana garantier

skall kunna beviljas.

Även i motion 1994/95:A470 (s) påpekas att Hägglunds Drives

och Sunds Defibrator är beroende av statliga garantier för att

kunna exportera till Ryssland.

Näringsutskottet behandlade våren 1994 ett yrkande

av samma innebörd som de som nu finns i motionerna 1994/95:N262

(s) och 1994/95:A470 (s). Utskottet (bet. 1993/94:NU14 s. 7)

erinrade därvid om den särskilda garantiramen för Ryssland och

de baltiska staterna och avstyrkte motionen. Riksdagen följde

utskottet.

Näringsutskottet anser att det är angeläget att främja ett

utvidgat handelsutbyte med Ryssland och de baltiska staterna och

tillstyrker därför förslaget om en fördubbling av

exportkreditramen till 2 miljarder kronor. Enligt utskottets

uppfattning får de nu berörda motionerna därmed anses vara

tillgodosedda. De avstyrks således av utskottet.

Begränsningen av Rysslands andel av exportkreditramen är

uttryck för en restriktiv behandling och strider mot

ambitionerna med Östeuropapolitiken, hävdas det i motion

1994/95:U33 (v). Motionärerna anser att svårigheterna i Ryssland

motiverar att mer än en fjärdedel av ramen skall kunna användas

för affärer med Ryssland.

Som tidigare framgått medger den särskilda exportkreditramen

ett större risktagande än vad som är möjligt inom EKN:s normala

garantigivning. De av riksdagen fastlagda riktlinjerna innebär

emellertid att risktagandet även i affärer med de baltiska

staterna och Ryssland måste begränsas samtidigt som strävan är

att garantierna skall bidra till mottagarlandets ekonomiska

utveckling. Enligt näringsutskottets uppfattning är det

viktigt att beakta att det föreligger betydande skillnader i de

olika ländernas utveckling. Estland har nått långt i sitt

ekonomiska reformprogam, och ekonomin stabiliseras efter hand.

Detta har lett till att EKN sedan slutet av år 1993 kunnat

bevilja korta garantier för affärer med Estland inom den

ordinarie ramen. I december 1994 togs motsvarande steg

beträffande Lettland och Litauen. Estland kunde samtidigt

placeras i en lägre premieklass. Vid samma tidpunkt öppnades

EKN:s medellånga och långa garantigivning i viss utsträckning

för de tre baltiska länderna.

Utvecklingen i Ryssland är mer bekymmersam än i de baltiska

länderna när det gäller ekonomisk stabilitet och

kreditvärdighet. Näringsutskottet anser därför, i likhet med

regeringen och EKN, att det är rimligt att detta återspeglas i

en viss återhållsamhet med garantigivningen. Samtidigt är det

angeläget att noggrant följa utvecklingen och ha hög beredskap

för omprövning i den takt som förbättringar kan noteras. Med

hänvisning till vad som nu sagts avstyrker utskottet motion

1994/95:U33 (v) i denna del.

Innebörden av regeringens förslag beträffande avräkning av

investeringsgarantier är att vissa garantier lämnade till Öst-

och Centraleuropa skall kunna avräknas från EKN:s ordinarie ram

för investeringsgarantier. Regeringen föreslår i

budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 4 s. 171) en

oförändrad nivå på denna ram om 2 miljarder kronor. Detta

förslag behandlar utskottet senare under våren 1995 (bet.

1994/95:NU22). Vid utgången av februari 1995 uppgick

garantiåtagandena inom investeringsgarantiramen till ca 350

miljoner kronor. Enligt vad näringsutskottet erfarit finns det

därmed utrymme inom denna ram för garantier till östländerna

utan att det inverkar på möjligheterna att få garantier för

investeringar i andra länder.

Näringsutskottet tillstyrker mot denna bakgrund vad

regeringen anfört om avräkning av investeringsgarantier.

Utskottet tillstyrker även övriga förslag i propositionen som

rör exportkrediter.

Regionalt samarbete

Av propositionen framgår att regeringen bedömer att det

regionala samarbetet kommer att bli alltmer betydelsefullt när

det gäller kontakterna med Central- och Östeuropa. Regeringen

ämnar bidra till gränsöverskridande regionalt samarbete genom EU

och genom att främja det regionala samarbetet inom det s.k.

Östersjörådet. Vidare kommer genomförandet av Barentsprogrammet

och av olika nordiska närområdesaktiviteter att stödjas.

Inom EU:s regionalpolitiska verksamhet finns, enligt vad som

sägs i propositionen, särskilda strukturprogram som syftar till

att underlätta ökade kontakter mellan regioner och enskilda

kommuner. Dessa kan numera användas även för samarbete med

Central- och Östeuropa.

I motion 1994/95:N233 (s) hänvisas till att det i

budgetpropositionen (bil. 13 s. 16) anges att regeringen har för

avsikt att under våren 1995 ta initiativ till en samlad

diskussion om hur tillväxten i länderna kring Östersjön kan

stimuleras. Lokalt och regionalt har det tagits flera initiativ

för att förbättra kontakterna över Östersjön. I motionen nämns

Östersjökontoret i Oxelösund som ett sådant exempel. I den

framtida utvecklingen av kontakterna är det viktigt att främst

utnyttja de lokala och regionala organisationer som bildats för

ändamålet, anförs det i motionen.

Även i motion 1994/95:N242 (s) hänvisas till det nämnda

uttalandet i budgetpropositionen. Motionärerna markerar den roll

som Gotland kan spela i ett förstärkt Östersjösamarbete.

Motionärerna nämner olika faktorer som gör Gotland väl lämpat

att vara en mötesplats för samarbete. Hur denna roll kan

förstärkas bör dock utredas närmare, heter det i motionen.

I motion 1994/95:U28 (s) påpekas att det inom olika delar av

landet pågår en rad aktiviteter för att bygga ut samarbetet över

Östersjön. I Karlskrona finns ett Östersjöinstitut som får visst

statligt stöd. Enligt motionärerna är det angeläget att detta

stöd utvidgas till ett antal centra i kustområdet.

Enligt uppgift har företrädare för regeringen under våren 1995

haft kontakter med representanter för näringslivet för att bl.a.

kartlägga de problem som företagen möter vid etableringar i de

baltiska staterna och i västra Ryssland. Vad som framkommit i

dessa sammanhang avses komma att beaktas vid den närmare

utformningen av insatserna för de aktuella länderna för att

därigenom bl.a. underlätta etableringen av svenska företag där.

Vad som sägs i propositionen om vikten av regionalt samarbete

ligger väl i linje med de synpunkter som framförs i de berörda

motionerna. Enligt näringsutskottets uppfattning får det

ankomma på regeringen och ansvariga myndigheter att närmare

avgöra hur det regionala samarbetet kan främjas. Det är härvid

viktigt att beakta näringslivets intressen. Utskottet vill också

erinra om de möjligheter som finns inom ramen för EU:s regionala

verksamhet. Med hänvisning till vad som nu anförts får de

aktuella motionerna anses vara tillgodosedda. De avstyrks därför

av utskottet.

Stockholm den 30 mars 1995

På näringsutskottets vägnar

Christer Eirefelt

I beslutet har deltagit: Christer Eirefelt (fp), Bo

Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Mats Lindberg (s), Bo

Bernhardsson (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s),

Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m),

Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola

Karlsson (m), Eva Goës (mp) och Laila Bäck (s).

Innehållsförteckning

Sammanfattning av betänkandet 1

Propositionen 2

Motionerna 3

Utskottet 11

1. Inledning 11

2. Samarbetets målsättning och inriktning 15

2.1 Gemensam säkerhet 15

Propositionen 15

Sammanfattning av motionerna 16

Utskottets överväganden 21

2.2 Demokratins kultur 29

Propositionen 29

Sammanfattning av motionerna 31

Utskottets överväganden 34

2.3 En socialt hållbar ekonomisk omvandling 41

Propositionen 41

Sammanfattning av motionerna 44

Utskottets överväganden 45

2.4 Miljö och kärnsäkerhet 49

Propositionen 49

Sammanfattning av motionerna 50

Utskottets överväganden 53

2.5 Regionalt och multilateralt samarbete 60

Propositionen 60

Sammanfattning av motionerna 61

Utskottets överväganden 63

3. Anslagsfrågor 68

Propositionen 68

Sammanfattning av motionerna 70

Utskottets överväganden 71

Hemställan 74

Reservationer 79

1. Snabbt systemskifte m.m. (mom. 1) 79

2. Samarbetsprogrammets allmänna karaktär och inriktning i

övrigt (mom. 2) 81

3. Rysslands andel av exportkreditgarantiramen

(mom. 18) 82

4. Miljösamarbetets organisation m.m. (mom. 23) 83

5. Miljösamarbetets organisation m.m. (mom. 23, 47) 84

6. Skuldavskrivning till Polen (mom. 24) 85

7. Kärnsäkerhets- och energistöd (mom. 30) 86

8. Stöd till färdigställande av kärnkraftverk (mom.

32) 86

9. Anslag för främjande av rättsstaten m.m. (mom. 40,

42, 43, 44, 47) 87

10. Anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa

genom Den nya myndigheten m.m. (mom. 42, 44) 89

11. Anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa

genom Den nya myndigheten m.m. (mom. 42, 43, 44) 90

12. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47) 91

13. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47) 92

14. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47) 92

Särskilt yttrande 93

Gemensam säkerhet 93

Bilaga 1: Sammanställning av i motionerna förekommande

beloppsyrkanden 95

Bilaga 2: Jordbruksutskottets yttrande 1994/95:JoU4y 96

Näringsutskottets yttrande 1994/95:NU5y 109