Bet. 1994/95:UU17

Utrikesutskottets betänkande

1994/95:UU17

Godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Finland om

avgränsning i Ålands hav och norra Östersjön, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1994/95

UU17

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens

(Utrikesdepartementets) förslag (prop. 1994/95:156) om att

godkänna en överenskommelse mellan Sverige och Finland om

avgränsningen i Ålands hav och norra Östersjön av Sveriges

ekonomiska zon och av Finlands kontinentalsockel och fiskezon.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner ett protokoll

om att 1972 års överenskommelse med Finland om avgränsning av

kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och

nordligaste delen av Östersjön skall tillämpas vid avgränsning

av Sveriges ekonomiska zon och Finlands kontinentalsockel och

fiskezon norr om ön Märket i avvaktan på en teknisk revision.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium. Genom

lagändringen utsträcks det svenska territorialhavet något i

Bottenviken utanför Haparanda, i Norra Kvarken, i Bottenhavets

sydligaste del samt i Ålands hav. Utskottet delar regeringens

bedömning att lagändringen bör träda i kraft den dag regeringen

bestämmer.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

I proposition 1994/95:156 föreslår regeringen

(Utrikesdepartementet) att riksdagen

1. godkänner överenskommelsen den 2 juni 1994 mellan Sverige

och Finland om avgränsningen i Ålands hav och norra Östersjön av

Sveriges ekonomiska zon och av Finlands kontinentalsockel och

fiskezon,

2. godkänner protokollet om tillämpning av överenskommelsen

den 29 september 1972 mellan Sverige och Finland om avgränsning

av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och

nordligaste delen av Östersjön såsom avgränsning av svensk

ekonomisk zon och av finländsk kontinentalsockel och fiskezon i

avvaktan på att en teknisk revision av avgränsningen har

genomförts,

3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1966:374) om Sveriges sjöterritorium.

I propositionen anförs att beredning skett efter hörande av

Fiskeriverket, Kustbevaknigen och Sjöfartsverket.

Avtalshandlingarna är upprättade på svenska och finska språken.

Båda texterna äger lika giltighet.

Lagförslaget har fogats till betänkandet som bilaga 1.

Lagändringen föreslås träda i kraft i anslutning till

ikraftträdandet av överenskommelsen med Finland. Denna träder i

kraft 30 dagar efter den dag då avtalsparterna meddelat varandra

om överenskommelsens godkännande (artikel 4 i överenskommelsen).

Regeringen föreslår därför att den ges befogenhet att genom

förordning besluta om lagens ikraftträdande.

Överenskommelsen och protokollet har tagits in som bilaga

2 i betänkandet.

Utskottet

I propositionen redogörs dels för lagen (1966:374) om Sveriges

sjöterritorium, dels för lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

Av 1 § i lagen om Sveriges sjöterritorium framgår att

sjöterritoriet omfattar inre vatten och territorialhavet. I

lagen om kontinentalsockeln definieras kontinentalsockeln som

havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenområde samt

inom det havsområde utanför Sveriges territorialgräns som

regeringen bestämmer i enlighet med 1958 års Genèvekonvention om

kontinentalsockeln (SÖ 1966:24). På grund av närheten till andra

staters kuster kan Sverige inte fullt ut göra anspråk på en

kontinentalsockel enligt 1958 års konvention utan att möta

motsvarande anspråk från andra stater. I sådana fall skall

avgränsningen mellan de berörda staternas sockelområden

bestämmas genom avtal dem emellan (Genèvekonventionens artikel

6).

Genom 1982 års havsrättskonvention introducerades begreppet

ekonomisk zon. Inom en ekonomisk zon ges kuststaten dels

rättigheter och skyldigheter som motsvarar de sedan tidigare

gällande bestämmelserna om fiskezon och kontinentalsockel, dels

vissa andra rättigheter och skyldigheter på bl.a. miljörättens

område. En ekonomisk zon får ha en bredd av högst 200 nautiska

mil räknat från baslinjerna vid strandstatens kust. Beroende på

geografiska omständigheter förekommer det att en kuststat inte

kan göra anspråk på en 200 nautiska mil bred ekonomisk zon utan

att möta ett motsvarande krav från en annan kuststat. I en sådan

situation måste en avgränsning av den ekonomiska zonen göras.

Utanför territorialhavsgränsen har Sverige inrättat en

ekonomisk zon genom lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon

(prop. 1992/93:54, bet. 1992/93:UU10, rskr. 1992/93:54). Enligt

1 § i denna lag föreskriver regeringen om zonens närmare

avgränsning. Sådana föreskrifter har beslutats genom

förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon. Enligt

gällande folkrätt får en ekonomisk zon omfatta högst 200

nautiska mil från de baslinjer vid kusten varifrån bredden av

territorialhavet räknas. Inte någonstans längs Sveriges kust kan

Sverige i full utsräckning göra gällande en zon om 200 nautiska

mil utan att möta andra staters anspråk. En avgränsning måste

alltså ske. Den fråga som aktualiseras i föreliggande

proposition är avgränsningen mellan Sverige och Finland i Ålands

hav och norra Östersjön.

Av propositionen framgår vidare att Sverige tidigare har

träffat avtal med Norge om avgränsning av kontinentalsockeln i

Skagerrak (prop. 1968:152, bet 1968:UU14, rskr. 1969:413, SÖ

1969:3) och med Finland om avgränsning av kontinentalsockeln i

Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och ned till en punkt i

nordligaste delen av Östersjön (prop. 1972:123, bet. 1972:UU21,

rskr. 1972:324, SÖ 1973:1). Denna avgränsning gäller sedan år

1977 även som avgränsning av Sveriges och Finlands fiskezoner i

Bottenhavet och Bottenviken fram till en punkt strax norr om

Södra Kvarken (prop. 1977/78:107, bet. 1977/78:JoU19, rskr.

1977/78:235, SÖ 1978:16). Avgränsningen av området vid Bogskär,

som behandlas i föreliggande proposition, har tidigare inte

reglerats i avtal mellan Sverige och Finland.

Sverige ingick år 1978 avtal med dåvarande Tyska Demokratiska

Republiken om avgränsning av kontinentalsockeln i Östersjön

(prop. 1978/79:14, bet. 1978/79:UU7, rskr. 1978/79:49, SÖ

1978:42). Detta avtal gäller alltjämt i förhållande till

Förbundsrepubliken Tyskland.

Med Danmark slöts år 1984 avtal om avgränsning av

kontinentalsockeln och fiskezonerna i Skagerrak, Kattegatt och

Östersjön (prop. 1984/85:131, bet. 1984/85:UU15, rskr.

1984/85:239, SÖ 1984:54).

Med dåvarande Sovjetunionen träffades år 1988 en

överenskommelse om principer för avgränsning av vissa

havsområden i Östersjön, följd av en överenskommelse om

avgränsning av kontinentalsockeln samt av den svenska fiskezonen

och den sovjetiska ekonomiska zonen i Östersjön, liksom av en

överenskommelse om ömsesidiga förbindelser på fiskets område i

det tidigare omtvistade området i Östersjön (prop. 1987/88:175,

1987/88:UU33, rskr. 1987/88:378, SÖ 1988:3 resp. SÖ 1988:39).

Genom upplösningen av Sovjetunionen har dess traktaträttsliga

förpliktelser vad gäller avgränsningen övertagits av de baltiska

staterna och Ryska federationen.

En överenskommelse om avgränsning av kontinentalsockeln slöts

år 1989 mellan Sverige och Polen (prop. 1988/89:87, bet.

1988/89:UU13, rskr. 1988/89:162, SÖ 1989:27).

Den nu ingångna överenskommelsen av den 2 juni 1994 mellan

Sverige och Finland innebär enligt propositionen en

tillfredsställande lösning av gränsproblemen i Ålands hav och

norra Östersjön. Den uppdelning av det omdiskuterade området,

som nu uppnåtts med Finland, motsvarar den uppdelning -- 75 %

för Sverige och 25 % för den andra parten -- som Sverige under

år 1988 uppnådde med dåvarande Sovjeunionen beträffande det

tidigare omtvistade området öster om Gotland. Nuvarande

avgränsningar i Ålands hav och norra Östersjön är svåra att

övervaka för svenska myndigheter. När 1994 års överenskommelse

träder i kraft erhålls en enda avgränsning, vilket underlättar

övervakningen. Genom avgränsningsöverenskommelsen med Finland

har Sverige kommit ytterligare ett steg mot målet att få

yttergränserna för den svenska ekonomiska zonen fastställda till

alla grannstater. Tillämpligheten av överenskommelserna år 1972

om avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet,

Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön samt år 1977 om

vissa gränsfrågor upphör när avtalet av den 2 juni 1994 träder i

kraft. Ikraftträdande sker 30 dagar efter det att parterna

meddelat varandra att överenskommelsen godkänts (artikel 4 i

överenskommelsen).

Antagandet av protokollet medför enligt propositionen att 1972

års avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet

och Ålands hav norr om ön Märket skall tillämpas som avgränsning

av den svenska ekonomiska zonen och av den finländska fiskezonen

och kontinentalsockeln. Denna avgränsning kommer i ett senare

skede att bli föremål för en teknisk revision. Med teknisk

revision avses att koordinaterna skall definieras med modern

mätteknik.

Lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium anger, som

framgått ovan, avgränsningen av det svenska sjöterritoriet. 3 §

första stycket i lagen fastställer som huvudprincip att det

svenska territorialhavet får ha en bredd av högst tolv nautiska

mil. På grund av avståndet till angränsande staters kuster kan

dock Sverige inte alltid göra anspråk på ett tolv nautiska mil

brett territorialhav utan att stöta på motsvarande krav från

andra stater. Ett antal undantag från huvudprincipen i 3 §

första stycket har därför meddelats i paragrafens andra stycke.

Det nu relevanta undantaget återfinns i andra stycket punkten f.

Här anges tre fall där territorialhavet inte får uppgå till

fulla tolv naautiska mil. Det tredje av dessa undantag

föreskriver att territorialhavet inte får utsträckas utöver

mittlinjen mellan de svenska och finländska baslinjerna.

Undantaget tar sikte på de fall där de överenskomna

kontinentalsockel- och fiskezonsgränserna löper bortom

mittlinjen från svensk sida sett och har införts av hänsyn till

Finland. I överläggningar har, enligt propositionen, parterna

enats om att skäl saknas att behålla denna begränsning. Genom

att begränsningen tas bort utvidgas det svenska territorialhavet

något dels i Bottenviken utanför Haparanda, dels i Norra

Kvarken, dels i Bottenhavets sydligaste del, dels i Ålands hav.

Några hinder mot dessa förändringar har i överläggningar med

Finland inte ansetts föreligga från folkrättslig eller annan

synpunkt. Vidare kan lagrummet i sin nuvarande lydelse tolkas så

att en eventuell förändring av de finländska baslinjerna skulle

få omedelbar effekt för utsträckningen av det svenska

sjöterritoriet. I syfte att undvika oklarheter i denna fråga är

det enligt propositionen regeringens bedömning att 3 § andra

stycket f) också av detta skäl bör ändras så att hänvisningen

till respektive lands baslinjer tas bort.

Överväganden

Utskottet har tagit del av regeringens framställning och

föreslår att riksdagen antar det med propositionen framlagda

lagändringsförslaget respektive godkänner överenskommelsen

mellan Sverige och Finland med tillhörande protokoll.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande överenskommelse den 2 juni 1994

att riksdagen godkänner överenskommelsen den 2 juni 1994

mellan Sverige och Finland om avgränsningen i Ålands hav och

norra Östersjön av Sveriges ekonomiska zon och av Finlands

kontinentalsockel och fiskezon,

2. beträffande protokollet

att riksdagen godkänner protokollet om tillämpning av

överenskommelsen den 29 september 1972 mellan Sverige och

Finland om avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken,

Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön såsom

avgränsning av svensk ekonomisk zon och av finländsk

kontinentalsockel och fiskezon i avvaktan på att en teknisk

revision av avgränsningen har genomförts,

3. beträffande ändring i lagen om Sveriges sjöterritorium

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium.

Stockholm den 27 april 1995

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Kristina

Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Anneli Hulthén

(s), Helena Nilsson (c), Lena Klevenås (s), Bertil Persson (m),

Karl-Göran Biörsmark (fp), Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v),

Arne Mellqvist (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson

(mp), Ingrid Näslund (kds) och Elisebeht Markström (s).

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Bilaga 2