Bet. 1994/95:UU2

Utrikesutskottets betänkande

1994/95:UU02

Verksamheten inom Europarådet

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1994/95

UU2

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande dels redogörelse

1993/94:ER1 från Sveriges delegation vid Europarådets

parlamentariska (rådgivande) församling för tiden den 4 maj 1992

till den 1 oktober 1993, dels regeringens skrivelse 1993/94:248

med redogörelse för verksamheten inom Europarådets

ministerkommitté under år 1993. Utskottet föreslår att riksdagen

lägger redogörelsen från Europarådsdelegationen och regeringens

skrivelse till handlingarna.

Redogörelsen

Europarådets parlamentariska (rådgivande) församlings 44:e

session var fördelad på sju delsessioner, vilka hölls i

Strasbourg utom den andra delsessionen (sommarsessionen 1992)

som hölls i Budapest. Till ny president i församlingen valdes

vid den första delsessionen ledaren för Spaniens delegation till

församlingen, Miguel Ángel Martínez.

Under sessionen utökades antalet medlemsstater från 25 till

32. De stater som invaldes var Bulgarien, Litauen, Slovenien,

Estland, Tjeckien, Slovakien och Rumänien.

Vad gäller politiska frågor debatterades ESK:s arbete inför

ESK-toppmötet i Helsingfors den 9--11 juli 1992. Vidare

debatterades bl.a. situationen i det tidigare Jugoslavien,

formandet av det framtida Europa, frågan om de nationella

parlamenten och Europas nya struktur, de politiska

konsekvenserna av Maastrichtfördraget samt kampen mot

internationell terrorism i Europa. Förutom det politiska området

berörde församlingens arbete alla de sektorer som täcks av dess

utskott. Bl.a debatterades uppföljningen av 1988 års europeiska

kampanj för främjandet av Nord--Syds ömsesidiga beroende och

solidaritet, OECD:s verksamhet år 1991 och den europeiska

ekonomiska och monetära unionen. Vidare diskuterades behovet av

en stärkt infrastruktur i Östersjöregionen och Europeiska

återuppbyggnads- och utvecklingsbankens (EBRD) framsteg och

prioriteringar. På de sociala och juridiska områdena

diskuterades bl.a. socialpolitik för handikappade och äldre och

ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen om de mänskliga

rättigheterna rörande nationella minoriteters rättigheter.

Europarådets planerade toppmöte i Wien (den 8--9 oktober 1993)

debatterades under den sjätte delsessionen, vilken ägde rum den

29 juni--den 2 juli 1993.

Skrivelsen

Även i Europarådets ministerkommitté ägnades i hög

utsträckning arbetet åt såväl förberedelser inför det första

toppmötet i Europarådets regi som uppföljning av de beslut som

fattades vid mötet.

Toppmötet hölls som ovan nämnts i Wien den 8--9 oktober 1993

under ordförandeskap av Österrikes förbundskansler Franz

Vranitzky. Den svenska delegationen leddes av statsminister Carl

Bildt. De samlade stats- och regeringscheferna antog en politisk

deklaration och en deklaration och handlingsplan för att bekämpa

rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans.

Staterna uppmanades att förstärka nationell lagstiftning och

internationella instrument på området. Man åtog sig också att

bekämpa ideologier och handlingar som kan leda till rashat, våld

och diskriminering samt att uppmana människor att engagera sig i

kampen mot rasism. För att följa åtagandena i deklarationen

instruerades ministerkommittén att utveckla och verkställa en

handlingsplan. Planen kom att innefatta tillskapandet av en

ungdomskampanj och upprättandet av en expertkommitté. Kommittén

fick till uppgift att bl.a. granska medlemsstaternas

lagstiftning, politik och andra åtgärder för att bekämpa rasism

och främlingsfientlighet. Ministerkommittén fick instruktion att

utan dröjsmål arbeta fram en ramkonvention till skydd för

nationella minoriteter och att påbörja arbetet med ett

tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om de

mänskliga rättigheterna, vilket skall reglera individuella

kulturella rättigheter.

Ministerkommittén höll under år 1993 två ordinarie möten.

Ministrarnas ställföreträdare sammanträdde nio gånger för att

behandla allmänna frågor och frågor rörande de mänskliga

rättigheterna samt en gång för att fatta beslut om 1994 års

budget. Därtill höll ställföreträdarna ett antal extra

endagsmöten. Vid två tillfällen i januari samlades

ställföreträdarna för att huvudsakligen dryfta Tjeckien och

Slovakien. Under året arrangerades sex ordinarie

fackministerkonferenser: en ungdomsministerkonferens den 13--15

april i Wien, en konferens för ministrar med ansvar för

regionala och kommunala frågor den 15--16 september i Haag, en

ministerkonferens om jämställdhetsfrågor den 21--22 oktober i

Rom, en arbetsmarknadsministerkonferens den 28--29 oktober på

Malta och en migrationsministerkonferens den 18--19 november i

Aten.

Europarådets ordinarie budget uppgick under år 1993 till ca

744 miljoner franska franc. Sveriges totala bidrag till

organisationen (inkl. bidrag till vissa underordnade

verksamheter) uppgick under kalenderåret till knappt 34

miljoner kronor.

Det 92:a ministerkommittémötet ägde rum den 14 maj under

ordförandeskap av den brittiske utrikesministern Douglas Hurd.

Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Margaretha af

Ugglas. Förutom förberedelserna inför toppmötet i Wien, som

nämnts ovan, diskuterade ministrarna reformeringen av

övervakningsorganen för konventionen om de mänskliga

rättigheterna. Ministrarna underströk att det med hänsyn till

domstolens och kommissionens ökande arbetsbörda var angeläget

med en snabb lösning. Ministrarna upprepade sitt intresse för

det arbete som pågick till skydd för minoriteter. När det gällde

läget i Ryssland beslöt ministrarna att via Europarådets

stödprogram prioritera uppbyggnaden av det ryska rättsväsendet,

den konstitutionella rätten och de mänskliga rättigheterna.

Ministrarna fördömde alla former av våld och etnisk rensning i

det tidigare Jugoslavien och uppmanade samtliga parter att

snarast underteckna och tillämpa Vance-Owen-planen.

Det 93:e ministerkommittémötet ägde rum den 4 november 1993

under ordförandeskap av den österrikiske utrikesministern Alois

Mock. Den svenska delegationen leddes av kabinettssekreteraren

Lars-Åke Nilsson. Vid mötet diskuterade ministrarna främst

utvärdering och uppföljning av toppmötet i Wien samt

relationerna till kandidatstaterna. Ministrarna instruerade en

expertkommitté att till den 30 juni 1994 arbeta fram en

ramkonvention om minoriteters rättigheter samt påbörja arbetet

med ett tilläggsprotokoll om kulturella rättigheter. Detta

arbete skulle vara avslutat den 31 december 1994. Vidare

instruerades ställföreträdarna att arbeta fram en detaljerad

handlingsplan för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet,

antisemitism och intolerans. En första rapport härom skulle

studeras vid mötet i maj 1994. Europarådets generalsekreterare

och ställföreträdarna instruerades också att söka ett fastare

samarbete med såväl EU som ESK.

Regeringens skrivelse innehåller också en redogörelse för

verksamheten i Europarådets nio huvudsektorer, vilken till del

bedrivits i olika kommittéer och expertgrupper.

Utskottet

Utskottet har tagit del av redogörelsen från Sveriges

delegation vid Europarådets parlamentariska (rådgivande)

församling och regeringens skrivelse. Utskottet konstaterar att

Europarådet behandlat en rad ämnen av central politisk,

ekonomisk, social, kulturell och rättslig betydelse. Frågor

rörande skyddet av de mänskliga rättigheterna samt Europarådets

roll i formandet av det nya Europa är av stor vikt. I detta

sammanhang konstaterar utskottet med tillfredsställelse att de

nya medlemsstaterna, framför allt våra närmaste grannar Estland

och Litauen, kommit så långt i sin demokratiska utveckling att

de upptagits som medlemmar i Europarådet. Det är utskottets

förhoppning att Lettland snart kommer att bli medlem liksom att

Ryssland inom kort skall uppfylla kriterierna för

medlemskap i Europarådet. Den demokratiska utvecklingen i

Central- och Östeuropa kräver emellertid fortsatt stöd.

Utskottet anser det betydelsefullt att Europarådet med kraft

tagit ställning mot de grova kränkningarna av de mänskliga

rättigheterna i det tidigare Jugoslavien. Framför allt gäller

detta brotten mot kvinnans och barnets rättigheter.

Utskottet konstaterar i detta sammanhang att Europarådet vid

sitt första toppmöte ägnat frågan om kampen mot rasism och

främlingsfientlighet extra uppmärksamhet. Frågekomplexet gäller

också minoriteters rättigheter liksom zigenarnas rättigheter.

Utskottet anförde senast i betänkande 1993/94:UU26 vikten av att

stävja en oroande utveckling på detta område. Utskottet anser

att Europarådet har en central roll att spela och välkomnar

därför arbetet med en ramkonvention och ett tilläggsprotokoll om

kulturella rättigheter. Utskottet anser att detta arbete borde

kunna utgöra en grund för de pågående strävandena inom FN:s ram.

Utskottet föreslår att redogörelsen från

Europarådsdelegationen och regeringens skrivelse läggs till

handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Europarådsdelegationens redogörelse

att riksdagen lägger redogörelsen till riksdagen 1993/94:ER1

från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska

(rådgivande) församling till handlingarna,

2. beträffande regeringens skrivelse

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:248 med

redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté

under år 1993 till handlingarna.

Stockholm den 25 oktober 1994

På utrikesutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Göran

Lennmarker (m), Viola Furubjelke (s), Helena Nilsson (c),

Kristina Svensson (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Berndt Ekholm

(s), Eva Zetterberg (v), Per Gahrton (mp), Lena Klevenås (s),

Urban Ahlin (s), Tuve Skånberg (kds) och Percy Liedholm (m).