Bet. 1994/95:UU20

Utrikesutskottets betänkande

1994/95:UU20

Krigsmaterielexport

Innehåll

1. Sammanfattning

3. Motionerna

4. Utskottet

4.5 Hemställan

Reservationer

1994/95

UU20

1. Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 1994/95:183

Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1994, vilken föreslås bli

lagd till handlingarna. Utskottet behandlar vidare dels de motioner som väckts

med anledning av skrivelsen, dels ett antal motioner från den allmänna

motionstiden 1995. Motionerna rör huvudsakligen redovisningsfrågor,

lagstiftningen på krigsmaterielområdet, generella begränsningar av

krigsmaterielexporten samt krigsmaterielexport till enskilda stater och

områden.

Samtliga motionsyrkanden besvaras eller avstyrks.

Till betänkandet är fogat fem reservationer och ett särskilt yttrande.

2. Skrivelsen

Regeringen yrkar i skrivelse 1994/95:183 att riksdagen tar del av Redogörelse

för den svenska krigsmaterielexporten år 1994.

3. Motionerna

3.1 Motioner väckta med anledning av regeringens skrivelse 1994/95:183

1994/95:U34 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en successiv avveckling av exporten av krigsmateriel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en successiv avveckling av vapenexporten inkluderande ett

utarbetande av omställningsprogram bör inledas snarast och skall vara slutförd

år 2000,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen i EU-sammanhang måste verka för en mer restriktiv

hållning i frågor om krigsmaterielexporten från hela EU-området,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall stödja generalsekreterare Boutros Boutros-Ghalis

förslag att det två år gamla FN-registret över konventionella vapen utvidgas

till att omfatta även handel med lätta konventionella vapen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att någon åtskillnad mellan nya leveranser av krigsmateriel och

följdleveranser inte görs,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor bör

avskaffas,

7. att riksdagen vid avslag på yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att den rådgivande nämnden i

krigsmaterielfrågor besätts med representanter för alla riksdagens partier,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringens redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten

bör innehålla en redovisning av vilken typ av materiel som sålts till

respektive land,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringens redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten

bör innehålla en redovisning av vilka tillstånd som lämnats för svenska

företags avtal om utlandssamarbete,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för vapenexporten till Indonesien,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för vapenexporten till Förenade Arabemiraten,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för vapenexporten till Bahrein,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för vapenexporten till Singapore,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för vapenexporten till Indien,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för vapenexporten till Pakistan,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för vapenexporten till Thailand,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för vapenexporten till Malaysia,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för vapenexporten till Mexiko,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stopp för vapenexporten till Sydkorea.

1994/95:U35 av Bodil Francke Ohlsson och Marianne Samuelsson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige

successivt bör avveckla sin vapenexport och att regeringen bör upprätta en

avvecklingsplan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksdagen bör

tillsätta en parlamentarisk utredning för att se över vapenexportpolitiken med

intentionerna att successivt minska den svenska vapenförsäljningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

vapentillverkning och krigsmaterielexport inte får ske av närings- och

arbetsmarknadspolitiska skäl,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

vapenexportpolitiken bör skärpas vad gäller övrig krigsmateriel och lättare

vapen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

vapenexportpolitiken bör skärpas vad gäller följdleveranser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vapenexporten

bör skärpas vad gäller slutanvändarintyg,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige i

internationella sammanhang bör verka för en nertrappning av den internationella

vapenhandeln.

3.2 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95

1994/95:U211 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts i de tre punkterna om vapenexport,

1994/95:U219 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en opartisk utredning bör göras i fråga om förekomsten av

svenska minor i Angola.

1994/95:U231 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om svenskt stöd till utvidgning av FN:s vapenregister,

1994/95:U403 av Ola Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om export av försvarsmateriel.

1994/95:U631 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett stopp för allt militärt bistånd och vapenexport till Indonesien,

så länge Indonesien framhärdar med sin olagliga ockupation och sitt förtryck,

1994/95:U637 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om svensk vapenexport till Indonesien,

1994/95:Fö502 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige skall

motsätta sig en ändring av Romfördragets text i syfte att krigsmateriel skall

betraktas som varor på den fria marknaden.

1994/95:Fö503 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till en femårig

avvecklingsplan för vapenexporten,

4. Utskottet

4.1 Skrivelsens huvudsakliga innehåll

4.1.1 Lagen om krigsmateriel

Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:1300)

om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Båda

författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993.

Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel inte får tillverkas utan

regeringens tillstånd. Även all försvarsindustriell utlandssamverkan

förutsätter tillstånd av regeringen.

Krigsmateriel indelas enligt den nya lagen i två kategorier. Vapen och

stridsammunition har förts till kategorin krigsmateriel för strid, medan icke

förstörelsebringande materiel förts till kategorin övrig krigsmateriel.

Krigsmaterielinspektionen (KMI) utövar kontroll över tillverkningen av

krigsmateriel. KMI inrättades år 1935 och finns inom Utrikesdepartementets

handelsavdelning. KMI är även regeringens beredningsorgan för ärenden som rör

export av krigsmateriel.

Beslut i ärenden om tillstånd att föra ut krigsmateriel ur landet fattas av

regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI i nära samråd med

Utrikesdepartementets politiska avdelning, Försvarsdepartementet och i vissa

fall Näringsdepartementet.

4.1.2 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport

I regeringens riktlinjer understryks den vikt som vid den utrikespolitiska

bedömningen av varje utförselärende skall fästas vid respekten för mänskliga

rättigheter i mottagarlandet. Hänsyn skall alltid tas till

mänskliga-rättighets-kriteriet även i de fall då det är fråga om utförsel av

materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.

För kategorin krigsmateriel för strid gäller att regeringen inte bör ge

tillstånd till export till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan

stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda

till väpnad konflikt, en stat som har inre väpnade oroligheter eller en stat

där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

För utförsel av övrig krigsmateriel, gäller att utförseltillstånd bör beviljas

till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annat stat, som

inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och

grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

4.1.3 Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor

Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av

större vikt om möjligt överlägga med utrikesnämnden före avgörandet. Vissa

utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan art att överläggning med

nämnden är påkallad. Det har ansetts önskvärt att prövningen av även andra

enskilda utförselärenden av principiell vikt ges en bredare förankring.

Riksdagen beslutade därför år 1984 att en rådgivande nämnd i

krigsmaterielfrågor skulle inrättas.

Nämnden består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund och har

till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor. Nämnden höll

år 1994 nio sammanträden. Den sammanträder på kallelse av

krigsmaterielinspektören som också leder överläggningarna. Vid nämndens

sammanträden medverkar Utrikesdepartementets politiska avdelning med

bedömningar av mottagarländer ur riktlinjesynpunkt samt Försvarsdepartementet

med bedömningar avseende ärendenas försvarspolitiska betydelse. Inspektören

redovisar därefter samrådet för det föredragande statsrådet.

Enhällighet eftersträvas vid bedömningen av utförselärendena i nämnden.

Regeringen fäster stor vikt vid nämndens rekommendationer. Har nämnden avstyrkt

en utförselansökan eller annan förfrågan blir detta som regel också regeringens

beslut. Har nämnden tillstyrkt, vägs detta in i den fortsatta beredningen. Det

är regeringen som, efter en totalbedömning av alla för ärendet betydelsefulla

omständigheter, bär ansvaret för beslut i krigsmaterielärenden.

Totalbedömningen görs med utgångspunkt från de grundläggande riktlinjerna och i

en restriktiv anda.

4.1.4 KMI:s teknisk-vetenskapliga råd

För att bistå krigsmaterielinspektören med beredningen av ärenden som rör

klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt

teknisk-vetenskapligt råd med företrädare för institutioner med överblick över

teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Under år 1994

höll rådet tre sammanträden.

4.1.5 Krigsmaterielexporten år 1994

Regeringen har varje år sedan 1985 lämnat riksdagen en skrivelse med

redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. På grundval av redovisning

från de krigsmaterielproducerande företagen har KMI utarbetat en redogörelse

för år 1994.

Utförseln av krigsmateriel under år 1994 ökade med 11,1 % eller från 2 863

miljoner kronor år 1993 till 3 181 miljoner kronor år 1994. Exporten av

krigsmateriel för strid ökade med 10,8 % eller från 1 216 miljoner kronor år

1993 till 1 347 miljoner kronor år 1994. För övrig krigsmateriel uppgick

uppgången i exporten till 11,4 % motsvarande en ökning från 1 647 miljoner

kronor år 1993 till 1 834 miljoner kronor under år 1994. Räknat i fasta priser

steg exporten med 7,5 % år 1994 jämfört med år 1993. För krigsmateriel för

strid och för övrig krigsmateriel var motsvarande tal en uppgång med 7,3 resp.

7,6 %. En enskild affär med Singapore svarade för hela 18,3 % av den totala

krigsmaterielexporten.

Regeringen har under år 1994 beviljat utförseltillstånd för försäljning av

krigsmateriel till ett värde av 4 589 miljoner kronor, varav 2 072 miljoner

kronor avser krigsmateriel för strid och 2 517 miljoner kronor övrig

krigsmateriel. Värdet av beviljade tillstånd minskade med 24,8 % år 1994

jämfört med år 1993. För krigsmateriel för strid uppgick motsvarande värde till

2 072 miljoner kronor år 1994, vilket representerar en ökning med 6,7 %. För

övrig krigsmateriel uppgick värdet av beviljade utförseltillstånd till 2 517

miljoner kronor, vilket motsvarar en nedgång med 39,5 % jämfört med år 1993.

Räknat i fasta priser minskade värdet av beviljade tillstånd år 1994 med 27 %.

För krigsmateriel för strid steg motsvarande värde med 3 % medan för övrig

krigsmateriel en nedgång med 41 % noterades.

4.1.6 Internationell öppenhet avseende vapenöverföringar

Förenta nationernas generalförsamling antog i december 1991 en resolution som

anmodar medlemsländerna att till ett register över konventionella vapen

redovisa såväl sin import som sin export av tyngre konventionella vapen. Enligt

vissa definitioner skall handeln med följande sju vapenkategorier rapporteras:

stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan,

attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter.

För FN-registrets andra år, 1993, lämnade 86 av FN:s då 184 medlemsländer

(jämte observatörslandet Schweiz) uppgifter om sin export och import av de sju

kategorierna tyngre vapen.

Det framgår av statistiken att Sverige i endast obetydlig omfattning deltar i

världshandeln med aktuella vapensystem.

Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering till FN-registret och för

större öppenhet om vapentransfereringar. I Europeiska organisationens för

säkerhet och samarbete (OSSE) säkerhetsforum har de deltagande 53 länderna

enats om att iaktta vissa principer vid vapentransfereringar, bl.a. att årligen

lämna uppgifter till registret. Samråd om rapporteringen till FN-registret

förutses fr.o.m. i år att ske med övriga medlemmar av EU.

4.1.7 Antipersonella landminor

Sverige har under 1994 innehaft ordförandeskapet för förberedelsearbetet

inför den planerade översynskonferensen hösten 1995 avseende 1980 års

konvention om särskilt inhumana vapen. Inom ramen för detta arbete föreslog

Sverige i augusti 1994 att i landmineprotokollet under konventionen införa

regler om ett totalförbud för antipersonella landminor.

Sverige har inte exporterat några minor av denna typ sedan slutet av

1970-talet. Den sista utförseln skedde till ett annat västeuropeiskt land.

I FN:s generalförsamling stod Sverige som medförslagsställare till en

resolution i vilken bl.a. vissa staters ensidiga moratorier för export av

antipersonella landminor välkomnades, och övriga stater uppmanades att snarast

deklarera sådana moratorier.

4.2 Krigsmaterielinspektionens redogörelse för svensk krigsmaterielexport år

1994 (bilaga till regeringens skrivelse 1994/95:183)

4.2.1 Beviljade utförseltillstånd

Antalet inkomna utförselärenden har under de senaste åren varierat mellan

1 500 och 2 300. Den övervägande delen av dessa tillstånd har gällt utförsel

av andra anledningar än försäljning, såsom utförsel före eller efter

reparation, för demonstration eller för prov.

Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd för försäljning under åren 1987--1994

jämte antalet regeringsbeslut och dessas värde av det sammanlagda värdet av

givna tillstånd

_____________________________________________________________________

År Värde Härav regeringsbeslut

mkr i ____________________________________________

löpande priser mkr % av värdet Antal

_____________________________________________________________________

1987 5 383 5 320 99 285

1988 6 405 6 333 99 380

1989 7 247 7 100 98 312

1990 2 980 2 912 98 328

1991 2 559 2 511 98 350

1992 3 360 3 287 98 241

1993 6 105 5 916 97 368

1994 4 589 4 415 96 260

_____________________________________________________________________

Av tabell 2 nedan framgår det sammantagna värdet av beviljade

utförseltillstånd beräknat i fasta priser.

Tabell 2. Beviljade utförseltillstånd för försäljning åren 1987--1994 i

löpande priser och i 1968 års prisnivå1 jämte den procentuella

volymändringen

______________________________________________________________________

År Värde i löpande Värde i fasta Ändring i fasta

priser priser priser i % jäm-

mkr mkr fört med före-

gående år

______________________________________________________________________

1987 5 383 1 194 + 22

1988 6 405 1 366 + 14

1989 7 247 1 455 + 6

1990 2 980 578 - 60

1991 2 559 478 - 17

1992 3 360 628 + 31

Summa KS ÖK Summa KS ÖK Summa KS ÖK

________________________________________________________________

1993 6105 1942 4162 1030 328 702 - - -

1994 4589 2072 2517 749 338 411 -27 +3 -41

(-24,8 %) (+6,7 %) (-39,5 %)

_______________________________________________________________________

1 Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter

använts.

4.2.2 Faktiska leveranser

Under år 1994 utfördes krigsmateriel för strid till ett värde av 1 347

miljoner kronor och övrig krigsmateriel för 1 834 miljoner kronor, dvs.

tillsammans 3 181 miljoner kronor. Jämfört med år 1993 ökade exporten av

krigsmateriel under år 1994 med 11,1 %. För krigsmateriel för strid uppgick

motsvarande tal till + 10,8 % och för övrig krigsmateriel till + 11,4 %.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1985--1994 i

löpande priser och 1968 års prisnivå2, m.m.

______________________________________________________________________

År Sveriges Krigsmaterielexport

totala

varuexport __________________________________________________

(löp.priser) löpande andel av fasta ändring

priser varuexp. priser i fasta

priser

mkr mkr % mkr %

______________________________________________________________________

1985 259 985 2 137 0,82 511 - 7,8

1986 265 100 3 243 1,22 746 + 46,0

1987 281 433 4 427 1,57 981 + 31,5

1988 304 782 6 155 2,02 1 313 + 34,0

1989 332 580 6 005 1,81 1 206 - 8,1

1990 339 850 3 327 0,98 645 - 46,5

1991 332 779 2 705 0,81 505 - 21,7

1992 326 031 2 753 0,84 514 + 1,8

Summa KS ÖK

_______________

1993 388 290 3) 2863 1216 1647 0,74 483 -

Jämförelse-

värde 1993 1850 0,47 313 -33

1994 471 217 4) 3181 1347 1834 0,68 519 +7,5

(+ 11,1 %) (+ 10,8 %) (+ 11,4 %)

______________________________________________________________________

2 Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter

använts.

3 Uppgiften om Sveriges totala varuexport för år 1993 har i årets

sammanställning korrigerats jämfört med motsvarande uppgift i regeringens

skrivelse 1993/94:237 om krigsmaterielexporten år 1993. Korrigeringen innebär

ingen ändring av uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav.

4 Preliminär uppgift för varuexporten under år 1994.

Krigsmaterielexporten utgjorde år 1993 ca 0,74 % av Sveriges totala

varuexport.

En jämförelse av tabellerna 1, 2 och 3 ovan visar att det sammantagna värdet

av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från värdet

av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att givna

utförseltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår,

liksom på att tillstånd i några fall ej utnyttjas helt.

4.2.3 Geografisk fördelning

Den regionala sammanställningen ger vid handen att Norden och övriga

Västeuropas andel av den svenska krigsmaterielexporten visat en ökande tendens.

Västeuropa mottog år 1994 ca 42 % av den svenska krigsmaterielexporten.

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet

under åren 1990--1994

_______________________________________________________________________

1990 1991 1992 1993 1994

_______________________________________________________________________

Summa KS ÖK Summa KS ÖK

_____________________________

Norden 27 46 45 35 34 36 18 10 24

Övriga

Västeuropa 25 35 23 31 44 21 24 23 25

Central- och

Östeuropa 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Nordamerika 8 12 9 9 6 11 13 13 12

Latinamerika 1 0 1 1 3 0 1 1 1

Australien och

Nya Zeeland 1 0 17 9 12 7 6 2 9

Asien 37 6 5 14 0 24 38 51 28

Afrika 1 0 0 0 0 1 1 1 1

_______________________________________________________________________

Antal länder 33 36 40 44 46

I det följande redovisas krigsmaterielexporten fördelad på mottagarländer. I

tabell 6 har medtagits alla länder till vilka utförseln av krigsmateriel har

överstigit 1 miljon kronor under något av åren 1992--1994. Under 1994 omfattade

svenska tillverkares krigsmaterielexport leveranser till 46 länder. Till 14 av

dessa understeg exportvärdet 1 miljon kronor. Tillstånd har vidare meddelats

utförsel av jakt- och sportskyttemateriel till 22 länder.

Sammanfattningsvis kan konstateras att exportmönstret har förskjutits så att

OECD-länderna, dvs. i huvudsak Norden, övriga Västeuropa, Nordamerika och

Australien kommit att utgöra de helt dominerande mottagarna av svensk

krigsmateriel, under år 1994 motsvarande ca 61 % av utförseln. Asiens andel av

exporten ökade samtidigt kraftigt från 14 % år 1993 till 38 % år 1994.

Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i miljoner år 1992--1994 fördelad på

länder

_______________________________________________________________________

1994 1993 1992 5)

_______________________________________________________________________

KS ÖK Summa KS ÖK Summa

_______________________________________________________________________

Amerikas Förenta

Stater 94,5 134,1 228,6 37,9 114,2 152,1 169,6

Australien 23,0 165,8 188,8 143,1 117,8 260,9 473,4

Bahrain - 3,0 3,0 - 3,1 3,1 -

Belgien 38,6 4,3 42,9 160,2 5,4 165,5 94,4

Brasilien 6,8 4,8 11,6 23,3 4,4 27,6 9,6

Canada 87,6 77,2 164,8 37,9 63,7 101,6 67,0

Danmark 11,5 45,7 57,2 32,9 71,2 104,1 123,2

Finland 2,8 58,3 61,1 52,0 111,8 163,8 523,5

Frankrike 0,6 42,6 43,2 1,6 24,6 26,2 11,1

Förenade

Arabemiraten - 15,5 15,5 - 0,2 0,2 -

Indien - 158,4 158,4 - 42,2 42,2 6,1

Indonesien 11,7 0,8 12,5 - 0,6 0,6 4,0

Irland - 0,5 0,5 - 2,7 2,7 0,1

Italien 1,6 2,6 4,2 9,9 5,1 15,1 7,8

Japan - 18,7 18,7 0,4 15,3 15,7 26,4

Kina - - - - 4,2 4,2 -

Republiken Korea - 5,4 5,4 - 1,7 1,7 -

Kuwait - 8,0 8,0 - 31,9 31,9 -

Malaysia 33,3 90,5 123,8 - 48,1 48,1 64,9

Mexiko - 2,0 2,0 - 1,5 1,5 0,1

Nederländerna 1,3 12,0 13,3 0,1 32,7 32,8 132,9

Norge 113,5 349,0 462,5 334,9 409,3 744,3 589,5

Nya Zeeland 0,0 6,7 6,7 - 0,6 0,6 0,1

Oman - 2,2 2,2 - 1,7 1,7 -

Pakistan 57,1 0,9 58,0 - 28,8 28,2 2,8

Ryssland - - - - 3,5 3,5 -

Schweiz 40,0 15,0 55,1 67,4 70,0 137,5 9,0

Singapore 580,6 155,2 735,8 3,7 139,1 142,8 21,4

Spanien 0,0 2,5 2,5 - 3,9 3,9 2,4

Storbritannien 2,1 226,1 228,2 6,8 116,9 123,7 51,3

Thailand - 53,8 53,8 - 75,6 75,6 0,1

Tunisien 8,9 11,0 19,9 - 9,6 9,6 11,9

Turkiet - - - - 0,1 11) 0,1 1,9

Tyskland 4,5 72,2 76,7 51,9 48,5 100,4 37,9

Uruguay - 2,0 2,0 8,6 - 8,6 11,0

Österrike 226,9 84,7 311,6 243,4 35,2 278,5 299,7

Övriga länder - 1,6 6) 1,6 0,3 7) 1,5 8) 1,8 2,2 9)

Förenta nationerna 10) - 0,7 0,7 - - -

_______________________________________________________________________

Summa 1 347 1 834 3 181 1 216 1 647 2 863 2 755

5 Avser utförsel av krigsmateriel enligt då gällande

krigsmaterielförteckning.

6 Andorra, Argentina, Bangladesh, Estland, Grekland, Island, Mauritius,

Namibia, Nya Kaledonien, Polen, Saudiarabien och Ungern.

7 Polen.

8 Andorra, Botswana, Ghana, Island, Portugal, Saudiarabien och Ungern.

9 Andorra, Argentina, Grekland, Hongkong, Island, Mauritius, Namibia,

Nepal, Portugal, Tjeckoslovakien, Ungern och Venezuela.

10 Ny mottagare.

11 Enligt vad utskottet erfarit avser exporten till Turkiet övrig

krigsmateriel och inte krigsmateriel för strid som det står i regeringens

skrivelse.

4.2.4 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m.

Under år 1994 har fem tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt

utom riket. De har avsett tillverkning i Canada, Malaysia, Norge (två

tillstånd) och Storbritannien. Fem samarbetsavtal har granskats och godkänts

avseende gemensam utveckling eller produktion med följande länder, nämligen

Amerikas Förenta Stater, Frankrike, Indien och Storbritannien (två tillstånd).

Prövningen av ärenden rörande upplåtelse av tillverkningsrätt och samarbete

med utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare kriterier som

gäller för export av krigsmateriel för strid.

För år 1994 gäller att 16 företag redovisat sammanlagt 162 gällande

licensupplåtelser och samarbetsavtal i 23 länder.

4.2.5 Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt

För år 1994 gäller att sex företag redovisat ägande i 22 utländska

rättssubjekt i 12 länder.

4.3 Sammanfattning av motionerna

Mot bakgrund av sambanden mellan krigsmaterielförsäljning, krig och

flyktingströmmar har Vänsterpartiet under många år föreslagit en successiv

avveckling av den svenska krigsmaterielexporten. En dylik avveckling,

inkluderande ett utarbetande av omställningsprogram bör, enligt motion U34 (v)

yrkandena 1 och 2, inledas snarast.

Regeringen måste även i EU-sammanhang verka för en mer restriktiv hållning i

frågor om krigsmaterielexporten från hela EU-området (yrkande 3).

Generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali föreslår att det två år gamla

FN-registret över konventionella vapen utvidgas till att omfatta handel med

lätta konventionella vapen. Sverige bör, enligt yrkande 4, givetvis stödja

detta förslag.

Det har, enligt motionen, visat sig att mycket av det som rubricerats som

följdleveranser knappast kan betraktas som sådana. Vänsterpartiet ser det

därför som felaktigt att göra en uppdelning i nya leveranser och

följdleveranser. Det har alltför ofta förekommit att svenska regeringar

framställt förekomsten av följdleveranser som något oundvikligt, varefter dessa

leveranser kunnat pågå år efter år, trots att det förelegat öppna militära

konflikter, uppenbar fara för militär konflikt eller omfattande brott mot

mänskliga rättigheter. Detta är, enligt motionärerna, givetvis orimligt. Någon

åtskillnad mellan nya leveranser av krigsmateriel och följdleveranser bör

enligt yrkande 5 inte göras.

Den rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor bör avskaffas (yrkande

6). Det är, enligt motionen, tveksamt om den kan undvika att hamna i

mellanställning och användas som gisslan. Skulle riksdagen likafullt fatta

beslut om att nämnden skall kvarstå måste den rimligen bestå av representanter

för riksdagens alla partier (yrkande 7).

Vänsterpartiet kräver vidare att regeringen redovisar vilken typ av materiel

som sålts till vilket land (yrkande 8) och vilka tillstånd som lämnats för

svenska företags avtal om utlandssamarbete (yrkande 9).

Slutligen föreslås i motion U34 (v) (yrkandena 10--19) mot bakgrund av

MR-läget respektive risk för att berörda länder dras in i konflikter att svensk

vapenexport till Indonesien, Förenade Arabemiraten, Bahrein, Singapore, Indien,

Pakistan, Thailand, Malaysia, Mexiko och Sydkorea stoppas.

FN:s försök att lösa konflikter med icke-våldsmetoder och demilitarisering

saboteras av möjligheterna för de inblandade staterna att lätt skaffa sig vapen

framhålls det i motion U35 (mp). I stället för att aktivt delta i

internationell vapenhandel borde Sverige gå i täten internationellt för att

minska volymen (yrkande 7).

Regeringens riktlinjer gäller krigsmateriel för strid. Vad avser s.k. övrig

krigsmateriel finns inte inskränkningen "invecklad i internationell konflikt

som kan befaras leda till väpnad konflikt". Ett annat problem gäller

fullföljandet av leveranser, följdleveranser och reservdelsleveranser.

Skrivelsen nämner inget om vilka regler som gäller om de säkerhetspolitiska

förhållandena eller den mänskliga-rättighets-situationen förändras snabbt och

dramatiskt, som ju ofta sker i konfliktsituationer länderna emellan.

Miljöpartiet anser mot bakgrund härav att vapenexportpolitiken bör skärpas vad

avser följdleveranser (yrkande 5). Vidare bör kraven skärpas beträffande

slutanvändarintyg (yrkande 6).

I skrivelsen står att "vid prövning av frågor om ett utlandssamarbete kan

medges skall Sveriges försvarspolitiska behov av detta samarbete beaktas",

vilket måste tolkas så, att arbetsmarknadsskäl inte får påverka svensk

vapenexports omfattning. Riksdagen bör, enligt yrkande 3, ge regeringen till

känna att vapentillverkning och krigsmaterielexport inte får ske av närings-

och arbetsmarknadspolitiska skäl.

Det är tveksamt om en aktiv fredspolitik och strävanden att vara neutral kan

kombineras med vapenexport. Miljöpartiet anser att Sverige successivt bör

avveckla sin vapenexport och att en avvecklingsplan för detta bör upprättas

(yrkande 1). Dessutom bör, enligt yrkande 2, en parlamentarisk utredning

tillsättas för att se över vapenexportpolitiken med intentionerna att

successivt minska den svenska vapenförsäljningen.

FN:s resolution om register över konventionella vapen gäller s.k. tyngre

vapen. Öppenhet om detta kan givetvis ha en dämpande effekt, när konflikter

hotar att bryta ut. Men en lokalbefolkning under ett krig drabbas lika svårt av

alla slags vapen. Därför borde också vapentransaktioner med s.k. lätta vapen

registreras. Sverige bör, enligt yrkande 4, skärpa sin vapenexportpolitik vad

gäller övrig krigsmateriel och lättare vapen.

I motion U211 (mp) yrkande 4 krävs att den svenska vapenexporten till

Indonesien upphör. Detta kan ske med hänvisning till de grava och omfattande

kränkningarna av mänskliga rättigheter i Indonesien och Östtimor. Ett annat

skäl är att regeringen har att hörsamma rekommendationerna i resolutionerna 966

och 470 från Europarådets parlamentariska församling vad gäller vapenembargo

mot Indonesien. Regeringen bör dessutom i olika internationella fora och i

bilaterala kontakter verka för genomförandet av Europarådets resolutioner 966

och 470.

I motion U219 (v) yrkande 5 framhålls att Angola är näst Kambodja det land i

världen som har flest landminor. Det finns en mina per invånare i landet och 90

% av offren är civila. Bland dessa är 80 % barn under 15 år. Antalet minskadade

uppgår till nästan 100 000 personer, vilket betyder att Angola är det land vars

befolkning procentuellt sett är värst drabbad i världen. Det har t.o.m. hävdats

att svenska minor har påträffats. Detta bör utredas av en opartisk instans,

exempelvis SIPRI.

FN:s generalsekreterare vill, enligt motion U231 (v) yrkande 17, utvidga FN:s

vapenregister så att det även omfattar handeln med lättare vapen som

handeldvapen, gevär, maskinpistoler och personminor. Det är sådana vapen som

används mest i de inre konflikterna, och handeln med sådana är svårast att

kontrollera. Sverige bör stödja detta förslag.

I den enskilda motionen U403 (m) behandlas tre olika aspekter av svensk

export av försvarsmateriel. Motionären anför att kraven på motköp vid svenska

beställningar utomlands under tidigare perioder har varit låga. De under

senaste åren höjda kraven, t.ex. vid stridsvagnsköpen, bör ligga kvar för att

ge svensk industri samma villkor som omvärlden (delvis 1).

Dagens svenska regelsystem skapar, enligt motionären, ett antal egendomliga

inkonsekvenser. Arabemiraten har tidigare på tvivelaktiga vägar köpt RBS70 som

skydd mot flygattacker. Möjligheter till följdleveranser bör öppnas (delvis 3).

Vi bör inte förvägra andra stater rätten och möjligheten att försvara sig, bara

därför att de ligger i ett oroligt område.

En annan inkonsekvens är att Sverige köper försvarsmateriel från stater som

vi inte tillåter export till. Under 1994 tecknades t.ex. kontrakt med Israel om

inköp av s.k. pilammunition. För att inte slå undan benen för egen industri bör

möjligheten till handel gälla antingen i båda riktningar eller inte alls

(delvis 2).

I motion U631 (c) yrkande 6 krävs att Sverige bör följa EU-parlamentets

resolution den 17 november 1994 under punkt 5, där man uppmanar

medlemsstaternas regeringar att stoppa allt militärt bistånd och vapenexport

till Indonesien, så länge Indonesien framhärdar med sin olagliga ockupation och

sitt förtryck.

Också motion U637 (fp) rör vapenexporten till Indonesien. Motionären anser

att det finns anledning för den svenska regeringen att ta ett samlat grepp över

de svensk-indonesiska relationerna. Ökad uppmärksamhet måste riktas mot det

ökande förtrycket och de omfattande övergreppen mot mänskliga rättigheter.

Svensk vapenexport bör ej ske till Indonesien (yrkande 2).

Produktion av försvarsmateriel är undantagen från EG:s ansvarsområde enligt

Romtraktatens paragraf 223, framhålls det i motion Fö502 (mp). I

Maastrichtfördraget finns angivet att man avser att ytterligare undersöka ökat

samarbete på vapenområdet i syfte att upprätta en europeisk vapenagentur. Inom

EU håller redan i dag en gemensam marknad för vapenindustrin på att växa fram.

Sverige bör, enligt yrkande 2, motsätta sig en ändring av Romfördragets text i

syfte att krigsmateriel skall betraktas som varor på den fria marknaden.

Miljöpartiet de gröna har, enligt motion Fö503 (mp), sedan länge yrkat att

all svensk vapenexport skall upphöra. Partiet menar att detta kan ske med en

femårig avvecklingsperiod. Det är ett etiskt krav att Sverige bör vara ett

föregångsland när det gäller utvecklingen mot en fredligare värld. Motionären

vidhåller kravet på en lagstiftning som avvecklar vapenexporten (yrkande 1).

4.4 Utskottets överväganden

4.4.1 Redovisningsfrågor

I motion U34 (v) krävs bl.a. att regeringen redovisar vilken typ av materiel

som sålts till respektive land (yrkande 8) samt en redovisning av vilka

tillstånd som lämnats för svenska företags avtal om utlandssamarbete (yrkande

9).

Utskottet har tidigare under detta riksmöte i betänkande 1994/95:UU1

behandlat likalydande yrkanden. Utskottet anförde därvid bl.a. att det ansåg

att regeringens redogörelse uppfyller de krav som kan ställas, och det

avstyrkte dessa yrkanden. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Därmed avstyrks motion U34 (v) yrkandena 8 och 9.

Utskottet har också tidigare behandlat frågan om en utvidgning av FN:s

vapenregister, senast i betänkande 1993/94:UU19. Utskottet anförde därvid att

det såg mycket positivt på inrättandet av detta register, vilket Sverige som

medförslagsställare till olika FN-resolutioner tidigare verkat för. Utskottet

framhöll vidare att Sverige borde eftersträva bindande åtaganden från samtliga

medlemsstater att ansluta sig. Utskottet betonade också att det i initialskedet

är av övergripande betydelse att få samtliga FN:s medlemsstater att rapportera

till det nuvarande registret. När ytterligare erfarenheter vunnits finns skäl

att pröva frågan om en utökad ambitionsnivå. Utskottet konstaterar att detta

överensstämmer med den uppfattning som FN:s generalsekreterare redovisar i sin

rapport till FN:s generalförsamling om FN:s register över konventionella vapen

(A/49/316).

Mot bakgrund härav och med beaktande av att rapporteringen till FN:s

vapenregister ännu bara gjorts vid två tillfällen anser utskottet att någon

riksdagens åtgärd inte är motiverad för närvarande.

Med det anförda anser utskottet motionerna U34 (v) yrkande 4 och U231 (v)

yrkande 17 besvarade.

4.4.2 Lagstiftning och tillämpning

Artikel 233 i Romfördraget gör det möjligt för EU:s medlemsstater att undanta

tillverkning och handel med krigsmateriel från unionens normala regelverk.

Reglerna på detta område varierar kraftigt från land till land inom EU, både

till form och innehåll.

I motsats till den bild som tecknas i motion Fö502 (mp) yrkande 2 är det

utskottets bedömning att en gemensam europeisk marknad för krigsmateriel inte

är aktuell inom överskådlig tid. Målsättningen för Sverige är att även

fortsättningsvis driva en restriktiv vapenpolitik i enlighet med gällande

regelverk. Regeringens bedömning är, enligt vad utskottet inhämtat, att det

finns anledning värna om artikel 223 som den ser ut i dag. Regeringen avser

också att, tillsammans med likasinnade medlemsstater, aktivt verka för en mer

restriktiv syn inom EU på dessa frågor. Enligt utskottets uppfattning bör så

ske.

Med det anförda anser utskottet motionerna U34 (v) yrkande 3 och Fö502 (mp)

yrkande 2 besvarade.

En rad motioner -- U403 (m) i berörd del, U34 (v) yrkande 5, samt U35 (mp)

yrkandena 4, 5 och 6 -- innehåller krav på förändringar i den svenska

krigsmateriellagstiftningen och dess tillämpningar.

Utskottet har tidigare under detta riksmöte i bet. 1994/95:UU1 behandlat

motioner med motsvarande inriktning. Därvid anfördes bl.a. följande: "Enligt

utskottets uppfattning bör de nu gällande principerna för

krigsmaterieltillverkning och krigsmaterielexport alltjämt gälla. Utskottet

förutsätter emellertid att regeringen vid lämpligt tillfälle gör en utvärdering

och översyn av såväl lagstiftningen och riktlinjerna som tillämpningen av

dessa." Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Därmed avstyrks motionerna U403 (m) i berörd del, U34 (v) yrkande 5, samt U35

(mp) yrkandena 2, 4, 5 och 6.

Den rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor är föremål för yrkandena 6 och

7 i motion U34 (v).

Statsrådet Mats Hellström har i ett frågesvar i riksdagen den 20 april 1995

förklarat att det är regeringens avsikt att under innevarande år underställa

riksdagen ett förslag avseende samrådet rörande krigsmaterielexportfrågorna.

Enligt utskottets uppfattning finns det därför för närvarande ej anledning för

riksdagen att uttrycka en mening i frågan.

Därmed avstyrks motion U34 (v) yrkandena 6 och 7.

4.4.3 Generella begränsningar av krigsmaterielexporten

I motionerna U34 (v) yrkandena 1 och 2, U35 (mp) yrkande 1 och Fö503 (mp)

yrkande 1 framförs olika förslag rörande en avveckling av vapenexporten.

Utskottet har i en följd av betänkanden om krigsmaterielexporten, senast i

bet. 1994/95:UU1, behandlat likartade yrkanden. Utskottet har därvid

genomgående tagit ställning mot förslag rörande en avveckling av svensk

krigsmaterielexport. Enligt utskottets uppfattning äger tidigare gjorda

ställningstaganden alltjämt giltighet.

Därmed avstyrks motionerna U34 (v) yrkandena 1 och 2, U35 (mp) yrkande 1 och

Fö503 (mp) yrkande 1.

I motion U35 (mp) yrkande 3 krävs att vapentillverkning och

krigsmaterielexport inte skall få ske av närings- eller arbetsmarknadspolitiska

skäl.

Enligt utskottets uppfattning är gällande regelverk på området utformat på

ett lämpligt sätt. Motionärernas syfte är, som bl.a. framgår av förarbetena

till gällande lagstiftning (prop. 1991/92:174), i allt väsentligt redan

tillgodosett. Något behov av att tillföra ytterligare begränsningar av närings-

eller arbetsmarknadspolitisk karaktär finns inte.

Därmed avstyrks motion U35 (mp) yrkande 3.

I motion U35 (mp) yrkande 7 anförs att Sverige i internationella sammanhang

bör verka för en nedtrappning av den internationella vapenhandeln.

Utskottet noterar att frågan om kontroll av den internationella vapenhandeln

särskilt uppmärksammats vid FN:s generalförsamlings båda extra möten om

nedrustning 1978 och 1982 och i samband med den av Inga Thorsson ledda

FN-studien om nedrustning och utveckling (1984). Sverige har under en lång

följd av år varit pådrivande i FN vad avser åtgärder för att stärka system för

kontroll och övervakning av vapenproduktion och vapentransporter samt för att

uppnå större öppenhet avseende internationella vapenöverföringar.

I december 1991 antog FN:s generalförsamling, med Sverige som

medförslagsställare, en resolution om att upprätta ett internationellt register

för medlemsstaternas export och import av vissa kategorier av tyngre vapen

fr.o.m. kalenderåret 1992. För FN-registrets första år, 1992, lämnade 83 av

FN:s medlemsstater uppgifter om sin export och import avseende aktuella

vapenslag. Inkomna uppgifter beräknas motsvara ca 98 % av den export av tyngre

vapen som förekom under året. Sverige har sedan det inrättats lämnat uppgifter

till detta register. Sverige deltar även aktivt i motsvarande arbete inom ESK:s

säkerhetsforum i Wien och i FN:s nedrustningskonferens i Genève. Det bör i

sammanhanget också noteras att SIPRI bedriver ett uppmärksammat arbete på

området.

Efter Gulfkriget 1990--1991 framträdde hos många länder en politisk vilja att

skapa en större internationell insyn i och kontroll över vapenhandeln. Detta

manifesterades i uttalanden av EG-länderna, de fem permanenta medlemmarna i

FN:s säkerhetsråd och inom den europeiska säkerhetskonferensen. Den främsta

uppmärksamheten riktades mot den konventionella vapenhandeln. Det ovan nämnda

FN-beslutet skall ses i detta perspektiv.

Sverige samverkar med en rad andra stater för att förhindra spridning av

produkter som kan användas för tillverkning av kärnvapen (Nuclear Suppliers

Group, NSG), missiler och missilteknologi (Missile Technology Control Regime,

MTCR) samt kemiska och biologiska vapen (Australiengruppen).

En exportkontrollregim för högteknologi som kan ha militär tillämpning är

under övervägande, och Sverige deltar aktivt i dessa internationella

förhandlingar. Eventuellt kan konventionell vapenexport också komma att

omfattas av denna regim.

Utskottet utgår från att regeringen även framgent kommer att verka för en

begränsning och kontroll av den internationella vapenhandeln.

Utskottet har ovan redovisat sin syn vad avser Sveriges agerande inom EU i

denna fråga.

Med det anförda anser utskottet motion U35 (mp) yrkande 7 besvarad.

4.4.4 Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden m.m.

I motion U219 (v) yrkande 5 krävs en opartisk utredning av förekomsten av

svenska minor i Angola.

Enligt vad utskottet erfarit rapporterade Cap Anamur, en tysk enskild

organisation som arbetar med minröjning i södra Angola, fyndet av en mina som

föreföll vara svensk. På officiell svensk begäran har denna uppgift undersökts

av en opartisk instans, nämligen FN:s minröjningsorganisation på platsen

(UCAH/CMAO). Undersökningen resulterade i att man inte kunde bekräfta att

det var fråga om en svensk mina. Uppgiften har därför strukits från UCAH/CMAO:s

lista över gjorda fynd.

Med det anförda anser utskottet motion U219 (v) yrkande 5 besvarad.

I flera motioner krävs stopp för vapenexport till en rad olika stater. Med

anledning härav vill utskottet framhålla att när det gäller ställningstaganden

beträffande tillstånd för export av krigsmateriel är det regeringen som enligt

gällande lag och riktlinjer har att pröva sådana ärenden. Detta sker med

parlamentarisk insyn genom utrikesnämnden eller Rådgivande nämnden för

krigsmaterielfrågor.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det tidigare under riksmötet i

anslutning till sin behandling av krigsmaterielfrågor gjort en fördjupad

granskning av förhållandena beträffande de mänskliga rättigheterna i bl.a.

Indonesien. Utskottet konstaterade därvid att MR-läget i landet alltjämt gav

anledning till betydande oro. Denna bedömning kvarstår. Utskottet är också av

den uppfattningen att regeringen vid den tidigare i detta betänkande nämnda

utvärderingen och översynen av krigsmateriellagstiftningen och riktlinjerna

samt tillämpningen av dessa bör fästa särskilt stor vikt vid MR-frågorna.

Utskottet konstaterar också att utrikeshandelsministern i riksdagen den 18

november 1994 anfört att "läget i Indonesien i dag är sådant att han inte avser

att föreslå regeringen att ge tillstånd för någon export av nya

krigsmaterielsystem till detta land". Utskottet noterar detta med

tillfredsställelse och utgår ifrån att regeringen för en restriktiv

krigsmaterielpolitik mot Indonesien så länge förhållandena beträffande de

mänskliga rättigheterna och läget på Östra Timor inte förändras till det

bättre.

Därmed avstyrker utskottet motionerna U211 (mp) yrkande 4, U403 (m) i berörd

del, U631 (c) yrkande 6, U637 (fp) yrkande 2, U34 (v) yrkandena 10--19.

4.5 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringens skrivelse

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1994/95:183 Redogörelse för den

svenska krigsmaterielexporten år 1994 till handlingarna,

2. beträffande redovisningen av krigsmaterielexporten

att riksdagen avslår motion 1994/95:U34 yrkandena 8 och 9,

res. 1 (v)

3. beträffande FN:s vapenregister

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U34 yrkande 4 och 1994/95:U231

yrkande 17 besvarade med vad utskottet anfört,

4. beträffande krigsmaterielfrågorna och EU

att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U34 yrkande 3 och 1994/95:Fö502

yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört,

5. beträffande förändringar i krigsmateriellagstiftningen

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U403 i berörd del, 1994/95:U34

yrkande 5 samt 1994/95:U35 yrkandena 2, 4, 5 och 6,

res. 2 (v, mp)

6. beträffande samrådet rörande krigsmaterielexportfrågorna

att riksdagen avslår motion 1994/95:U34 yrkandena 6 och 7,

res. 3 (v, mp)

7. beträffande åtgärder för avveckling av svensk krigsmaterielexport m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:U34 yrkandena 1 och 2, 1994/95:U35

yrkande 1 och 1994/95:Fö503 yrkande 1,

res. 4 (v, mp)

8. beträffande kriteria för vapentillverkning m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:U35 yrkande 3,

9. beträffande internationell begränsning av vapenexporten

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U35 yrkande 7 besvarad med vad

utskottet anfört,

10. beträffande svenska minor i Angola

att riksdagen förklarar motion 1994/95:U219 yrkande 5 besvarad med vad

utskottet anfört,

11. beträffande krigsmaterielexport till enskilda stater och områden

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U211 yrkande 4, 1994/95:U403 i

berörd del, 1994/95:U631 yrkande 6, 1994/95:U637 yrkande 2 och 1994/95:U34

yrkandena 10--19.

res. 5 (v, mp)

Stockholm den 19 maj 1995

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Nils

T Svensson (s), Kristina Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m),

Anneli Hulthén (s), Helena Nilsson (c), Lena Klevenås (s), Bertil Persson (m),

Karl-Göran Biörsmark (fp), Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Lars Hjertén

(m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds) och Elisebeht Markström

(s).

Reservationer

1. Redovisningen av krigsmaterielexporten (mom. 2)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som under rubriken 4.4.1

Redovisningsfrågor börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med

"yrkandena 8 och 9." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i enlighet med vad som yrkas i motion U34 (v) yrkandena 8

och 9, att regeringen bör redovisa vilken typ av materiel som sålts till vilket

land och vilka tillstånd som lämnats för svenska företags avtal om

utlandssamarbete.

Därmed tillstyrks motion U34 (v) yrkandena 8 och 9.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande redovisningen av krigsmaterielexporten

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U34 yrkandena 8 och 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Förändringar i krigsmateriellagstiftningen (mom. 5)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som under rubriken 4.4.2

Lagstiftning och tillämpning börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med

"yrkandena 2, 4, 5 och 6." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att på centrala punkter

skärpa krigsmateriellagstiftningen. Sålunda bör de särskilda bestämmelserna för

följdleveranser avskaffas. Som en följd härav bör endast en typ av

slutanvändarintyg förekomma. Likaså bör all krigsmateriel behandlas på det sätt

som i dag sker beträffande krigsmateriel för strid. Regeringen bör tillsätta en

parlamentarisk utredning för att se över vapenexportpolitiken med intentionerna

att successivt minska den svenska vapenförsäljningen, varvid nu nämnda

synpunkter bör beaktas. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet avvisar de förslag som förs fram i motion U403 (m) i berörd del.

Därmed tillstyrks motionerna U34 (v) yrkande 5 och U35 (mp) yrkandena 2, 4, 5

och 6. Motion U403 (m) i berörd del avstyrks.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande förändringar i krigsmateriellagstiftningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U34 yrkande 5 samt

1994/95:U35 yrkandena 2, 4, 5 och 6 samt med avslag på motion 1994/95:U403 i

berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Samrådet rörande krigsmaterielexportfrågorna (mom. 6)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som under rubriken 4.4.2

Lagstiftning och tillämpning börjar med "Enligt utskottets uppfattning" och

slutar med "yrkandena 6 och 7" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör den rådgivande nämnden för

krigsmaterielfrågor avskaffas. Dessa frågor bör lyftas upp till och beslutas i

utrikesnämnden.

I den mån regeringen ändå väljer att behålla nämnden, bör denna utökas, så

att samtliga riksdagspartier där får representation.

Därmed tillstyrks motion U34 yrkandena 6 och 7.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande samrådet rörande krigsmaterielexportfrågorna

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U34 yrkandena 6 och 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Åtgärder för avveckling av svensk krigsmaterielexport m.m. (mom. 7)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som under rubriken 4.4.3

Generella begränsningar av krigsmaterielexporten börjar med "Utskottet har i"

och slutar med "Fö503 (mp) yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det ett etiskt krav att Sverige bör vara ett

föregångsland när det gäller utvecklingen mot en fredligare värld. Mot denna

bakgrund är det angeläget med en lagstiftning som avvecklar vapenexporten och

att en plan för en successiv avveckling utarbetas. Detta bör ges regeringen

till känna.

Därmed tillstyrks motionerna U34 (v) yrkandena 1 och 2, U35 (mp) yrkande 1

och Fö503 (mp) yrkande 1

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande åtgärder för avveckling av svensk krigsmaterielexport m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U34 yrkandena 1 och 2,

1994/95:U35 yrkande 1 och 1994/95:Fö503 yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

5. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden (mom. 11)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att ordet "också" bort utgå i den mening i den del av utskottets

betänkande som under rubriken 4.4.4 Krigsmaterielexport till enskilda stater

och områden m.m. som börjar med "Utskottet konstaterar också",

dels att den del av utskottets betänkande som under rubriken 4.4.4

Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden m.m. börjar med "Därmed

avstyrker utskottet" och slutar med "yrkandena 10--19" bort ha följande

lydelse:

Utskottet menar att det, förutom generella synpunkter på MR-frågor i samtliga

exportärenden, är av särskild vikt att peka på det olämpliga i export till

vissa länder. Förutom Indonesien, anser utskottet att export till Förenade

Arabemiraten, Bahrein, Gulfstaterna, Singapore, Indien, Pakistan, Thailand,

Malaysia, Mexiko och Sydkorea ej bör förekomma.

Därmed tillstyrks motionerna U211 (mp) yrkande 4, U631 (c) yrkande 6, U637

(fp) yrkande 2 och U34 (v) yrkandena 10--19. Motion U403 (m) i berörd del

avstyrks.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande krigsmaterielexport till enskilda stater och områden

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U211 yrkande 4 och

1994/95:U34 yrkandena 10--19, med anledning av motionerna 1994/95:U631 yrkande

6 och 1994/95:U637 yrkande 2 samt med avslag på motion 1994/95:U403 i berörd

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

FN:s vapenregister (mom. 3)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anför:

Det är glädjande att FN:s vapenregister har kommit till stånd. Ett problem är

att samtliga länder inte lämnar uppgifter. Ett annat är att registret bara

omfattar tyngre vapen. FN:s generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali har i en

rapport (dok. A/49/316) den 22 september 1994 till FN:s generalförsamling

framfört att "om registret skall uppnå full verkan måste deltagandet breddas

och dess omfattning vidgas (expanded in scope)". Det är vår uppfattning att det

både är angeläget att samtliga länder lämnar uppgifter och att registret också

omfattar lättare vapen.