Bet. 1995/96:AU11

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1995/96:AU11

Arbetslöshetsförsäkring

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1995/96

AU11

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 13

motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 1995 som rör

arbetslöshetsförsäkringen och vissa

näraliggande frågor. Förslagen gäller

bl.a. den långsiktiga inriktningen av

försäkringen och ersättningen för

företagare. Utskottet avstyrker samtliga

yrkanden, främst med hänvisning till

pågående utrednings- och

beredningsarbete.

Motionerna

1994/95:A215 av Carl Bildt m.fl. (m)

vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning rörande vissa långsiktiga

frågor med anknytning till

arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1994/95:A218 av Ulla-Britt Hagström

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillvaratagande av

arbetslösas egen kreativitet i stället

för ett statligt arbetsföretag.

1994/95:A220 av Ingrid Andersson och

Tone Tingsgård (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

stöd till aktivitetscentra för

arbetssökande genom omfördelning av

resurser.

1994/95:A231 av Inger Lundberg m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av reglerna för

ersättning från

arbetslöshetsförsäkringen i syfte att

möjliggöra medlemskap i vissa ekonomiska

föreningar.

1994/95:A237 av Sten Svensson och Inga

Berggren (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en utredning av hur

ett individuellt trygghetskonto kan

utformas och införas i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1994/95:A241 av Ann-Kristine Johansson

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en

översyn av arbetslöshetsförsäkringen i

syfte att undanröja de negativa

konsekvenserna för medlemmar i

personalkooperativ.

1994/95:A243 av Roland Larsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten till

arbetslöshetsersättning för dem som

kombinerar anställning med verksamhet i

eget företag.

1994/95:A244 av Olof Johansson m.fl. (c)

vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skärpta regler att ta anvisat

arbete för att erhålla

arbetslöshetsersättning.

1994/95:A255 av Kenth Skårvik m.fl. (fp,

m, c, kds) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om företagares rätt

till ersättning vid arbetslöshet.

1994/95:A266 av Erling Bager och Kenth

Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ej

avveckla yrkesfiskarnas

arbetslöshetskassa.

1994/95:So293 av Rune Backlund m.fl. (c)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att öka kunskap om

långtidsarbetslöshetens ekonomiska

konsekvenser för individen och

långtidsarbetslöshetens konsekvenser för

våra inkomstrelaterade

trygghetsförsäkringar.

1994/95:So295 av Ingrid Näslund (kds)

vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätt till a-kassa.

1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl. (c)

vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förslag till förbättrad

försäkring för egenföretagare vid

arbetsbrist eller sjukdom.

Utskottet

Inledning

Efter regeringsskiftet hösten 1994

beslutade riksdagen att från den 1

januari 1995 återställa

arbetslöshetsersättningarna till vad som

gällde före den 1 juli 1994. Därmed

upphävdes den allmänna obligatoriska

arbetslöshetsförsäkring som hade införts

av fyrpartiregeringen från

halvårsskiftet 1994. Denna försäkring,

som alltså var i kraft under ett halvår,

innebar att en inkomstrelaterad

ersättning kunde ges även inom ramen för

det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS).

- I förhållande till vad som gällde

innan den allmänna obligatoriska

försäkringen infördes har från och med

återställningen den 1 januari 1995 bl.a.

följande ändringar genomförts i

arbetslöshetsförsäkringen (ALF) och i

det kontanta arbetsmarknadsstödet.

-

- Arbetsvillkoret i ALF har ökat från

minst 75 till minst 80 dagar under minst

fem i stället för minst fyra månader

(från 1.1.1995)

-

- Annat sätt att beräkna s.k.

normalarbetstid vid bestämmande av

dagpenning enligt ALF (från 1.1.1995)

-

- Skärpta regler för rätt till

förstagångsersättning; i princip är

endast reguljärt förvärvsarbete

kvalificerande, däremot som huvudregel

inte beredskapsarbete,

utbildningsvikariat eller verksamhet med

starta-eget-bidrag och inte heller andra

arbetsmarknadspolitiska åtgärder (från

1.1.1996)

-

- Ändrad innebörd av begreppet

jämställd tid; sådan tid, som bl.a.

avser arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

kvalificerar för ersättning endast för

den som en gång påbörjat en

ersättningsperiod (från 1.1.1996)

-

- Dagpenningen i ALF nedsatt från 80

till 75 % av dagsförtjänsten (från

1.1.96)

-

- Skärpta avstängningsregler bl.a. för

den som lämnat sitt arbete utan giltig

anledning; längsta avstängningstid ökad

från 20 till 45 resp. 60

ersättningsdagar (från 1.1.96)

-

- Skärpta regler mot fusk; vid oriktig

eller vilseledande uppgift skall den

arbetslöse frånkännas ersättning under

minst 130 dagar (från 1.1.96)

-

- Ändrade överklaganderegler;

överklagande till allmän

förvaltningsdomstol i stället för till

AMS (från 1.10.1995)

-

- Ändrade tillsynsregler; AMS har fått

rätt att överklaga beslut om ersättning

m.m. (från 1.10.95)

-

- Begränsning av ersättningsrätten för

deltidsarbetslösa; möjligheten till

ersättning vid sidan av fast

deltidsarbete upphör vid

ersättningsperiodens slut

(förordningsreglering, från 1.9.1995)

-

I fråga om finansieringen har den

ändringen skett att

arbetsmarknadsavgiften höjts i två

omgångar, den 1 januari 1995 från 2,12

till 4,32 % och den 1 januari 1996 till

5,42 % av avgiftsunderlaget. Höjningen

är delvis en avgiftsväxling i

förhållande till sjukförsäkringen

Detta betänkande behandlar kvarvarande

motionsyrkanden som väcktes under den

allmänna motionstiden januari 1995 och

som rör arbetslöshetsförsäkringen och

några därmed sammanhängande frågor. Det

är frågor som inte har direkt samband

med de förändringar som berörts ovan.

Utskottet har annars vid flera

tillfällen under det senaste året haft

uppe frågor som rör

arbetslöshetsförsäkringen och KAS, och

då i samband med behandlingen av

regeringsförslag. Så har skett vid tre

tillfällen våren 1995, nämligen med

anledning av budgetpropositionen

(1994/95:AU11) och

kompletteringspropositionen

(1994/95:AU4y, FiU20) liksom med

anledning av propositionen En

effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.

(1994/95:AU15). Förändringar i

försäkringen och KAS var också en del av

höstens s.k. tillväxtproposition

(1995/96:AU2y, FiU1).

De nu behandlade motionerna rör bl.a.

den allmänna inriktningen av den

framtida arbetslöshetsförsäkringen och

försäkringen för företagare. En av

motionerna innehåller synpunkter på

behovet av forskning på området.

Motionerna anges i det följande utan

riksmötesår (1994/95).

Utredningar m.m.

Innan utskottet kommer in på

behandlingen av motionerna bör följande

redovisas.

I juni 1995 tillsatte regeringen en

särskild utredare med uppdrag att lämna

förslag till hur en ny

arbetslöshetsförsäkring skall utformas

(dir. 1995:92). Utredare är

länsöverdirektören Birgitta Isaksson

Pérez. Utredningen har antagit namnet

ARBOM. I dagarna har utredningen lagt

fram ett delbetänkande (SOU 1996:51)

Grundläggande drag i en ny

arbetslöshetsförsäkring - alternativ och

förslag. Enligt direktiven skall en

slutrapport lämnas senast den 30

september i år.

Vidare har den arbetsmarknadspolitiska

kommittén under ordförandeskap av

förvaltningsdirektören i riksdagen

Anders Forsberg nyligen avslutat sitt

uppdrag. I detta ingick i enlighet med

tilläggsdirektiv (dir. 1994:71) att även

se över frågan om rundgång mellan

åtgärder och arbetslöshetsersättning.

Utredningens betänkande Aktiv

Arbetsmarknadspolitik (SOU 1996:34)

innehåller ett särskilt avsnitt om

arbetslöshetsförsäkringen.

Utskottet återkommer till dessa

utredningar i det följande.

Frågan om ersättning vid arbetslöshet

har under senare år utretts även i andra

sammanhang. Det gäller såväl

arbetslöshetsförsäkringen som sådan som

olika enskilda frågor.

Den tidigare fyrpartiregeringen

tillsatte 1992 en utredning om en ny

arbetslöshetsförsäkring som året därpå

lade fram ett förslag (SOU 1993:52) om

en försäkring som skulle bygga på en

grundförsäkring för alla och en

frivillig tilläggsförsäkring. Denna

försäkring skulle ersätta både ALF och

KAS.

I samband med genomförandet av den

allmänna obligatoriska försäkringen vid

halvårsskiftet 1994 beslutade den

dåvarande regeringen att vissa frågor

skulle övervägas vidare. Tre utredningar

tillsattes. En gällde

konkurrensneutraliteten m.m. inom

arbetslöshetsförsäkringen (dir.

1994:83), en avstängningsreglerna m.m.

inom arbetslöshetsersättningen (dir.

1994:84) och en företagares

arbetslöshetsersättning (dir. 1994:85).

Utredningen om företagares

arbetslöshetsersättning avgav

slutbetänkande under 1994 (SOU

1994:129). De övriga utredningarna har

upphört genom regeringsbeslut den 27

oktober 1994 resp. den 25 januari 1996.

Allmän inriktning av den framtida

arbetslöshetsförsäkringen m.m.

I Moderata samlingspartiets motion A215

Förutsättningar för nya arbeten finns -

förutom förslag om omedelbara

förändringar av

arbetslöshetsförsäkringen som

behandlades i förra vårens

arbetsmarknadspolitiska betänkande -

synpunkter på den fortsatta utvecklingen

av arbetslöshetsförsäkringen. Partiet

vill anlägga ett alternativt synsätt med

successivt minskade ersättningsnivåer,

från 80 via 75 till 70 %. Därmed skulle

den enskilde ges tydliga och stegvis

ökande incitament att söka arbete.

Ersättning skulle medges under maximalt

450 dagar. Denna period skulle avbrytas

av åtgärder efter viss tid i syfte att

göra den arbetssökande mera attraktiv på

arbetsmarknaden. Den som inte fått

arbete vid ersättningsperiodens slut bör

överföras till andra trygghetssystem.

Regeringen bör skyndsamt utreda frågan,

anser Moderaterna.

Sten Svensson och Inga Berggren (m)

vill enligt motion A237 ha en utredning

om ett privat sparsystem i form av

individuellt trygghetskonto. Inför

risken av arbetslöshet skulle de avsatta

medlen ge ökade möjligheter till

utbildning, flyttning, start av företag

eller frivilligt vald

förtidspensionering. Medlen skulle

utgöra ett komplement till en reformerad

arbetslöshetsförsäkring och annat stöd

från det allmänna. Motionärerna menar

att detta system skulle förstärka

individens ansvar och förhindra kris i

statsfinanserna vid en ny

konjunkturnedgång.

Utskottets överväganden

Som redan nämnts har två utredningar

helt nyligen lagt fram förslag rörande

en ny arbetslöshetsförsäkring. Syftet

med delbetänkandet (SOU 1996:51) från

ARBOM är att redovisa idémässiga förslag

till en ny arbetslöshetsförsäkring. En

ny grundstruktur för en allmän och

sammanhållen försäkring presenteras.

Försäkringen skall ge inkomsttrygghet

men också ställa höga krav på de

arbetslösa att snabbt finna ett nytt

arbete - en omställningsförsäkring.

Försäkringen skall bestå av två delar.

Den obligatoriska delen skall täcka alla

förvärvsarbetande som uppfyller ett

bestämt arbetsvillkor och ge ett fast

grundbelopp lika för alla. Försäkringen

skall också innehålla en frivillig

kompletterande

inkomstbortfallsförsäkring. För att ha

rätt till den måste den arbetslöse

uppfylla ett arbetsvillkor och vara

ansluten till försäkringen. Anslutning

sker genom medlemskap i en

arbetslöshetskassa. För att försäkringen

skall vara heltäckande föreslås en ny

kassa utan koppling till

intresseorganisationer.

I betänkandet diskuteras också frågor

om ersättningens längd och

ersättningsnivåerna. Utredaren bedömer

att om en bortre gräns bör införas för

den sammanlagda ersättningstiden bör den

inträda efter tre till fyra års

ersättningstid. För att stärka

inkomsttryggheten övervägs en höjning av

ersättningsnivåerna. Även en avtrappning

mot slutet av den maximala

ersättningstiden diskuteras.

Den arbetsmarknadspolitiska kommittén

anser i sitt betänkande (SOU 1996:34)

att arbetslöshetsförsäkringens karaktär

av omställningsförsäkring bör betonas

ytterligare. Det bör enligt utredningen

finnas en bortre parentes. Försäkringen

bör utformas så att den innebär tydliga

krav på aktivitet från den försäkrades

sida. Utredningen menar att det är

väsentligt att man gör en rimlig

avvägning mellan sociala och

arbetsmarknadspolitiska mål. Den

försäkrade måste ha en rimligt lång

försäkringsperiod på sig för att hitta

mest lämpliga arbete. Frågan om

möjligheterna att i framtiden

kvalificera sig för en ny

ersättningsrätt i försäkringen måste

behandlas. Den arbetsmarknadspolitiska

kommittén anser att ARBOM-utredningen

bör utforma närmare förslag.

Enligt vad utskottet erfarit planerar

regeringen att i maj presentera en

proposition om sysselsättning,

arbetslivs- och arbetsmarknadspolitiken

samt om kompetensfrågor. Inför detta har

Arbetsmarknadsdepartementet och

Utbildningsdepartementet kallat till

hearing vid fyra olika tillfällen. Vid

ett tillfälle skall delbetänkandet från

ARBOM och det nyss berörda avsnittet i

den arbetsmarknadspolitiska kommittén

behandlas. Till denna hearing har bl.a.

arbetsmarknadens huvudorganisationer,

AMS och Arbetslöshetskassornas

samorganisation (SO) inbjudits.

Utskottet kan med detta konstatera att

hela frågan om den framtida

arbetslöshetsförsäkringens inriktning

och huvuddrag är under beredning och att

förslag från regeringen kan väntas. Det

saknas därför anledning för riksdagen

att nu ta ställning i sak till Moderata

samlingspartiets synpunkter på den

fortsatta utvecklingen av

arbetslöshetsförsäkringen. Motion A215

avstyrks därför i motsvarande del.

Utskottet kan också konstatera att

förslag om individuella konton bl.a. för

utbildning liknande det som framförs i

motion A237 aktualiserats av reservanter

inom den Arbetsmarknadspolitiska

kommittén. Näraliggande frågor behandlas

också i andra utredningssammanhang.

Utskottet utgår därför från att även

denna fråga kommer att bli belyst i

kommande beredningsarbete i

regeringskansliet. Någon anledning att

föregripa detta arbete finns inte. Även

motion A237 bör därför avslås av

riksdagen.

Krav på den försäkrade

Centern framhåller i motion A244 vikten

av att den försäkrade accepterar anvisat

arbete. Skärpta regler är angelägna.

Enligt Centern gav regeringen dock

signaler i motsatt riktning när den

allmänna, obligatoriska försäkringen

upphävdes. Den innebar nämligen att evig

passiviserande rundgång i systemet

förhindrades.

Utskottet vill med anledning av denna

motion hänvisa till redovisningen ovan

av vilka regeländringar som genomförts i

arbetslöshetsförsäkringen och KAS.

Avstängningsreglerna har skärpts

kraftigt från den 1 januari i år. Den

som avvisar ett erbjudet lämpligt arbete

kan, beroende på det erbjudna arbetets

längd, avstängas i 20, 40 eller 60

dagar. Den längsta avstängningstiden

gäller om arbetet skulle ha varat mer än

10 dagar. Före lagändringen var den

längsta avstängningstiden 20 dagar. Den

som vid upprepade tillfällen avvisat

lämpligt arbete kan avstängas till dess

att han eller hon fullgjort ett nytt

arbetsvillkor, dvs. i princip tills

reguljärt förvärvsarbete utförts i 80

dagar. Utskottet - som även hänvisar

till vad som sagts ovan om

utredningsförslag om en bortre gräns i

försäkringen - kan med det anförda

konstatera att Centerns synpunkter är

väsentligen tillgodosedda. Eftersom

något tillkännagivande till regeringen

därmed inte kan anses påkallat avstyrks

motion A244 i motsvarande del.

Arbetslöshetsförsäkringen för företagare

m.fl.

I en näringspolitisk kommittémotion av

Centern, N299 yrkande 6, berörs

företagarnas sociala situation. Det är

nödvändigt bl.a. med en förbättrad

arbetslöshetsförsäkring för företagare.

En företagare skall inte behöva göra sig

av med företaget för att få a-kassa.

Centern anser att regeringen bör

återkomma med förslag.

Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kds) tar

upp motsvarande fråga i motion A255.

Reglerna bör ändras så att en företagare

även kan få ersättning vid uppehåll i

rörelsen som inte är av säsongskaraktär

eller årligen återkommande. Med det

nuvarande tvånget att avyttra företagets

tillgångar för att bli betraktad som

arbetslös blir möjligheterna att

återkomma i arbete sämre samtidigt som

försäljningen kan medföra

kapitalförstöring.

Inger Lundberg m.fl. (s) begär i motion

A231 en översyn av reglerna i

försäkringen i fråga om möjligheten att

som medlem i en ekonomisk förening

bedriva viss hobbybetonad verksamhet

utan att helt gå miste om

försäkringsersättning. Syftet med

föreningen skulle vara att pröva om

hobbyarbetet på sikt kan bli

kommersiellt intressant. Med nuvarande

regler är det enligt motionärerna inte

möjligt med parallell ersättning.

Motion A243 av Roland Larsson (c) rör

möjligheten för den som haft en

deltidsanställning att uppbära

ersättning vid sidan av

deltidsföretagande. Motionären vänder

sig mot de regler som innebär att den

som kombinerar en deltidsanställning med

företagande helt nekas ersättning vid

arbetslöshet från anställningen, medan

en heltidsanställd som blir arbetslös

under vissa förutsättningar däremot kan

fortsätta med sin bisyssla vid sidan av

ersättningen.

Personalkooperativen och

arbetslöshetsförsäkringen tas upp i

motion A241 av Ann-Kristine Johansson

(s). Motionen syftar på de regler som

anger när en förvärvsarbetande skall

anses som företagare. Om samtliga

medlemmar/delägare i sådana kooperativ

anses ha ett så avgörande inflytande

över verksamheten att var och en enligt

dessa regler betraktas som företagare

riskerar de att bli utan ersättning vid

arbetslöshet. Reglerna bör ses över,

anser motionären.

Erling Bager och Kenth Skårvik (fp)

motsätter sig i motion A266 att

Yrkesfiskarnas arbetslöshetskassa

avvecklas i enlighet med vad som

tidigare föreslagits av en utredning.

Situationen för familjehemsföräldrar

berörs i motion So295 yrkande 5 av

Ingrid Näslund (kds). Enligt motionären

har en sådan förälder som regel inte

rätt att vara ansluten till ett

fackförbund, och a-kassan betalar för

det mesta inte ut någon ersättning.

Denna grupp måste få ett fungerande

trygghetssystem som andra yrkesgrupper,

sägs det i motionen.

Utskottet vill med anledning av de nu

berörda motionerna hänvisa till ARBOM:s

uppdrag. I detta ligger enligt

direktiven att utreda flera

frågeställningar med beröringspunkter

med dessa motioner. Utredaren skall

överväga företagarnas situation och på

vilket sätt deras försäkringsbehov bäst

organiseras. I direktiven nämns särskilt

förhållandet att det i företagandets

villkor ingår att det kan uppstå kortare

eller längre perioder då företaget inte

ger sin ägare någon sysselsättning och

därmed inte heller någon inkomst.

Utredaren skall beakta såväl

konkurrensaspekter som kontrollfrågor

samt de intressekonflikter som kan

uppstå i önskemålet att återuppta den

egna verksamheten och att söka en

anställning, kanske hos en konkurrent.

Utredaren skall vidare redovisa hur man

skall se på uppdragstagare och

frilansare i arbetslöshetsförsäkringen.

Andra grupper som nämns särskilt är de

som organiserar sitt arbete genom ett

kooperativ. Vidare ingår att överväga en

förändring av reglerna beträffande

bisysslor och biinkomster.

Frågan om företagares och

uppdragstagares försäkring tas inte upp

i ARBOM:s delbetänkande. Som redan

nämnts skall dock utredningens

slutrapport avlämnas senast den 30

september i år. I sammanhanget bör även

det tidigare berörda utredningsförslaget

(SOU 1994:129) om företagares

arbetslöshetsersättning uppmärksammas.

Utskottet utgår från att man i det

kommande utredningsarbetet även beaktar

gruppen familjehemsföräldrar, vilkas

förhållanden tagits upp i motion So295

(kds).

Vad särskilt gäller motion A266 om

yrkesfiskarna och deras

arbetslöshetskassa är följande att säga.

I motionen anges att ett förslag skulle

ha lagts fram om avveckling av denna

kassa. Utskottet utgår från att vad som

avses är vissa uttalanden om

yrkesfiskarnas arbetslöshetsförsäkring i

den förutnämnda utredningen SOU 1993:52.

Utredaren ansåg att de särskilda

förhållanden av mer eller mindre

regelbunden karaktär som kan finnas i en

viss bransch, t.ex. att verksamheten är

känslig för väderförhållanden eller har

starka säsongsvariationer, skall lösas

inom branschen och i princip helt

bekostas av branschen, inte av

arbetslöshetsförsäkringen.

Våren 1994 gav den dåvarande regeringen

genom Jordbruksdepartementet i uppdrag

till Statskontoret att utreda fiskares

arbetslöshetsförsäkring. Uppdraget

motiverades av att det behövdes

ytterligare underlag för den fortsatta

beredningen av frågan. I redovisningen

av uppdraget instämmer Statskontoret i

den kritik som framfördes i den

nyssnämnda utredningen (Statskontorets

rapport 1994:27). Problemet beskrivs så

att yrkesfiskarnas ersättning från

arbetslöshetskassan hamnar någonstans

mittemellan de individinriktade

socialförsäkringssystemen och de

näringsinriktade branschstöden.

Sammantaget görs bedömningen att den

nuvarande lösningen, trots att den är en

särlösning, är ett inarbetat väl

fungerande undantag i systemet. På kort

sikt bör därför ingen ändring göras

enligt Statskontoret.

Nämnas bör också att de föreskrifter

som utfärdats av AMS vad gäller

yrkesfiskarnas ersättningsrätt ändrats

från våren 1995. Föreskrifterna utgör

ett undantag från den allmänna regeln

att företagare inte kan anses som

arbetslösa vid tillfälliga uppehåll i

rörelsen. En medlem i Sveriges Fiskares

arbetslöshetskassa som bedriver

yrkesfiske som egen företagare betraktas

numera som arbetslös inte bara då fiske

är omöjligt på grund av ishinder,

väderförhållanden, maskin- eller

båthaveri, motor- eller vinschbyte eller

drivmedelsbrist till följd av

importsvårigheter utan även på grund av

fångstbegränsningar beslutade av EG

eller av Fiskeriverket.

Utskottet utgår från att ARBOM:s

fortsatta arbete kommer att inbegripa

även frågan om arbetslöshetsförsäkringen

för yrkesfiskarna.

Sammanfattningsvis anser

arbetsmarknadsutskottet att ARBOM:s

kommande förslag bör avvaktas. Något

ställningstagande av riksdagen till de

sakfrågor som tas upp i de nu behandlade

motionerna kan därmed inte anses

påkallat. Motionerna, A231, A243, A241,

A255, A266, So295 och N299, avstyrks

således, i förekommande fall i

motsvarande delar.

Övriga frågor

En centermotion, So293 av Rune Backlund

m.fl. (c), gäller behovet av forskning

om det sociala välfärdssystemet.

Motionärerna menar att det för

närvarande inte finns någon omfattande

svensk forskning om arbetslöshetens

ekonomiska konsekvenser för individen.

Tidigare forskning på området är inte

tillämpbar, eftersom den hänför sig till

en annan situation. Det finns särskilt

anledning att uppmärksamma

långtidsarbetslöshetens ekonomiska

konsekvenser för individen och för våra

inkomstrelaterade trygghetsförsäkringar,

anser motionärerna.

Utskottet vill med anledning av detta

yrkande hänvisa till socialutskottets

betänkande 1994/95:SoU15 där andra delar

av motionen behandlas. De gäller också

behovet av forskning om olika

välfärdsfrågor. Socialutskottet erinrar

om att välfärdsforskningen i Sverige

fick en fastare bas genom riksdagens

beslut år 1990 att inrätta

Socialvetenskapliga forskningsrådet

(SFR). Rådet stöder forskningen inom

många discipliner vid samtliga

universitet. Socialutskottet konstaterar

att den ämnesmässiga bredden i

forskningen är stor. Exempel på

satsningar är högre forskartjänster

beträffande socialpolitik med inriktning

mot fattigdoms- och fördelningsfrågor

samt arbetslöshet. Forskningsprojekt med

anknytning till välfärdsfrågor pågår

också vid universiteten och vid

Institutet för framtidsstudier.

Socialutskottet delar uppfattningen att

det behövs mer kunskap och forskning på

en rad områden för att få en helhetsbild

av hur de samlade effekterna av de

senaste årens höga arbetslöshet och

försämrade ekonomi påverkar människors

levnadsvillkor, liksom även andra

förändringar i samhället och vår

omvärld. Bättre underlag behövs för

kommande politiska beslut om

välfärdspolitiken, och mer kunskap

behövs bl.a. om de sociala

trygghetssystemen och arbetsmarknaden.

Med dessa uttalanden har socialutskottet

ställt sig bakom huvudlinjerna bl.a. i

den nu berörda motionen. Detta har genom

riksdagens beslut (rskr. 1994/95:294)

givits regeringen till känna.

Arbetsmarknadsutskottet anser att

socialutskottets ställningstagande har

giltighet även i förhållande till det nu

behandlade motionsyrkandet. Något

tillkännagivande utöver det redan gjorda

kan emellertid inte anses påkallat.

Motionsyrkandet avstyrks således.

Ingrid Anderssons och Tone Tingsgårds

(s) motion A220 tar de tidigare

diskuterade s.k. arbetsföretagen som

utgångspunkt. Motionärerna förordar att

statsmakterna i stället bidrar

ytterligare till den verksamhet som

bl.a. de fackliga organisationerna

bedriver i aktivitetscentra. Där ges

direkt hjälp till arbetssökande

medlemmar att stärka sin ställning på

arbetsmarknaden.

Även Ulla-Britt Hagströms (kds) motion

A218 knyter an till arbetsföretagen.

Motionären framhåller vikten av att ta

till vara de arbetslösas egen

kreativitet, vilket i stället kan ske

genom kompetenshöjning, tillfälliga

arbeten, projekt, start av egna företag

osv.

Utskottet konstaterar att ett förslag om

s.k. arbetsföretag aviserades i förra

årets budgetproposition. En utredare

lade också fram ett förslag i frågan. I

samband med behandlingen våren 1995 av

propositionen om en effektivare

arbetsmarknadspolitik (prop.

1994/95:218, AU15, rskr. 398, 399)

konstaterade utskottet att det aviserade

regeringsförslaget inte hade fullföljts.

Ett i det sammanhanget behandlat

motionsyrkande föranledde därför ingen

åtgärd.

De nu berörda motionsyrkandena

innehåller förslag och synpunkter som

kan ses som alternativ till

arbetsföretagen. Eftersom den frågan

inte längre synes vara aktuell, finns

det inte heller skäl att ta ställning

till dessa alternativ. Motionerna

avstyrks därmed.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmän inriktning

av den framtida

arbetslöshetsförsäkringen m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:A215 yrkande 7 och

1994/95:A237,

2. beträffande krav på den

försäkrade

att riksdagen avslår motion

1994/95:A244 yrkande 6,

3. beträffande

arbetslöshetsförsäkringen för

företagare m.fl.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:A231, 1994/95:A241,

1994/95:A243, 1994/95:A255,

1994/95:A266, 1994/95:So295 yrkande 5

och 1994/95:N299 yrkande 6,

4. beträffande forskning om

långtidsarbetslöshetens ekonomiska

konsekvenser

att riksdagen avslår motion

1994/95:So293 yrkande 4,

5. beträffande aktivitetscentra

m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:A218 yrkande 1 och

1994/95:A220.

Stockholm den 16 april 1996

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist

(s), Sten Östlund (s), Per Unckel (m),

Berit Andnor (s), Kent Olsson (m),

Martin Nilsson (s), Laila Bjurling (s),

Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s),

Dan Ericsson (kds), Kristina Zakrisson

(s), Paavo Vallius (s), Anna Åkerhielm

(m), Margareta Andersson (c), Siri

Dannaeus (fp), Ingrid Burman (v) och Per

Lager (mp).

Särskilda yttranden

1. Allmän inriktning av den framtida

arbetslöshetsförsäkringen (mom.1)

Ingrid Burman (v) anför:

En serie försämringar och nedskärningar

inom arbetslöshetsersättningen har

genomförts under senare år mot

Vänsterpartiets vilja. Sänkt

ersättningsnivå, restriktioner för

deltidsarbetslösas ersättningsrätt,

skärpta kvalifikationsregler och

strängare avstängningsregler är några

exempel. Från att tidigare ha motiverat

försämringarna med statsfinansiella skäl

talar nu även socialdemokraterna i den

arbetsmarknadspolitiska kommittén med

stort gillande om dessa beslut som

"ligger i linje med en förstärkning av

arbetslinjen" och "tydliggör karaktären

av omställningsförsäkring".

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen

är redan idag till sin karaktär en

omställningsförsäkring. Ersättningstiden

är begränsad och starka krav finns på

att stå till arbetsmarknadens

förfogande. Möjligheten till

återförsäkring finns när aktivt

jobbsökande och genomförda åtgärder inte

ger resultat i form av nytt arbete. På

det sättet uppkommer den s.k.

rundgången.

Både majoriteten i den

arbetsmarknadspolitiska kommittén och

ARBOM förordar en bortre gräns i

försäkringen. Vad som skall hända

ersättningsmässigt och åtgärdsmässigt

därefter får man inte veta. Kommittén

hänvisar bara till enmansutredningen

ARBOM. Detta är oacceptabelt.

Det räcker inte med att säga att "det

behövs en bortre parentes". En

diskussion bör föras om vad kraven på

att stå till arbetsmarknadens förfogande

innebär geografiskt, yrkesmässigt eller

lönemässigt. Det måste klargöras vilken

sökaktivitet och verksamhet som skall

vara återkvalificerande.

Vänsterpartiet, som alltså hellre hade

sett att kommittén bemödat sig om en

analys, vill understryka vikten av att

en djupgående undersökning nu kommer

till stånd inom ramen för ARBOM:s

fortsatta arbete.

2. Arbetslöshetsförsäkringen för

företagare m.fl. (mom. 3)

Siri Danneus (fp) anför:

För att arbetslösheten skall minska

måste det bli lättare att anställa, men

fler måste också bli företagare.

För att fler skall våga, måste

skyddsnäten fungera. I dag är villkoren

för företagare i

arbetslöshetsförsäkringen ytterst

strikta. För att en företagare skall

betraktas som arbetslös måste han eller

hon ha avvecklat sin rörelse, vilket i

allmänhet innebär ett tvång att sälja

fast egendom och rörelsetillgångar.

Reglerna tvingar fram en avveckling av

verksamheter som skulle kunna ge

försörjning i framtiden.

En möjlighet att lägga företag "i

malpåse" bör införas. För att

kostnaderna skall hållas nere och risken

för konkurrenssnedvridningar undvikas

måste villkoren - t.ex. vad gäller

kontroll och karenstid - vid ett sådant

alternativt arbetslöshetsbegrepp för

företagare vara strikta.

Vissa förbättringar i denna riktning

skedde under förra mandatperioden. Detta

arbete bör följas upp.

Folkpartiet liberalerna förutsätter att

regeringen, sedan ARBOM avslutat sitt

arbete, lägger fram förslag i denna

riktning.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Utskottet 2

Inledning 2

Utredningar m.m. 4

Allmän inriktning av den framtida

arbetslöshetsförsäkringen m.m. 4

Krav på den försäkrade 6

Arbetslöshetsförsäkringen för

företagare m.fl. 6

Övriga frågor 9

Hemställan 10

Särskilda yttranden

1. Allmän inriktning av den

framtida arbetslöshetsförsäkringen

(mom.1), (v) 11

2. Arbetslöshetsförsäkringen för

företagare m.fl. (mom. 3), (fp) 11

Gotab, Stockholm 1996