Bet. 1995/96:AU13

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1995/96:AU13

Lokal samverkan mot arbetslösheten

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

AU13

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet

proposition 1995/96:148 om kommuners

medverkan i försöksverksamhet med lokal

samverkan mot arbetslösheten.

I likhet med propositionen anser

utskottet att det kan vara av intresse

att pröva om en försöksverksamhet med

förbättrad samverkan och en ännu

starkare lokal förankring av

arbetsmarknadspolitiken skulle kunna

leda till en ökad träffsäkerhet och

förbättra kvaliteten i åtgärderna.

Regeringen föreslår att

försöksverksamheten skall äga rum i

cirka tio kommuner.

15 motioner har väckts med anledning av

propositionen.

Utskottet anser att det är av stor vikt

för en försöksverksamhet av det slag det

här är fråga om att antalet projekt inte

blir alltför stort. Samtidigt får

projekten inte bli så få att man inte

kan få ett bra resultat av försöken.

Utskottet föreslår därför med anledning

av vissa motionsyrkanden att ytterligare

ett antal kommuner bör få ingå i

försöksverksamheten liksom att flera

kommuner i samverkan bör kunna ingå. Det

finns exempel på lokala projekt där

flera kommuner samverkar i bl.a.

arbetsförmedlingarna och

försäkringskassorna.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen

till känna.

Utskottet anser också att de lokala

arbetsmarknadsparterna liksom i dag bör

ingå i kommunernas

arbetsförmedlingsnämnder. Även detta bör

ges regeringen till känna.

Reservationer har avgetts av

företrädarna för Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna, Vänsterpartiet,

Miljöpartiet de gröna och

Kristdemokratiska samhällspartiet.

Propositionen

I proposition 1995/96:148 föreslår

regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet)

att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag

(1996:000) om kommuners medverkan i

försöksverksamhet med lokal samverkan om

arbetsmarknadsutvecklingen,

2. godkänner den av regeringen

föreslagna inriktningen för verksamheten

med lokal samverkan mot arbetslösheten,

3. godkänner vad regeringen föreslår om

utnyttjandet av anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom

försökskommunerna budgetåren 1995/96 och

1997.

Propositionens lagförslag återfinns i

bilaga till betänkandet.

Motioner

1995/96:A26 av Eva Eriksson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kommunerna Falköping,

Habo, Mullsjö och Tidaholm tillsammans

medges delta i den försöksverksamhet som

föreslås i proposition 1995/96:148.

1995/96:A27 av Per Unckel m.fl. (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om den föreslagna

försöksverksamhetens inriktning mot

marknadsmässiga arbeten i företagen, om

fristående utvärdering och om företagens

aktiva medverkan,

2. att riksdagen avslår regeringens

förslag om utvidgad möjlighet att anvisa

arbetslivsutveckling i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1995/96:A28 av Frank Lassen m.fl. (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regering till känna vad i motionen

anförts om antalet kommuner i

försöksverksamhet mot arbetslösheten,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om försöksverksamhet med ökad

lokal samverkan för att stärka de

arbetshandikappades möjligheter på

arbetsmarknaden.

1995/96:A29 av Eva Johansson m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om omfattningen av

försöksverksamheten med lokal samverkan

mot arbetslösheten.

1995/96:A30 av Hans Andersson m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsmarknadspolitik och

arbetslinje,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokal förankring,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av den lokala

försöksverksamheten,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunens egenfinansiering av

den lokala försöksverksamheten,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om parternas medverkan i den

lokala försöksverksamheten,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om andra alternativ för en lokal

sysselsättningsutveckling.

1995/96:A31 av Lisbet Calner m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Fyrstadskommunerna som

försöksregion för en bättre samordnad

användning av arbetsmarknadpolitiska

insatser.

1995/96:A32 av Carina Hägg (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en modell för lokal samverkan

mot arbetslöshet.

1995/96:A33 av Christin Nilsson m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad som

anförts i motionen om att undersöka

möjligheten att utöka antalet kommuner i

denna försöksverksamhet.

1995/96:A34 av Carin Lundberg m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försäkringskassans deltagande

i arbetsmarknadspolitisk

försöksverksamhet.

1995/96:A35 av Barbro Johansson m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att den i

propositionen föreslagna

försöksverksamheten får genomföras utan

de begränsningar av antalet deltagande

kommuner som anges i propositionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tilläggsdirektiv till

pågående utredningar om

ersättningssystemen vid ohälsa och

arbetslöshet, m.m.,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning om sammanslagna

lokala organisationer,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om mer långtgående

försöksverksamheter med lokal samverkan.

1995/96:A36 av Yvonne Sandberg-Fries

m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om

försöksverksamhetens omfattning.

1995/96:A37 av Anders Nilsson m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den samverkansprocess för

förbättrad lokal samverkan inom

arbetsmarknadspolitiken som pågår i fyra

kommuner i södra Skaraborg.

1995/96:A38 av Dan Ericsson m.fl. (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ta till vara de

erfarenheter som i dag görs i kommunerna

gällande lokal samverkan,

2. att riksdagen beslutar att

arbetsmarknadspolitiska medel och a-kas

semedel inom den föreslagna

försöksverksamhetens ram får användas

till kompetensutveckling/utbildning för

personal i offentlig verksamhet när

alternativet är öppen arbetslöshet,

3. att riksdagen beslutar att

kommunerna inom försöksverksamhetens ram

ges rätt att erbjuda ALU till personer

som inte är berättigade till a-kassa

eller KAS,

4. att riksdagen beslutar att

försöksverksamhet får genomföras hos de

kommuner som ansöker om denna möjlighet,

5. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till sådan ändring att kommuner,

försäkringskassor och arbetsförmedlingar

kan bilda samverkansorganisationer i

enlighet med vad Arbetsmarknadskommittén

föreslagit,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att a-kassemedel skall kunna

användas i den lokala samverkan.

1995/96:A39 av Karin Israelsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att föreslå Skellefteå som en

försökskommun för lokal samverkan mot

arbetslösheten,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ytterligare kommuner bör

medges delta i försök för lokal

samverkan i kommuner mot arbetslösheten.

1995/96:A40 av Siri Dannaeus och Ingrid

Skeppstedt (fp, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

Sörmlands kommuner bör ges möjlighet att

tillsammans med andra huvudmän bedriva

försöksverksamhet som frikommun inom

arbetsmarknadsområdet.

1995/96:A41 av Elver Jonsson m.fl. (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

en redovisning av vilka kriterier som

gäller för de kommuner som väljs ut till

försöksverksamheten,

2. att riksdagen avslår propositionen i

den del som berör förändringar i

regelverket för arbetslivsutveckling

(ALU),

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en generell

utvärdering av ALU,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att medel

omdisponeras till

sysselsättningsskapande åtgärder för de

arbetshandikappade inom

försökskommunerna,

5. att riksdagen hos regeringen begär

en redovisning av försöksverksamheten i

form av en skrivelse till riksdagen

under våren 1997.

Utskottet

Bakgrund

Riksdagen har genom skilda beslut våren

och hösten 1995 tagit ställning för ett

ökat ansvar för kommunerna i

arbetsmarknadspolitiken (prop. 1994/95:

218, AU15, rskr. 398-399, prop.

1995/96:25, AU2y, FiU1, rskr. 131-134).

Genom förstnämnda beslut fick

kommunerna fr.o.m. den 1 oktober 1995

ett samlat ansvar för ungdomar under 20

år. Samtidigt begränsades de statliga

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till

att i första hand gälla personer över 20

år.

Genom sistnämnda beslut underströks att

en fastare samverkan mellan kommuner,

försäkringskassa och arbetsförmedling

skulle kunna leda till en effektivare

arbetslöshetsbekämpning. Regeringen

meddelade sin avsikt att medverka till

att särskilda projekt kunde genomföras i

ett antal kommuner för att uppnå bättre

samordning.

Ett stort antal kommuner har härefter

kommit in till

Arbetsmarknadsdepartementet med förslag

på modeller om hur de skulle kunna ta en

aktivare del i arbetsmarknadspolitiken.

Inom departementet har mot bakgrund av

dessa förslag vidare övervägts hur en

lämplig modell för ett ökat kommunalt

inflytande i arbetsmarknadspolitiken

skulle kunna se ut. Resultatet av dessa

överväganden redovisas i den

föreliggande propositionen om lokal

samverkan mot arbetslösheten.

Propositionen

Inledningsvis erinras bl.a. om det

samarbete mellan kommun och

arbetsförmedling som redan i dag bedrivs

på många håll i landet. Projekt av

sysselsättningsskapande karaktär pågår

för personer som behöver skaffa sig

yrkeslivserfarenhet eller som riskerar

utförsäkring från

arbetslöshetsförsäkringen. I många fall

fungerar samarbetet tillfredsställande

medan kommuner på andra håll enligt

kommunerna själva saknar ett reellt

inflytande.

Vidare påtalas den belastning på

arbetsmarknadspolitiken som de senaste

årens höga arbetslöshetssiffror medfört.

Denna utveckling har ställt stora och

delvis nya krav på

arbetsmarknadspolitiken. Trots att

omfattande ekonomiska resurser har

ställts till förfogande har detta inte

gett önskat resultat. Alltför många

människor stannar i

socialbidragsberoende och

långtidsarbetslöshet. Det är därför

viktigt att hitta nya former som stärker

samordningen av de ekonomiska resurserna

för att uppnå bästa möjliga resultat.

Ett större och mer uttalat individuellt

arbetssätt från arbetsförmedlingens sida

måste för att bli slagkraftigt även

bygga på den information och kunskap som

kommunerna har och samordnas med

kommunernas överväganden och insatser.

För att nå ytterligare

effektivitetsvinster krävs dessutom en

ökad samverkan med andra berörda

instanser, exempelvis med

försäkringskassan.

Det kan, som framhålls i propositionen,

vara av intresse att pröva om en

försöksverksamhet med förbättrad

samverkan och en ännu starkare lokal

förankring av arbetsmarknadspolitiken

skulle kunna bidra till en ökad

träffsäkerhet och förbättra kvaliteten i

åtgärderna.

I propositionen understryks trots den

sålunda förespråkade decentraliseringen

vikten av att bevara den nationella

arbetsmarknadspolitiken.

Regeringens förslag innebär.

En försöksverksamhet genomförs i ett

antal kommuner för att finna former för

lokal samverkan inom

arbetsmarknadspolitiken. Cirka tio

kommuner bedöms som ett lämpligt antal.

Regeringen utser försökskommuner.

Försöksverksamheten skall starta den 1

juli 1996 och pågå till utgången av år

1997.

Samverkan skall ske inom ramen för

arbetsförmedlingsnämnderna i kommunerna.

Nämnderna får mer preciserade uppgifter

och delvis en ny sammansättning och

vissa ändrade befogenheter. Uppgifterna

skall vara att ansvara för efterlevnaden

av den nationella

arbetsmarknadspolitiken, pröva

möjligheterna till en effektivare

användning av tillgängliga resurser, ge

stöd i form av kompetenshöjande och

andra insatser åt den som är arbetslös

samt initiera och medverka i projekt som

har betydelse för utvecklingen av

arbetsmarknaden i kommunen. Nämnderna

skall vidare bestå av företrädare för

länsarbetsnämnden, för

arbetsförmedlingen och företrädare för

berörda kommuner. Nämnderna skall vidare

ha befogenhet att inrätta samrådsgrupper

med företrädare för andra parter såsom

exempelvis försäkringskassan och

parterna på arbetsmarknaden.

Försökskommunerna tillförs inte

ytterligare resurser. Avsikten är att

skapa möjligheter till samordning av

existerande medel. Statliga och

kommunala medel sammanförs och

arbetsförmedlingsnämnderna i den

sammansättning de får i

försökskommunerna skall ges rätt att

besluta över medlen.

Försöksverksamheten skall finansieras

från anslaget Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder och belopp som har tilldelats

för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i

kommunen får användas otraditionellt.

Regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer skall ta initiativ

till överläggningar med berörda kommuner

för att träffa avtal om medfinansiering

från kommunernas sida. Kommunens bidrag

bör som regel inte vara mindre än 25 %

av de totala medel som satsas i

försöksverksamheten. Försökskommunerna

ges rätt att delta i verksamheten genom

en särskild lag.

Länsarbetsnämnderna skall i vissa av

försökskommunerna kunna anvisa

arbetslivsutveckling (ALU) på ett mer

obundet sätt. Kravet på att ALU skall

vara en sistahandslösning slopas.

Dessutom föreslås att det inte skall

finnas några tidsgränser för åtgärden.

Kompetenshöjande utbildning skall i

dessa kommuner vara möjlig som ALU-

projekt. Försöksverksamheten bör

bedrivas i högst tre kommuner och

omfatta högst 500 personer sammanlagt.

Målet med försöksverksamheten är en

effektivare användning av offentliga

medel. De centrala riktlinjer som bör

gälla för försöksverksamheten är de

övergripande målen för den nationella

arbetsmarknadspolitiken. Arbetslinjen

skall gälla. Kommunal verksamhet får

inte subventioneras.

Försöksverksamheten skall följas upp.

En utvärdering skall göras både på lokal

och central nivå.

Motioner

I det följande redovisas partiernas (m,

fp, v, mp, kds) syn på den föreslagna

försöksverksamheten. Även ett antal

enskilda motionärers synpunkter och

förslag redovisas.

Moderata samlingspartiet anser i

kommittémotion A27 att Sveriges

arbetslöshetsproblem är av strukturell

natur. Om arbetslösheten skall kunna

pressas tillbaka mera markant krävs det

att företag kan växa och nyetablera.

Motionärerna är tveksamma till förslaget

men vill likväl inte motsätta sig detta.

Farhågorna gäller en utveckling mot en

s.k. tredje arbetsmarknad, en

arbetsmarknad som det i realiteten inte

går att ta sig ur.

Den föreslagna försöksverksamheten bör

enligt motionärernas mening begränsas.

En viktig precisering måste göras:

försöksverksamheten skall entydigt

inriktas mot att främja arbetslösas

möjlighet att få arbete i företagen på

marknadsmässiga villkor. Motionärerna

understryker behovet av en fristående

utvärdering under försöksverksamheten.

Nära kontakter måste etableras med

företagen i försökskommunerna (yrk. 1).

Motionärerna motsätter sig förslaget om

en utvidgad användning av ALU. Förslag

av den typ det är fråga om bör anstå

till dess att regeringen redovisar

förslagen om arbetsmarknaden i stort

(yrk. 2).

Folkpartiet liberalerna ställer i sin

kommittémotion A41 i huvudsak upp på

regeringens förslag men för fram

följande synpunkter på

försöksverksamheten.

Regeringen bör redovisa vilka kriterier

som gäller för de försökskommuner som

väljs ut till försöksverksamheten (yrk.

1). Vidare motsätter sig motionärerna

förslaget att ALU skall bli en

förstahandsåtgärd i vissa kommuner och

att ALU i dessa kommuner inte skall

tidsbegränsas (yrk. 2). ALU bör dessutom

rent generellt bli föremål för en

ordentlig utvärdering (yrk. 3).

En del av de medel som skall

omdisponeras inom anslaget bör gå till

sysselsättningsskapande åtgärder för

arbetshandikappade i försökskommunerna

(yrk. 4).

Riksdagen bör redan våren 1997 i form

av en skrivelse från regeringen få en

redovisning om hur försöksverksamheten

fortlöper (yrk. 5).

Vänsterpartiet anser i kommittémotion

A30 att den föreslagna

försöksverksamheten är tveksam.

Propositionen är nämligen otydlig och

underlaget bristfälligt. Dessutom är på

många håll en process redan i gång för

en närmare samordning av samhällets

resurser på lokal nivå. Trots detta

menar motionärerna att det är viktigt

att inte ytterligare fördröja processen

mot ett större lokalt inflytande.

Motionärerna understryker det statligt

nationella perspektivet när det gäller

arbetsmarknadspolitikens ansvar och

roll. Vikten av att

arbetsmarknadspolitiken skall ses som en

del av den ekonomiska politiken betonas.

Arbetslinjen är ett viktigt begrepp när

det gäller aktivering av sjukskrivna

personer som riskerar att

förtidspensioneras (yrk. 1).

De ekonomiska resurser som ställs till

förfogande och myndigheternas insatser

måste dra åt samma håll. Motionärerna

pekar på en rad försök som redovisas i

olika statliga betänkanden den senaste

tiden. Försöken visar att det finns en

stor potential i avbyråkratisering och

lokalt samarbete. Regelverk och

kontrollmetoder måste utformas på ett

sådant sätt att de understödjer positiva

initiativ (yrk. 2).

Motionärerna saknar en analys av olika

inriktningar och därmed bedömning av

risker med försöken, bl.a. risken för

inlåsningseffekter. Regeringen borde ta

fasta på förslagen från

Arbetsmarknadspolitiska kommittén och

AMS för att snarast åstadkomma en

avreglering med större lokal

förankring. Motionärerna anser att

riksdagen borde precisera uppdraget till

regeringen inför förhandlingarna med de

aktuella försökskommunerna (yrk. 3).

Det är rimligt med kommunal

medfinansiering i försöksverksamheten

anser motionärerna men det borde ges

utrymme för flexibilitet allt efter de

lokala projektens karaktär (yrk. 4).

Den ändring av sammansättningen av

arbetsförmedlingsnämnderna som föreslås

för försökskommunerna avvisas.

Motionärerna anser att det skall handla

om full lokal samverkan och inte enbart

kommunalpolitisk samverkan med statliga

myndigheter. Företagens intresse måste

väckas. De fackliga organisationerna har

stor erfarenhet av aktiverings- och

utbildningsarbete för arbetslösa och kan

bevaka frågan om undanträngningseffekter

(yrk. 5).

Motionärerna framhåller andra

alternativ för lokal

sysselsättningsutveckling exempelvis

arbetstidsförkortningar inom särskilt

tunga områden och förstärkning av

lönebidragen, som skulle kunna göra

nytta för de grupper som har det svårast

på arbetsmarknaden (yrk. 6) .

Miljöpartiet De Gröna anser att en

bättre lokal samverkan mellan olika

organ för att bekämpa arbetslösheten är

både nödvändig och ytterst angelägen och

välkomnar i motion A35 förslaget om en

försöksverksamhet även om det är ett

mycket litet steg i rätt riktning.

Motionärerna pekar bl.a. på behovet av

institutionella förändringar för att

åstadkomma en förbättrad samverkan.

En samordning och sammanslagning av

ersättningssystemen skulle resultera i

en bättre samverkan på lokal nivå.

Parallellt med den föreslagna

försöksverksamheten bör därför arbetet

gå vidare med att reformera exempelvis

ersättningssystemen. Det kan ske genom

tilläggsdirektiv till pågående

utredningar (yrk. 2).

Arbetet för att möjliggöra sammanslagna

lokala organisationer kan ske i en

särskild utredning med uppdrag att

kartlägga för- och nackdelar med en

sammanslagning av arbetsförmedlingens,

försäkringskassans och socialbyråns

verksamhet (yrk. 3). Jämsides med en

sådan utredning bör regeringen snarast

återkomma med förslag som går de lokala

intressenter till mötes som vill pröva

idéer som går längre än den nu

föreslagna försöksverksamheten (yrk. 4).

Även om den föreslagna

försöksverksamheten tillstyrks anser

motionärerna att alla kommuner som visar

ett seriöst intresse skall få möjlighet

att förbättra den lokala samverkan i

enlighet med riktlinjerna i

propositionen (yrk. 1).

Kristdemokratiska samhällspartiet anser

i motion A38 att förslaget om lokal

samverkan mot arbetslösheten har ett

vällovligt syfte. Motionärerna uppger

att nio av tio kommuner redan i dag

bedriver samarbete med

arbetsförmedlingen, och i övrigt har

alla kommuner informella kontakter med

arbetsförmedlingen. Partiet vill därför

redan nu gå längre än propositionen och

ta till vara de erfarenheter som redan

har gjorts. Utifrån dessa erfarenheter

kan arbetet förbättras och

effektiviseras. De önskemål om lokal

samverkan som redan i dag finns

uttryckta eller redan i någon form har

realiserats bör uppmuntras och

underlättas (yrk. 1). Dessutom bör

riksdagen besluta att

försöksverksamheten vidgas till de

kommuner som önskar delta (yrk. 4).

Vidare bör riksdagen besluta att

arbetsmarknadspolitiska medel och a-

kassemedel inom den föreslagna

försöksverksamhetens ram får användas

till kompetensutveckling/utbildning för

personal i offentlig verksamhet när

alternativet är öppen arbetslöshet (yrk.

2).

Försökskommunerna skall bistå med 25 %

till finansieringen. Då bör också

kommunerna ha möjlighet att exempelvis

erbjuda ALU till personer som är

arbetslösa men inte berättigade till a-

kassa eller KAS (yrk. 3).

Motionärerna vill att riksdagen hos

regeringen begär förslag om att

kommuner, försäkringskassor och

arbetsförmedlingar kan bilda

samverkansorganisationer i enlighet med

vad Arbetsmarknadspolitiska kommittén

föreslagit. Nämnda kommitté har

föreslagit att sådana

samverkansorganisationer skall bildas

för att ge stöd till mer utsatta grupper

(yrk. 5). Enligt motionärerna bör

samverkansmöjligheterna breddas till att

avse att även a-kassemedel kan användas

flexibelt (yrk. 6).

I fem enskilda motioner A28 (yrk. 1)

(s), A29 (s), A33 (s), A36 (s) och A39

(yrk. 2) (c) förs fram förslag om att

försöksverksamheten inte skall begränsas

till enbart ca tio kommuner. Dessutom

finns några förslag som syftar till

försöksverksamhet mellan flera kommuner.

Det gäller förslag i motionerna A26 (s),

A37 (s) och A40 (fp, c). Genomgående är

uppfattningen att intresset för en

försöksverksamhet är så stort ute i

kommunerna att flera kommuner bör få

delta.

I några motioner förs också fram

synpunkter på vilka kommuner som bör

ingå i försöksverksamheten. Det gäller

motionerna A26 (s), A31 (s), A32 (s),

A37 (s), A39 (yrk. 1) (c) och A40 (fp,

c). I motion A28 (yrk. 2) (s)

understryks att insatser för de

arbetshandikappade lämpar sig speciellt

väl för en utökad samverkan vad gäller

möjligheter till en friare disponering

av medel för arbetslöshetsbekämpning.

I motion A34 (s) menar motionärerna att

försäkringskassan borde ingå som en part

i arbetsförmedlingsnämnden i någon av

försökskommunerna.

Utskottets bedömning

Inledning

Praktiskt taget samtidigt med att

förevarande proposition lades fram för

riksdagen överlämnade

Arbetsmarknadspolitiska kommittén sitt

betänkande (SOU 1996:34) Aktiv

arbetsmarknadspolitik till

arbetsmarknadsministern.

I kommitténs betänkande föreslås ökad

samverkan mellan arbetsförmedlingen,

försäkringskassan och kommunen genom att

dessa tre bildar en

samverkansorganisation på lokal nivå för

planering och beställning av

rehabiliterings- och andra

arbetsförberedande insatser.

Samverkansorganisationen tillförs

särskilda medel från resp. myndighet.

Kommunerna har ökat sitt engagemang i

arbetsmarknadsfrågorna i samband med den

nuvarande höga arbetslösheten,

konstaterar kommittén. Med stöd av den

allmänna kompetensen (2 kap. 1 §

kommunallagen) och lagen (1944:475,

omtryckt i lag 1977:208) om

arbetslöshetsnämnd får kommunerna inom

ramen för arbetsmarknadspolitiken ordna

sysselsättning åt arbetslösa. Kommunerna

har naturligtvis ekonomiska incitament

för att göra insatser mot

arbetslösheten. En arbetslös person

innebär skattebortfall för kommunen, i

all synnerhet om den arbetslöse inte är

berättigad till arbetslöshetskassa.

Kommunerna bör få ett ökat inflytande

över arbetsmarknadspolitiken, föreslår

kommittén.

Oberoende av hur den ekonomiska

ersättningen till den arbetslöse kommer

att utformas i framtiden måste den

kopplas till krav på åtgärder från såväl

samhällets som den arbetslöses sida. Det

är därför angeläget att samverkan kommer

till stånd mellan olika myndigheter,

fackliga organisationer, näringslivet

och de arbetslösa för att hitta de bästa

formerna för detta utan att

undanträngningseffekter uppstår,

understryker kommittén.

Kommunerna är viktiga samverkanspartners

för arbetsförmedlingarna inom flera

områden. Den höga arbetslösheten har i

stor utsträckning drabbat ungdomarna.

Kommunerna har via avtal med

arbetsförmedlingarna fått möjligheter

att ta ansvaret för arbetslösa ungdomar

under 20 år och för datorteken,

konstaterar kommittén. Hur samverkan

mellan arbetsförmedlingen och kommunen

går till varierar från kommun till

kommun. I dagens arbetsmarknadssituation

har alla kommuner långtgående strategier

för att öka sysselsättningen.

Trots att det pågår ett samarbete

mellan kommun och arbetsförmedling på de

allra flesta håll i landet uppger större

delen av kommunerna i en

enkätundersökning som Kommunförbundet

låtit göra att de vill ha ändrade

förutsättningar för det gemensamma

arbetet. En stor andel vill exempelvis

ha en finansiell samordning med gemensam

strategi och budget. Ett ökat kommunalt

inflytande över arbetsmarknadspolitiken

via arbetsförmedlingarna innebär ökade

möjligheter för kommunerna att koppla

ihop kommunernas långsiktiga satsningar

med de statligt styrda

arbetsmarknadspolitiska satsningarna,

redovisar kommittén.

Arbetsmarknadspolitiska kommitténs

betänkande är nu föremål för beredning i

regeringskansliet. En proposition mot

bakgrund av bl.a. detta utredningsarbete

är att vänta senare under våren.

Inriktningen av och innehållet i

försöksverksamheten

Som anförts i referatet av den

föreliggande propositionen finns det ett

behov av att pröva om nya arbetsformer

kan ge en förbättrad effektivitet i

användningen av de

arbetsmarknadspolitiska resurserna.

Utskottet delar denna uppfattning

samtidigt som utskottet hade föredragit

att försöksverksamheten kunnat komma i

gång tidigare. En redan startad

försöksverksamhet hade nämligen kunnat

bidra med värdefull information i det

beredningsarbete som nu pågår i

regeringskansliet av bl.a.

Arbetsmarknadspolitiska kommitténs

betänkande.

Enligt vad utskottet under hand har

inhämtat finns för närvarande ett 80-tal

ansökningar från kommuner om att få

delta i den planerade

försöksverksamheten. I många av

ansökningarna presenteras väl

genomarbetade planer för hur

försöksverksamheten skall ske. Några

ansökningar avser en försöksverksamhet i

samarbete med flera kommuner. Andra

kommuners ansökningar kan närmast

betraktas som intresseanmälningar. Även

i enskilda motioner som väckts med

anledning av propositionen presenteras

beskrivningar på möjliga

samverkansformer mellan flera kommuner.

Det är som propositionen framhåller av

stor vikt för en försöksverksamhet av

ett slag det här är fråga om att antalet

projekt inte blir alltför stort och

därigenom svårt att överblicka.

Samtidigt är det nödvändigt att få så

stor variation som möjligt på projekten

för att den kunskap man förutsätts få

genom försöken blir maximal. Det är

också viktigt att försöken är spridda

över hela landet för att härigenom få en

representativ bild av olika regionala

förutsättningar. Som

Arbetsmarknadspolitiska kommittén

påpekar i sitt betänkande har

arbetsmarknaderna inga kommungränser.

Väl utarbetade projektplaner som

omfattar flera kommuner i samverkan inom

en region bör enligt utskottets mening

kunna ingå i försöksverksamheten.

Utskottet menar mot den bakgrunden att

antalet försökskommuner är väl litet

inte minst mot bakgrund av vad utskottet

nyss sagt om att flera kommuner i

samverkan bör få ingå i försöket. Utan

att ta ställning till var i landet

försöksverksamhet skall äga rum kan

utskottet som exempel peka på lokala

samverkansprojekt, där

arbetsförmedlingar, försäkringskassor,

kommunerna samt lokala hälso- och

sjukvårdsnämnder samverkat över

kommungränserna. I förekommande fall har

även företrädare för arbetsmarknadens

parter ingått.

Utskottet anser mot bakgrund av vad

sålunda anförts att det kan vara befogat

med ytterligare ett antal

försökskommuner utöver de ca tio som

regeringen förordat. Någon extra kostnad

för staten innebär inte detta. Medel för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder har AMS

redan fördelat till

länsarbetsnämnderna/arbetsförmedlingarna

i enlighet med de nyckeltal som AMS

använder. Vad utskottet med anledning av

motionerna A26 (fp), A28 (s), A29 (s),

A31 (s), A33 (s), A35 (mp), A36 (s), A37

(s) , A39 (c) och A40 (fp, c) i

förekommande fall i aktuella delar

anfört om antalet kommuner och samverkan

mellan flera kommuner i den kommande

försöksverksamheten bör ges regeringen

till känna. Motion A27 (m) som vill

begränsa försöksverksamheten avstyrks i

aktuell del. Utskottet är inte berett

att sträcka sig så långt som

motionärerna i motion A38 (kds) som

anser att alla kommuner som så önskar

bör få delta. Motionen avstyrks därmed i

aktuell del.

Som utskottet ovan anfört tar utskottet

inte ställning till i vilka kommuner

försöksverksamhet skall äga rum. Av

denna anledning avstyrker utskottet

motionerna A26 (fp), A32 (s), A37 (s),

A39 (c) (yrk. 1) och A40 (fp, c) i

aktuella delar.

Folkpartiet anser i motion A41 att

regeringen bör redovisa efter vilka

kriterier försökskommunerna valts ut.

Utskottet utgår från att regeringen i

samband med den kommande

Arbetsmarknadspolitiska propositionen

gör en sådan redovisning utan något

särskilt tillkännagivande härom.

Motionen avstyrks därför i berörd del.

I fråga om en särskild

arbetsmarknadspolitisk åtgärd nämligen

ALU redovisar regeringen sin avsikt att

i några få kommuner använda denna åtgärd

på ett otraditionellt sätt. Regelverket

i dag innebär att åtgärden skall

användas i sista hand när all annan

utväg är stängd. Åtgärden får inte

ersätta arbeten på den reguljära

arbetsmarknaden och inte heller

snedvrida konkurrensen. Ågärden skall

vidare begränsas till sex månader om det

inte finns särskilda skäl för en

förlängning. Under tiden i ALU får den

arbetslöse ersättning motsvarande

arbetslöshetsersättningen.

Regeringen förordar nu den ändringen i

regelsystemet att ALU skall kunna

användas som förstahandsåtgärd och utan

tidsbegränsning i några av

försökskommunerna.

Som utskottet ovan har redovisat

motsätter sig Moderaterna och

Folkpartiet på anförda skäl förslaget i

denna del. Kristdemokraterna å sin sida

menar att ALU bör få en vidare

användning än den regeringen föreslagit.

För egen del vill utskottet anföra

följande.

I likhet med regeringen anser utskottet

det vara av utomordentlig vikt att de

arbetslösa kan sysselsättas med

meningsfull verksamhet under den tid de

är arbetslösa. Det kan därför enligt

utskottets uppfattning vara intressant

att i den begränsade omfattning som

föreslås pröva en mera obunden

användning av ALU. Utskottet tillstyrker

för sin del regeringens upplägg i denna

del. Detta ställningstagande innebär att

motionerna A27 (yrk. 2), A38 (yrk. 3)

och A41 (yrk. 2) avstyrks.

Vad härefter gäller frågan om en

generell utvärdering av ALU, något som

tas upp i motion A41 (yrk. 3), utgår

utskottet från att denna åtgärd som

helhet kommer att behandlas i den

kommande arbetsmarknadspolitiska

propositionen. Motionen avstyrks därmed

i aktuell del.

Beträffande sammansättningen av

arbetsförmedlingsnämnderna.

Utskottet har i flera sammanhang pekat

på betydelsen av parternas medverkan i

samrådsgrupper som har till syfte att

bedöma arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utskottet kan i detta sammanhang peka på

parternas medverkan vid anvisande av ALU

och API. Syftet med denna medverkan är

bl.a. att bevaka att inte undanträngning

av vanliga jobb sker vid sådana

anvisningar.

På samma sätt anser utskottet det

befogat med parternas medverkan i den nu

föreslagna försöksverksamheten. Det är

viktigt att dra nytta av den kompetens

som företagens och löntagarnas

representanter besitter. Parterna bör

därför liksom i dag ingå i

arbetsförmedlingsnämnderna i

försökskommunerna som likvärdiga parter

med myndigheter och kommuner. Vad

utskottet med anledning av motion A30

(v) i nu berörd del har anfört bör ges

regeringen till känna.

Däremot är utskottet inte berett att som

förespråkas i motion A34 (s) i denna

försöksverksamhet förorda att

försäkringskassan skall ingå i nämnden.

Försäkringskassan är visserligen en

viktig samverkanspartner. Utskottet vill

emellertid peka på att nämnden har

möjlighet att inrätta samrådsgrupper med

företrädare för bl.a. försäkringskassan.

Motionen avstyrks därmed.

Utskottet delar inte uppfattningen i

motion A30 (v) (yrk. 4) beträffande en

flexibilitet när det gäller kommunernas

medfinansiering. Utskottet anser i

likhet med regeringen att

medfinansieringen skall vara minst 25 %.

Motionen avstyrks därmed i aktuell del.

En fråga som berörs i flera motioner är

innehållet i den verksamhet som skall

ingå i försöken. Det finns inga närmare

preciseringar i propositionen om vilka

typer av verksamhet man avser att pröva

i lokal samverkan.

Moderaterna förespråkar i motion A27

(yrk. 1 i motsvarande del) att

försöksverksamheten entydigt skall

inriktas mot att främja arbetslösas

möjlighet att få arbete i företagen och

att nära kontakter måste etableras med

företagen i försökskommunerna.

Folkpartiet i motion A41 (yrk. 4)

liksom motionärerna i motion A28 (s)

(yrk. 2) menar att försöksverksamheten

bör inriktas särskilt mot de

arbetshandikappades situation.

Vänsterpartiet i motion A30 (yrk. 3)

vill att regeringen uppmärksammar de

förslag som läggs fram av

Arbetsmarknadspolitiska kommittén och i

sina kommande förhandlingar med

försökskommunerna hämtar ledning utifrån

dessa förslag och preciserar

inriktningen på försöksverksamheten.

Kristdemokraterna i motion A38 (yrk. 1)

menar att de erfarenheter som görs i

kommunerna i dag bör tas till vara.

Utifrån dessa erfarenheter bör kommunen

förbättra samarbetet och effektiviteten

på arbetsmarknadspolitikens område.

Vidare anser motionärerna att

arbetsmarknadspolitiska medel och a-

kassemedel skall få användas till

kompetensutveckling/utveckling för

personal i offentlig verksamhet när

alternativet är arbetslöshet (yrk. 2).

För egen del får utskottet anföra

följande.

Som utskottet redovisat i den

föregående framställningen finns ett

stort antal ansökningar från kommuner om

att få ingå i försöksverksamheten. Det

är naturligt att projekt som presenteras

utgår från den kunskap man har om den

lokala arbetsmarknaden och föreliggande

och kommande behov av arbetskraft.

Utskottet saknar kännedom om detaljerna

i de projekt som finns redovisade i

ansökningarna. Det är därför inte

möjligt att ha någon bestämd uppfattning

om vilken typ av verksamhet som

kommunerna skall pröva. Utskottet vill

emellertid peka på att utskottet vid

åtskilliga tillfällen de senaste åren

har uttalat att arbetsmarknadspolitiken

i sig inte skapar några nya jobb. Det är

företrädesvis åtgärder inom andra

politikområden som behövs. Utskottet har

också framhållit att det är framför allt

i näringslivet som sysselsättningen

måste öka, inte minst i de små och

medelstora företagen.

Arbetskraften måste emellertid rustas

för att möta nya utmaningar på en

framtida arbetsmarknad. Enligt den

nationella arbetsmarknadspolitiken skall

arbetsförmedlingens insatser i första

hand inriktas mot de människor som är

långtidsarbetslösa. Vidare skall, vid

prioritering av insatser och åtgärder,

grupper med redan svag anknytning på

arbetsmarknaden prioriteras, såsom

ungdomar, flyktingar och invandrare samt

arbetshandikappade. Här har

arbetsmarknadspolitiken men också

utbildningspolitiken stor betydelse.

Utskottet utgår från att de nationella

målen för arbetsmarknadspolitiken utgör

basen för de försök som nu skall äga rum

med otraditionell användning av

tillgängliga medel. Några särskilda

tillkännagivanden med anledning av nyss

refererade motionsyrkanden är därför

inte erforderliga. Motionerna A27, A28,

A30, A38 och A41 avstyrks därför i

berörda delar.

Utskottet har i den föregående

framställningen redovisat vissa

synpunkter och förslag på inriktningen

av försöksverksamheten. Utöver dessa

påpekanden föreslår utskottet att

riksdagen godkänner regeringens förslag

i övrigt beträffande inriktningen av

verksamheten med lokal samverkan mot

arbetslösheten.

Utvärdering

Frågan om utvärdering kommenteras av

Moderata samlingspartiet i motion A27

(yrk. 1, motsvarande del) och

Folkpartiet i motion A41 (yrk. 5).

Enligt propositionen skall en

arbetsgrupp tillsättas inom

Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift

att följa och utvärdera verksamheten.

Ett utvärderingsuppdrag bör samtidigt

ges åt en forskargrupp.

För egen del anser utskottet att det är

viktigt att följa den försöksverksamhet

som skall påbörjas. Utskottet utgår från

att den arbetsgrupp som inom

Arbetsmarknadsdepartementet skall följa

verksamheten löpande redovisar vunna

erfarenheter för departementsledningen.

Utskottet finner det därför naturligt

att regeringen på lämpligt sätt även för

riksdagen redogör för verksamheten utan

att det behövs något särskilt

tillkännagivande härom. Utskottet finner

det också angeläget att i ett

forskningsuppdrag göra en utvärdering av

verksamheten.

Motionerna A27 och A41 avstyrks därmed

i aktuella delar.

Lag om kommuners medverkan i

försöksverksamheten med lokal samverkan

om arbetsmarknadsutveckling

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om

kommuners medverkan i försöksverksamhet

med lokal samverkan om

arbetsmarknadsutvecklingen.

Utnyttjandet av anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner regeringens förslag om

utnyttjandet av anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom

försökskommunerna budgetåren 1995/96 och

1997.

Övriga motionsförslag

Utskottet övergår nu till att behandla

motionsyrkanden som mer eller mindre

nära anknyter till

Arbetsmarknadspolitiska kommitténs

förslag i betänkandet SOU 1996:34.

Utskottet tar dock först upp

synpunkterna i Vänsterpartiets motion

A30 (yrk. 1) som handlar om

arbetsmarknadspolitikens uppgifter och

arbetslinjen.

Vid flera tillfällen under de gångna

åren, senast i samband med behandlingen

av propositionen 1995/96:25 En politik

för arbete, trygghet och utveckling, har

utskottet uttalat sin uppfattning om

arbetsmarknadspolitikens centrala roll i

den ekonomiska politiken. Den skall

främja tillväxt och sysselsättning genom

att öka flexibiliteten på

arbetsmarknaden, motverka

inflationsdrivande bristsituationer,

stärka arbetskraftens kompetens och

förebygga permanent utslagning från

arbetsmarknaden. Den skall också bidra

till trygghet vid förändringar i

samhällsekonomin. Arbetslinjen skall

återupprättas.

Något tillkännagivande i enlighet med

förslaget i motion A30 är därför inte

erforderligt. Motionen avstyrks därmed i

aktuell del.

Vänsterpartiet hänvisar i sin motion A30

(yrk. 2) till Arbetsmarknadspolitiska

kommitténs förslag om förenkling och

avbyråkratisering av regelverket m.m.

för att bl. a. ge större utrymme för

friare samarbete med kommunerna. Vidare

lämnas synpunkter på andra alternativ

för lokal sysselsättning (yrk. 6).

Miljöpartiet de gröna vill i motion A35

att regeringen parallellt med pågående

försöksverksamhet arbetar vidare med mer

genomgripande reformer, bl.a. genom

tilläggsdirektiv till pågående

utredningar (yrk. 2-4).

Kristdemokratiska samhällspartiet tar i

motion A38 upp kommitténs förslag om

bildande av samverkansorganisationer men

också frågan om att bredda samverkans-

och finansieringsmöjligheterna

ytterligare (yrk. 5-6).

Utskottet anser att pågående

beredningsarbete i regeringskansliet bör

avvaktas och avstyrker därmed nu

redovisade motionsyrkanden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande antalet kommuner

och samverkan mellan flera kommuner

att riksdagen med anledning av

propositionen i motsvarande del och

motionerna 1995/96:A26 i motsvarande

del, 1995/96:A28 yrkande 1,

1995/96:A29, 1995/96:A31,

1995/96:A33, 1995/96:A35 yrkande 1,

1995/96:A36, 1995/96:A37 i

motsvarande del, 1995/96:A39 yrkande

2, 1995/96:A40 i motsvarande del samt

med avslag på motionerna 1995/96:A27

yrkande 1 i motsvarande del och

1995/96:A38 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 1 (m)

res. 2 (kds)

2. beträffande försöksverksamhet

i särskilt angivna kommuner

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:A26 i motsvarande del,

1995/96:A32, 1995/96:A37 i

motsvarande del, 1995/96:A39 yrkande

1 och 1995/96:A40 i motsvarande del,

3. beträffande redovisning efter

vilka kriterier försökskommunerna

valts ut

att riksdagen avslår motion

1995/96:A41 yrkande 1,

4. beträffande ALU som

förstahandsåtgärd

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:A27 yrkande 2, 1995/96:A38

yrkande 3 och 1995/96:A41 yrkande 2,

res. 3 (m, fp)

res. 4 (kds)

5. beträffande generell

utvärdering av ALU

att riksdagen avslår motion

1995/96:A41 yrkande 3,

res. 5 (m, fp)

6. beträffande sammansättningen

av arbetsförmedlingsnämnderna i

försökskommunerna

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A30 yrkande 5 samt med avslag

på motion 1995/96:A34 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 6 (m)

7. beträffande kommunernas

medfinansiering

att riksdagen avslår motion

1995/96:A30 yrkande 4,

res. 7 (v)

8. beträffande innehållet i

försöksverksamheten

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:A27 yrkande 1 i motsvarande

del, 1995/96:A28 yrkande 2,

1995/96:A30 yrkande 3, 1995/96:A38

yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:A41

yrkande 4,

res. 8 (m)

res. 9 (v)

res. 10 (kds)

9. beträffande inriktningen av

försöksverksamheten i övrigt

att riksdagen godkänner regeringens

förslag,

10. beträffande utvärdering av

lokal samverkan mot arbetslösheten

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:A27 yrkande 1 i motsvarande

del och 1995/96:A41 yrkande 5,

11. beträffande lag om kommuners

medverkan i försöksverksamhet med

lokal samverkan om

arbetsmarknadsutvecklingen

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om kommuners

medverkan i försöksverksamhet med

lokal samverkan om

arbetsmarknadsutvecklingen,

12. beträffande utnyttjandet av

anslaget Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder

att riksdagen godkänner regeringens

förslag om utnyttjandet av anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom

försökskommunerna budgetåren 1995/96

och 1997,

13. beträffande

arbetsmarknadspolitikens uppgifter

och arbetslinjen

att riksdagen avslår motion

1995/96:A30 yrkande 1,

res. 11 (v)

14. beträffande förenkling av

regelverket m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:A30 yrkandena 2 och 6,

res. 12 (v)

15. beträffande tilläggsdirektiv

till pågående utredningar m.m.

att riksdagen avslår motion

1995/96:A35 yrkandena 2-4,

res. 13 (mp)

16. beträffande bildande av

samverkansorganisationer m. m.

att riksdagen avslår motion

1995/96:A38 yrkandena 5 och 6.

res. 14 (kds)

Stockholm den 18 april 1996

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist

(s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund

(s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s),

Kent Olsson (m), Martin Nilsson (s),

Elving Andersson (c), Laila Bjurling

(s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson

(s), Christina Zedell (s), Barbro

Johansson (mp), Dan Ericsson (kds),

Kristina Zakrisson (s), Anna Åkerhielm

(m) och Ingrid Burman (v).

Reservationer

1. Antalet kommuner och samverkan mellan

flera kommuner (mom. 1)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder

och Anna Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

under avsnittet Inriktningen av och

innehållet i försöksverksamheten som på

s. 10 börjar med Som anförts och på s.

11 slutar med aktuell del bort ha

följande lydelse:

Arbetslösheten i Sverige är rekordhög.

Trots högkonjunkturen de senaste åren

har den inte sjunkit. Det visar att det

arbetslöshetsproblem som Sverige har är

av strukturell natur.

Om arbetslösheten skall kunna pressas

tillbaka krävs det att företag kan växa

och nyetablera. Den offentliga sektorn

kommer inte att kunna anställa fler,

snarare tvärtom.

Enligt utskottets mening måste en

politik mot arbetslöshet bli en politik

för fler och växande företag. En sådan

politik måste som framhålls i motion A27

bygga på följande principer:

- en dynamisk lönebildning

- lägre skatter på arbete och

företagande

- en flexibel arbetsrätt

- en effektivare

arbetsmarknadspolitik.

Enligt utskottets mening är det i och

för sig utifrån praktiska utgångspunkter

lätt att instämma i propositionens

utgångspunkter. Det är bra att bättre

söka utnyttja de samlade resurser som

står till buds för att öka

effektiviteten i de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Mot detta kan, inte utan fog, hävdas

att sådana förändringar som skisseras i

propositionen riskerar att förstöra

normala villkor på en fungerande

arbetsmarknad. En utveckling i den

riktning som propositionen anger kan

mycket väl resultera i etableringen av

vad som kommit att kallas en tredje

arbetsmarknad, en arbetsmarknad som det

knappast går att ta sig ur för den som

en gång har hamnat där.

Utskottet har i likhet med motionärerna

i motion A27 starka reservationer mot

den riktning som arbetsmarknadspolitiken

enligt regeringens mening nu

uppenbarligen skall utvecklas i.

Den försöksverksamhet som nu föreslås

bör mot bakgrund av vad sålunda

redovisats begränsas inte minst därför

att andra delar av

arbetsmarknadspolitiken är okända och

kommer att presenteras först senare i

vår. Trots dessa betänkligheter är

utskottet berett att acceptera en

begränsad försöksverksamhet i vissa

kommuner. Försöksverksamheten bör

begränsas till tio kommuner.

Vad utskottet med anledning av motion

A27 (m) i denna del anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande antalet kommuner och

samverkan mellan flera kommuner

att riksdagen med anledning av

propositionen i motsvarande del och

motion 1995/96:A27 yrkande 1 i

motsvarande del samt med avslag på

motionerna 1995/96:A26 i motsvarande

del, 1995/96:A28 yrkande 1,

1995/96:A29, 1995/96:A31,

1995/96:A33, 1995/96:A35 yrkande 1,

1995/96:A36, 1995/96:A37 i

motsvarande del, 1995/96:A38 yrkande

4, 1995/96:A39 yrkande 2, 1995/96:A40

i motsvarande del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Antalet kommuner och samverkan mellan

flera kommuner (mom. 1)

Dan Ericsson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

under avsnittet Inriktningen av och

innehållet i försöksverksamheten som på

s. 10 börjar med Som anförts och på s.

11 slutar med aktuell del bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som

kommer till uttryck i motion A38 (kds)

att regeringen visar en tvehågsenhet vad

gäller lokalt kontra nationellt ansvar

för arbetsmarknadspolitiken. Denna

tvehågsenhet hindrar utvecklingen av nya

åtgärder för att minska arbetslösheten.

Kommunerna är de som i sista hand har

ansvaret för sina medborgare och bör

också ges rimliga chanser att ta detta

ansvar.

Utskottet motsätter sin inte en

försöksverksamhet men anser att den

skall vidgas till de kommuner som önskar

delta. Detta bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande antalet kommuner och

samverkan mellan flera kommuner

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:A38 yrkande 4, med anledning

av propositionen i motsvarande del

och motionerna 1995/96:A26 i

motsvarande del, 1995/96:A28 yrkande

1, 1995/96:A29, 1995/96:A31,

1995/96:A33, 1995/96:A35 yrkande 1,

1995/96:A36, 1995/96:A37 i

motsvarande del, 1995/96:A39 yrkande

2 och 1995/96:A40 i motsvarande del

samt med avslag på motion 1995/96:A27

yrkande 1 i motsvarande del som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. ALU som förstahandsåtgärd (mom. 4)

Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent

Olsson (m), Patrik Norinder (m) och Anna

Åkerhielm (m) anser

dels att utskottets yttrande på s. 11

som handlar om ALU som förstahandsåtgärd

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör ALU

behållas som en sistahandsåtgärd. Om ALU

skall användas som förstahandsåtgärd,

något som regeringen förordar, skulle

det innebära att praktiskt taget allt

arbete eller utbildning skall kunna ske

med a-kassemedel eller KAS. Dessutom är

det betänkligt att ALU skall kunna

användas utan tidsbegränsning. En annan

invändning som måste göras är att ALU

med en sådan användning innebär risk för

att ordinarie arbetstillfällen inom

kommunerna trängs undan.

Vad utskottet med instämmande i berörda

delar i motionerna A27 (m) och A41(fp)

anfört bör ges regeringen till känna.

Motion A38 (kds) avstyrks i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande ALU som

förstahandsåtgärd

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:A27 yrkande 2 och

1995/96:A41 yrkande 2 samt med avslag

motion 1995/96:A38 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. ALU som förstahandsåtgärd (mom. 4)

Dan Ericsson (kds) anser

dels att utskottets yttrande på s. 11

som handlar om ALU som förstahandsåtgärd

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med

motionärerna i motion A38 att den

arbetsmarknadspolitiska åtgärden ALU

även bör kunna erbjudas till personer

som är arbetslösa men inte berättigade

till a-kassa eller KAS. Denna ordning

anser utskottet vara rimlig med hänsyn

till att kommunerna är medfinansiärer

till den försöksverksamhet som skall

starta. Vad utskottet med anledning av

motion A38 i berörd del anfört bör ges

regeringen till känna. Motionerna A27

och A41 avstyrks i aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande ALU som

förstahandsåtgärd

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A38 yrkande 3 samt med avslag

på motionerna 1995/96:A27 yrkande 2

och 1995/96:A41 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Generell utvärdering av ALU (mom. 5)

Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent

Olsson (m), Patrik Norinder (m) och Anna

Åkerhielm (m) anser

dels att utskottets yttrande på s. 12

som handlar om generell utvärdering av

ALU bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som föreslås i motion

A41(fp) anser utskottet att ALU bör bli

föremål för en generell utvärdering för

att se hur åtgärden har fungerat. Detta

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande generell utvärdering

av ALU

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A41 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Sammansättningen av

arbetsförmedlingsnämnderna i

försökskommunerna (mom. 6)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder

och Anna Åkerhielm (alla m) anser

dels att utskottets yttrande på s. 12

som handlar om sammansättningen av

arbetsförmedlingsnämnderna i

försökskommunerna bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör det

ankomma på resp. arbetsförmedlingsnämnd

att avgöra om parternas medverkan i

nämnderna är erforderlig. Motion A30 (v)

i aktuell del bör därför avslås. Även

motion A34 (s) som handlar om

försäkringskassans medverkan avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande sammansättningen av

arbetsförmedlingsnämnderna i

försökskommunerna

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:A30 yrkande 5 och

1995/96:A34,

7. Kommunernas medfinansiering (mom. 7)

Ingrid Burman (v) anser

dels att utskottets yttrande på s. 12

som handlar om kommunernas

medfinansiering bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med

motionärerna i motion A30 att kravet på

kommunernas egenfinansiering med minst

25 % av medlen förefaller tveksamt. Det

borde vara avhängigt av typen av projekt

och till vilka det riktar sig. Beroende

på vilket system som försörjer de

arbetslösa eller vilken ersättningsnivå

de kvalificerat sig för blir det

ekonomiska utfallet helt olika för

kommunen. Socialbidragseffekterna

skiljer sig åt för försäkrade och

oförsäkrade.

Det är enligt utskottets mening rimligt

med en medfinansiering från kommunens

sida men det borde ges utrymme för

flexibilitet allt efter de lokala

projektens karaktär.

Vad utskottet anfört med anledning av

motion A30 (v) i berörd del bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande kommunernas

medfinansiering

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A30 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Innehållet i försöksverksamheten

(mom. 8)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder

och Anna Åkerhielm (alla m) anser

dels att utskottets yttrande på s. 12

som handlar om innehållet i

försöksverksamheten bort ha följande

lydelse:

Utskottet har i den föregående

framställningen med viss tvekan ställt

sig bakom förslaget att genomföra en

försöksverksamhet i tio kommuner.

Utskottet vill i likhet med motionärerna

i motion A27 (m) understryka vikten av

att försöksverksamheten entydigt skall

inriktas mot att främja arbetslösas

möjligheter att få arbete i företagen på

marknadsmässiga villkor. Nära kontakter

med företagen bör etableras. Detta bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande innehållet i

försöksverksamheten

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A27 yrkande 1 i motsvarande

del samt med avslag på motionerna

1995/96:A28 yrkande 2, 1995/96:A30

yrkande 3, 1995/96:A38 yrkandena 1

och 2 samt 1995/96:A41 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

9. Innehållet i försöksverksamheten

(mom. 8)

Ingrid Burman (v) anser

dels utskottets yttrande på s. 12 som

handlar om innehållet i

försöksverksamheten bort ha följande

lydelse:

I likhet med motionärerna i motion A30

anser utskottet att det finns anledning

att ta fasta på förslagen från

Arbetsmarknadspolitiska kommittén och

AMS som innebär en radikal förenkling av

regelverket som styr

arbetsförmedlingarnas verksamhet. Med

utgångspunkt i individuella

handlingsplaner utformas åtgärder med

stor frihet både vad gäller

regeltillämpning och utnyttjande av

anslag. Det hela kommer att styras av

individens behov och de lokala

arbetsmarknadsförutsättningarna.

Utskottet anser att regeringen i

kommande förhandlingar med kommunerna

bör precisera inriktningen av

verksamheten och därvid ta till vara

förslagen från Arbetsmarknadspolitiska

kommittén och AMS. Vad utskottet med

anledning av motion A30 (v) i berörd del

har anfört bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande innehållet i

försöksverksamheten

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A30 yrkande 3 samt med avslag

på motionerna 1995/96:A27 yrkande 1 i

motsvarande del, 1995/96:A28 yrkande

2, 1995/96:A38 yrkandena 1 och 2 samt

1995/96:A41 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. Innehållet i försöksverksamheten

(mom. 8)

Dan Ericsson (kds) anser

dels att utskottets yttrande på s. 12

som handlar om innehållet i

försöksverksamheten bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med

motionärerna i motion A38 att de

erfarenheter som görs i kommunerna i dag

bör tas till vara. Utifrån dessa

erfarenheter bör kommunen förbättra

samarbete och effektivitet på

arbetsmarknadspolitikens område. Vidare

menar utskottet att

arbetsmarknadspolitiska medel och a-

kassemedel skall få användas till

kompetensutveckling/utbildning för

personal i offentlig verksamhet när

alternativet är arbetslöshet. Vad

utskottet med anledning av motion A38

(kds) anfört bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande innehållet i

försöksverksamheten

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A38 yrkandena 1 och 2 samt

med avslag på motionerna 1995/96:A27

yrkande 1 i motsvarande del,

1995/96:A28 yrkande 2, 1995/96:A30

yrkande 3 och 1995/96:A41 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

11. Arbetsmarknadspolitikens uppgifter

och arbetslinjen (mom. 13)

Ingrid Burman (v) anser

dels att utskottets yttrande på s. 14

som handlar om arbetsmarknadspolitikens

uppgifter och arbetslinjen bort ha

följande lydelse:

I Sverige har arbetsmarknadspolitiken

sedan länge varit en del av den

ekonomiska politiken och haft viktiga

stabiliserings- och strukturpolitiska

uppgifter. Grundidén har varit att med

utbildning, praktik och eventuellt

anställningsstöd snabbt få in den

arbetslöse i ett nytt jobb.

Arbetslöshetsersättningen har utgått

under korta perioder för att

fokuseringen skall ligga på meningsfulla

omställningsinsatser och en aktiv

kontakt med arbetsmarknaden.

Arbetslinjen uppfattad på detta sätt har

stimulerat till tillväxt och ökad

sysselsättning. Samtidigt har

omvandlingstrycket hållits uppe i

näringslivet och de fördelningspolitiska

ambitionerna att minska klassklyftorna

har upprätthållits.

I likhet med motionärerna i motion A30

menar utskottet att

arbetslöshetsbekämpningen inte har fått

tillräcklig prioritet inom den

ekonomiska politiken. Sänkningen av

ersättningsnivåer och regeländringar i

arbetslöshetsförsäkringen bäddar för ett

systemskifte på arbetsmarknaden i den

pågående EU-anpassningen.

Erfarenheter från andra länder som ser

arbetsmarknadspolitiken som en del av

socialpolitiken visar att en

kommunalisering av

arbetsmarknadspolitiken förstärker det

socialpolitiska draget, något som skulle

vara mycket olyckligt.

Utskottet vill starkt understryka det

statligt nationella perspektivet när det

gäller arbetsmarknadspolitikens ansvar

och roll. Det är viktigt att

arbetsmarknadspolitiken alltjämt ses som

en del av den ekonomiska politiken.

Individer skall inte låsas in i

kommunala sysselsättningsprojekt utan

aktivt söka jobb på den reguljära

arbetsmarknaden och förstärka sin

kompetens inför denna.

Arbetslinjen är enligt utskottet ett

viktigt begrepp när det gäller

aktivering av sjukskrivna personer som

riskerar att förtidspensioneras. Även

behovet av att aktivera personer som

uppbär socialbidrag med meningsfull

verksamhet är ett uttryck för

arbetslinjen.

Vad utskottet med anledning av motion

A30 (v) anfört om arbetsmarknadspolitik

och arbetslinjen bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 13

bort ha följande lydelse:

13. beträffande

arbetsmarknadspolitikens uppgifter

och arbetslinjen

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A30 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

12. Förenkling av regelverket m.m. (mom.

14)

Ingrid Burman (v) anser

dels att utskottets yttrande på s. 14

som handlar om förenkling och

avbyråkratisering av regelverket bort ha

följande lydelse:

I allt utvecklingsarbete visar

erfarenheten att människorna själva är

den viktigaste resursen. Den lokala

mobiliseringen byggd på ett direkt

mänskligt engagemang skapar det

nödvändiga underifrånperspektivet. Det

gäller dock att ekonomiska resurser

ställs till förfogande och att

myndigheternas insatser drar åt samma

håll. Regelverk och kontrollmetoder

måste anpassas till ett processinriktat

arbete och fås att understödja positiva

initiativ och inte förhindra dessa.

Motionärerna i motion A30 pekar på en

rad försök som gäller rehabiliterings-

och arbetsförberedande insatser för

särskilt utsatta grupper och som

redovisats i olika statliga betänkanden.

Försöken visar att det finns en stor

potential i avbyråkratisering och lokalt

samarbete. Regelverk och kontrollmetoder

måste utformas på ett sådant sätt att de

understödjer positiva initiativ.

Det är som utskottet ser det viktigt

att framhålla andra alternativ för lokal

sysselsättning. Som exempel på sådana

alternativ kan nämnas

arbetstidsförkortningar inom särskilt

tunga områden. En annan åtgärd vore att

förstärka lönebidragen vilket skulle

underlätta för de människor som har det

svårast på arbetsmarknaden.

Kompetensutveckling via regionala

framtidsfonder och riktade

utbildningsinsatser till kvinnor är ett

annat alternativ.

Vad utskottet anfört med anledning av

motion A30 (v) i aktuella delar bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14

bort ha följande lydelse:

14. beträffande förenkling av

regelverket m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A30 yrkandena 2 och 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13. Tilläggsdirektiv till pågående

utredningar m.m. (mom. 15)

Barbro Johansson (mp) anser

dels att utskottets yttrande på s. 14

som handlar om tilläggsdirektiv till

pågående utredningar m.m. bort ha

följande lydelse:

Den försöksverksamhet som föreslås är

synnerligen begränsad. Ett genomgripande

reformarbete bör snarast initieras och

omfatta en översyn av och samordning av

berörda ersättningssystem. I likhet med

motionärerna i motion A35 anser

utskottet att det bör utredas för- och

nackdelar med att lägga samman

arbetsförmedlingens, försäkringskassans

och en del av socialbyråns verksamhet på

lokal nivå. Det gäller främst den del av

socialbyrån som sysslar med utbetalning

av socialbidrag.

Utskottet känner sympati för den modell

som beskrivs i motion A35. Den innebär i

huvudsak följande.

En personlig handläggare som har en

central roll i en sådan organisation bör

finnas till för ett antal klienter.

Klienter som bedöms ha en chans på den

reguljära arbetsmarknaden skall få hjälp

att kontakta den traditionella

arbetsförmedlingen. Hjälpen kan bestå i

stöd av sjukvård, socialtjänst m.m. Den

som bedöms inte kunna komma in på den

reguljära arbetsmarknaden bör kunna

erbjudas insatser på en lokal

arbetsmarknad , där bl.a. huvuddelen av

de nuvarande arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna samlas. Nya former av

sysselsättning för den som hamnat

utanför arbetsmarknaden kan där

utvecklas.

Arbetet med ökad lokal samverkan måste

alltså drivas vidare. Parallellt med den

pågående försöksverksamheten bör

regeringen därför arbeta vidare med

förslag till mer genomgripande reformer.

När det gäller ersättningssystemen kan

detta ske genom tilläggsdirektiv till

pågående utredningar. Arbetet med att

möjliggöra sammanslagna lokala

organisationer kan ske i en särskild

utredning. Dessutom bör parallellt med

en sådan utredning förslag till

försöksverksamheter som går längre än

den nu aktuella propositionen prövas.

Vad utskottet anfört med anledning av

motion A35 (mp) bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 15

bort ha följande lydelse:

15. beträffande tilläggsdirektiv

till pågående utredningar m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A35 yrkandena 2-4 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

14. Bildande av samverkansorganisationer

m.m. (mom. 16)

Dan Ericsson (kds) anser

dels att utskottets yttrande på s. 14

som handlar om bildande av samverkans

organisationer bort ha följande lydelse:

Utskottet har noterat att

Arbetsmarknadspolitiska kommittén

visserligen uttalar sig till förmån för

ett ökat kommunalt inflytande över

arbetsmarknadspolitiken. Ett ökat

inflytande skulle möjliggöra att koppla

ihop kommunala satsningar med de

statligt styrda satsningarna. Kommittén

vill dock inte gå så långt som att

samordna finansiella medel. Beträffande

mer utsatta grupper vill kommittén bilda

samverkansorganisationer på lokal nivå

mellan försäkringskassan,

arbetsförmedlingen och kommunen.

Organisationen skulle ha ansvaret för

planering och beställning av bl.a.

rehabiliteringsinsatser. Alla tre

instanserna föreslås få under

resultatansvar avsätta medel för

verksamheten.

Regeringen bör ta till sig kommitténs

förslag på denna punkt men också bredda

samverkans- och

finansieringsmöjligheterna ytterligare

genom att även a-kassemedel skall kunna

användas. Vad utskottet med anledning av

motion A38 (kds) i denna del anfört bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16

bort ha följande lydelse:

16. beträffande bildande av

samverkansorganisationer m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A38 yrkandena 5 och 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Antalet kommuner och samverkan mellan

flera kommuner (mom. 1)

Elver Jonsson (fp), Elving Andersson

(c), Barbro Johansson (mp) och Dan

Ericsson (kds) anför:

Det skulle enligt vår uppfattning ha

varit värdefullt om utskottet hade

kunnat peka på något eller några av de

samverkansprojekt som skall äga rum

gemensamt med flera kommuner. Det finns

som vi ser det flera goda uppslag

beskrivna i de föreliggande motionerna.

Som exempel kan vi nämna den lokala

samverkan som har påbörjats i södra

Skaraborg mellan fyra

arbetsförmedlingar, fyra

försäkringskassor, fyra kommuner och två

lokala hälso- och sjukvårdsnämnder. I

ledningsorganisationen ingår även

företrädare för parterna. Andra försök

med nya lösningar som nämns i en motion

rör samverkan mellan Lysekil,

Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. I

Sörmland har samtliga kommuner önskemål

om att gemensamt få bedriva

försöksverksamhet.

Vi förutsätter att regeringen tar till

vara de många goda uppslag som finns på

olika håll i landet, när regeringen

väljer ut de olika försöksområdena.

2. Innehållet i försöksverksamheten

(mom. 8)

Elver Jonsson (fp) anför:

Det bör understrykas att en

försöksverksamhet som inriktas mot de

arbetshandikappade vore särskilt

betydelsefull eftersom de tillhör en av

de prioriterade grupperna. Jag har

likväl kunnat ansluta mig till det nu

föreliggande förslaget eftersom detta

trots allt svarar mot min grundläggande

inställning. Jag vill i detta sammanhang

erinra om de förslag som finns i

tidigare fp- motioner, senast i motion

1995/96:A3, om en större satsning på

gruppen arbetshandikappade.

Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om kommuners medverkan i

försöksverksamhet med lokal samverkan om

arbetsmarknadsutvecklingen.

Härigenom föreskrivs följande.

En kommun som regeringen utser får

träffa avtal med regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer om

att delta i och bidra till

finansieringen av en försöksverksamhet

med lokal samverkan om

arbetsmarknadsutvecklingen.

_____________________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1996 och gäller till utgången av

december 1997.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner 2

Utskottet 4

Bakgrund 4

Utskottets bedömning 9

Inriktningen av och innehållet i

försöksverksamheten 10

Utvärdering 13

Lag om kommuners medverkan i

försöksverksamheten med lokal

samverkan om

arbetsmarknadsutveckling 14

Utnyttjandet av anslaget

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 14

Övriga motionsförslag 14

Hemställan 15

Reservationer

1. Antalet kommuner och samverkan

mellan flera kommuner (mom. 1), (m) 18

2. Antalet kommuner och samverkan

mellan flera kommuner (mom. 1),

(kds) 19

3. ALU som förstahandsåtgärd (mom.

4), (fp, m) 19

4. ALU som förstahandsåtgärd (mom.

4), (kds) 20

5. Generell utvärdering av ALU

(mom. 5), (fp, m) 20

6. Sammansättningen av

arbetsförmedlingsnämnderna i

försökskommunerna (mom. 6), (m) 21

7. Kommunernas medfinansiering

(mom. 7), (v) 21

8. Innehållet i försöksverksamheten

(mom. 8), (m) 22

9. Innehållet i försöksverksamheten

(mom. 8), (v) 22

10. Innehållet i

försöksverksamheten (mom. 8), (kds) 23

11. Arbetsmarknadspolitikens

uppgifter och arbetslinjen

(mom. 13), (v) 23

12. Förenkling av regelverket m.m.

(mom. 14), (v) 24

13. Tilläggsdirektiv till pågående

utredningar m.m. (mom. 15), (mp) 25

14. Bildande av

samverkansorganisationer m.m. (mom.

16), (kds) 25

Särskilda yttranden

1. Antalet kommuner och samverkan

mellan flera kommuner (mom. 1),

(fp, c, mp, kds) 27

2. Innehållet i försöksverksamheten

(mom. 8), (fp) 27

Bilaga: Propositionens lagförslag 28

Gotab, Stockholm 1996