Bet. 1995/96:AU16

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1995/96:AU16

Landsbygdsstöd, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

AU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas bl.a. förslag om

ändrade regler för landsbygdsstödet.

Syftet är att anpassa stödet till EG:s

regler om försumbart stöd. Yttranden har

inhämtats från jordbruksutskottet,

Glesbygdsverket, Jordbruksverket och

Närings- och teknikutvecklingsverket

(NUTEK). Såvitt avser landsbygdsstödet

till jordbruksföretag anser utskottet

att någon form av stöd bör utges även

fortsättningsvis. Utskottet anser att

regeringen bör återkomma till riksdagen

i frågan efter en genomlysning av olika

alternativa lösningar.

Moderata samlingspartiet anser i en

reservation att ett investeringsstöd

till jordbruks- och fiskenäringarna bör

införas inom ramen för EG:s

strukturfondsmål 5a i enlighet med ett

motionsförslag och jordbruksutskottets

yttrande. Även Miljöpartiet och

Kristdemokraterna ansluter sig till vad

jordbruksutskottet förordat.

Propositionen

Arbetsmarknadsutskottet har i betänkande

1995/96:AU7 behandlat proposition

1995/96:201 såvitt avser punkterna 1 och

2 (avsnitten 2 och 4).

I de återstående delarna av

propositionen föreslår regeringen (Ar

betsmarknadsdepartementet) att riksdagen

3. godkänner det som regeringen

förordar om ändrade regler för

landsbygdsstöd (avsnitt 5),

4. godkänner det som regeringen

förordar om lokaliseringsstöd till

lokaler för uthyrning (avsnitt 6).

Motioner

1995/96:A42 av Patrik Norinder (m) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till investeringsstöd för

jordbruket och fisket inom mål 5 A i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar om regler för

landsbygdsstöd i de nordligaste länen i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1995/96:A43 av Hans Andersson och Ingrid

Burman (v) vari yrkas att riksdagen

avslår regeringens förslag om ändrade

regler för landsbygdsstöd.

1995/96:A44 av Elving Andersson m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag om ändrade regler för

landsbygdsstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om antalet län,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering,

4. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till omfördelning av medel i

enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om försumbart stöd,

6. att riksdagen avslår regeringens

förslag om ändrade regler för

lokaliseringsstöd till lokaler för

uthyrning.

Utskottet

Bakgrund

För att påskynda den ekonomiska och

sociala samordningen och för att

förbättra förutsättningarna för regional

utjämning beslutades 1987 om en reform

av EG:s strukturpolitiska instrument,

dvs. jordbruksfonden, socialfonden och

regionalfonden. Reformen innebär att

fonderna fr.o.m. 1989 har koordinerats

under samlingsbegreppet

strukturfonderna. Till dessa fonder hör

även den s.k. fiskefonden. Inom

strukturfonderna finansieras även de

s.k. gemenskapsinitiativen.

Fonderna är inte några fonder i

egentlig mening utan utgör endast

utgiftsposter i EG:s budget. Stöd lämnas

från strukturfonderna i form av bidrag.

Det förutsätts att medlemsstaterna

skjuter till egna medel. I vilken mån

Sverige kan få stöd från fonderna

framgår av samlade programdokument (SPD)

som förhandlats fram med EG-kommissionen

på grundval av regeringens förslag. När

det gäller gemenskapsinitiativen

fastställs operativa program. För det

sammanlagda återflödet från

strukturfonderna under de kommande åren

kommer ca 25 program att fastställas.

Strukturfonderna har sex övergripande

verksamhetsmål.

1. Utveckla och strukturellt anpassa

svagt utvecklade regioner (Sverige

omfattas inte)

2. Omstrukturera regioner med

industrier på tillbakagång

3. Bekämpa långtidsarbetslöshet och

underlätta för ungdomar och personer som

riskerar utslagning att komma in på

arbetsmarknaden

4. Genom kompetensutveckling underlätta

omställningen vid strukturförändringar

och förändringar av produktionssystem

5a. Främja omstrukturering av

jordbruket

5b. Underlätta utveckling på

landsbygden

6. Främja näringslivsutveckling i

extrem glesbygd

Mål 6 tillkom i

medlemskapsförhandlingarna mellan EU och

Sverige, Norge och Finland.

Målen 1, 2, 5b och 6 är regionalt

inriktade, medan målen 3, 4 och 5a i

stort sett lämnas utan direkt geografisk

koppling. För Sveriges vidkommande är

mål 2-programmet avgränsat till fem

områden som i detta sammanhang benämns

Blekinge, Fyrstad, Bergslagen,

Ångermanlandskusten och Norra

Norrlandskusten. Mål 5b har program för

Västra Sverige, Sydöstra Sverige,

Västerbotten/Gävle/Dala, Gotland och

Skärgården. Mål 6 omfattar norra

Sveriges inland.

Ansvaret för att administrera stöd och

bidrag från EG:s budget som på nationell

nivå tillkommer staten förs ut på

berörda förvaltningsmyndigheter. Detta

gäller såväl administration och

betalning som ansvaret för de

kontrollerande uppgifterna.

Myndigheterna i fråga är framför allt

NUTEK, AMS och Jordbruksverket. När det

gäller det konkreta programarbetet kan

även länsstyrelsen, en kommun eller ett

företag ges ett operativt ansvar. För

vissa program har det inrättats

särskilda myndigheter med uppgift att

svara för ärendeprövningen.

Enskilda medlemsländers möjligheter att

lämna företagsstöd begränsas av

statsstödsreglerna i Romfördraget. EG-

kommissionens riktlinjer för tillämpning

av dessa regler slår fast att stöd under

ett visst preciserat belopp, s.k.

försumbart stöd ( de minimis ), inte

påverkar handeln mellan länderna eller

är konkurrenssnedvridande. Med

försumbart stöd avses stöd till ett och

samma företag som totalt inte överstiger

100 000 ecu under en treårsperiod. En

tidigare fördelning mellan hårda och

mjuka investeringar har tagits bort.

Stöd kan inte lämnas för vissa slag av

verksamheter, bl.a. inom jordbruks- och

fiskenäringarna. Den statliga

medfinansieringen kan utgöras av bl.a.

sådana nationella stödsystem som faller

inom ramen för EG:s statsstödsregler om

försumbart stöd.

På det nationella planet gäller

förordningen (1990:642) om

regionalpolitiskt företagsstöd. Där

finns regler om stöd för att främja

ekonomisk tillväxt och en

samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig

lokalisering av näringslivet. Sådant

stöd kan lämnas i stödområden som anges

i förordningen. I vissa situationer kan

stöd även lämnas till verksamhet utanför

stödområdena. Avser stödet orter utanför

vissa angivna län eller kommuner, det

s.k. gleshetsområdet, måste EG-

kommissionen godkänna stödet.

De permanenta och tillfälliga

stödområden som anges i den nyssnämnda

förordningen sammanfaller bara till

vissa delar med de områden som omfattas

av strukturfondernas målprogram.

Målprogrammen omfattar större områden.

Regionalpolitiskt företagsstöd kan

bl.a. lämnas till uppförande av lokaler

för uthyrning. För närvarande gäller att

stödet bara får avse lokaler på mindre

orter. Lokaler som uppförs får inte vara

större än 2 000 kvadratmeter. Om det

finns särskilda skäl får NUTEK medge

undantag från den sistnämnda regeln.

Sedan 1994 gäller vidare en ny

regionalpolitisk stödform,

landsbygdsstöd, som ersatte bl.a.

glesbygdsstödet. Stödet regleras i

förordningen (1994:577) om

landsbygdsstöd och stöd till kommersiell

service. Sådant stöd kan lämnas dels i

stödområdena 1 och 2 och i tillfälliga

stödområden, dels i glesbygds- och

landsbygdsområden. De senare avgränsas

av vederbörande länsstyrelse.

Landsbygdsstöd kan för närvarande

lämnas till privata företag som bedriver

verksamhet på marknadsmässiga villkor.

För jordbruksföretag gäller en

geografisk begränsning, stöd kan endast

lämnas i de sju nordligaste länen. I

övriga områden som omfattas av

förordningen får stöd lämnas endast för

kombinationsverksamheter till jordbruk.

Stödet lämnas bl.a. som avskrivningslån

eller kreditgaranti. Det lämnas för

investeringar som delas in i hårda ,

dvs. investeringar i byggnader, maskiner

m.m., och mjuka , dvs. i

produktutveckling, marknadsföring m.m.

För de båda slagen av investeringar kan

avskrivningslån lämnas med maximalt 900

000 kr till en och samma mottagare under

en treårsperiod.

Propositionen och motionerna

Landsbygdsstödet

För att anpassa de nationella

stödreglerna till EG:s regler om s.k.

försumbart stöd föreslås följande i

fråga om landsbygdsstödet.

Det nuvarande maximala stödet till

investeringar på 900 000 kr under en

treårsperiod, fördelat på 450 000 kr på

resp. hårda och mjuka investeringar,

sänks till 800 000 kr utan begränsning

till olika slag av investeringar.

Sänkningen av beloppet är en följd av

att den svenska kronan stärkts i

förhållande till ecu.

Vidare utesluts vissa slag av

verksamheter från landsbygdsstödet,

nämligen sektorer inom stålindustrin,

varvsindustrin, transportsektorn och

delar av jordbruks- och fiskenäringarna.

I sammanhanget hänvisas till

Romfördragets bilaga 2 som anger vilka

jordbruksprodukter som omfattas av

bestämmelserna. I propositionen sägs att

jordbruks- och fiskenäringarna i stället

får möjlighet att erhålla

investeringsstöd inom ramen för mål 5a

Främjande av omstrukturering av

jordbruket. De fyra stödformer som ingår

i 5a är kompensationsbidrag till

jordbrukare, startstöd till yngre

jordbrukare, program för fisket samt ett

program för stöd till investeringar för

vidareförädling eller saluföring av jord-

och skogsbruksprodukter.

Det geografiska området utvidgas.

Landsbygdsstöd skall även kunna lämnas i

vissa större orter inom

strukturfondsområdena. Därigenom ges

likartade möjligheter att genomföra

företagsutvecklande åtgärder i alla de

områden som ingår i

strukturfondsprogrammen.

Slutligen skall landsbygdsstöd inte

bara kunna lämnas till ett företag utan

även till ett samverkansorgan för flera

företag som går samman för att genomföra

projekt, t.ex. utveckling av

underleverantörsrelationer.

I motion A42 av Patrik Norinder (m)

påpekas att regering och riksdag inte

utnyttjat möjligheten att erhålla stöd

för investeringar för jordbruks- och

fiskenäringarna inom ramen för mål 5a.

För närvarande används endast

möjligheten till LFA-stöd (stödet till

mindre gynnade områden), startstöd, stöd

för förädling av jord- och

skogsprodukter samt ett begränsat stöd

till fisket. Motionären anser att det

för konkurrensneutraliteten inom EU

skulle vara av stor betydelse för

svenskt jordbruk att få möjlighet till

investeringsstöd inom 5a.

Lönsamhetsproblemen inom

animalieproduktionen är stora, bl.a.

till följd av den ambitiösa

lagstiftningen om djurhållning. Stödet

bör inriktas mot företagstyper och

driftsformer som är av betydelse för

sysselsättning och miljö, såsom

investeringar för bättre djurmiljö.

Geografiskt skulle stödet lämnas inom de

områden som i dag omfattas av LFA-

stödet, vilket innebär en utvidgning i

förhållande till landsbygdsstödets sju

län. Länsstyrelserna bör handlägga

ärendena. Den nationella

medfinansieringen bör ske inom det s.k.

länsanslaget (yrk. 1). I avvaktan på

införandet av ett sådant

investeringsstöd bör landsbygdsstöd till

jordbruks- och fiskeföretag kunna lämnas

inom de sju nordligaste länen (yrk. 2).

Elving Andersson m.fl. (c) erinrar i

motion A44 om att landsbygdsstödet

infördes som en ny enkel stödform för

mindre företag i de regionalpolitiska

stödområdena och i glesbygds- och

landsbygdsområdena. Med regeringens

förslag om utvidgning av det geografiska

området förflackas detta syfte. Resurser

flyttas från landsbygden till större

orter. Enligt motionen måste glesbygds-

och landsbygdsperspektivet lyftas fram

inom regionalpolitiken. Obalansen blir

alltmer påtaglig. Befolkningen minskar

och unga människor lämnar bygden.

Konjunkturuppgången har gått stora

områden förbi. De små lokala

arbetsmarknaderna erbjuder bara ett

smalt utbud av arbetstillfällen. Det

behövs en offensiv politik som tar till

vara investeringar som redan gjorts och

som utvecklar den potential som finns på

landsbygden. De små och medelstora

företagen är särskilt viktiga för ny

sysselsättning. Landsbygdsstödet bidrar

också till att utveckla kvinnors

företagande. Grunden för en stabil

utveckling på landsbygden är att

basnäringar som jord- och skogsbruk samt

fiske kan utvecklas. Om reglerna om

försumbart stöd utesluter jordbruks- och

fiskenäringarna samt transportsektorn

bör medel i stället föras över till mål

5a, där stöd till dessa näringar är

godkänt. Motionärerna ansluter sig i och

för sig till att medel skall kunna

ställas till förfogande för

företagsutvecklande åtgärder inom

strukturfondsprogrammen, men det får

inte ske genom omfördelning på det sätt

som regeringen föreslår. I stället bör

medel kunna omfördelas från de

arbetsmarknadspolitiska resurserna.

Detta är ett bättre sätt att främja

viljan till investeringar. Motionärerna

yrkar att förslaget om ändrade regler

för landsbygdsstödet avslås (yrk. 1) och

begär i övrigt tillkännagivanden i

enlighet med det anförda (yrk. 2-5).

Hans Andersson och Ingrid Burman (båda

v) kritiserar i motion A43

regeringsförslaget om landsbygdsstödet,

som innebär att EU tvingar Sverige att

ändra delar av sin regionalpolitik. Den

detaljnivå som de föreslagna reglerna

innebär hör enligt dem inte hemma i ett

system som skall präglas av

subsidiaritetsprincipen. Motionärerna

påpekar att förslaget medför att stöd

inte kan lämnas till småskalig

vidareförädling av egna

jordbruksprodukter, något som inte

heller ligger inom ramen för mål 5a. En

konsekvensanalys behövs, liksom en

utredning av hur reglerna om försumbart

stöd kan tillgodoses samtidigt som

Sverige kan ha kvar landsbygdsstödet

till vidareförädling. I avvaktan på

detta avvisas regeringsförslaget.

Lokaliseringsstöd till lokaler för

uthyrning

I fråga om lokaliseringsstöd till

lokaler för uthyrning föreslås i

propositionen att stödet

fortsättningsvis även skall kunna avse

ombyggnad och restaurering av större

lokaler och större orter i de delar av

det nationella stödområdet som omfattas

av mål 2 eller av gemenskapsinitiativet

Konver. Det sistnämnda programmet har

till syfte att stödja områden som

drabbats av nedläggningar av

verksamheter med anknytning till

försvaret. Det omfattar Karlsborgs och

Karlskoga kommuner. Dagens regler avser

som tidigare nämnts mindre orter och

mindre lokaler. Motivet för förslaget är

att de många oanvända industrilokaler

som finns i vissa områden skall kunna

byggas om och restaureras för ett

differentierat näringsliv med ökat

nyföretagande och utveckling av mindre

industri- och tjänsteföretag. I vissa av

de fastställda samlade programdokumenten

för mål 2 ingår ombyggnad och

restaurering av befintliga lokaler för

uthyrning. Dessa avser i huvudsak orter

utanför det nationella stödområdet. Med

förslaget blir det möjligt att lämna ett

likvärdigt stöd till lokaler för

uthyrning i samtliga mål 2-områden.

I den nyssnämnda motionen A44 av Elving

Andersson m.fl. (c) yrkas avslag på

propositionen i denna del. De ändrade

reglerna är inte motiverade eftersom

dagens regler medger de undantag som kan

anses tillräckliga. Detta

lokaliseringsstöd bidrar därutöver till

att verksamheter flyttas ut i större

utsträckning (yrk. 6).

Utskottets överväganden

Jordbruksutskottet har avgett yttrande i

ärendet (bilaga). En redovisning lämnas

för tidigare ställningstaganden vad

avser åtgärder inom mål 5a. I

proposition 1994/95:19 om Sveriges

medlemskap i Europeiska unionen

förordade den dåvarande

fyrpartiregeringen att ett

investeringsbidrag infördes i Sverige.

Frågan behandlades på nytt i den

socialdemokratiska regeringens

proposition 1994/95:75 Vissa

livsmedelspolitiska åtgärder vid ett

medlemskap i Europeiska unionen.

Därefter har riksdagen i samband med

1995 års budgetberedning fattat beslut

om de nationella åtagandena i enlighet

med EG:s stödformer inom jordbruks- och

fiskepolitiken. Satsningar på

miljöstödet och stödet till mindre

gynnade områden, LFA-stödet, har

prioriterats. Något investeringsstöd

till primärproduktionen har alltså inte

införts. - Jordbruksutskottet anför

vidare att det i samband med ett

uppföljningsprojekt konstaterat att det

finns ett mycket stort antal stödformer

inom jordbruket, skogsbruket och fisket.

- Genom 1990 års livsmedelspolitiska

beslut utökades glesbygsstödet med 100

miljoner kronor. Detta var avsett som en

förstärkning av stödet till framför allt

jordbruk med kombinationsverksamheter.

Jordbruksutskottet konstaterar att

reglerna om försumbart stöd utesluter

såväl rena jordbruksinvesteringar som

investering i kombinationsverksamhet,

som t.ex. lokal livsmedelsförädling. -

Det är enligt jordbruksutskottet

nödvändigt att stöd även i

fortsättningen kan utgå till de

verksamheter och områden som hittills

omfattats av landsbygdsstödet.

Möjligheter finns att inom ramen för mål

5a betala ut ett särskilt

investeringsstöd. Enligt

jordbruksutskottet bör de nu frigjorda

medlen tas i anspråk för ändamålet.

Stödet bör utformas med utgångspunkt i

den inriktning och de prioriteringar som

gäller för den svenska

jordbrukspolitiken, vilket bl.a. innebär

att stödet bör utnyttjas för att främja

miljö- och djurskyddsinvesteringar.

Jordbruksutskottet konstaterar att

introduktionen av ett investeringsstöd

inom ramen för mål 5a kräver ett

godkännande av kommissionen. Regeringen

bör enligt utskottet återkomma till

riksdagen med förslag till ett sådant

investeringsstöd. - Jordbruksutskottet,

som delar de synpunkter som framförs i

motionerna A42 yrkande 1 (m) och A44

yrkande 5 (c), föreslår ett

tillkännagivande till regeringen.

I ärendet har arbetsmarknadsutskottet

även begärt yttranden från

Glesbygdsverket, Jordbruksverket och

NUTEK.

Glesbygdsverket yttrar sig över den del

av propositionen som avser

landsbygdsstödet. Det är enligt verket

av yttersta vikt för landsbygdens

utveckling att stöd kan lämnas framför

allt till lokal vidareförädling av

jordbruksprodukter. Det stöd som i

Sverige kan lämnas inom mål 5a kan i

ringa utsträckning ersätta

landsbygdsstödet eftersom det främst är

inriktat på etablerade företag med

relativt stora volymer. Det nuvarande

landsbygdsstödet lämnas framför allt

till mindre företag, t.ex.

kombinationsverksamhet till

traditionellt jordbruk. Verket pekar på

att många åtgärder inom mål 5b-

programmen har som mål att stärka

jordbruksföretagen genom lokal

vidareförädling och diversifiering.

Vidareförädling av naturresurser är

också en insats inom gemenskaps

initiativet Leader II. - Verket anser

det möjligt och förenligt med EG-

reglerna att utforma landsbygdsstödet så

att det avser vidareförädling av

jordbruksprodukterna och

kombinationsverksamheter. Syftet skall

vara att öka lönsamheten i befintlig

produktion, inte att öka produktionen. -

I fråga om förslaget att

landsbygdsstödet även skall kunna utges

till större orter förutsätter verket att

det förordningsvägen införs

restriktioner för användningen av

landsbygdsstödet i större tätorter så

att villkoren för företagen i landsbygds-

och glesbygdsområden inte försämras.

Jordbruksverket lämnar i sitt yttrande

en beskrivning av det stöd som under den

senaste femårsperioden lämnats till

areella företag i de sju nordligaste

länen. Sammanfattningsvis uppgår

investeringsbidragen till jordbruks- och

trädgårdsföretag i norra Sverige till

betydande belopp. Verket konstaterar att

näringen kommer att drabbas av ett

avbräck om landsbygdsstödet tas bort

utan att ersättas av annat stöd. I

sammanhanget bör enligt verket beaktas

att möjligheten för jordbruksföretag att

erhålla statlig lånegaranti till

investeringar togs bort den 1 juli förra

året. - Ett fortsatt nationellt

investeringsstöd via landsbygdsstödet

skulle kräva anpassning av de nuvarande

reglerna för att kunna godtas av EU. I

kanske flertalet fall skulle dock stöd

av den typ som lämnats hittills kunna

godtas. Den svenska maximigränsen på 50

% för andelen bidrag skulle behöva

sänkas. Det skulle inte heller vara

tillåtet med stöd för utökning av vissa

slag av köttproduktion. För

miljöinvesteringar och

djurskyddsinvesteringar som inte leder

till produktionsökning finns undantag

som innebär stora möjligheter till

nationellt investeringsstöd. -

Investeringsstöd som medfinansieras av

EU tillämpas såvitt verket känner till

av alla medlemsländer utom Sverige. Det

finns inget som hindrar att Sverige

inför stödet, vilket dock förutsätter

att det finns utrymme i den budget för

EU-bidrag till Sverige som fastställts

för perioden 1995-1999. - Verket framför

vidare synpunkter på hur ett eventuellt

investeringsstöd skulle kunna

administreras. Ett förslag till

regelutformning finns sedan tidigare

utarbetat inom verket, vilket skulle

kunna anpassas. - Jordbruksverkets

uppfattning är att man inte bör slopa

landsbygdsstödet till

jordbruksinvesteringar i de sju

nordligaste länen utan att ersätta det

med annat investeringsstöd. Norrlands

jordbruket behöver stöd. Den viktigaste

driftsformen, mjölkproduktionen, har

fått försämrad lönsamhet. Av

statsfinansiella skäl bör man välja EU-

stödet, även om det medför mer

administrativt arbete. Stöd i samband

med djurskyddsinvesteringar måste

prioriteras högt, eftersom det svenska

jordbruket har konkurrensnackdelar

gentemot grannländerna på grund av de

höga svenska djurskyddskraven.

Jordbruksverket förordar ett smalare och

högre investeringsstöd framför ett

bredare och lägre. Investeringar i norra

Sverige bör prioriteras liksom

djurskyddsinvesteringar i hela landet.

NUTEK anser att regeringsförslaget om

landsbygdsstödet såvitt avser

beloppsgränsen och den slopade

indelningen i hårda resp. mjuka

investeringar innebär en förenkling både

för företag och beviljande myndigheter.

-Verket konstaterar att förslaget om att

slopa stödet till jordbruket i de sju

nordligaste länen och till vissa fall av

kombinationsverksamheter innebär en

betydande begränsning. Verket delar i

allt väsentligt de problembeskrivningar

som finns i motionerna A42 (m) och A43

(v). Det skulle enligt verket vara

positivt om det går att finna en lösning

så att nuvarande bestämmelser kan

behållas inom ramen för EU:s regelverk.

Ett uppskov med beslutet tills frågan

utretts vidare skulle vara värdefullt. -

NUTEK ser förslaget att stöd skall kunna

lämnas i tätorter i strukturfondsområden

som en administrativ förenkling av den

komplicerade bilden med nationella

stödområden, landsbygdsstödområden och

strukturfondsområden. - Förslaget att

landsbygdsstöd skall kunna lämnas till

samverkansprojekt ses som en

administrativ åtgärd för att kunna

utnyttja medel i strukturfonderna. -

NUTEK är positivt till förslaget rörande

industrilokaler för uthyrning. Därigenom

kan åtgärder inom mål 2-programmen

medfinansieras.

I ärendet har det inkommit en skrivelse

från Bergs kommun.

Arbetsmarknadsutskottet gör följande

överväganden.

Regeringsförslaget, såvitt det avser

slopande av landsbygdsstödet för

jordbruksföretag och

kombinationsverksamheter skulle, som

framgår av yttrandena, utan tvekan få

stora konsekvenser för dessa näringar.

Enligt Jordbruksverkets yttrande har

investeringsbidragen uppgått till

betydande belopp. Under den senaste

femårsperioden har investeringsstöd till

areella företag i de sju nordligaste

länen beviljats med i genomsnitt ca 80

miljoner kronor per år, varav 56

miljoner kronor till

jordbruksinvesteringar, 3 miljoner

kronor till trädgårdsinvesteringar och

20 miljoner kronor till investeringar i

annan, kompletterande verksamhet. Stödet

har utgjorts av landsbygdsstöd (före

1994/95 glesbygdstöd) och

Åtgärdsprogrammet för jordbruket i

norra Sverige .

EU har mycket strikta regler för

nationella stöd till jordbruksnäringen.

Landsbygdsstödet för jordbruksföretag

och kombinationsverksamheter i sin

nuvarande utformning är inte i

överensstämmelse med dessa regler.

Samtidigt står det klart att det program

som för svenskt vidkommande utformats

för mål 5a inte kan ersätta det

nuvarande landsbygdsstödet. Som framgår

av jordbruksutskottets yttrande har

satsningar på miljöstödet och stödet

till mindre gynnade områden

prioriterats. Stödformerna inom

programmet för mål 5a är inriktade dels

på kompensationsbidrag för mindre

gynnade regioner från jordbrukssynpunkt

(LFA-stödet), dels på olika stöd för att

utveckla och effektivisera jordbruks-,

skogsbruks- och fiskerisektorn i hela

landet. De sistnämnda utgörs av

startstöd för yngre företagare inom

jordbruks-, trädgårds- eller

renskötselföretag samt investeringsstöd

för att utveckla långsiktigt

konkurrenskraftiga förädlingsföretag.

Vidare ges stöd till fisket. Det är att

märka att investeringsstöd för förädling

inte lämnas till den som producerar

eller i detaljhandeln saluför jord-

eller skogsbruksprodukterna. Som

framgått finns emellertid möjlighet att

införa ett investeringsstöd inom ramen

för mål 5a.

Med hänsyn till de ingripande följder

som ett slopat investeringsstöd till

jordbruks- och kombinationsverksamheter

skulle få är det av största vikt att en

förändring föregås av en noggrann

analys. Såväl jordbruksutskottet som de

myndigheter som yttrat sig i frågan

anser att någon form av stöd bör utges

även fortsättningsvis.

Arbetsmarknadsutskottet delar denna

uppfattning. Med hänsyn till vikten av

att olika alternativa lösningar blir

noga genomlysta från såväl

regionalpolitiska,

sysselsättningspolitiska som

jordbrukspolitiska synpunkter är

utskottet dock inte berett att nu ta

ställning till hur ett fortsatt stöd bör

utformas.

Enligt utskottets mening bör regeringen

utan dröjsmål återkomma till riksdagen

med förslag i frågan, där de synpunkter

som framkommit i yttrandena beaktats. En

utgångspunkt bör vidare vara att stödet

till de näringar som är i fråga så långt

som möjligt tillgodoser de syften som

avses med landsbygdsstödet, dvs. att

främja investeringar, ökad

sysselsättning, tillväxt och service i

landsbygds- och glesbygdsområden.

Utskottet anser att riksdagen bör göra

ett tillkännagivande till regeringen i

enlighet med vad som nu anförts med

anledning av propositionen och

motionerna A42, A43 och A44 i

motsvarande delar.

Utskottet är inte heller på

föreliggande underlag berett att ta

ställning till förslaget om en

geografisk utvidgning av

landsbygdsstödet. Som påpekas såväl i

motion A44 (c) som i Glesbygdsverkets

yttrande skulle förslaget kunna leda

till försämrade möjligheter till stöd

för företag i utpräglade landsbygds- och

glesbygdsområden. Även i denna fråga bör

regeringen återkomma med förslag som

beaktar dessa synpunkter. Detta bör ges

regeringen till känna.

Arbetsmarknadsutskottet känner

tveksamhet även inför förslaget om ökade

möjligheter till stöd till ombyggnad och

restaurering av lokaler för uthyrning.

Som påpekas i motion A44 (c) finns redan

i dag vissa möjligheter till undantag

såvitt avser lokalernas storlek.

Dessutom kan stödet enligt de nuvarande

reglerna få den önskvärda effekten att

verksamheter flyttas ut till de mindre

orterna. Utskottet förutsätter att

regeringen återkommer i frågan.

Utskottet anser att riksdagen bör göra

ett tillkännagivande till regeringen i

enlighet med det anförda.

Utskottet har ingen erinran mot

propositionen i övriga delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande landsbygdsstöd

till jordbruksföretag och

kombinationsverksamheter m.m.

att riksdagen med anledning av dels

propositionen i motsvarande del, dels

motionerna 1995/96:A42, 1995/96:A43

och 1995/96:A44 yrkandena 1 i

motsvarande del samt 2, 3 och 5 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

res. 1 (m)

res. 2 (mp, kds)

2. beträffande geografisk

utvidgning av landsbygdsstödet m.m.

att riksdagen med anledning av dels

propositionen i motsvarande del, dels

motion 1995/96:A44 yrkandena 1 i

motsvarande del och 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 3 (m)

3. beträffande lokaliseringsstöd

till lokaler för uthyrning

att riksdagen med anledning av dels

propositionen i motsvarande del, dels

motion 1995/96:A44 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 4 (m)

4. beträffande propositionen i

övrigt

att riksdagen bifaller propositionen

i motsvarande del.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs

efter endast en bordläggning.

Stockholm den 4 juni 1996

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny

Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten

Östlund (s), Per Unckel (m), Berit

Andnor (s), Kent Olsson (m), Martin

Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila

Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja

Fransson (s), Hans Andersson (v),

Christina Zedell (s), Christel Anderberg

(m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson

(kds) och Kristina Zakrisson (s).

Reservationer

1. Landsbygdsstöd till jordbruksföretag

och kombinationsverksamheter m.m. (mom.

1)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder

och Christel Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Med hänsyn och

slutar med motsvarande delar bort ha

följande lydelse:

Regeringsförslaget om att slopa

landsbygdsstödet till jordbruks- och

kombinationsverksamheter skulle få

ingripande konsekvenser för dessa

näringar. Förslaget har trots det lagts

fram utan en redovisning av effekterna

och utan att alternativa lösningar

övervägts. I vissa hänseenden innehåller

propositionen felaktiga uppgifter om

sakförhållandena. Det förefaller

dessutom som om den beretts utan det

samrådsförfarande mellan berörda

statsråd som enligt

departementsförordningen skall ske om

ett ärende faller inom flera

departements verksamhetsområden.

För att få underlag för ett

ställningstagande har utskottet inhämtat

yttranden från jordbruksutskottet,

Glesbygdsverket, Jordbruksverket och

NUTEK. Med dessa yttranden finns nu en

tillfredsställande grund för att fatta

beslut i ärendet.

Yttrandena ger entydigt belägg för att

det nu berörda stödet inte bör upphävas

utan att ersättas av någon annan

stödform. I valet mellan ett fortsatt

nationellt och EU-anpassat stöd och ett

EU-medfinansierat bör man av

statsfinansiella skäl välja det senare.

Utskottet anser att man bör ta fasta på

det förslag som förts fram av

jordbruksutskottet och som ligger i

linje med motion A42 (m) och A44 (c) om

att utnyttja den möjlighet som finns att

inom ramen för mål 5a betala ut ett

särskilt investeringsstöd. Detta stöd

har till syfte att förbättra

konkurrenskraften för jordbruks- och

trädgårdsföretag, och stödformen skall

även bidra till en förbättring av

inkomsterna samt levnads-, arbets- och

produktionsvillkoren för företagarna.

Enligt vad utskottet erfarit har

samtliga EU-medlemsländer utom Sverige

utnyttjat denna möjlighet.

Arbetsmarknadsutskottet anser liksom

jordbruksutskottet att stödet bör

utformas med utgångspunkt i den

inriktning och de prioriteringar som

gäller för den svenska

jordbrukspolitiken. Det bör således

utnyttjas som ett instrument för att

främja miljö- och

djurskyddsinvesteringar. Som påpekats

både av Jordbruksverket och av

motionären i A42 har Sverige

konkurrensnackdelar till följd av de

höga svenska djurskyddskraven. Med ett

investeringsstöd skulle skillnaderna i

viss mån utjämnas. I fråga om stödets

geografiska omfattning ansluter sig

utskottet till synpunkterna i motion

A42. Stödet bör alltså kunna utvidgas

från de nuvarande sju nordligaste länen

till de områden som i dag omfattas av

LFA-stöd (mindre gynnade områden).

Ett investeringsstöd inom ramen för mål

5a kräver ett godkännande av EU-

kommissionen. Utskottet ansluter sig

till jordbruksutskottets uppfattning att

regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag till ett sådant stöd.

Förslaget bör utgå från de synpunkter

som jordbruksutskottets yttrande och

motion A42 innehåller.

Regeringsförslaget bör utarbetas

skyndsamt. I sammanhanget kan noteras

att Jordbruksverket har en viss

beredskap för att införa ett stöd av

detta slag.

Som påpekas i motion A42 är det troligt

att det tar viss tid innan ett

investeringsstöd kan vara infört. I

avvaktan på detta bör landsbygdsstöd

även fortsättningsvis kunna lämnas inom

de sju nordligaste länen.

Det anförda innebär att motion A42

tillstyrks. Även motionerna A43 (v) A44

(c) yrkandena 1 i motsvarande del, 2, 3

och 5 blir tillgodosedda med det

anförda. Vad som anförts bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande landsbygdsstöd till

jordbruksföretag och

kombinationsverksamheter m.m.

att riksdagen med anledning av dels

propositionen i motsvarande del, dels

motionerna 1995/96:A42, 1995/96:A43

och 1995/96:A44 yrkandena 1 i

motsvarande del, 2, 3 och 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Landsbygdsstöd till jordbruksföretag

och kombinationsverksamheter m.m. (mom.

1)

Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson

(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Med hänsyn och

slutar med motsvarande delar bort ha

följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad

jordbruksutskottet anfört. Regeringen

bör således återkomma till riksdagen med

förslag till ett investeringsstöd i

enlighet med vad jordbruksutskottet

förordat. Detta innebär också att

utskottet väsentligen delar de

synpunkter som framförts i motionerna

A42 och A44 i dessa delar. Även motion

A43 får anses tillgodosedd med det

anförda.

Vad arbetsmarknadsutskottet anfört bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande landsbygdsstöd till

jordbruksföretag och

kombinationsverksamheter m.m.

att riksdagen med anledning av dels

propositionen i motsvarande del, dels

motionerna 1995/96:A42, 1995/96:A43

och 1995/96:A44 yrkandena 1 i

motsvarande del samt 2, 3 och 5 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

3. Geografisk utvidgning av

landsbygdsstödet m.m. (mom. 2)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder

och Christel Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet är

och slutar med till känna bort ha

följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till

regeringsförslaget att landsbygdsstödet

utvidgas geografiskt så att stöd

fortsättningsvis även skall kunna lämnas

i vissa tätorter som omfattas av

strukturfondsåtgärder. Som framgått ser

NUTEK detta förslag som en förenkling av

den nuvarande komplicerade bilden med

olika slag av stödområden. Med

regeringsförslaget ges likartade

förutsättningar att genomföra

företagsutvecklande åtgärder i alla

delar av de regioner som omfattas av

strukturfondsprogram. Detta innebär att

motion A44 (c) avstyrks i motsvarande

del.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande geografisk utvidgning

av landsbygdsstödet m.m.

att riksdagen med bifall till

propositionen i motsvarande del och

med avslag på motion 1995/96:A44

yrkandena 1 i motsvarande del och 4

godkänner vad som i propositionen

förordas om landsbygdsstöd i vissa

tätorter,

4. Lokaliseringsstöd till lokaler för

uthyrning (mom. 3)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder

och Christel Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Arbetsmark

nadsutskottet känner och slutar med

det anförda bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig även till

regeringsförslaget om ändrade regler för

lokaliseringsstöd till lokaler för

uthyrning. Förslaget innebär att det ges

ökade möjligheter till lokaliseringsstöd

för att bygga om och restaurera lokaler

för uthyrning. Stöd skall kunna ges även

till lokaler som är större än 2 000 m²

samtidigt som lokalerna även kan vara

belägna på större orter än för

närvarande. Ändringarna kommer att

medföra att det ges likartade

förutsättningar för lokaliseringsstöd

inom samtliga mål 2-områden som omfattas

av det nationella stödområdet. Utskottet

noterar att NUTEK även i denna del ser

positivt på förslaget, eftersom de

nuvarande reglerna är komplicerade och

många gånger svåra att praktiskt

hantera. Det anförda bör ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande lokaliseringsstöd

till lokaler för uthyrning

att riksdagen med bifall till

propositionen i motsvarande del och med

avslag på motion 1995/96:A44 yrkande 6

godkänner vad som i propositionen

förordas om lokaliseringsstöd till

lokaler för uthyrning,

Jordbruksutskottets yttrande

1995/96:JoU7y

Landsbygdsstöd m.m.

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har den 7 maj

1996 beslutat bereda jordbruksutskottet

tillfälle att yttra sig över proposition

1995/96:201 Vissa regionalpolitiska

frågor.

Jordbruksutskottet behandlar i sitt

yttrande de förslag i propositionen som

berör reglerna för landsbygdsstöd. I

anslutning till yttrandet behandlas även

vissa följdmotioner.

Propositionen

I propositionen föreslås bl.a. att

riksdagen godkänner det som regeringen

förordar om ändrade regler för

landsbygdsstöd. Enligt EG:s regler för

tillämpning av statsstödsreglerna anses

att stöd under ett preciserat belopp -

s.k. försumbart stöd - inte påverkar

handeln mellan länderna eller är

konkurrenssnedvridande. Av reglerna för

försumbart stöd framgår vidare bl.a. att

stöd inte kan lämnas för branscher som

omfattas av särskilda regler såsom

jordbruk och fiske. Regeringen föreslår

därför att landsbygdsstöd

fortsättningsvis skall kunna lämnas med

högst 800 000 kr under en treårsperiod.

Stöd skall inte längre kunna lämnas till

företag inom jordbruks- och

fiskenäringarna.

Motionerna

Utskottets yttrande omfattar - helt

eller delvis - följande med anledning av

propositionen väckta motioner.

1995/96:A42 av Patrik Norinder (m) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till investeringsstöd för

jordbruket och fisket inom mål 5a i

enlighet med vad som anförts i motionen,

1995/96:A43 av Hans Andersson och Ingrid

Burman (v) vari yrkas att riks-dagen

avslår regeringens förslag om ändrade

regler för landsbygdsstöd.

1995/96:A44 av Elving Andersson m.fl.

(c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om försumbart stöd,

Utskottet

Bakgrund

I rådets förordning (EEG) nr 2328/91 om

förbättring av jordbruksstrukturens

effektivitet ställs krav på

medlemsstaterna att vidta vissa åtgärder

inom ramen för mål 5a, medan andra

åtgärder anges som frivilliga. Till de

obligatoriska åtgärderna hörde

ursprungligen investeringar i

jordbruksföretag för vissa ändamål. I

proposition 1994/95:19 om Sveriges

medlemskap i Europeiska unionen

förordade den dåvarande

fyrpartiregeringen att ett

investeringsbidrag infördes i Sverige

(prop. bil. 9 s. 46 f.). Det bör redan

här nämnas att rådets förordning (EG) nr

2843/94 av den 21 november 1994 innebar

ändringar så till vida att

investeringsstödet blev frivilligt.

Syftet med denna förordning var att ge

medlemsstaterna större rörelsefrihet i

förverkligandet av målen för den

gemensamma jordbrukspolitiken.

Frågan behandlades på nytt i anslutning

till den socialdemokratiska regeringens

proposition 1994/95:75 Vissa

livsmedelspolitiska åtgärder vid ett

medlemskap i Europeiska unionen

(1994/95:JoU7). I samband med 1995 års

budgetberedning fattade riksdagen beslut

i enlighet med utskottets

ställningstagande angående bl.a. de

nationella åtagandena i enlighet med

EG:s stödformer inom jordbruks- och

fiskepolitiken (1994/95:JoU13). För

närmare upplysningar om utskottets

överväganden hänvisar utskottet till

sist angivna betänkande.

Sammanfattningsvis kan det sägas att

utskottet i detta sammanhang

prioriterade satsningar på miljöstödet

och stödet till mindre gynnade områden,

LFA-stödet. Något investeringsstöd till

primärproduktionen enligt förordningen

(EEG) 2328/91 har således ej införts.

I samband med ett uppföljningsprojekt

angående EG:s struktur- och miljöstöd

till jordbruket, skogsbruket och fisket

har utskottet konstaterat att det finns

ett mycket stort antal stödformer inom

dessa näringar. Inom 5a-stödet t.ex.

finns ett LFA-stöd som utformats som ett

kompensationsbidrag i dels stödområdena

13, dels stödområdena 4 och 5. Bidragen

till stödområdena 13 är integrerade med

mål 6. Kompensationsbidragen omfattar i

huvudsak mjölkkor, andra nötkreatur,

tackor, getter av honkön, potatis och

vissa spannmålsgrödor. Närmare

bestämmelser finns i förordningen

(1995:1174) om kompensationsbidrag till

jordbruket i bergsområden och mindre

gynnade områden. Inom mål 5a finns

vidare startstöd till yngre företagare

med jordbruks-, trädgårds- eller

renskötselföretag (SFS 1995:1195) samt

investeringsstöd till den som förädlar

eller saluför produkter från jordbruket

eller skogsbruket (SFS 1995:1271).

Till jordbruket i norra Sverige utgår

vidare nationellt stöd till

mjölkproduktion, smågrisproduktion,

slaktsvin, getproduktion, äggproduktion,

potatisodling, bär- och grönsaksodling

samt transport av mjölk till mejeri (SFS

1996:93).

Stödet till miljöåtgärder i jordbruket

omfattar tre huvudinriktningar, nämligen

åtgärder som bevarar odlingslandskapets

biologiska mångfald och

kulturmiljövärden, åtgärder till skydd

för miljökänsliga områden samt

ekologisk odling (Statens jordbruksverks

föreskrifter SJVFS 1995:133, med vissa

senare ändringar).

Stöd till fisket inom mål 5a får

lämnas till bl.a. investeringar i

fiskeföretag, fiskodlingsföretag och

fiskberedningsföretag eller utrustning i

hamnar. Vidare kan bidrag ges för

tillfälligt avbrott i fisket och för

anpassning av fiskeansträngningarna, vid

skador på fiskeredskap, till åtgärder

som främjar avsättningen av

fiskprodukter, till åtgärder för skydd

av marina områden, till isbrytarhjälp

och till andra åtgärder för

fiskerinäringen som medfinansieras av

Europeiska gemenskapen (SFS 1994:1716

och 1995:1237).

Landsbygdsstöd

Enligt propositionen innebär EG-

kommissionens riktlinjer (96/c 68/06)

för tillämpning av statsstödsreglerna

att stöd under ett visst preciserat

belopp - s.k. försumbart stöd - inte

anses påverka handeln mellan länderna

eller vara konkurrenssnedvridande. Med

försumbart stöd avses stöd till ett

företag som totalt inte överstiger 100

000 ecu under en treårsperiod. Av

riktlinjerna för försumbart stöd framgår

vidare att stöd inte kan lämnas för

export och för branscher som omfattas av

särskilda regler. Försumbart stöd kan

således inte lämnas till sektorer inom

stålindustrin som omfattas av

Parisfördraget (s.k. EKSG-stål), till

varvsindustrin, till transportsektorn

eller till jordbruks- och

fiskenäringarna. Av bilaga 2 till

Romfördraget framgår vilka

jordbruksprodukter som omfattas av

bestämmelserna.

Regeringen föreslår därför att

landsbygdsstöd fortsättningsvis skall

kunna lämnas med högst 800 000 kr under

en treårsperiod utan särskilda

begränsningar för olika typer av

investeringar. Vidare innebär detta att

landsbygdsstöd inte kan lämnas till

företag inom jordbruks- och

fiskenäringarna. Enligt regeringen

säkerställer de föreslagna ändringarna

att våra nationella stödregler inte

strider mot EG:s regelverk.

Enligt motion A42 (m) motiveras

förslaget om ändrade regler för

landsbygdsstödet med bl.a. att

jordbruket och fisket i stället har

möjlighet att inom ramen för mål 5a

erhålla investeringsstöd. För att

förverkliga ett investeringsstöd inom

mål 5a krävs att Sverige upprättar ett

program härför som godkänns av

kommissionen. Vissa företagstyper och

driftsformer betyder mer för

sysselsättning och miljö än andra, och

ett svenskt investeringsstöd bör

inriktas mot dessa. Som exempel på

lämpliga stödåtgärder kan nämnas

investeringar som medför en bättre

djurmiljö samt för att kompensera för

sådana merkostnader som är en följd av

att Sverige har högre djurmiljökrav än

andra länder. Regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med förslag

till investeringsstöd för jordbruket

inom ramen för mål 5a (yrkande 1).

Enligt motion A43 (v) är det för många

jordbruksföretag av stor vikt att kunna

ha någon form av kombinationsverksamhet.

Sådan verksamhet innebär bl.a. att

produkter från det egna jordbruket

vidareförädlas. Landsbygdsstödet är

viktigt för att understödja näringar i

småskalig form. Det är knappast något

som påverkar de stora handelsströmmarna

inom Europeiska unionen. Regeringens

förslag innebär såvitt kan förstås att

denna typ av stöd omöjliggörs. Denna typ

av landsbygdsstöd kan heller inte

ersättas av medel från nuvarande stöd

inom ramen för mål 5a. Enligt

motionärerna kan regeringens förslag

därför inte accepteras i nuvarande

form. Regeringen bör återkomma med

förslag om hur EU:s regler om försumbart

stöd kan tillgodoses samtidigt som

Sverige kan ha kvar stödet till dessa

företag. I motion A44 (c) framhålls att

grunden för en stabil utveckling på

landsbygden är att basnäringar som jord-

och skogsbruk samt fiske kan utvecklas.

Produktion av livsmedel och råvaror av

olika slag utgör en viktig del av

landsbygdens ekonomi. En stabil och

uthållig tillväxt i landet kan inte

skapas med mindre än att alla regioner

är med och bidrar till denna tillväxt.

Om reglerna beträffande försumbart stöd

exkluderar jordbruks- och

fiskenäringarna bör i stället medel

föras över till mål 5a där stöd till

dessa näringar är godkänt. Genom en

sådan överföring kan stödet behållas på

minst dagens nivå (yrkande 5).

Utskottet vill för sin del anföra

följande. Inom ramen för de s.k.

glesbygds- och landsbygdsstöden har stöd

hittills kunnat lämnas såväl till

investeringar i ren jordbruksverksamhet

som till kombinationsverksamhet.

Landsbygdsstödet har kunnat utbetalas

till jordbruksinvesteringar i de sju

nordligaste länen och till investeringar

i kombinationsverksamheter till

jordbruksproduktion i övriga landet.

Genom 1990 års livsmedelspolitiska

beslut utökades glesbygdsstödet med 100

miljoner kronor. Detta var avsett som en

förstärkning av stödet till framför allt

jordbruk med kombinationsverksamhet.

Ovan redovisade regler beträffande

försumbart stöd utesluter såväl rena

jordbruksinvesteringar som investering i

kombinationsverksamhet, som t.ex. lokal

livsmedelsförädling.

Enligt utskottets mening är det

nödvändigt att stöd även i

fortsättningen kan utgå till de

verksamheter och områden som hittills

omfattats av det s.k. landsbygdsstödet.

Som redovisats ovan finns inom ramen för

mål 5a möjlighet att betala ut ett

särskilt investeringsstöd. Nu frigjorda

medel bör tas i anspråk för detta

ändamål. Syftet med detta

investeringsstöd är enligt gällande EU-

regler att förbättra konkurrenskraften

för jordbruks- och trädgårdsföretag.

Stödformen skall bidra till en

förbättring av inkomsterna och levnads-,

arbets- och produktionsvillkoren för

företagarna. Stödet bör utformas med

utgångspunkt från den inriktning och de

prioriteringar som gäller för den

svenska jordbrukspolitiken. Detta

innebär bl.a. att stödet bör utnyttjas

som ett instrument för att främja miljö-

och djurskyddsinvesteringar.

Introduktionen av ett investeringsstöd

inom ramen för mål 5a kräver ett

godkännande av kommissionen. Regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag

till ett sådant investeringsstöd. Det

anförda, som innebär att utskottet delar

de synpunkter som framförs i motionerna

A42 yrkande 1 och A44 yrkande 5, bör ges

regeringen till känna. Syftet med motion

A43 kan därmed anses tillgodosett och

motionen bör därför inte föranleda någon

riksdagens vidare åtgärd.

Stockholm den 30 maj 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson

(s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson

(m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine

Johansson (s), Åsa Stenberg (s), Eva

Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),

Lennart Brunander (c), Michael Hagberg

(s), Berndt Sköldestig (s), Ola Sundell

(m), Peter Weibull Bernström (m),

Lennart Fremling (fp) och Lennart

Gustavsson (v).

Särskilt yttrande

Lennart Gustavsson (v) anför:

Landsbygdsstödet är och har varit

viktigt för näringslivsutvecklingen i

lands- och glesbygd. Ett framtida stöd

bör kunna utformas så att det är möjligt

att stödja insatser som vidareförädling

och kombinationsmöjligheter i

jordbruksföretag. Sammantaget bör ett

framtida stöd ge minst lika goda

möjligheter som tidigare för

näringslivsutveckling i landsbygds- och

glesbygdsområden. Med tanke på den i

propositionen föreslagna förändringen

som innebär att stöd skall kunna lämnas

till vissa tätorter bör riktlinjer

utformas så att överföring av resurser

från landsbygds- och glesbygdsområden

till tätorter kan undvikas.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner 1

Bakgrund 2

Landsbygdsstödet 4

Lokaliseringsstöd till lokaler

för uthyrning 5

Utskottets överväganden 6

Hemställan 10

Reservationer

1. Landsbygdsstöd till

jordbruksföretag och

kombinationsverksamheter m.m. (mom.

1), (m) 11

2. Landsbygdsstöd till

jordbruksföretag och

kombinationsverksamheter m.m. (mom.

1), (mp, kds) 12

3. Geografisk utvidgning av

landsbygdsstödet m.m. (mom. 2), (m) 12

4. Lokaliseringsstöd till lokaler

för uthyrning (mom. 3), (m) 13

Bilaga: Yttrande från

jordbruksutskottet 1995/96:JoU7y 14

Gotab, Stockholm 1996