Bet. 1995/96:AU6

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1995/96:AU06

Kompetensutveckling

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1995/96

AU6

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas tolv

motioner rörande vissa frågor om

kompetensutveckling m.m. Samtliga

behandlade yrkanden avstyrks av

utskottet med hänvisning till pågående

beredningsarbete.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1994

1993/94:A228 av Rose-Marie Frebran och

Lars Svensk (kds) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en

utredning om en allmän

kompetensutvecklingsförsäkring.

1993/94:A254 av Ingvar Carlsson m.fl.

(s) vari yrkas

26. att riksdagen hos regeringen begär

ett åtgärdsprogram för

kompetensutveckling i näringslivet och i

gemensam verksamhet i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1993/94:Ub314 av Rosa Östh och Birger

Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om

kompetensutveckling för småföretagare.

1993/94:Ub319 av Jan Backman (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten att erbjuda

nyföretagare tillgång till systemet med

utbildningscheckar.

1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl.

(s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kompetensutveckling och

utbildning skall ha en mer framskjuten

ställning bland de

arbetsmarknadspolitiska medlen,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att arbetsmarknadens parter

bör rekommenderas att i avtal reglera

att minst 2 % av arbetstiden avsätts för

kompetensutveckling av alla anställda,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att analysera och

utarbeta förslag till ekonomiska

incitament till kompetensutveckling.

1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl.

(s) vari yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär

att regeringen senast i samband med

kompletteringspropositionen återkommer

med ett förslag till ett hållbart och

sammanhållet program för att öka

kompetensutvecklingen i näringslivet.

Motion väckt med anledning av

proposition 1993/94:147

1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)

vari yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär

ett åtgärdsprogram för

kompetensutveckling i näringslivet och i

gemensam verksamhet i enlighet med vad

som anförts i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden 1995

1994/95:A261 av Anders Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett åtgärdsprogram för

kontorsadministratörers omorientering.

1994/95:A270 av Gullan Lindblad och

Göthe Knutson (m) vari yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till en ny form av

eftergymnasiala kvalificerade

yrkesutbildningar i samverkan med

företagaren.

1994/95:A271 av Alf Svensson m.fl. (kds)

vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av personliga

utbildningskonton.

1994/95:K811 av Mats Odell (kds) vari

yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsättandet av en utredning

som belyser effekterna av

informationsteknologin på arbetslivets

organisation och de därav följande konse

kvenserna för trygghetssystemens

utformning och möjligheterna att

finansiera dessa.

1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds)

vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade insatser för en

fortlöpande kompetensutveckling i

arbetslivet,

Utskottet

Inledning

I det följande behandlas frågor om

kompetensutveckling i motioner från den

allmänna motionstiden år 1994 resp. år

1995. Ett yrkande som behandlas,

nämligen i motion 1993/94:A40, har

väckts med anledning av proposition

1993/94:147 Jämställdhetspolitiken:

Delad makt - delat ansvar. Motionerna

tar upp behov av kompetensutveckling i

arbetslivet, för olika yrken och

sektorer inom arbetslivet samt olika

förslag för att öka kompetensen.

Ett särskilt påpekande bör göras att

kompetensutveckling är ett brett område

som av olika skäl har förekommit inom

flera utskotts beredningsområden.

Arbetsmarknadsutskottet har tidigare

behandlat motioner från olika partier på

kompetensutvecklingsområdet, bl.a. i

betänkandena 1993/94:AU5, 1994/95:

AU9, 1994/95:AU11, 1994/95:AU13 och

1994/95:AU15.

Vissa frågor om kompetensutveckling m.m.

I åtta motioner tas behov av

kompetensutveckling upp, bl.a. i samband

med förändringar i arbetslivet.

Socialdemokraterna tar i motionerna

1993/94:A40 (yrk. 10), 1993/94:A254

(yrk. 26), 1993/94:N305 (yrk. 12) samt

1993/94:Ub906 (yrk. 5) upp arbetslivets

förändringar samt de därav föranledda

långsiktigt ökande kompetenskraven.

Kompetensutvecklingen på arbetsplatserna

bör enligt motionärerna kopplas ihop med

en förändrad arbetsorganisation, där

arbete och lärande går hand i hand.

Målsättningen bör vara att upp mot 2 %

av arbetstiden genomsnittligt används

för kompetenshöjande utbildning på

arbetsplatserna. Ett åtgärdsprogram bör

därför begäras av regeringen.

I ovan nämnda motion 1993/94:Ub906

(yrk. 3, 8) påpekas vidare att det finns

ett mycket stort behov av utbildning som

avser de arbetslösa.

Arbetsmarknadsutbildning i olika former

är därför synnerligen viktig även i per

spektivet av en nationell

kompetenshöjning. Det finns olika

modeller för att stödja en

kompetensutveckling genom ekonomiska

incitament. Dessa bör analyseras i

samverkan med arbetsmarknadens parter,

anser motionärerna.

Kristdemokraterna anser i motionerna

1994/95:A271 (yrk. 15) och 1994/95:N301

(yrk. 9) att de ökande kraven i

arbetslivet ställer krav på fortlöpande

kompetensutveckling. Incitamenten till

egen kompetensutveckling måste

förstärkas enligt motionärerna.

Personliga utbildningskonton kan vara

ett sätt att höja kompetensen hos

yrkesarbetande. Att genom skatteavdrag

uppmuntra avsättningar till ett eget

utbildningskonto skulle kunna ge

möjligheter för fler att studera på

högskolenivå.

Anders Nilsson (s) begär i motion

1994/95:A261 ett åtgärdsprogram för

kontorsadministratörer. Problemet är att

kontorsbranschens kris inte är lika

uppmärksammad som t.ex. byggbranschens,

möjligen därför att det handlar om

kvinnor. AMS bör därför föreslå ett

åtgärdsprogram för

kontorsadministratörers omorientering

och kompetensutveckling.

Rose-Marie Frebran och Lars Svensk

(kds) begär i motion 1993/94:A228 att en

utredning tillsätts med uppdrag att

utreda möjligheterna till en allmän

kompetensutvecklingsförsäkring.

Utredningen bör utgå dels från

individens perspektiv, dels från ett

samhällsekonomiskt perspektiv.

Utskottet anför följande.

Riksdagen har nyligen tagit upp

kompetensutvecklingsfrågor i samband med

behandlingen av proposition 1995/96:25

En politik för arbete, trygghet och

utveckling (FiU1, rskr. 131-134). I det

nämnda betänkandet redogörs för de

utredningar som pågår över ett brett

fält i syfte att öka kunskaper och

kompetens (s. 96 f.). Utredningarna

gäller i första hand förlängning av

skolpliktstiden, det inre arbetet i

skolan, översyn av lärarutbildningen,

ett nationellt kunskapslyft för vuxna,

distansutbildning samt fortsatt

reformering av studiestödet. I enlighet

med finansutskottets förslag avslog

riksdagen mot denna bakgrund de i

sammanhanget aktuella motionsyrkandena.

Utredningen om ett nationellt

kunskapslyft för vuxna (dir. 1995:67)

skall i ett första steg föreslå mål för

ett sådant kunskapslyft som en del i en

strategi för ett livslångt lärande.

Därvid skall kommittén bedöma om de

allmänna målen för den samhällsstödda

vuxenutbildningen behöver revideras, och

hur dessa mål skall kompletteras för att

omfatta alla former av vuxenutbildning.

I ett andra steg skall kommittén, med

beaktande av den centrala frågan om

ansvaret för utbildningens finansiering,

ta ställning till vilket ansvar som

skall vila på den offentligt

finansierade utbildningen och på

arbetslivet för olika typer av

utbildningsinsatser samt föreslå vilket

ansvar varje individ bör ta för sin egen

kompetensutveckling.

Utskottet har inhämtat att

utredningsarbetet kommer att resultera i

ett första delbetänkande, som bl.a. tar

upp mål för ett nationellt kunskapslyft

för vuxna, i mars 1996.

Även den arbetsmarknadspolitiska

kommittén (dir. 1993:132, dir. 1995:33)

tar upp kompetensutvecklingsfrågor. Hur

arbetsmarknadspolitiken bättre skall

bidra till att stödja

kompetensutvecklingen i arbetslivet är

en huvudfråga för kommittén. Bl.a. skall

samspelet mellan

arbetsmarknadsutbildning, övrig

vuxenutbildning och den reguljära skolan

analyseras. Kommitténs slutbetänkande

väntas i början av år 1996.

Vidare skall nämnas utredningen om

kunskapsbildning i arbetslivet, vilken i

mars 1994 avlämnade betänkandet Kunskap

för utveckling, SOU 1994:48. I

betänkandet lämnas förslag till hur ett

system för kunskapsspridning inom

arbetslivsområdet skall organiseras och

finansieras. Förslagen bereds för

närvarande inom regeringskansliet.

Kompetensutvecklingsfrågor har också

betydelse för de i motion 1994/95:A261

upptagna kontorsadministratörerna. TCO

har i en skrivelse 1995-02-14 till

statsrådet Anders Sundström anfört att

antalet kontorsadministratörer har

minskat med 22 % mellan 1990 och 1994.

Enligt TCO krävs bl.a. satsningar på

verklig kompetensutveckling för att

förhindra fortsatt utslagning.

Kompetensutveckling betonas även i EU-

samarbetet. Mål 4 avser att genom

kompetensutveckling av anställda

underlätta omställningen vid

strukturförändringar och förändring av

produktionssystem. Kompetensutveckling

är också mål för gemenskapsinitiativen

EMPLOYMENT och ADAPT samt för

utbildningsprogrammen LEONARDO och

SOKRATES. Avsikten är att få till stånd

viss samordning mellan de nämnda

programmen. Den svenska staten satsar ca

350 miljoner kronor om året och EU lika

mycket inom ramen för den europeiska

socialfondens Mål 4. Det är AMS som

svarar för administration av

utbetalningarna från socialfonden.

Med hänvisning till vad sålunda

redovisats kan det konstateras att

kompetensutvecklingsfrågorna är inne i

en fas av grundlig beredning. Utskottet

anser att detta beredningsarbete bör

avvaktas. De aktuella motionerna,

1993/94:A40 (yrk. 10), 1993/94:A228,

1993/94:A254 (yrk. 26), 1993/94:N305

(yrk. 12), 1993/94:Ub906 (yrk. 3, 5 och

8), 1994/95:A261, 1994/95:A271 (yrk. 15)

och 1994/95:N301 (yrk. 9) avstyrks

således.

Kompetensutveckling för små- och

nyföretagare tas upp i två motioner.

Kompetensutveckling för småföretagare

tas upp i motion 1993/94:Ub314 av Rosa

Östh och Birger Andersson (c). Enligt

motionärerna saknar många småföretagare

grundläggande företagsutbildning, vilket

bromsar upp utvecklingen. Utbildnings-

och utvecklingscheckar skulle kunna

användas för att öka kompetensen.

Försöksprojekt kan förläggas till

utvecklingssvaga regioner.

Jan Backman (m) framför likartade krav

i motion 1993/94:Ub319. Enligt

motionären bör nyföretagare kunna

erbjudas utbildningscheckar. Starta-eget-

bidraget, den enda åtgärd som är

inriktad på att skapa företagare och

inte löntagare, bör kunna kombineras med

utbildningscheckar.

Utskottet anför följande.

De små företagens situation, bl.a. i

fråga om kompetensutveckling, har

redovisats i betänkandet Kunskap för

utveckling (SOU 1994:48). Dessa frågor

är under beredning inom

regeringskansliet.

Regeringen har under hösten 1995

tillsatt en utredning för att göra en

översyn av det statliga företagsstödet

och dess effekter på det svenska

näringslivet. Utredningen (dir.

1995:124) skall bl.a. överväga möjliga

alternativ till finansiella stöd och se

över möjligheterna att omfördela stödet

till andra ändamål som t.ex. utbildning,

kompetenssatsningar och ökad

teknikspridning. Möjligheterna till

regional utveckling skall särskilt

beaktas. Kommittén skall redovisa sina

förslag senast den 30 april 1996.

Utskottet har ovan redovisat Mål 4-

programmet inom ramen för den europeiska

socialfonden. I detta sammanhang skall

läggas till att grupper som är aktuella

för stöd enligt Mål 4-programmet ofta är

verksamma i små och medelstora företag.

Regeringen anför i proposition

1995/96:25 (s. 15) att det är viktigt

att egen- och småföretagare ges

möjlighet till kompetensutveckling i

anslutning till detta program.

Med hänvisning till pågående

beredningsarbete avstyrker utskottet

motionerna 1993/94:Ub314 och

1993/94:Ub319.

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)

framhåller i motion 1994/95:A270 (yrk.

12) vikten av en långsiktig strategi för

kunskapsuppbyggnad i stället för hastigt

hopkomna förslag inom

arbetsmarknadspolitiken. Särskilt behövs

eftergymnasiala kvalificerade

yrkesutbildningar i samverkan med

företagen. Regeringen bör återkomma med

förslag i denna riktning.

Utskottet vill anföra följande.

I mars 1995 överlämnades betänkandet

Yrkeshögskolan - Kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning (SOU

1995:38) till regeringen. Utredningen

tar upp kraven på arbetskraftens

kompetens och redovisar förslag angående

kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning. En ny struktur, kallad

Yrkeshögskolan, förordas. Denna skulle

utgöra en fast organisation för

utveckling, planering, prioritering,

kvalitetssäkring, utvärdering och

finansiering av den eftergymnasiala

yrkesutbildningen. Man förordar att

denna ges av existerande

utbildningsanordnare. Ett nytt organ,

Yrkeshögskolestyrelsen, föreslås bli

inrättat i varje län. Ett särdrag i

Yrkeshögskolan är att en väsentlig del

av utbildningen sker i form av lärande i

arbete i företag eller på andra

arbetsplatser.

Remissbehandlingen av betänkandet har

avslutats under hösten 1995.

En proposition är aviserad till slutet

av februari 1996. Enligt pressmeddelande

från Utbildningsdepartementet, daterat

den 12 januari 1996, kommer regeringen

att lägga fram förslag om

försöksverksamhet med kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning.

Försöksverksamheten inleds redan i år

och skall omfatta ca 1 700 platser.

Försöksverksamheten syftar bl.a. till

att pröva och utveckla de pedagogiska

och organisatoriska formerna för

utbildningen.

Med hänvisning till pågående

beredningsarbete bör motion 1994/95:A270

(yrk. 12) inte föranleda någon

riksdagens åtgärd. Den avstyrks således.

I motion 1994/95:K811 (yrk. 7) föreslår

Mats Odell (kds) att effekterna av

informationsteknologin på arbetslivets

organisation samt konsekvenserna för

trygghetssystemen utreds. Att basera

statens inkomster på uppgifter från

arbetsgivare kommer att bli svårare när

en allt större del av de ekonomiska

transaktionerna sker mellan små företag

i olika länder. En statlig utredning bör

tillsättas som i första hand kartlägger

konsekvenserna av den pågående

utvecklingen.

Utskottet vill i detta sammanhang

redogöra något för hanteringen av

informationsteknikfrågorna.

Som bakgrund kan nämnas att regeringen

den 19 januari 1995 (dir. 1995:1)

tillkallade en kommission för att främja

användningen av informationsteknik (IT).

En av uppgifterna är att lämna förslag

till åtgärder som främjar användningen

av IT med särskild inriktning på

företagande och arbetsliv samt

utbildning och kompetensutveckling. IT-

kommissionens arbetsprogram 1995-1996

(SOU 1995:68) överlämnades till

regeringen i juni 1995.

Uppdraget till IT-kommissionen gäller

till utgången av år 1996.

Regeringen har i januari 1996 aviserat

att en proposition om åtgärder för att

bredda och utveckla användningen av

informationsteknik kommer att läggas

fram i mars månad 1996.

Rekommendationerna från 1994 års IT-

kommission, vilken överlämnade

betänkandet Vingar åt människans förmåga

(SOU 1994:118), har delvis överlämnats

till Stiftelsen för kunskaps- och

kompetensutveckling. Stiftelsen skall

bl.a. finansiera satsningar som främjar

användningen av IT. Stiftelsen verkar

dels genom egna initiativ, dels på

grundval av ansökningar om medel. Syftet

är bl.a. att starta processer i

samhället som utvecklar kunskapen och

kompetensen kring informationstekniken.

Vidare vill utskottet i detta sammanhang

nämna Toppledarforums verksamhet.

Toppledarforum är en arbetsgrupp för

verksamhetsutveckling i offentlig

förvaltning med stöd av

informationsteknik. Den leds av

samordningsminister Jan Nygren och

består i övrigt av ett tiotal

verkschefer samt de verkställande

direktörerna i Kommunförbundet och

Landstingsförbundet. Målet är att skapa

en öppen elektronisk infrastruktur för

informationsförsörjning.

Finansdepartementet och Statskontoret

biträder Toppledarforum i det löpande

arbetet. Prioriterade områden och

projekt är bl.a. lagfrågor, pris- och

ansvarsfrågor och standardisering av

gränssnitt för gemensamma dataflöden.

Med hänsyn till det pågående

beredningsarbetet avstyrker utskottet

motion 1994/95:K811 (yrk. 7).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande behov av

kompetensutveckling

att riksdagen avslår motionerna

1993/94:A40 yrkande 10, 1993/94:

A228, 1993/94:A254 yrkande 26,

1993/94:N305 yrkande 12, 1993/94:

Ub906 yrkandena 3, 5 och 8,

1994/95:A261, 1994/95:A271 yrkande 15

och 1994/95:N301 yrkande 9,

2. beträffande

kompetensutveckling för små- och

nyföretagare

att riksdagen avslår motionerna

1993/94:Ub314 och 1993/94:Ub319,

3. beträffande eftergymnasiala

kvalificerade yrkesutbildningar

att riksdagen avslår motion

1994/95:A270 yrkande 12,

4. beträffande

informationsteknologin och

arbetslivets organisation

att riksdagen avslår motion

1994/95:K811 yrkande 7.

Stockholm den 8 februari 1996

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist

(s), Berit Andnor (s), Ulrica Messing

(s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson

(s), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder

(m), Sonja Fransson (s), Hans Andersson

(v), Christina Zedell (s), Christel

Anderberg (m), Barbro Johansson (mp),

Dan Ericsson (kds), Paavo Vallius (s),

Ola Ström (fp), Annika Jonsell (m) och

Margareta Andersson (c).

Gotab, Stockholm 1996