Bet. 1995/96:AU8

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1995/96:AU08

Europeiska företagsråd

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1995/96

AU8

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet

regeringens förslag till lag om

Europeiska företagsråd. Genom

lagförslaget genomförs direktivet

94/45/EG. Syftet är att ge arbetstagarna

möjlighet till information och samråd i

frågor inom större företag och

företagsgrupper i EES-länder.

Moderata samlingspartiet och

Vänsterpartiet är på olika punkter

kritiska mot lagförslaget och följer i

reservationer upp sina resp. motioner.

Propositionen

I proposition 1995/96:163 föreslår

regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet)

att riksdagen antar regeringens förslag

till

lag om europeiska företagsråd.

Propositionens lagförslag återfinns i

bilaga till betänkandet.

Motioner

1995/96:A24 av Per Unckel m.fl. (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om opåkallade tillägg till EG-

direktivet 94/45.

1995/96:A25 av Hans Andersson och Ingrid

Burman (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tidsperioden för

förhandlingar om träffande av avtal,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utformningen av reglerna om

tystnadsplikt.

Utskottet

Propositionen i huvuddrag

I propositionen lägger regeringen fram

förslag till en lag om europeiska

företagsråd. Förslaget grundar sig på

Europeiska unionens direktiv 95/45/EG.

Direktivet har kommit till i enlighet

med den ordning som föreskrivs i

Protokollet om socialpolitik och som

innebär att medlemsländerna utom

Storbritannien får tillgång till EG:s

institutioner och förfaranden för att

genomföra rättsakter och beslut som

behövs för att genomföra Avtalet om

socialpolitik.

Propositionen bygger på

Arbetsrättskommissionens delbetänkande

(SOU 1995:115) Ny lag om europeiska

företagsråd.

Direktivet och lagförslaget syftar till

att ge arbetstagare i vissa större

företag eller företagsgrupper med

gränsöverskridande verksamhet möjlighet

till information och samråd med den

centrala ledningen för företaget eller

för företagsgruppen. Det kan ske genom

ett europeiskt företagsråd bestående av

arbetstagarrepresentanter eller genom

något annat förfarande.

De företag som avses är antingen s.k.

gemenskapsföretag, dvs. ett företag som

har verksamhet i minst två EES-länder,

eller en företagsgrupp, dvs. en grupp av

företag med företag i minst två EES-

länder, där ett kontrollerande företag

och minst ett kontrollerat företag

ingår. Ett företag anses som

kontrollerande i förhållande till ett

annat, det kontrollerade, i kraft av

äganderätt, ekonomisk delaktighet eller

av de regler som gäller för det

kontrollerade företaget.

Med företag avses i lagen en ekonomisk

verksamhet i privat eller offentlig regi

som bedrivs av en fysisk eller en

juridisk person.

För att lagen skall gälla måste

företagen ha en viss storlek. Ett

gemenskapsföretag skall ha minst 1 000

arbetstagare i EES-länderna och minst

150 arbetstagare i vart och ett av minst

två EES-länder. Företagsgruppen skall ha

minst 1 000 arbetstagare i EES-länderna

och minst två av sina företag med minst

150 arbetstagare vardera i olika EES-

länder.

Införlivandet sker på ett sätt som nära

anknyter till den svenska arbetsrätten,

bl.a. genom regler om skadestånd och

rättegång.

Lagens regler gäller i princip inte om

det vid lagens ikraftträdande redan

finns ett avtal om gränsöverskridande

information och samråd. Lagen är vidare

dispositiv på det sättet att det genom

ett kollektivavtal som har slutits eller

godkänts av en central

arbetstagarorganisation får göras

avvikelser om avtalet inte innebär

mindre förmånliga regler för

arbetstagarsidan än vad som följer av

direktivet (s.k. EG-spärr). Lagens

regler gäller inte för verksamheter av

ideologisk natur såvitt avser

verksamhetens mål och inriktning.

Förpliktelserna enligt den föreslagna

lagen vilar enligt huvudregeln på

gemenskapsföretag eller kontrollerande

företag som har säte i Sverige.

Informations- och samrådsförfarandet -

som alltså kan ske inom ramen för ett

europeiskt företagsråd eller genom något

annat förfarande - kommer till stånd

genom att det bildas en

förhandlingsdelegation för

arbetstagarna. Förhandlingsdelegationens

storlek är beroende av antalet EES-

länder där verksamhet bedrivs. Varje

land där verksamhet bedrivs skall ha

minst en representant i delegationen.

Därutöver finns en

proportioneringsregel. En

förhandlingsdelegation kommer därigenom

att bestå av minst fem och högst 20

ledamöter.

Rätten att utse de svenska ledamöterna

i förhandlingsdelegationen tillkommer i

första hand den eller de lokala

arbetstagarorganisationer som är bundna

av kollektivavtal med

gemenskapsföretaget eller något företag

i en företagsgrupp. Om arbetsgivaren

inte är bunden av kollektivavtal är det

i stället den lokala

arbetstagarorganisation som företräder

flest arbetstagare som får utse

representanten.

Sedan förhandlingsdelegationen bildats

skall gemenskapsföretaget eller det

kontrollerade företaget begära

förhandlingar i syfte att nå ett avtal

om ett företagsråd eller om något annat

förfarande. Förhandlingsdelegationen kan

med viss kvalificerad majoritet avstå

från eller avbryta förhandlingarna.

Det ansvariga företaget skall stå för

skäliga kostnader för

förhandlingsdelegationen.

Om avtal inte träffas träder vissa

stupstocksregler in, som innebär att

ett europeiskt företagsråd skall

inrättas i enlighet med vad som anges i

lagen. Så skall ske om parterna kommer

överens om det, om det ansvariga

företaget vägrar att inleda

förhandlingar inom viss tid, om parterna

vid förhandlingarna inte träffat avtal

inom viss tid eller om ett avtal som

gällde vid ikraftträdandet eller som

träffats enligt bestämmelserna i lagen

upphör och inte ersätts av ett nytt inom

viss tid.

Stupstocksreglerna innehåller

föreskrifter om det europeiska

företagsrådets sammansättning och om hur

de svenska ledamöterna utses. Dessa

föreskrifter är uppbyggda i princip på

samma sätt som för

förhandlingsdelegationen men

proportioneringsregeln medför här att

rådet kan bestå av högst 30 ledamöter.

Om rådets storlek föranleder det skall

rådet inom sig utse ett arbetsutskott.

Det europeiska företagsrådet skall ha

rätt till information och samråd i

gränsöverskridande frågor, dvs. som rör

hela gemenskapsföretaget eller hela

företagsgruppen eller minst två

verksamheter i olika EES-länder. I

propositionen görs bedömningen att

begreppet samråd troligen innefattar

mindre långtgående krav än vad som

följer av medbestämmandelagen.

Det ansvariga företaget skall

sammanträffa med företagsrådet minst en

gång om året och inför detta möte lämna

en skriftlig rapport. Inför

sammanträffandet har företagsrådet rätt

att sammanträda enskilt. Mötet skall

särskilt handla om förhållanden i elva

olika hänseenden, bl.a.

företagsstrukturen, ekonomisk och

finansiell situation, förväntad

utveckling, sysselsättningsläge,

investeringar,

organisationsförändringar, nya

arbetsmetoder, produktionsöverföringar,

fusioner, nedskärningar och kollektiva

uppsägningar.

I fråga om sådant som i avsevärd

utsträckning påverkar arbetstagarnas

intressen skall arbetsutskottet eller

företagsrådet få underrättelse så snart

det kan ske. De kan om de så begär få

sammanträffa med det ansvariga företaget

i frågan.

Företagsrådet har därutöver rätt att

sammanträda enskilt ytterligare en gång

per år.

Företagsrådet eller arbetsutskottet får

biträdas av experter.

Det europeiska företagsrådet och

arbetsutskottets skäliga kostnader skall

bäras av gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget. I fråga om

skydd för arbetstagarrepresentanterna

som är anställda i Sverige gäller

förtroendemannalagen, t.ex. när det

gäller rätt till ledighet och betalning

under ledigheten.

Arbetstagarnas förhandlingsdelegation

och det europeiska företagsrådet skall

anses som juridiska personer och således

kunna förvärva rättigheter och ikläda

sig skyldigheter liksom att föra talan

inför domstol. När företagsrådet börjar

verka övertar det dock alla rättigheter

och skyldigheter från

förhandlingsdelegationen.

Det ansvariga företaget får föreskriva

tystnadsplikt för

arbetstagarrepresentanterna om det är

nödvändigt med hänsyn till företagets

bästa.

Lagens regler är

skadeståndssanktionerade efter förebild

av medbestämmandelagens regler. Vid

tillämpningen av dessa regler skall det

ansvariga företaget anses som

arbetsgivare och det europeiska

företagsrådet, förhandlingsdelegationen

eller något annat organ för information

och samråd anses som

arbetstagarorganisation.

Lagen om rättegången i arbetstvister

skall tillämpas. Målen skall handläggas

av Arbetsdomstolen som första domstol.

Lagen föreslås träda i kraft den 22

september 1996. Det är den dag då

direktivet senast skall vara genomfört.

Motionerna

Två motioner har väckts med anledning av

propositionen.

Per Unckel m.fl. (m) begär i motion A24

ett tillkännagivande till regeringen om

opåkallade tillägg till EG-direktivet.

Motionärerna menar att Sveriges redan

omfattande regelverk gör det möjligt att

så långt som möjligt införliva

direktiven som de är utformade och att

utnyttja de undantag som medges i rimlig

utsträckning. Annars motverkas syftet

att nå en mer homogen rättstillämpning.

Man skapar i praktiken onödiga

konkurrensnackdelar som försvårar

bekämpningen av arbetslösheten. Det kan

allmänt ifrågasättas om det nu berörda

direktivet kan påverka den inre

marknaden i en positiv riktning.

Motionärerna anger ett antal exempel på

vad de ser som opåkallade avsteg från

direktivet i den föreslagna lagen:

- handelsflottan omfattas, trots att

direktivet ger möjlighet till undantag

-

- förslaget ger rätt till två i

stället för ett sammanträde per år

-

- företagsråden blir större än vad

direktivet kräver

-

- tystnadsplikten har begränsats

alltför mycket

-

- de fackliga organisationerna skall

inte ha rätt att föra skadeståndstalan

för egen del

-

- trots att de fackliga

organisationerna kanske bara

representerar ett fåtal tillåts de

företräda en majoritet av arbetstagarna,

det är dessutom fel att det i första

hand är den kollektivavtalsbundna

organisationen som får utse

representant.

-

Hans Andersson och Ingrid Burman (båda

v) ser det i motion A25 som ett framsteg

att direktivet har kunnat antas, även om

de rättigheter som tillförsäkras de

anställda och deras organisationer är

mycket begränsade. De är kritiska mot

lagförslaget på två punkter.

De föreslagna reglerna innebär att ett

europeiskt företagsråd skall inrättas om

avtal inte träffats inom tre år från det

att initiativ togs till förhandlingar

eller arbetstagarna begärde sådana

förhandlingar. Detta är en alltför lång

tid som ger företagen möjlighet att

förhala frågan. Enligt motionärerna bör

18 månader vara tillräckligt (yrk. 1).

Motionärerna anser vidare att den

föreslagna regeln om tystnadsplikt är

alltför långtgående och oprecis. I

stället för rekvisitet det är

nödvändigt med hänsyn till företagets

bästa bör efter förebild av

medbestämmandelagen gälla att

tystnadsplikt får föreskrivas i den mån

det kan antagas att det annars skulle

föreligga risk för väsentlig skada för

part eller annan (yrk. 2).

Utskottets överväganden

Arbetsmarknadsutskottet ser med stor

tillfredsställelse på att frågan om med

inflytande för arbetstagare i europeiska

företag eller företagsgrupper med

gränsöverskridande verksamhet nu har

kunnat lösas. Frågan har diskuterats i

olika sammanhang under de senaste

decennierna utan att man kommit fram

till något beslut. Med den ordning som

föreskrivs i Protokollet om

socialpolitik blev det möjligt för

medlemsländerna i Europeiska unionen

utom Storbritannien att använda EG:s

institutioner och förfaranden för att

genomföra rättsakter och beslut som

behövs för att förverkliga Avtalet om

socialpolitik. Enligt avtalet har

gemenskapen och medlemsstaterna bl.a.

annat som mål att främja en dialog

mellan arbetsmarknadens parter.

Utskottet vill understryka att den

bakomliggande tanken är att parterna om

möjligt skall träffa avtal om vilken

form av informations- och

samrådsförfarande som skall införas. De

mera detaljerade reglerna i lagförslaget

om europeiska företagsråd gäller bara om

parterna inte kommer överens om annat.

De är, för att beskriva det med ett på

arbetsmarknaden vanligen förekommande

begrepp, stupstocksregler. I

lagrådsremissen användes ordet som

rubrik över de paragrafer som skall

tillämpas om inget avtal träffas. På

Lagrådets inrådan har emellertid ordet

undvikits i propositionens lagförslag.

Rubriken lyder nu i stället Vad som

gäller om avtal inte träffas .

Lagens dispositivitet kommer till

uttryck på flera sätt. Reglerna gäller i

princip inte om det vid lagens

ikraftträdande redan finns avtal om

gränsöverskridande information och

samråd. Sedan en förhandlingsdelegation

bildats kan parterna komma överens om en

annan ordning, det må avse ett

europeiskt företagsråd eller något annat

förfarande. Fyra år efter det att ett

företagsråd inrättats enligt

stupstockreglerna skall rådet pröva om

förhandlingar skall inledas för att i

stället träffa avtal om något annat

förfarande. Slutligen är också lagen som

sådan s.k. EG-dispositiv, dvs. att det

genom kollektivavtal av visst slag får

göras avvikelser från lagens

bestämmelser under förutsättning att

avtalet inte innebär att mindre

förmånliga regler skall tillämpas för

arbetstagarsidan än som följer av

direktivet.

I den följande framställningen inriktar

sig utskottet på frågor som tagits upp i

de två motioner som väckts med anledning

av propositionen.

Vad först gäller den allmänna kritik

som framförs i m-motionen A24 mot sättet

att införliva direktivet med svensk lag

är följande att säga. Utskottet anser

liksom regeringen att genomförande skall

ske på ett sätt som harmonierar med

landets rättsordning. Direktivet innebär

också att det i vissa avseenden

överlämnas till medlemsstaterna att

utforma regler som står i

överensstämmelse med nationell

lagstiftning eller praxis. Nya regler

bör, som sägs i propositionen, utformas

i nära anslutning till vad som redan

gäller. Avsteg från detta bör enligt

utskottets mening göras först om starka

skäl talar för det.

Dessa principiella utgångspunkter

innebär att utskottet inte kan ansluta

sig till m-motionens allmänna

inställning att direktiven bör

införlivas sådana de är utformade och

att Sverige skall utnyttja de undantag

som medges.

En princip i svensk arbetsrättslig

lagstiftning är att reglerna så långt

som möjligt bör ha generell

tillämplighet. En annan är att de

fackliga organisationerna, och framför

allt de kollektivavtalsbundna, ges en

särställning.

Utskottets nyss angivna utgångspunkter

leder till att Sverige inte som

förordats i m-motionen bör utnyttja

möjligheterna att göra undantag för

handelsflottan, vilket direktivet i och

för sig medger.

De rättigheter för arbetstagarna som

direktivet avser att tillgodose bör med

svenskt synsätt hänföras till den

kollektiva arbetsrätten. Det är därför

följdriktigt att rätten att utse

arbetstagarnas representanter tillkommer

arbetstagarorganisationerna, i första

hand de med kollektivavtal. På den

principen bygger både

förtroendemannalagen och lagen om

styrelserepresentation för de

privatanställda. Utskottet vill särskilt

peka på direktivets ingress, i vilken

det anges att medlemsstaterna i

överensstämmelse med

subsidiaritetsprincipen skall bestämma

vilka som är arbetstagarrepresentanter.

Utskottet finner det också logiskt att

rätten till skadestånd knyts till

arbetstagarorganisationen i det fall att

det inte finns något företagsråd eller

någon förhandlingsdelegation som kan

föra talan.

Vad sedan gäller invändningen mot

regeringsförslaget för att det går

utöver direktivets minimikrav när det

gäller storleken på företagsrådet och

det antal sammanträffanden som rådet

skall ha rätt till är följande att säga.

Propositionen grundar sig här på rena

lämplighetsöverväganden. Utskottet delar

regeringens uppfattning att det finns

ett värde i att företagsråden inte är

alltför små. Det möjliggör en större och

bättre representation. Det är också

högst rimligt att ledamöterna i rådet

får träffas enskilt vid ett tillfälle

utöver vad direktivet anger som

miniminivå. Som påpekats av LO och TCO

kan det finnas svårigheter som är

förknippade med olika språk och olika

kulturella bakgrunder. Kontinuitet i

arbetet är viktigt. Utskottet vill

dessutom peka på att de som skall stå

för kostnaderna är ganska stora företag

eller koncerner. En förutsättning är

dessutom att kostnaderna är skäliga.

Det som nu anförts innebär

sammanfattningsvis att utskottet inte

kan ställa sig bakom motion A24 i

motsvarande del.

Utskottet går nu över till invändningen

i v-motionen A25 som rör tiden för

förhandlingar innan de s.k.

stupstocksreglerna slår till.

Lagförslagets innebörd på denna punkt är

som redan nämnts att ett företagsråd

skall inrättas om ett avtal inte

träffats inom tre år antingen från den

centrala ledningens initiativ till

förhandlingar eller från

arbetstagarsidans förhandlingsbegäran.

Treårsfristen grundar sig på direktivets

Artikel 7 Tilläggsföreskrifter.

Arbetsmarknadsutskottet kan hålla med

motionärerna om att tiden förefaller

lång, något som också regeringen ger

uttryck för. Regeringen anser emellertid

inte att det finns anledning för Sverige

att införa en kortare tidsperiod.

Utskottet instämmer i detta och vill

tillägga att förhandlingarna i första

hand syftar till att leda fram till ett

avtal. Till detta kan behövas ganska

lång tid, inte minst med tanke på det

som förut sagts om språkproblem och

liknande och på att

förhandlingsdelegationens ledamöter kan

vara utspridda över hela Europa. Med

lagförslagets uppbyggnad med

stupstocksregler borde dessutom

intresset av att förhala förhandlingarna

vara begränsat.

Utskottet avstyrker med det anförda

motionens yrkande 1.

Slutligen tar utskottet upp

lagförslagets regel om tystnadsplikt. I

båda motionerna framförs kritik mot

förslaget, fast från motsatta

utgångspunkter. M-motionärerna anser att

tystnadsplikten är alltför inskränkt. De

syftar då på att regeringen inte

utnyttjat möjligheten i direktivets

Artikel 8 att se till att den centrala

ledningen inte skall behöva

vidarebefordra information som från

objektiva kriterier allvarligt skulle

skada eller vara till förfång för de

berörda företagens verksamhet . V-

motionärerna anser för sin del att

tystnadsplikten gjorts alltför

vidsträckt. De anser att regeln borde

utformats med 21 § medbestämmandelagen

som förebild.

I lagförslagets 38 § heter det att den

centrala ledningen får föreskriva

tystnadsplikt om det är nödvändigt med

hänsyn till företagets bästa . Regler om

tystnadsplikt brukar annars ofta bygga

på kriterierna risk för, samt omfattning

och slag av skada. Medbestämmandelagens

21 § gäller om parten väckt talan vid

domstol om tystnadsplikt. Domstolen

skall förordna om sådan i den mån det

kan antagas att det annars skulle

föreligga risk för väsentlig skada för

part eller annan .

Såvitt utskottet kan se saknas i vart

fall i den arbetsrättsliga

lagstiftningen en förebild för den

föreslagna bestämmelsen.

Enligt propositionen har regeln givits

en restriktiv utformning av hänsyn till

arbetstagarnas intresse av största

möjliga öppenhet. Det anges att man

t.ex. i Danmark har föreslagit en

liknande begränsning. Av uttalandet

framgår således att någon vidsträckt

tystnadsplikt inte är avsedd. Det kan

enligt utskottets mening vara en fördel

om liknande kriterier används i flera

länder som omfattas av direktivet.

När det gäller möjligheten för den

centrala ledningen att över huvud taget

inte behöva lämna viss information

hänvisar propositionen till

medbestämmandelagens förarbeten och

rättspraxis, som klarlagt att det finns

ett undantag i fråga om arbetsgivarens

förhandlings- och informationsskyldighet

enligt den lagen. Enligt svensk rätt

skulle det därmed redan finnas en

möjlighet att i särpräglade situationer

underlåta att informera och förhandla.

Regeringen anser att någon särskild

regel av detta slag inte behövs.

Motsvarande bör ändå bli gällande för de

europeiska företagsrådens del. Det sägs

att möjligheten att underlåta att

informera och samråda endast avser rena

undantagssituationer, när ett utlämnande

av informationen allvarligt skulle skada

eller vara till förfång för

gemenskapsföretagets eller

företagsgruppens verksamhet (prop. s.

51).

Utskottet anser att regeringsförslaget

innebär en rimlig avvägning mellan

intresset för arbetstagarsidan att få

del av information och företagets eller

koncernens intresse att hemlighålla

särskilt känsliga uppgifter. Det innebär

att motionerna A24 och A25 avstyrks i

motsvarande delar.

Utskottet godtar även lagförslaget i

övrigt. Utskottet föreslår därför att

riksdagen antar regeringens förslag till

lag om europeiska företagsråd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sättet att

införliva direktivet

att riksdagen avslår motion

1995/96:A24 i motsvarande del,

res. 1 (m)

2. beträffande tiden för

förhandlingar

att riksdagen avslår motion

1995/96:A25 yrkande 1,

res. 2 (v)

3. beträffande tystnadsplikt

m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:A24 i motsvarande del och

1995/96:A25 yrkande 2,

res. 3 (m)

res. 4 (v)

4. beträffande antagande av

lagförslaget

att riksdagen antar det i

propositionen framlagda förslaget

till lag om europeiska företagsråd.

Stockholm den 16 april 1996

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist

(s), Sten Östlund (s), Per Unckel (m),

Berit Andnor (s), Kent Olsson (m),

Martin Nilsson (s), Laila Bjurling (s),

Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s),

Dan Ericsson (kds), Kristina Zakrisson

(s), Paavo Vallius (s), Anna Åkerhielm

(m), Margareta Andersson (c), Siri

Dannaeus (fp), Ingrid Burman (v) och Per

Lager (mp).

Reservationer

1. Sättet att införliva direktivet (mom.

1)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder

och Anna Åkerhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 5 börjar med

Arbetsmarknadsutskottet ser och på s.

6 slutar med motsvarande del bort ha

följande lydelse:

EG-direktivens syfte är att närma

medlemsstaternas individuella

lagstiftningar till varandra för att

därigenom främja den inre marknadens

funktion samt att genom tillämpande av

minimiregler undanröja möjligheten för

enskilda medlemsstater att tillägna sig

ohemula konkurrensfördelar.

Enligt utskottets mening ger Sveriges

ofta omfattande regelverk möjligheter

att så långt som möjligt införliva

direktiven sådana de är utformade och

att i rimlig utsträckning utnyttja de

undantag som medges. Utskottet instämmer

med moderaternas uppfattning enligt

motion A24 att denna princip bör vara

vägledande i varje införlivandeprocess

på det arbetsmarknadspolitiska området.

Att tillföra den svenska lagen

bestämmelser som överskrider den yttre

ram som direktiven föreskriver motverkar

syftet att uppnå en mer homogen

rättstillämpning. I flertalet fall

innebär det i praktiken att Sverige

ålägger sig onödiga konkurrensnackdelar

som försvårar bekämpningen av

arbetslösheten.

Direktivet om europeiska företagsråd är

av det slaget att det har begränsade

möjligheter att nämnvärt påverka den

inre marknaden i positiv riktning. Som

sägs i motionen åberopas arbetstagarnas

ställning på arbetsmarknaden ofta som

primära motiv för direktiven och för

förslag som går utöver direktivens

ramar. Ytterst handlar detta om att slå

vakt om de fackliga organisationernas

särställning. Effekten blir ännu större

trögheter på arbetsmarknaden.

Utskottet anser liksom motionärerna att

propositionens lagförslag innebär ett

antal opåkallade avsteg från direktivet

och de möjligheter det ger till

undantag. Lagförslaget gör inget

undantag för handelsflottan, vilket hade

varit möjligt. Det ger arbetstagarna

rätt till fler sammanträden på den

centrala ledningens bekostnad än vad

direktivet anger. Den förelagna

proportionalitetsregeln medför att

företagsrådet blir större än som varit

nödvändigt. Utskottet är också kritiskt

till att rätten att utse de anställdas

representanter är knuten till

organisationerna, främst de

kollektivavtalsbärande. Dessa kanske

bara representerar ett fåtal av de

anställda. Utskottet kan inte heller

acceptera att de fackliga

organisationerna får driva

skadeståndstalan för egen del.

Det anförda innebär att utskottet

tillstyrker motion A24 i motsvarande

del. Vad utskottet anfört bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande sättet att införliva

direktivet

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A24 i motsvarande del som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Tiden för förhandlingar (mom. 2)

Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med

Arbetsmarknadsutskottet kan och slutar

med yrkande 1 bort ha följande

lydelse:

Arbetsmarknadsutskottet håller med

motionärerna om att tiden är lång,

vilket också regeringen gett uttryck

för. Regeringen har dock inte funnit

anledning att förkorta tiden. Utskottet

delar uppfattningen i motion A25 (v) att

den långa tiden medför att företagen får

möjlighet att förhala frågan. Som sägs i

motionen bör 18 månader vara tillräcklig

tid.

Utskottet tillstyrker således motion

A25 i denna del. Vad utskottet anfört

bör ges regeringen tillkänna."

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande tiden för

förhandlingar

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A25 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Tystnadsplikt m.m. (mom. 3)

Per Unckel, Kent Olsson , Patrik

Norinder och Anna Åkerhielm (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 7 börjar med Enligt

propositionen och slutar med

motsvarande delar bort ha följande

lydelse:

Utskottet har i reservation 1 utvecklat

sin allmänna syn vilka principer som bör

vara vägledande vid införlivandet av EG-

direktiv på det arbetsmarknadspolitiska

området.

I enlighet med vad som sägs i

moderaternas motion A24 borde lagen

getts en annan utformning vad gäller

tystnadsplikten m.m. Lagförslaget borde

i enlighet med direktivets Artikel 8 ha

innehållit en uttrycklig regel som gav

den centrala ledningen rätt att

hemlighålla information som om den

vidarebefordrades skulle kunna

allvarligt skada eller vara till förfång

för företagens verksamhet. I avsaknad av

en sådan regel kan svenska företag eller

företagsgrupper tvingas lämna ut

uppgifter av ett slag som utländska

konkurrenter och deras dotterföretag i

Sverige kan hemlighålla. Det är alltså

inte tillräckligt med enbart en regel om

tystnadsplikt för den som mottagit

information av detta slag.

Utskottet kan inte ansluta sig till

yrkandet i motion A25 (v) om inskränkt

tystnadsplikt för

arbetstagarrepresentanterna. Den

motionen avstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande tystnadsplikt m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A24 i motsvarande del och med

avslag på motion 1995/96:A25 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. Tystnadsplikt m.m. (mom. 3)

Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 7 börjar med Enligt

propositionen slutar med motsvarande

delar bort ha följande lydelse:

Enligt propositionen har regeln getts

en restriktiv utformning av hänsyn till

arbetstagarnas intresse av största

möjliga öppenhet. Utskottet anser att

detta hade kunnat regleras på ett bättre

sätt med motsvarande kriterier som i 21

§ medbestämmandelagen, dvs. att

tystnadsplikt skulle gälla "i den mån

det kan antagas att det annars skulle

föreligga risk för väsentlig skada". Det

i propositionen valda kriteriet är

alltför vagt och oprecist. Utskottets

ställningstagande i denna fråga innebär

att motion A25 tillstyrks i den berörda

delen. Det innebär också att motion A24

(m) avstyrks i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande tystnadsplikt m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:A25 yrkande 2 och med avslag

på motion 1995/96:A24 i motsvarande

del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

Propositionens lagförslag

Regeringen har följande förslag till

lagtext.

Förslag till

Lag om europeiska företagsråd

Härigenom föreskrivs1 följande.

Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om

inrättande av europeiska företagsråd

bestående av arbetstagarrepresentanter

eller införande av något annat

förfarande för information till och

samråd med arbetstagare i

gemenskapsföretag och företagsgrupper

som verkar i minst två EES-länder.

2 § Informations- och samrådsförfarandet

kommer till stånd på följande sätt. Det

bildas en förhandlingsdelegation för

arbetstagarna som har till uppgift att

tillsammans med gemenskapsföretaget,

eller det kontrollerande företaget i en

företagsgrupp, träffa ett avtal om

europeiskt företagsråd eller något annat

förfarande för information och samråd. I

vissa fall skall ett europeiskt

företagsråd inrättas enligt 23-35 §§.

Definitioner

3 § I denna lag avses med

- EES-länder: staterna i Europeiska

unionen, med undantag för Förenade

kungariket Storbritannien och

Nordirland, samt de övriga stater som

omfattas av EES-avtalet,

- företag: en ekonomisk verksamhet i

privat eller offentlig regi som bedrivs

av en fysisk eller en juridisk person,

- gemenskapsföretag: ett företag som har

verksamhet i minst två EES-länder,

- kontrollerande företag: ett företag

som utövar ett bestämmande inflytande

över ett annat företag, det

kontrollerade företaget,

- företagsgrupp: en grupp av företag,

som har företag i minst två EES-länder,

där ett kontrollerande företag och minst

ett kontrollerat företag ingår.

Lagens tillämpningsområde

4 § Denna lag gäller för

1. gemenskapsföretag som har

- minst 1 000 arbetstagare i EES-

länderna, och

- minst 150 arbetstagare i vart och ett

av minst två EES-länder, samt

1 Jfr rådets direktiv 94/45/EG av den 22

september 1994 om inrättandet av ett

europeiskt företagsråd eller ett

förfarande i gemenskapsföretag och

grupper av gemenskapsföretag för

information till och samråd med

arbetstagare (EGT nr L 254, 30.9.1994,

s. 64, Celex 394L0045).

2. företagsgrupper som har

- minst 1 000 arbetstagare i EES-

länderna,

- minst två av sina företag i olika EES-

länder, och

- minst ett av sina företag med minst

150 arbetstagare i ett EES-land och

minst ett annat av sina företag med

minst 150 arbetstagare i ett annat EES-

land.

Antalet arbetstagare i Sverige beräknas

som ett medeltal av antalet arbetstagare

under de två närmast föregående

verksamhetsåren.

5 § När ett gemenskapsföretag eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp har säte i Sverige vilar

förpliktelserna enligt denna lag på det

företaget. Bestämmelserna i 16 och 27 §§

om hur arbetstagarrepresentanter skall

utses tillämpas även på filialer och

kontrollerade företag i Sverige.

När gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp inte har säte i något EES-

land, skall förpliktelserna enligt denna

lag vila på en filial eller ett

kontrollerat företag i Sverige, om

gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget har utsett

filialen eller företaget i Sverige att

svara för förpliktelserna.

När gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp inte har säte i något EES-

land och inte heller har utsett en

filial eller ett företag i något EES-

land, skall förpliktelserna enligt denna

lag vila på en filial eller ett

kontrollerat företag i Sverige, om det

där finns fler arbetstagare än i någon

annan verksamhet som gemenskapsföretaget

bedriver i EES-länderna eller i något

annat företag som företagsgruppen har i

EES-länderna.

6 § I fråga om gemenskapsföretag eller

företagsgrupper där det vid tiden för

lagens ikraftträdande finns gällande

avtal om gränsöverskridande information

till och samråd med arbetstagare och som

omfattar alla gemenskapsföretagets eller

företagsgruppens arbetstagare i EES-

länderna, gäller endast 39-41 §§.

När ett sådant avtal löper ut skall

lagen tillämpas i sin helhet. Om avtalet

förnyas gäller dock fortfarande endast

39-41 §§.

7 § Genom ett kollektivavtal som har

slutits eller godkänts av en central

arbetstagarorganisation får det göras

avvikelser från lagens bestämmelser,

under förutsättning att avtalet inte

innebär att mindre förmånliga regler

skall tillämpas för arbetstagarsidan än

som följer av rådets direktiv 94/45/EG

av den 22 september 1994 om inrättandet

av ett europeiskt företagsråd eller ett

förfarande i gemenskapsföretag och

grupper av gemenskapsföretag för

information till och samråd med

arbetstagare2.

8 § Gemenskapsföretags eller

företagsgruppers verksamheter som är av

religiös, vetenskaplig, konstnärlig

eller annan ideell natur eller som har

kooperativt, fackligt, politiskt eller

annat opinionsbildande ändamål undantas

från lagens tillämpningsområde såvitt

avser verksamhetens mål och inriktning.

Kontrollerande företag

9 § Om inte annat visas, skall ett

företag anses utöva ett bestämmande

inflytande över ett annat företag, om

det i eget eller någon annans namn

2 EGT nr L 254, 30.9.1994, s. 64 (Celex

394L0045).

1. har rätt att utse fler än hälften av

medlemmarna i det andra företagets

styrelse eller motsvarande

ledningsorgan,

2. kontrollerar mer än hälften av

rösterna för aktierna eller andelarna i

företaget, eller

3. äger mer än hälften av aktierna eller

andelarna i företaget.

10 § Om flera företag inom en

företagsgrupp anses kunna utöva ett

bestämmande inflytande över ett annat

företag, skall i första hand det företag

som avses i 9 § 1 och i andra hand det

företag som avses i 9 § 2 anses som

kontrollerande företag. Detta gäller om

det inte visas att ett annat företag

utövar ett bestämmande inflytande.

11 § Sådana investmentbolag som avses i

artikel 3.5 a eller 3.5 c i rådets

förordning (EEG) nr 4064/89 av den 21

december 1989 om kontroll av

företagskoncentrationer3 skall inte

anses vara kontrollerande företag i

förhållande till andra företag på grund

av aktie- eller andelsinnehav, även om

kraven i 9 § är uppfyllda.

12 § En konkursförvaltare, god man eller

likvidator som vidtar åtgärder enligt

bestämmelserna i konkurslagen

(1987:672), ackordslagen (1970:847),

aktiebolagslagen (1975:1385) eller

motsvarande lagstiftning skall vid

tillämpningen av denna lag inte anses

utöva ett bestämmande inflytande över

ett företag.

Företagets ansvar

13 § Gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp skall aktivt verka för

inrättandet av ett europeiskt

företagsråd eller införandet av något

annat förfarande för information och

samråd.

Gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget skall

tillhandahålla uppgifter om antalet

arbetstagare i verksamheter som

gemenskapsföretaget eller

företagsgruppen bedriver i olika EES-

länder.

Förhandlingsdelegation för arbetstagarna

När en förhandlingsdelegation skall

bildas

14 § En förhandlingsdelegation för

arbetstagarna skall bildas

1. när gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en före-

tagsgrupp tar initiativ till

förhandlingar om inrättande av ett

europeiskt företagsråd eller införande

av något annat förfarande för

information och samråd, eller

2. när minst 100 arbetstagare eller

behöriga representanter för dem vid

minst två verksamheter eller företag i

minst två EES-länder skriftligen begär

att sådana förhandlingar skall inledas.

3 EGT nr L 395, 30.12.1989, s. 1 (Celex

389R4064).

Sammansättning

15 § I arbetstagarnas

förhandlingsdelegation skall

arbetstagarna företrädas av en ledamot

från vart och ett av de EES-länder där

gemenskapsföretaget har verksamhet eller

där det kontrollerande företaget eller

något kontrollerat företag i en

företagsgrupp finns. Därutöver skall

1. ytterligare en ledamot utses för

varje EES-land där minst 25 procent men

mindre än 50 procent av

gemenskapsföretagets eller

företagsgruppens arbetstagare finns,

2. ytterligare två ledamöter utses för

varje EES-land där minst 50 procent men

mindre än 75 procent av

gemenskapsföretagets eller

företagsgruppens arbetstagare finns,

eller

3. ytterligare tre ledamöter utses för

det EES-land där minst 75 procent av

gemenskapsföretagets eller

företagsgruppens arbetstagare finns.

Arbetstagarnas förhandlingsdelegation

skall underrätta gemenskapsföretaget

eller det kontrollerande företaget i en

företagsgrupp om sin sammansättning.

Hur de svenska ledamöterna utses

16 § De svenska ledamöterna i

arbetstagarnas förhandlingsdelegation

utses av den eller de lokala

arbetstagarorganisationer i Sverige som

är bundna av kollektivavtal i

förhållande till gemenskapsföretaget

eller ett eller flera företag i en

företagsgrupp. Om det finns flera

kollektivavtalsbundna lokala

arbetstagarorganisationer och dessa inte

kommer överens om annat gäller följande

ordning för att utse ledamöterna.

Om det är fråga om att utse en ledamot

skall denna utses av den lokala

arbetstagarorganisation som företräder

det största antalet av de

kollektivavtalsbundna arbetstagarna i

Sverige vid gemenskapsföretaget eller

företagsgruppen. Om det är fråga om att

utse flera ledamöter skall den ordning

gälla för hur arbetstagarrepresentanter

utses som finns angiven i 8 § andra och

tredje styckena lagen (1987:1245) om

styrelserepresentation för de

privatanställda.

Om arbetsgivaren inte är bunden av

kollektivavtal i förhållande till någon

arbetstagarorganisation, skall de

svenska ledamöterna utses av den lokala

arbetstagarorganisation i Sverige som

företräder flest arbetstagare vid

gemenskapsföretaget eller

företagsgruppen. Detta gäller om de

lokala arbetstagarorganisationerna inte

kommer överens om annat.

Lokala arbetstagarorganisationer som

tillhör samma huvudorganisation skall

anses som en organisation.

Kostnader

17 § Kostnaderna för att en

förhandlingsdelegation för arbetstagarna

skall kunna bildas och utföra sina

uppgifter skall bäras av

gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp, i den utsträckning

kostnaderna är skäliga.

Förhandlingar

18 § Gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp skall begära förhandlingar

med arbetstagarnas

förhandlingsdelegation i syfte att nå

ett avtal om europeiskt företagsråd

eller de närmare riktlinjerna för något

annat förfarande för information och

samråd.

Vid förhandlingarna får arbetstagarnas

förhandlingsdelegation biträdas av

experter som delegationen utser.

19 § Arbetstagarnas

förhandlingsdelegation får, med minst

två tredjedelar av rösterna, besluta att

inte inleda sådana förhandlingar som

avses i 18 § eller att avbryta pågående

förhandlingar med syfte att inte ingå

något avtal. En begäran om att

sammankalla en förhandlingsdelegation

för att inleda eller återuppta

förhandlingar får göras tidigast två år

efter ett sådant beslut, om inte

parterna kommer överens om något annat.

20 § För att arbetstagarnas

förhandlingsdelegation skall kunna ingå

ett avtal om europeiskt företagsråd

eller något annat förfarande för

information och samråd, måste mer än

hälften av ledamöterna i delegationen

enas om det.

Avtal

21 § I ett avtal om europeiskt

företagsråd skall fastställas

1. de företag eller verksamheter som

skall omfattas av avtalet,

2. företagsrådets sammansättning och

mandatperiod,

3. företagsrådets uppgifter och

förfarande för information och samråd,

4. platsen för företagsrådets möten

samt mötesfrekvensen och mötenas längd,

5. de ekonomiska och materiella

resurser som skall ställas till

företagsrådets förfogande, och

6. avtalets löptid och

omförhandlingsförfarande, särskilt med

beaktande av förändringar i

gemenskapsföretagets eller

företagsgruppens verksamhet.

22 § I stället för ett avtal om

europeiskt företagsråd kan parterna

avtala om något annat förfarande för

information till och samråd med

arbetstagarna. Ett sådant avtal skall

innehålla riktlinjer för informations-

och samrådsförfarandet och behandla

- arbetstagarrepresentanternas rätt till

information, särskilt om

gränsöverskridande frågor som har en

betydande inverkan på arbetstagarnas

intressen, och

- arbetstagarrepresentanternas rätt att

sammanträda för att diskutera den

information de har fått.

Vad som gäller om avtal inte träffas

När reglerna skall tillämpas

23 § Ett europeiskt företagsråd skall

inrättas enligt 24-35 §§ om

1. gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp och arbetstagarnas

förhandlingsdelegation kommer överens om

det,

2. gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp vägrar att inleda

förhandlingar med arbetstagarnas

förhandlingsdelegation inom sex månader

från det att förhandlingar har begärts

enligt 14 §,

3. gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp och arbetstagarnas

förhandlingsdelegation inte har nått en

överenskommelse om ett avtal om

europeiskt företagsråd eller något annat

förfarande för information och samråd

inom tre år antingen från tidpunkten då

gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget tog initiativ

till förhandlingar enligt 14 § eller

från tidpunkten för begäran om

förhandlingar enligt 14 §, eller

4. ett avtal som avses i 6 § eller som

har träffats enligt bestämmelserna i

denna lag upphör att gälla och ett nytt

avtal inte har träffats inom sex månader

från upphörandet.

Det europeiska företagsrådets

sammansättning

24 § Det europeiska företagsrådet skall

bestå av högst 30 ledamöter.

I företagsrådet skall arbetstagarna

företrädas av minst en ledamot från vart

och ett av de EES-länder där

gemenskapsföretaget har verksamhet eller

där det kontrollerande företaget eller

något kontrollerat företag i en

företagsgrupp finns. Därutöver skall

1. ytterligare två ledamöter utses för

varje EES-land där minst 25 procent men

mindre än 50 procent av

gemenskapsföretagets eller

företagsgruppens arbetstagare finns,

2. ytterligare fyra ledamöter utses för

varje EES-land där minst 50 procent men

mindre än 75 procent av

gemenskapsföretagets eller

företagsgruppens arbetstagare finns,

eller

3. ytterligare sex ledamöter utses för

det EES-land där minst 75 procent av

gemenskapsföretagets eller

företagsgruppens arbetstagare finns.

Om inte annat avtalas skall

företagsrådet vartannat år pröva, om

förändringar i gemenskapsföretagets

eller företagsgruppens verksamhet leder

till att företagsrådet skall ges en ny

sammansättning. Vid denna prövning skall

första och andra styckena tillämpas.

25 § Det europeiska företagsrådet skall

underrätta gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp om sin sammansättning.

Hur de svenska ledamöterna utses

26 § De svenska ledamöterna i det

europeiska företagsrådet utses bland de

anställda i Sverige vid

gemenskapsföretaget eller

företagsgruppen.

Ledamöterna i företagsrådet utses av

den eller de lokala

arbetstagarorganisationer i Sverige som

är bundna av kollektivavtal i

förhållande till gemen- skapsföretaget

eller ett eller flera företag i en

företagsgrupp. Om det finns flera

kollektivavtalsbundna lokala

arbetstagarorganisationer och dessa inte

kommer överens om annat gäller följande

ordning för att utse ledamöterna.

Om det är fråga om att utse en ledamot

skall denna utses av den lokala

arbetstagarorganisation som företräder

det största antalet av de

kollektivavtalsbundna arbetstagarna i

Sverige vid gemenskapsföretaget eller

företagsgruppen. Om det är fråga om att

utse flera ledamöter skall den ordning

gälla för hur arbetstagarrepresentanter

utses som finns angiven i 8 § andra och

tredje styckena lagen (1987:1245) om

styrelserepresentation för de

privatanställda.

Om arbetsgivaren inte är bunden av

kollektivavtal i förhållande till någon

arbetstagarorganisation, skall de

svenska ledamöterna utses av den lokala

arbetstagarorganisation i Sverige som

företräder flest arbetstagare vid

gemenskapsföretaget eller

företagsgruppen. Detta gäller om de

lokala arbetstagarorganisationerna inte

kommer överens om annat.

Lokala arbetstagarorganisationer som

tillhör samma huvudorganisation skall

anses som en organisation.

Arbetsordning och arbetsutskott

27 § Företagsrådet fastställer sin egen

arbetsordning.

Företagsrådet skall, när dess storlek

föranleder det, inom sig utse ett ar-

betsutskott som består av högst tre

ledamöter.

Rätt till information och samråd

28 § Det europeiska företagsrådet skall

ha rätt till information och samråd i

frågor som rör

- hela gemenskapsföretaget,

- hela företagsgruppen, eller

- minst två av gemenskapsföretagets eller

företagsgruppens verksamheter eller

företag som är belägna i olika EES-

länder.

När det gäller sådana gemenskapsföretag

eller företagsgrupper som avses i 5 §

andra och tredje styckena, skall

företagsrådets befogenheter avse frågor

som rör

- samtliga verksamheter eller företag som

är belägna i EES-länderna, eller

- minst två av verksamheterna eller

företagen som är belägna i olika EES-

länder.

29 § Gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp skall minst en gång om

året sammanträffa med det europeiska

företagsrådet och därvid ge information

och samråda om utvecklingen i

gemenskapsföretagets eller

företagsgruppens affärsverksamhet och om

dess framtidsutsikter.

Inför mötet skall gemenskapsföretaget

eller det kontrollerande företaget ge

företagsrådet en skriftlig rapport om de

förhållanden som mötet skall handla om.

Mötet skall särskilt handla om följande

förhållanden, nämligen

1. gemenskapsföretagets eller

företagsgruppens struktur,

2. gemenskapsföretagets eller

företagsgruppens ekonomiska och

finansiella situation,

3. den förväntade utvecklingen i

gemenskapsföretagets eller

företagsgruppens verksamhet, produktion

och försäljning,

4. sysselsättningsläget och dess

förmodade utveckling,

5. investeringar,

6. betydande organisationsförändringar,

7. införandet av nya arbetsmetoder

eller produktionsprocesser,

8. produktionsöverföringar,

9. fusioner,

10. nedskärningar eller nedläggning av

företag, verksamheter eller betydande

delar av dessa, och

11. kollektiva uppsägningar.

30 § Gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp skall, så snart det kan

ske, underrätta arbetsutskottet om

särskilda omständigheter som i avsevärd

utsträckning påverkar arbetstagarnas

intressen, särskilt vid omlokalisering,

nedläggning av verksamheter eller

företag eller kollektiva uppsägningar.

Om arbetsutskottet så begär skall

gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget sammanträffa

med arbetsutskottet för att informera

och samråda med detta om sådana

särskilda omständigheter som avses i

första stycket. Vid sådana möten har

dessutom de ledamöter i det europeiska

företagsrådet rätt att delta som

företräder arbetstagarna vid de

verksamheter eller företag som är direkt

berörda av omständigheterna.

Inför mötet skall gemenskapsföretaget

eller det kontrollerande företaget ge

arbetsutskottet en skriftlig rapport om

de förhållanden som mötet skall handla

om. Arbetsutskottet har rätt att yttra

sig över rapporten.

Om det inte finns något arbetsutskott,

skall vad som sägs om arbetsutskottet

avse företagsrådet.

Regler för det europeiska företagsrådet

eller arbetsutskottet

31 § Det europeiska företagsrådet eller

arbetsutskottet får biträdas av ex-

perter som företagsrådet eller utskottet

utser.

32 § Det europeiska företagsrådet eller

arbetsutskottet har rätt att på

gemenskapsföretagets eller det

kontrollerande företagets bekostnad

sammanträda enskilt inför

sammanträffanden med gemenskapsföretaget

eller det kontrollerande företaget i en

företagsgrupp.

Därutöver har företagsrådet rätt att på

gemenskapsföretagets eller det

kontrollerande företagets bekostnad

sammanträda enskilt ytterligare en gång

per år.

33 § Det europeiska företagsrådet eller

arbetsutskottet skall informera repre-

sentanter för arbetstagarna vid

gemenskapsföretaget eller

företagsgruppen om innehållet i och

utgången av informations- och

samrådsförfarandet. Om det inte finns

några arbetstagarrepresentanter, skall

samtliga arbetstagare informeras.

34 § Fyra år efter det att det

europeiska företagsrådet har inrättats

skall företagsrådet pröva om

förhandlingar skall inledas för att

sluta ett avtal som avses i 21 eller 22

§ eller om 24-35 §§ skall tillämpas även

i fortsättningen.

Avtal enligt 21 eller 22 § ingås av

företagsrådet. För att avtal skall kunna

ingås krävs att mer än hälften av

ledamöterna i rådet enas om det.

Kostnader

35 § Det europeiska företagsrådets och

arbetsutskottets kostnader skall bäras

av gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp, i den utsträckning

kostnaderna är skäliga.

Övriga bestämmelser

36 § Arbetstagarnas

förhandlingsdelegation och ett

europeiskt företagsråd kan förvärva

rättigheter och ikläda sig skyldigheter

samt föra talan inför domstolar och

andra myndigheter.

När ett företagsråd börjar verka övertar

det alla rättigheter och skyldigheter

från förhandlingsdelegationen och

inträder som part i avtalet om

europeiskt företagsråd.

Skydd för arbetstagarrepresentanter

37 § Bestämmelserna i 3 § första

stycket, 4 § och 6-8 §§ lagen (1974:358)

om facklig förtroendemans ställning på

arbetsplatsen skall gälla på motsvarande

sätt för arbetstagarrepresentanter som

är anställda i Sverige och utför

uppgifter enligt denna lag.

Tystnadsplikt

38 § Gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp får föreskriva

tystnadsplikt för

arbetstagarrepresentanter och experter

som utför uppgifter enligt denna lag, om

det är nödvändigt med hänsyn till

företagets bästa.

Den som under tystnadsplikt har fått

information för ett europeiskt

företagsråds räkning, får trots

tystnadsplikten föra informationen

vidare till de andra ledamöterna av

företagsrådet och till företagsrådets

experter. Rätten att föra informationen

vidare gäller endast om uppgiftslämnaren

underrättar mottagaren om

tystnadsplikten. I sådant fall gäller

tystnadsplikten även för mottagaren.

Andra stycket gäller även för ledamöter

av arbetstagarnas förhandlingsdelegation

och andra organ för samråd och

information enligt denna lag.

Skadestånd

39 § Den som bryter mot denna lag eller

mot ett avtal om europeiskt företagsråd

eller något annat förfarande för

information och samråd skall ersätta

uppkommen skada i enlighet med

bestämmelserna i 55 och 56 §§, 57 §

andra stycket, 60 § första stycket samt

61 och 62 §§ lagen (1976:580) om

medbestämmande i arbetslivet.

Vid tillämpningen av dessa bestämmelser

skall vad som där sägs om arbetsgivare

gälla även för gemenskapsföretag eller

kontrollerande företag i en

företagsgrupp och vad som sägs om

arbetstagarorganisation gälla även för

europeiskt företagsråd, arbetstagarnas

förhandlingsdelegation eller andra organ

för information till och samråd med

arbetstagare.

Om det inte finns något europeiskt

företagsråd eller någon arbetstagarnas

förhandlingsdelegation som kan föra

talan enligt denna lag, är

gemenskapsföretaget eller det

kontrollerande företaget i en

företagsgrupp skadeståndsskyldigt

gentemot berörda

arbetstagarorganisationer.

Rättegång

40 § Mål om tillämpningen av denna lag

skall handläggas enligt lagen (1974:371)

om rättegången i arbetstvister.

Vid tillämpningen av den lagen skall

vad som där sägs om arbetsgivare gälla

även för gemenskapsföretag eller

kontrollerande företag i en företags

grupp och vad som sägs om

arbetstagarorganisation gälla även för

europeiskt företagsråd, arbetstagarnas

förhandlingsdelegation eller andra organ

för information till och samråd med

arbetstagare. Vad som där sägs om kollek-

tivavtal skall gälla även för sådana

avtal som avses i denna lag.

Mål om tillämpningen av denna lag skall

handläggas av Arbetsdomstolen som första

domstol.

Mål om tillämpningen av 38 § skall

handläggas skyndsamt.

41 § När någon vill yrka skadestånd

enligt denna lag, gäller i tillämpliga

delar vad som sägs i 64, 65 och 68 §§

lagen (1976:580) om medbestämmande i

arbetslivet. Vid tillämpningen av 64 §

skall gemenskapsföretag, kontrollerande

företag i en företagsgrupp, europeiskt

företagsråd, arbetstagarnas

förhandlingsdelegation och andra organ

för information till och samråd med

arbetstagare anses ha förhandlingsrätt

enligt 10 § lagen (1976:580) om

medbestämmande i arbetslivet. Den tid

enligt 65 § inom vilken talan senast

skall väckas, skall vara åtta månader.

__________________

Denna lag träder i kraft den 22

september 1996.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner 1

Utskottet 1

Propositionen i huvuddrag 1

Motionerna 4

Utskottets överväganden 5

Hemställan 8

Reservationer

1. Sättet att införliva direktivet

(mom. 1), (m) 9

2. Tiden för förhandlingar (mom.

2), (v) 10

3. Tystnadsplikt m.m. (mom. 3), (m) 10

4. Tystnadsplikt m.m. (mom. 3), (v) 11

Bilaga: Propositionens lagförslag12

Gotab, Stockholm 1996